BILKÖRNING EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA. bedömningsmodell i flera steg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILKÖRNING EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA. bedömningsmodell i flera steg"

Transkript

1 BILKÖRNING EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA bedömningsmodell i flera steg September 2004 AnnaLena Hagström, leg arbetsterapeut, Ulla Johansson, leg arbetsterapeut, Birgitta Norell-Kågström, överläkare, Jan-Erik Skyman, leg psykolog, Ann-Katrine Östling, leg psykolog, Länskliniken för rehabiliteringsmedicin, Gävle Sjukhus. Mats Norberg, trafikinspektör, Vägverket. Lennart Melin, professor, Institutionen för tillämpad psykologi, Uppsala universitet.

2 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 5 FRÅGESTÄLLNINGAR 5 METOD 6 PROCEDUR OCH MATERIAL 6 Bedömningsmodell 6 Referensgrupp 11 FÖRSÖKSPERSONER 11 STATISTIK 13 RESULTAT 14 DISKUSSION 17 METODDISKUSSION 20 Procedur 20 AVSLUTNING OCH UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 21 SAMMANFATTNING 22 REFERENSLISTA 24 BILAGOR

3 BAKGRUND Bilkörning är en komplex aktivitet som kräver teoretisk kunskap, kognitiva förmågor och praktiska färdigheter. De flesta personer i vuxen ålder ser dock bilkörning både som en självklarhet och en rättighet. En teoretisk modell som ofta refereras när det gäller bilkörning är Michons, vilken beskrivs av bl a Engum och medarbetare (1988). Modellen innebär att bilkörning ses som en hierarkisk modell i tre nivåer. Den översta nivån är den strategiska, t ex planering av körsträcka i förhållande till väglag före körning, beslut att byta däck eller beslut att välja annat fortskaffningsmedel. Den andra nivån är den taktiska, d v s agerandet utifrån olika omgivningsfaktorer under själva körningen, t ex andra trafikanters beteenden. Den tredje och lägsta nivån är den operationella, d v s grundläggande psykiska och motoriska funktioner, såsom handhavande av bil, uppmärksamhet och reaktionsförmåga. Dessa tre nivåer är beroende av varandra och bör ingå i en helhetsbedömning av körförmågan. I rapporten Körkortsmedicinsk bedömning efter hjärnskada. Kognitiva faktorers betydelse för körförmåga beskriver Lundqvist och Alinder (1997) uttömmande begreppen bilkörning och trafikantbeteende. Förmågan att köra trafiksäkert kan påverkas av både sjukdomar och skador. I Sverige drabbas varje år cirka 250 personer per invånare av traumatisk hjärnskada (Socialstyrelsen, 1999) vilket motsvarar cirka nya skadefall per år. Det är företrädesvis unga män som råkar ut för traumatiska hjärnskador. Ytterligare cirka personer drabbas varje år av slaganfall (Socialstyrelsen, 2000). Medelåldern för den gruppen är högre. I Vägverkets författningssamlingar (VVFS 1996:200, 1998:89) finns direktiv när det gäller krav för att få inneha körkort. För synskärpa, synfält, motorisk funktion samt medvetandestörning är föreskrifterna förhållandevis enkla att tolka. När det gäller kognitiva störningar är direktiven mer otydliga. I 10 kap, 1 står: Allvarlig kognitiv störning utgör hinder för innehav. Vid bedömningen skall särskilt beaktas störningar i uppmärksamhet, omdöme och minne, i visuospatiala och i psykomotoriska funktioner. Vidare skall beaktas förekomst av känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet. En hjärnskada kan påverka syn, hörsel- och balanssinne, rörelseorganens funktioner, ge epilepsi eller annan medvetandestörning, vakenhetsstörning, psykiska störningar och demens eller andra kognitiva störningar. Hjärnskadan kan också leda till att patienten använder läkemedel som påverkar förmågan att framföra ett motordrivet fordon. Motoriska funktionsnedsättningar går ofta att kompensera tekniskt. Kognitiva funktionsnedsättningar t ex störd uppmärksamhet, nedsatt reaktionssnabbhet, desorientering,

4 impulsivitet eller bristande omdöme går däremot inte att kompensera tekniskt. Frågan om att återuppta bilkörning efter hjärnskada aktualiseras i de flesta fall under en rehabiliteringsprocess. Det är behandlande läkares skyldighet att avgöra om en patient på grund av skada eller sjukdom har funktionsnedsättningar som medför trafikfara eller inte. Dresselberg och Galte (1992) gjorde en kartläggning av vilka normer och rutiner som gäller för bilkörning då diagnoser med intellektuella funktionsnedsättningar ställs och man fann flera brister. Bristerna gällde allt från kunskap om ansvarsfrågan till bedömningsmetoder. I litteraturen beskrivs olika metoder att bedöma förmågan att köra bil efter förvärvad hjärnskada. Målet är att skilja ut de patienter som kan fortsätta köra bil trafiksäkert från de som ska avstå av trafiksäkerhetsskäl. De vanligast förekommande metoderna är neuropsykologiska tester, trafikliknande problemlösningstester via t ex dator eller simulator, bedömning av bilkörning på avlyst bana utan annan förekommande trafik s k closed course -körning, bedömning av förmågan att köra bil efter en förutbestämd sträcka (slinga) i trafik och traditionellt körprov. Några författare har redovisat neuropsykologiska testbatterier som relativt väl predicerat körförmåga. Engum och medarbetare (1988, 1989 och 1990) fann att test som ställde höga krav på uppmärksamhet under stress och perceptuella test hade högst samband med prestation under körprov. Gouvier och medarbetare (1989) visade resultat som pekade på att ett test som mäter informationsprocesskapacitet kan vara av värde. I en studie fann man att screeningbatteriet "Stroke Driver Screening Assessment" identifierade 81% av de strokepatienter som av trafiklärare bedömdes som säkra bilförare (Nouri & Lincoln, 1993). Lundqvist och Alinder (1997) har, för en yngre patientgrupp, använt ett begränsat neuropsykologiskt testbatteri, vars deltest mäter selektiv uppmärksamhet, delad uppmärksamhet, reaktionshastighet med hämning och mental flexibilitet. Kombinerades deltesten kunde man uppnå en sensitivitet på 80 % och en specificitet på %. Även videoupptagningar av kritiska trafiksituationer som patienterna fått bedöma, har visat sig kunna predicera körförmågan (Gouvier et al, 1989). I Sverige har studier där simulator ingåtts genomförts på Karolinska sjukhuset (Bilsimulator i vården, 1998) och på Universitetssjukhuset i Linköping (Lundqvist & Alinder 1997). Galski och medarbetare (1990, 1992 och 1993) konstaterade att closed course -körning gav mycket lite information om aktuellt körbeteende. Odenheimer (1994) såg dock att den gemensamma

5 variansen mellan en closed course -körning och ett körprov var 60 %. I studien ingick 30 personer, alla över 60 år. På Länsklinken för rehabiliteringsmedicin i Sandviken, får patienter i yrkesverksam ålder möjlighet till rehabilitering efter hjärnskada. För mer än hälften av alla patienter med hjärnskada blir frågan om bilkörning kan återupptas aktuell. Patientens förmåga att köra bil bedöms av läkaren i samråd med rehabiliteringsteamet. Bedömningen grundar sig på läkarundersökning, neuropsykologisk utredning och av arbetsterapeut utförd kognitiv screening och observationsundersökning. Läkare gör en anmälan till Länsstyrelsen, både i de fall där det råder tveksamhet om patienten kan återuppta bilkörning eller ej och i de fall där man bedömer att patienten är uppenbart olämplig som bilförare. I de tveksamma fallen kontaktar Länsstyrelsen Vägverket för ett körprov. Denna studie är en utveckling av den bedömningsmodell som använts på Länsklinken. I projektgruppen ingick en läkare (projektledare), två arbetsterapeuter, två psykologer, en trafikinspektör från Vägverket i Gävle samt en handledare från Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet. SYFTE Syftet med projektet var att skapa en standardiserad modell för bedömning av förmåga att återuppta bilkörning efter förvärvad hjärnskada. FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Kan resultatet av körprov på avlyst bana med trafikprovokationer och/eller slinga i trafik predicera utfallet i Vägverkets körprov? 2. Kan resultatet av gängse neuropsykologiska test och/eller av arbetsterapeut utförd kognitiv screening och observationsundersökning predicera utfallet i Vägverkets körprov? 3. Har de teoretiska trafikkunskaperna betydelse för resultatet i Vägverkets körprov? 4. Överensstämmer läkares bedömning av försökspersonernas hinder för bilkörning med resultatet i Vägverkets körprov? 5. Inverkar försökspersonernas upplevelse av att själv köra bil på resultatet i Vägverkets körprov? 6. Inverkar försökspersonernas körvana före skadan på resultatet i Vägverkets körprov?

6 METOD En sambandsstudie där resultatet av neuropsykologiska test jämförs med utfallskriterierna Vägverkets körprov och körprov på bana och slinga. PROCEDUR OCH MATERIAL Bedömningsmodell Modellen för bedömning av förmåga att återuppta bilkörning efter hjärnskada innehåller flera steg, se figur 1. I figuren presenteras de olika momenten i tidsordning, uppifrån och ner. A. Körkortsinnehavaren avstod från bilkörning. B. Frågan om att återuppta bilkörning aktualiserades. C. Läkarundersökning checklista. D. Anmälan till Länsstyrelsen. E. Projektspecifika rutiner: 1. Självskattningsformulär. 2. Neuropsykologisk testning. 3. Kognitiv screening och observationsundersökning. 4. Teoriprov. 5. Körprov på bana med trafikprovokationer. 6. Körprov på slinga i trafik. F. Vägverkets körprov Figur 1. Bedömningsmodell. A. Körkortsinnehavaren avstod från bilkörning. Om läkare vid undersökning av en körkortsinnehavare fann att körkortsinnehavaren av medicinska skäl var uppenbart olämplig att ha körkort anmälde läkaren det till Länsstyrelsen (enligt körkortslagen 1998: kap. 2 ). Om läkaren bedömde att körkortsinnehavarens

7 tillstånd inom en rimlig tid kunde komma att förbättras så att förutsättningar fanns att han/hon kunde återuppta bilkörning med eller utan föregående körtest gjorde läkaren en överenskommelse med körkortsinnehavaren att avstå från att köra bil till dess att läkaren gav klartecken. Detta förutsatte att man kunde anta att körkortsinnehavaren skulle följa läkarens uppmaning. B. Frågan om att återuppta bilkörning aktualiserades. För samtliga personer som erbjöds medverkan i denna studie gällde att de till sin behandlande läkare aktualiserat frågan om att få återuppta bilkörning. Minst sex månader skulle ha förflutit sedan skadan. C. Läkarundersökning Försökspersonen genomgick en medicinsk undersökning. I projektet utarbetades en checklista för den medicinska undersökningen (bilaga 1). Den har, under studiens gång, anpassats vid ett tillfälle efter Vägverkets föreskrifter. Checklistan innehöll uppgifter om anamnes, status samt eventuellt behov av kompletterande utredningar. Som sista punkt i checklistan angav läkaren om han/hon bedömde att personen hade hinder för bilkörning som ej varit omnämnda och absoluta enligt gällande lagstiftning. Läkarbedömningen utfördes av fyra olika läkare med rehabiliteringsmedicinsk kompetens och fyra olika läkare som saknade rehabiliteringsmedicinsk specialistkompetens men som vid den aktuella tidpunkten tjänstgjorde som underläkare på Länskliniken för rehabiliteringsmedicin. Om den medicinska undersökningen ej visade något absolut hinder för fortsatt körkortsinnehav erbjöds körkortsinnehavaren att medverka i studien. Information till försökspersonen se bilaga 2. D. Anmälan till Länsstyrelsen. För körkortsinnehavare som tackat ja till medverkan i projektet skickade läkaren en anmälan och ett följebrev (bilaga 3) till Länsstyrelsen i vilken man rekommenderade att körkortsinnehavaren skulle göra Vägverkets körprov. Anmälan till Länsstyrelsen innehöll uppgifter om skadedatum, diagnos och att körkortsinnehavaren i överenskommelse med läkare avstått från bilkörning under minst sex månader. Anmälan innehöll dessutom uppgift om att personen var aktuell för medverkan i studien. Såväl Länsstyrelsen i Gävleborgs län som Vägverkets Trafikenhet i Gävle hade informerats om studien innan den startade.

8 E. Projektspecifika rutiner. 1. Självskattningsformulär. Ett självskattningsformulär (bilaga 4) utformades där försökspersonerna skulle skatta sin upplevelse av bilkörning. Svarsalternativen var: o Jag tycker att bilkörning är ett nödvändigt ont och jag kör bara när det inte kan undvikas. Jag använder hellre alternativa kommunikationssätt. o Jag tycker att bilkörning är roligt men jag kan tänka mig alternativa kommunikationssätt. o För mig betyder det oerhört mycket att få köra bil och jag har mycket svårt att tänka mig några alternativa kommunikationssätt. I självskattningsformuläret inhämtades även uppgifter om när försökspersonerna tog körkort och aktuell körkortsbehörighet samt körvana före skada där svarsalternativen var: o Före olyckan/skadan körde jag bil i genomsnitt mer än 50 mil /vecka. o Före olyckan/skadan körde jag bil i genomsnitt mil/vecka. o Före olyckan skadan körde jag bil i genomsnitt mindre än 30 mil och mer än 5 mil/vecka. o Före olyckan/skadan körde jag bil högst 5 mil/vecka. 2. Neuropsykologisk testning. Valet av neuropsykologiska tester byggde på det testbatteri som användes på kliniken vid starten för studien. Det bestod av neuropsykologiska test med välkända psykometriska egenskaper. Deltesten avsåg att mäta verbal förmåga, logisk induktiv förmåga, spatial förmåga, visuell perceptuell förmåga, inlärning, minne, öga-handkoordination, simultankapacitet och reaktionstid. I samband med testningen fick försökspersonerna dessutom fylla i ett skattningsformulär som kartlägger personlighetsdrag. För beskrivning av de olika deltesten se bilaga 5. Den neuropsykologiska testningen tog ca 1 ½ dag i anspråk. Sju olika psykologer genomförde testningarna (två av dessa gjorde vid tillfället sin ptp-tjänstgöring på Länskliniken för rehabiliteringsmedicin). 3. Kognitiv screening och observationsundersökning utförd av arbetsterapeut. I den kognitiva screening som utfördes av arbetsterapeut ingick de formaliserade bedömningar som användes på Länsklinken för rehabiliteringsmedicin 1993/94. Dessa bedömningar var: Sunnaas apraxiundersøkelse, Rivermead Behavioural Inattention Test (RBIT), Rivermead Perceptual Assessment Battery (RPAB) och Rivermead Behavioural Memory Test (RBMT). Dessutom ingick observationsundersökningen Assessment of Motor and Process

9 Skills (AMPS) (bilaga 6). Åtta olika arbetsterapeuter, alla anställda på Länsklinken för rehabiliteringsmedicin, utförde den kognitiva screeningen och observationsundersökningen. 4. Teoriprov. Samtliga försökspersoner gjorde ett anpassat teoriprov, utarbetat av projektets trafikinspektör, bestående av 10 frågor (bilaga 7). Teoriprovet gjordes under ledning av trafikinspektören i anslutning till körprovet på bana och slinga. 5. Körprov på bana med trafikprovokationer En bana, avstängd för annan trafik, där inlagda provokationer skulle ge möjlighet att se hur försökspersonen interagerade med omgivningen, iordningställdes (figur 2). Provokationerna beskrivna i den ordning de kom efter banan: 1. Stopp-plikt. 2. Silhuett av en älg som rörde sig mot vägbanan från skogen på bilens vänstra sida. 3. En fågel kom med fart framifrån mot bilens vindruta. 4. En järnvägsövergång där stoppsignal tändes när ett fordon närmade sig järnvägskorsningen. 5. Ett skyltat vägarbete på höger sida vilket innebar att personen måste köra ut i vägens vänstra del för att kunna passera. 6. En framförvarande bil gav körtecken vänster och startade från vägrenen. 7. En cykelvimpel, bakom skymmande häck, närmade sig vägen från höger sida av bilen. 8. En boll rullade ut i vägbanan från vänster sida framför bilen. 9. Ett övergångsställe. 10. En trevägskorsning. 11. En parkerad bil på vägens högra sida kombinerat med spärrlinje i vägens mitt. 12. En kasse låg mitt i vägen. 13. En vägbula. 14. En vägförskjutning. 15. En cirkulationsplats. Total tidsåtgång för att köra banan var ca 15 minuter.

10 Fig 2.Skiss över banan med inlagda provokationer. Som inledning till körprovet på bana fick försökspersonerna köra på en manövergård för att bekanta sig med bilen. Det innebar att köra slalom mellan åtta koner för att sedan vända helt om på begränsad yta och köra slalom tillbaka mellan konerna. Instruktionen var att köra så fort man kunde utan att köra på någon kon. Direkt efter manöverprovet genomfördes körprovet på banan. Trafikinspektören bedömde försökspersonernas förmåga att klara varje provokation efter banan utifrån tre variabler: riktigt, tveksamt eller felaktigt (bilaga 8). 6. Körprov på slinga i trafik. En slinga i trafik valdes ut som komplement till körprovet på bana. Då dessa båda moment avlöste varandra (slingan i trafik kördes av praktiska skäl mellan provokation 10 och 11) blev provets totala längd minst 45 minuter. Slingan startade efter landsväg (max 90 km/h). Försökspersonerna skulle sedan följa skyltning mot bestämd ort vilket innebar en vänstersväng. Därefter följde körning på smalare, kurvig väg i kuperad terräng (max 70 km/h). Sedan fortsatte slingan via ett industriområde in i tätbebyggt område (max 50 km/h) där bland annat körning på enkelriktad gata ingick. Avslutningsvis skulle försökspersonerna, via cirkulationsplats, köra landsvägen (max 90 km/h) tillbaka till banan. Projektets trafikinspektör ansvarade för bedömning av körproven på banan och slingan. Körprovet på bana respektive slinga i trafik bedömdes var för sig.

11 Vägverkets gamla bedömningsblankett (bilaga 9) användes. I den ingick bedömning av manövrering, uppmärksamhet, plats i vägbanan, hastighetsanpassning, trafikuppträdande och tillägget riskmedvetenhet. Varje parameter mättes i en skala från 1-5 (1=dåligt, 5=bra). Det krävdes att man erhöll 3 eller högre på samtliga parametrar för att körprovet som helhet skulle betraktas som godkänt. Försökspersonerna hade själva fått välja om de önskade köra sin egen bil eller en hyrbil. Ingen bil var anpassad mer än att de som redan innan skadan var vana att köra automatväxlad bil gjorde så under körprovet. Trafikinspektören gav fortlöpande instruktioner till försökspersonerna under körningen. Instruktionerna var lika för samtliga personer. Försökspersonerna informerades ej om resultatet av trafikinspektörens bedömning. F. Vägverkets körprov. Efter det att Länsstyrelsen fått en anmälan gavs Vägverkets trafikenhet i uppdrag att kalla personen till ett körprov. Efter Vägverkets körprov skickade trafikinspektören sin bedömning till Länsstyrelsen som tog det formella beslutet om försökspersonerna skulle få fortsätta köra bil eller om körkortet skulle återkallas. Referensgrupp Innan studien påbörjades fick en referensgrupp bestående av 28 personer köra bana och slinga i trafik, göra teoriprovet samt fylla i självskattningsformuläret. Syftet var att justera banan och öva in tillvägagångssätt och bedömningsförfarande vid körproven. Körproven bedömdes av projektets trafikinspektör samt arbetsterapeuter. FÖRSÖKSPERSONER De som ingick i studien hade alla drabbats av hjärnskada i vuxen ålder. Gemensamt för alla var att de innan skadan var körkortsinnehavare och att de kommit överens med sin behandlande läkare om att avstå från bilkörning till dess förmågan att köra bil prövats. För samtliga hade det förflutit minst sex månader mellan skadetillfälle och deltagande i studien. Tiden mellan olycka och medverkan i studien var i genomsnitt två år och fem månader (6månader - 10 år och 5 månader). Deltagande i studien var frivilligt. I genomsnitt hade det gått 3,6 månader mellan den neuropsykologiska testningen (E.2 i figur 1) och Vägverkets körprov (F i figur 1). Spridningen var 1 månad 1 år och 3 månader.

12 För att ingå i studien krävdes att personerna inte hade motoriska svårigheter av den art att bilanpassning var nödvändig. Trettio försökspersoner har varit aktuella varav 25 har genomfört alla delmoment i studien. Av de fem som avbrutit har tre gjort det på eget initiativ (två under den neuropsykologiska testningen och en under körprov på bana). För resterande två personer tillstötte medicinska komplikationer som gjorde att frågan om att återuppta bilkörning ej längre var aktuell. Av de 25 försökspersoner som deltog i studien har 23 fått sin rehabilitering vid Länskliniken för rehabiliteringsmedicin i Sandviken och två vid Geriatriska rehabiliteringskliniken i Falun. Medelåldern hos försökspersonerna var 49 år, den yngsta deltagaren var 24 år och den äldsta 63 år. Av dessa 25 personer var sju kvinnor och 18 män. Diagnoserna fördelade sig enligt tabell 1: Tabell 1. Diagnosfördelning. Traumatisk hjärnskada 5 Subarachoidalblödning 5 Intracerebral blödning 1 Cerebral infarkt 10 Övrigt 4 Summa 25 Innan skada hade försökspersonerna följande körkortsbehörigheter, se tabell 2. Tabell 2. Körkortsbehörigheter. B 6 B TAXI 1 A B 12 A B C 4 A BE CE DE 2 Summa 25 I genomsnitt hade försökspersonerna haft körkort i 25 år (medianvärde 28 år, spridning 5 år - 43 år) vid skadetillfället. Försökspersonernas körvana innan skadetillfället redovisas i tabell 3.

13 Tabell 3. Körvana innan skada. Före olyckan/skadan körde jag bil i genomsnitt 8 mer än 50 mil/vecka. Före olyckan/skadan körde jag bil i genomsnitt mil/vecka. Före olyckan/skadan körde jag bil i genomsnitt 9 mindre än 30 mil och mer än 5 mil/vecka Före olyckan /skadan körde jag bil högst 5 2 mil/vecka. Summa 25 STATISTIK De statistiska beräkningarna har gjorts med hjälp av datorprogrammet SPSS. De olika testernas råpoäng har använts vid bearbetningen av resultatet. För beräkning av skillnader mellan grupper har Chi 2 test och t-test använts. För att undersöka vilka variabler som tillsammans utgjorde den bästa prediktionen av utfallet i Vägverkets körprov användes logistisk regression. Logistisk regression är en statistisk metod som används då de oberoende variablerna utgörs av både numeriska och nominella data och utfallet endast kan anta två värden.

14 RESULTAT 1. Kan resultatet av körprov på avlyst bana med trafikprovokationer och/eller slinga i trafik predicera utfallet i Vägverkets körprov? I Vägverkets körprov blev 19 personer godkända och sex underkända. Detta avvek till viss del från resultaten av körprov på bana och slinga (tabell 4). Tabell 4. Försökspersonernas (n 25) resultat från körprov på bana, slinga och Vägverkets körprov. Bana Slinga Bana+ Slinga Vägverkets körprov gk uk uk gk gk uk uk gk gk uk uk gk gk uk uk gk uk gk uk gk uk uk uk gk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk Av tabell 4 framgår att flera blev underkända på bana och slinga än på Vägverkets körprov. Alla som blev godkända vid körprov på bana och slinga blev också godkända i Vägverkets körprov. Av de tolv som blev underkända på bana och slinga blev sex godkända i Vägverkets körprov (tabell 5, 6 och 7). De som blev underkända vid körprov på bana och slinga men sedan godkända i Vägverkets körprov hade lågt resultat på alla bedömningsvariablerna utom manövrering.

15 Tabell 5. Jämförelse mellan resultat av körprov på bana och Vägverkets körprov. Betyg bana Betyg Vägverkets körprov Godkänd Underkänd Godkänd 17 0 Underkänd 2 6 Tabell 6. Jämförelse mellan resultat av körprov på slinga och Vägverkets körprov. Betyg slinga Betyg Vägverkets körprov Godkänd Underkänd Godkänd 14 0 Underkänd 5 6 Tabell 7. Jämförelse mellan sammanslaget resultat av körprov på bana och slinga och Vägverkets körprov. Betyg slinga+bana Betyg Vägverkets körprov Godkänd Underkänd Godkänd 13 0 Underkänd Kan resultatet av gängse neuropsykologiska test och/eller av arbetsterapeut utförd kognitiv screening och observationsundersökning predicera utfallet i Vägverkets körprov? För att svara på denna fråga delades försökspersonerna upp i godkända respektive underkända i Vägverkets körprov. Korrelation mellan testresultatet och resultatet i Vägverkets körprov beräknades med hjälp av produktmomentkorrelation (Pearson s). Signifikansnivån sattes till 1% (p = 0.01) för att undvika typ1 fel. De test som korrelerade med resultatet i Vägverkets körprov presenteras i tabell 8. Tabell 8. Test som korrelerade med resultatet i Vägverkets körprov på 1% nivå. Neuropsykologiska test r p Bildarrangemang (WAIS-R) - 0,56 0,004 Figurrotation (DS-batteriet) - 0,52 0,008 Figursammansättning (WAIS-R) - 0,52 0,008 K-test bokstäver vänster(apt- batteriet) 0,55 0,007 Trailmaking A 0,59 0,002 Arbetsterapeuternas kognitiva screening Pegboard (Sunnaas apraxiundersøkelse) - 0,55 0,004

16 För att hitta den kombination av test som tillsammans bäst predicerade körförmåga prövades de test som uppvisade en hög korrelation med utfallet av körprovet i olika kombinationer med hjälp av logistisk regression. Testerna Bildarrangemang (ur WAIS-R batteriet), K-test bokstäver vänster (ur APT-batteriet) samt Pegboard (ur Sunnaas apraxiundersøkelse) predicerade tillsammans 100 % (R 2 = 1,0) av utfallet i Vägverkets körprov. Modellens känslighet för antalet observationer prövades genom att slumpmässigt ta bort 30 % av observationerna från materialet och göra samma beräkning igen. Resultatet blev oförändrat. 3. Har de teoretiska trafikkunskaperna betydelse för resultatet i Vägverkets körprov? T-test visade inget signifikant samband mellan resultatet på teoriprovet och resultatet i Vägverkets körprov. 4. Överensstämmer läkares bedömning av försökspersonernas hinder för bilkörning med resultatet i Vägverkets körprov? Det förelåg en god överensstämmelse (p=0,002) enligt Fishers Exact Test mellan läkarbedömning av personernas hinder för fortsatt bilkörning och utfallet i Vägverkets körprov. Endast i tre av de 25 fallen avvek läkares bedömning från körprovet. I ett av fallen gjorde läkaren bedömningen att personen ej hade hinder för bilkörning men personen underkändes i Vägverkets körprov, i de två andra fallen gällde det omvända (tabell 9). Tabell 9. Resultatet av läkares bedömning av försökspersonernas hinder för bilkörning jämfört med utfallet i Vägverkets körprov. Läkarbedömning Vägverkets körprov Godkänd Underkänd Godkänd 17 1 Underkänd Inverkar försökspersonernas upplevelse av att själv köra bil på resultatet i Vägverkets körprov? Ingen signifikant skillnad fanns mellan de som blev godkända respektive underkända i Vägverkets körprov, när det gäller skattning av upplevelse av bilkörning.

17 De tre svarsalternativen dikotomiserades utifrån inställning till alternativa kommunikationssätt. Inte heller då framkom någon signifikant skillnad mellan de som blev godkända respektive underkända i Vägverkets körprov. t-test användes i båda beräkningarna. 6. Inverkar försökspersonens körvana före skadan på resultatet i Vägverkets körprov? För att svara på frågan om försökspersonernas vana att köra bil före skada inverkade på resultatet i Vägverkets körprov användes t-test. Ingen signifikant skillnad fanns mellan de som blev godkända respektive underkända. Det fanns heller inte någon signifikant skillnad mellan grupperna vad avser antalet år som körkortsinnehavare (t-test). DISKUSSION I denna studie fann vi tre test (två neuropsykologiska och ett från kognitiv screening utfört av arbetsterapeut) som tillsammans kunde predicera 100 % av utfallet i Vägverkets körprov. Det sammanlagda resultatet av körproven på bana/slinga kunde identifiera de som sedan klarade Vägverkets körprov, men fler blev underkända på bana/slinga än på Vägverkets körprov. Överensstämmelsen mellan läkares bedömning och utfallet i Vägverkets körprov var god. Inget signifikant samband fanns mellan försökspersonernas upplevelse av bilkörning, tidigare körvana eller teorikunskap och Vägverkets körprov. Resultatet visar att bedömningen av försökspersonernas körprov på bana/slinga identifierade alla som sedan blev underkända i Vägverkets körprov. Däremot var underkännandefrekvensen större på banan/slinga än på Vägverkets körprov. I studien gjordes bedömningen av samtliga försökspersoners körprov på bana/slinga av samme trafikinspektör. Denne trafikinspektör har deltagit i projektets uppbyggnad och därmed fått kunskaper om hjärnskador och de begränsningar de kan föra med sig. Han kan tänkas ha fått en större kunskap om hjärnskadors inverkan på trafikbeteende än trafikinspektörer i allmänhet har. Det kan vara en av förklaringarna till att flera försökspersoner blev underkända vid körprov på bana/slinga än på Vägverkets körprov, som utfördes av flera olika trafikinspektörer som inte ingick i projektgruppen. En annan möjlig förklaring kan vara att effekter av den ökade uttröttbarheten, som ofta förekommer efter hjärnskada, ger sig till känna vid längre körtid. Körtiden på bana/slinga var ca 45 minuter, vilket enligt vår erfarenhet är längre tid än vad ett vanligt körprov hos Vägverket tar. Dessutom kommer provokationer tätare på banan än

18 vad som troligen sker i den vanliga trafiken. Detta innebär förmodligen att körprov på bana/slinga kräver högre grad av uppmärksamhet än körning i reell trafik Resultatet i Vägverkets körprov överensstämmer bättre med körprov på bana än slinga. Med tanke på svårigheterna att skilja ut resultatet från körprovet på bana från körprovet på slinga, då slingan kördes mellan två provokationer utefter banan, kan vi inte dra några säkra slutsatser av skillnaden mellan körprov på bana och slinga. De tre test som tillsammans predicerar utfallet i Vägverkets körprov till 100 % var, Bildarrangemang ur WAIS-R batteriet, K-test bokstäver från det datoriserade APT-testet, och Pegboard ur Sunnaas apraxiundersøkelse. Dessa mäter förmåga till: social analys och kompetens; sekvensering, planering och organisation av beteende; selektiv uppmärksamhet och avsyning av visuell information; finmotorisk snabbhet och manipulationsförmåga. Det som skiljer denna studie från andra är att test valts ut från både psykologers vanliga testbatteri och arbetsterapeuters kognitiva screeningmaterial. Det är möjligt att denna kombination täcker ett större område av viktiga faktorer för bilkörning. De tre test som i denna studie ger bäst utfall mäter olika funktioner och ringar därmed troligen in flera viktiga kognitiva funktioner som har betydelse för bilkörning. Resultaten gällande de neuropsykologiska testernas korrelation till praktiska körprov skiljer sig mellan olika studier. En faktor av stor betydelse är studiernas inklusionskriterier. I vår studie har patienter med större motoriska hinder uteslutits då vi krävde att man skulle kunna manövrera bilen utan anpassningar. Vi har lagt tyngdpunkten på de kognitiva restsymptomen då de motoriska begränsningarna oftast kan kompenseras med tekniska lösningar. Försökspersonerna hade relativt små motoriska restsymtom vilket i sin tur innebar mindre påverkan på resultatet i neuropsykologiska tester som kräver normal motorik. Det fanns i denna studie inget samband mellan resultatet av teoriprovet och resultatet i Vägverkets körprov. Detta kan till viss del förklaras av att teoriprovet konstruerades för projektet och hade en begränsad omfattning. Ett mer omfattande teoriprov kunde ha varit mer utslagsgivande. Läkarens bedömning av försökspersonernas hinder för bilkörning överensstämde väl med resultatet i Vägverkets körprov. Detta kan till viss del förklaras av att samtliga läkare vid tidpunkten för bedömning arbetade tillsammans med övriga teammedlemmar och därmed kan ha haft nytta av andra yrkeskategoriers observationer.

19 Studien visade inte att försökspersonernas upplevelser av egen bilkörning mätt i termer av hur nödvändigt man skattar bilkörning och hur man ställer sig till användande av alternativa kommunikationsmedel inverkade på resultatet i Vägverkets körprov. Svarsalternativen i självskattningsformuläret innehöll två olika aspekter, dels upplevelse av att själv köra bil och dels inställning till användande av alternativa kommunikationsmedel. Detta försvårar tolkningen av resultaten. En persons inställning till alternativa kommunikationssätt kan påverkas av tillgänglighet till dessa. Gävleborgs län består till stor del av landsbygd med begränsad tillgång till kollektivtrafik vilket skulle kunna tala för att intresset att få återuppta bilkörning är stort. Att inte få fortsätta köra bil påverkar möjligheten att utöva många av det dagliga livets aktiviteter och personernas möjlighet till sociala kontakter. Färdtjänst är inte alltid ett alternativ till att själv kunna köra bil. Möjligheten för personer som inte har betydande motoriska svårigheter att bli beviljade färdtjänst är idag begränsad. I en preliminär slutrapport över färdtjänstens tillstånd och utveckling samt behov av tillsynsmyndighet, står att läsa: det krävs stora svårigheter för den enskilde för att får rätt till färdtjänst, t.ex. att det är förenat med väsentliga svårigheter att ta sig till hållplats eller att stiga av och på en buss. (Delén & Magnusson, 2001, s 10) Svårigheter som ökad uttröttbarhet, desorientering, minnessvårigheter och/eller andra kognitiva svårigheter leder inte automatiskt till att personen beviljas färdtjänst. Bristande kollektivtrafik eller det faktum att en person på grund av resttillstånd efter en hjärnskada inte får fortsätta köra bil är inte heller skäl till att man beviljas färdtjänst. Socialtjänstlagens helhetssyn, där individens totala situation skall beaktas vid prövning saknar motsvarighet i färdtjänstlagen. I studien fann vi att körvana inte inverkade på resultatet i Vägverkets körprov. Körvana kartlades genom att försökspersonen fick skatta antal körda mil/vecka före skada och antal år som körkortsinnehavare. Detta resultat skiljer sig från en del andra studier, bland annat Korteling (1996) och Lundqvist och Alinder (2001). Korteling fann att körerfarenhet var en god prediktor för förmågan att köra bil efter en hjärnskada om man i en regressionsanalys kombinerade det med comalängd och två neuropsykologiska test ( Perceptual Speed task och Tracking-reaction Task). Lundqvist och Alinder drar slutsatsen att körvana och rutin kan ha stor betydelse för körförmåga efter hjärnskada. Att använda körvana som prediktor kan innebära metodlogiska problem då det är svårt att korrekt uppskatta körsträcka per tidsenhet.

20 METODDISKUSSION En svaghet med studien har varit försöksgruppens storlek. Gruppen underkända på Vägverkets körprov var endast sex. Med tanke på detta sattes signifikansnivån till 1 % för alla beräkningar. Den kombination av test vi fann (Bildarrangemang, K-test bokstäver och Pegboard) prövades med tanke på känslighet för antalet observationer och resultatet förblev oförändrat. I vår studie har Vägverkets körprov använts som golden standard. Detta utifrån den gällande rutinen vid bedömning av personers förmåga att köra bil, både när det gäller att återuppta bilkörning eller att ta körkort. Procedur Vissa provokationer längs banan tog till viss del ut varandra t ex. provokation nr 5 (ett skyltat vägarbete på höger sida vilket innebar att personen måste köra ut i vägens vänstra del för att kunna passera) som följdes av nr 6 ( en framförvarande bil gör körtecken vänster och startar från vägrenen). Föraren får automatiskt ledtråden att svänga tillbaka till höger sida när han/hon ser bilen framför. Om föraren ändock inte klarar detta visar det på mer allvarliga problem att lösa trafiksituationer. Vissa fotoceller syntes, vilket en del av förarna uppmärksammade och det gjorde att de höjde sin beredskap när de såg en fotocell. Detta borde ha trimmats in under referensgruppens körning. Väder- och ljusförhållandena har varit olika under körproven på bana och slinga, men så är fallet även vid Vägverkets körprov. Arbetsterapeut bedömde referensgruppens körprov på bana/slinga men inte försökspersonernas körning. Det visade sig att denna bedömning inte tillförde något ytterligare i vår studie. Bilkörning är inte en aktivitet arbetsterapeuter generellt är vana att bedöma men med deras kompetens om aktivitetsförmåga skulle de i framtiden kunna vara del av ett team/utredningsenhet som utreder patienters förmåga till bilkörning. Flera olika arbetsterapeuter och psykologer har medverkat vid bedömningen. Detta har troligen inte påverkat utfallet då testen är väl standardiserade. Projektgruppen hade intentionen att alla körprov (bana/slinga och Vägverkets körprov) skulle bedömas utifrån den gamla bedömningsblanketten med tillägget riskmedvetenhet (bilaga 9). När vi summerat resultatet har det visat sig att vi ej nått ut till alla berörda trafikinspektörer med vår information. Vi har i vissa fall endast vetskap om provet varit godkänt eller ej, varför det är det mått vi kunnat använda i resultatberäkningen.

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI BILKÖRNING VANLIG FRÅGA INOM RÖRELSEHINDERFÖRBUNDEN Medlemmar uttryckte behov

Läs mer

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

Bilkörning och demens

Bilkörning och demens Bilkörning och demens 2014-09-11 Catarina Lundberg Leg. Psykolog., med. dr., enhetschef Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Transportstyrelsen är körkortsmyndighet De medicinska

Läs mer

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd.

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Enligt transportstyrelsens föreskrifter skall en utredningen pröva om diagnosen ger sådana symptom att

Läs mer

Körkort efter stroke. Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd

Körkort efter stroke. Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd 1 Körkort efter stroke Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd 2 Körschema Den medicinska körkortshanteringen Vägverkets Trafikmedicinska Råd Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares anmälningsskyldighet

Läs mer

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Catarina Lundberg, leg psykolog, med dr Kurt Johansson, överläkare, med dr Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Körkortsinnehav och körlämplighet efter stroke finns det noterat i journalen?

Körkortsinnehav och körlämplighet efter stroke finns det noterat i journalen? Körkortsinnehav och körlämplighet efter stroke finns det noterat i journalen? En undersökning av patientjournaler Författare Gunilla Gill, leg arbetsterapeut Primärvården Mariestad Projektredovisning 2007:2

Läs mer

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola 1. Körställning A Stol/bälte B Reglage 2. Inledande manövrering A Start/stannande B Krypkörning/styrning 3. Växling A Uppväxling B Bromsning C Nedväxling

Läs mer

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten)

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Informationstext till blanketten Hälsodeklaration och intyg om synprövning Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Enligt 3 kap 2 i körkortslagen (SFS 1998:488)

Läs mer

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01)

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) 3 2013-03-26 2 4 Vad är det som gäller för körkortsinnehavet vid diabetes? Lars Englund Chefsläkare Trafikmedicinska rådet Transportstyrelsen Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) Om

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Övergripande projektinformation

Övergripande projektinformation Validering av instrumentet Useful Field of View (UFOV) och resultat från praktisk körbedömning. Diarienummer : LVNFOU13651 FoU-Centrums årsanslag - Ny ansökan ([formulär nr: 390]) Sista ansökningsdag :

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Forsbergs Trafikskola

Forsbergs Trafikskola 1 (5) Undervisningsplan behörighet B För dig som ska ta ett B-körkort Här följer en kort sammanfattning av utbildningen på vår trafikskola. Först visar vi en översikt av de olika delarna. I kolumnen till

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B; beslutade den 24 maj 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap.

Läs mer

BETYDELSEN AV ANVÄNDNING AV BIL MED AUTOMATISK VÄXELLÅDA FÖR ÄLDRE BILFÖRARE

BETYDELSEN AV ANVÄNDNING AV BIL MED AUTOMATISK VÄXELLÅDA FÖR ÄLDRE BILFÖRARE Skyltfonden Vägverket BETYDELSEN AV ANVÄNDNING AV BIL MED AUTOMATISK VÄXELLÅDA FÖR ÄLDRE BILFÖRARE December 2008 Ingrid Bolin INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 4 Metod 4 Körslinga 4 Körbedömning

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Presentation av körprov B (personbil)

Presentation av körprov B (personbil) Presentation av körprov B (personbil) Genom den här broschyren vill Trafikverket ge dig information om vad ett körprov för behörigheten B kan innehålla. Körprovet betraktas som ett stickprov, som kontrollerar

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 510 162 15 VÄLLINGBY

Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 510 162 15 VÄLLINGBY Projektnr: P9/18 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 1 1 1 VÄLLINGBY Projektansvariga: Kersti Samuelsson, Arbetsterapeut Johan Alinder, Överläkare Projektledare: Karoline Göterdal, Arbetsterapeut

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum

Läs mer

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten)

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Informationstext till blanketten Hälsodeklaration och intyg om synprövning Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (1998:488)

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2011 Nr 37 Nr 37 LANDSKAPSLAG om ändring av körkortslagen för landskapet Åland Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 23 maj 2011 I enlighet

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort?

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Transportforum 2015 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Sjukdomar och

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Psykisk lämplighet hos personer med säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet och psykologisk personbedömning

Psykisk lämplighet hos personer med säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet och psykologisk personbedömning 1 (7) TRAFI/8037/03.04.02.02/2011 Utfärdad: 10.05.2012 Träder i kraft: 15.05.2012 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet(1664/2009) 21 4 mom.

Läs mer

För gammal för att köra bil?

För gammal för att köra bil? Elin Engfeldt För gammal för att köra bil? En kostnadsnyttoanalys om Sverige bör införa körkortskontroller för bilförare över 75 år Too old to drive? A cost-benefit analysis whether Sweden should introduce

Läs mer

Prövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AWP-FK

Prövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AWP-FK rövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AW-FK Jan Sandqvist ed. Dr., universitetslektor Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier Linköpings universitet Björn Gerdle rofessor

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk undersökning 1 (10) 2 (10) Innehållsförteckning Utvidgad

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT...

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... 7 4 AKTÖRER OCH VÄNTETIDER FÖR FÖRARPROV... 12 4.1 FÖRDELNING AV

Läs mer

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund B-TEORI Lektion 2 Människan i trafiken bengt hedlund Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! B-TEORI - bengt hedlund 2(24) Grundläggande regler En

Läs mer

Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd

Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Vad en allmänläkare behöver kunna om trafikmedicin... Örebro Värmlands Allmänläkardagar Loka Brunn 17-18 januari 2013 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Lite om

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrift om kursplan för trafiklärarutbildning i yrkeshögskolan; beslutad den 21 september 2010. MYHFS

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Presentation av körprov B (personbil)

Presentation av körprov B (personbil) Presentation av körprov (personbil) örarprovet för behörighet består av ett kunskapsprov (teoriprov) och ett körprov. e båda proven ska genomföras nära varandra i tid. enom den här broschyren vill Trafikverket

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om grundläggande kompetens och fortbildning för förare som utför gods- eller persontransporter; VVFS 2008:159 Utkom från trycket den 7 mars 2008 beslutade

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Useful Field of View (UFOV ) ett användbart hjälpmedel vid bedömning av körkortslämplighet

Useful Field of View (UFOV ) ett användbart hjälpmedel vid bedömning av körkortslämplighet Rapport:UFOV- projekt. 25/11 2009 Geriatriska kliniken Örnsköldsviks sjukhus Landstinget Västernorrland Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge FoU, Primärvårdscentrum, avd.

Läs mer

Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23. Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning) Syfte

Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23. Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning) Syfte Transportstyrelsen Sörens Trafikskola Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23 Kursplan Bil Inledning (kvalitetsbeskrivning) Det är viktigt att eleven kan reglerna i trafiken och även kan samverka med andra

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet C1 och C;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet C1 och C; Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet C1 och C; beslutade den xx 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap. 2 militärtrafikförordningen

Läs mer

Körkortet och lagen. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK

Körkortet och lagen. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Körkortet och lagen Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Rattfylleribrott Sverige var ett av de första länderna i världen som införde straff för rattfylleri bara Norge var före. Den

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Datoriserad arbetsminnesträning vid förvärvad hjärnskada

Datoriserad arbetsminnesträning vid förvärvad hjärnskada Datoriserad arbetsminnesträning vid förvärvad hjärnskada Lovisa Hällgren Handledare: Kersti Samuelsson, Docent Björn Börsbo, Med dr Anna Lundqvist, Specialist neuropsykologi, Med dr Tack! Inledningsvis

Läs mer

MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE)

MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE) MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE) Mini Mental State Examination är ett kort, s.k. minitest 1 för bedömning av kognitiva funktioner. Det tar endast 10 15 minuter att utföra och kan användas av både läkare

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri 2 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN BANVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING ISSN 1102-1314 Utkom från trycket den 2000-12-05 JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE

Läs mer

Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar

Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar s1(7) Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar Inledning Region Skåne ansvarar för att utreda och pröva tillstånd till riksfärdtjänst för invånare som är folkbokförda i de kommuner som överlåtit

Läs mer

Yttrande över Transportstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Yttrande över Transportstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Malmö stad Särskolans resursteam Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Rutiner för mottagande i grundsärskolan Malmö Särskolans resursteam Regementsgatan 52 C, 6 vån. 217 48

Läs mer

Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem

Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Birgitta Thorslund The Swedish National Road and Transport Research Institute HEAD Graduate School (Hearing and Deafness)

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder. Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014

Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder. Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014 Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014 Bakgrund Under juli 2014 har en enkätundersökning genomförts. Tre frågor ställdes till medlemmarna;

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer