BILKÖRNING EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA. bedömningsmodell i flera steg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILKÖRNING EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA. bedömningsmodell i flera steg"

Transkript

1 BILKÖRNING EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA bedömningsmodell i flera steg September 2004 AnnaLena Hagström, leg arbetsterapeut, Ulla Johansson, leg arbetsterapeut, Birgitta Norell-Kågström, överläkare, Jan-Erik Skyman, leg psykolog, Ann-Katrine Östling, leg psykolog, Länskliniken för rehabiliteringsmedicin, Gävle Sjukhus. Mats Norberg, trafikinspektör, Vägverket. Lennart Melin, professor, Institutionen för tillämpad psykologi, Uppsala universitet.

2 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 5 FRÅGESTÄLLNINGAR 5 METOD 6 PROCEDUR OCH MATERIAL 6 Bedömningsmodell 6 Referensgrupp 11 FÖRSÖKSPERSONER 11 STATISTIK 13 RESULTAT 14 DISKUSSION 17 METODDISKUSSION 20 Procedur 20 AVSLUTNING OCH UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 21 SAMMANFATTNING 22 REFERENSLISTA 24 BILAGOR

3 BAKGRUND Bilkörning är en komplex aktivitet som kräver teoretisk kunskap, kognitiva förmågor och praktiska färdigheter. De flesta personer i vuxen ålder ser dock bilkörning både som en självklarhet och en rättighet. En teoretisk modell som ofta refereras när det gäller bilkörning är Michons, vilken beskrivs av bl a Engum och medarbetare (1988). Modellen innebär att bilkörning ses som en hierarkisk modell i tre nivåer. Den översta nivån är den strategiska, t ex planering av körsträcka i förhållande till väglag före körning, beslut att byta däck eller beslut att välja annat fortskaffningsmedel. Den andra nivån är den taktiska, d v s agerandet utifrån olika omgivningsfaktorer under själva körningen, t ex andra trafikanters beteenden. Den tredje och lägsta nivån är den operationella, d v s grundläggande psykiska och motoriska funktioner, såsom handhavande av bil, uppmärksamhet och reaktionsförmåga. Dessa tre nivåer är beroende av varandra och bör ingå i en helhetsbedömning av körförmågan. I rapporten Körkortsmedicinsk bedömning efter hjärnskada. Kognitiva faktorers betydelse för körförmåga beskriver Lundqvist och Alinder (1997) uttömmande begreppen bilkörning och trafikantbeteende. Förmågan att köra trafiksäkert kan påverkas av både sjukdomar och skador. I Sverige drabbas varje år cirka 250 personer per invånare av traumatisk hjärnskada (Socialstyrelsen, 1999) vilket motsvarar cirka nya skadefall per år. Det är företrädesvis unga män som råkar ut för traumatiska hjärnskador. Ytterligare cirka personer drabbas varje år av slaganfall (Socialstyrelsen, 2000). Medelåldern för den gruppen är högre. I Vägverkets författningssamlingar (VVFS 1996:200, 1998:89) finns direktiv när det gäller krav för att få inneha körkort. För synskärpa, synfält, motorisk funktion samt medvetandestörning är föreskrifterna förhållandevis enkla att tolka. När det gäller kognitiva störningar är direktiven mer otydliga. I 10 kap, 1 står: Allvarlig kognitiv störning utgör hinder för innehav. Vid bedömningen skall särskilt beaktas störningar i uppmärksamhet, omdöme och minne, i visuospatiala och i psykomotoriska funktioner. Vidare skall beaktas förekomst av känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet. En hjärnskada kan påverka syn, hörsel- och balanssinne, rörelseorganens funktioner, ge epilepsi eller annan medvetandestörning, vakenhetsstörning, psykiska störningar och demens eller andra kognitiva störningar. Hjärnskadan kan också leda till att patienten använder läkemedel som påverkar förmågan att framföra ett motordrivet fordon. Motoriska funktionsnedsättningar går ofta att kompensera tekniskt. Kognitiva funktionsnedsättningar t ex störd uppmärksamhet, nedsatt reaktionssnabbhet, desorientering,

4 impulsivitet eller bristande omdöme går däremot inte att kompensera tekniskt. Frågan om att återuppta bilkörning efter hjärnskada aktualiseras i de flesta fall under en rehabiliteringsprocess. Det är behandlande läkares skyldighet att avgöra om en patient på grund av skada eller sjukdom har funktionsnedsättningar som medför trafikfara eller inte. Dresselberg och Galte (1992) gjorde en kartläggning av vilka normer och rutiner som gäller för bilkörning då diagnoser med intellektuella funktionsnedsättningar ställs och man fann flera brister. Bristerna gällde allt från kunskap om ansvarsfrågan till bedömningsmetoder. I litteraturen beskrivs olika metoder att bedöma förmågan att köra bil efter förvärvad hjärnskada. Målet är att skilja ut de patienter som kan fortsätta köra bil trafiksäkert från de som ska avstå av trafiksäkerhetsskäl. De vanligast förekommande metoderna är neuropsykologiska tester, trafikliknande problemlösningstester via t ex dator eller simulator, bedömning av bilkörning på avlyst bana utan annan förekommande trafik s k closed course -körning, bedömning av förmågan att köra bil efter en förutbestämd sträcka (slinga) i trafik och traditionellt körprov. Några författare har redovisat neuropsykologiska testbatterier som relativt väl predicerat körförmåga. Engum och medarbetare (1988, 1989 och 1990) fann att test som ställde höga krav på uppmärksamhet under stress och perceptuella test hade högst samband med prestation under körprov. Gouvier och medarbetare (1989) visade resultat som pekade på att ett test som mäter informationsprocesskapacitet kan vara av värde. I en studie fann man att screeningbatteriet "Stroke Driver Screening Assessment" identifierade 81% av de strokepatienter som av trafiklärare bedömdes som säkra bilförare (Nouri & Lincoln, 1993). Lundqvist och Alinder (1997) har, för en yngre patientgrupp, använt ett begränsat neuropsykologiskt testbatteri, vars deltest mäter selektiv uppmärksamhet, delad uppmärksamhet, reaktionshastighet med hämning och mental flexibilitet. Kombinerades deltesten kunde man uppnå en sensitivitet på 80 % och en specificitet på %. Även videoupptagningar av kritiska trafiksituationer som patienterna fått bedöma, har visat sig kunna predicera körförmågan (Gouvier et al, 1989). I Sverige har studier där simulator ingåtts genomförts på Karolinska sjukhuset (Bilsimulator i vården, 1998) och på Universitetssjukhuset i Linköping (Lundqvist & Alinder 1997). Galski och medarbetare (1990, 1992 och 1993) konstaterade att closed course -körning gav mycket lite information om aktuellt körbeteende. Odenheimer (1994) såg dock att den gemensamma

5 variansen mellan en closed course -körning och ett körprov var 60 %. I studien ingick 30 personer, alla över 60 år. På Länsklinken för rehabiliteringsmedicin i Sandviken, får patienter i yrkesverksam ålder möjlighet till rehabilitering efter hjärnskada. För mer än hälften av alla patienter med hjärnskada blir frågan om bilkörning kan återupptas aktuell. Patientens förmåga att köra bil bedöms av läkaren i samråd med rehabiliteringsteamet. Bedömningen grundar sig på läkarundersökning, neuropsykologisk utredning och av arbetsterapeut utförd kognitiv screening och observationsundersökning. Läkare gör en anmälan till Länsstyrelsen, både i de fall där det råder tveksamhet om patienten kan återuppta bilkörning eller ej och i de fall där man bedömer att patienten är uppenbart olämplig som bilförare. I de tveksamma fallen kontaktar Länsstyrelsen Vägverket för ett körprov. Denna studie är en utveckling av den bedömningsmodell som använts på Länsklinken. I projektgruppen ingick en läkare (projektledare), två arbetsterapeuter, två psykologer, en trafikinspektör från Vägverket i Gävle samt en handledare från Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet. SYFTE Syftet med projektet var att skapa en standardiserad modell för bedömning av förmåga att återuppta bilkörning efter förvärvad hjärnskada. FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Kan resultatet av körprov på avlyst bana med trafikprovokationer och/eller slinga i trafik predicera utfallet i Vägverkets körprov? 2. Kan resultatet av gängse neuropsykologiska test och/eller av arbetsterapeut utförd kognitiv screening och observationsundersökning predicera utfallet i Vägverkets körprov? 3. Har de teoretiska trafikkunskaperna betydelse för resultatet i Vägverkets körprov? 4. Överensstämmer läkares bedömning av försökspersonernas hinder för bilkörning med resultatet i Vägverkets körprov? 5. Inverkar försökspersonernas upplevelse av att själv köra bil på resultatet i Vägverkets körprov? 6. Inverkar försökspersonernas körvana före skadan på resultatet i Vägverkets körprov?

6 METOD En sambandsstudie där resultatet av neuropsykologiska test jämförs med utfallskriterierna Vägverkets körprov och körprov på bana och slinga. PROCEDUR OCH MATERIAL Bedömningsmodell Modellen för bedömning av förmåga att återuppta bilkörning efter hjärnskada innehåller flera steg, se figur 1. I figuren presenteras de olika momenten i tidsordning, uppifrån och ner. A. Körkortsinnehavaren avstod från bilkörning. B. Frågan om att återuppta bilkörning aktualiserades. C. Läkarundersökning checklista. D. Anmälan till Länsstyrelsen. E. Projektspecifika rutiner: 1. Självskattningsformulär. 2. Neuropsykologisk testning. 3. Kognitiv screening och observationsundersökning. 4. Teoriprov. 5. Körprov på bana med trafikprovokationer. 6. Körprov på slinga i trafik. F. Vägverkets körprov Figur 1. Bedömningsmodell. A. Körkortsinnehavaren avstod från bilkörning. Om läkare vid undersökning av en körkortsinnehavare fann att körkortsinnehavaren av medicinska skäl var uppenbart olämplig att ha körkort anmälde läkaren det till Länsstyrelsen (enligt körkortslagen 1998: kap. 2 ). Om läkaren bedömde att körkortsinnehavarens

7 tillstånd inom en rimlig tid kunde komma att förbättras så att förutsättningar fanns att han/hon kunde återuppta bilkörning med eller utan föregående körtest gjorde läkaren en överenskommelse med körkortsinnehavaren att avstå från att köra bil till dess att läkaren gav klartecken. Detta förutsatte att man kunde anta att körkortsinnehavaren skulle följa läkarens uppmaning. B. Frågan om att återuppta bilkörning aktualiserades. För samtliga personer som erbjöds medverkan i denna studie gällde att de till sin behandlande läkare aktualiserat frågan om att få återuppta bilkörning. Minst sex månader skulle ha förflutit sedan skadan. C. Läkarundersökning Försökspersonen genomgick en medicinsk undersökning. I projektet utarbetades en checklista för den medicinska undersökningen (bilaga 1). Den har, under studiens gång, anpassats vid ett tillfälle efter Vägverkets föreskrifter. Checklistan innehöll uppgifter om anamnes, status samt eventuellt behov av kompletterande utredningar. Som sista punkt i checklistan angav läkaren om han/hon bedömde att personen hade hinder för bilkörning som ej varit omnämnda och absoluta enligt gällande lagstiftning. Läkarbedömningen utfördes av fyra olika läkare med rehabiliteringsmedicinsk kompetens och fyra olika läkare som saknade rehabiliteringsmedicinsk specialistkompetens men som vid den aktuella tidpunkten tjänstgjorde som underläkare på Länskliniken för rehabiliteringsmedicin. Om den medicinska undersökningen ej visade något absolut hinder för fortsatt körkortsinnehav erbjöds körkortsinnehavaren att medverka i studien. Information till försökspersonen se bilaga 2. D. Anmälan till Länsstyrelsen. För körkortsinnehavare som tackat ja till medverkan i projektet skickade läkaren en anmälan och ett följebrev (bilaga 3) till Länsstyrelsen i vilken man rekommenderade att körkortsinnehavaren skulle göra Vägverkets körprov. Anmälan till Länsstyrelsen innehöll uppgifter om skadedatum, diagnos och att körkortsinnehavaren i överenskommelse med läkare avstått från bilkörning under minst sex månader. Anmälan innehöll dessutom uppgift om att personen var aktuell för medverkan i studien. Såväl Länsstyrelsen i Gävleborgs län som Vägverkets Trafikenhet i Gävle hade informerats om studien innan den startade.

8 E. Projektspecifika rutiner. 1. Självskattningsformulär. Ett självskattningsformulär (bilaga 4) utformades där försökspersonerna skulle skatta sin upplevelse av bilkörning. Svarsalternativen var: o Jag tycker att bilkörning är ett nödvändigt ont och jag kör bara när det inte kan undvikas. Jag använder hellre alternativa kommunikationssätt. o Jag tycker att bilkörning är roligt men jag kan tänka mig alternativa kommunikationssätt. o För mig betyder det oerhört mycket att få köra bil och jag har mycket svårt att tänka mig några alternativa kommunikationssätt. I självskattningsformuläret inhämtades även uppgifter om när försökspersonerna tog körkort och aktuell körkortsbehörighet samt körvana före skada där svarsalternativen var: o Före olyckan/skadan körde jag bil i genomsnitt mer än 50 mil /vecka. o Före olyckan/skadan körde jag bil i genomsnitt mil/vecka. o Före olyckan skadan körde jag bil i genomsnitt mindre än 30 mil och mer än 5 mil/vecka. o Före olyckan/skadan körde jag bil högst 5 mil/vecka. 2. Neuropsykologisk testning. Valet av neuropsykologiska tester byggde på det testbatteri som användes på kliniken vid starten för studien. Det bestod av neuropsykologiska test med välkända psykometriska egenskaper. Deltesten avsåg att mäta verbal förmåga, logisk induktiv förmåga, spatial förmåga, visuell perceptuell förmåga, inlärning, minne, öga-handkoordination, simultankapacitet och reaktionstid. I samband med testningen fick försökspersonerna dessutom fylla i ett skattningsformulär som kartlägger personlighetsdrag. För beskrivning av de olika deltesten se bilaga 5. Den neuropsykologiska testningen tog ca 1 ½ dag i anspråk. Sju olika psykologer genomförde testningarna (två av dessa gjorde vid tillfället sin ptp-tjänstgöring på Länskliniken för rehabiliteringsmedicin). 3. Kognitiv screening och observationsundersökning utförd av arbetsterapeut. I den kognitiva screening som utfördes av arbetsterapeut ingick de formaliserade bedömningar som användes på Länsklinken för rehabiliteringsmedicin 1993/94. Dessa bedömningar var: Sunnaas apraxiundersøkelse, Rivermead Behavioural Inattention Test (RBIT), Rivermead Perceptual Assessment Battery (RPAB) och Rivermead Behavioural Memory Test (RBMT). Dessutom ingick observationsundersökningen Assessment of Motor and Process

9 Skills (AMPS) (bilaga 6). Åtta olika arbetsterapeuter, alla anställda på Länsklinken för rehabiliteringsmedicin, utförde den kognitiva screeningen och observationsundersökningen. 4. Teoriprov. Samtliga försökspersoner gjorde ett anpassat teoriprov, utarbetat av projektets trafikinspektör, bestående av 10 frågor (bilaga 7). Teoriprovet gjordes under ledning av trafikinspektören i anslutning till körprovet på bana och slinga. 5. Körprov på bana med trafikprovokationer En bana, avstängd för annan trafik, där inlagda provokationer skulle ge möjlighet att se hur försökspersonen interagerade med omgivningen, iordningställdes (figur 2). Provokationerna beskrivna i den ordning de kom efter banan: 1. Stopp-plikt. 2. Silhuett av en älg som rörde sig mot vägbanan från skogen på bilens vänstra sida. 3. En fågel kom med fart framifrån mot bilens vindruta. 4. En järnvägsövergång där stoppsignal tändes när ett fordon närmade sig järnvägskorsningen. 5. Ett skyltat vägarbete på höger sida vilket innebar att personen måste köra ut i vägens vänstra del för att kunna passera. 6. En framförvarande bil gav körtecken vänster och startade från vägrenen. 7. En cykelvimpel, bakom skymmande häck, närmade sig vägen från höger sida av bilen. 8. En boll rullade ut i vägbanan från vänster sida framför bilen. 9. Ett övergångsställe. 10. En trevägskorsning. 11. En parkerad bil på vägens högra sida kombinerat med spärrlinje i vägens mitt. 12. En kasse låg mitt i vägen. 13. En vägbula. 14. En vägförskjutning. 15. En cirkulationsplats. Total tidsåtgång för att köra banan var ca 15 minuter.

10 Fig 2.Skiss över banan med inlagda provokationer. Som inledning till körprovet på bana fick försökspersonerna köra på en manövergård för att bekanta sig med bilen. Det innebar att köra slalom mellan åtta koner för att sedan vända helt om på begränsad yta och köra slalom tillbaka mellan konerna. Instruktionen var att köra så fort man kunde utan att köra på någon kon. Direkt efter manöverprovet genomfördes körprovet på banan. Trafikinspektören bedömde försökspersonernas förmåga att klara varje provokation efter banan utifrån tre variabler: riktigt, tveksamt eller felaktigt (bilaga 8). 6. Körprov på slinga i trafik. En slinga i trafik valdes ut som komplement till körprovet på bana. Då dessa båda moment avlöste varandra (slingan i trafik kördes av praktiska skäl mellan provokation 10 och 11) blev provets totala längd minst 45 minuter. Slingan startade efter landsväg (max 90 km/h). Försökspersonerna skulle sedan följa skyltning mot bestämd ort vilket innebar en vänstersväng. Därefter följde körning på smalare, kurvig väg i kuperad terräng (max 70 km/h). Sedan fortsatte slingan via ett industriområde in i tätbebyggt område (max 50 km/h) där bland annat körning på enkelriktad gata ingick. Avslutningsvis skulle försökspersonerna, via cirkulationsplats, köra landsvägen (max 90 km/h) tillbaka till banan. Projektets trafikinspektör ansvarade för bedömning av körproven på banan och slingan. Körprovet på bana respektive slinga i trafik bedömdes var för sig.

11 Vägverkets gamla bedömningsblankett (bilaga 9) användes. I den ingick bedömning av manövrering, uppmärksamhet, plats i vägbanan, hastighetsanpassning, trafikuppträdande och tillägget riskmedvetenhet. Varje parameter mättes i en skala från 1-5 (1=dåligt, 5=bra). Det krävdes att man erhöll 3 eller högre på samtliga parametrar för att körprovet som helhet skulle betraktas som godkänt. Försökspersonerna hade själva fått välja om de önskade köra sin egen bil eller en hyrbil. Ingen bil var anpassad mer än att de som redan innan skadan var vana att köra automatväxlad bil gjorde så under körprovet. Trafikinspektören gav fortlöpande instruktioner till försökspersonerna under körningen. Instruktionerna var lika för samtliga personer. Försökspersonerna informerades ej om resultatet av trafikinspektörens bedömning. F. Vägverkets körprov. Efter det att Länsstyrelsen fått en anmälan gavs Vägverkets trafikenhet i uppdrag att kalla personen till ett körprov. Efter Vägverkets körprov skickade trafikinspektören sin bedömning till Länsstyrelsen som tog det formella beslutet om försökspersonerna skulle få fortsätta köra bil eller om körkortet skulle återkallas. Referensgrupp Innan studien påbörjades fick en referensgrupp bestående av 28 personer köra bana och slinga i trafik, göra teoriprovet samt fylla i självskattningsformuläret. Syftet var att justera banan och öva in tillvägagångssätt och bedömningsförfarande vid körproven. Körproven bedömdes av projektets trafikinspektör samt arbetsterapeuter. FÖRSÖKSPERSONER De som ingick i studien hade alla drabbats av hjärnskada i vuxen ålder. Gemensamt för alla var att de innan skadan var körkortsinnehavare och att de kommit överens med sin behandlande läkare om att avstå från bilkörning till dess förmågan att köra bil prövats. För samtliga hade det förflutit minst sex månader mellan skadetillfälle och deltagande i studien. Tiden mellan olycka och medverkan i studien var i genomsnitt två år och fem månader (6månader - 10 år och 5 månader). Deltagande i studien var frivilligt. I genomsnitt hade det gått 3,6 månader mellan den neuropsykologiska testningen (E.2 i figur 1) och Vägverkets körprov (F i figur 1). Spridningen var 1 månad 1 år och 3 månader.

12 För att ingå i studien krävdes att personerna inte hade motoriska svårigheter av den art att bilanpassning var nödvändig. Trettio försökspersoner har varit aktuella varav 25 har genomfört alla delmoment i studien. Av de fem som avbrutit har tre gjort det på eget initiativ (två under den neuropsykologiska testningen och en under körprov på bana). För resterande två personer tillstötte medicinska komplikationer som gjorde att frågan om att återuppta bilkörning ej längre var aktuell. Av de 25 försökspersoner som deltog i studien har 23 fått sin rehabilitering vid Länskliniken för rehabiliteringsmedicin i Sandviken och två vid Geriatriska rehabiliteringskliniken i Falun. Medelåldern hos försökspersonerna var 49 år, den yngsta deltagaren var 24 år och den äldsta 63 år. Av dessa 25 personer var sju kvinnor och 18 män. Diagnoserna fördelade sig enligt tabell 1: Tabell 1. Diagnosfördelning. Traumatisk hjärnskada 5 Subarachoidalblödning 5 Intracerebral blödning 1 Cerebral infarkt 10 Övrigt 4 Summa 25 Innan skada hade försökspersonerna följande körkortsbehörigheter, se tabell 2. Tabell 2. Körkortsbehörigheter. B 6 B TAXI 1 A B 12 A B C 4 A BE CE DE 2 Summa 25 I genomsnitt hade försökspersonerna haft körkort i 25 år (medianvärde 28 år, spridning 5 år - 43 år) vid skadetillfället. Försökspersonernas körvana innan skadetillfället redovisas i tabell 3.

13 Tabell 3. Körvana innan skada. Före olyckan/skadan körde jag bil i genomsnitt 8 mer än 50 mil/vecka. Före olyckan/skadan körde jag bil i genomsnitt mil/vecka. Före olyckan/skadan körde jag bil i genomsnitt 9 mindre än 30 mil och mer än 5 mil/vecka Före olyckan /skadan körde jag bil högst 5 2 mil/vecka. Summa 25 STATISTIK De statistiska beräkningarna har gjorts med hjälp av datorprogrammet SPSS. De olika testernas råpoäng har använts vid bearbetningen av resultatet. För beräkning av skillnader mellan grupper har Chi 2 test och t-test använts. För att undersöka vilka variabler som tillsammans utgjorde den bästa prediktionen av utfallet i Vägverkets körprov användes logistisk regression. Logistisk regression är en statistisk metod som används då de oberoende variablerna utgörs av både numeriska och nominella data och utfallet endast kan anta två värden.

14 RESULTAT 1. Kan resultatet av körprov på avlyst bana med trafikprovokationer och/eller slinga i trafik predicera utfallet i Vägverkets körprov? I Vägverkets körprov blev 19 personer godkända och sex underkända. Detta avvek till viss del från resultaten av körprov på bana och slinga (tabell 4). Tabell 4. Försökspersonernas (n 25) resultat från körprov på bana, slinga och Vägverkets körprov. Bana Slinga Bana+ Slinga Vägverkets körprov gk uk uk gk gk uk uk gk gk uk uk gk gk uk uk gk uk gk uk gk uk uk uk gk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk uk Av tabell 4 framgår att flera blev underkända på bana och slinga än på Vägverkets körprov. Alla som blev godkända vid körprov på bana och slinga blev också godkända i Vägverkets körprov. Av de tolv som blev underkända på bana och slinga blev sex godkända i Vägverkets körprov (tabell 5, 6 och 7). De som blev underkända vid körprov på bana och slinga men sedan godkända i Vägverkets körprov hade lågt resultat på alla bedömningsvariablerna utom manövrering.

15 Tabell 5. Jämförelse mellan resultat av körprov på bana och Vägverkets körprov. Betyg bana Betyg Vägverkets körprov Godkänd Underkänd Godkänd 17 0 Underkänd 2 6 Tabell 6. Jämförelse mellan resultat av körprov på slinga och Vägverkets körprov. Betyg slinga Betyg Vägverkets körprov Godkänd Underkänd Godkänd 14 0 Underkänd 5 6 Tabell 7. Jämförelse mellan sammanslaget resultat av körprov på bana och slinga och Vägverkets körprov. Betyg slinga+bana Betyg Vägverkets körprov Godkänd Underkänd Godkänd 13 0 Underkänd Kan resultatet av gängse neuropsykologiska test och/eller av arbetsterapeut utförd kognitiv screening och observationsundersökning predicera utfallet i Vägverkets körprov? För att svara på denna fråga delades försökspersonerna upp i godkända respektive underkända i Vägverkets körprov. Korrelation mellan testresultatet och resultatet i Vägverkets körprov beräknades med hjälp av produktmomentkorrelation (Pearson s). Signifikansnivån sattes till 1% (p = 0.01) för att undvika typ1 fel. De test som korrelerade med resultatet i Vägverkets körprov presenteras i tabell 8. Tabell 8. Test som korrelerade med resultatet i Vägverkets körprov på 1% nivå. Neuropsykologiska test r p Bildarrangemang (WAIS-R) - 0,56 0,004 Figurrotation (DS-batteriet) - 0,52 0,008 Figursammansättning (WAIS-R) - 0,52 0,008 K-test bokstäver vänster(apt- batteriet) 0,55 0,007 Trailmaking A 0,59 0,002 Arbetsterapeuternas kognitiva screening Pegboard (Sunnaas apraxiundersøkelse) - 0,55 0,004

16 För att hitta den kombination av test som tillsammans bäst predicerade körförmåga prövades de test som uppvisade en hög korrelation med utfallet av körprovet i olika kombinationer med hjälp av logistisk regression. Testerna Bildarrangemang (ur WAIS-R batteriet), K-test bokstäver vänster (ur APT-batteriet) samt Pegboard (ur Sunnaas apraxiundersøkelse) predicerade tillsammans 100 % (R 2 = 1,0) av utfallet i Vägverkets körprov. Modellens känslighet för antalet observationer prövades genom att slumpmässigt ta bort 30 % av observationerna från materialet och göra samma beräkning igen. Resultatet blev oförändrat. 3. Har de teoretiska trafikkunskaperna betydelse för resultatet i Vägverkets körprov? T-test visade inget signifikant samband mellan resultatet på teoriprovet och resultatet i Vägverkets körprov. 4. Överensstämmer läkares bedömning av försökspersonernas hinder för bilkörning med resultatet i Vägverkets körprov? Det förelåg en god överensstämmelse (p=0,002) enligt Fishers Exact Test mellan läkarbedömning av personernas hinder för fortsatt bilkörning och utfallet i Vägverkets körprov. Endast i tre av de 25 fallen avvek läkares bedömning från körprovet. I ett av fallen gjorde läkaren bedömningen att personen ej hade hinder för bilkörning men personen underkändes i Vägverkets körprov, i de två andra fallen gällde det omvända (tabell 9). Tabell 9. Resultatet av läkares bedömning av försökspersonernas hinder för bilkörning jämfört med utfallet i Vägverkets körprov. Läkarbedömning Vägverkets körprov Godkänd Underkänd Godkänd 17 1 Underkänd Inverkar försökspersonernas upplevelse av att själv köra bil på resultatet i Vägverkets körprov? Ingen signifikant skillnad fanns mellan de som blev godkända respektive underkända i Vägverkets körprov, när det gäller skattning av upplevelse av bilkörning.

17 De tre svarsalternativen dikotomiserades utifrån inställning till alternativa kommunikationssätt. Inte heller då framkom någon signifikant skillnad mellan de som blev godkända respektive underkända i Vägverkets körprov. t-test användes i båda beräkningarna. 6. Inverkar försökspersonens körvana före skadan på resultatet i Vägverkets körprov? För att svara på frågan om försökspersonernas vana att köra bil före skada inverkade på resultatet i Vägverkets körprov användes t-test. Ingen signifikant skillnad fanns mellan de som blev godkända respektive underkända. Det fanns heller inte någon signifikant skillnad mellan grupperna vad avser antalet år som körkortsinnehavare (t-test). DISKUSSION I denna studie fann vi tre test (två neuropsykologiska och ett från kognitiv screening utfört av arbetsterapeut) som tillsammans kunde predicera 100 % av utfallet i Vägverkets körprov. Det sammanlagda resultatet av körproven på bana/slinga kunde identifiera de som sedan klarade Vägverkets körprov, men fler blev underkända på bana/slinga än på Vägverkets körprov. Överensstämmelsen mellan läkares bedömning och utfallet i Vägverkets körprov var god. Inget signifikant samband fanns mellan försökspersonernas upplevelse av bilkörning, tidigare körvana eller teorikunskap och Vägverkets körprov. Resultatet visar att bedömningen av försökspersonernas körprov på bana/slinga identifierade alla som sedan blev underkända i Vägverkets körprov. Däremot var underkännandefrekvensen större på banan/slinga än på Vägverkets körprov. I studien gjordes bedömningen av samtliga försökspersoners körprov på bana/slinga av samme trafikinspektör. Denne trafikinspektör har deltagit i projektets uppbyggnad och därmed fått kunskaper om hjärnskador och de begränsningar de kan föra med sig. Han kan tänkas ha fått en större kunskap om hjärnskadors inverkan på trafikbeteende än trafikinspektörer i allmänhet har. Det kan vara en av förklaringarna till att flera försökspersoner blev underkända vid körprov på bana/slinga än på Vägverkets körprov, som utfördes av flera olika trafikinspektörer som inte ingick i projektgruppen. En annan möjlig förklaring kan vara att effekter av den ökade uttröttbarheten, som ofta förekommer efter hjärnskada, ger sig till känna vid längre körtid. Körtiden på bana/slinga var ca 45 minuter, vilket enligt vår erfarenhet är längre tid än vad ett vanligt körprov hos Vägverket tar. Dessutom kommer provokationer tätare på banan än

18 vad som troligen sker i den vanliga trafiken. Detta innebär förmodligen att körprov på bana/slinga kräver högre grad av uppmärksamhet än körning i reell trafik Resultatet i Vägverkets körprov överensstämmer bättre med körprov på bana än slinga. Med tanke på svårigheterna att skilja ut resultatet från körprovet på bana från körprovet på slinga, då slingan kördes mellan två provokationer utefter banan, kan vi inte dra några säkra slutsatser av skillnaden mellan körprov på bana och slinga. De tre test som tillsammans predicerar utfallet i Vägverkets körprov till 100 % var, Bildarrangemang ur WAIS-R batteriet, K-test bokstäver från det datoriserade APT-testet, och Pegboard ur Sunnaas apraxiundersøkelse. Dessa mäter förmåga till: social analys och kompetens; sekvensering, planering och organisation av beteende; selektiv uppmärksamhet och avsyning av visuell information; finmotorisk snabbhet och manipulationsförmåga. Det som skiljer denna studie från andra är att test valts ut från både psykologers vanliga testbatteri och arbetsterapeuters kognitiva screeningmaterial. Det är möjligt att denna kombination täcker ett större område av viktiga faktorer för bilkörning. De tre test som i denna studie ger bäst utfall mäter olika funktioner och ringar därmed troligen in flera viktiga kognitiva funktioner som har betydelse för bilkörning. Resultaten gällande de neuropsykologiska testernas korrelation till praktiska körprov skiljer sig mellan olika studier. En faktor av stor betydelse är studiernas inklusionskriterier. I vår studie har patienter med större motoriska hinder uteslutits då vi krävde att man skulle kunna manövrera bilen utan anpassningar. Vi har lagt tyngdpunkten på de kognitiva restsymptomen då de motoriska begränsningarna oftast kan kompenseras med tekniska lösningar. Försökspersonerna hade relativt små motoriska restsymtom vilket i sin tur innebar mindre påverkan på resultatet i neuropsykologiska tester som kräver normal motorik. Det fanns i denna studie inget samband mellan resultatet av teoriprovet och resultatet i Vägverkets körprov. Detta kan till viss del förklaras av att teoriprovet konstruerades för projektet och hade en begränsad omfattning. Ett mer omfattande teoriprov kunde ha varit mer utslagsgivande. Läkarens bedömning av försökspersonernas hinder för bilkörning överensstämde väl med resultatet i Vägverkets körprov. Detta kan till viss del förklaras av att samtliga läkare vid tidpunkten för bedömning arbetade tillsammans med övriga teammedlemmar och därmed kan ha haft nytta av andra yrkeskategoriers observationer.

19 Studien visade inte att försökspersonernas upplevelser av egen bilkörning mätt i termer av hur nödvändigt man skattar bilkörning och hur man ställer sig till användande av alternativa kommunikationsmedel inverkade på resultatet i Vägverkets körprov. Svarsalternativen i självskattningsformuläret innehöll två olika aspekter, dels upplevelse av att själv köra bil och dels inställning till användande av alternativa kommunikationsmedel. Detta försvårar tolkningen av resultaten. En persons inställning till alternativa kommunikationssätt kan påverkas av tillgänglighet till dessa. Gävleborgs län består till stor del av landsbygd med begränsad tillgång till kollektivtrafik vilket skulle kunna tala för att intresset att få återuppta bilkörning är stort. Att inte få fortsätta köra bil påverkar möjligheten att utöva många av det dagliga livets aktiviteter och personernas möjlighet till sociala kontakter. Färdtjänst är inte alltid ett alternativ till att själv kunna köra bil. Möjligheten för personer som inte har betydande motoriska svårigheter att bli beviljade färdtjänst är idag begränsad. I en preliminär slutrapport över färdtjänstens tillstånd och utveckling samt behov av tillsynsmyndighet, står att läsa: det krävs stora svårigheter för den enskilde för att får rätt till färdtjänst, t.ex. att det är förenat med väsentliga svårigheter att ta sig till hållplats eller att stiga av och på en buss. (Delén & Magnusson, 2001, s 10) Svårigheter som ökad uttröttbarhet, desorientering, minnessvårigheter och/eller andra kognitiva svårigheter leder inte automatiskt till att personen beviljas färdtjänst. Bristande kollektivtrafik eller det faktum att en person på grund av resttillstånd efter en hjärnskada inte får fortsätta köra bil är inte heller skäl till att man beviljas färdtjänst. Socialtjänstlagens helhetssyn, där individens totala situation skall beaktas vid prövning saknar motsvarighet i färdtjänstlagen. I studien fann vi att körvana inte inverkade på resultatet i Vägverkets körprov. Körvana kartlades genom att försökspersonen fick skatta antal körda mil/vecka före skada och antal år som körkortsinnehavare. Detta resultat skiljer sig från en del andra studier, bland annat Korteling (1996) och Lundqvist och Alinder (2001). Korteling fann att körerfarenhet var en god prediktor för förmågan att köra bil efter en hjärnskada om man i en regressionsanalys kombinerade det med comalängd och två neuropsykologiska test ( Perceptual Speed task och Tracking-reaction Task). Lundqvist och Alinder drar slutsatsen att körvana och rutin kan ha stor betydelse för körförmåga efter hjärnskada. Att använda körvana som prediktor kan innebära metodlogiska problem då det är svårt att korrekt uppskatta körsträcka per tidsenhet.

20 METODDISKUSSION En svaghet med studien har varit försöksgruppens storlek. Gruppen underkända på Vägverkets körprov var endast sex. Med tanke på detta sattes signifikansnivån till 1 % för alla beräkningar. Den kombination av test vi fann (Bildarrangemang, K-test bokstäver och Pegboard) prövades med tanke på känslighet för antalet observationer och resultatet förblev oförändrat. I vår studie har Vägverkets körprov använts som golden standard. Detta utifrån den gällande rutinen vid bedömning av personers förmåga att köra bil, både när det gäller att återuppta bilkörning eller att ta körkort. Procedur Vissa provokationer längs banan tog till viss del ut varandra t ex. provokation nr 5 (ett skyltat vägarbete på höger sida vilket innebar att personen måste köra ut i vägens vänstra del för att kunna passera) som följdes av nr 6 ( en framförvarande bil gör körtecken vänster och startar från vägrenen). Föraren får automatiskt ledtråden att svänga tillbaka till höger sida när han/hon ser bilen framför. Om föraren ändock inte klarar detta visar det på mer allvarliga problem att lösa trafiksituationer. Vissa fotoceller syntes, vilket en del av förarna uppmärksammade och det gjorde att de höjde sin beredskap när de såg en fotocell. Detta borde ha trimmats in under referensgruppens körning. Väder- och ljusförhållandena har varit olika under körproven på bana och slinga, men så är fallet även vid Vägverkets körprov. Arbetsterapeut bedömde referensgruppens körprov på bana/slinga men inte försökspersonernas körning. Det visade sig att denna bedömning inte tillförde något ytterligare i vår studie. Bilkörning är inte en aktivitet arbetsterapeuter generellt är vana att bedöma men med deras kompetens om aktivitetsförmåga skulle de i framtiden kunna vara del av ett team/utredningsenhet som utreder patienters förmåga till bilkörning. Flera olika arbetsterapeuter och psykologer har medverkat vid bedömningen. Detta har troligen inte påverkat utfallet då testen är väl standardiserade. Projektgruppen hade intentionen att alla körprov (bana/slinga och Vägverkets körprov) skulle bedömas utifrån den gamla bedömningsblanketten med tillägget riskmedvetenhet (bilaga 9). När vi summerat resultatet har det visat sig att vi ej nått ut till alla berörda trafikinspektörer med vår information. Vi har i vissa fall endast vetskap om provet varit godkänt eller ej, varför det är det mått vi kunnat använda i resultatberäkningen.

Traumatisk hjärnskada

Traumatisk hjärnskada Traumatisk hjärnskada Britt-Marie Stålnacke överläkare, adj.professor Neurocentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Inst. för samhällsmedicin och Rehabilitering Umeå universitet, Umeå Traumatisk hjärnskada

Läs mer

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd.

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Enligt transportstyrelsens föreskrifter skall en utredningen pröva om diagnosen ger sådana symptom att

Läs mer

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI BILKÖRNING VANLIG FRÅGA INOM RÖRELSEHINDERFÖRBUNDEN Medlemmar uttryckte behov

Läs mer

Körkortsmedicinska utredningar

Körkortsmedicinska utredningar Körkortsmedicinska utredningar 2016-05-18, leg psykolog, med dr, enhetschef Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Kurs i Trafik-körkortsmedicin, Stora Brännbo 1 Vilka frågor

Läs mer

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

Bilkörning och demens

Bilkörning och demens Bilkörning och demens 2014-09-11 Catarina Lundberg Leg. Psykolog., med. dr., enhetschef Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Transportstyrelsen är körkortsmyndighet De medicinska

Läs mer

Körkort efter stroke. Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd

Körkort efter stroke. Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd 1 Körkort efter stroke Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd 2 Körschema Den medicinska körkortshanteringen Vägverkets Trafikmedicinska Råd Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares anmälningsskyldighet

Läs mer

Förslag till direktiv (KOM(2003)0621 C5-0610/ /0252(COD)) Ändringsförslag 87 Artikel 4, punkt 1, kategori B. Motivering

Förslag till direktiv (KOM(2003)0621 C5-0610/ /0252(COD)) Ändringsförslag 87 Artikel 4, punkt 1, kategori B. Motivering 16.2.2005 A6-0016/87 ÄNDRINGSFÖRSLAG 87 Ändringsförslag 87 Artikel 4, punkt 1, kategori B - bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg som kan ta åtta passagerare. Till en bil i denna

Läs mer

Metoder, verktyg och resultat

Metoder, verktyg och resultat Metoder, verktyg och resultat 5/26/2015 5/26/2015 Livskvalitet enligt SF 36 Patient Specifik Funktionell Skala - PSFS Hur inverkar synfältsdefekterna på bilkörningen? Kommer synfältsnedsättningen innebära

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om kursplan, behörighet B; VVFS 2007:227 Utkom från trycket den 29 juni 2007 beslutade den 11 juni 2007. Vägverket föreskriver 1 med stöd av 7 och

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk

Läs mer

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola 1. Körställning A Stol/bälte B Reglage 2. Inledande manövrering A Start/stannande B Krypkörning/styrning 3. Växling A Uppväxling B Bromsning C Nedväxling

Läs mer

Överensstämmer resultat av instrumentet NorSDSA med teamets bedömning angående lämplighet att köra bil efter förvärvad hjärnskada?

Överensstämmer resultat av instrumentet NorSDSA med teamets bedömning angående lämplighet att köra bil efter förvärvad hjärnskada? Kurs i bedömning av körförmågan hos personer med funktionsnedsättning HJ-11054 15 HP, nivå C Överensstämmer resultat av instrumentet NorSDSA med teamets bedömning angående lämplighet att köra bil efter

Läs mer

Läkemedel och trafik

Läkemedel och trafik Läkemedel och trafik 2016-05-18 Dorota Religa/ Kurt Johansson Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2;15: Vid förskrivning

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Catarina Lundberg, leg psykolog, med dr Kurt Johansson, överläkare, med dr Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST

PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST PERSONLIGHET - ARV ELLER MILJÖ? Varför är vi som vi är? - Genetik - Miljöfaktorer (ex. föräldrar, syskon) - Kön - Samhället - Kultur - Livserfarenhet O.s.v. VARFÖR BLIR

Läs mer

Forsbergs Trafikskola

Forsbergs Trafikskola 1 (5) Undervisningsplan behörighet B För dig som ska ta ett B-körkort Här följer en kort sammanfattning av utbildningen på vår trafikskola. Först visar vi en översikt av de olika delarna. I kolumnen till

Läs mer

BETYDELSEN AV ANVÄNDNING AV BIL MED AUTOMATISK VÄXELLÅDA

BETYDELSEN AV ANVÄNDNING AV BIL MED AUTOMATISK VÄXELLÅDA Skyltfonden Vägverket BETYDELSEN AV ANVÄNDNING AV BIL MED AUTOMATISK VÄXELLÅDA - En jämförelse mellan yngre och äldre bilförare Januari 2010 Ingrid Bolin & Helena Selander INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bakgrund

Läs mer

Transportforum 2014-01-08 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning

Transportforum 2014-01-08 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Kan tekniska anordningar i eller utanför fordonet göra det möjligt att ha körkort för den som på grund av sjukdom inte kan köra trafiksäkert? Dagsläge och en framtidsspaning Transportforum 2014-01-08 Lars

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Körkortsinnehav och körlämplighet efter stroke finns det noterat i journalen?

Körkortsinnehav och körlämplighet efter stroke finns det noterat i journalen? Körkortsinnehav och körlämplighet efter stroke finns det noterat i journalen? En undersökning av patientjournaler Författare Gunilla Gill, leg arbetsterapeut Primärvården Mariestad Projektredovisning 2007:2

Läs mer

Läroplan för säkerhetsutbildning

Läroplan för säkerhetsutbildning Diarienummer: Träder i kraft: ÅLR 2016/188 01.03.2016 Rättsgrund: 15 1 mom. körkortslag (2015:88) för Åland 12 landskapsförordning (2015:95) om förarutbildning Giltighetstid: Tillsvidare Läroplan för säkerhetsutbildning

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten)

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Informationstext till blanketten Hälsodeklaration och intyg om synprövning Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Enligt 3 kap 2 i körkortslagen (SFS 1998:488)

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients

Läs mer

Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv

Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Via Nordica 2008 M. Peräaho Åbo universitet, Finland Denna presentation strävar till att - ge en kort översikt över olycksbilden för unga förare, samt - relatera

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:21

Läs mer

Trafikmedicin Läkarstuderande, termin 10. 21 november,2008 Lars Widman, konsultläkare, Umeå. Wim Delvoye Cement Truck, 2008.

Trafikmedicin Läkarstuderande, termin 10. 21 november,2008 Lars Widman, konsultläkare, Umeå. Wim Delvoye Cement Truck, 2008. Trafikmedicin Läkarstuderande, termin 10. 21 november,2008 Lars Widman, konsultläkare, Umeå Wim Delvoye Cement Truck, 2008.Umedalens skulptur Anmälan kommer från polisen? Drygt 100 döda per år på grund

Läs mer

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01)

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) 3 2013-03-26 2 4 Vad är det som gäller för körkortsinnehavet vid diabetes? Lars Englund Chefsläkare Trafikmedicinska rådet Transportstyrelsen Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) Om

Läs mer

C-UPPSATS. Arbetsterapeutisk bedömning av förmågan att köra bil hos personer efter stroke. Camilla Bruman Ylva Gustafsson. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Arbetsterapeutisk bedömning av förmågan att köra bil hos personer efter stroke. Camilla Bruman Ylva Gustafsson. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2008:182 Arbetsterapeutisk bedömning av förmågan att köra bil hos personer efter stroke Camilla Bruman Ylva Gustafsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Arbetsterapi Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Övergripande projektinformation

Övergripande projektinformation Validering av instrumentet Useful Field of View (UFOV) och resultat från praktisk körbedömning. Diarienummer : LVNFOU13651 FoU-Centrums årsanslag - Ny ansökan ([formulär nr: 390]) Sista ansökningsdag :

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT...

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... 7 4 AKTÖRER OCH VÄNTETIDER FÖR FÖRARPROV... 12 4.1 FÖRDELNING AV

Läs mer

2 Studier som metoden grundas på

2 Studier som metoden grundas på 2 Studier som metoden grundas på Elrullstol för träning av störd hjärnfunktion Det som började med en studie av barn som normalt aldrig får möjlighet att prova elrullstol har under tidens gång utökats

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i körkortslagen (1998:488); SFS 2009:189 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 16 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om körkortslagen

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet 1 Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet För att bli godkänd på inlämningsuppgiften krävs att man utför uppgiften om

Läs mer

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför?

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? Lars Englund Chefsläkare, Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Om synförmåga i trafiken

Läs mer

Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning)

Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning) Transportstyrelsen Sörens Trafikskola Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23 Kursplan Bil Inledning (kvalitetsbeskrivning) Det är viktigt att eleven kan reglerna i trafiken och även kan samverka med andra

Läs mer

Presentation av körprov B (personbil)

Presentation av körprov B (personbil) Presentation av körprov B (personbil) Förarprovet för behörighet B består av ett kunskapsprov (teoriprov) och ett körprov. De båda proven ska genomföras nära varandra i tid. Genom den här broschyren vill

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

SMS SMS. Resultatrapporten. av Karthikeyan Baskaran och Krister Inde samt SMS Projektgrupp och SYAB, Kalmar STROKE MED SYNSVÅRIGHETER

SMS SMS. Resultatrapporten. av Karthikeyan Baskaran och Krister Inde samt SMS Projektgrupp och SYAB, Kalmar STROKE MED SYNSVÅRIGHETER SMS STROKE MED SYNSVÅRIGHETER SMS Resultatrapporten 1 av Karthikeyan Baskaran och Krister Inde samt SMS Projektgrupp och SYAB, Kalmar SMS_Resultatrapport_A4.indd 1 2015-05-06 13:31 2 SMS_Resultatrapport_A4.indd

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

PM för körtest inför Särskild utbildning för utbildare av förare för tung lastbil eller buss (förarbehörighet C/CE och D/DE

PM för körtest inför Särskild utbildning för utbildare av förare för tung lastbil eller buss (förarbehörighet C/CE och D/DE Arbetsmaterial för genomförande av körtest inför Särskild utbildning för trafiklärare med inriktning på körkortsbehörigheterna C/CE och D/DE i enlighet med VVFS 2006:65 6 kap 2 Dick Hedman/ Nils-Gunnar

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum

Läs mer

SMS STROKE MED SYNSVÅRIGHETER SMS. Resultatrapporten. av Karthikeyan Baskaran och Krister Inde samt SMS Projektgrupp och SYAB, Kalmar

SMS STROKE MED SYNSVÅRIGHETER SMS. Resultatrapporten. av Karthikeyan Baskaran och Krister Inde samt SMS Projektgrupp och SYAB, Kalmar SMS STROKE MED SYNSVÅRIGHETER SMS Resultatrapporten 1 av Karthikeyan Baskaran och Krister Inde samt SMS Projektgrupp och SYAB, Kalmar SMS RESULTATRAPPORT av Karthikeyan Baskaran och Krister Inde samt SMS

Läs mer

BETYDELSEN AV ANVÄNDNING AV BIL MED AUTOMATISK VÄXELLÅDA FÖR ÄLDRE BILFÖRARE

BETYDELSEN AV ANVÄNDNING AV BIL MED AUTOMATISK VÄXELLÅDA FÖR ÄLDRE BILFÖRARE Skyltfonden Vägverket BETYDELSEN AV ANVÄNDNING AV BIL MED AUTOMATISK VÄXELLÅDA FÖR ÄLDRE BILFÖRARE December 2008 Ingrid Bolin INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 4 Metod 4 Körslinga 4 Körbedömning

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter

Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter Samverkansdokument Östra länsdelen Fastställd av: OSÖ Giltig from: 2015-06-01 Revideras senast: 2018-12-31 Revideringsdatum: 160217 Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån)

Läs mer

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B; beslutade den 24 maj 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER Region Stockholm Innerstad Sida 1 (7) Reviderad Sjuksköterskor 2014-05-16 REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER Sida

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Undervisningen i ämnet persontransporter ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet persontransporter ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PERSONTRANSPORTER Ämnet persontransporter behandlar yrkesmässiga vägtransporter med fordon som används för persontransporter. Det omfattar dels förarutbildning på fordon för persontransporter, dels säkerhet

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap. 2

Läs mer

EXAMENSARBETE. Bedömning av körförmåga hos personer med stroke. Arbetsterapeuters erfarenheter. Anna Grinde Bodil Nilsson

EXAMENSARBETE. Bedömning av körförmåga hos personer med stroke. Arbetsterapeuters erfarenheter. Anna Grinde Bodil Nilsson EXAMENSARBETE Bedömning av körförmåga hos personer med stroke Arbetsterapeuters erfarenheter Anna Grinde Bodil Nilsson Filosofie kandidatexamen Arbetsterapi Luleå tekniska universitet Institutionen för

Läs mer

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16.

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16. Räddningstjänsten Förebyggande enheten Gert Lönnqvist, brandinspektör Telefon: 0370-37 79 06 (direkt) Mobil: 070-300 86 24 E-post: gert.lonnqvist@varnamo.se Datum 2012-10-03 Beteckning Olycksundersökning

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

NY KURSPLAN OCH NYA FORMER FÖR EXAMINATION. Jämförelse av förarprovet för körkort B före och efter förändringen

NY KURSPLAN OCH NYA FORMER FÖR EXAMINATION. Jämförelse av förarprovet för körkort B före och efter förändringen NY KURSPLAN OCH NYA FORMER FÖR EXAMINATION Jämförelse av förarprovet för körkort B före och efter förändringen Marie Wiberg BVM nr 28, 2007 ISSN 1652-7313 NEW CURRICULUM AND NEW FORMS OF EXAMINATION A

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Region Östergötland. Geriatriska kliniken

Region Östergötland. Geriatriska kliniken Geriatriska kliniken Geriatriska kliniken Geriatrik läran om ålderdomen och dess sjukdomar Antal medarbetare ca 90 st Undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, administratörer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter,

Läs mer

Presentation av körprov B (personbil)

Presentation av körprov B (personbil) Presentation av körprov B (personbil) Genom den här broschyren vill Trafikverket ge dig information om vad ett körprov för behörigheten B kan innehålla. Körprovet betraktas som ett stickprov, som kontrollerar

Läs mer

Äldre bilförare och det begränsade körkortet

Äldre bilförare och det begränsade körkortet Polisutbildningen Umeå universitet Termin 4, 2004 Fördjupningsarbete Rapport nr. 173 Äldre bilförare och det begränsade körkortet Av: Per Oppman och Christian Nylén Sammanfattning Det begränsade körkortet

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort?

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Transportforum 2015 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Sjukdomar och

Läs mer

Advokatfirman Wikner Slaggatan 13 791 71 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-70 54 49 Hemsida www.advokatwikner.se TSF 2015-23

Advokatfirman Wikner Slaggatan 13 791 71 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-70 54 49 Hemsida www.advokatwikner.se TSF 2015-23 Slaggatan 13 791 71 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-70 54 49 Hemsida www.advokatwikner.se Transportstyrelsen vag@transportstyrelsen.se TSF 2015-23 Narkolepsiföreningen Sveriges remissvar avseende Förslag

Läs mer

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?

Läs mer

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2011 Nr 37 Nr 37 LANDSKAPSLAG om ändring av körkortslagen för landskapet Åland Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 23 maj 2011 I enlighet

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Kunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B

Kunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B Kunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B Förarprovet för behörighet B består av ett kunskapsprov (teoriprov) och ett körprov. Genom den här broschyren vill Trafikverket ge dig information om

Läs mer

Utvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet

Utvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Utvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet Projektledare/coacher Ulrike Andersson, leg arbetsterapeut Kerstin Ohlsson, leg arbetsterapeut Handledare

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN BANVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING ISSN 1102-1314 Utkom från trycket den 2000-12-05 JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

För gammal för att köra bil?

För gammal för att köra bil? Elin Engfeldt För gammal för att köra bil? En kostnadsnyttoanalys om Sverige bör införa körkortskontroller för bilförare över 75 år Too old to drive? A cost-benefit analysis whether Sweden should introduce

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

Sjukdomar i trafiken i olika skeden av livet. Tylösandsseminariet 2010 Lars Englund Chefsläkare TransportstyrelsensTrafikmedicinska Råd

Sjukdomar i trafiken i olika skeden av livet. Tylösandsseminariet 2010 Lars Englund Chefsläkare TransportstyrelsensTrafikmedicinska Råd Sjukdomar i trafiken i olika skeden av livet Tylösandsseminariet 2010 Lars Englund Chefsläkare TransportstyrelsensTrafikmedicinska Råd Betydelsen av sjukdomar i trafiken allmänt Inte bara en enskild faktor

Läs mer