Handbok för tillgängliga möten och akademisk ordlista. Upprättad:

Transkript

1 Handbok för tillgängliga möten och akademisk ordlista Upprättad:

2 Innehåll Inledning... 3 För dig som är talman, presidial eller sekreterare... 3 Kallelser och bilagor... 3 Protokoll... 3 Tekniska hjälpmedel... 3 Tider och pauser... 4 Talarlista... 4 Information... 4 Ordlista... 4 Acklamation... 4 Adjungering... 4 Ajournering... 5 Akademi... 5 Behörighet... 5 Bordläggning... 5 Dekanus... 5 Enkel majoritet... 5 Examen... 5 Examensordning... 5 Examensrätt... 5 Examinator... 5 Fakultetsnämnd... 5 Formella yrkanden... 6 Föredragningslista... 6 Generella examina... 6 Grundläggande behörighet... 6 Grundläggande högskoleutbildning... 6 Heltidsstudier... 6 Högskolepoäng... 6 Justeringsperson/justerare... 6 Kallelse... 6 Kandidatexamen

3 Kurs... 6 Kursplan... 6 Kvalificerad majoritet... 7 Ladok... 7 Licentiatexamen... 7 Närvarorätt... 7 Omröstning... 7 Ordningsfråga... 7 Plagiat... 7 Proposition... 7 Propositionsordning... 7 Riva upp... 7 Remiss/Återremiss... 7 Replik... 8 Reservation... 8 Röstprotokoll... 8 Sakupplysning... 8 Sakyrkande... 8 Standardbehörighet... 8 Streck i debatten... 8 Särskild behörighet... 9 Tentamen, "tenta"... 9 Tidsbegränsning... 9 Tillgodoräknande... 9 Tillämpad forskning... 9 Uppdragsutbildning... 9 Utbildningsplan... 9 Validering... 9 Vetenskapsområde... 9 Votering Yrkande

4 Inledning Studentkåren vill att alla ska kunna delta på kårmöten på lika villkor. Detta ställer krav på talman/mötesordförande, men också på övriga deltagare och representanter. Denna handbok ger tips på hur en kan genomföra ett bra möte, där alla känner sig välkomna och värdefulla. Dessutom har den en förklarande ordbok, där du som ny kan lära dig vad olika, typiska mötestermer innebär. För dig som är talman, presidial eller sekreterare För dig som ordnar före och efter ett möte är det extra viktigt att känna till tillgänglighetsaspekter vid möten, så att alla medlemmar känner att de kan delta. Tänk på att det finns studenter med funktionsnedsättningar som kanske känner att de inte kan delta p.g.a. att de behöver stöd och struktur. Om en som kåraktiv känner ansvar att fånga upp dessa studenter innebär detta att jämlikheten och fördelningen bland de kåraktiva blir bredare, vilket förstås är något som Studentkåren strävar efter. Kallelser och bilagor Det är av största vikt att mötet blir stadgeenligt utlyst och skickat till mötesdeltagarna och de till mötet adjungerade i tid. Samtliga dokument ska finnas tillgängliga och de ska vara utformade på ett tydligt sätt. Använd samma mallar, och skicka dem i Word-format om du inte vet hur tillgängliga pdf-filer skapas. Detta för att talsyntesprogram lättare tolkar Word-dokument. I föredragningslistan ska det framgå vilka punkter som beslutas, föredras eller diskuteras. I kallelsen ska det även efterfrågas om någon behöver något särskilt stöd. Detta kan göras med det mer allmänna, icke-utpekande Har du någon allergi eller något annat som vi bör veta för att göra mötet bättre för dig? Meddela då talman/ordförande. En rad om att alla som deltar på mötet ska skippa parfym ska också finnas på kallelsen. Se till att både start- och sluttid står med. Regelbundna pauser är viktiga och ska också finnas med i kallelsen, så att mötesdeltagarna vet att och när de kommer att få paus. Protokoll Protokollen ska skrivas utifrån samma mall. Här är det viktigt att det syns vilka punkter som beslutades, diskuterades och föredrogs. Skriv med ett enkelt språk. Tekniska hjälpmedel Se till att använda de tekniska hjälpmedel som finns på rätt sätt. Studentkåren får låna högskolans lokaler, och där finns teknisk utrustning såsom hörselslinga, mikrofoner, bildkanoner och bra högtalare. Boka i god tid och använd alltid mikrofon om det finns en! Om du är i en lokal där den tekniska utrustningen inte finns, se till att vara extra tydlig när du talar. Har du en bildpresentation förklara vad bilderna föreställer och 3

5 skriv ut presentationen så att deltagarna får varsitt exemplar. Använder du whiteboard eller om du gestaltar text på annat sätt, se till att läsa upp allt. Tider och pauser Det är jätteviktigt att tider och pauser är utsatta i förväg. Pauser är viktiga för att kunna återfå energin och att ha en preliminär sluttid innebär att en har chans att planera sitt liv utanför kårmötena. Det finns studenter med kognitiva funktionsnedsättningar som är i extra stort behov av att veta att det kommer pauser, och det finns andra studenter som behöver boka skjuts, hämta barn eller annat som betyder att tidsaspekten blir viktig. Talarlista Alla människor är olika. Det innebär, som de flesta säkert har märkt, att andra tar stort talutrymme medan andra knappt får en syl i vädret. Detta klimat är inte särskilt välkomnande, och är en ny kan sådant verka rent avskräckande. Att ha en talarlista innebär att var och en får begära ordet genom att signalera till ordföranden eller talmannen, som skriver upp den som vill tala på en lista där alla kan se t ex på whiteboardtavla. Det innebär att inga spontana utläggningar tillåts, utan var och en får vänta på sin tur innan de pratar. Information Bortsett från mötesformalia, såsom kallelse och protokoll, är det värdefullt att få information på plats. Som ny på mötet vill en veta när mötet beräknas ta slut, när det kommer pauser och hur en pratar på mötet. Även fast informationen gått ut via mejl är repetition en nödvändighet. Information om hur talarlistan fungerar är bra att påminna om vid varje mötes början. Ordlista Nedan listas en rad vanliga begrepp som används vid möten. Denna del är användbar för ledamöter i kårstyrelsen och kårfullmäktige, men även för studentrepresentanter i högskoleorgan. Ordlistan har jag tagit från kåren.nu, men vissa revideringar har gjorts. Acklamation - Normalt fattas ett beslut genom acklamation, vilket innebär att de röstberättigande genom att svara ja eller nej på ordförandes frågor fattar beslut. När ordförande frågat mötet om de olika alternativen och församlingen svarat ska det redovisas vilket av förslagen som har vunnit. Ordförande väntar sedan ett par sekunder innan beslutet stadsfästes med ett klubbslag. Detta för att ordförande måste tillse att det finns tid för någon att begära en votering. Adjungering Utomstående personer som inte har rösträtt. I Studentkårens fullmäktige och styrelse finns också ständigt adjungerade, som alltid kallas till möten. Andra personer kan beviljas adjungering efter beslut. 4

6 Ajournering - Ajournering är det samma som paus, det innebär att mötet uppskjuts på en längre eller kortare tid. Detta beslutas genom enkel majoritet, om ordförande önskar paus kan hen påkalla att mötet ajourneras utan att beslut fattas. Akademi Vid MDH finns fyra akademier, uppdelade på olika vetenskapliga områden. Dessa är HVV (Hälsa- vård och välfärd) Behörighet - För att få tillträde till platser på universitet eller högskola måste en nå vissa förkunskapskrav. Dessa förkunskapskrav är också kallade behörighetskrav. Behörighet delas in i två grupper, vilka är grundläggande behörighet och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högre eftergymnasial utbildning. Många utbildningar kräver även ytterligare behörighetskrav vilka då kallas särskild behörighet, huruvida den ansökande är behörig eller inte avgörs i antagningsprocessen. Bordläggning - Bordläggning betyder att sakdiskussionen som pågår uppskjuts och återupptas först vid nästa möte. Bordläggningsbeslutet tas i högskoleorgan med enkel majoritet. Dekanus - Ordförande i fakultetsnämnden kallas dekanus. Positionen tillsätts av rektor på förslag från fakulteten. Enkel majoritet - Enkel majoritet betyder att det förslag som får flest röster segrar. Det finns två former av enkel majoritiet: Absolut majoritet som innebär att det krävs mer än hälften av rösterna för att vinna; Relativ majoritet som innebär att det förslag som fått flest röster vinner, detta förutsätter naturligtvis att det finns fler än ett förslag. Examen - De flesta universitets- och högskoleutbildningar leder fram till en generell examen. Med detta innebär det att studenten har tagit de poäng som krävs. Vad som kallas generell examina är högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen. För vissa yrken krävs en licensiering, dessa utbildningar avslutas med en så kallad yrkesexamen. Examensordning - Examensordning är upptaget i Högskoleförordningens (HF) andra bilaga. Denna omfattar bestämmelser om vilka examina som får avläggas samt vad de olika målen är för dessa. Examensrätt - Med detta menas det särskilda tillstånd universitet, högskola eller annan enskild utbildningsanordnare har att utfärda en viss examen. Examinator - Lärare som förrättar examination. Fakultetsnämnd - Fakultetsnämnden ansvarar för högskolans utbildningar och dess kvalitet. Ledamöterna i fakultetsnämnden är vetenskapligt kompetenta lärare som utses genom val inom fakulteten. Också två studentrepresentanter sitter här. Ordförande i fakultetsnämnden kallas dekanus. Fakultetsnämnderna ansvarar för grundutbildning och forskarutbildning. De ansvarar också för anställningar och befordringar till tjänster såsom professor och lektor. 5

7 Formella yrkanden - Det finns fyra former av formella yrkanden; ajournering, bordläggning, remiss och återremiss. Se detaljerad beskrivning av dessa i ordlistan. Föredragningslista - Är en lista på de ärenden som ska behandlas under mötet. Generella examina - Samlingsnamn för högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen. Vad som krävs för de olika examina regleras i Högskoleförordningens andra kapitel. Grundläggande behörighet - Den lägsta behörighetsstandarden som är gemensam för de flesta utbildningarna vid universitet och högskola. Den grundläggande behörigheten krävs för alla universitets- och högskoleutbildningar. Utöver denna kan även särskilda behörighetskrav tillkomma. Grundläggande högskoleutbildning - Utbildning inom universitet och högskola som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och som inte utgör forskarutbildning. Den ska väsentligen bygga på nationella program inom gymnasieskolan och bedrivas i form av kurser som kan sammanföras till utbildningsprogram. Heltidsstudier - Dessa motsvarar minst 40 arbetsveckor per år. Högskolepoäng - Högskolepoäng kan ges av statliga universitet och högskolor samt av enskilda utbildningsanordnare som har regeringstillstånd att utfärda examen. Förkortas HP. Justeringsperson/justerare - Är vanligtvis ordförande plus utvald person som mötet utser som justerar protokollet. Att justera är att läsa igenom det sekreteraren har fört till protokollet och komma med eventuella ändringar, om en anser att protokollet inte återspeglar det mötet behandlade på rätt sätt. Kallelse - En kallelse ska svara på följande frågor: Vilket organ som sammanträder, Vilka personer som är kallade till mötet, var är mötet, när börjar/slutar mötet, vilka frågor ska behandlas och vem ska en kontakta om en har förhinder till mötet. Kandidatexamen - Generell examen som omfattar lägst 6 terminer. Minst 3 av dessa ska vara i ett och samma ämne, det så kallade huvudämnet. För att få kandidatexamen krävs dessutom ett självständigt arbete om minst 10 veckor i huvudämnet. Kurs - En kurs är en del av en utbildning, kursen kan ingå i ett utbildningsprogram eller läsas fristående. Kursplan - För varje kurs ska det finnas en kursplan. Denna anger bland annat vad kursen innehåller samt vad målet med kursen är. Kursplanen fastställs av rektor eller på rektors delegation. 6

8 Kvalificerad majoritet - Kvalificerad majoritiet krävs oftast vid möten i de högre av en högskolas organ till exempel en nämnd. Här krävs det att det finns ett visst antal röstberättigade närvarande vid ett möte för att mötet över huvudtaget ska kunna genomföras. På mindre formella möten räcker det med att räkna antal röstande kontra utslaget eller antal närvarande kontra utslaget. Ladok - Ladok är ett studiedokumentationsregister. Uppgifter som finns lagrade här är de som studenterna lämnar vid anmälan. Uppgifter om behörighet, kursval och personuppgifter förs in i systemet, vidare kompletteras uppgifterna med studieresultat. Bestämmelser om registret finns i Förordningen om redovisning av studier vid universitet och högskolor (SFS 1993:1153) och rätten att erhålla registerutdrag regleras av personuppgiftslagen (PUL) (SFS 1998:204). Licentiatexamen - Detta är en "halvvägsexamen" under pågående doktorandperiod. Examen omfattar minst 2 års heltidsstudier varav minst ett skall utgöras av en vetenskaplig uppsats. Licentiatexamen kan vara en etapp på vägen mot en doktorsexamen. Närvarorätt - En person med rätten att delta på ett möte, men denne har inte rösträtt eller yttranderätt. Omröstning - Endast de beslut som fattas i behörig ordning är giltiga, därför är det viktigt att alla vet hur en beter sig när besluten ska fattas. Enligt de demokratiska spelreglerna vinner den åsikt eller förslag som stöds av en majoritet av de röstande. Det innebär alltså att en inte alltid behöver få mer än hälften av rösterna för att vinna. ( Vid beslut om boprdläggning behövs oftas endast 1/3 av rösterna). Ordningsfråga - Om en till exempel vill sätta streck i en debatt, begära tidsbegränsning av inlägg, önskar en paus osv. Plagiat - Från latin: plagium, människorov, oredovisad imitation eller kopiering av ett verk som framställs som egen skapelse; litterär, vetenskaplig eller konstnärlig stöld. Plagiat är inom den akademiska världen en seriös regelöverträdelse och ofta grund till disciplinärenden. Proposition - Förslag till beslut. Se sakyrkande. Propositionsordning - Att ställa proposition innebär att en frågar mötet vad de röstar på, och propositionen ska alltid kunna besvaras med ja eller nej. En proposition ska vara kort, enkel och otvetydig och kunna besvaras med ett ja eller nej. Riva upp - Den tekniska termen för att ändra på ett fattat beslut; beslut kan rivas upp under pågående eller följande sammanträde. Remiss/Återremiss - Innebär att ett ärende beslutas att utredas av en person eller ett beredningsorgan. Ärendet bereds till nästa möte och tas då åter upp till diskussion. Beslut av ordningsfrågor (bordläggning, remiss och återremiss) fattas alltid före beslut i sakfrågor. Endast om mötet avslår ett bordläggningsförslag tas frågan upp till beslut. 7

9 Replik - En talare som blir angripen har rätt att begära replik. Replikrätten ska användas sparsamt, endast då dialogen mellan två talare går förlorad på grund av att det tar lång tid mellan angreppen och försvar bör den utnyttjas. Replik ska endast ges till den som har blivit personligt angripen och bör inte vara i mer än en minut. Replik kan inte av praxis begäras när det har dragits ett streck i en debatt då detta ofta utnyttjas. Reservation - Om en tycker att mötet har fattat ett felaktigt beslut kan en reservera sig. Reservationen (reservationsyrkandet) ska lämnas till ordföranden eller talmannen skriftligt och det ska tydligt framgå i protokollet vem som har reserverat sig. Röstprotokoll - Ibland händer det att mötesdeltagarna vill ha exakt information om vem som röstade för eller emot ett förslag och då begärs röstprotokoll. Denna procedur tar otroligt lång tid men kan ibland behöva användas för att klargöra vem som röstade vad i viktiga principiella frågor. Visar det sig att två förslag har exakt lika många röster har ordförande utslagsrösten. Sakupplysning - Vill deltagare ha upplysning/information anmäler hen detta till ordförande. Upplysningen ska endast gälla fakta som är relevant för den pågående debatten. När sakupplysningen är gjord fortsätter debatten. Sakyrkande - Sakyrkande, det vill säga förslag, som rör själva diskussionen kan delas in i fem grupper: originalyrkanden, nytt yrkande, avslagsyrkande, tilläggsyrkande och ändringsyrkande. Till grund för diskussionen ska det alltid finnas ett originalyrkande, det är i regel styrelsens eller föredragandes förslag. Under diskussionen kan ytterligare förslag lämnas: Förslag som är helt annorlunda jämfört med ursprungsförslaget, det kallas nytt förslag. Förslag som i princip är samma som originalyrkandet men med några mindre punkter är annorlunda, detta kallas ändringsyrkande eller tilläggsyrkande. Förslag som helt avslår originalyrkandet kallas avslagsyrkande. Görs ett sådant bör en lämna in ett nytt förslag på yrkande. Standardbehörighet - För att komma in på vissa utbildningar krävs ytterligare förkunskaper utöver den grundläggande behörigheten. De ytterligare kraven på förkunskaper kallas särskild behörighet. Den särskilda behörigheten är inte densamma för all högre utbildning utan är uppdelad i så kallade standardbehörigheter beroende på vilken utbildning det gäller. Standardbehörigheter är oftast formulerade som krav på förkunskaper i vissa kurser eller ämnen från gymnasieskolan eller komvux. För de kurser/ämnen som finns formulerade i standardbehörigheter gäller att betyget skall vara lägst godkänd. Streck i debatten - Streck i debatten innebär att inga fler talare än de som står på talarlistan får yttra sig. Detta kan nyttjas efter beslut av mötet och innebär att diskussionen läggs ner för att gå vidare till beslut. 8

10 Särskild behörighet - För att studera på universitet eller högskola måste du ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Den grundläggande behörigheten krävs för all högre utbildning. Utöver den grundläggande behörigheten kräver de flesta utbildningar ytterligare förkunskaper. Det kallas särskild behörighet. De särskilda behörighetskraven för program och kurser som vänder sig till högskolenybörjare finns angivna i så kallade Standardbehörigheter (se Standardbehörighet). De särskilda behörighetskraven för utbildningar som ej är öppna för högskolenybörjare uttrycks som krav på en eller flera högskolekurser och ibland också viss yrkeserfarenhet. Tentamen, "tenta" - Tentamen (tentan) är ett prov som avslutar ett kursmoment. Tentor är oftast skriftliga men kan också vara muntliga eller laborativa. Den som blir underkänd på en tenta har rätt till omtentamen enligt de bestämmelser som respektive universitetet eller högskola har beslutat om. Tidsbegränsning - En talare på ett möte får endas begränsad tid att framföra sin åsikt. Tidsbegränsningen är vanligare vid större möten och bör begäras innan debatten om en fråga startar i form. Ordningsfråga begärs då. Tillgodoräknande - Beslut om att viss utbildning eller vissa kunskaper eller färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet motsvarar en viss kurs/del av kurs i grundutbildning eller del av forskarutbildning. Tillämpad forskning - Forskningen kan vara tillämpad. Det innebär att forskaren systematiskt söker efter ny kunskap med en bestämd användning i åtanke. Tillämpad forskning är vanligast inom industrin och har bland annat gjort att vi har fått nya mediciner och energisnålare maskiner. Uppdragsutbildning - Utbildning som, mot en avgift, anordnas av ett universitet eller en högskola på uppdrag av till exempel ett företag eller en kommun. Det är uppdragsgivaren som utser deltagarna i utbildningen. Utbildningsplan - För varje utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan. Utbildningsplanen anger vad utbildningen innehåller samt vad målet med utbildningen är. Utbildningsplanen fastställs av rektor eller på rektors delegation. Validering - Saknar du formell behörighet kan du få din samlade kompetens bedömd av den högskola som du söker till. I bedömningen vägs kunskaper och erfarenheter från utbildning, arbetsliv, föreningsliv, längre utlandsvistelse, personalutbildning och/eller annan kursverksamhet in. Du ansöker själv om detta på särskild blankett i samband med att du lämnar in din ansökan. Vetenskapsområde - Sedan 1999 delas forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor in i fyra olika vetenskapsområden: humanistiskt/samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt. 9

11 Votering - Om någon begär votering ska det hållas. Det räcker med att en person ropar votering och en ordförande kan aldrig neka till en votering. Ordförande kan även den begära votering om denne inte är säker på beslutets utslag. En votering kan ske med eller utan rösträkning. Sker votering utan rösträkning kallas det försöksvotering, ordförande gör då en preliminär bedömning av hur mötet röstat. Försöksvotering undersöker om det finns tillräckligt stor skillnad i rösterna för att inte behöva göra en rösträkning. Rösträkning sker enklast (på mindre möten) genom att de beslutsmässiga räcker upp handen eller ställer sig upp. Justeringarna/rösträknarna räknar sedan rösterna och meddelar resultatet. Yrkande - Delas in i två grupper; formella yrkanden och sakliga eller materiella yrkanden. Se ordlistan för detaljerad beskrivning av formella yrkanden och sakliga yrkanden. Vera Songer Projektledare för Så funkar det Västerås,