Utställningshandling Tematiskt tillägg till översiktsplan för dubbelspår på Ostkustbanan, Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utställningshandling Tematiskt tillägg till översiktsplan för dubbelspår på Ostkustbanan, Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län"

Transkript

1 Utställningshandling Dnr PLAN Utställningshandling Tematiskt tillägg till översiktsplan för dubbelspår på Ostkustbanan, Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län

2 Förord I Kommunstyrelsens uppdrag ligger att planera för framtiden, att ha långa planeringshorisonter är viktigt. I arbetet med översiktsplanering i allmänhet och detta tematiska tillägg i synnerhet finns behov att ta sikte framåt, i detta fall åtminstone på år Översiktsplanearbetet ska ta sikte på att kommunen måste öka befolkningsmässigt. På sikt innebär det att befolkningen i Hudiksvalls centralort bör öka till cirka invånare och i kommunen till cirka invånare totalt fram till år För att uppnå det krävs en revidering av nuvarande befolkningsmål, ett arbete som måste bedrivas utifrån breda politiska uppgörelser. Hudiksvall har alla möjligheter att bli en vinnare om kommunen klarar av att möta de utmaningar som den allt snabbare samhällsutvecklingen kräver: att tänka nytt och se positivt på förändringar är då ett måste. Att ett dubbelspår ska anläggas på Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall är sedan länge en högt prioriterad utvecklingsfråga. När restiden mellan Sundsvall och Stockholm, på grund av trängsel på banan, ökat från tre timmar till tre timmar och 40 minuter under den senaste 20-årsperioden är det lätt att förstå behovet av dubbelspåret. Det behövs för att vår del av landet ska kunna ta del av motsvarande positiva lokal- och regionalutveckling, likt den som sker i de södra delarna av landet. Anläggandet har även stor nationell betydelse för både personoch godstrafiken och stor internationell betydelse framförallt för godstransporter. Persontransporterna blir allt viktigare såväl för att försörja företagen med den kompetens som de behöver som förbättrade pendlingsmöjligheter och fritidsresande. Arbetsmarknaderna blir alltmer specialiserade och när tillgängligheten mellan arbetsmarknader ökar öppnas stora utvecklingsmöjligheter. Också den service som medborgarna efterfrågar blir alltmer specialiserad och allt större krav och förväntningar ställs på god tillgänglighet. Det medför att orter behöver samverka, komplettera och kompensera varandra på ett bättre sätt än vad som sker idag. En förutsättning för att kunna dra nytta av en ökad tillgänglighet är att staden och kommunen upplevs som attraktiv med en god och konkurrenskraftig livsmiljö. Godstransporterna är idag till stor del lastbilsburna. Med ett dubbelspår kan större mängder forslas i tyngre och längre godståg - en verklig vinst för miljön. För Hudiksvall är det särskilt angeläget att godstrafiken på järnväg fungerar för Holmen Group (Iggesund Paperboard AB, Iggesund Timber AB): kommunens största privata arbetsgivare. De har framhållit behovet av både en centralt belägen station - som en förutsättning för att kunna knyta kompetens till sig - och behovet av gods-transporter för avsättning av varuproduktionen. När dubbelspåret är anlagt kommer det att trafikeras av olika tågtyper. Banan byggs för snabbtågstrafik med en maxhastighet av 250 kilometer/timme. Därutöver finns de något långsammare regionaltågen, som istället gör uppehåll på fler stationer såsom: Gnarp, Iggesund och Ljusne. Med snabbtågen kommer Gävle att nås inom cirka 45 minuter, Sundsvall inom cirka en halvtimme och Stockholm inom mindre än två timmar. Hudiksvall är en ekokommun som arbetar för långsiktigt hållbar utveckling. Järnvägen fyller i det sammanhanget en viktig funktion och måste därför vara ett trafikslag vi värnar om. Centrala stationslägen är ett led i denna hållbarhetsambition. En viktig förutsättning för att dubbelspåret ska få förväntad effekt är att tågtrafiken liksom övrig kollektivtrafik är lättillgänglig. Stationen måste vara centralt belägen för att tidsvinsterna ska tillvaratas. Forskning visar på vikten av ett centralt stationsläge för en livskraftig stad. Idag efterfrågar nya företag, särskilt de med kunskapsintensiv tjänsteverksamhet, i allt högre grad möjlighet till etablering i stadskärnan. Från stationen ska de som arbetar i staden lätt kunna nå sina arbetsplatser och den som söker service ska bekvämt kunna hitta den i stadskärnan. Bostäder behöver finnas inom ett nära avstånd för att de som arbetar på andra orter enkelt ska kunna gå eller cykla till stationen. Stationen blir därigenom den kanske viktigaste noden i kommunen och ska därför utformas som den symbolfunktion den har med god funktionalitet för resande. Platsen ska präglas av liv, rörelse och närhet. Genom denna handling visar kommunen sin viljeinriktning. I direkt anslutning till att denna antas och Trafikverket utformar sitt besluts-pm kommer kommunen att inleda ett fördjupat arbete för att utforma program kring stationsområdet och miljöerna kring spårområdet. Hudiksvall den 22 juni 2016 Mikael Löthstam Kommunstyrelsens ordförande

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Avgränsning Bakgrund Hudiksvalls kommun i korthet Ostkustbanan Tidigare utredningar och beslut Samråd och Kommunstyrelsens uppdrag Planförslag Den förordade korridoren Bebyggelseområden som passeras i Hudiksvall och Iggesund Stationslägen Stads- och landskapsbild samt påverkan på andra trafikslag Nationell och regional utveckling Ostkustbanan - betydelsefull för persontrafik Ostkustbanan - betydelsefull för godstransporter Den regionala utvecklingsstrategin Den regionala betydelsen Målbilden för Ostkuststråket enligt Den Attraktiva Regionen (DAR) Ekonomiska konsekvenser Samhällsekonomisk bedömning Kommunalekonomisk bedömning Riksintressen Kulturmiljön i Hudiksvall Kulturmiljön i Iggesund Kulturmiljön i Enånger och Njutånger Forn- och kulturlämningar Pågående och kommande planprocesser Kattvikskajen Ostkustbanan, ny kommunövergripande översiktsplan och riktlinjer för bostadsförsörjningen Samlad bedömning och slutsats Bortvalda alternativ Bakgrund De västra korridorerna Centrala stationer går förlorade Exempel från andra städer Riksintressen inom de västra korridorerna Allmänna och enskilda intressen Slutsats för de västra korridorerna...51 Referenslista...52 Författare: Mats Gradh Stadsarkitekt Hans Gyllow Planeringschef Frida Niemi Planarkitekt Kerstin Oremark Planeringschef Anna Ryttlinger Planarkitekt Isabelle Törnhult Planarkitekt Där annat ej anges äger Hudiksvalls kommun upphovsrätt till figurer och bilder.

4 Sammanfattning I detta tematiska tillägg redovisas det av Kommunstyrelsen ( 18, ) förordade korridoralternativet för ett dubbelspår på Ostkustbanan genom Hudiksvalls kommun: den så kallade östra (gröna) korridoren. Syftet är att redovisa de konsekvenser som anläggandet av ett dubbelspår medför. För att åstadkomma en hållbar tillväxt och regional utveckling krävs ett välfungerande transportsystem. För Hudiksvall innebär ett dubbelspår att Gävle kan nås inom cirka 45 minuter, Sundsvall inom cirka en halvtimme och Stockholm inom mindre än två timmar. Det skapar goda pendlingsmöjligheter och förutsättningar för företag att etablera sig i kommunen, med tätare avgångar och kortare restider. Det tillskapar fler valmöjligheter och en större frihet. Den förordade korridoren, är det reservat som riksintresset för järnväg utgör, sträcker sig till stor del längs befintligt enkelspår, undantaget norr om Hudiksvall och söder om Iggesund. Dubbelspåret dras öster om befintligt enkelspår, men en begränsad sträcka norr om Hudiksvall dras det väster om enkelspåret. Detta innebär således också att de centrala stationslägena i Hudiksvall respektive Iggesund bibehålls. Kommunen bedömer att denna aspekt är så viktig för staden och därmed kommunen och dess utveckling att den östra korridoren därför förordas för anläggande av dubbelspår längs Ostkustbanan. Stadens urbana kvaliteter och dess roll som mötesplats stärks, förtätningen av staden förbättras genom tydligare och starkare kopplingar mellan stadskärnan, Kattvikskajen, Möljen och stationsområdet. Därtill skapas ett gemensamt arbetsmarknadsområde med Sundsvall, Ljusdal, Nordanstigs kommun, Söderhamn och Gävle. Även för Iggesund är ett centralt stationsläge viktigt, inte minst för Holmen Group (Iggesund Paperboard AB, Iggesund Timber AB) och dess möjligheter att attrahera kunskapsintensiv arbetskraft samt att kunna använda järnvägen för export. Slutligen innebär denna korridor inget nytt ingrepp i den värdefulla Hallstaåsen, utan en utökning av befintligt intrång. Vilket Länsstyrelsen påpekat är det minst skadliga alternativet ur det perspektivet. Anläggandet av ett dubbelspår genom Hudiksvalls stad är inte okomplicerat. Det kan medföra stora konsekvenser för den fysiska miljön, då samtliga korsningar (såväl gång-, cykel som motorfordonstrafik) måste uppföras planskilt. Planskilda korsningar kan uppföras som bro över järnvägen eller tunnel under densamma. Därtill riskerar karaktärsbyggnader i centrum att rivas, flyttas alternativt inrymma en annan användning och vissa gator att ledas om eller stängas av. En ökad tågtäthet riskerar att förstärka bullerpåverkan i omgivningen, vilket kan aktualisera skyddsåtgärder och hastighetsbegränsningar. En ökad tågtrafik medför också en ökad olycksrisk. Kombinationen av trafikökningen och närheten till bebyggelse är därför mycket viktig att beakta i planeringsprocessen. Det är därför av största vikt att dessa frågor får stort utrymme i den följande planeringen och utvecklingen av staden, så att de negativa konskevenserna minimeras och stationsområdet blir en tydlig och effektiv nod i kommunen och regionen. Vad är ett tematiskt tillägg? Ett tematiskt tillägg är en ändring av eller komplettering till en översiktsplan. Tillägget redovisar eller utgör ett ställningstagande i en planeringsfråga, som saknas i översiktsplanen eller anses vara inaktuell i densamma. Likt en översiktsplan utgör ett tematiskt tillägg ett samlat beslutsunderlag som belyser allmänna intressen och miljörelaterade frågor. Ett tematiskt tillägg redovisar hur kommunen ser på mark- och vattenanvändningen samt kommunens utveckling i olika avseenden. Handlingen ska redovisa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. Ett tematiskt tillägg är, likt en översiktsplan, vägledande i efterföljande arbete med exempelvis upprättande av detaljplaner eller prövning av bygglov. Detta gäller även projekt där myndigheter fattar beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Ett tematiskt tillägg är inte juridiskt bindande, men har i praktiken ändå en stor betydelse i efterföljande prövningar enligt miljöbalken respektive planoch bygglagen.

5 Inledning Detta inledande avsnitt presenterar planeringsprojektet i korthet samt i vilket planeringsskede projektet befinner sig.

6 1 Inledning Detta tematiska tillägg till den kommunövergripande översiktsplanen från år 2008 behandlar anläggandet av ett dubbelspår på Ostkustbanan. Planarbetet har ursprungligen initierats som en viktig del av pilotprojektet Samordnad planering som drivs av Trafikverket, Region Gävleborg och kustkommunerna Sundsvall, Nordanstig, Hudiksvall, Söderhamn och Gävle. Projektet beskrivs senare i handlingen. Bestämmelser om översiktsplaner regleras i plan- och bygglagens 3:e kapitel. Genom ett tematiskt tillägg eller en översiktsplan redovisar kommunen sin viljeriktning för hur hushållningen med mark och vatten ska ske. Utbyggnaden av stomjärnvägar, som Ostkustbanan, utgör ett riksintresse. Det innebär att det slutligen är regeringen som avgör hur, när och var järnvägen ska anläggas. En översiktsplan är inte juridiskt bindande, men genom sin demokratiska förankring ska den tillmätas stor betydelse och även vara vägledande för annan planering i kommunen. Att kommunen valt att upprätta ett tematiskt tillägg grundar sig i behovet av att koncentrera handlingen till en specifik planeringsfråga. Det bör förtydligas att denna handling är översiktlig och speglar kommunens bedömning och vilja i frågan. Trafikverket kommer senare att påbörja sin avsevärt mer detaljerade planprocess med järnvägsplanen. Processen påbörjas förhoppningsvis år 2017 och fortlöpa under flera år framöver. Inom ramen för Trafikverkets planeringsprocess tas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fram, vilken kommer att beskriva de miljöaspekter som bedöms vara relevanta för anläggandet av ett dubbelspår. Denna skiljer sig i detaljeringsgrad från kommunens upprättade MKB, på samma sätt som järnvägsplanen och detta tematiska tillägg skiljer sig åt, och ska så göra. Tågtrafiken har en nyckelroll för den framtida samhällsutvecklingen och en ny järnvägsetablering får tydliga konsekvenser för just denna utveckling. Det är således av största vikt att valet av järnvägskorridor för det framtida dubbelspåret tillfaller den lokalisering som på bästa sätt gynnar Hudiksvalls kommun. I denna handling redovisas det förordade korridoralternativet samt de konskevenser som i dagsläget går att förutse med betoning på stads- och landskapsbild, regional utveckling, riksintresset för kulturmiljövård etcetera. Till handlingen hör också en bilaga: en MKB, i vilken de miljöaspekter som bedöms vara relevanta för planprocessen presenteras. Dessa aspekter är: påverkan på miljömålen, miljökvalitetsnormer, riksintressen för bland annat naturvård, klimatförändringar, risk och säkerhet samt buller och vibrationer till följd av anläggandet av ett dubbelspår på Ostkustbanan i den östra korridoren. I slutet av denna handling presenteras de tidigare utredda alternativen: den så kallade blå respektive röda korridoren samt den främsta anledningen till att dessa valts bort: det långa avståndet från stationerna till centrum. Det bör förtydligas att ett tematiskt tillägg syftar till att översiktligt belysa en planeringsfråga. Uppdraget är således att säkra ett korridorval, en djupare detaljeringsgrad och exakta spårdragningar åligger således Trafikverket att presentera. Projektet Samordnad planering, har möjliggjort ett öppet arbetssätt och samarbete med Trafikverket i denna komplexa planeringsfråga. Med anledning av detta kommer det under utställningen att hållas offentliga möten inom ramen för kommunens utställning samt Trafikverkets samrådshandling: två skilda processer, som genomsyrats av ett nära samarbete mellan kommunen och Trafikverket. Kommunens planprocess: Ställningstagande Första samrådet Andra samrådet Utställning Antagande Laga kraft Trafikverkets process: Förstudie Samordnad planering Besluts-PM Regeringens tillåtlighetsprövning Järnvägsplan 2010 start Besluts-PM:et utgör en del av kommande järnvägsplan. 1

7 Syfte I detta avsnitt beskrivs syftet med detta tematiska tillägg samt de tematiska och geografiska avgränsningarna för denna handling.

8 2 Syfte Syftet med detta tematiska tillägg är att utreda förutsättningarna för ett dubbelspår på Ostkustbanan. Det korridoralternativ som förordas av Kommunstyrelsen och som bäst bedöms gynna kommunens utveckling presenteras samt de möjligheter, men också svårigheter som det innebär för Hudiksvalls kommun. Syftet med anläggandet av dubbelspåret är att öka kapaciteten samt att skapa förutsättningar för en regional tillväxt och hållbar utveckling. Kommunens bedömning är att utvecklingen av kommunen bäst gynnas av att bibehålla det centrala stationslägena i Hudiksvall respektive Iggesund. Därför redovisas det östra alternativet i denna handling. I det tematiska tillägget sammanställs och redovisas information, tidigare studier och utredningar som legat till grund för planeringsprocessen. Detta tematiska tillägg kommer slutligen att utgöra underlag till den järnvägsplan som Trafikverket ska upprätta. Innan järnvägsplanen påbörjas ska Trafikverket anta ett så kallat besluts-pm, där verket beslutar inom vilken korridor dubbelspåret ska anläggas efter att opartiskt ha granskat den östra respektive västra korridoren. Det är därför viktigt att kommunen i denna handling redogör och argumenterar för det korridoralternativ som bäst bedöms gynna kommunens utveckling - den östra korridoren. Som tidigare presenterats är detta tematiska tillägg att jämställa med en översiktsplan som i det här fallet berör en särskild planeringsfråga: ett framtida dubbelspår på Ostkustbanan. Handlingen är vägledande i efterföljande arbeten och ska redovisa hur kommunen ser på mark- och vattenanvändningen samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen, miljökvalitetsnormer etcetera. 2.1 Avgränsning Planeringsarbetet för ett dubbelspår längs Ostkustbanan är ett mycket stort infrastrukturprojekt som omfattar flera kommuner, där det åligger samtliga att ta fram en fördjupad översiktsplan alternativt ett tematiskt tillägg inom ramen för planeringsarbetet. Planområdets geografiska avgränsning är således den så kallade östra gröna järnvägskorridoren, som första gången presenterades i Trafikverkets förstuide från år Detta grundar sig i ett beslut av Kommunstyrelsen ( 18, ). Planområdet sträcker sig från kommungränsen i norr till kommungränsen i söder, till stora delar längs befintligt enkelspår. Till denna handling hör en bilaga Miljökonsekvensbeskrivning för ett östligt dubbelspår på Ostkustbanan, i vilken följande miljöaspekter bedöms vara relevanta vid anläggandet av ett dubbelspår på Ostkustbanan; miljökvalitetsnormer, riksintressen och andra skyddsvärda områden, klimatförändringar, buller och vibrationer, risk och säkerhet samt järnvägens påverkan på Hallstaåsen - vilken försörjer kommuninvånare med dricksvatten. Den tematiska avgränsningen för handlingen är korridorens sträckning, riksintresset för kulturmiljövård, allmänna intressen, regional utveckling, sociala och ekonomiska konsekvenser. I MKB:n presenteras övriga riksintressen som kan påverkas av dubbelspårets anläggande. Slutligen presenteras en kommunens samlade bedömning i form av en slutsats. Förslag tas fram Samråd Samrådsredogörelse Utställning Utlåtande Antagande Tillkännagivande Laga kraft 2

9 Bakgrund I detta avsnitt redogörs de utredningar och förevarande planeringsprocesser som ligger till grund för denna utställningshandling. Avsnittet inleds med en kort beskrivning av Hudiksvalls kommun samt Ostkustbanan.

10 3 Bakgrund 3.1 Hudiksvalls kommun i korthet Hudiksvall är en industri-, handels- och servicestad med en stor hamn belägen vid Hudiksvallsfjärden. Sysselsättningen domineras av offentlig sektor och tillverkningsindustri, där arbetstillfällena är främst koncentrerade till Hudiksvall och Iggesund. Hudiksvall har också betydelse för sjukvården i länet med ett akutsjukhus i staden. En mycket viktig historisk grund till den industriella och ekonomiska utvecklingen är skogen. Skogsindustrin svarar för vart femte jobb, om verksamheter direkt kopplade till denna räknas med. Alltsedan 1940-talet har hydraulikindustrin vuxit sig allt starkare. En ytterligare verksamhetsgren som är stark i kommunen är optofiber. Hudiksvalls kommun har invånare, varav cirka bor i Hudiksvalls stad. År 2014 arbetspendlade 2570 personer in till kommunen medan 2370 arbetspendlade ut från kommunen. Studiependlingen uppgick till 560 inpendlare och 740 utpendlare Ostkustbanan Ostkustbanan sträcker sig idag mellan Sundsvall och Stockholm. Järnvägen utgör en viktig samhällsfunktion i och med att den förbinder Umeå, Örnsköldsvik, Härnösand, Sundsvall, Hudiksvall och Gävle med viktiga noder såsom Arlanda och Stockholm. Dessa städer erbjuder i sin tur ytterligare möjligheter till kommunikationer söderut i Sverige eller vidare ut i världen. Järnvägssträckan mellan Sundsvall och Gävle består idag av cirka 22 mil enkelspårig järnväg, vilken trafikeras av både person- och godstrafik. Enkelspåret är fullt utnyttjat och kapacitetsbristen utgör ett påtagligt problem som medför långa restider och kraftiga förseningar. Ostkustbanan är en av Sveriges mest belastade enkelspåriga järnvägssträckor och ett nytt dubbelspår skulle bidra till en minskning av dessa problem. En mer hållfast järnväg, med kortare restider och ökad kapacitet är några tydliga fördelar som dubbelspåret skulle medföra. En ytterligare fördel för stadsutvecklingen är att när dubbelspårets framtida spårläge kan preciseras av Trafikverket, kan också riksintresset för järnväg minska i omfång, då denna idag förhållandevis breda korridor förhindrar stora delar av kommunens utveckling. Tågtrafiken har en nyckelroll i samhällsutvecklingen som bland annat bidrar till att tillskapa pendlingsmöjligheter för arbete och studier på andra orter än bostadsorten. Denna handling är ett led i att påskynda dubbelspårets anläggande, då kommunens ställningstagande avseende korridorval kommer att beaktas av Trafikverket i deras kommande järnvägsplan. Det är också viktigt att kommunen i det här skedet belyser de problematiska passager och intressekonflikter som inryms inom denna järnvägskorridor. 1 SCB:s statistik över både dags- och veckopendlare i november/december Region Gävleborg Arbetspendling Gävleborg (2016). 3

11 3.3 Tidigare utredningar och beslut Den gällande kommunövergripande översiktsplanen från år 2008 behandlade ett anläggande av dubbelspår på Ostkustbanan och flera alternativ presenterades. När detta tematiska tillägg antas, ersätter den gällande översiktsplanen i fråga om Ostkustbanan. År 2010 presenterade Trafikverket förstudien för anläggandet av dubbelspår längs Ostkustbanan. Ett alternativ som presenterades var att anlägga ett dubbelspår i tunnel genom Hudiksvalls stad. På grund av mycket höga ekonomiska kostnader samt den påverkan på stadsmiljön som alternativet skulle medföra under byggtiden avfärdades det alternativet av Trafikverket. Kommunstyrelsen beslutade 94, att tunnelalternativet skulle uteslutas ur kommunens planarbete samt att avvakta järnvägsutredningens resultat innan beslut om korridorval fattas. Region Gävleborg initierade år 2011 tillsammans med Trafikverket ett projekt: Samordnad planering. Detta pilotprojekt syftar bland annat till att testa den nya planeringsmodellen. Kommunerna längs Ostkustbanan gick med i projektet, med utgångspunkten att påskynda anläggandet av dubbelspåret. Projektet har därefter fortlöpt i två etapper: en första generell etapp och en andra mer fördjupad etapp. Som en del av projektet har varje enskild kommun längs Ostkustbanan tagit fram en fördjupad översiktsplan alternativt tematiskt tillägg, för att skapa en sammanhängande planering för hela dubbelspårets sträcka. Därtill har projektet analyserat nyttan av olika utbyggnadsstrategier, anläggningskostnader, tidsavstånd mellan orterna etcetera. Trafikverket kommer i slutet av år 2016 att anta ett så kallat besluts-pm, där korridorval fastläggs. I Hudiksvalls kommun tillsattes en arbetsgrupp år 2012 för att fördjupa arbetet med förstudien avseende huvudalternativen vid Hudiksvall och Iggesund, efter Kommunstyrelsens beslut 100, att uppdra till Kommunledningsförvaltningen att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende Ostkustbanan. Bland annat analyserade arbetsgruppen förutsättningarna för de tre alternativa stationslägena i Hudiksvall som förstudien presenterade. Arbetsgruppen kom fram till att kommunen har störst nytta av ett dubbelspår med stationsläge i centrala Hudiksvall respektive Iggesund. Därtill presenterade arbetsgruppen tre ytterligare förutsättningar: att godstrafiken inte bör passera Hudiksvall i ytläge, att persontågen i princip alltid ska stanna i eller vid Hudiksvalls tätort samt att industrispår fortsatt ska angöra Iggesund. Kommunstyrelsen beslutade ( 282) i enlighet med detta förslag. Inom ramen för Samordnad planering har kommunen drivit frågan om separerad gods- och persontrafik, med förslaget att persontrafiken fortsatt ska löpa längs befintligt enkelspår och godstrafiken i ett västligare läge. Vid Trafikverkets underhandsprövning framkom att framför allt trafikmässiga skäl gjorde att denna separering av trafiken avvisades, varför denna möjlighet uteslutits ur kommunens arbete med det tematiska tillägget. Kommunstyrelsen beslutade 67, att ett förslag till tematiskt tillägg för översiktsplan dubbelspår på Ostkustbanan, skulle bli föremål för samråd. Detta motiverades: En enig Kommunstyrelse har, 282/2012, förordat ett huvudalternativalternativ inför arbetet med samrådet. Det utgår från inriktningen, att det centrala stationsläget behålls i Hudiksvall, att nytt spår, helst dubbelspår, för godstrafik förläggs utanför stadskärnan och att kommunens utgångspunkt är att regional tågtrafik också ska stanna i Iggesund. I samrådshandling redovisas alternativa dragningar av ett framtida dubbelspår på Ostkustbanan, men med tyngdpunkt på ovanstående huvudalternativ. År 2015 beslutade Kommunstyrelsen om ett nytt, andra samråd, där det östra respektive det västra korridoralternativet skulle presenteras. Det i tidigare samråd redovisade alternativet längre väster om Hudiksvall valdes bort inför detta samråd. Inför denna utställning beslutade Kommunstyrelsen 18, att godkänna den upprättade samrådsredogörelsen samt att uppdra till förvaltningen att förbereda ett utställningsförslag baserat på det östra alternativet, det vill säga en järnvägsdragning som möjliggör ett centralt stationsläge i Hudiksvall respektive Iggesund. 4

12 3.4 Tidigare samråd och Kommunstyrelsens uppdrag Kommunstyrelsen beslutade ( 18) att uppdra åt Kommunledningsförvaltningen att förbereda en utställningshandling baserat på det östra alternativet - en järnvägsdragning som möjliggör ett centralt stationsläge i Hudiksvall respektive Iggesund. Yttrandena har beaktats och handlingen har inför stundande utställning omarbetats med beaktande av dessa. Vissa utredningar och kartläggningar som krävs innan ett dubbelspår anläggs hänvisas till Trafikverkets mer detaljerade järnvägsplan. Kommunen höll under tiden 9 november -14 december 2015 samråd om förslaget på tematiskt tillägg för dubbelspår på Ostkustbanan. Två förslag redovisades: det östra (gröna) korridoralternativt respektive det västra (röda) korridoralternativet. En tidigare tredje, västlig sträckning (kallat det blå korridoralternativet) utmed E4:an väster om Hudiksvall, föreslogs i samrådet tas bort. Sammantaget inkom 35 yttranden från myndigheter, organisationer och enskilda kommit till kommunen. Två offentliga möten och ett möte med gymnasieungdomar hölls under samrådstiden. Plan- och bygglovskontoret upprättade en samrådsredogörelse i vilken yttrandena sammanfattats samt kommenteras. Flera yttranden från enskilda berörde ett förslag från en enskild om ett delvis delat spår mellan gods- och persontrafik där persontrafiken går i en separat tunnel under kyrkan i Hudiksvall. Trafikverket har i ett särskilt utlåtande översiktligt granskat detta förslag som sammantaget avvisas av verket. Ett stort antal remissinstanser, såväl offentliga som från näringslivet, gav uttryck för vikten av att få till stånd dubbelspår på Ostkustbanan mellan Sundsvall och Gävle. Länsstyrelsen såg både för- och nackdelar med de båda alternativa dragningarna kring Hudiksvalls stad. Region Gävleborg, Gävle kommun och den största privata arbetsgivaren Holmen Group (Iggesund Paperboard AB, Iggesund Timber AB) framförde vikten av ett centralt läge i Hudiksvall och bibehållandet av stationsläget i Iggesund. Flera remissinstanser, bland annat Norrhälsinge miljökontor och Hälsinglands museum, ansåg att det behöver göras ytterligare utredningar och fördjupningar. 5

13 Planförslag I detta avsnitt redogörs för den förordade korridorens dragning genom kommunen och dess fördelar och nackdelar. Därtill presenteras stationsområdenas lokalisering och funktioner samt en vision för framtida stationsområde.

14 4 Planförslag Som tidigare nämnts har beslutet att koncentrera kommunens fortsatta planeringsarbete enbart till det östra alternativet inte varit helt enkelt. Samtidigt har det varit nödvändigt att ge Trafikverket information om att vid korridorvalet är det centrala stationsläget viktigast, även om det framstår klart att det också finns olägenheter i form av barriärer och buller med dubbelspårdragning i ytläge genom centrala delar av Hudiksvalls stad. Kommunens tidigare argumentering för delad korridor med persontrafik genom staden och godstrafik utanför alternativt dubbelspår i tunnel genom staden har utretts och avfärdats av Trafikverket. Det främsta motivet till kommunens val av korridor är att de centrala stationslägena i både Hudiksvalls stad och Iggesund kan bibehållas. Genom omfattande studier av forskning i ämnet och flera studiebesök i kommuner med både centrala och perifera stationslägen kan slutsatsen dras att ett centralt stationsläge är en viktig förutsättning för kommunens konkurrenskraft och attraktivitet. Stationen utgör entrén till den attraktiva staden, kommunen och regionen och utgör en målpunkt i sig. Från stationen ska det vara lätt att nå arbete, service och bostäder. När kommunen nu står inför en ny dragning av järnvägen med dubbelspår har det centrala stationsläget den absolut största potentialen för att medverka till allt detta. Lokaliseras stationen i ett externt läge kan tidsvinsterna av ett dubbelspår förväntas påverkas negativt och det är inte otroligt att effekterna av dubbelspåret uteblir. Det vore negativt för Hudiksvall, men även för övriga regionen efterom den regionala nyttan i hög grad ligger i att orterna längs Ostkustbanans pärlband kan samverka och kopplas samman såväl när det gäller gemensam arbetsmarknad som service, boende och näringsliv med mera. Fördelarna med ett centralt stationsläge är många: Stadens urbana kvaliteter och dess roll som mötesplats stärks. Förtätningen av staden förbättras genom tydligare och starkare kopplingar mellan stadskärnan, Kattvikskajen, Möljen och stationsområdet. Ett gemensamt arbetsmarknadsområde med Sundsvall, Ljusdal, Nordanstig, Söderhamn och Gävle möjliggörs. Iggesunds ställning stärks genom förbättrade förutsättningar för särskilt Holmen Group (Iggesund Paperboard AB, Iggesund Timber AB) både vad gäller person- och godstrafik. Intrånget i Hallstaåsen utökas, men inget nytt intrång sker vilket är det minst skadliga utredda alternativet för den värdefulla grundvattentäkten. Korridoren ligger längs ett etablerat befintligt spårområde och ianspråktar därför inte jungfrulig mark på samma sätt som tidigare utredda alternativ. Därtill kan stationen utvecklas till en knutpunkt för kollektivtrafiken samt bli en integrerad del av stadskärnan. Det skapar en ökad tillgänglighet till olika målpunkter såsom arbetsplatser, kommersiell och offentlig service samt bostadsbebyggelse. Stationen kan bli en viktig nod i den regionala strukturen, då krävs tillgång till funktioner såsom: väntsal, perrong med väderskydd, utvecklad informationsservice, tillgänglighetsanpassning, konferens- och restaurangmöjligheter etcetera. Det kräver även goda och effektiva anslutningar till gångoch cykelvägar samt bil- och taxiangöring. Stationen ska utgöra ett landmärke i staden och kommunen samt vara en trygg och öppen plats med en modern och funktionsduglig gestaltning som bidrar till att stärka stadens attraktivitet. En förutsättning är då att stationsområde rustas upp, vilket kommer att påverka exploateringsgraden i närområdet. En genomtänkt och aktiv markstrategi för området kommer att upprättas i ett senare skede. Utvecklingen kan väntas ske etappvis, med en värdeskapande samverkansprocess med flera aktörer i genomförandeskedet. Det kommer därtill att ske i det befintliga stationsområdet, vilket innebär att ingen jungfrulig mark behöver tas i anspråk, barriäreffekterna och intrånget i stadsbilden blir ur det perspektivet mindre än om ett helt nytt stationsområde skulle ianspråktas. Utöver stationsområdets betydelse medför ett dubbelspår i den östra korridoren att all korsande trafik måste ske planskilt. Det blir således inga väntetiderna vid bomfällningar. Därtill medför korridoralternativet en mindre påverkan på den värdefulla Hallstaåsen än något av de tidigare utredda alternativen skulle innebära. Det befintliga intrånget skulle dock ökas till förmån för ett dubbelspår, vilket bör påpekas. 6

15 4.1 Den förordade korridorens sträckning Från Nordanstigs kommungräns i norr sträcker sig korridoren väster om befintligt enkelspår. Vidare passerar korridoren söderut, väster om Långsjön och därefter blir korridoren bredare. Strax norr om Hudiksvall, ungefär i höjd med Hållsta smalnar korridoren avsevärt av. Från Östanbräcksvägen norr om Hudiksvall till tätorten Iggesund sträcker sig korridoren längs den befintliga Ostkustbanan, se figur 1. En stor del av den påverkan som det befintliga enkelspåret utgör skulle således förstärkas ytterligare av det förordade alternativet. Söder om Iggesund blir korridoren bredare och passerar väster om enkelspåret förbi Njutånger. Därefter fortsätter korridoren väster om Enånger för att sedan smalna av och följa enkelspåret söderut mot kommungränsen till Söderhamn. De stationslägen som Hudiksvalls kommun förordar är: ett centralt stationsläge i Hudiksvall, och ett centralt stationsläge i Iggesund. Likt all kapacitetsökning av järnvägstrafik kommer denna sträckning medföra ökat buller och vibrationer för närboende. Därtill utökas barriären i landskapsbilden jämfört med i dag. De riksintressen som påverkas av alternativet är: kulturmiljövård i Hudiksvalls stad, järnväg, Delångersån, Iggesunds gamla bruksområde, Njutångers kyrkby, Enångersån och Skåssans våtmarkskomplex. Korridoren är det reservat som riksintresset för järnväg utgör, vilket betyder att den är bredare än det framtida spårområdet kommer att vara. I detta skede är reservatet på vissa ställen så brett som 300 meter. Anledningen till detta är bland annat att spårtekniska detaljer och markens beskaffenhet ännu inte är färdigutredda. Trafikverket kommer i sin järnvägsplan att redogöra för en exakt spårdragning, som alltså är betydligt smalare än reservatet. Detta är viktigt att påpeka. Reservatet inrymmer alltså fler byggnader än som faktiskt kommer att påverkas av dubbelspårets anläggande. Figurerna och texten som redovisas i detta dokument bör därför läsas med en reservation för detta faktum. Kommunens vilja och syfte är att redogöra för den ungefärliga påverkan som dubbelspåret kan medföra då detta efterfrågats av allmänheten, det är således en indikation inte ett faktum. Figurerna visar reservatet markerat i grön färg. Figur 1. Korridorens sträckning genom kommunen. Karta: Hudiksvalls kommun/geodatasamverkan 7

16 2 1 Masksjön Sanna Hållsta Rogsta Långsjön E4 Gansesjön Via Hudiksvall Sunnåfjärden 84 Hudiksvallsfjärden E4 Norstafjärden Sanna Rogsta Stor-Yan Vikarsjön Figur 2. Korridorens sträckning från kommungränsen i norr. Karta: Hudiksvalls kommun/geodatasamverkan Figur 3. Korridorens sträckning norr om och genom Hudiksvall. Karta: Hudiksvalls kommun/geodatasamverkan 8

17 Stor-Yan 3 4 Iggsjön Enånger Viksjön Iggesund Enångersfjärden Iggesundsfjärden E4 Njutånger Njutångersfjärden Ångersjön Skarplycka Bässesjön Hedsjön Lindefallet Siviksfjärden E4 Enånger Figur 4. Korridorens sträckning norr om och genom Iggesund. Karta: Hudiksvalls kommun/geodatasamverkan Figur 5. Korridorens sträckning norr om kommungränsen mot Söderhamn. Karta: Hudiksvalls kommun/geodatasamverkan 9

18 4.2 Bebyggelseområden som passeras i Hudiksvall och Iggesund Från kommungränsen i norr sträcker sig reservatet väster om befintligt spår, se figur 2. I höjd med Hållsta ansluter det till befintligt spårområde. Att en sådan västlig dragning görs härleds till att snäva kurvaturer ska undvikas vid anläggande av järnväg. Längs sträckningen passeras främst jungfrulig mark. Tågtrafiken leds efter Hållsta längs befintligt enkelspår och passerar genom centrala Hudiksvall. Här anläggs de nya järnvägsspåren något öster om enkelspårets nuvarande placering. Bebyggelse vid Sandvalla, Galgberget och Borgarparken passeras nära av reservatet och en ökad påverkan av buller och vibrationer kan i dessa områden bli påtaglig, se figur 6-8. Generellt sett kan de bebyggelseområden som i dagsläget påverkas av buller och vibrationer från tågtrafiken antas fortsatt påverkas. Med fler tåg kan denna påverkan förväntas öka. Det bör poängteras att hastighetsbegränsningar och skyddsåtgärder kan vidtas för att minimera och begränsa påverkan. I figur 8 är reservatet brett kring Möljenbodarna, som enligt gällande detaljplan inte får rivas eller förvanskas. Kommunen för en aktiv och kontinuerlig dialog med Trafikverket där det absoluta målet är att bodarna ska bevaras. Galgberget Lillfjärden Borgarparken Sandvalla Figur 7. Järnvägskorridoren vid Galgberget. Karta: Lantmäteriet/geodatasamverkan Figur 8. Järnvägskorridoren vid Borgarparken. Karta: Lantmäteriet/ geodatasamverkan Figur 6. Järnvägskorridoren vid bostadsområdet Sandvalla. Karta: Lantmäteriet/geodatasamverkan 10

19 Hudiksvalls stadskärna kommer att påverkas av ett dubbelspår. Ett krav när dubbelspår anläggs är att planskilda korsningar upprättas. Detta medför omfattande nya infrastrukturlösningar, där ingen trafik får korsa järnvägen i samma plan. Därtill riskerar ett antal byggnader att rivas eller flyttas alternativt att användning ändras. Vissa av byggnaderna har ett kulturhistoriskt värde. I centrala Hudiksvall är korridoren relativt smal, vilket innebär att det är lättare att avgöra vilka byggnader som riskerar rivning till följd av anläggandet. Mer om detta finns redovisat i avsnitt 7. Söder om Hudiksvall är reservatet bredare, varför det i dagsläget är svårt att avgöra vilka byggnader som kan påverkas. Byggnader som idag är utsatta för buller och vibrationer kommer med all sannolikhet fortsatt att påverkas av dubbelspåret. Återigen bör poängteras att skyddsåtgärder kan vidtas för att begränsa påverkan. Håstavillorna och bostäder i Visvall, se figur 9 och 11, är exempel på områden som fortsatt påverkas och där påverkan också intensifieras. Vid dessa områden förläggs spåret öster om enkelspåret och således innebär det att vissa byggnader kan riskera att rivas eller flyttas medan andra kommer att påverkas av ökade buller- och vibrationsproblem. Vidare söderut, vid Saltviksvägen, finns idag en planskild korsning, även här blir en infrastrukturlösning nödvändig för att uppfylla kravet på planskildhet. Längs Saltviksvägen finns också ett antal bostäder som ligger inom reservatet, se figur 10. I Trafikverkets järnvägsplan fastslås den exakta spårdragningen samt ungefärlig påverkan av buller och vibrationer etcetera. Södra vägen Saltviksvägen Figur 10. Järnvägskorridoren vid Saltviksvägen, Hudiksvall. Karta: Lantmäteriet/geodatasamverkan Södra vägen Håstavillorna Reffelmansverket Håstavillorna Figur 9. Järnvägskorridoren vid Håstavillorna, Hudiksvall. Karta: Lantmäteriet/ geodatasamverkan Figur 11. Järnvägskorridoren vid Reffelmansverket, Hudiksvall. Karta: Lantmäteriet/geodatasamverkan 11

20 Som framgår av figur 4 sträcker sig reservatet söderut, mot Iggesund, i samma läge som enkelspåret. Det innebär följaktligen att befintliga byggnader som idag påverkas av buller och vibrationer även fortsättningsvis kommer att påverkas. Genom Iggesund påverkas byggnader belägna längs bland annat Berggatan, Ringvägen, Radhusgatan och Villagatan av det nya dubbelspåret. En planskild korsning ska upprättas, sannolikt ungefär där dagens plankorsning längs Radhusgatan är belägen. Det är ännu oklart hur denna plankorsning ska utformas och hur dess utformning kommer att påverka närliggande bostadsområden. Söder om Iggesund passerar reservatet till skillnad från befintligt enkelspår i ett västligt läge och passerar väster om Njutånger och Enånger. Här passerar järnvägen främst jungfrulig mark innan den löper vidare söderut över kommungränsen. Stora Vägen Figur 13. Järnvägskorridoren vid Stora vägen, Iggesund. Karta: Lantmäteriet/geodatasamverkan Radhusgatan Berggatan Villagatan Ringvägen Iggesund station Figur 12. Järnvägskorridoren vid Ringvägen, Iggesund. Karta: Lantmäteriet/geodatasamverkan 12 Iggesunds bruk Figur 14. Järnvägskorridoren vid stationen i Iggesund. Karta: Lantmäteriet/geodatasamverkan

21 4.3 Stationslägen Hudiksvall Den befintliga stationen är belägen mycket centralt i Hudiksvall med närhet till havet, Kattvikskajen och Håstaholmen. Stationsområdet inkluderar idag stationshus, perronger med tak, busstation, cykelparkering, bilparkering och angöring för taxi och färdtjänst. I stationsbyggnaden finns service i form av ett café samt en väntsal med tillgång till toaletter. I närområdet finns även flera kiosker samt centrum med ett stort utbud av butiker. Stationsbyggnaden, med höga arkitektoniska värden och utgör dessutom ett byggnadsminne, i vilket även perrongtaket ingår. Bil-, cykel- och gångvägar ansluter till stationsläget och gångavståndet till centrum är cirka 400 meter. I figur 15 visas var den befintliga perrongen är belägen. Det nya stationsområdet lokaliseras i huvudsak i samma läge, men den kan också flyttas lite längre norrut. Kommunen anser att en sådan förskjutning av stationsområdet skulle kunna bidra positivt till stadens och kommunens utveckling, där Möljentorget kan nyttjas på ett annat sätt än idag. Särskilt med beaktande av den nya Hamnallén, vilken ersätter Hamngatan. Mer om detta finns att läsa i avsnitt 4.4. Befintlig perrong Figur 15. Ett möjligt framtida stationsområde i Hudiksvall markerat i röd färg. Karta: Lantmäteriet/geodatasamverkan Sociala konsekvenser En centralt belägen järnvägsstation genererar ökade möjligheter att nyttja övrig service i staden. För alla människor och särskilt människor med funktionsnedsättningar är ett centralt stationsläge, med få och lättillgängliga byten till andra transportslag samt närheten till målpunkter en mycket viktig förutsättning. Inom en radie av 500 meter från stationsläget nås stadskärnan, kollektivtrafikförbindelser, småbåtshamnen, gästhamnen samt bostadsområden i Hudiksvalls centrum. Gångavståndet till sjukhuset är 900 meter från stationsläget. Studier visar att arbets- och besöksintensiva verksamheter samt sjukhus lokaliserade inom 600 meters avstånd från stationen ger stora positiva effekter på resandet med kollektivtrafik. Inom en radie av en kilometer inryms större delen av centrala Hudiksvall. Det innebär att större delen av staden är tillgänglig för fotgängare och cyklister som anländer med tåg till stationen. Många sevärdheter i staden ligger inom en radie av 500 meter respektive en kilometer, vilket innebär att det är lätt för turister att ta sig till turistmål, såsom Möljen, Fiskarstan, kyrkan och hamnen. Kopplingen mellan stationen och centrum ska förtydligas och stärkas genom information och förbättrade stråk för främst gående. Möjligheter till möten finns på flera platser i närheten av stationsläget. Bland annat caféet inne i stationshuset, i hamnen och vid Möljen. Det finns få butiker och annan verksamhet i direkt anslutning till stationsområdet. För att skapa ett än mer socialt hållbart stationsområde vill kommunen satsa på att verksamheter och service ännu bättre lockar människor att vistas i området. Det befintliga stationsläget har ett historiskt värde, då staden utformades utifrån härifrån. Platsen har en tydlig identitet, både med stationshuset från år 1888 och utsikten över Hudiksvallsfjärden som är kännetecken för Hudiksvalls stad. Arbetet med utvecklingen av hamnområdet pågår för att stärka tillgängligheten till vattnet, skapa nya mötesplatser, stärka stadens urbana kvaliteter och förbättra kopplingarna till stadskärnan, Möljen och stationsområdet. På Kattvikskajen planeras för bostäder, handel och andra verksamheter som kommer att bidra till mer rörelse och ett naturligt flöde av människor i området, alla tider på dygnet. Mer om detta finns att läsa i avsnitt 8. 13

22 Tågtrafik utgör en buller- och vibrationskälla och kan innebära krav på åtgärder intill järnvägen eller i angränsande byggnader. Buller är det hälsoskyddsproblem som påverkar flest människor i landet och är således en viktig aspekt att beakta i planeringen. Dubbelspåret medför en ökad tågtrafik genom centrum, vilket genererar en negativ påverkan avseende bullernivåerna i området. För att minimera påverkan och för att konsekvenserna ska bli socialt hållbara, med en så liten påverkan på människors hälsa och säkerheten som möjligt krävs att förebyggande åtgärder vidtas - exempelvis i form av byte till fönster med högre ljudklassning samt bullerskärmar. Spårområdet kommer med dubbelspår att bli något bredare än idag, men det bör tilläggas att det idag finns gamla spår i området som inte längre används och därför ska tas bort. För att uppnå en ljuddämpande effekt kan bullerskärmar och hastighetsbegränsningar genom centrala staden vara lösningar för att minimera bullerproblematiken i området. Vad gäller bullerskärmar måste olägenheterna av ljud, buller och vibrationer vägas mot eventuell oönskad visuell barriär som sådana skärmar kan medföra. Inom meter från järnvägen är det på grund av buller och vibrationer svårt att uppnå en god boendemiljö, trots skyddsåtgärder. Detta är ett faktum som noga beaktas i arbetet med utvecklingen av Kattvikskajen, nya bostäder kommer därför inte att uppföras närmast spårområdet Iggesund Stationen är belägen centralt i Iggesund med närhet till ortens största arbetsgivare, Holmen Group (Iggesund Paperboard AB, Iggesund Timber AB). Stationsområdet består idag av en perrong med väderskydd vid spåren. Tidigare har det funnits en stationsbyggnad som sedermera rivits. Det finns busshållplats, bilparkering, angöring för taxi och färdtjänst samt anslutning till gång- och cykelvägar. Stationen ligger cirka 500 meter från centrum. I figur 16 visas den befintliga perrongen. Liksom i Hudiksvall, kan det befintliga stationsområdet bibehållas i samma läge, men det kan också förskjutas lite längre söderut Sociala konsekvenser Holmen Group (Iggesund Paperboard AB, Iggesund Timber AB) ligger inom cirka 500 meters promenadväg från stationsläget. Camp Igge, där utveckling till ett centrum för idrottsturism pågår, är belägen cirka 1,4 kilometer norr om stationen. För invånarna i Iggesund innebär ett dubbelspår tillgång till en större geografisk arbetsmarknad tidsmässigt. Under åren registrerades i genomsnitt tågresor årligen från Iggesund och sannolikt är antalet avstigande ungefär lika många. Möjligheter till möten finns på flera platser i närheten av stationsläget i Iggesunds centrum. Det finns ett mindre antal butiker och annan verksamhet i direkt anslutning till stationsområdet. För att skapa ett än mer socialt hållbart stationsområde krävs etablering av verksamheter och service som lockar även icke-resenärer att vistas i området. Befintlig perrong Figur 16. Ett möjligt framtida stationsområde i Iggesund, markerat i röd färg. Karta: Lantmäteriet/geodatasamverkan En välorganiserad station, med planskilda förbindelser som är lättillgängliga, underlättar för alla som rör sig i en stations- och trafikmiljö. Stationsläget utgör en viktig nod och orienteringspunkt i tätorten. Förutom funktionen som bytespunkt mellan olika trafikslag är området runt stationen viktig. Ett utbud av både offentliga och privata verksamheter samt service ökar platsens attraktivitet. Det underlättar för resenärer och goda synergieffekter kan uppstå. Stationsområdet bör utformas så att människor vill vistas där. Vid Iggesunds station finns idag ingen stationsbyggnad, vilket är en nackdel för väntande resenärer som vill ta skydd från kylan under vintermånaderna. Stationsområdet tillåter inga stora motortrafiksflöden, vilket gynnar säkerheten på platsen. 14

23 4.4 Stads- och landskapsbild samt påverkan på andra trafikslag Stadsbild Hudiksvall Trafikverket ställer krav på planskilda korsningar för all korsande trafik vid anläggande av ett dubbelspår. Det höjer säkerheten och minskar onödig väntetid vid bomfällningar. Det får konsekvenser för alla järnvägspassager i kommunen och därmed för alla trafikslag. För det första blir av allt att döma antalet passager över eller under järnvägen färre. För det andra behöver vissa vägar och gator både på landsbygden och i tätorterna dras om eller stängas av för att de nya passagerna ska kunna fungera. För det tredje tar nya planskilda korsningar ofta stort markutrymme i anspråk och medför påverkan på miljö och framkomlighet under byggtiden. Passagerna medför därmed nya inslag i stads- och landskapsbilden, vilket är angeläget att noga pröva för att de negativa konsekvenserna ska upplevas så små som möjligt. Samtidigt är de planskilda korsningarna av största vikt för att minska järnvägens barriäreffekter. Förändringen som följer av nya järnvägspassager kan öppna för en ny markanvändning, till exempel vid Möljenområdet om Hamngatan stängs av. Planskilda korsningar ökar möjligheten för utryckningsfordon att passera utan stopp. Den nya infrastrukturen påverkar att stadsbusstrafiken som idag passerar på Hamngatan och Trädgårdsgatan samt busstrafiken mot Hornslandet och Idenor/Saltvik. I vissa fall kan det vara svårt att skapa en planskild korsning för biltrafiken, exempelvis med hänsyn till stadsbilden. Det hindrar inte att möjligheten att skapa planskildhet för gång- och cykeltrafiken alltid ska prövas. Utöver de förslag som redovisas i detta avsnitt har kommunen planer på en helt ny gång- och cykelpassage i Sandvalla som kan förbinda Björkberg- och Högliden-området med nordvästra staden. Denna kan genomföras, om inte förr, i samband med dubbelspårsanläggandet Utställningsförslaget fokuserar på att beskriva planskilda passager genom centrala Hudiksvall och Iggesund utifrån berörd trafikmängd och den påverkan på stadsoch tätortsmiljön det kan medföra. De gator i Hudiksvall som kan påverkas av ett förverkligande av ett dubbelspår är Kålhagsgatan, Trädgårdsgatan, Marknadsgatan, Rådhusgatan, Storgatan, Brunnsgatan, Nygatan, Hamngatan, Magasinsgatan och Stationsgatan, se figur 17. Därtill ska nämnas att den ljusreglerade passagen vid Humlegatan ska byggas om vilket förbättrar passagen i området. Det behövs 1-2 planskilda passager söder om Hudiksvall, för att nå Håstaholmen söderifrån samt Idenor- och Saltviksområdet. Det är viktigt att understryka att 15 detta ännu bara är preliminära bedömningar och att ytterligare undersökningar krävs för att utreda vilka vägar som blir planskilda och vilka som måste stängas av. Idag finns sju planskilda korsningar i Hudiksvall. Utöver de tre planskilda korsningar för alla trafikslag som visas i figur 17, tillkommer minst två gång- och cykelpassager. Därtill upprättas en planskild korsning vid Håstavillorna samt en vid Saltviksvägen. Hur dessa ska utformas är ännu inte färdigutrett och visas inte i figur 17. Stationsgatan Magasinsgatan Storgatan Kålhagsgatan Trädgårdsgatan Hamngatan Möjlig ny planskild korsning - endast gång och cykel. Figur 17. Möjliga förändringar av genomfartsvägar till följd av anläggandet av ett dubbelspår genom Hudiksvall. Karta: Lantmäteriet/geodatasamverkan Marknadsgatan Rådhusgatan Nygatan Brunnsgatan Humlegatan Hamnallén (ny) Gata som kan stängas. Möjlig ny gata. Möjlig ny planskild korsning - alla trafikslag.

Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering. Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun

Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering. Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun 2016-10-05 Iggesund 2016-10-06 Hudiksvall Kenth Nilsson Tony Andersson Susann Sandegård Oskar Jansson TMALL

Läs mer

2015-10-27 Dnr PLAN 2012.7. Tematiskt tillägg för dubbelspår på Ostkustbanan Samråd 2 hösten 2015

2015-10-27 Dnr PLAN 2012.7. Tematiskt tillägg för dubbelspår på Ostkustbanan Samråd 2 hösten 2015 2015-10-27 Dnr PLAN 2012.7 Tematiskt tillägg för dubbelspår på Ostkustbanan Samråd 2 hösten 2015 0 Innehåll Sammanfattning... 1 1 Bakgrund... 1 1.1 Ostkustbanan... 1 1.2 Hudiksvalls kommun i korthet...

Läs mer

Sammanställning etapper Nya Ostkustbanan

Sammanställning etapper Nya Ostkustbanan 2017-08-30 1 av 10 Sammanställning etapper Nya Ostkustbanan Korta beskrivningar, nyttor, längder, kostnader och restider för Nya Ostkustbanans etapper utifrån Trafikverkets utredningsmaterial - samrådshandlingar

Läs mer

Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik)

Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik) Kommunstyrelsen 2011 01 17 32 43 Plan och tillväxtutskottet 2010 12 13 124 265 Dnr 10.777 53 janks18 Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik) Ärendebeskrivning Bakgrund

Läs mer

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie

Läs mer

Bilaga till utställningshandling Dnr PLAN Miljökonsekvensbeskrivning för dubbelspår på Ostkustbanan, Hudiksvalls kommun

Bilaga till utställningshandling Dnr PLAN Miljökonsekvensbeskrivning för dubbelspår på Ostkustbanan, Hudiksvalls kommun Bilaga till utställningshandling Dnr PLAN 2012.7 2016-06-22 Miljökonsekvensbeskrivning för dubbelspår på Ostkustbanan, Hudiksvalls kommun Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Syfte...1 1.2 Behov av

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för persontrafik

Läs mer

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

SÖDERBÄRKE STATION (del av Vad 4:18)

SÖDERBÄRKE STATION (del av Vad 4:18) SMEDJEBACKENS KOMMUN Miljö- och byggkontoret Detaljplan för SÖDERBÄRKE STATION (del av Vad 4:18) Smedjebackens kommun, Dalarnas län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Enkelt planförfarande Upprättad: 2010-11-29

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra Planläggningsbeskrivning 2016-03-30 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad

Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad Sträckan Huvudsta Duvbo genom Solna, Sundbyberg och Stockholm Välkommen! Mälarbanan ska byggas ut från två till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll för

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra

Läs mer

Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Barkarby-Kallhäll

Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Barkarby-Kallhäll Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Barkarby-Kallhäll Banverkets järnvägsplan Järfälla kommuns detaljplan Samrådstid januari 8 februari 00 Öppet hus 6, 7 och 8 januari 00 Kallhäll

Läs mer

Yttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan

Yttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan Sektorn för samhällsbyggnad Henrik Yngve Trafikverket 405 33 Göteborg TRV 2015/23954 Datum 2016-12-06 2016KS620 530 Dnr Yttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan

Läs mer

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan. Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Aktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan

Aktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan Tjänsteskrivelse 1(6) Koncernstaben KS-2017-00415-1 Ulrika Edlund Strategisk samhällsutveckling Kommunfullmäktige Aktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan Förslag till beslut Koncernstaben

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Masten 11, Pålsjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter på fastigheten

Läs mer

STARTPROMEMORIA FÖR FRAMTAGANDE AV PROGRAM FÖR MÄLARBANAN

STARTPROMEMORIA FÖR FRAMTAGANDE AV PROGRAM FÖR MÄLARBANAN 2011-20093-53 STADSBYGGNADSKONTORET SID 1 (5) 2008-11-2325 Handläggare: Eric Tedesjö Tfn 08-50827569 Till Stadsbyggnadsnämnden STARTPROMEMORIA FÖR FRAMTAGANDE AV PROGRAM FÖR MÄLARBANAN Förslag till beslut

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential 2017-06-18 Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential Sveriges snabbast växande kommun (2015), en kommun i omvandling från ett småstadssamhälle till en stad i Sveriges starkaste tillväxtregion. En

Läs mer

Järnvägsforum, Sundsvall Samordnad Planering= Effektivare Planering! Kenth Nilsson Strateg Godstransporter

Järnvägsforum, Sundsvall Samordnad Planering= Effektivare Planering! Kenth Nilsson Strateg Godstransporter Järnvägsforum, Sundsvall 2015-02-20 Samordnad Planering= Effektivare Planering! Kenth Nilsson Strateg Godstransporter Syfte och mål med dragningen att bidra till kunskapsspridning om den nya planläggningsprocessen

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Bålbroskogen i Rimbo tillfartsväg för motorfordon Gatu- och parkavdelningen

FÖRSTUDIERAPPORT Bålbroskogen i Rimbo tillfartsväg för motorfordon Gatu- och parkavdelningen Handläggare: Peter Sartorius Dnr: FÖRSTUDIERAPPORT Bålbroskogen i Rimbo tillfartsväg för motorfordon Gatu- och parkavdelningen 1. Bakgrund Gatu- och parkavdelningen har av Mark och exploateringsenheten

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning

Läs mer

Berga 1:8 m.fl., Kullavägen, etapp 1

Berga 1:8 m.fl., Kullavägen, etapp 1 Dnr: 642/2017 Upprättad 20 oktober 2017 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Ändring av detaljplan (akt 1283K-15703) genom upphävande för fastigheten Berga 1:8 m.fl., Kullavägen, etapp 1 Helsingborgs stad

Läs mer

Banverket har tillsammans med kommunen under flera år utrett utbyggnaden genom Varberg. Den första banutredningen var klar redan 1992.

Banverket har tillsammans med kommunen under flera år utrett utbyggnaden genom Varberg. Den första banutredningen var klar redan 1992. Historik Regering och riksdag har beslutat att Västkustbanan skall byggas ut till dubbelspår. Stora delar är redan utbyggda och på vissa håll pågår byggnadsarbeten. Det huvudsakliga motivet för utbyggnaden

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Motiv och bakgrund till förstudiebeslut

Motiv och bakgrund till förstudiebeslut Motiv och bakgrund till förstudiebeslut Motiv Ändamål med projektet Det har under de senaste åren gjorts stora investeringar i Botniabanan och Ådalsbanan. Dessa banor öppnar för trafik i december 2011.

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP) Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP) Informationsmöte 2014-01-30 Kvällens upplägg Välkomna! Mats Eriksson, planchef, Vallentuna kommun Vallentuna i regionen Lisette Calleberg,

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station Klartecken för Varbergstunneln Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår har pågått i många år. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Samrådsredogörelse Tematiskt tillägg för dubbelspår på Ostkustbanan, Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län

Samrådsredogörelse Tematiskt tillägg för dubbelspår på Ostkustbanan, Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län Dnr PLAN.2012.7 2016-01-11 Samrådsredogörelse Tematiskt tillägg för dubbelspår på Ostkustbanan, Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län Innehåll Redogörelse efter samrådsutställning 9 november - 14 december

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att

Läs mer

Tyck till om din framtid!

Tyck till om din framtid! Tyck till om din framtid! 16 000 Krokomsbor 2030 var ska alla bo? Var ska vi bygga? Under 2018 och 2019 ska Krokoms kommun bestämma hur tätorten Krokom med omnejd ska växa på lång sikt. I det arbetet vill

Läs mer

stadsledningskontoret Exploateringskontoret Trafikkontoret stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon:

stadsledningskontoret Exploateringskontoret Trafikkontoret stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: Sida 1 (5) 2017-12-01 Exploateringskontoret Dnr 123-1872/2017 Dnr E2017-04507 Dnr T2017-03388-1 Handläggare Anton Västberg Telefon: 08-508 29 305 Till Kommunstyrelsen Exploateringskontoret Karl-Johan Dufmats

Läs mer

Kommunledningskontoret

Kommunledningskontoret Om Sverigeförhandlingen FAH oktober 2016 Uppdraget Framtidens järnvägsnät för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och för ett hållbart resande En tolkning av uppdraget Den nya stambanan ska dras där den

Läs mer

Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand

Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning

Läs mer

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?

Läs mer

Detaljplan för korsning av järnvägen via Norregatan. del av Eslöv 51:4, del av Eslöv 51:5 och del av Eslöv 53:4 Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för korsning av järnvägen via Norregatan. del av Eslöv 51:4, del av Eslöv 51:5 och del av Eslöv 53:4 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDL1NG 1 (7) Detaljplan för korsning av järnvägen via Norregatan del av Eslöv 51:4, del av Eslöv 51:5 och del av Eslöv 53:4 Eslövs kommun, Skåne län Norregatan,

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en

Läs mer

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040 Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.

Läs mer

Bilaga Planeringsprocessen Samordnad planering för järnvägen mellan Gävle och Sundsvall

Bilaga Planeringsprocessen Samordnad planering för järnvägen mellan Gävle och Sundsvall Bilaga Planeringsprocessen Samordnad planering för järnvägen mellan Gävle och Sundsvall Samverkansprocess mellan kommunerna, Sundsvall, Nordanstig, Hudiksvall, Söderhamn och Gävle samt Region Gävleborg

Läs mer

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Upprättad 2016-02-17 Dnr: KS 2015/00884 Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Utskrift från Tekis-GI Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se

Läs mer

Ändring av detaljplan 474 avseende vårdändamål inom Svenstorp 1:173

Ändring av detaljplan 474 avseende vårdändamål inom Svenstorp 1:173 Ändring av detaljplan 474 avseende vårdändamål inom Svenstorp 1:173 Ale kommun, Västra Götalands län GRANSKNINGSHANDLING Standardförfarande 2018-09-28 Handlingar Ändring av detaljplan 474 (denna handling),

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Projekt Göteborg Borås

Projekt Göteborg Borås TMALL 0141 Presentation v 1.0 Projekt Göteborg Borås Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Kulturhuset Möllan 6 december 2016 Inledning Åsa Lindell, moderator Göteborg Borås, en

Läs mer

1.1 Vad är en översiktsplan?

1.1 Vad är en översiktsplan? 1. Inledning Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har samverkat i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för respektive kommun, i syfte att skapa förutsättningar för en livskraftig framtid

Läs mer

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...

Läs mer

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Yttrande över Trafikverkets rapporter Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Behovsbedömning - checklista

Behovsbedömning - checklista 2018-06-19 DNR 2018-055 Behovsbedömning - checklista Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av planer, program eller ändringar, om dess genomförande kan antas medföra en betydande

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län KS-2012/1061

Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län KS-2012/1061 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/1061 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län 2014-2025 KS-2012/1061 Förslag

Läs mer

4 Mälarstäder

4 Mälarstäder 4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.

Läs mer

Hej, Beslut från landstingsstyrelsens sammanträde den 17 oktober finns bifogat. Hälsningar Emma Gustafsson TRN

Hej, Beslut från landstingsstyrelsens sammanträde den 17 oktober finns bifogat. Hälsningar Emma Gustafsson TRN TRN 2017-0052-189 Från: Gustafsson, Emma Till: Landstinget Funk Ärende: 142/17 LS Remissyttrande - RUFS 2050 - Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Datum: den 14 november 2017

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026

Västerås översiktsplan 2026 1 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2017 01 26 Ingrid Legrell Crona Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050, REVIDERAD januari 2017 Beskrivning av förändringar jämfört med gällande plan Denna beskrivning

Läs mer

ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY

ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY PM ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY SLUTRAPPORT 2017-10-05 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIG BUSSTATION... 3 2.1 TÄNKBARA BUSSKÖRVÄGAR... 4 2.2 KOMMENTARER... 4 3 NY BUSSTATION

Läs mer

Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm, Dp (23 studentbostäder)

Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm, Dp (23 studentbostäder) Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (5) 2015-09-14 Handläggare Tony Andersson Telefon 08-508 27 318 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen

Läs mer

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM Samrådshandling Upprättad 2018-08-09 SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Innehållsförteckning PLANBESKRIVNING 3 1. Inledning 4 2. Bebyggelse

Läs mer

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Vägplan Samrådshandling oktober 2013 1 Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Väg 268 är en viktig tvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Vallentuna/Åkersberga.

Läs mer

DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ

DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ Datum 2009-05-26 Dnr SN 66/08 Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Järnvägsstationen

Läs mer

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer

Läs mer

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson

Läs mer

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan Gemensamt yttrande från Arlandaregionen över - Ny länsplan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Under

Läs mer

i Mariestad Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning juni 2018

i Mariestad Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning juni 2018 Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING juni 2018 Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors i Mariestad PLANBESKRIVNING - Upphävande av detaljplan för Sprinten samt del av stadsplan

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 474, ÄNDRING AVSEENDE VÅRDÄNDAMÅL INOM SVENSTORP 1:173. Ale kommun, Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 474, ÄNDRING AVSEENDE VÅRDÄNDAMÅL INOM SVENSTORP 1:173. Ale kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 474, ÄNDRING AVSEENDE VÅRDÄNDAMÅL INOM SVENSTORP 1:173 Bilaga till Detaljplan för HANDEL OCH VERKSAMHETER I SVENSTORP Svenstorp 1:3, 1:5, 1:15, 1:16, 1:30 m.fl. upprättad 2011-03-17

Läs mer

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL,

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL, Dnr KS/2012/528 PLANBESKRIVNING Detaljplan för, i Jonstorp, Höganäs kommun, Skåne län Platsen för detaljplanen, juli 2012 LAGA KRAFT-HANDLING, 2013-05-28 FÖRORD OM DETALJPLAN En detaljplan styr hur marken

Läs mer

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM Samrådshandling Upprättad 2018-08-09 SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Innehållsförteckning PLANBESKRIVNING 3 1. Inledning 4 2. Bebyggelse

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Bagarmossen vid Stångåvägen (förskola)

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Bagarmossen vid Stångåvägen (förskola) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2016-04-18 Handläggare Torbjörn Johansson Telefon 08-50827352 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av fastigheten

Läs mer

Översiktsplan 2008. Småhus Maln och Skålbo (Q) Väster om Håsta (K) Idenor (O) (Kompletteringar) Galgberget (C) Malviken (R)

Översiktsplan 2008. Småhus Maln och Skålbo (Q) Väster om Håsta (K) Idenor (O) (Kompletteringar) Galgberget (C) Malviken (R) Tätorter Hudiksvalls stad Bostäder och verksamheter I Hudiksvalls stad bor ca 15 400 personer. Trots att det i centrum och halvcentrala delar finns möjlighet enligt centrumplanen att bygga ca 500 nya lägenheter,

Läs mer

Översiktsplan 2014 Populärversion

Översiktsplan 2014 Populärversion Översiktsplan 2014 Populärversion 2 / Översiktsplan för Strängnäs kommun 2014 - Populärversion Översiktsplan 2014 Populärversion Vi har en ny översiktsplan! Detta är en populärversion av Översiktsplan

Läs mer

Parkeringsstrategi 1(5)

Parkeringsstrategi 1(5) 1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer