EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET IDROTTSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Transkript

1 EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET IDROTTSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOMAR SLUTRAPPORT Stockholm Ida Blomberg Cecilia Persson Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax

2 Kort sammanfattning Syftet med denna studie var att studera vilka effekter som försöket med trängselskatt i Stockholm ger för idrottsverksamheten för barn och ungdomar. Hypotesen är att på kort sikt kan val av transportmedel förändras. På längre sikt kan även målpunkten, antal resor och avresetidpunkten förändras i och med att barn byter idrottsklubb eller slutar med idrotten. Andelen barn som åker bil till/från träning har minskat markant jämfört med samma period året innan, detta gäller såväl barn som idrottar innanför som utanför zonen för trängselskatt. Minskningen är större i lagen som tränar innanför zonen för trängselskatt. Minskningen beror främst på att de intervjuade barnen har blivit ett år äldre och andelen barn som blir skjutsade till och från träning minskar ju äldre barnen blir. Många andra faktorer har förändrats samtidigt och därför är det svårt att ur intervjumaterialet utläsa om införande av trängselskatt har bidragit till den minskade bilåkandet till och från träning. Mindre än fem procent av barnens föräldrar beräknas ha betalat trängselskatt vid hämtning och/eller lämning. Innan försöket med trängselskatt hade få företrädare för förbund eller tränare funderat på hur införande av skatten skulle kunna påverka idrottsverksamheten i Stockholm eller deras egen idrott. På frågan om de pratat om att genomföra några förändringar är det gemensamma svaret nej. Från de uppföljande intervjuerna 2006 fås en samstämmig bild om att försöket med trängselskatt inte, i någon nämnvärd grad, har påverkat idrottsverksamheten i Stockholm. Detta beror främst på att upptagningsområdet för föreningar är lokalt, det är svårt att göra förändringar och de flesta tävlingar sker på helger när det är avgiftsfritt. Ingen av de intervjuade på idrottskanslierna har fått mer än någon enstaka fråga från tränare eller föräldrar om trängselskatten. Resultaten baseras på en undersökning av effekter som trängselskatten ger för idrottsverksamheten för barn och ungdomar i samt utanför zonen för trängselskatt. Undersökningen har omfattat intervjuer med företrädare för olika specialidrottsförbund, kanslipersonal och tränare samt en fallstudie av fem idrottsföreningar. Intervjuer med samma lag/träningsgrupper genomfördes såväl före försöket (våren 2005) som under försöksperioden (våren 2006). Utvärderingen av trängselskattens effekt på barn- och ungdomsidrott genomfördes i april Barns idrottsverksamhet under vårterminen kommer oftast igång i andra halvan av januari, vilket betyder att mätningen genomfördes när barnen och föräldrarna hade två månaders erfarenhet av försöket. Mot ovanstående bakgrund har det inte varit möjligt att i denna studie kunnat dra några slutsatser om de långsiktiga effekterna av trängselskattens påverkan på idrottsverksamhet (25)

3 Innehåll Kort sammanfattning 1 Förord 4 Sammanfattning 5 1 Inledning 7 2 Resultat Upptagningsområden Träningstider Färdmedelsfördelning Restider Trängselskatt 15 3 Slutsatser 17 4 Metod och mätdata Förstudie och kartläggning Huvudundersökning Analyser och rapport Mätdata 24 Referensförteckning 25 Tryckta källor 25 Intervjuer 25 Bilaga 1 De idrottande barnens bostadsområden i förhållande till träningslokaler, 2005 och 2006 Tabellförteckning Tabell 2.1. Andel av barnen i fallstudien som reser över zongränsen till träningslokalen, 2005 och 2005 Figurförteckning Figur 2.1 Bostadsområde för medlemmar i AIK fotboll (en årskull ca 70 barn), våren 2005 och våren 2006 Figur 2.2 Träningstider för lagen som de intervjuade tränarna ansvarar för (2006) uppdelat på olika tidsintervall och olika idrotter. Figur 2.3 Färdmedelsfördelning i fallstudien uppdelat på lag utanför zonen för trängselskatt och innanför zonen (våren 2005 och våren Resultaten baseras på svar från frågan; Hur reste du till träningen idag? (25)

4 Figur 2.4 Restid till träning för de idrottande barnen i fallstudien (2005 och 2005). Resultaten baseras på svar på frågan; Hur lång tid tog det för dig att ta dig till träningen idag? (25)

5 Förord Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 2003, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 16 juni 2004 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 2004:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. den 31 juli Den 28 april 2005 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målet för försöket är: - Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med procent. - Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. - Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. - De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bl.a. LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector m.fl.) samt vissa av stadens förvaltningar (Trafikkontoret, USK och Miljöförvaltningen), utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ. ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn. dr Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn. dr), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. Denna rapport har undersökt hur idrottsverksamheten för barn och ungdomar har påverkats av Stockholmsförsöket. Projektledare hos SWECO VBB har Jenny Widell varit och övriga medarbetare har varit Ida Blomberg och Cecilia Persson (25)

6 Sammanfattning Syftet med denna studie var att studera vilka effekter som försöket med trängselskatt i Stockholm ger för idrottsverksamheten för barn och ungdomar. Hypotesen är att på kort sikt kan val av transportmedel förändras. På längre sikt kan även målpunkten, antal resor och avresetidpunkten förändras i och med att barn byter idrottsklubb eller slutar med idrotten. Resultaten baseras på en undersökning av effekter som trängselskatten ger för idrottsverksamheten för barn och ungdomar i samt utanför zonen för trängselskatten. Undersökningen har omfattat intervjuer med företrädare för olika specialidrottsförbund, kanslipersonal och tränare samt en fallstudie av fem idrottsföreningar. Intervjuer med i stort sett samma tränare och kanslipersonal samt lag/träningsgrupper genomfördes såväl före försöket som under försöksperioden. Utvärderingen av trängselskattens effekt på barn- och ungdomsidrott genomfördes i april Barns idrottsverksamhet under vårterminen kommer oftast igång i andra halvan av januari, vilket betyder att mätningen genomfördes när barnen och föräldrarna hade två månaders erfarenhet av försöket. Mot ovanstående bakgrund har det inte varit möjligt att i denna studie kunnat dra några slutsatser om de långsiktiga effekterna av trängselskattens påverkan på idrottsverksamhet. De flesta barn utövar sin idrott i en träningslokal nära hemmet eller skolan. Det finns undantag t ex. idrotter med få idrottsanläggningar och elitidrott. Mer välkända föreningar och föreningar lokaliserade i Stockholms innerstad har generellt större upptagningsområde än mindre föreningar/klubbar. Utifrån dessa fakta valdes föreningar i fallstudien. Tre föreningar var lokaliserade innanför zonen för trängselskatt och två utanför. De idrotter som valdes var ridning (få träningslokaler), fotboll (en idrott med många utövare) och basket (en inomhusidrott). I föreundersökningen våren 2005 genomfördes totalt 53 intervjuer med barn/föräldrar från de fem utvalda lagen/grupperna. För att få in fler synpunkter från föräldrar till idrottande barn intervjuades ytterligare 18 slumpvist utvalda föräldrar våren 2005 om deras barns resvanor samt om hur de tror införande av trängselskatt kommer att påverka resvanorna. Året därefter var målsättningen att intervjua samma barn i samma träningsgrupper som året innan. Vid undersökningen under våren 2006 hade en av dessa grupper splittrats, en slagits ihop med en annan och en grupp hade delats i två grupper. Övriga två lag var desamma. För den träningsgrupp som hade splittrats intervjuades en annan träningsgrupp dit många av barnen från den splittrade gruppen nu tillhörde. Våren 2006 intervjuades 87 barn. Av de barn som intervjuades 2005 uppskattas att majoriteten av dessa barn ca 45 av 53 även intervjuades Våren 2006 intervjuades även nio av de 18 föräldrar som intervjuades året innan. Färdmedelsfördelningen till träning var våren 2006 följande; ca 1/3 går/cyklar, 1/3 åker kollektivt och 1/3 åker bil. Hem från träning är det en större andel som åker bil ( (25)

7 procent). Andelen som åkte bil till träning har minskat i samtliga undersökta lag i fallstudien och andelen som åker kollektivt har ökat i samtliga lag. Minskningen av andelen barn som åker bil beror främst på att barnen i studien har blivit äldre och kan och törs resa på egen hand. I förestudien våren 2005 svarade cirka en tredjedel av föräldrarna att de lämnade/hämtade barnen vid träning eftersom de ändå hade haft bilen tidigare under dagen. En teori är att om nu under försöket färre föräldrar använder bilen för andra resor borde detta medföra att färre barn får skjuts av sina föräldrar. En del av minskningen av bilresandet till/från träning kan bero på införandet av trängselskatt, men många andra faktorer som påverkar färdmedelsvalet har även förändrats mellan mättillfällena. Störst var minskningen av bilåkandet bland barn/ungdomar som tränar innanför zonen för trängselskatt. Innan försöket var det 44 procent som åkte bil till träningen och under försöket är det 12 procent som anger att de har åkt bil till träningen. För barnen utanför zonen har det också skett en minskning av andelen som åker bil, men minskningen är mindre (från 57 procent till 41 procent). Av de 87 barn och de nio föräldrar som blev intervjuade om barnens resmönster till och från träning våren 2006 beräknas att max fyra föräldrar har betalat trängselskatt när de har lämnat eller hämtat barn vid träningen. Detta innebär sammantaget att mindre än fem procent av föräldrarna i denna undersökning har betalat trängselskatt för resan då de skulle hämta och/eller lämna barnet vid träning. Samtliga dessa föräldrar bor utanför zonen för trängselskatt och har barn som tränar i en lokal som är lokaliserad innanför zonen för trängselskatt. Innan försöket med trängselskatt hade få av företrädarna för förbund, tränare eller föräldrar till idrottande barn funderat på hur införande av trängselskatt skulle kunna påverka idrottsverksamheten i Stockholm, eller deras egen idrott. På frågan om de pratat om att genomföra några förändringar är det gemensamma svaret nej. Från de uppföljande intervjuerna 2006 fås en samstämmig bild om att trängselskatten inte har påverkat idrottsverksamheten i Stockholm (pga. upptagningsområdet för föreningar är lokalt, det är svårt att genomföra förändringar och de flesta tävlingar sker på helger när det är avgiftsfritt). Ingen av de intervjuade på idrottskanslierna har fått mer en någon enstaka fråga från tränare eller föräldrar om trängselskatten. Slutsats En mindre andel av barnen åker bil till och från träning under försöket med trängselskatt jämfört med motsvarande period året innan. Många andra faktorer har förändrats samtidigt och därför är det svårt att ur intervjumaterialet att med säkerhet utläsa om införande av trängselskatt har bidragit till denna minskning. Få föräldrar betalar trängselskatt för resor när de ska hämta eller lämna barn vid träning (25)

8 1 Inledning Syftet med denna kartläggning är att studera vilka effekter som försöket med trängselskatt i Stockholm ger för idrottsverksamheten för barn och ungdomar. Hypotesen är att på kort sikt kan val av transportmedel förändras. På längre sikt kan även målpunkten förändras med effekten att barn byter idrottsklubb eller slutar med idrotten. Detta uppdrag omfattar en undersökning av effekter som trängselskatten ger för barn och ungdomars idrottsverksamhet i samt utanför zonen för trängselskatt. Undersökningen är en fallstudie där ett antal idrottsutövande barn och ungdomars idrottslags resvanor har undersökts såväl före försöket som under försöksperioden och därefter sker en jämförelser mellan dessa perioder. I undersökningen ingår även intervjuer med specialidrottsförbund, kanslipersonal och tränare för ett antal föreningar som är lokaliserade både utanför och innanför zonen för trängselskatt. Beskrivning av idrottsföreningarna i fallstudien I fallstudien ingick lag från: Två fotbollslag (ett innanför zonen för trängselskatt och ett utanför) Två ridskolegrupper (en innanför zonen för trängselskatt och en utanför) Ett basketlag (innanför zonen för trängselskatt). Urvalet gjordes utifrån fakta som framkommit i förstudien (se förerapporten och avsnitt 4), och med hänsyn till uppsatta urvalskriterier. I föreundersökningen våren 2005 ingick genomfördes totalt 53 intervjuer med barn och föräldrar från de fem utvalda lagen/grupperna. För att få in fler synpunkter från föräldrar till idrottande barn, intervjuades våren 2005 ytterligare 18 slumpvist utvalda föräldrar om deras barns resvanor samt om hur de tror införande av trängselskatt kommer att påverka resvanorna. Året därefter var målsättningen att intervjua samma barn i samma träningsgrupper som året innan. Vid undersökningen under våren 2006 hade en av dessa grupper splittrats, en slagits ihop med en annan och en grupp hade delats i två grupper. Övriga två lag var desamma. För den träningsgrupp som hade splittrat intervjuades en annan träningsgrupp dit många av barnen från den splittrade gruppen nu tillhörde. Våren 2006 intervjuades 87 barn. Av de barn som intervjuades 2005 uppskattas att majoriteten av dessa barn ca 45 av 53 även intervjuades Våren 2006 intervjuades även nio av de 18 föräldrar som intervjuades året innan. Varje tränare i undersökningen ansvarade för mellan en och åtta träningsgrupper, vilket är något fler än i föreundersökningen. Fotbollstränarna hade enbart ett eller högst två träningsgrupper/lag, medan ridlärarna hade många grupper. Fotbollstränare är oftast även förälder till något av barnen i laget, medan ridlärare är anställda på ridskolan. Tränarna tränade barn mellan 6 och 18 år (mellan 7 och 15 år under föreundersök (25)

9 ning). De flesta var mellan 10 och 14 år (mest mellan 10 och 12 under föreundersökning och mellan 11 och 14 vid den uppföljande undersökningen). Yttre förhållanden Fotboll och basket har störst säsongsvariation. Fotbollsföreningarna har mest träning och matcher under sommaren. De byter även träningslokal vid ute- och inneträning. Basketlagen har mest matcher under augusti till oktober samt mars till juni. Från maj till augusti pågår inga tävlingar i den undersökta föreningen. I undersökningens förestudie framkom att vid års ålder verkar det finnas en brytpunkt i resmönstret. Barn äldre än 12 år kan åka kollektivt på egen hand och törs gå och åka hem utan sällskap även vintertid. En annan aspekt är att föräldrar vågar vid den åldern låta sina barn förflytta sig på egen hand, många föräldrar anger i de inledande intervjuerna 2005 att de skjutsar barnen till, men främst från träningen för att de tycker att det är obehagligt att låta barnen gå eller åka hem ensamma. I intervjuerna våren 2005 var de intervjuade barnen år, och våren 2006 var de intervjuade barnen år. Att andelen barn som åker kollektivt till/från träningen 2006 är högre jämfört med 2005 är delvis ett resultat av att kollektivtrafik har blivit ett alternativ för föräldrarna och barnen i undersökningen. I förundersökningen fanns en teori om att föräldrar som ska skjutsa sitt barn till/från träningen på eftermiddagen/kvällen redan på morgonen tar bilen till arbetet för att effektivisera sina resor under dagen. I föremätningen visade det sig att hälften av föräldrarna har varit förbi hemmet och hämtat barn och bil, dvs. bilresan till och från träning är de enda bilresorna som de gör under dagen. Knappt en tredjedel av föräldrarna sa att de tar bilen till träningen, eftersom de ändå har bilen under dagen och enbart procent av föräldrarna tar bilen på morgonen för att kunna skjutsa barnet till träning senare under dagen. Detta innebär att föräldrars lämnande och hämtande vid träning under kvällstid genererar få extra resor under dagtid. Då intervjuerna skedde i april/maj 2005 och mars/april 2006, ställdes frågan om färdmedlet till träning varierade med årstiden. Ungefär var femte svarade innan försöket att de åkte mer bil under vintern (samma andel 2005 och 2006) och några cyklade oftare på våren/sommaren. Våren 2005 svarade 61 procent att de reser på samma sätt oavsett årstid och 60 procent gav samma svar våren Fotbollslagen som ingick i fallstudien intervjuades under utomhusträning. Väderförhållandena vid intervjuerna vid de två mättillfällena var i stort sett likartade. Det var vid två av intervjuerna i april 2006 kallare än vad det var när motsvarande intervjuer genomfördes (25)

10 2 Resultat 2.1 Upptagningsområden I förestudien framkom att de flesta barn utövar sin idrott i en träningslokal nära hemmet eller skolan. Fotboll, som är den populäraste idrotten, är i princip helt lokalt utövad. De stora välkända föreningarna och föreningar lokaliserade i Stockholms innerstad har större upptagningsområde än de mindre föreningarna. Idrotter med få träningslokaler såsom ridning, friidrott, tennis och idrotter i ishallar har större upptagningsområde än de idrotter som kan utövas på mer ordinära idrottsplatser och i normala gymnastiksalar. Aven barn- och ungdomar som elittränar har generellt längre till träningsanläggningar. I intervjuerna med de utvalda tränarna nämnde ingen tränare att upptagningsområdet hade förändrats det senaste året. Störst upptagningsområde bland de undersökta föreningarna har ridklubbarna (både den utanför och den innanför zonen för trängselskatt). I dessa klubbar är det mellan 10 och 20 procent av de aktiva barnen som inte bor i närområdet. Även basketlagen har i genomsnitt större upptagningsområde. I ett av lagen som en tränare hade var det 30 procent av barnen som inte bodde i närområdet. Vid intervjuer med tränare framkommer att bland de äldre barnen är det en större andel av barnen som inte har nära till träningsanläggningen. I bilaga 1 finns illustrerat upptagningsområdet för föreningarna i fallstudien 1, samt för tre andra fotbollslag i två olika föreningar. I mätningen av de fem lagen i fallstudien före försöket var det drygt hälften av de intervjuade som hade sin träningslokal innanför zonen för trängselskatt, och knappt hälften bodde innanför zonen. Sex av 53 (11 procent) av barnen måste passera zonen för trängselskatt för att delta i träningen. Av dessa sex barn var det fem som bodde utanför zonen för trängselskatt och åkte in till innerstaden för att träna, och ett barn som bodde innanför zonen och åkte utanför innerstaden för att delta i träningen. Av de barn som bodde utanför zonen för trängselskatt och tränade innanför var det tre barn som gick i skolan i innerstaden och tyckte därför att det var roligast att träna i samma förening som sina skolkamrater. När samma lag intervjuades i april 2006 intervjuades fler barn totalt, och relativt fler barn i föreningar innanför zonen. Våren 2006 var det inget barn som bodde innanför zonen för trängselskatt och hade sin träningslokal utanför zonen. I undersökningen under försöket med trängselskatt var det en större andel barn som åkte över zonen för att träna jämfört med innan försöket, 17 procent jämfört med 11 procent. Av de 15 barn som åkte över zonen 2006 var det sex som tränade fotboll, sju tränade basket och två som tränade ridning. Mycket av den ökning i antalet barn som 1 Källa: Adressregister från kansli och tränare för de undersökta klubbarna/föreningarna. Då uppgifterna i bilagan baseras på fler lag än de som har undersökts i fallstudien, är andelarna olika i tabell 2.1 och i bilagan (25)

11 åker över zonen för trängselskatt förklaras av att ett av fotbollslagen innanför zonen har slagits ihop med ett annat lag (med ett annat upptagningsområde). Exkluderas dessa fotbollsspelande barn är ökningen inte lika stor, men det är fortfarande en större andel som åker över zongränsen 2006 jämfört med Tabell 2.1. Andel av barnen i fallstudien som reser över zongränsen till träningslokalen, 2005 och 2006 Andel som reser över zongränsen till träning Anmärkning Ridning, utanför zonen 12 procent (1 av 8) 0 procent (0 av 11) Samma träningsgrupp 2005 och 2006 Fotboll, utanför zonen 0 procent (0 av 17) 0 procent (0 av 16) Samma lag 2005 och 2006 Ridning, innanför zonen 33 procent (3 av 9) 18 procent (2 av 11) Träningsgruppen från 2005 är splittrad, 2006 valdes en annan träningsgrupp dit många av barnen från 2005 hade flyttats Fotboll, innanför zonen 10 procent (1 av 10) 19 procent (6 av 32) Laget från 2005 är hopslaget med ett annat lag Basket, innanför zonen 11 procent (1 av 9) 41 procent (7 av 17) Laget från 2005 är delat på 2 lag, ena laget intervjuades 2006 (frånvaron var stor 2005) Samtliga 11 procent (6 av 53) 17 procent (15 av 87) För att få lite mer kunskap om upptagningsområdet har förändrats i och med införandet av trängselskatt intervjuades tränare från AIK och Brommapojkarna (välkända föreningar med relativt stora upptagningsområden). Avidentifierade adresslistor för tre lag erhölls från tränarna. I figur 2.1 visas de områden som barn i ett fotbollslag i AIK bor i, både före försöksperioden och under försöksperioden. Majoriteten av barnen bor i Solna och Sundbyberg och ca 20 procent av barnen behöver resa över zonen för trängselskatt för att delta på träning. Det har inte skett några större förändringar i upptagningsområdet mellan april 2005 och april Små förändringar i uppdragningsområdet bekräftas av intervjuer med tränare från Brommapojkarna. Det ena laget är ett s.k. uttaget lag (7 av ca 230 lag i Brommapojkarna är uttagna) och har större upptagningsområde än övriga lag. Våren 2005 var det sex 2 av 26 barn som reste över zongränsen för att träna i det uttagna laget och våren 2006 var det något färre, tre 3 av 20 barn som åker över zongränsen. I det andra laget från Brommapojkarna var det inget barn vare sig 2005 eller 2006 som reste över zongränsen vid träning. 2 4 barn bodde Stockholms innerstad, 2 barn bodde i en söderförort och övriga 20 bodde i en västerort. Träningslokalen är i Bromma. 3 1 barn bodde Stockholms innerstad, 2 barn bodde i en söderförort och övriga 17 bodde i en västerort. Träningslokalen är i Bromma (25)

12 april 2005 procent april samma kommun (Solna) Sundbyberg andra norr- och västerorter innerstan söderorter Figur 2.1 Bostadsområde för medlemmar i AIK fotboll (en årskull ca 70 barn), våren 2005 och våren Träningstider Samtliga lag som de intervjuade tränarna ansvarar för tränar på vardagar. Ditresan sker oftast under avgiftsbelagd tid, medan hemresan i knappt hälften av fallen sker efter klockan Ett av lagen har träning även på helgen. De yngre barnen tränar tidigare än äldre. De barn som tränar ridning har i genomsnitt träningstider tidigare på dagen jämfört med de övriga undersökta idrotterna. Det har inte skett några större förändringar mellan de två mättillfällena i fråga om träningstider, vilket även överensstämmer med information från tränare och kanslipersonal. 35 antal lag träningstider som börjar och slutar efter kl (ej skatt till och från) träningstider som börjar tidigare än kl 18.30, men slutar efter kl (skatt tillresan) träningstider som börjar och slutar tidigare än kl (skatt till och från) 0 fotboll ridning basket samtliga lag Figur 2.2 Träningstider för lagen som de intervjuade tränarna ansvarar för (2006) uppdelat på olika tidsintervall och olika idrotter (25)

13 I figur 2.2 visas andelen av barn som reser till och från träning under olika tider, för samtliga lag som de intervjuade tränarna ansvarar för. Majoriteten av barnen är hemma eller hemma hos någon kompis innan träningen, en fjärdedel går direkt från skolan eller fritids till träning. Denna fördelning var lika år 2005 och år I princip alla barn åker till hemmet efter träningen. 2.3 Färdmedelsfördelning Kanslipersonal och tränare anger i de inledande intervjuerna (2005) att majoriteten av barnen går, cyklar eller åker kollektivt till träningarna. I mätningen före försöket var det endast i några grupper (6-7 st. av 21) där tränarna uppskattade att en övervägande del blev skjutsade i bil. Tränarna sa i intervjuerna att många av barnen samåkte till träningarna. Samtliga samåker i bil till bortamatcher/tävlingar i fotboll/ridning och för basketspelarna var det även många som åkte tillsammans kollektivt för att ta sig till bortamatcher. Färdmedel till hemmamatcher är lika som till träningar. Även vid den uppföljande undersökningen uppskattade tränarna att majoriteten (snitt 65 procent) av barnen gick, cyklade eller åkte kollektivt till träningarna. Det är stor variation mellan olika föreningar/idrotter samt för olika ålderskullar. Yngre barn blir i mycket större utsträckning skjutsade till träning (oavsett idrott) jämfört med äldre barn. Vid intervjuerna med barnen/föräldrarna i föreundersökningen visade det sig att det är hälften av de idrottande barnen som tar sig till träningen på egen hand; går, cyklar eller åker kollektivt. Andra hälften åker bil. Detta kan vara en slumpmässig variation, men troligen är andelen av barnen som åker bil även vid korta sträckor högre än vad tränare och ledare tror. Det finns skillnader i färdmedel mellan barnen som idrottar innanför och utanför zonen för trängselskatt. I förestudien åkte barnen som tränade utanför zonen bil till träningen i större utsträckning. Inget av de intervjuade barnen som tränade utanför zonen för trängselskatt svarade att de vid något tillfälle brukade åka kollektivt till träningen. Då det har skett en del förändringar i lagen och det är enbart delvis (ca hälften) av barnen 2006 som även intervjuades 2005, är det viktigt att hålla isär de grupper som är intakta och de grupper där det har skett förändringar. Vid undersökningen 2006 var det färre barn som åkte bil till träningen och fler som åkte kollektivt, se figur 2.3. Andelen som åkte bil har minskat i samtliga undersökta lag i fallstudien. Störst var förändringen bland barn/ungdomar som tränar innanför zonen för trängselskatt. Innan försöket var det 44 procent som åkte bil till träningen och under försöket är det 12 procent som anger att de har åkt bil till träningen. För barnen utanför zonen har det också skett en minskning av andelen som åker bil, men minskningen är mindre (från 57 procent till 41 procent). Dessa barn har ersatt (25)

14 bilresor med resor med kollektivtrafik. I de båda grupperna utanför zonen har det inte 4 skett några förändringar i lagen, dvs. minskningen av andelen kan inte förklaras med att det delvis är olika barn som har intervjuats 2005 jämfört med % 90% 80% 70% 60% 50% 40% gång/cykel kollektivtrafik bil 30% 20% 10% 0% innanför 2006 innanför 2005 utanför 2006 utanför 2005 Figur 2.3 Färdmedelsfördelning i fallstudien uppdelat på lag utanför zonen för trängselskatt och innanför zonen (våren 2005 och våren 2006). Resultaten baseras på svar från frågan; Hur reste du till träningen idag? I föremätningen var det 65 procent av barnen som åkte hem från träningen i bil och i mätningen under försöket var det 45 procent, minskningen i andelen som åker bil är något större för resor till träning jämfört med resor från träning. Detta förklaras med att många föräldrar inte vill att deras barn åker på egen hand från träningen (senare på kvällen). Den största förändringen i färdmedelsfördelning mellan de två mättillfällena har skett i basketföreningen och ridklubben som är lokaliserad i zonen innanför trängselskatt. Barnen i ridklubben innanför zonen är enbart delvis samma barn vid de två undersökningstillfällena. Det var fler barn som reste över zongränsen (och hade längre resväg) till ridskolan våren 2005 jämfört med våren Våren 2005 angav en fjärdedel av de barn som tränade ridning att de åkt buss till ridningen och tre fjärdedelar åkte bil, ett år senare var förhållandet nästan omvänt (27 % bil och 73 % buss). Inget barn som tränade ridning i ridskolan innanför zonen gick eller cyklade till ridlektionen. Även i basketlaget har det skett förändringar mellan mättillfällena, träningsgruppen från 2005 har delats till två grupper och den ena gruppen intervjuades Enbart fem av de 17 intervjuade barnen 2006 är samma som Det var färre barn som reste över 4 Troligen har några barn slutat och några börjat, men inga andra förändringar har skett (25)

15 zongränsen våren 2005 jämfört med våren Våren 2005 var det nära 50 procent av de basketspelande barnen som angav att de hade åkt bil till träningen och ett år senare svarar 12 procent av barnen att de hade åkt bil till träning. Även om man tar hänsyn till att det är delvis olika barn vid de två mättillfällena är det en markant minskning av andelen barn som åker bil. Av de barn som har tävlingar/matcher åkte samtliga barn bil till bortamatcher innan försöket startade. Både basketklubben och fotbollsklubbarna samlade barnen innan matcherna och samåkte dit. Vid hemmamatcher var färdmedelsfördelningen likartad som vid träningar (samma lokal eller plan). Vid den uppföljande undersökningen var färdmedelsfördelningen till tävling/matcher samma som året innan. 2.4 Restider 5 Då upptagningsområdet generellt är litet är restiden till träning kort, se figur 2.4 för restider. Hälften av de intervjuade barnen hade en restid på sju minuter eller kortare före försöket. Medelrestiden var 10 minuter (2005). De barn som tränade innanför zonen för trängselskatt hade i genomsnitt längre restid till sin träning. Längst restid hade barnen som rider, i genomsnitt 17 minuter. Ingen av de fotbollsspelande barnen hade någon restid på mer än 15 minuter. 40 procent , medelrestid 13 min 2005, medelrestid 10 min minuter 6-10 minuter minuter minuter minuter minuter restid till träningen Figur 2.4 Restid till träning för de idrottande barnen i fallstudien (2005 och 2005). Resultaten baseras på svar från frågan; Hur lång tid tog det för dig att ta dig till träningen idag? Vid den uppföljande undersökningen 2006 var restiden till träning längre än tidigare, medelrestiden var 13 minuter. Även i den uppföljande undersökningen har barnen som 5 En del av barnen hade mycket svårt att uppge sin restid, men även om det finns en viss inbyggd felmarginal i svaren är tendenserna tydliga (25)

16 rider den längsta restiden och restiden har ökat från i genomsnitt 17 minuter 2005 till 21 minuter 2006, detta är pga. att större andel av barnen som tränar ridning åker kollektivt 2006 jämfört med Mycket beroende av hopslagningen av fotbollslagen har också de fotbollsspelande barnen fått längre restid till träning, men fotbollsspelarna har den kortaste restiden till träning både 2005 och De basketspelande barnen har i genomsnitt lika lång restid 2005 och Trängselskatt I föremätningen var det sex barn (av 53 barn) som åkte över zonen för trängselskatt för att delta på träning, av dessa sex barn var det tre som gick till träningen (träningslokalen låg i anslutning till skolan), ett barn åkte buss och två barn åkte bil till träningen. Hem från träning var det två barn som åkte buss och övriga fyra åkte bil. I mätningen 2006 var det 15 barn (av 87 barn) som tränade innanför zonen för trängselskatt och bodde utanför zonen. Tio av barnen åkte kollektivt till träningen, fyra gick och ett barn åkte bil till träningen. Hem från träningen var det sex som åkte bil och nio som åkte kollektivt. Träningen, för det barn som åkte bil till träning, startade 17.30, vilket innebär att föräldern betalade trängselskatt för resan till träning. Träningen (för de barn som åkte bil från träningen) slutade kl eller kl Om man antar att föräldrarna passerar avgiftszonen mer än 30 minuter innan träningen avslutas är det sju föräldrar som har betalat trängselskatt för resan till eller från barnens träning. Om man i stället antar att föräldrarna passerar gräsen 10 minuter innan träningen avslutas är det enbart två föräldrar som har betalat trängselskatt för resan till eller från barnens träning. Utifrån andra svar från barn och föräldrar görs bedömningen att max fyra av de 87 barnens föräldrar betalar trängselskatt för bilresan som de gör i samband med att de lämnar eller hämtar barn vid träning. Ingen av de nio intervjuade föräldrarna betalade trängselskatt för resorna när de lämnade eller hämtade barn vid träning. I förestudien framkom att få av tränarna hade funderat på hur trängselskatten kunde påverka idrottsverksamheten i Stockholm, eller deras egen idrott. De hade heller inte fått några frågor om det. På frågan om de pratat om att genomföra några förändringar var det gemensamma svaret nej. Träningstiderna är inte lätta att ändra på eftersom det är tillgången till träningslokaler som styr dessa. Eventuella förändringar verkade vara aktuellt främst för bortamatcher. En tränare tänkte sig att det skulle bli svårare att få föräldrar att sälla upp och skjutsa barn till samtliga bortamatcher. Före försöket hade varken föräldrarna i fallstudien eller föräldrarna i de kompletterande intervjuerna funderat på hur trängselskatten skulle påverka barnens idrottande. Några av föräldrarna insåg innan försöket att de skulle behöva betala trängselskatt om de skulle fortsätta att resa på samma sätt som idag (vid lämning/hämtning av barn). Föräldrarna gissade att de i större utsträckning skulle försöka se till att föräldrar turades om att skjutsa barnen till träning och matcher när trängselskatten införs. Många cuper (25)

17 och matcher är på helger därför kommer dessa inte påverkas. I övrigt hade de inga planer på att ändra sitt resebeteende. Några av de föräldrar som skjutsade barnen i bil gjorde det för att de inte ville att barnen skulle resa ensamma i kollektivtrafiken och införande av trängselskatt påverkar därmed inte deras val av färdmedel. De intervjuade föräldrarna trodde att införande av trängselskatt mest skulle påverka föräldrar med många barn och/eller föräldrar till barn som idrottar intensivt. Hur de skulle påverkas rådde det delade meningar om, de flesta trodde att föräldrar undvika att barn höll på med idrotter (eller var aktiva i föreningar) som var lokaliserade långt från hemmet. Många påpekade även att kostnaden för barns idrottande skulle höjas i och med att föräldrarna betalade trängselskatt för bilresor i samband med träning och tävlingar. Vid den uppföljande undersökningen 2006 visade kanslipersonalen på de olika föreningarna en samstämmig bild av att trängselskatten inte har påverkat deras verksamhet. Ingen av de intervjuade har fått mer en någon enstaka fråga från tränare eller föräldrar om trängselskatten eller genomfört några förändringar till följd av införandet av tränselskatten. De trodde inte heller att försöket med trängselskatt påverkar idrottsverksamheten i Stockholm i någon större omfattning, då upptagningsområdet för föreningar är lokalt och de flesta tävlingar sker på helger när det är avgiftsfritt. Av de intervjuade tränarna och föräldrar anser de flesta att försöket med trängselskatt inte har haft någon större påverkan vara sig på den egna eller någon annan idrottsverksamhet. Två tränare i innerstaden svarar att fler barn verkar åka mer cykel eller kollektivt nu, men har svårt att svara på om det är förknippat med årstiden, barnens ålder eller trängselskatten. Inget barn i någon undersökt förening har slutat pga. trängselskatten. Nedan följer två citat som speglar hur tränare ser på trängselskatten. Ja, på längre sikt spelar det roll - blir värre och värre, dyrare och dyrare. Nu biter vi lite i det sura äpplet men det blir värre och värre. Mest illa för innerstaden eftersom det inte finns många idrottsplatser i närheten. Bortamatcher är alltid problem. (Tränare för fotbollslag innanför zonen för trängselskatt) Nej, skjuts har alltid varit ett problem, inte värre nu. Tjejerna börjar bli äldre så föräldrarna hänger inte längre med så mycket till matcherna. Att åka t.ex. t-bana ensam är mer ok nu. (Tränare för fotbollslag innanför zonen för trängselskatt) Något enstaka barn säger i intervjuerna under försöket att deras föräldrar hämtar dem med bil mer sällan jämfört med tidigare. De vet inte om detta beror på trängselskatten eller något annat. Barnen/ungdomarna som säger att de tidigare blev skjutsade i bil åker nu med kollektivtrafiken och drar sig lite för att komma till träningen (25)

18 3 Slutsatser Hypotesen i denna studie var att barnens färdmedelsval till och från träning främst skulle påverkas av Stockholmsförsöket. Andelen barn som åker bil till/från träning har minskat markant jämfört med samma period året innan, detta gäller såväl barn som idrottar innanför som utanför zonen för trängselskatt. Många andra faktorer har förändrats samtidigt och därför är det svårt att ur intervjumaterialet utläsa om införande av trängselskatt har bidragit till denna minskning. Den största förklarningen till minskningen är troligen att de intervjuade barnen har blivit ett år äldre och andelen barn som blir skjutsade till och från träning minskar ju äldre barnen blir. Av de 87 barn och de nio föräldrar som blev intervjuade våren 2006 om barnens resmönster till och från träning beräknas att max fyra föräldrar som har betalat trängselskatt när de har lämnat eller hämtat barn vid träningen. Detta innebär sammantaget att mindre än fem procent av föräldrarna i denna undersökning beräknas ha betalat trängselskatt för resan då de skulle lämna och/eller lämna barnet vid träning. Samtliga dessa föräldrar bor utanför zonen för trängselskatt och har barn som tränar i en lokal som är lokaliserad innanför zonen för trängselskatt. I intervjuer under försöket framkommer att vare sig kanslipersonal och tränare anser att försöket med trängselskatt i någon nämnvärd omfattning har påverkat deras egen idrott eller övrig idrottsverksamhet i Stockholm. De motiverar sina svar med att upptagningsområdet är lokalt, det är svårt att genomföra förändringar samt att de flesta tävlingar sker på helger när ingen trängselskatt tas ut. Två tränare i innerstaden svarar att fler barn verkar åka mer cykel eller kollektivt nu, men har svårt att svara på om det är förknippat med årstiden eller trängselskatten. Inget barn i någon undersökt förening har slutat pga. trängselskatten. Få av de intervjuade föräldrarna sa innan försöket att det skulle påverka deras barns idrottande i någon större omfattning och när samma föräldrar intervjuas året efter har inga föräldrar genomfört någon förändring gällande barnens idrottsutövande (25)

19 4 Metod och mätdata Undersökningen har följande upplägg: 1. Förstudie och kartläggning 2. Undersökning av situationen före försöket (vår 2005) 3. Undersökning av situationen under försöksperioden (vår 2006) 4. Analys och sammanställning 4.1 Förstudie och kartläggning Innan arbetet med fallstudien påbörjades, genomfördes en kartläggning av föreningar med barn- och ungdomsidrottsverksamhet i Stockholmsområdet. Via idrottsförvaltningen i Stockholms stad och officiell statistik kartlagdes fakta såsom vilka idrotter som utövas, hur många idrottsföreningar det finns, vilka idrotter som har störst antal utövare och var träningslokaler är lokaliserade. Efter kartläggningens togs det kontakt med specialidrottsförbund för gymnastik, ridsport, fotboll och basket. Syftet med dessa intervjuer, som gjordes via telefon, var att få en bättre uppfattning om bland annat föreningars rekryteringsområde, vilka träningstiderna är och hur många idrottsanläggningar det finns för respektive idrott. Kartläggningen och förstudien syftade till att ge en faktabas för att göra ett urval av olika typer av idrottsföreningar att ingå i fallstudien samt en bas för hur frågeformulär skulle utformas Hur ser barn och ungdomars idrottande ut? Idrottsförvaltningen ansvarar för cirka 450 idrottsanläggningar, för både inomhus- och utomhus aktiviteter, med cirka en miljon bokningar varje år. År 2004 fanns det barn och ungdomar i åldern 7-15 år i Stockholms kommun, 24 procent bor i innerstaden. Nära hälften av barnen/ungdomarna är medlemmar i en idrottsförening. Bland flickorna i åldern år är 50 procent medlemmar i en idrottsförening. Motsvarande siffra för pojkarna är 58 procent. Många idrottar utan att tillhöra en förening. Den generellt högre föreningsaktiviteten bland pojkar uppvägs av att flickor i högre utsträckning idrottar utanför idrottsföreningar. Fotboll är den absolut mest populära föreningsidrotten. Därefter kommer innebandy, ridning, simning, handboll och hockey. Fotboll är den idrott med störst andel utövare av (25)

20 både flickor och pojkar (28 % respektive 56 %). Övriga idrotter med störst andel utövare är bland flickor ridning, simning och gymnastik. För pojkar är motsvarande idrotter innebandy, hockey och handboll. Skillnader i idrottsvanor mellan olika ekonomiska grupper finns, barn och ungdomar från hushåll med mindre goda ekonomiska förutsättningar är minst aktiva i idrottsföreningar. Fotboll 6 Det finns cirka 4154 fotbollslag i Storstockholm för åldern 8 till 18 år. Lagen är uppdelade på drygt 200 föreningar. Knappt hälften (45 %) av lagen och föreningarna ligger innanför tullarna. Det är tätt mellan fotbollsföreningarna, och upptagningsområdet är i de allra flesta fall lokalt. Det är lika mycket träning sommar- som vintersäsong. Byte mellan sommar och vinterträning går vid april och nov/dec. Matcher spelas från april till oktober. Både träningar och matcher sker vanligtvis på vardagar mellan 16 och 20. Hur ofta det är träning och match varierar mellan förening och spelnivå. Vanligtvis är det 2-4 tränings- och matchtillfällen/vecka. Många stockholmslag spelar i S:t Erikscupen och där delas lagen in i olika grupper utifrån var föreningarna är verksamma. För majoriteten av lagen innebär detta att de sällan behöver åka långt för att spela bortamatcher och hälften av alla matcher sker på hemmaplan. 7 Trängselskatten hade innan införandet diskuterats på större föreningar såsom Hammarby 8, Bromma pojkarna och Reymersholms IK. De gjorde även innan försöket egna utredningar och uppvaktningar. Frågan hade inte behandlats på fotbollsförbundet innan försöket, och heller inte efter att försöket har inletts. Ridsport 9 I Stockholms Stad finns det åtta anslutna föreningar till ridsportförbundet, varav tre ligger innanför tullarna. Totalt har de åtta föreningarna 5600 medlemmar. Upptagningsområdena är stora, med barn/ungdomar från hela Stockholm. Den största andelen av barnen och ungdomarna bor i närområdet av respektive förening. Träningstiderna är från klockan 15 till alla dagar i veckan. De yngsta barnen har de tidigaste tiderna, och ju äldre de är desto senare tider blir det. Tävlingarna sker på helger i de åtta lokalerna i Stockholms Stad, men även runt om i hela länet. 6 Informationen bygger på intervju med Stockholms Fotbollsförbund och tränare för div. Stockholmslag. 7 Vid intervjuer med tränare för lag i Bromma, Hägersten och Solna var det enbart laget i Solna som vid enstaka tillfällen hade rest över avgiftsgränsen i syfte att spela bortamatch i S:t Erikscupen. De övriga lagen mötte enbart andra lag i söderort respektive västerort. 8 Inför denna utredning har SWECO tagit del av den konsekvensanalys av miljöavgifter som Hammarby IF Ishockeyförening har genomfört. 9 Informationen bygger på intervju med Stockholms Ridsportförbund (25)

21 Det finns en viss säsongsvariation inom idrotten. Tävlingssäsongen är från mars till oktober, medan det är mindre av detta under november och in i halva februari. Under juli är det sommaruppehåll. Under högsäsong är det tävlingar varje helg, och det kan vara flera tävlingar under en helg. Frågan om trängselskatt hade inför införandet inte behandlats på Ridsportförbundet, och det hade inte kommit några frågor om det från ledare, tränare eller föräldrar. Många av de anställda på ridskolorna åkte innan försöket bil till arbetet och de kommer att påverkas av trängselskatten. Det genomfördes ingen undersökning av hur de anställdas resvanor hade förändrats i och med införandet. Basket 10 I Stockholms län finns totalt ca 200 hallar (70 baskethallar och 130 skolhallar) där basket spelas. Ungefär hälften av det totala antalet hallar finns i Stockholms Stad, och ungefär hälften av dessa 100 hallar ligger innanför tullarna. Det finns en ambition att upptagningsområdet ska vara lokalt, dvs. i nära anslutning till bostad eller skola. Det finns barn från förorterna som åker in till innerstaden för att träna. Dessa utgör cirka 10 % av spelarna i innerstaden. Det finns säsongsvariation inom idrotten. Högsäsong är perioden från att skolan börjar tills den slutar. Då bedrivs 80 procent av verksamheten. Utöver detta finns det sommarträning och läger. Träningstider är vardagar före klockan 21, vissa tränar även på helger. De yngsta barnen har de tidigaste träningstiderna, dvs. 15 till16. Träning sker en till fem tillfällen per vecka. Det är ont om träningstider, basket konkurrerar om hallar och tider med handboll, gymnastik etc. Tävlingar sker på helger. 7-9-åringar tränar en gång per vecka. De äldre barnen (över 15 år) kan träna 4-5 ggr/vecka. Vad gäller lokal för tävlingar så finns det ingen hemmahall. Lag från Vällingby kan tävla hemma i Farsta. Det kan alltså bli längre att åka när man tävlar hemma än när man tränar. Basketspelande ungdomar har tävlingar i hela länet. Frågor om trängselskatt hade innan införandet inte behandlats på förbundet, de hade heller inte fått några frågor från föräldrar eller tränare. Gymnastik 11 Totalt finns det cirka 125 föreningar i Stockholms gymnastikförbund (inkl vuxengymnastikföreningar och 10 företagsgymnastikföreningar). Föreningarna sträcker sig utanför Stockholms stad. I innerstaden med omnejd finns det cirka 15 till 20 gymnastikföreningar för barn- och ungdomar. 10 Informationen bygger på intervju med Stockholms Basketförbund 11 Informationen bygger på intervju med Stockholms Gymnastikförbund (25)

22 Upptagningsområdet är oftast lokalt. Det är brist på lokaler, och träningarna sker mest i skolornas gymnastiksalar. Det finns endast två specialhallar byggda för gymnastik, dessa ligger i Bromma. Specialhallarna har ett större upptagningsområde och används främst av tävlingsgymnaster och artistisk gymnastik. Gymnasterna brukar delas in i tre grupper: barn (3-7 år), ungdom (7-12 år) och tävling (från 10 år). Träningar och tävlingar pågår hela våren och hösten, med uppehåll under sommarlovet. I skolsalarna är träningstiderna oftast från 18 (undantagsfall 17) till De yngsta barnen har de tidigaste tiderna. Lördagar och söndagar är det träning hela dagen. Barnen tränar cirka en gång/vecka och ungdomar två gånger/vecka. Tävlingsgymnaster tränar 3 till 4 dagar/vecka och tävlingsgymnaster i artistisk gymnastik tränar i princip varje dag. Tävlingar sker på helger, cirka tre gånger/termin. Trängselskattens effekter hade innan försöket inte diskuterats på Gymnastikförbundet, och det hade heller inte inkommit några frågor från tränare eller föräldrar Kostnader för olika idrotter Kostnaderna mellan olika idrotter skiljer sig kraftigt. Kostnadsskillnaderna är även stora inom de olika idrotterna, framför allt beroende på vilken nivå man befinner sig. Ambitionsnivån hänger till stor del samman med ålder, det blir oftast dyrare att idrotta ju äldre man blir. Ridsport är den dyraste sporten oavsett vilken ambitionsnivå utövningen har. För ridsport och tennis är det träningsavgiften som utgör en stor del av kostnaden. Att träningsavgiften är högre för dessa sporter hänger delvis samman med att träningslokaler för dessa sporter inte subventioneras av kommuner i samma utsträckning som fotbollsplaner, gymnastikhallar och dylika anläggningar gör. I dessa sporter är även träningsgrupperna mindre än i övriga lagsporter. Tränare för bollsporter är oftast oavlönade (i alla fall i yngre åldrar) föräldrar, medan ridlärare oftast är anställda på ridskolan och således får ersättning för sitt arbete. 4.2 Huvudundersökning Inledande intervjuer Utifrån fakta som framkommit i förstudien, och med hänsyn till uppsatta urvalskriterier, valdes följande idrotter ut för fallstudierna: Fotboll (en förening innanför zonen för trängselskatt och en förening utanför) Ridsport (en förening innanför zonen för trängselskatt och en förening utanför) Basket (en förening innanför zonen för trängselskatt) Före försöket genomfördes intervjuer med kanslipersonal (6 st.) samt tränare (11 st. som ansvarade för totalt 21 olika grupper/lag). Intervjuerna syftade till att få en bättre uppfattning om bland annat föreningens storlek och upptagningsområde. Men även för (25)