Årsredovisning 2006 ÖrNSKÖLDSVIKS KOMMuN

Transkript

1 Årsredovisning 2006 Örnsköldsviks kommun

2 Innehåll Ord & Begrepp Kommunstyrelsens ordförande 2 Örnsköldsviks kommun 3 Förvaltningsberättelse 5 God ekonomisk hushållning 5 GPS Styrmodell i Örnsköldsviks kommun 5 Finansiell analys 8 Resultat och kapacitet 9 Risk och kontroll 13 Känslighetsanalys 16 Framtiden hot och möjligheter 16 Ekonomisk redovisning 18 Resultaträkning 18 Kassaflödesanalys 19 Balansräkning 20 Nothänvisningar kommunen 21 Nothänvisningar koncernen 23 Budgetjämförelse kommunen 24 Verksamhetens nettokostnad kommunen 25 Investeringsredovisning kommunen 26 Fem år i sammandrag 27 Redovisningsprinciper 28 Kommunövergripande 29 Personalberättelse 29 Miljöberättelse 34 Anläggningstillgångar: Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Avser kommunens värdepapper långfristiga fordringar inventarier transportmedel fastigheter och anläggningar. Avskrivningar: Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgång som beräknas utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Ska i princip motsvara förslitning och/eller förbrukning av anläggningstillgång. Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. Kapitalkostnad: Årlig ersättning mellan finansförvaltningen och nämnderna. Avser ersättning för det kapital som nyttjas av nämnden (avskrivning och internränta). Ansvarsförbindelser: Möjliga åtaganden beroende på osäkra framtida händelser som bara delvis kan kontrolleras av den redovisningsskyldige. Åtagandets storlek kan ofta inte fastställas med tillförlitlighet. Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid bokslutsdagen. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital respektive hur kapitalet har anskaffats. Eget kapital: Skillnaden mellan tillgångar och skulder. Förkortningar: Mkr = Miljoner kronor kkr = Tusen kronor. Kassaflödesanalys visar hur kommunen har fått in pengar och hur de använts under året. Till skillnad från resultaträkningen som visar kostnader/intäkter redovisas här ut- och inbetalningar. Kassalikviditet: visar betalningsberedskap på kort sikt d v s förmåga att betala korta skulder i rätt tid. f o r m e l: o m s ä t t n i n g s t i l l g å n g a r f ö r r å d k o r t f r i s t i g a s k u l d e r x 100 Kortfristiga skulder: Lån och skulder där avsikten är att betala dessa inom ett år. Långfristiga skulder: Lån och skulder där avsikten är att löptiden kommer att överstiga ett år. Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag. Nettokostnad: Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nämndsresultat: Det resultat som uppstår för nämnden då verksamhetens kostnader och intäkter jämförs med tilldelade skattemedel. Omsättningstillgång: Egendom som inte är anläggningstillgång. Nämnder och bolag 36 Kommunstyrelsen 36 Barn- och utbildningsnämnden 38 Humanistiska nämnden 40 Kultur- och fritidsnämnden 42 Omsorgsnämnden 44 Nämnden för teknik och service 46 Plan- och miljönämnden 48 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 49 Örnsköldsviks Buss AB 50 Övik Energi AB 51 AB Övikshem 52 Rodret i Örnsköldsvik AB 53 Periodisering: Fördelning av utgifter och inkomster till det år då resurserna förbrukas eller tillkommer. Resultaträkning sammanfattar årets intäkter och kostnader och därmed hur förändringen av kommunens eget kapital har framkommit. Skuldsättningsgrad uttrycker förhållandet mellan skulder och totala tillgångar i procent d v s visar hur mycket av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. f o r m e l: Soliditet: Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna. Visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten avspeglar kommunens finansiella styrka på lång sikt. f o r m e l: s k u l d e r t o t a l a t i l l g å n g a r e g e t k a p i t a l t o t a l a t i l l g å n g a r x 100 x 100 Totala medel: De medel som nämnden har till förfogande nästkommande år vilket är tidigare års samlade nämndsresultat. Över-/underskottshantering: Respektive nämnd tar med sig årets nämndsresultat (över-/underskott) till nästkommande år. Varje nämnd beslutar sedan hur långt ut i den egna verksamheten som den hanteringen används. Organisation 54

3 2006 kunde vi äntligen räkna hem en befolkningsökning! En effekt av ett tålmodigt arbete som bedrivs av allt och alla företag organisationer medarbetare och kommunmedborgare. En effekt av stark framtidstro. Det här är bara början Investeringarna i Örnsköldsvik de senaste åren märks och medverkar till det goda resultatet för kommunen. Här kan vi nämna bland annat nya bostäder arenan Botniabanan etanolpiloten Skyttis och näringslivets satsningar. Den 26 augusti var en magisk kväll med värme i både luft och hjärtan då Swedbank Arena som också blivit en symbol för förmågan att åstadkomma saker tillsammans invigdes. En av anledningarna till befolkningsökningen är förstås jobben men också att vi i Örnsköldsvik kan erbjuda trygghet och god livsmiljö. De mjuka värdena är på så sätt hårdvaluta i utvecklingsarbetet. Kommunen ska uppfattas som garant för viktiga värden som vård social omsorg utbildning och långsiktig livskvalitet. För detta är balans i ekonomin en viktig förutsättning liksom en fortsatt samverkan mellan kommunen och andra myndigheter. Fler anställda i förskolan ny skola i Bjästa fritidsgårdar som kreativa mötesplatser för unga höjd kvalitet i äldreomsorgen genom förstärkt hemtjänst och ett nytt äldrecentrum är exempel på sådana steg som den kommunala verksamheten tar för just tryggheten genom livet. Vi ser också att sjukfrånvaron bland Örnsköldsviks kommuns medarbetare nu är låg i jämförelse med andra kommuner. Hälsofrämjande arbete i Steget Före Nästa steg och även ledarutveckling visar att det går att vända negativa siffror till en positiv trend. De kommunala bolagen är viktiga parter både i människors vardag och i framtidsbygget. Övikshems nya studentlägenheter fick snabbt hyresgäster och kommunen har tillsammans med bland annat Övik Energi fullföljt utbyggnaden av bredband på landsbygden. Energibolaget har också arbetat intensivt med förberedandet för ett nytt kraftvärmeverk och Arken Tjänstecentrum är en viktig aktör i utvecklingen av hamnkvarteren. Utvecklingen har lett till att bussverksamheten har sålts till ett privat bolag och hamnverksamheten fortsätter att utvecklas inte minst i Köpmanholmen. Vi kan konstatera att 2006 blev ett år med ökad sysselsättning befolkningsökning och högre födelsetal som i sin tur ger behov av nya bostäder. Många en- och flerfamiljsbostäder byggdes och nu ställer vi siktet på ännu fler bostäder fler jobb och en kommun som genom en trygg barn- och ungdomstid lägger grunden för en trygg ålderdom. Inom ramen för arbetet med översiktsplanen och Världsklass 2015 formuleras vision och program för utveckling av både landsbygd och stad tillsammans med alla som vill vara med. I Världsklass 2015 är satsningsområdena Kompetens för den nya världen Mera stad Värt att se Äntligen hemma och Bortom Oljan. Vi har bara sett början! Elvy Söderström (s) Kommunstyrelsens ordförande

4 Örnsköldsviks kommun Örnsköldsviks Kommun En påtaglig utvecklingsanda märks inom ett flertal områden i Örnsköldsvik sedan ett antal år. Med en viktig bas i ett starkt näringsliv med såväl stora som små företag skapas nya möjligheter även inom en mängd andra områden. Kännetecknande för kommunen är bland annat högteknologiska företag med stark exportinriktning entreprenörskap bra skola trygghet prisvärt boende framgångsrik idrott rikt föreningsliv och fantastisk natur. Det utvecklingsarbete som startade med projektet Vision 2008 som från och med 2006 gick över till Världsklass 2015 har resulterat i uppmärksammade framgångar för kommunen. Befolkningsutveckling Arbetet för att förbättra befolkningssiffrorna i Örnsköldsvik ger resultat. Vid årsskiftet 2006/2007 hade befolkningen i kommunen ökat till den första befolkningsökningen sedan Kommunen visade ett flyttnetto på +392 personer att jämföra med föregående år då flyttnettot var Sedan 1997 har befolkningssiffrorna stadigt förbättrats från en minskning med totalt 627 personer till en ökning 2006 med 300 personer. Näringsliv och arbetsmarknad Med sina omkring företag är Örnsköldsvik en företagstät kommun där de stora företagen och tillverkningsindustrin som är mycket internationellt inriktad länge har dominerat företagsbilden. Till de största företagen hör M-real BAE Systems Hägglunds Domsjö fabriker Hägglunds Drives (Årets svenska exportföretag) och Sanmina. Papper sjukvårdsutrustning hydrauliska drivsystem fartygskranar stridsfordon bakverk och elektronik är några exempel på produkter från Örnsköldsvik. Under senare år har spjutspetsteknik och nya produkter börjat utvecklas även inom nya konstellationer som Processum Biorefinery Initiative och genom den pilotanläggning för etanol som byggts. Inom handeln ser man nu en tydlig uppgång med många nya butiker och nya gallerior. Upplevelseindustrin får nya möjligheter bland annat genom Swedbank Arena som ligger vackert belägen vid Inre hamnen och som invigdes i augusti I arbetet med att öka Örnsköldsviks attraktionskraft är samarbetet mellan kommun näringsliv och näringslivsorganisationer en viktig styrkefaktor. Kommunens koncept Företagslotsen fick European Enterprise Awards pris för minskad byråkrati Örnsköldsviks kommun klättrade också kraftigt i Svenskt Näringslivs ranking över svenska kommuners företagsklimat från 118:e till 79:e plats.

5 Örnsköldsviks kommun Av de sysselsatta örnsköldsviksborna arbetar 26 procent inom tillverkningsindustrin att jämföra med rikets 18 procent. Störst arbetsgivare är Örnsköldsviks kommun med omkring anställda följd av M-real BAE Systems Hägglunds och Landstinget. I december var den öppna arbetslösheten i Örnsköldsvik 38 procent. Regionen utvecklas Örnsköldsvik ligger i en spännande utvecklingsregion där kommunikationerna kommer att spela en stor roll för framtiden. Flygplatsen strax norr om Örnsköldsvik har byggts ut och bygget av den nya kustjärnvägen Botniabanan sätter sin prägel på stora delar av kommunen. Resecentrum kommer att finnas i Inre hamnen vid sjukhuset och i Husum. Med Botniabanan som blir klar 2010 får invånare i regionen Sundsvall Umeå förbättrade dagpendlingsmöjligheter och en större arbetsmarknadsregion bildas. För att utveckla regionen har samarbetet mellan Örnsköldsvik och Umeå förstärkts för att driva på denna utveckling. Centrum för utbildning och tjänsteföretag Inre hamnen i centrala Örnsköldsvik är ett intressant utvecklingsområde. I och med Botniabanan och centralstationen får området ytterligare fokus. Här har också nya attraktiva bostäder byggts och den nya evenemangsarenan invigdes sommaren I denna miljö finns såväl Umeå Universitet som Mittuniversitetet och också bibliotek och konferenslokaler. I byggnaden Arken huserar idag ett 50-tal tjänsteföretag med över 550 anställda. Utbildning Utbildningsutbudet i Örnsköldsvik har utvecklats till att innefatta både Umeå Universitet och Mittuniversitetet och ett flertal KY-utbildningar. Idag finns sammantaget vid dessa utbildningar omkring 750 studenter. Kommunen erbjuder vägledning till olika studier och yrkesvägar genom Studieplus. Mellan kommun näringsliv och utbildningsanordnare bedrivs ett intensivt samarbete för att åstadkomma bra utbildningar för framtiden. De senaste åren har flera nya utbildningar startat kunde det nya högskoleprogrammet Masters program in sustainable management starta liksom KY-utbildningen Kvalificerad inköpare. Diskussioner inleddes också om att överföra sjuksköterskeutbildningen från Mittuniversitetet till Umeå Universitet. Umeå Universitet avser även att göra satsningar inom kemiområdet i Örnsköldsvik med nära anslutning till verksamheterna i Domsjö industriområde. I september invigdes den nya Bjästaskolan. Fritid Med omkring föreningar och många fritidsanläggningar erbjuder Örnsköldsvik ett stort utbud av aktiviteter. Hockey innebandy ridning skidåkning golf konståkning gymnastik och fotboll är några exempel. Paradisbadet har under senare år byggts ut med nya attraktioner och i Höga Kusten utvecklas turismen. Bland annat togs under året det första spadtaget för Moälvsprojektet som kommer att ge stora möjligheter för utveckling av fisketurismen. I kommunen finns museum bibliotek konsthall och kulturhistoriska platser som Gene fornby. Musiken är en stor del i kulturlivet med många körer konserter och ett kulturskolecentrum med undervisning i musik dans drama teater och film. Från Vision 2008 till Världsklass 2015 Ökad inflyttning och fler jobb är centralt i utvecklingsarbetet i Örnsköldsvik. I detta syfte bildades Vision 2008 år 1998 med representanter från kommun näringsliv och intresseorganisationer tillsammans med kommuninvånare för att skapa idéer initiativ och nya samarbetsformer för kommunens utveckling. Nu bedrivs arbetet under namnet Världsklass De senaste åren har detta resulterat i både förbättrat flyttnetto och befolkningsökning. Fokus i Världsklass 2015 ligger på satsningsområdena Kompetens för den nya världen Mera stad Värt att se Äntligen hemma och Bortom Oljan. Exemplen på resultat av utvecklingsarbetet är många inte minst är befolkningsutvecklingen ett tydligt sådant. Regionut-veckling i och med Botniabanans tillkomst är ett annat liksom ungdomslokalen Sliperiet och den kommunala teknik- och entreprenörsskolan KomTek. Vid Inre hamnen har både en evenemangsarena och nya attraktiva bostäder byggts och området utvecklas till ett trevligt promenadstråk. Utvecklingen av biodrivmedel intensifieras genom pilotanläggningen för etanol och genom Företagslotsen möter företagen på ett och samma ställe kommunens företagsservice. Inflyttaraktiviteter för de nya örnsköldsviksborna och insatser för studentorten Örnsköldsvik görs. Under 2005 hölls ett antal idémöten för att ta nästa steg i utvecklingsarbetet under namnet Världsklass Under 2006 intensifierades arbetet med nyckelorden delaktighet jämställdhet mångfald samverkan och engagemang. Aktuella frågor är nu bland annat tillgången till arbetskraft utbildning energigrödor utvecklat bioraffinaderi hotell kulturkvarter och regionutveckling. Sysselsättning efter näringsgren Befolkning i kommunen (31/12)

6 Förvaltningsberättelse Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska budgeteras och utvärderas. Med mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning menas både verksamhetsmål och finansiella mål. Beträffande mål för verksamheten gäller att det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång prestationer resultat och effekter samt att målen ska vara tydliga och mätbara. I förvaltningsberättelsen ska en utvärdering göras om verksamheten bedrivits så att de mål kommunfullmäktige beslutat om har uppfyllts. Kommunen kommer ej att uppfylla lagen i detta avseende då verksamhetsmål i enlighet med god ekonomisk hushållning ej har antagits av kommunfullmäktige i budget Allt oftare har komplement till de ekonomiska resultaten efterfrågats i kommunen för att kunna bedöma verksamhetens kvalitet. Därför har ett arbete vilket är en process med verksamhetsmål successivt nu utvecklats. Under 2006 har nämnderna startat ett arbete för att strukturera mål och verksamhetsmått utifrån olika perspektiv i en styrmodell kallad GPS (Gemensam Process för Styrning) se nedan för utförligare beskrivning av modellen. De enskilda nämnderna arbetar sedan länge med mål och den nya styrmodellen som arbetats fram syftar till att ytterligare betona mål/måluppfyllelse via betraktande utifrån perspektiven medborgare/kund ekonomi personal samt verksamhet. Styrmodellen GPS har använts i uppföljningsarbetet under 2006 trots att budget och verksamhetsplan inte varit uppbyggda enligt denna. Arbetet har gett värdefulla erfarenheter som kunnat användas i arbetet med budget I budget 2007 har kommunfullmäktige fastställt ett måldokuförvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning ment innehållande en vision med underliggande plattform och ett antal verksamhetsmål för mandatperioden sorterade i fyra perspektiv som framgent kommer att kallas medborgarnytta god verksamhet attraktiv arbetsgivare och ekonomi i balans. Detta dokument har tillsammans med nämndsspecifika direktiv legat till grund för nämndernas arbete med verksamhetsplaner för Vad gäller finansiella mål har kommunen ett väl fungerande arbetssätt som har funnits med under de två senaste mandatperioderna. Se avsnittet Uppföljning av finansiella mål. I budget 2007 har kommunfullmäktige också antagit nya finansiella mål för mandatperioden GPS styrmodell i Örnsköldsviks kommun Syftet med styrmodellen GPS är att den i förlängningen ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten. Via en enkel betygsättning i polärdiagram tydliggörs hur de olika delarna samverkar. Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser avseende både personal och pengar kostnadseffektivt. Arbetet med att utveckla processen innebär att styrmodellen kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Rent generellt kan sägas att ju större yta figuren i diagrammet har desto bättre är betygen. Figuren ska helst också vara centrerad i diagrammet annars föreligger en obalans mellan betygen. Det kan tyda på att något perspektiv har offrats för att erhålla bättre betyg i de andra perspektiven. 5

7 Kommunen totalt Personal (betyg 4 bra) Detta betyg består av delarna ledarskap jämställdhet samt medarbetare och detta är gemensamt för alla nämnder. Ledarskap mäts genom andel anställda i % som haft utvecklingssamtal. Jämställdhet mäts genom andel heltidsanställda och andel män/kvinnor inom olika yrken. Medarbetare betygsätts utifrån frisktal som mäts genom andel långtidsfriska och andel sjukfrånvaro i % av arbetstid. Betyget utifrån frisktalet har förbättrats mellan 2005 och 2006 både mätt som andel långtidsfriska och andel sjukfrånvaro. Här kan nämnas att både barn- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden som väger tyngst i detta sammanhang har förbättrat sina betyg för båda dessa tal. Delbetyget andel utvecklingssamtal har också förbättrats från föregående år. Delbetyget jämställdhet mätt som andel män/kvinnor ser inte bra ut eftersom kommunen har ca 80% kvinnor och 20% män anställda. Det är främst detta mått som drar ned totalbetyget. Förklaringen till detta är att de flesta av kommunens arbeten finns inom den mjuka sektorn som traditionellt är och har varit typiskt kvinnliga. förvaltningsberättelse Polärdiagrammet ovan visar Örnsköldsviks kommuns position vid utgången av 2006 på 5-gradiga betygsskalor avseende de fyra perspektiven medborgare/kund ekonomi personal och verksamhet. För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning av nämndernas betyg och för ekonomiperspektivet ingår också andra delar se nedan. Viktning sker utifrån antal årsarbetare vad gäller personalperspektivet och för perspektiven verksamhet och medborgare/kund ligger viktningen utifrån andel av totala skattemedel. För perspektiven Medborgare/kund och Verksamhet finns ingen jämförelse med föregående år då modellen är ny för Läs mer om nämnderna i deras verksamhetsberättelser. Medborgare/kund (betyg 5 mycket bra) Betyget grundar sig på medborgares/kunders åsikter om kommunens verksamhet. Då modellen är ny för 2006 har alla nämnder ännu inte hunnit utarbeta former för hur dessa åsikter ska samlas in. Nämnderna har utifrån genomförda undersökningar tidigare år eller under 2006 satt ett betyg eller betygsatt perspektivet genom en uppskattning. Flera nämnder har planer på att inrätta klagomåls-/synpunktshantering och enkätundersökningar under Ekonomi (betyg 3 godkänt) För ekonomiperspektivet vägs betyget för uppfyllande av kommunens finansiella mål ihop med totalbetyget för nämndernas ekonomi samt betyget för ekonomiska nyckeltal utifrån jämförelser med Sveriges kommuner. Kommunens ekonomi är i balans. Fyra av fem finansiella mål uppfylls 2006 och samtliga finansiella mål uppfylls sett över hela mandatperioden. Nämnderna har förbättrat sitt betyg sedan föregående år och i jämförelse med Sveriges kommuner befinner sig Örnsköldsvik något över riksgenomsnittet utifrån de 10 viktiga nyckeltal jämförelsen gäller. Uppföljning finansiella mål För att tydliggöra vad som menas med en god ekonomisk hushållning fastställde kommunfullmäktige i samband med 2003 års budget följande finansiella mål för mandatperioden avseende kommunen och kommunkoncernen: Kommunen 1. Resultatet före extraordinära poster bör uppgå till +1% - +2% av skatteintäkter och statsbidrag. För 2006 innebär det ett positivt resultat med Mkr. Kommentar: Resultatmålet uppnås 2006 resultatet visar +64 Mkr och detta innebär +29% av skatteintäkter och statsbidrag. Målet uppnås även sett till hela mandatperioden Det sammanlagda resultatet uppgår till 97 Mkr vilket motsvarar 11% av skatteintäkter och statsbidrag. Finansiella mål Resultat i % av skatter/statsbidrag (1-2%) Verksamhet (betyg 3 godkänt) Precis som i perspektivet medborgare/kund är inte rutinerna för denna uppföljning riktigt fastställda ännu. I och med att arbetet med verksamhetsplanerna för 2006 inte följde styrmodellen GPS har det varit ett prövoår. Arbetet med mål har också kommit olika långt på nämnderna och därmed också möjligheterna att systematiskt följa upp med mått och jämförelser med andra kommuner för att erhålla ett betyg. Nämnderna har bl a utifrån ett antal viktiga verksamhetsmått satt ett betyg eller betygsatt perspektivet genom en uppskattning. 6

8 förvaltningsberättelse 2. Investeringar i kommunen som inte avser affärsmässig verksamhet bör under mandatperioden inte överstiga 400 Mkr (d v s i genomsnitt inte överstiga 100 Mkr). Kommentar: Målet uppnås under perioden Av totalt 170 Mkr i investeringar 2006 avser 150 Mkr skattefinansierad verksamhet. Det är högre än riktpunkten men totalt för perioden uppgår de skattefinansierade investeringarna till 366 Mkr vilket gör att målet nås. 3. Låneskulden ska fortsätta att minska. Kommentar: Målet uppnås under perioden då amorteringarna uppgår till 13 Mkr och ingen nyupplåning har skett. Under 2006 uppgick dock amorteringarna till 0 Mkr. Finansiella mål Skattefinansierade investeringar ej över 100 Mkr/år Finansiella mål Låneskulden ska fortsätta att minska

9 förvaltningsberättelse 4. Kommunens soliditet får inte bli lägre än 60%. Kommentar: Målet uppnås under perioden Soliditeten var 70% och har under mandatperioden inte varit lägre än 68%. Finansiella mål Kommunens soliditet i % (ej lägre än 60%) Koncernen 5. Kommunkoncernens soliditet får inte bli lägre än 40%. Kommentar: Målet uppnås under perioden Soliditeten var 40% och det är den lägsta noteringen under mandatperioden. Finansiella mål Kommunkoncernens soliditet i % (ej lägre än 40%) utbildningsnämnden (2) samt plan- och miljönämnden (1). I nämnder som har betyg 3 finns spridning i enskilda delbetyg. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Jämförelser med Sveriges kommuner Ekonomisk jämförelse med Sveriges kommuner har gjorts genom att välja ut 10 stycken viktiga ekonomiska nyckeltal och därefter rangordna kommunerna utifrån resultatet på respektive nyckeltal. Kommunplaceringen i respektive nyckeltal ger därefter betyg. Denna jämförelse uppdateras endast en gång per år eftersom det endast är efter statistikinsamling av årsbokslutet övriga kommuners nyckeltal kan erhållas och därmed också kommunplaceringar. Som underlag för 2006 används Vad kostar verksamheten i din kommun Genomsnittsbetyget för Örnsköldsvik är 31 (30 föreg år) - d v s något över riksgenomsnittet (placering 123 av 290 st kommuner gentemot placering 141 föregående år). Den betygsförbättring som skett jämfört med föregående år avser kommunens genomsnittsresultat räknat på de tre senaste åren. Kommunen har inget maxeller minbetyg d v s Örnsköldsvik är inte bland de 50 bästa eller 50 sämsta i något av måtten. De styrkor kommunen har är låga långfristiga skulder stark soliditet både för kommunen och koncernen samt låg skattesats exkl landsting och skatteväxlingar. Till svagheterna kan räknas hög skattesats när kommun och landsting läggs ihop relativt lågt resultat för koncernen före extraordinära poster samt relativt höga pensions- och borgensåtaganden. För att ytterligare bedöma om kommunen har en god ekonomisk hushållning består kommande avsnitt i förvaltningsberättelsen av en djupgående finansiell analys baserad på den s k RK-modellen och den bygger på följande aspekter: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen? Utifrån uppfyllelsen av de av kommunfullmäktige fastställda finansiella målen erhåller kommunen 2006 betyget 35. Betyget från föregående år uppgick till 38. Fyra av betygen för 2006 är oförändrade. Det som försämrats sedan föregående år är målet om att de skattefinansierade investeringarna inte bör överstiga 400 Mkr under mandatperioden. Trots att målet om investeringarna uppfylls över mandatperioden påverkas betyget negativt 2006 då de skattefinansierade investeringarna uppgick till 150 Mkr. Totalbetyg nämnderna Vad gäller ekonomiperspektivet för nämnderna består betyget av tre delar; nämndsresultat budgetavvikelse och nämndens totala medel. Detta är gemensamt för alla nämnder. Genomsnittsbetyget för 2006 avseende nämnderna uppgår till 28 vilket är något bättre än Förbättringen beror på att budgetavvikelsen är mindre än föregående år. Nämndernas betyg är viktade utifrån andel av totala skattemedel och därmed får betyget från barn- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden störst genomslag i totalbetyget. De nämnder som avviker från snittbetyget har svagare betyg och dessa är barn- och Finansiell analys BNP-tillväxt inflation löneutveckling sysselsättning samt befolkningsutveckling är faktorer som har stor påverkan på en kommuns ekonomi. Den internationella ekonomiska utvecklingen väntas kulminera 2006 och långsamt bromsas in under I Sverige beräknas tillväxttakten 2006 bli den högsta sedan Nästa år väntas BNPtillväxten dämpas men vara fortsatt god. Inflationen är fortfarande låg konsumentpriserna ökade med 14% Sysselsättningen beräknas öka starkt även 2007 till följd av den goda konjunkturen. En betydande ökning av arbetskraftsutbudet leder emellertid till att arbetslösheten sjunker relativt långsamt. Öppet arbetslösa i kommunen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 38% vilket var något högre än riket men lägre än länet. Sveriges befolkning ökade under 2006 med drygt personer och uppgick till drygt 91 miljoner invånare. Ökningen beror framför allt på en nettoinvandring med drygt personer där invandringen till Sverige nådde all time high med nära personer. Efter många år av kraftig och de senaste 8

10 åren en marginell befolkningsminskning ökade för första gången sedan 1989 kommunens befolkning Vid årsskiftet uppgick antalet örnsköldsviksbor till personer vilket mot-svarar en ökning med 300 personer jämfört med Nettoinflyttningen var positiv för fjärde året i rad personer flyttade till kommunen vilket resulterade i ett positivt flyttnetto med 392 personer vilket i procent är högst av alla större norrlandskommuner (> invånare). Födelsenettot var däremot negativt då antalet avlidna översteg antalet födda. I SKL:s ekonomirapport från november väntas kommuner och landsting 2006 uppnå ett resultat på drygt +19 Mdkr vilket även överstiger 2005 års goda resultat. Konjunkturuppgången ger utslag i ökad sysselsättning och därmed bättre skatteintäkter. Höjda statsbidrag och effektiviseringar gör det möjligt för de flesta kommunerna och landstingen att nå kravet på god ekonomisk hushållning. Nedan följer en analys av Örnsköldsviks kommuns ekonomi under Resultat och kapacitet Årets resultat Resultatet för 2006 uppgår till +64 Mkr vilket är det bästa resultatet hittills under 2000-talet. Efter ett minusresultat 2003 har kommunen haft positiva resultat tre år i rad. Skattesatsen uppgår till 2179% och har varit oförändrad sedan år Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Kommunens resultat för 2006 exklusive realisationsvinster uppgår till +53 Mkr och eftersom inga negativa resultat sedan tidigare år återstår att återställa uppnår kommunen balanskravet. Resultatutveckling Av nämnderna redovisar omsorgsnämnden precis som föregående år det största överskottet +136 Mkr. Främsta orsaken till det stora plusresultatet är förskjutningar i tiden av de många satsningar som budgeten innehöll 36 Mkr. Också förvaltningens ekonomiska tänkande bland all personal har gett fortsatt positiv resultateffekt i och med att restriktivitet från med drift och vikarier till viss del kvarstår. Däremot har kostnadsökningar skett inom verksamheten personlig assistans. Årets resultat innebär att omsorgsnämndens totala medel har ökat från +425 Mkr vid årets början till +561 Mkr vid årets slut. Nämndsresultat förvaltningsberättelse Det ekonomiska läget 2003 föranledde stora besparingskrav på nämnderna i budget 2004 totalt 47 Mkr och 2006 fortsatte kostnadseffektiviseringarna med besparingar på 44 Mkr respektive 11 Mkr. Sett till hela mandatperioden har sparkraven (besparingar på nämnderna övergripande besparingar effektiviseringar) som lagts ut på verksamheterna uppgått till drygt 100 Mkr. Samtidigt har tillskott/ satsningar tilldelats verksamheterna vilket medfört att nettoeffekten blivit lägre men det negativa resultatet 2003 har sedan dess lyckats vändas till positiva resultat. Besparingarna är i huvudsak långsiktigt kostnadssänkande undantaget de som uppkommit genom reavinster på försäljning av fastigheter. Nämndernas resultat 2006 uppgår till +90 Mkr. Det positiva resultatet innebär att nämndernas totala medel vid årets utgång har växt från +582 Mkr 2005 till +672 Mkr De enskilda nämndernas ekonomiska situation varierar dock kraftigt. Humanistiska nämnden redovisar för andra året i rad ett positivt resultat för Mkr. Jämfört med fjolåret är det dock en resultatförsämring. Under året har nämnden haft stora kostnadsökningar när det gäller HVB (Hem för vård eller boende) främst då inom HVB Vuxna. Ökningen förklaras främst av en medveten neddragning under 2005 som nu under 2006 har gett ett uppdämt behov effektivare metoder för upptäckt av missbruk samt ett allmänt ökat missbruk i samhället. Däremot har kostnaderna för försörjningsstöd minskat jämfört med fjolåret. Både antalet hushåll och genomsnittstiden som ett hushåll uppbär försörjningsstöd har minskat. De negativa totala medlen för humanistiska nämnden har i och med årets positiva nämndsresultat minskat till -66 Mkr vid årets utgång.

11 förvaltningsberättelse Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett negativt nämndsresultat med -25 Mkr vilket dock är en förbättring jämfört med fjolårets resultat på -196 Mkr. Nämnden har under året haft stora kostnadsökningar vad gäller skolskjutsar drygt 10 Mkr vilket främst är ett resultat av den upphandling som genomfördes under Även kostnaderna för interkommunala ersättningar har stigit jämfört med fjolåret. Dessutom har nämnden med anledning av det ekonomiska läget infört ett inköpsstopp under hösten vilket har lett till en besparing på uppskattningsvis 5 Mkr. Resultatet innebär att barnoch utbildningsnämndens negativa totala medel ökar ytterligare från -110 Mkr till -135 Mkr. Även nämnden för teknik och service redovisar ett negativt resultat för Mkr. Detta trots att realisationsvinster på sålda anläggningstillgångar främst markreserver uppgår till 102 Mkr Det är främst verksamheterna VA och renhållning som redovisar underskott. Underskottet inom VA förklaras främst av ökade driftskostnader i kombination med den uteblivna avgiftshöjningen. Renhållningens underskott förklaras i sin helhet av den förbränningsskatt som infördes vid halvårsskiftet och där taxehöjningen inte har skett i samma takt. Energikostnaderna har dock minskat med ca 3 Mkr jämfört med fjolåret vilket främst förklaras av de energibesparande åtgärder som har genomförts samt konverteringar till fjärrvärme. Nämndens totala medel uppgår vid årsskiftet till +188 Mkr. Plan- och miljönämnden redovisar också ett negativt resultat för Mkr. Underskottet förklaras i sin helhet av bostadsanpassningsåtgärder som redovisar ett resultat på -26 Mkr. Trots att kommunfullmäktige under året har gett ytterligare 2 Mkr till bostadsanpassningen uppnås inte ett nollresultat. Totala antalet ärenden sjunker men problemet är att antalet dyrare ärenden ökar. Främst är det ombyggnad av badrum som tenderar att öka. Nämndens totala medel vid årets slut uppgår till -10 Mkr. Samtliga nämndsresultat samt totala medel redovisas också under rubriken Verksamhetens nettokostnad och under respektive nämnd där även kommentarer ges till dessa uppgifter. Kommunkoncernens resultat uppgår 2006 till +72 Mkr (+50 Mkr). De kommunala bolagen redovisar följande resultat efter finansiella poster: Årets resultat Kommunkoncernen Rodretkoncernen uppvisar för det gångna året ett resultat efter finansnetto på 287 Mkr vilket är lägre än föregående år. I 2005 års resultat ingick en engångsfakturering från Övik Energi till Örnsköldsviks kommun med 245 Mkr gällande drift och underhåll av gatubelysningsanläggningar för åren Justerat för detta så har samtliga koncernbolag förbättrat sina resultat från föregående år. 10

12 Kommunens avkastningskrav på Rodretkoncernen uppgår 2006 till 184 Mkr. Moderbolaget har under 2006 erhållit koncernbidrag på totalt 308 Mkr varav 229 Mkr från Övik Energi Örnsköldsviks Buss 41 Mkr samt Tjänstecentrum 38 Mkr. Övik Energi redovisar ett resultat efter finansnetto på +221 Mkr i resultatet ingår. I detta ingår en koncernmässig avskrivning med 11 Mkr. Föregående år var motsvarande resultat 381 Mkr som då var påverkat av ovannämnda engångsfakturering av gatubelysningsersättning. Örnsköldsviks Buss inkl Oljeberget AB har ett resultat efter finansnetto på +26 Mkr vilket är en förbättring med 23 Mkr jämfört med Företaget har under verksamhetsåret sålt bussverksamheten som bedrivits i bolaget vilket innebär att fr o m 2007 blir bolagets huvuduppdrag hamnverksamhet och skärgårdstrafik. Tjänstecentrum har under året haft en resultatförbättring på 09 Mkr jämfört med Resultatet efter finansnetto på +39 Mkr beror på fortsatt hög uthyrningsgrad ökad aktivitet i konferensverksamheten minskade kostnader inom telefoni samt ett gynnsamt ränteläge. Övikshems resultat har möjliggjort en ökad avskrivningsnivå och visar ett resultat efter finansnetto på +56 Mkr vilket är 16 Mkr bättre än förra året. Under året har bolaget genomfört en hyreshöjning och antalet hyreslediga lägenheter fortsätter att minska. ÖrnSAT redovisar ett resultat efter finansnetto på +03 Mkr. Under året namnändrades SAB Larmjour till Norra Örnsköldsviks Fastighets AB samt ett nytt Södra Örnsköldsviks Fastighets AB bildades. Moderbolaget Rodrets negativa resultat förklaras av kostnad för ränta på reverslån till Örnsköldsviks kommun på 58 Mkr. I 2005 års positiva resultat ingår en utdelning från Tjänstecentrum på 453 Mkr. I förslaget till vinstdisposition 2006 från Rodrets styrelse ingår utdelning till kommunen med 184 Mkr denna har kommunen bokförd som anteciperad utdelning I kommunkoncernen ingår också stiftelserna Gene Fornby Gideågården och Solberget. Gene Fornby redovisar 2006 ett resultat på +01 Mkr jämfört med -03 Mkr året innan. Stiftelsen har under 2006 sjösatt en ny organisation och skapat ett nära samarbete med AGMA Forntid och äventyr samt Örnsköldsviks museum och konsthall. Stiftelsen Gideågården redovisar ett nollresultat för 2006 medan resultatet föregående år uppgick till +05 Mkr. Resultatet för stiftelsen Solberget 2006 uppgår till -03 Mkr. Solberget redovisade ett positivt resultat för Mkr. I 2005 års resultat ingick ett bidrag från kommunen för sanering och upprustning efter branden i januari 2004 samt ett driftsstöd totalt 13 Mkr. Förändring av intäkter och kostnader Intäkterna i verksamheten uppgår 2006 till 625 Mkr vilket täcker 29% av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under 2006 ökat med 68% jämfört med föregående år. Främsta förklaringen till ökningen mellan åren är ökade bidragsintäkter där den största ökningen återfinns i bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen med anledning av PLUS-jobben som har införts. Fler bidragsintäkter som har ökat är bidrag från Försäkringskassan avseende verksamheten personlig assistans EU-bidrag samt statsbidrag avseende personalförstärkning inom förskolan Hallengrenpengarna som infördes halvårsskiftet Kommunen har i år även en engångsintäkt på 8 Mkr i samband med avslut av projektet Kunskapslyftet. Däremot har kommunen haft minskade intäkter i samband med försäljningar av anläggningstillgångar. Reavinsterna uppgår till 10 Mkr i år jämfört med 23 Mkr i fjol. Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar uppgår 2006 till Mkr vilket är en ökning med 56% gentemot föregående Resultaträkning 2006 Mkr 2006 %-förändr Verksamhetens intäkter % Verksamhetens kostnader % Personalkostnader % Verksamhetens nettokostnad % Skatteintäkter o generellt statsbidrag % Finansnetto 37 Årets resultat +64 år. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnaderna vilka utgör 64% av de totala verksamhetskostnaderna. Andelen är oförändrad sedan föregående år. Personalkostnaderna i sig har ökat med 62% vilket till lika delar förklaras av sedvanliga löneavtal som volymökningar. Lönerevisionen 2006 har inneburit att lönenivån ökat med 31%. Volymökningar har skett främst i samband med införandet av PLUS-jobben ca 150 st samt personalförstärkning i förskolan. Inom omsorgsnämnden har personalförstärkningar skett främst i samband med införandet av en personalpool start av serviceboendet Gene samt erbjudande om ökade sysselsättningsgrader. Även inom humanistiska nämnden har utökningar skett under året. De totala kostnaderna för sjuklön har varit i nivå med föregående år totalt 19 Mkr. Kostnaderna för den korta sjukfrånvaron har stigit något samtidigt som kostnaderna för sjukförsäkringsavgiften har varit något lägre i år. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader ökat med 16%. Det är främst anläggnings- och reparationsentreprenader inom VA samt gator och vägar husbyggnadsentreprenader och skolskjutsar som ökat jämfört med föregående år. Kommunen har också haft kostnadsökningar vad gäller interkommunala ersättningar HVB samt bostadsanpassningsbidrag. Däremot har kostnaderna för energi minskat jämfört med 2005 vilket främst förklaras av de energibesparande åtgärder som genomförts samt konverteringar till fjärrvärme. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till totalt Mkr vilket är en ökning med 52%. Skatteintäkterna uppgår 2006 till Mkr och grundar sig på den kommunala skattesatsen 2179 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster 2004 som sedan räknas upp till 2006 års nivå. När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik lägre inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Motsatsen gäller kostnadsutjämningssystemet där Örnsköldsviks kommun betalar till andra kommuner eftersom kommunen utifrån struktur förväntas kunna hålla en lägre kostnadsnivå än riksgenomsnittet. Under 2006 har kommunen totalt erhållit 316 Mkr i form av generella statsbidrag vilket är en minskning med 34% jämfört med Minskningen jämfört med 2005 förklaras främst av att kommunen 2006 betalar en högre avgift i kostnads- och LSS-utjämningen till andra kommuner. Finansnettot uppgår för 2006 till +37 Mkr. Det är en ökning med 5 Mkr jämfört med föregående år. Denna ökning förklaras främst av ökad utdelning från bolagskoncernen med 2 Mkr samt ökade intäkter från borgensprovision. Vidare har ett högre ränteläge gett högre intäkter på kommunens placeringar. Dessutom har räntekostnaförvaltningsberättelse 11

13 förvaltningsberättelse derna minskat något genom att nya ränteswapar har ersatt avslutade sådana som löpt med högre räntenivåer. Utveckling av verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och generella statsbidrag En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att titta på utvecklingen av verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag där intäktsökningen bör vara minst i nivå med kostnadsutvecklingen. Verksamhetens nettokostnad har ökat med 52% under 2006 vilket är en högre ökningstakt än under Den budgeterade ökningen uppgick till 59% och innehöll tillskott till nämnderna med 36 Mkr. Dessa tillskott förklarar 18% av nettokostnadsökningen. Kostnads-/intäktsutveckling Skatteintäkter och statsbidrag ökade också med 52% under 2006 vilket är en betydligt högre ökningstakt än föregående år. Ökningen i budgeten var beräknad till 45%. Förbättringen förklaras främst av de positiva slutavräkningarna för 2005 och 2006 totalt +23 Mkr. De kraftiga besparingsåtgärderna för nämnderna 2004 och 2005 med dryga 40 Mkr per år har medfört att nettokostnadsökningen bromsats upp. Samtidigt har ökningstakten av skatteintäkter och statsbidrag dessa år klart överstigit verksamhetens nettokostnadsutveckling vilket medfört att 2003 års negativa resultat har kunnat omvandlas till stora positiva resultat 2005 och Mkr respektive +64 Mkr. Investeringar Örnsköldsviks kommun är inne i en intensiv utvecklingsperiod vilket även märks på investeringsnivån. För fjärde året i rad stiger investeringarna och det är de skattefinansierade verksamheterna som svarar för ökningen. Under 2006 investerade kommunen totalt för 170 Mkr vilket är betydligt mer än 2005 då investeringarna låg på totalt 120 Mkr. De skattefinansierade verksamheterna svarar för 150 Mkr och de avgiftsfinansierade för resterande 20 Mkr. Stora investeringsprojekt under året har varit Bjästaskolan infrastruktur kring Swedbank Arena Äldrecentra investeringar i VA-verksamheten samt energibesparande åtgärder på Sörlidenskolan. Kommunens investeringsbudget omfattade projekt för 210 Mkr vilket ger en avvikelse på +40 Mkr. Förseningar främst i projekten Gruppboenden Bro över Nätraån Trygghetens hus och Sporthall på Skyttis idrottsplats är den huvudsakliga orsaken till avvikelsen. Investeringar Stora projekt som tagits i bruk under året är nya Bjästaskolan och det nya området kring Swedbank Arena. Under 2006 har också flertalet av projekten för reducerad energiförbrukning avslutats. De största pågå- 12

14 ende projekten är i nuläget Äldrecentrat och nya Sporthallen. En mer utförlig specifikation av kommunens investeringar finns under rubriken Investeringsredovisning. Rodretkoncernens och stiftelsernas investeringar uppgår för 2006 till 197 Mkr. Det ger totalt för året i kommunkoncernen 359 Mkr (237 Mkr) efter eliminering av 8 Mkr för interna fastighetsköp. Fördelningen mellan bolagen är Övik Energi 121 Mkr Övikshem 52 Mkr Örnsköldsviks Buss 18 Mkr och Tjänstecentrum 6 Mkr. Bland de större projekten kan nämnas Övik Energis fortsatta utbyggnad av fjärrvärmenätet i Hörnett och Varvet och fjärrkyla i centrum. Man har även påbörjat arbetet med kraftvärmeverket. Övikshem har investerat i standardförbättringar och fastighetsköp samt iordningställt 45 nya studentboenden. Av Örnsköldsviks Buss investeringar har ca hälften gått till nya hamnområdet i Köpmanholmen. Soliditet Ett mått på den finansiella styrkan betalningsberedskap på lång sikt är soliditeten. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet innebär därför att handlingsfriheten ökar likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Kommunkoncernens egna kapital uppgår per till Mkr. Kommunens andel uppgår till Mkr vilket motsvarar 97%. Vid årsskiftet 2006 uppgår kommunens soliditet till 70% vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med Trots ett resultat i nivå med fjolåret ökar soliditeten vilket främst förklaras av att balansomslutningen totalt har ökat med endast 17 Mkr. Detta får genomslag då soliditeten är ett procenttal. Trots en betydligt högre investeringsnivå under 2006 ökar inte tillgångssidan med mera eftersom kommunen har betydligt lägre fordringar i år jämfört med i fjol. Dessutom har kommunen minskat sina likvida medel under året. På skuldsidan finns förändringen i balansomslutningen förutom vad gäller resultatets påverkan på eget kapital främst i kortfristiga skulder. Dessa har minskat kraftigt jämfört med föregående år främst med anledning av att kommunen i fjol hade stora förutbetalda skatteintäkter som låg som skuld. Under fjolåret hade kommunen också en stor skuld till Övik Energi avseende gatubelysningen för åren Soliditeten i riket i genomsnitt (inklusive avsättning för pensioner enligt blandmodellen) uppgick 2005 till 53% vilket alltså kan jämföras med kommunens 68% Örnsköldsvik hade den högsta soliditeten i länet under 2005 där soliditeten i genomsnitt uppgick till 43%. Om hänsyn tas till kommunens samtliga pensionsförpliktelser d v s även förpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår kommunens soliditet till 19% per Vid föregående årsskifte uppgick soliditeten till 21% för kommunen vilket motsvarade genomsnittet i riket. Soliditeten för kommunkoncernen ligger på 40% vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med ifjol. Försämringen förklaras främst av investeringsvolymen samt den nyupplåning som det har inneburit. De kommunala bolagen redovisar liksom tidigare år alla sina pensionsförpliktelser som en skuld i balansräkningen. Se avsnittet Uppföljning av finansiella mål för ytterligare upplysningar om soliditeten för kommunen och koncernen. Risk och kontroll Likviditet Ett mått som beskriver betalningsberedskapen på kort sikt är likviditeten. Likviditeten kan redovisas med hjälp av olika nyckeltal. Kassalikviditeten är ett mått där omsättningstillgångarna (exklusive förråd) sätts i relation till de kortfristiga skulderna. En tumregel är att denna kvot bör vara större än 100% vilket då ger uttryck för att de kortfristiga skulderna kan betalas när de förfaller. Vid utgången av 2006 uppgår kassalikviditeten för kommunen till 99% vilket är en förbättring med 2 procentenheter jämfört med Förbättringen förklaras främst av att kommunens kortfristiga skulder minskat. Då kassalikviditeten i det närmaste når upp till det önskvärda värdet på 100% och då nästan en tredjedel av kommunens kortfristiga skulder utgörs av en semesterlöneskuld som inte kommer att betalas ut under det kommande året bedöms den finansiella betalningsberedskapen på kort sikt vara god. Per har kommunen 181 Mkr i likvida medel (203 Mkr). Inga amorteringar av låneskulderna har skett under Föregående år uppgick amorteringarna till 01 Mkr. Investeringarna har under 2006 varit betydligt högre jämfört med fjolåret totalt 170 Mkr (120 Mkr). Dessutom har kommunen under året betalt ut pensionspremien på drygt 62 Mkr. Under året har kommunens placeringar i genomsnitt uppgått till 119 Mkr jämfört med 135 Mkr för Avkastningen har tack vare högre ränteläge varit bättre än under Den genomsnittliga avkastningen som kommunen har haft på sina placeringar under året uppgår till 234% (184%) vilket kan jämföras med den genomsnittliga koncernkontoräntan på 206% under Kommunkoncernens kassalikviditet har dock försämrats under 2006 från 83% till 81% vilket främst förklaras av högre kortfristiga skulder vid årets utgång jämfört med fjolåret. Vidare har också de likvida medlen minskat till följd av den höga investeringsvolymen. Långfristiga skulder Med långfristiga skulder avses skulder med löptid över ett år. Kommunens långfristiga upplåning d v s exklusive kortfristig del uppgår vid årets slut till 230 Mkr. Detta innebär att av kommunens totala tillgångar är mindre än 10% finansierade genom externt lånade medel. Under mandatperioden har kommunen minskat sin lånestock med ca 13 Mkr. Ingen nyupplåning har skett under motsvarande period. Långfristiga skulder förvaltningsberättelse 13

15 förvaltningsberättelse Örnsköldsviks kommun är sedan hösten 2005 medlem i Kommuninvest. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar f n 182 kommuner och 7 landsting har tecknat en solidarisk borgen för de förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB åtar sig. Genom ett regressavtal mellan borgensmännen begränsas ansvaret för varje medlem till maximalt det belopp man lånat upp via Kommuninvest. Då Kommuninvest har väl avvägda likviditetsreserver i form av placeringar och lånelöften bedöms risken för att borgenskrav ska komma att utkrävas som ytterst liten. Motivet för kommunen inkl de kommunala bolagen att vara medlem i Kommuninvest är att Kommuninvest genom samordning av medlemmarnas upplåningsvolymer kan erbjuda lånevillkor som kommunen enskilt knappast kan nå. Dessutom får kommunen tillgång till finansiell kompetens som är svår att bygga upp i den egna organisationen. Kommunens genomsnittliga låneränta 2006 uppgår till 346% (382%). Den lägre räntenivån beror främst på att gamla ränteswapar som löpt med högre fast ränta har kunnats ersättas under 2006 med swapar som löper med en lägre fast ränta. Kommunkoncernens långfristiga skulder uppgår vid årsskiftet till Mkr. De totala låneskulderna är Mkr (1 690 Mkr) per där allt utom 6 Mkr utgör långfristig upplåning. Under året har Övik Energi utökat sin lånestock med 45 Mkr och Övikshem med 40 Mkr. Riskhantering Kommunkoncernen har samordnat sin finansiella verksamhet vilken regleras i en finanspolicy som prövas och fastställs av kommunfullmäktige. För närvarande görs en revidering av finanspolicyn och den beräknas fastställas av kommunfullmäktige under våren Finansverksamheten är utsatt för olika risker bl a ränterisk och likviditetsrisk. Likviditetsrisken d v s risken att lån inte ges vid behov bedöms för närvarande som liten. Den ekonomiska utvecklingen kan dock påverka kreditvillkoren. När det gäller ränterisken d v s risken för negativ påverkan på resultatet till följd av förändringar i marknadsräntorna är läget gott. Genom att sprida lånen över tiden blir effekterna av en räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. Därför har det i finanspolicyn reglerats att den genomsnittliga räntebindningstiden ska ligga mellan 2-3 år. För kommunen uppgår den till 2 år och 6 månader vid årets slut. Med anledning av det låga ränteläget under några år har lån med rörlig ränta ökat. För att minska ränterisken har det även reglerats i finanspolicyn att högst 30% av den totala lånestocken får ligga helt rörligt och högst 45% får förfalla inom en rullande 12-månaders period. Per ligger 30% av kommunens totala lånestock helt rörligt och 39% förfaller inom 12 månader. För att minska ränterisken ytterligare används även olika derivatinstrument. Vid årsskiftet är 70% av lånen inom kommunen försäkrade med olika derivatinstrument. För närvarande utgörs derivaten i huvudsak av ränteswapar. Enligt den fastställda finanspolicyn får derivatinstrument endast användas till att minimera ränterisken. Någon spekulation tillåts inte. Pensionsåtaganden Ett stort åtagande som kommunen har är de pensioner som har intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet består av tre delar; ansvarsförbindelse kortfristig skuld och avsättning. Från och med 1 januari 2006 har ett nytt pensionsavtal (KAP- KL) trätt i kraft och det kommer att genomföras i fyra steg under åren Avtalet är enhetligt för alla kommuner och landsting och innebär att den avgiftsbestämda delen ökar medan den förmånsbestämda delen minskar. Viktigt är också att avtalets förmånsbestämda del nu är kopplad till inkomstbasbeloppet. Tidigare var det kopplat till det lägre prisbasbeloppet. Pensionsåtagandet består till största delen av ansvarsförbindelse d v s de pensioner som intjänats t o m vilka ligger utanför balansräkningen. Läggs dessa in i balansräkningen som en avsättning sjunker kommunens soliditet kraftigt se avsnittet Soliditet (från 70% till 19%). Det som ligger som kortfristig skuld är den avgiftsbestämda ålderspensionen som ska betalas ut till olika försäkringsbolag. Det är den del av årets intjänade pension som den anställde själv får placera. Eftersom kommunen har beslutat att utbetala maximal del till arbetstagarna innebär det att större delen av den avsättning som uppstått sedan 1998 har omvandlats till kortfristig skuld och sedan betalats ut. Den avsättning som kvarstår i balansräkningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar över 75 inkomstbasbelopp. Pensionsåtaganden Vid utgången av 2006 uppgår kommunens totala pensionsåtaganden till Mkr vilket är en ökning med 96 Mkr jämfört med föregående år. Förutom vanliga ränte- och basbeloppsuppräkningar avseende ansvarsförbindelserna samt avsättningen för årets intjänade pensioner förklaras ökningen av en förändrad kalkylränta +84 Mkr. Under 2006 har kalkylräntan sänkts från 30% till 25% vilket gör att skulden idag måste öka för att samma slutvärde ska nås. Förändringarna i det nya pensionsavtalet avseende kopplingen till inkomstbasbeloppet infördes 2006 och det har inneburit en kostnadsminskning för kommunen. De förändringar som ökar kostnaderna genomförs från 2007 och fram till Av de totala åtagandena per utgör ansvarsförbindelsen Mkr (1 126 Mkr) avsättningen 49 Mkr (47 Mkr) inklusive löneskatt samt kortfristig skuld 62 Mkr inklusive löneskatt. Under 2000 tog kommunfullmäktige beslutet att återlåna alla pensionsmedel tills kommunen har amorterat alla sina låneskulder. Borgensåtaganden Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår vid utgången av 2006 till Mkr vilket är högre än riket i genomsnitt. Under 2006 har kommunens borgensåtaganden ökat med 78 Mkr. Ökningen avser ytterligare borgensåtaganden till Övik Energi och ÖviksHem. Den senaste fyraårsperioden har borgen till de kommunala bolagen ökat med nära 400 Mkr vilket även visar nivån på bolagens investeringsverksamhet under denna period. Av de totala borgensåtagandena vid årsskiftet avser Mkr åtaganden mot kommunens egna bolag. I huvudsak gäller det borgen för Övikshem Övik Energi och Tjänstecentrum med 673 Mkr 564 Mkr respektive 309 Mkr. Övriga borgensåtaganden avser bland annat borgen för egna hem en bostadsrättsförening samt till Folkets Hus-föreningar. I not 27 specificeras närmare vilka olika borgensåtaganden kommunen har vid årsskiftet. 14