2 Viktiga händelser 3 Kommunstyrelsens ordförande

Transkript

1 årsredovisning 2009

2 I n n e h å l l Innehåll Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 2009 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter. Nämndernas egna redogörelser och analyser är samlade i en särskild handling. 2 Viktiga händelser 3 Kommunstyrelsens ordförande Förvaltningsberättelse 4 Trollhättans Stad med fortsatt fokus på tillväxt 7 God ekonomisk hushållning 9 Ekonomisk i vår omvärld 10 Koncernen Trollhättans Stad 18 Personal 21 Demokrati 22 Välfärdsbokslut 24 Miljöredovisning 28 Kvalitetsredovisning 29 Verksamhet 30 Utbildningsnämnden 35 Kultur- och fritidsnämnden 38 Omsorgsnämnden 42 Arbetsmarknads- och socialnämnden 45 Byggnads- och trafiknämnden 48 Miljönämnden 49 Tekniska nämnden 51 Kommunstyrelsen Redovisning Trollhättans Stad 53 Resultaträkning 54 Balansräkning 55 Noter 59 Driftredovisning per nämnd 60 Investeringsredovisning per nämnd 61 Redovisningsprinciper 62 Begreppsförklaringar 63 Inkomster och utgifter 64 Fem år i sammandrag Redovisning koncernen 65 Sammanställd redovisning 65 Resultaträkning och kassaflödesanalys 66 Balansräkning 67 Redovisningsprinciper och noter 68 Koncernbolagens verksamhet Beslut/Revisionsberättelse 71 Beslut 72 Revisionsberättelse 76 Organisation, politik, förvaltning 1

3 v i k t i g a h ä n d e l s e r Viktiga händelser 2009 Trollhättan och Saab dominerade mediekartan i hela Sverige. Saab försattes i rekonstruktion och ägaren General Motors förkunnade mot slutet av året att man hade för avsikt att avveckla verksamheten och lägga ner företaget. Oron var stor, men i början av 2010 lyckades sportbilstillverkaren Spyker köpa loss Saab från GM. Den djupa ekonomiska krisen med lägre skatteintäkter gjorde neddragningar av våra verksamheter nödvändiga. Slättbergshallen invigdes 14 november, inrymmande en överbyggnad av bandybanan med läktare samt tidigare uterink. Därmed finns nu två rinkar och en bandybana under tak i Slättbergshallen. Kronan invigdes officiellt 5 september med pompa och ståt. Satsningen på 100 miljoner kronor är en mötesplats som innefattar en skola, ett bibliotek, medborgarservice, fritidsgård och samlingslokaler. En isbana för allmänheten invigdes på Drottningtorget den 6 december av artisten Amy Diamond. Trollhättan utsågs till Fairtrade City. Diplomeringen skedde i samband med nationaldagsfirandet 6 juni. Älvrummet beslutades bli officiellt naturreservat och invigningen skedde 23 augusti vid Olidanstationen och Kärlekens stig. En 100-lapp i skatt används på följande sätt: Utbildning Utbildning kr kr Äldreomsorg Äldreomsorg och och funktions- funktions-hindra- hindrade de kr kr Förskola och fritidshem 14 kr Förskola och fritidshem 14 kr Kultur och fritid kr Kultur och fritid 6 kr Individ- o familjeomsorg kr Individ- o familjeomsorg 5 kr Övrigt kr Övrigt 4 kr Gatu, vägar och parker kr Försörjningsstöd 4 kr Försörjningsstöd kr Gatu, vägar och parker 3 kr Räddningstjänst Räddningstjänst och samhällsskydd kr och samhällsskydd 1 kr Politisk verksamhet kr Politisk verksamhet 1 kr 2

4 K S o r d f ö r a n d e Tack och farväl! Gert-Inge Andersson, Kommunstyrelsens ordförande D et här är min sista årsredovisning för Trollhättans Stad. Det har blivit 13 stycken sedan Omslagsbilden första året var från den stora folkfesten på Innovatum när nya Saab 9-5 lanserades. Det uppfattades som en avgörande modell som skulle bära Saab in i framtiden. Även 2009 har präglats av Saab s framtid. Det är glädjande att konstatera att Saab nu fått en ny ägare och att framtidstron återvänt. Det innebär också en injektion för hela Trollhättan och att vi har svårt att stava till ord som "omögligt och je öpp, som vi skojat om i en annonskampanj. Då liksom nu var det många förståsigpåare som räknade ut Saab och Trollhättan. Nu måste vi fortsätta det mödosamma arbetet med att bredda vårt näringsliv. Det gör vi bland annat tillsammans med de andra fordonskommunerna i Fyrstad med ett gemensamt omställningskontor här i Trollhättan beslutade kommunfullmäktige att satsa på att bygga upp Innovatum. Det har bidragit till en breddning av vårt näringsliv, med bland annat Film i Väst och många nya spännande företag som stöttats i sin utveckling av Innovatum. En utökad ägarbild med att Fyrbodal också går in som ägare gör att Innovatum kan spela en ännu viktigare roll i regionens näringslivsutveckling. Den djupa lågkonjunkturen har påverkat oss kraftigt. Arbetslösheten har ökat och uppgick vid årsskiftet till 11,5 % att jämföra med rikets 7,0 %. Särskilt allvarligt är att ungdomsarbetslösheten nästan fördubblats på ett år och att nära var femte ungdom i Trollhättan står utanför arbetsmarknaden. Huvudansvaret för sysselsättningen ligger på staten, men kommunen gör stora insatser för att lindra effekterna. Bland annat planerar vi för att ta emot ytterligare 250 praktikplatser i förvaltningen. Finanskrisen och recessionen har fått kraftig effekt också på den kommunala ekonomin. Prognoserna i början av året från Sveriges kommuner och landsting visade att skatteintäkterna kommer att minska kraftigt. För Trollhättan räknade vi med en minskning med 70 mkr jämfört med budgeten. Kommunfullmäktige gav då kommunstyrelsen i uppdrag att besluta om reviderad budget. Merparten av minskningen skedde inom KS anslag för särskilda åtgärder, men också nämndernas anslag minskades. Nu blev inte bortfallet av skatteintäkterna riktigt så stort som prognoserna visade utan stannade vi 50 mkr. Det är glädjande att konstatera att vi för trettonde året i rad kan redovisa ett positivt resultat. För 2009 uppgår överskottet till 60 mkr. Nästan alla nämnder har redovisat överskott mot budget, trots omprövad budget. Det är ett hårt och engagerat arbete från våra medarbetare och nämnder som bidragit till det goda resultatet. Tyvärr har vi under året varit tvungna att varsla anställda om uppsägning. De allra flesta har dock kunnat återanställas och beslutade uppsägningar har nu dragits tillbaka. Under året har vi invigt Kronan, det nya kulturhuset/skolan som vi tror kommer att betyda mycket. Gymnasiesärskolan har också fått nya lokaler. Som ordförande i kommunstyrelsen har jag haft hu vudansvaret för kommunens ekonomi. Det medför att jag många gånger måste säga nej eller skjuta på angelägna projekt och utökningar, men också kunnat medverka till stora satsningar. Åren har lärt mig hur viktigt det är för en kommun att ha en stabil ekonomi så att man har en handlingsberedskap för framtiden. Jag önskar min efterträdare Paul Åkerlund välkommen till ett spännande uppdrag. Tack alla förtroendevalda och anställda för många intressanta och givande år! Gert-Inge Andersson Kommunstyrelsens ordförande 3

5 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e Trollhättans Stad med fortsatt fokus på tillväxt T rollhättan är landets 42:a kommun i storlek och den fjärde största i Västra Götaland. Inom Fyrbodal där 14 kommuner samverkar är Trollhättan den största. Trollhättan är ett arbetsmarknadscentrum och ett av de tre utvecklingsnav som tillsammans med Göteborg utgör motorer för regionens tillväxt. År 2009 var trots allt ett positivt år för Trollhättan. Befolkningen ökade och bostadsbyggandet fortgick. Utbyggnaden av infrastrukturen fortsatte och antalet studenter vid Högskolan Väst ökade. Men den djupa lågkonjunkturen och krisen i fordonsindustrin satte sina spår. Året präglades av den försäljningsprocess som SAAB Automobile genomgick. Befolkning, bostadsbyggande och arbetsmarknad Befolkningsutveckling I slutet av 2009 uppnådde Trollhättan ett invånarantal på , en ökning med 386 personer. Sett över en längre period har Trollhättan haft en positiv befolkningsförändring i 25 år. Under 2009 var överskottet av inflyttning stort men födelsenettot var också fortsatt positivt. Trenden med förhållandevis många födda barn fortsatte. De höga inflyttningstalen från senare år fortsatte. Det var personer som valde att flytta till vår kommun. Däremot minskade antalet utflyttare oväntat mycket med tanke på arbetsmarknadsläget. Under senare år har inflyttningsnettot från utlandet varit stort. Så var det även 2009, bland annat beroende på ett stort flyktingmottagande. Inom det egna länet var det fler som flyttade till Trollhättan än härifrån. Mot övriga Sverige blev det ytterligare ett år med flyttningsförlust. Vi har ännu inte underlag som redovisar inom vilka åldersklasser som förändringarna varit störst, men väntar oss ett positivt flyttnetto i åldersgruppen år. I denna grupp ingår studerande som flyttar till Trollhättan till följd av samlokaliseringen av Högskolan Väst på campus. Tillsammans ökade Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg sin befolkning med närmare 600 personer. I ett nationellt perspektiv tillhör Trollhättan den lilla grupp av kommuner, som trots att de inte ligger i de direkta storstadsregionerna, ändå har haft en relativt god befolkningstillväxt under de senaste tio åren. Det beror på att Trollhättan utgör ett regionalt arbetsmarknads- och utvecklingscentrum med högskola. Trollhättan har en relativt ung befolkning med något färre kvinnor än män. Barn i åldrarna 0-9 år, ungdomar i högskoleåldrarna och personer i åldrarna år och år kommer, enligt den senaste prognosen, att öka mest i antal under den kommande femårsperioden. Detta utgör ett viktigt planeringsunderlag i Trollhättans Stads verksamhet och kommer att ställa krav på förändringar. Bostadsbyggande Enligt preliminära uppgifter färdigställdes 108 bostäder. Året innan var det betydligt fler, men de allra flesta var studentbostäder, i vilka inflyttning skedde successivt under Utbyggnaden av studentbostäder är viktig för att öka attraktionen som studentstad och stärka Högskolan Västs konkurrenskraft. Ett antal bostadsbyggnadsprojekt med både villor och lägenheter pågår och planer finns för ytterligare utbyggnad under de kommande åren. Intresset för byggande av småhus är fortfarande stort. Lågkonjunkturen och utvecklingen på arbetsmarknaden gör dock nivån på bostadsbyggandet osäker. Trollhättan har en ambition att år 2030 ha vuxit till invånare. Vår översiktsplan, bostadsförsörjningsplan och planläggningsarbete ger en god beredskap för en offensiv utveckling och utbyggnad av bostäder. Ant inv Folkmängdsutveckling i Trollhättans kommun Tillskott ant bost Ny- och ombyggnad av bostäder Trollhättans kommun Flerbostadshus Småhus Ombyggnads/rivning 4

6 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e Arbetsmarknad Trollhättan utgör ett arbetsmarknadscentrum med sina drygt arbetstillfällen och har en nettoinpendling på drygt personer. Trollhättan är en utpräglad industristad där tillverkningsindustrin är dominerande näringsgren. Pågående strukturomvandling har medfört en sjunkande andel men den är ännu närmare 30 %. Riksgenomsnittet är ca 15 %. Trollhättan har sedan många år en arbetslöshet som ligger över riksgenomsnittet och är bland de högsta i Västra Götaland. De senare årens minskning av arbetslösheten bröts hösten 2008 på grund av oron på finansmarknaden och lågkonjunkturen. I januari 2010 var 4,4 % fler av befolkningen i yrkesverksam ålder utanför ordinarie arbetsmarknad än ett år tidigare och arbetslösheten tillbaka på den nivå som rådde hösten Ungdomsarbetslösheten ökade med 6,5 %. Med fortsatt fokus på tillväxt Trollhättans Stad har fortsatt fokus på tillväxt- och utvecklingsfrågorna och ambition att vara en motor för utveckling och förnyelse i regionen. En handlingsplan för tillväxt och utveckling utarbetades med fokus på näringslivsarbete, bostäder, utbildning och varumärkesarbete. Infrastruktursatsningar Som industristad har Trollhättan alltid haft ett pendlingsöverskott. Kommunikationer och infrastruktur av god kvalitet är viktigt för utveckling. Av de som år 2008 hade sina arbetsplatser inom kommunens gränser bodde ca (ca 37 %) i en annan kommun. Av Trollhätteborna arbetar ca personer i en annan kommun. På 2000-talet har antalet utpendlare ökat medan inpendlingen legat på samma nivå. Det betyder att Trollhättan ökat sin attraktion som bostadsort. Utbyggnaden av järnvägens dubbelspår och en fyrfilig E45 till Göteborg pågår planenligt. Betydelsen för utvecklingen i Trollhättan med omnejd kan inte nog betonas. Med snabba förbindelser med Göteborg kommer våra möjligheter till fortsatt Andel utanför arbetsmarknad Trollhättan resp. riket utveckling som en attraktiv ort för både företag och människor att öka. För ett par år sedan var även fyrfältsvägen till Uddevalla färdig, vilket också stärkte Trollhättan som arbetsmarknads- och utbildningscentrum. Om våra potentiella kommuninvånare inte finner arbetstillfällen här bör en restid på bara drygt en halvtimme till Göteborg ändå locka till bosättning, inte minst med tanke på den miljö och service vi erbjuder. Nya attraktiva bostadsområden I linje med ambitionen att växa till invånare år 2030 sker en satsning på nya bostadsområden. Ibruktagande och planering av nya bostadsområden och förtätningar av bebyggelsen görs i attraktiva lägen. Ambitionen är att erbjuda en blandad bebyggelse med hög servicenivå och blandad natur. Det kommer också att finnas nya områden i några av våra mindre tätorter. Nya arbetstillfällen En fortsatt tillväxt förutsätter att befintliga företag utvecklas och att nya etableras. SAAB:s utdragna försäljningsprocess och den djupa lågkonjunkturen skapade en osäkerhet om utvecklingen. Antalet nya företagsetableringar sjönk. SAAB har nu en ny ägare och kommer att fortsatt vara en viktig aktör på Trollhättans arbetsmarknad. Osäkerheten är undanröjd och nu fortsätter vi att satsa aktivt på att underlätta nyetableringar och att stödja befintliga företag. Trollhättans Stads näringslivsenhet, Trollhättans Tomt AB och Innovatum Teknikpark är våra tre starka näringslivsinstrument. Tillsammans med ett medvetet varumärkesarbete och koppling till det internationella arbetet, kan goda förutsättningar skapas för företag att etablera sig i Trollhättan och befintliga företag att växa och utvecklas. Ett samarbete mellan fordonskommunerna i Fyrbodal (Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Dals Ed, Färgelanda, Tanum och Åmål) har startats i syfte att kraftsamla för ökat antal arbetstillfällen, minskad arbetslöshet och en differentiering av näringslivet. Trollhättans kommun Pendling Andel år,% 20 Andel 16-64år,% Jan-97 Jan-99 Jan-01 Jan-03 Jan-05 Jan-07 Jan År Trollhättan Riket Inpendling Utpendling Pendlingsnetto 5

7 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e Trollhättans Stad har ett sammanhållande ansvar för detta samarbete som planeras pågå i första hand under tre år. Ett spännande och framgångsrikt samarbete mellan offentlig verksamhet, forskning och företag pågår i Innovatum Teknikpark. Inom Innovatum Teknikpark har vi ett produktionstekniskt centrum med Sveriges modernaste utrustning. Utbildning Högskolan Väst har stor betydelse för Trollhättans attraktion för boende och företag. Studenterna blev fler och Högskolan Väst är en av de högskolor i landet där högst andel studenter får jobb efter avslutade studier. Förhoppningsvis kommer många att stanna i kommunen och bidra till vår tillväxt och utveckling. Vårt lärcentrum är ett viktigt komplement och rekryteringsbas för högskolan. God offentlig service För Trollhättans framtid och utveckling som attraktiv ort för företag och människor är en god livsmiljö och en god offentlig service viktigt. Våra verksamheter bedrivs med medborgaren/ kunden i fokus och för uppfyllande av de högt ställda målen i verksamhetsuppdragen. Professionalism, helhetssyn, verksamhetens utveckling och vikten av delaktighet och respekt är några av ledorden i vår ledningspolicy. Ett gott ledarskap och ansvarsfullt medarbetarskap är viktiga framgångsfaktorer för verksamheten. Vi har gemensamma system för såväl verksamhetsplanering, uppföljning och kvalitet. Det är viktiga stöd för såväl chefer som medarbetare. I kvalitetsarbetet har vi haft fortsatt fokus på servicefrågorna och därmed tillgänglighet och bemötande. Arbetet med att ständigt utveckla och förbättra verksamheten pågår. Att använda IT som verktyg i verksamhetsutvecklingen och även förbättra service till våra invånare/kunder är viktigt för oss. Annika Wennerblom, Stadsdirektör Inköp och upphandling är ett område som är viktigt för såväl en effektiv verksamhet som att driva på utvecklingen inom miljöområdet och bidra till näringslivets utveckling. Miljöfrågorna är fortsatt centrala och ambitionen är att behålla vår position som ledande miljökommun i landet. Under 2009 försämrades de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten kraftigt genom lågkonjunkturen med åtföljande lägre skatteintäkter. Verksamheten har anpassats till de nya förutsättningarna men i det mest väsentliga har den kunnat genomföras i enlighet med verksamhetsuppdragen och huvuddelen av målen har kunnat uppfyllas. Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) Annika Wennerblom Stadsdirektör Antal pers dagbefolkn

8 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e God ekonomisk hushållning Måluppfyllelse Nämndgemensamma uppdrag % Trollhättans Stad skall ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten, samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. Ur ett verksamhetsperspektiv innebär det att kommuninvånarna ska få ut mesta möjliga verksamhet och kvalitet av sina skattepengar och att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag ska genomföras inom anvisade ekonomiska ramar. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att ha kontroll över sin ekonomi på såväl kort som lång sikt. En tillräcklig ekonomisk buffert ska finnas för att möta naturliga svängningar i intäkter och kostnader, utan behov av omedelbara neddragningar i verksamheten. Långsiktigt bör resultatet tillsammans med avskrivningarna räcka för att finansiera en genomsnittlig investeringsnivå. För fördjupning se vidare avsnitten Ekonomisk analys respektive Nämndernas verksamhet. Nämndsgemensamma verksamhetsuppdrag från kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige har lämnat elva nämndgemensamma verksamhetsuppdrag. Nämnderna redovisar olika måluppfyllelse för dessa. De upplevs allmänt som svårgripbara då de söker fånga strategiskt viktiga frågor. Kvaliteten på rapporteringen bör bli bättre då bedömningen fortfarande inte sker utifrån de målnivåer som är uppsatta i indikatorerna utan rent allmänt huruvida man arbetar med uppdraget. Jfr mellan full måluppfyllelse och inrapp måluppfyll Nämndgemensamma uppdrag Poäng % % Kommunfullmäktige 41 % Kommunstyrelsen 83 % Utbildningsnämnden 62 % Omsorgsnämnden 81 % Kultur- och fritidsnämnden 81 % Arbetsmarknads- och socialnämnden 72 % Tekniska nämnden 90 % Byggnads- och trafiknämnden 72 % Miljönämnden Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Inrapp. måluppfyllelse Arbetsmarknads- och socialnämnden Tekniska nämnden Byggnads- och trafiknämnden Miljönämnden Full måluppfyllelse Verksamhetsuppdrag Måluppfyllelse 1. I syfte att ständigt utveckla den kommunala verksamheten skall samtliga nämnder bedriva ett systematiskt utvecklingsarbete i enlighet med kommunens verksamhetsledningssystem SIQ. 2. Samtliga nämnder ska aktivt arbeta med riskanalyser och vidta nödvändiga tekniska och organisatoriska åtgärder för att upprätthålla god säkerhetsnivå i verksamheten. 3. Samtliga nämnder skall ha brukarråd, elevråd eller andra typer av forum för dialog med medborgare och brukare i den egna verksamheten. 4. Dialogen mellan politiker och anställda ska utvecklas. 5. Näringslivet ska uppleva stor öppenhet, lyhördhet och snabb handläggning i den kommunala organisationen. Berörda nämnder har ett särskilt stort ansvar för detta. 6. Trollhättans Stads verksamheter skall fram till år 2010 minska sin användning av icke förnybar energi med 90% jämfört med 1996 (43 GWH). 7. Trollhättans Stads tjänsteresor ska ske miljövänligt, trafiksäkert och ekonomiskt. 8. Andel inköp av ekologiskt och närproducerat livsmedel skall öka under mandatperioden. 9. Samtliga nämnder skall i det egna planeringsarbetet ta hänsyn till och utifrån sitt ansvarsområde vidta åtgärder avseende fokusområdena Kunskapsutveckling & livslångt lärande, Företagande samt Hållbar utveckling. 7

9 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e Verksamhetsuppdrag Måluppfyllelse 8. Andel inköp av ekologiskt och närproducerat livsmedel skall öka under mandatperioden. 9. Samtliga nämnder skall i det egna planeringsarbetet ta hänsyn till och utifrån sitt ansvarsområde vidta åtgärder avseende fokusområdena Kunskapsutveckling & livslångt lärande, Företagande samt Hållbar utveckling. 10. I syfte att stimulera utvecklingen av stadsdelarna skall berörda nämnder och styrelser i Trollhättans Stad och dess koncern aktivt samverka. Under mandatperioden ska utvecklingen i stadsdelen Kronogården särskilt uppmärksammas. 11. Vid ställningstagande till etablering av ny verksamhet eller vid verksamhetsomprövningar i Staden skall förutsättningarna för extern finansiering genom EU alltid undersökas. Underlag därom skall presenteras inför beslut. Målet skall vara att på sikt ha en medfinansiering på 1000 kr/invånare. Nämndspecifika verksamhetsuppdrag från kommunfullmäktige Här redovisas de enskilda nämndernas sammantagna måluppfyllelse avseende de egna verksamhetsuppdragen enligt ovanstående poängformler. I tabellen ingår också den sammantagna måluppfyllelsen avseende de gemensamma uppdragen för samtliga nämnder. Målen redovisad och kommenteras i nämndernas verksamhetsredogörelser och sammanfattning i efterföljande avsnitt Nämdernas verksamhet sid 59. Finansiella mål enligt MRP Kommunallagens krav på att intäkterna skall vara större än kostnaderna är uppfyllt. Detta så kallade balanskrav är ett minimikrav och det är trettonde året i rad Trollhättans Stad redovisar ett positivt resultat. Oförändrad utdebitering. Utdebiteringen har varit oförändrad sedan 1982 med undantag av skatteväxlingar med landstinget/regionen. Måluppfyllelse Sammanställning alla nämnder % Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkterna ökade med 1,4 % och nettokostnaderna med 1,8 % mot Skillnaden bidrog till en försvagning av resultatet med ca 8 mkr. Målet nåddes dock jämfört med budget då kostnaderna ökade med 0,4 och skatteintäkterna med 1,6 %. Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag skall öka. Andelen ligger på 2,5 % Över senaste femårsperioden är det genomsnittliga resultatet knappt 2,5 %. Soliditeten skall öka. Redovisad soliditet minskar från 68,9 % till 63,5 %. Det underliggande resultatet och investeringarna har räckt till en svagt ökad soliditet, medan ändrad omslutning av omsättningstillgångar och kortfristiga skulder och att även ett villkorat aktieägartillskott till TSAB om 75 mkr bidragit till hela minskningen. Eftersom tillskottet är ett reellt åtagande, men inom koncernen, blir slutsatsen att målet ändå nåddes Under mandatperioden skall resultatet vara minst 25 mkr per år. Resultatet är 60 mkr, vilket är något bättre än genomsnittet för de senaste fem åren som uppgår till 55 mkr. Låneskuld högst 150 mkr. Trollhättans Stad har nu inga långfristiga lån. Jfr mellan full måluppfyllelse och inrapp måluppfyll Sammanställning alla nämnder % % 72 % 69 % 68 % 73 % Poäng Nämndgemensamma 41 % Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden 54 % Omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Arbetsmarknads- och socialnämnden Tekniska nämnden 45 % Byggnads- och trafiknämnden 58 % Miljönämnden Nämndgemensamma Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Inrapp. måluppfyllelse Arbetsmarknads- och socialnämnden Tekniska nämnden Byggnads- och trafiknämnden Miljönämnden Full måluppfyllelse 8

10 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e Ekonomin i vår omvärld Tecken på ljusning Det stora fallet i finanskrisens spår ledde till den största nedgången av produktion och efterfrågan i modern tid. Nu finns tydliga tecken på att den globala ekonomin kommit ur recessionen och börjar återhämta sig, men det sker i en svag takt. Precis som i Sverige är vändningen till stor del ett resultat av kraftiga stabiliseringspolitiska åtgärder, främst genom kraftiga räntesänkningar och finansiella stimulanser. Vad som händer när dessa nu successivt avvecklas och räntorna återgår till mer normala nivåer bidrar till en fortsatt osäkerhet. Produktionen globalt minskade 2009 med drygt 1 % men väntas öka 2010 med 3,6 %. I EU minskade BNP 2009 med drygt 4 % och väntas 2010 få en fortsatt svag tillväxt med ca 1 %. Flera länder inom EU har dessutom stora obalanser i sina statsbudgetar vilket kan bidra till finansiell oro. Våra stora exportmarknader, främst Tyskland och USA, har en måttlig tillväxt vilket håller tillbaka tillväxten också i Sverige, medan Asien visar fortsatt stark tillväxt. Sverige är mycket exportberoende. Sveriges BNP föll med hela 4,9 %, men väntas 2010 öka med drygt 3 %. Främst är det inhemsk konsumtion som på kort sikt lyfter tillväxten i Sverige. Effekterna på sysselsättningen väntas dock dröja. Det låga resursutnyttjandet innebär att produktionen kan växa utan nyanställningar, men sysselsättningen fortsätter inte att falla. Det finns dock risk att arbetslösheten blir fortsatt hög fram till slutet av 2011 trots relativt god fart i ekonomin. Konsumentpriserna sjönk i Sverige med 0,3 % genom låg efterfrågan, sjunkande räntor och lägre energipriser. Även för de närmaste åren förutses en låg inflation, särskilt rensat för höjda räntor. Successivt återgår vi nu till en mer normal räntenivå. Riksbanken räknar med att reporäntan inom några år ligger på ca 4 %. Löneökningarna väntas bli ganska måttliga de närmaste åren med nivåer om 2-2,5 %. Svag kommunal ekonomi Den finansiella krisen medförde en kraftigt minskad sysselsättning och en mycket svag utveckling av det kommunala skatteunderlaget var ökningen 5,3 %, för att 2009 sjunka till 1,7 %. Den viktigaste skattebasen lönesumman visade en mycket svag ökning genom färre arbetade timmar och lägre löneökningstakt. De tidiga prognoserna våren 2009 indikerade en ännu större nedgång. Därefter stabiliserades dock läget. Den mycket låga tillväxten och regeringens beslut att tillföra medel först från och med 2010 medförde att många kommuner omprövade sina budgetar och genomförde kraftiga effektiviseringar och besparingar. Under året har antalet anställda i kommunerna minskat med och i landstingen med Preliminära siffror visar nu att de flesta kommunerna, trots kraftigt försämrade förutsättningar jämfört med budget, redovisar positiva resultat Överskottet beräknas till drygt 10 mdkr, vilket motsvarar ca kronor per invånare. I överskottet ingår extraordinära poster med 2,2 mdkr, lägre arbetsgivaravgifter med 3,7 mdkr och återbetalda medlemsavgifter från Sveriges kommuner och landsting med 0,6 mdkr. Förutsättningarna för den kommunala ekonomi 2010 ser positiva ut. Tillväxten tycks bli högre än tidigare beräknat, vilket förbättrar skatteintäkterna. Avtalsförsäkringarna har sänkts till en permanent lägre nivå, inflationen är låg och räntorna är låga, även om de är under stigning. Det bör också finnas förutsättningar för relativt låga löneavtal. Om inga nya statliga medel tillförs sektorn kommer 2011 att bli mycket besvärligt, då det tillfälliga statliga konjunkturstödet på 9 mdkr 2010 upphör, med risk för underskott för sektorn. BNP utveckling Resultat per invånare kommuner Mkr ,6 1,0 3,6 1,1 3,3 3,8 1,9 2, ,2-0,8-4,1-4, Världen EU Sverige Resultat exkl extraord. poster Årets resultat 9

11 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e Koncernen Trollhättans Stad n E n betydande del av den kommunala verksamheten bedrivs inte i den kommunala förvaltningen utan i kommunala bolag eller tillsammans med andra parter. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunens hela ekonomiska engagemang redovisas i en sammanställd redovisning (=koncernredovisning), som ska ge en helhetsbild av kommunens totala verksamhet, ekonomiska ställning och åtagande. Den sammanställda redovisningen, eller Koncernredovisningen skall omfatta alla företag där Trollhättans Stad har ett varaktigt bestämmande eller ett betydande inflytande som ger möjlighet att påverka utformningen av koncernföretagens verksamhet, mål och strategier etc. Av nedanstående bild framgår vilka företag som ekonomiskt redovisas (konsolideras) tillsammans i koncernredovisningen. Trollhättans Stad Ej konsoliderade i koncernredovisningen Trollhättan Stadshus AB 100% Trollhättan Energi AB 100% Bostads AB Eidar 100% Trollhättans Tomt AB 100% 90% Energifokus i THN & U-a AB 50% Kalltorp Kraft HB 50% Trollhättan Energi Elnät AB 100% Solrosens Fastighetsförvaltning HB 10% KB Älvhögsborg 50% Fyrstad Flygplats AB 49% Stiftelsen Innovatum 15% Norra Älvsborgs- Räddningstjänstförbund 41% Svenska Kommunförsäkringar AB 3% Västtrafik AB 2% Resultat Koncernens nettoresultat gav en ökning av eget kapital med 81,3 mkr (65,1 mkr). Förbättringen av resultatet är hänförligt till dels Trollhättan Energi AB, dels Trollhättans Stad. Resultatet för Trollhättans Stad efter eliminering av koncerninterna resultatposter är 55,7 mkr (51,3 mkr). Resultatet för dotterföretagen ger ett överskott om 23,0 mkr (12,5 mkr). Efter eliminering av koncerninterna resultatposter är bolagens resultat 27,9 mkr (13,9 mkr). Under 2009 har utdelning erhållits från KB Älvhögsborg med 0,3 mkr (0,2 mkr 2008). Trollhättan Stadshus AB har erhållit 13,9 mkr i utdelning från sina helägda dotterbolag. Från Trollhättan Stadshus AB har ränta på förlagslån betalats med 15,2 mkr under Viss regional verksamhet bedrivs också tillsammans med grannkommunerna i gemensamma bolag m.m. Under 2009 har utbetalats 45,1 mkr (37,4 mkr) i verksamhetsanslag till dessa bolag. Utöver detta har uppdragsersättning till Innovatum AB utbetalats med 12,3 mkr (12,5 mkr). 10

12 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e Balans Kommunkoncernens omsättning uppgår till mkr (3 164). Balansomslutningen är totalt mkr (4 965). Av anläggningstillgångarna svarar bolagen för 59,2 % (2 653 mkr) och Trollhättans Stad 40,8 % (1 971 mkr). Koncernens totala långfristiga upplåning uppgick vid årets slut till 2 665,1 mkr (2 515,8 mkr), se not 3. Dotterföretagens andel av koncernens långfristiga lån uppgår till 99 procent (98 procent). Bostads AB Eidar svarar ensamt för 49 procent av koncernens låneskulder. Koncernsoliditeten är 30,8 % (31,7 %). Soliditeten är 63,5 % i Trollhättans Stad. Långsiktigt bör soliditeten öka i koncernföretagen. I riket var den genomsnittliga soliditeten 2008 ca 40 % för kommunkoncerner. I ett särskilt avsnitt redovisa resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning med redovisningsprinciper och noter för koncernen. Där kommenteras också de enskilda koncernbolagens verksamhet. sid 67. Koncernen Kommunen Medelant årsarb: Män Kvinnor Löner o ers, mkr Finansiering och investering Genom den finansiella koncernredovisningen samordnas koncernens likviditet och kortfristiga rörelsekapitalbehov. Långfristig upplåning sker separat för varje företag. Koncernens investeringar uppgick under året till 468,2 mkr (544,1 mkr). Störst investeringar har Trollhättans Tomt AB, Trollhättans Stad och Trollhättan Energi AB haft. Långfristiga lån finansierar 56 % (56 %) av anläggningstillgångarna i koncernen. Motsvarande siffra i Trollhättans Stad uppgår till 0 % (0 %). Staden amorterade av sitt sista lån Kommunal borgen Personal För de kommunala bolagen har Trollhättans Stad tecknat borgen med mkr (2 066 mkr). Ökningen avser ökad upplåning för Trollhättan Energi AB. Borgen har i huvudsak ersatt annan säkerhet. En bedömning är att den allra största delen skulle kunna ersättas av annan normal banksäkerhet. % Investeringar Kommun Koncern Resultat före extraordinära poster Soliditet koncern Mkr % Kommun Koncern Kommun Koncern 11

13 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e Ekonomisk översikt - Trollhättans Stad S ammanfattning ett händelserikt år Den djupa ekonomiska nedgången medförde att Kommunstyrelsen i maj reviderade 2009 årsbudget. Skatteintäkterna sänktes med 70 mkr som anpassning till aktuella prognoser, särskilda åtgärder sänktes med 30 mkr och nämndernas ramar med 23 mkr. Den samhällsekonomiska nedgången har blivit djup, men inte riktigt så djup som befarades i våras. Därför har skatteintäkterna utfallit 16 mkr bättre än budget. Vidare har avtalsenliga arbetsgivaravgifter/avtalsförsäkringarna sänkts under löpande år med 25 mkr. Nettoinvesteringarna blev 127 mkr med Kronan och Gymnasiesär MÅG som de två största objekten med 40 respektive 17 mkr inkl utrustningsanslag. Stora investeringar för Trollhättans Stad har genomförts eller påbörjats genom koncernbolagen bandyhall, Älvhögsborg och Ungdomens Hus. I koncernen investerades 468 mkr en minskning från föregående års 544 mkr. Störst enskilda objekt är Kronan, gymnasiesär MÅG, fjärrvärmeinvesteringar och tillbyggnad industrilokalen Ratten 1. God ekonomisk hushållning Mål: Trollhättans Stad skall ha en god ekonomisk hushållning och en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. En samlad bedömning är att verksamheten har bedrivits med god ekonomisk hushållning och att beslutade mål och uppdrag i stor utsträckning har uppnåtts se vidare avsnittet God ekonomisk hushållning sid 7. Uppsatta finansiella mål har uppnåtts för Den sammantagna bedömningen är att nämndernas verksamhet också uppfyllt kraven på God ekonomisk hushållning och att verksamheternas mål och uppdrag i stort genomförts på ett bra sätt. Nämnderna har också klarat budgetanpassningarna väl och redovisar 15 mkr lägre kostnader än budget. Utbildningsnämnden har vänt ett underskott på 15 mkr 2008 till ett överskott på 4 mkr samtidigt som nämnden fått anpassa verksamheten till målgruppsminskningar i grundskolan och reviderad budget. Den enda nämnd som redovisar underskott är Arbetsmarknadsoch socialnämnden 8,2 mkr för placeringar. Nämnden har fått tilläggsanslag med 20 mkr för försörjningsstöd och har en oroande kostnadsutveckling. Resultatet (intäkter minus kostnader) blev mycket bra och förbättrades från 52,7 mkr 2008 till 60,7 mkr Det motsvarar 2,5 % av skatteintäkterna. Förbättringen mot reviderad budget blev mycket stor, 55 mkr. Verksamhetens nettokostnader ökade med mycket låga 1,8 %, något mer än skatteintäkternas 1,4 %. Resultatet är väl i nivå med vad som genomsnittligt krävs för en långsiktigt god hushållning för att klara finansieringen av investeringar och pensionskostnader. Resultatet måste bedömas som mycket gott för ett lågkonjunkturår och innebär en konsolidering av Trollhättans Stads ekonomi till gagn för den fortsatta verksamheten. Det totala resultatet för Trollhättans Stad och de kommunala företagen enligt den sammanställda redovisningen, koncernen Trollhättan, har ökat från 65 mkr till 81 mkr. Främst är det Trollhättan Energi AB som förbättrat resultatet. Av resultatet efter interna elimineringar svarar Trollhättans Stad för 56 mkr och bolagen för 28 mkr. Balanskravet uppfyllt Enligt Kommunallagen skall kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ett minimikrav är det så kallade Balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna. Resultatet måste vara större än noll. Trollhättans Stad har de senaste tretton åren varje år haft ett resultat som klart överträffat balanskravet. Avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans: Resultat,mkr Redovisat enligt RR 60,7 52,7 79,4 Avgår reavinster -3,3-4,1-2,8 Resultat 57,4 48,6 76,6 Anm: 2007 Exkl reavinster 13,4 mkr som motsvarades av extra pensionsavsättning. Finansiella mål enligt MRP Oförändrad utdebitering. Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag skall öka. Soliditeten skall öka. Under mandatperioden skall resultatet vara minst 25 mkr per år. Låneskuld högst 150 mkr. Uppföljning av de finansiella målen kommenteras nedan. Resultatanalys Det ekonomiska resultatmålet kraftigt överträffats. Mål: Under mandatperioden skall resultatet vara minst 25 mkr per år. 12

14 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e I budget 2009 budgeterades ett överskott (ökning av eget kapital) med 25,0 mkr. I samband med vårens reviderade budget sänktes resultatet till 9 mkr. Det slutliga resultatet blev 60,7 mkr, en förbättring med 8,0 mkr jämfört med året innan, men då tyngdes resultatet av förluster på placeringar med 22,4 mkr. Förbättringen mot reviderad budget kan i stort hänföras till följande faktorer: Förbättrade skatteintäkter +16 mkr. Sänkta avtalsförsäkringar +25 mkr. Överskott nämnderna + 15 mkr. Förbättrat finansnetto + 3 mkr. Resultatet har påverkats av flera stora poster av tillfälligt art och att nämnderna varit mycket krismedvetna och hållit igen på kostnaderna. Resultatet motsvarar 2,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag, vilket är mycket gott ett lågkonjunkturår. För den senaste femårsperioden, då flertalet år präglats av högkonjunktur, har resultatet i genomsnitt uppgått till 55 mkr per år, motsvarande 2,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. En tumregel är att resultatet över en konjunkturcykel bör uppgå till ca 2 procent för att finansiera investeringar och pensioner mm. Rekordlåga ökningstal Mål: Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkterna och generella statsbidrag ökade endast med 34 mkr, motsvarande 1,4 % (5,7 %). En så låg ökning har vi inte haft sedan mitten av 90-talet. Kostnaderna ökade 43 mkr, motsvarande låga 1,8 % (6,0 %). Jämfört med reviderad budget har kostnaderna ökat 0,4 % och intäkterna med 1,6 %, varför målet ändå kan anses uppnått. Den kraftiga konjunkturnedgången som skedde i spåren av finanskrisen medförde en kraftig försämring av skatteintäkterna. Under våren togs därför beslut om en reviderad budget Skatteintäkterna sänktes med 70 mkr, särskilda åtgärder med 30 mkr och nämndernas ramar med 23 mkr. Samtidigt tillfördes försörjningsstöd 14 mkr. Resultatet justerade också ner till 9 mkr. Utfallet av skatteintäkterna blev något bättre än förväntat men blev ändå 49 mkr lägre än ursprunglig budget. I fasta priser minskade kostnaderna med ca 1,2 %. Exklusive de statsbidragsfinansierade plusjobben och flyktingmottagningen är verksamheten som helhet oförändrad. Försörjningsstödet bidrar till en ökning med 0,7 %, medan övrig verksamhet således minskat med lika mycket. Utbildningsnämnden ökade nominellt med 0,4 %, omsorgsnämnden med 0,9 %. Det innebär att de realt minskat i verksamhet. Lönesumman totalt är nominellt oförändrad mot föregående år. Antalet anställda (tillsvidare och visstid) är ca 350 färre än Den skattefinansierade verksamhetens andel av skatteintäkterna blev 99,9 % (98,2 %). Av försämringen är 1,4 % en effekt av bolagiseringen. Det påverkar också finansnettot som ger ett nettotillskott om 2,4 %. % ,9-1,5 Skattekvot skattefinansierad verksamhet 1,6 99,1-1,6 2, Nettokostnad Resultatandel 98-1,5 3,5 98,2-0,4 2,2 Finansnettoandel 99,9-2,4 2,5 Resultat före extraordinära poster Ökning av nettokostnader och skatteintäkter % Mkr ,6 6,3 5,8 6,0 5, ,4 4,4 4, ,8 1, Verksamhetens nettokostnader ökning Skatteintäkter/generella statsbidrag ökning 13

15 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e Nästan alla nämnder redovisar överskott Samtliga nämnder förutom arbetsmarknads- och socialnämnden redovisar lägre kostnader än reviderad budget. Nettoöverskottet uppgår till 14,6 mkr, varav utbildningsnämnden 4,0 mkr, omsorgsnämnden 8,2 mkr och kommunstyrelsen 6,9 mkr. Arbetsmarknads- och socialnämnden överskrider budgeten med 8,4 mkr genom kraftigt ökade kostnader för socialtjänsten. Bland större avvikelser i verksamheten kan nämnas: mkr Grundskola +5,4 Gymnasieskola -2,5 Äldreomsorg +2,9 Funktionshindrade +4,7 Socialtjänst -11,0 Integration -0,5 Kollektivtrafiken +3,5 Pensioner, sänkt PO mm +20,8 Resultatkrav Mål: Nettoinvesteringarna, efter avdrag för försäljningar, skall finansieras av avskrivningar och resultat. Ett bra genomsnittligt resultat över en konjunkturperiod behövs både för att klara finansiering av investeringar och pensionskostnader och för att utgöra buffert för verksamheten. För 2008 och 2009 har de höga investeringarna medfört att målet inte kunnat nås fullt ut trots goda resultat. Under senaste femårsperioden har dock målsättningen uppfyllts väl. Nettoinvesteringar på i snitt 125 mkr har egenfinansierats till 115 %. För hela femårsperioden har resultatet medfört ett överskott med drygt 91 mkr, eller i snitt 18 mkr per år. För de kommande åren kommer våra egna investeringar att sjunka genom bolagiseringen av VA och överföringen av förvaltningsfastigheter till Tomt AB. Ett bra resultat kommer ändå att krävas för att också klara utlåningen till Tomt AB för investeringar i Trollhättans Stads verksamhetsfastigheter som de förvaltar. Mkr Budget Bokslut Snitt Finansiell ställning Avskrivningar 56,0 60,9 83,8 Resultat exkl. reavinst 6,0 57,4 49,7 Försäljningar mm 3,5 3,7 7,5 Just taxefin verks 2,6 Summa 65,5 122,0 143,6./. Nettoinvester. 144,0-127,0 125,4 Avstämning mål -78,5-5,0 18,2 Tillgångar De bokförda värdena för kommunens tillgångar uppgår till totalt mkr. Det är en ökning från föregående år med 289 mkr. Förändringen är till följd av dels utlämnade villkorade aktieägar tillskott om 77 mkr, dels bolagens avräkning i koncernkontot som gått från en fordran om netto 30 mkr till en skuld om 41 mkr och dels att skatteavräkningarna ökat kraftigt bland annat genom att skatteintäkter erhållits i förskott för 2010 med 53 mkr. Många av kommunens tillgångar har sitt värde som publik egendom, men kan vara svåra att marknadsvärdera. Av tillgångarna utgör anläggningstillgångarna 1971 (1 830) mkr. Omsättningstillgångarna uppgår till 591 (443) mkr, varav huvuddelen är finansiella tillgångar. De kortfristiga finansiella nettotillgångarna har ökat med 60 mkr till 297 mkr, medan de långfristiga ökat med 395 mkr, varav 186 mkr lån till TEAB för köp av VA och 133 mkr lån till Tomt AB för köp av skolfastigheter. Mkr Nämnd Budgetavvikelse per nämnd -15 Utb 4,0 Kult/frit -7,0 Oms 8,2 2,2 0,2 1,1 0,1 0,0 0,0-2,0-8,4 Arb/soc Bygg Miljö 4,0 Tekn 1,3-4,0 6,9 Ks Skulder Skulderna uppgår till totalt 732 mkr, en ökning med 219 mkr. Det är främst korta skulder som ökat, bland annat skatteavräkningen. Övertid- och semesterlöneskuld har sjunkit med 5 mkr till 118 mkr. De långa skulderna består av reavinst från försäljningen av fastigheterna till Tomt AB om 22 mkr som får gottgöras successivt under hyresperioden fram till 2020 och ett villkorat aktieägartillskott om 75 mkr till TSAB. Låneskulden helt löst Mål: Låneskulden skall uppgå till högst 150 mkr. Under 2008 löstes kommunens sista långfristiga lån. Rörelsekapitalet oförändrat, men negativt Trots det goda resultatet förbättrades rörelsekapitalet bara med några miljoner och är fortsatt negativt -44 mkr. Det betyder att de kortfristiga skulderna överstiger omsättningstillgångarna med detta belopp. 14

16 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e I rörelsekapitalet ingår både räntebärande korta tillgångar och skulder (netto +297 mkr) och övriga inte räntebärande poster (-341 mkr), med ett saldo om -44 mkr. Bland avgående inte räntebärande poster ingår semester- och övertidskulder med 118 mkr och individuell pensionsdel, som betalas ut i mars med 75 mkr. Den genomsnittliga likviditeten inkl placeringar minus finansiella skulder uppgick till 268 mkr (312 mkr). Likvida medel (kassa och bank) ökade med 146 mkr till 303 mkr. Det i december 2009 utbetalda tillfälliga konjunkturstödet för 2010 och att den negativt beräknade slutavräkningen av 2009 års skatteintäkter inte betalas förrän i januari 2011 innebär en lånad likviditet om 120 mkr. Den har inte kommit ur 2009 års resultat och verksamhet. Investeringar Soliditet Mål: Soliditeten skall öka. Den redovisade soliditeten har minskat med 5,4 procentenheter till 63,5 procent. Det underliggande resultatet och investeringarna har räckt till en svagt ökad soliditet. Försvagningen beror på villkorade aktieägartillskott till vårt moderbolag Trollhättan Stadshus AB och ökad omslutning av omsättningstillgångar och korta skulder. Målet kan därför ändå anses uppnått då åtagandet är inom koncernen. I redovisad soliditet ingår inte före 1998 upparbetad pensionsskuld som redovisas som ansvarsförbindelse. Soliditeten med hela pensionsskulden inräknad är 15 procent. Genomsnittlig redovisad soliditet 2008 i riket och länet var 51 respektive 54 %. Inklusive ansvarsförbindelsen var soliditeten 0 % respektive 1 %. Det är naturligt med stora fluktuationer i den årliga investeringsvolymen. Genomsnittet för senaste femårsperioden är 125 mkr per år. Nettoinvesteringarna för 2009 uppgick till 127 mkr, medan den budgeterade volymen var 144 mkr netto. Relaterat till andel av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar det ca 5,3 % (7,8 %). Genomsnittet i riket är 8 % (2008). För MRP perioden beräknas nettoinvesteringarna minska kraftigt till nivån ca 90 mkr per år, till följd av att verksamhetsfastigheter för skola, kultur och fritid överförts till Tomt AB och att TEAB ansvarar för VA. % Soliditet Större investeringar har under året varit: 30 Mkr netto Budget Bokfört Skola/Kulturhus, Kronan 39,0 37,3 Gymnasiesär, MÅG 14,6 15,6 Ridhus Ängens gård 5,9 6,0 Väghållning och park 22,8 15, Redovisad soliditet Total soliditet Rörelsekapital Brutto- och nettoinvesteringar Mkr ,9 108, Mkr ,1 22,1 10, ,3 89,6 111,0 112, , Nettoinvesteringar Bruttoinvesteringar 15

17 f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e Plan för hantering av pensionsskulden Trollhättan har en samlad pensionsskuld om mkr, varav mkr i ansvarsförbindelse. Det är åtaganden knutna till det tidigare pensionssystemet som redovisas som ansvarsförbindelse. Idag motsvarar pensionsutbetalningarna drygt 50 öre i utdebitering. Pensionsutbetalningarna kommer successivt att öka i takt med att de stora pensionsavgångarna kulminerar I bokslutet avsätts ytterligare 7,5 mkr till pensionsfond. Avsikten är att i budgeten årligen avsätta 6 mkr för att bygga upp en pensionsfond för att möta de kraftigt ökade utbetalningarna. På så sätt kommer inte pensionsutbetalningarna att ianspråkta ett allt större verksamhetsutrymme utan kvarstå vid nuvarande andel av utdebiteringen. Våra borgensåtaganden ligger ungefär dubbelt så högt som medeltalet i riket. Den analys som gjorts visar att den allra största delen skulle kunna ersättas av normal pantsäkerhet, varför risken i borgensåtagandena är begränsade. Trollhättans Stad har i huvudsak valt att ersätta annan säkerhet med kommunal borgen, då man som ägare ändå ytterst står risken. Relativ styrka jämfört med länet Ekonomisk analys ur fyra aspekter Kommunforskningen i Väst (Kfi) sammanställer årligen den finansiella profilen för länets samtliga kommuner. Den speglar ekonomin ur fyra olika aspekter med åtta olika nyckeltal. Risk Känslighetsanalys Ekonomin påverkas av en lång rad faktorer. En del av dessa är direkt påverkbara genom egna beslut, andra ligger helt utanför den egna kontrollen. Följande tabell visar effekten på resultatet av vissa sådana händelser. Förändringar % Mkr Löner 1 1,6 Övriga priser 1 8,3 Räntor 1 ±2,6 Försörjningsstöd 10 6,5 Skatteunderlag 1 21,0 Utdebitering 10 öre 10,0 Möjligheten att genom höjda taxor öka intäkterna är begränsad till följd av att maxtaxor införts inom såväl barnomsorg som äldreomsorg. Kontroll: Hur är resultatet och hur klarar kommunen att styra och följa upp sitt resultat? Lång sikt, kapacitet: Hur är kommunens långsiktiga ställning och utveckling? Kort sikt, beredskap: Vilken finansiell motståndskraft har kommunen på 1-2 års sikt? Risk: Hur kan man bedöma de finansiella riskerna, främst borgensåtagandena? Värdena anges som relativa värden utifrån en normalfördelningskurva där fem är kommungruppen med starkast värden och ett svagast. Nedan redovisas 2008 års profil för Trollhättan. Relativt regionens övriga kommuner är Trollhättans finansiella profil något förbättrad. Av länets 49 kommuner har endast fyra starkare värden än Trollhättan. Fem av åtta nyckeltal är bättre än snittet och övriga är lika med snittet. Finansiell strategi Trollhättan har en god likviditet som 2009 i genomsnitt har uppgått till drygt 300 mkr. Merparten har varit bankinlåning, men viss del är placerat på finansmarknaden. Samtliga sådana placeringar är kapitalgaranterade av seriösa låntagare. Borgenspolicy Trollhättans Stad har tecknat borgen för mkr, med en aktuell låneskuld om mkr, vilket är en ökning av skulden med 49 mkr från föregående år. Av lånebeloppet är 881 (960) mkr för Bostads AB Eidar och (1 115) mkr övriga kommunala bolag. Trollhättans Stad har också borgen till Folkets Hus Kulturhuset på 137 mkr och Parkföreningen Flora med en aktuell skuld om 129 mkr. Med Folkets Husföreningen har Trollhättans Stad ett 10-årigt uppdragsavtal, som är förlängt till En borgenspolicy med riskramar för respektive bolag finns antagen, men en översyn pågår. TEAB och Bostads AB Eidar lånar också utan kommunal borgen. Genomsnittligt resultat -3år Kontroll Resultat före extraord. poster Finansiell profil Trollhättan Jmf Riket Skattefin av investeringar Budgetföljsamhet Kommun lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Skattesats Kassalikviditet Riket Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar 16