ÄNGELHOLM. Topp-tio plats i Svenskt Näringslivs ranking. Näringsliv, turism & handel Mål och resurser en utvärdering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÄNGELHOLM. Topp-tio plats i Svenskt Näringslivs ranking. Näringsliv, turism & handel Mål och resurser en utvärdering"

Transkript

1 FÖRETAGSKLIMAT 10 Topp-tio plats i Svenskt Näringslivs ranking ÄNGELHOLM Näringsliv, turism & handel Mål och resurser en utvärdering Hösten 2014? utvecklingen av handelsindex 5% Högre tillväxt per år än genomsnittet för riket

2 BAKGRUND SYFTE BAKGRUND SYFTE Ängelholms kommun har ingen egen enhet för näringslivsutveckling eller turismutveckling utan betalar årligen ett bidrag till Ängelholms Näringsliv AB för att sköta detta arbete. Ängelholms Näringsliv AB har idag AB 488 medlemmar och ägs till 14 % av kommunen och till resterande 86 % av 49 lokala företag. Ängelholms kommun och Ängelholms Näringslivs AB har tillsammans med ett brett sammansatt partnerskap av näringsliv, organisationer och föreningar samt myndigheter genomfört ett visionsarbete kring utvecklingen av Ängelholm. I dokumentet Kraftsamling Vision 2020 har parterna enats kring mål för utveckling av bland annat näringsliv och turism. Målet för näringslivsarbetet är att Ängelholms kommun ska uppnå en placering på topp-tio i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat. Målet för turismarbetet är att omsättningen i turist- och reseindustrin i Ängelholm ska öka med fem procent mer än genomsnittet för riket. Ängelholms kommun har gett Bjerkne & Co uppdraget att bedöma om kommunens mål avseende näringsliv, turism och handel står i paritet med de ekonomiska resurser som kommunen satsar via Ängelholms Näringsliv AB. Extra fokus skall läggas på turismen. Syftet med utvärderingen är att se om kommunens mål för näringslivsutveckling och turism överensstämmer med det ekonomiska stöd som kommunen lämnar till bolaget Ängelholms Näringsliv AB samt om bolaget levererar det resultat som kommunen förväntar sig, det vill säga hur mål, medel och resultat hänger ihop. Extra vikt ska läggas på delen turism. Rapporten ska även ge förslag till eventuella åtgärder som bör vidtas. Omfattning I diskussion med uppdragsgivare har följande omfattning och metod beslutats för projektet: Inläsning av material. Bland annat Kraftsamling Ängelholm - Vision 2020, Verksamhetsplan 2014 Ängelholms Näringsliv AB och Destinationsutvecklingsstrategi Ängelholms Näringsliv AB. Intervjuer med några av Ängelholms kommun utvalda offentliga och ickeoffentliga aktörer. Enkätundersökning med medlemmar i Ängelholms Näringsliv AB. Jämföra Ängelholms kommuns utveckling inom näringsliv, turism och handel med ett antal utvalda kommuner i Skåne och Västra Götaland. Resultaten skall redovisas i en rapport och presenteras för kommunstyrelsen i Ängelholm. 2

3 BAKGRUND SYFTE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT INTERVJUER ENKÄTUNDERSÖKNING Bjerkne & Co har genomfört ett antal intervjuer med företrädare för turism, näringsliv och handel i Ängelholms kommun. Under vecka skickades en enkätundersökning ut till Ängelholms Näringsliv AB:s 488 medlemmar. 162 respondenter besvarade enkätundersökningen, det vill säga en tredjedel av samtliga medlemmar. Intervjuer har genomförts med: Frågorna i enkäten baserades på de genomförda intervjuerna samt underlagsmaterial framtaget av Ängelholms kommun. Robin Holmberg, Kommunstyrelsens ordförande och styrelseledamot i Ängelholms Näringsliv AB Liss Böcker Sellgren, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen och styrelseledamot i Ängelholms Näringsliv AB KOMMUNUNDERSÖKNING Britt-Marie Hansson, 2:e vice ordförande kommunstyrelsen och ledamot i Ängelholms Näringsliv AB Bjerkne & Co kontaktade tio kommuner som i diskussion med uppdragsgivaren bedömts relevanta. Lilian Eriksson, Kommundirektör Ängelholms kommun Stefan Marthinsson, Ekonomichef Ängelholms kommun Båstad Helsingborg Susann Pettersson, Kultur- och fritidschef Ängelholms kommun Höganäs Jessica Krantz, Kommunikationsansvarig Ängelholms kommun Landskrona Andreas Jarud, VD Ängelholms Näringsliv AB Lidköping Monika Christensson, Styrelseordförande IXX IT-partner AB och Styrelseordförande Ängelholms Näringslivs AB Skövde Trelleborg Tommy Johansson, VD Hotell Erikslund och styrelseledamot i Ängelholms Näringslivs AB Trollhättan Vänersborg Ystad 3

4 STÅR MÅL I PARITET MED SATSADE RESURSER? Bjerkne & Co har genomfört en jämförande studie med tio utpekade kommuner. Genom att studera hur stora resurser dessa kommuner, via sina operativt ansvariga organisationer, satsar på utveckling av näringsliv, turism och handel samt vilken tillväxt som skapats i respektive kommun kan vi jämföra dessa med Ängelholms kommuns satsningar via Ängelholms Näringsliv AB. Separata jämförelser har gjorts för områdena näringsliv, turism och handel. Ängelholms kommun har genom Kraftsamling Ängelholm satt som mål att omsättningen i turist- och reseindustrin, ska öka med minst 5 procentenheter mer än utvecklingen i riket som genomsnitt per år och år 2020 vara i paritet med jämförbara kommuner. Kommunfullmäktige har från och med 2014 reviderat detta mål till att tillväxten skall ligga på samma nivå som riket. På följande uppslag presenteras Ängelholms och de jämförda kommunernas satsade resurser inom turismområdet i jämförelse med den utveckling de uppnått. Ängelholms kommun har ett antal mål för att skapa tillväxt i näringslivet. Det övergripande målet är att företagsklimatet i Svenskt Näringslivs ranking kontinuerligt skall vara bland de 10 bästa kommunerna i landet. På följande uppslag presenteras Ängelholms och de jämförda kommunernas satsade resurser inom näringslivsområdet i jämförelse med den utveckling de uppnått. Idag saknas ett lika tydligt och mätbart mål för utvecklingen av handeln i Ängelholms kommun som de som finns för näringsliv och turism. Ett vanligt mått för att mäta en kommuns utveckling av handeln är branschorganisationen Svensk Handels så kallade Handelsindex. På följande uppslag presenteras Ängelholms och de jämförda kommunernas satsade resurser inom handelsområdet i jämförelse med den utveckling de uppnått. 4

5 5% Högre tillväxt per år än genomsnittet för riket FÖRETAGSKLIMAT 10 Topp-tio plats i Svenskt Näringslivs ranking? utvecklingen av handelsindex 5

6 ÄNGELHOLM Befolkning: ca 3,5 mkr Turismomsättnintg 2013: 511 mkr Total ökning *: 2,7% Genomsnittlig ökning per år**: 0,675% Kommunal finansiering/invånare: 87 SEK ca 1,42 mkr Kommunal finansiering/invånare: ca 35 SEK Företagsranking: 8 ca 1,35 mkr Kommunal finansiering/invånare: 34 SEK Handelsindex: 93 Handelsomsättning: 2292 mkr HELSINGBORG Befolkning: ca 17 mkr Turismomsättning 2013: 1259 mkr Total ökning *: 23,3 % Genomsnittlig ökning per år**: 5,825 % Kommunal finansiering/invånare: 124 SEK ca 18 mkr Kommunal finansiering/invånare: 137 SEK Företagsranking: 23 ca 8 mkr Kommunal finansiering/invånare: 58 SEK Handelsindex: 124 Handelsomsättning: mkr HÖGANÄS Befolkning: ca 1,8 mkr Turismomsättning 2013: 432 mkr (2012) Total ökning *: ingen uppgift Genomsnittlig ökning per år**:ingen uppgift Kommunal finansiering/invånare: 71 SEK ca 2,1 mkr Kommunal finansiering/invånare: ca 83 SEK Företagsranking: 14 ca 0,25 mkr Kommunal finansiering/invånare: ca 10 SEK Handelsindex: 61 Handelsomsättning: 956 mkr TRELLEBORG Befolkning: ca 3,5 mkr Turismomsättning 2013: 366 mkr Total ökning *: 23,6% Genomsnittlig ökning per år**: 5,9% Kommunal finansiering/invånare: 82 SEK ca 62,5 mkr Kommunal finansiering/invånare: ca 58 SEK Företagsranking: 253 0,25 mkr Kommunal finansiering/invånare: 6 SEK Handelsindex: 68 Handelsomsättning: 1812 mkr TROLLHÄTTAN Befolkning: ,5 mkr Turismomsättning 2013: 311 mkr Total ökning *: 5,5 % Genomsnittlig ökning per år**: 1,1 % Kommunal finansiering/invånare: 62 SEK Kommunal finansiering 1 : ca 3 mkr Kommunal finansiering/invånare: 53 SEK Företagsranking: 138 ca 0,42 mkr Kommunal finansiering/invånare: 7 SEK Handelsindex: 110 Handelsomsättning: 3860 mkr VÄNERSBORG Befolkning: ,6 mkr Turismomsättning 2013: 257 mkr Total ökning *: 8,8 % Genomsnittlig ökning per år**: 1,6 % Kommunal finansiering/invånare: 69 SEK 4,1 mkr Kommunal finansiering/invånare: 109 SEK Företagsranking: 231 1,5 mkr Kommunal finansiering/invånare: 40 SEK Handelsindex: 61 Handelsomsättning: 1422 mkr 6

7 LANDSKRONA Befolkning: ,5 mkr Turismomsättning 2013: 539 mkr Total ökning *: 6,6 % Genomsnittlig ökning per år**: 1,65 % Kommunal finansiering/invånare: 150 SEK 3 mkr Kommunal finansiering/invånare: 69 SEK Företagsranking: 130 0,2 mkr Kommunal finansiering/invånare: 5 SEK Handelsindex: 64 Handelsomsättning: 1707 mkr YSTAD Befolkning: ca 3,35 mkr Turismomsättning 2013: 722 mkr Total ökning *: 11,6 % Genomsnittlig ökning per år**: 2,9 % Kommunal finansiering/invånare: ca 117 SEK ca 1,412 mkr Kommunal finansiering/invånare: ca 49 SEK Företagsranking: 92 0,3 mkr Kommunal finansiering/invånare: 10 SEK Handelsindex: 108 Handelsomsättning: 1920 mkr LIDKÖPING Befolkning: (inkl Götene) Kommunal finansiering 3,5 mkr Turismomsättning 2013: 617 mkr (2011) Total ökning *: ingen uppgift Genomsnittlig ökning per år**:ingen uppgift Kommunal finansiering/invånare: 68 SEK Befolkning: ,28 mkr Kommunal finansiering/invånare: 33 SEK Företagsranking: 79 0,23 mkr Kommunal finansiering/invånare: 6 SEK Handelsindex: 106 Handelsomsättning: 1920 mkr BÅSTAD Befolkning: ca SEK Turismomsättning 2013: 728 mkr Total ökning *: 19,1 % Genomsnittlig ökning per år**: 4,8 % Kommunal finansiering/invånare: 38 SEK ca 0,3 mkr Kommunal finansiering/invånare: ca 21 SEK Företagsranking: 122 ca 0,05 mkr Kommunal finansiering/invånare: ca 4 SEK Handelsindex: 82 Handelsomsättning: 726 mkr SKÖVDE Befolkning: ,5 mkr Turismomsättning 2013: mkr Total ökning *: 15,5 % Genomsnittlig ökning : 5,8 % Kommunal finansiering/invånare: 217 SEK 7,1 mkr Kommunal finansiering/invånare: 134 SEK Företagsranking: 55 1,8 mkr Kommunal finansiering/invånare: 34 SEK Handelsindex: 133 Handelsomsättning: 4370 mkr RIKET TOTALT: 13,3% Total turismomsättning (ökning) GENOMSNITTLIG ÖKNING: 3,3% Genomsnittlig turismomsättning (ökning)/år *Avser total kommunal turismomsättning **Avser genomsnittlig kommunal turismomsättning (ökning)/år Notering avseende siffrorna för riket 2012 och Data är fortfarande preliminär eftersom det är två års förskjutning tills den exakta ökningen/minskningen för respektive år fastställs. 7

8 ANALYS OCH SLUTSATSER AVSEENDE MÅL OCH RESURSER Siffrorna som presenteras i kommunjämförelsen på föregående uppslag har tagits fram av Bjerkne & Co genom kontakter med respektive kommuns ansvariga organ för näringsliv, turism och handel. Siffrorna ger en ungefärlig bild av storleken på kommunens satsningar. Organisationsstrukturen skiljer sig åt mellan de undersökta kommunerna. Kommunerna har tillfrågats om hur mycket pengar kommunen tillför berörd organisation totalt samt hur dessa resurser fördelas på näringsliv, turism och handel. Kommunerna har även getts möjlighet att korrigera eventuella fel i siffermaterialet avseende den egna kommunen. Kvaliteten i siffermaterialet varierar en del. Främst gäller detta fördelningen av resurserna på de tre aktuella områdena i de fall en och samma organisation ansvarar för flera av de undersökta områdena. Dessutom anslår kommunerna åtskilliga resurser till olika projekt samt bidrag till finansiering av verksamheter, företagscentra, Science Centre, regionala samarbeten, flygplatser etcetera. Ängelholms kommun investerar till exempel 18 kr / invånare till Skåne Nordväst som i sin tur avsätter 1 mkr till Familjen Helsingborg. Denna typ av insatser har inte studerats i denna utredning. Därför behövs ett visst mått av försiktighet i analysen av siffrorna. - BJERKNE & CO KOMMENTAR: Ängelholms kommun har genom Kraftsamling Ängelholm satt som mål att turismen skall växa med fem procentenheter mer än rikssnittet för att år 2020 vara i paritet med jämförbara kommuner. För att öka tillförlitligheten i bedömningen av den turistiska tillväxten har ett genomsnitt räknats ut för åren I genomsnitt har Ängelholms tillväxt av turismen varit 0,6 % under dessa år. Genomsnittlig tillväxt för riket under åren var 3,3 %. För att Ängelholm skall nå sitt ursprungliga mål om att växa med 5 % procentenheter mer än riket skulle därmed den genomsnittliga tillväxten ha varit 8,8 %. Ingen av de kommuner som ingått i studien har under perioden lyckats nå en tillväxt som är 5 procentenheter högre än rikets. Kommunerna med den största tillväxten har legat på cirka 5 % i genomsnittlig tillväxt per år. Utifrån denna jämförelse synes kommunens tillväxtmål inte vara rimligt i relation till insatta resurser. Ängelholms kommun har i budgetprocessen inför 2014 reviderat ner sitt mål till att istället ligga på samma nivå som rikssnittet. Detta mål kan av naturliga skäl i nuläget inte utvärderas då siffrorna för 2014 ännu inte finns tillgängliga. Utifrån jämförelsen som genomförts kan dock konstateras att om det reviderade målet hade gällt under åren skulle utfallet om 0,6 % tillväxt per år fortfarande vara väsentligt lägre än rikets om 3,3 %. Detta innebär att slutsatsen fortfarande skulle bli att målen inte står i relation till insatta resurser. Att kommunen reviderat målet tycker vi är klokt och vi tolkar detta som att kommunen konstaterat att det tidigare målet var för högt satt i relation till insatta resurser. Ängelholms kommun investerar 3,5 mkr på turismen per år varav 2,2 miljoner går till Ängelholms Näringsliv AB och 1,3 mkr går till evenemang via Kultur- och Fritidsförvaltningen. Av de 2,2 mkr som går till Ängelholms Näringsliv AB går 1,5 mkr till turistbyråverksamheten. Det innebär att resurserna för att arbeta med destinationsutveckling och marknadsföring måste betecknas som mycket begränsade. Ängelholm investerar 87 kr per invånare på turism, vilket är lite i jämförelse med övriga kommuner i undersökningen. 8

9 ANALYS OCH SLUTSATSER AVSEENDE MÅL OCH RESURSER En utmaning i jämförelsen mellan andra kommuner är att det finns flera faktorer som kraftigt påverkar turismens utveckling i en kommun. Hur starka turistprodukter (attraktioner/reseanledningar) kommunen har. Hur stora investeringar som gjorts inom turistnäringen från offentlig och privat sida de senaste åren i anläggningar, hotell med mera. Hur stora operativa resurser som satsas på turismen. Hur effektivt resurserna används. Landskrona, Trelleborg, Båstad och Ystad är exempel på kommuner som gjort stora investeringar i turistnäringen under senare år. Båstad och Ystad har båda starka turistprodukter och relativt starka varumärken. Helsingborg har nästan tre gånger så stor befolkning som Ängelholm men lägger 11 gånger mer i resurser till turistnäringen, 280 kr per invånare jämfört med Ängelholms 87 kr. Den starka finansieringen har troligtvis bidragit till att Helsingborg haft en god tillväxt under senare år. En stad som nu satsar på sin turistnäring är Skövde. Skövde lägger 217 kr per invånare på att utveckla turismen och har haft en tillväxt på 5 % per år sedan Det finns också kommuner som ligger på ungefär samma nivå som Ängelholm vad gäller hur mycket som satsas per invånare. Trelleborg, Landskrona och Lidköping är exempel på detta. Värt att nämna är att Trelleborgs kommun investerat rejält i sina färjeterminaler. Landskrona kommun har bland annat investerat i utvecklingen av Ven som besöksmål. Lidköping har ett antal starka turistprodukter som Läckö Slott och Vänern. BJERKNE & CO FÖRSLAG: Bjerkne & Co föreslår att Ängelholms kommun i samarbete med Ängelholms Näringsliv AB arbetar fram en Strategi & Åtgärdsplan där tydliga mål, strategier och aktiviteter fastställs. Ängelholms Näringsliv AB har enligt vår bedömning inte gjort några direkta prioriteringar för sitt arbete med att utveckla turismen. Alla aktiviteter har enligt gällande affärsplan en låg prioritering (3) samtidigt som nästan alla aktiviteter inom området näringsliv har prioritet 1. Bjerkne & Co konstaterar att Ängelholms kommun har reviderat målet för tillväxten av kommunens turistomsättning från 5 procentenheter över snittet i riket per år till att ligga i samma nivå som riket. Bjerkne & Co föreslår att Ängelholms kommun antingen reviderar målet ytterligare alternativt att ägarna tillför ökade resurser till turistsatsningar via Ängelholms Näringsliv AB för att skapa starkare tillväxt. Kommunen äger 14 % av bolaget men har i praktiken en nyckelroll för bolagets möjligheter att verka. Kommuner har generellt ett stort ansvar för att skapa goda förutsättningar för utvecklingen av näringsliv, turism och handel oberoende av hur dessa verksamheter är organiserade. Studien visar att många kommuner satsar mer resurser per invånare än vad Ängelholms kommun gör i nuläget. Det privata näringslivet finansierar ca 50 % av Ängelholms Näringsliv ABs verksamhet, vilket är en hög nivå. Vill kommunen utveckla verksamheten tror vi att det kan vara en lämplig tidpunkt att under hösten 2014 ta upp en diskussion med näringslivet där kommunen uttalar att de är beredda att göra en kraftfull satsning och tillföra ökade resurser förutsatt att näringslivet också är beredd att öka sina insatser. I Sverige har företaget Resurs AB på uppdrag av Tillväxtverket utfört beräkningar gällande turistisk omsättning. Beräkningarna har gjorts enligt den så kallade TEM-modellen (Turism Ekonomisk Modell). Det har under många år framförts synpunkter på kvaliteten i dessa ekonomiska beräkningar. Tillväxtverket har nyligen upphandlat arbetet med att mäta den turistekonomiska utvecklingen de kommande åren av Handelns Utredningsinstitut (HUI) istället för Resurs. Vår bedömning är att HUI genom att de ägs av Svensk Handel har bättre ekonomiska förutsättningar att göra viktiga kvalitativa förbättringar av mätmetoderna. Det är angeläget med ökad säkerhet och kvalitet i detta arbete för hela den svenska besöksnäringen. 9

10 ANALYS OCH SLUTSATSER AVSEENDE MÅL OCH RESURSER - BJERKNE & CO KOMMENTAR: Ängelholms kommun hamnade 2014 på en 8:e plats i Sverige. Detta är en tydlig indikation på att kommunen och Ängelholms Näringsliv AB utför ett mycket bra arbete gällande näringslivsklimatet i kommunen låg Ängelholm på en 5:e plats och 2013 på en 11:e plats. Flera år av goda placeringar i rankingen visar att målet att inneha en topp-tio placering på Svenskt Näringslivs ranking är relevant. Ser man till totalresultatet för SKL:s företagsklimat 2013 kan Ängelholms kommun få en fingervisning om områden med förbättringspotential. SKL:s företagsklimat tillämpar ett Nöjd Kund Index (NKI) från För att underlätta analysen har ett antal gränsnivåer satts upp. Ängelholm satsar årligen 1 mkr på näringslivsutveckling genom Ängelholms Näringsliv AB. I jämförelse med andra kommuner är detta en låg siffra. Värt att notera är att de flesta av de kommunerna vi jämför Ängelholm med i denna undersökning har en näringslivsavdelning helt i kommunal regi. I Ängelholm står det privata näringslivet för nästan 50 % av den totala budgeten för Ängelholms Näringsliv AB, vilket är en hög andel. I den jämförelse vi gör med utvalda kommuner ligger Ängelholm högst på Svenskt Näringslivs ranking över näringslivsklimat. För Ängelholms del är det Bjerkne & Co:s bedömning att kommunen hittat ett mycket bra arbetssätt som bidrar till att skapa ett positivt företagsklimat, vilket är synnerligen viktigt att värna och fortsätta att utveckla. En faktor att ha i beaktande i detta avseende är att i Svenskt Näringslivs studie av företagsklimatet i kommunerna påverkas resultat även av vad som sker på riksplanet. Ett annat mått som åtskilliga kommuner arbetar med är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) studie över företagsklimat. Undersökningen är en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare. Den visar inom vilka myndighetsområden som företagarna anser att kommunen fungerar bra respektive mindre bra samt vad kommunerna behöver bli bättre på. Undersökning mäter enbart faktorer som kommunerna själva kan påverka och det är uteslutande företag som varit i kontakt med kommunerna som ingår i studien. 10

11 ANALYS OCH SLUTSATSER AVSEENDE MÅL OCH RESURSER - BJERKNE & CO KOMMENTAR: Idag saknas ett lika tydligt och mätbart mål för utvecklingen av handeln i Ängelholms kommun som de som finns för näringsliv och turism. Ett vanligt mått för att mäta en kommuns utveckling av handeln är branschorganisationen Svensk Handels så kallade handelsindex. Ängelholms kommun och Ängelholms Näringsliv AB bör diskutera om det skulle gynna handelsutvecklingen att enas bakom ett mätbart och övergripande mål som till exempel att nå ett högre handelsindex. Ängelholms kommun har idag relativt goda siffror sett till handelsindex. Om hänsyn dessutom tas till konkurrensen från handelsområdet Väla som ligger utanför kommungränsen framstår siffrorna än starkare. Utifrån jämförelsen är det viktigt att satsa på ett fortsatt bra utbud inom dagligvaruhandeln och jämfört med närliggande kommuner är Ängelholm starka här. Många andra kommuner i regionen tappar inom dagligvaruhandeln. Sannolikt till Danmark och inom alkoholksegmentet. Sällanköpsvaror går också relativt bra i Ängelholm sett till den tuffa konkurrensen från Väla. Investeringar från kommuner i centrumhandeln kan vara svåra att på ett jämförbart vis mäta då många investeringar i t.ex. vägar, parker och fastigheter inte syns i de medel som satsas till att utveckla handeln genom bidrag till samverkansorganisationer så som Ängelholms Näringsliv AB. I jämförelse med andra kommuner har dock Ängelholms Näringsliv AB en relativt hög finansiering vad gäller handeln. Skövde är ett framgångsexempel värt att studera om Ängelholms kommun skulle vilja satsa ytterligare på att utveckla sin handel. Under flera år har Skövde kommun haft en stark handelsutveckling och ligger 2013 på ett 133 i handelsindex (se Sverigekartan ovan). 11

12 ÄNGELHOLM - NUTID OCH FRAMTID ÄNGELHOLMS SKLIMAT Utifrån den enkätundersökning som gjorts bland Ängelholms Näringsliv AB:s medlemmar, de intervjuer med ett antal ledande politiker och tjänstemän från Ängelholms kommun samt några företagare som är styrelseledamöter i Ängelholms Näringsliv AB och utifrån Bjerkne & Cos erfarenhet förs nedan en diskussion om möjliga områden att arbeta vidare specifikt med. VIKTIGASTE INSATSER SKLIMATET Ängelholm är rankat som åttonde bästa kommun i Sverige enligt Svenskt Näringsliv gällande företagsklimat. Vilka insatser från kommunen och Ängelholms Näringsliv AB tror du är viktigaste för framgången? I enkätundersökningen (totalt 162 deltagare) arbetar 83 % i icke-offentlig verksamhet (privat, ideell) och 17 % arbetar i offentlig verksamhet. Deltagarna arbetade inom handel (17 %), turist- och besöksnäringen (15 %), övrigt näringsliv (43 %), följt av annat (18 %) samt 7 % bland offentlig verksamhet (kommun, myndighet etc.). BJERKNE & CO KOMMENTAR: Såväl i de intervjuer Bjerkne & Co utfört som i resultaten från enkätundersökningen pekas kommunens inställning och attityd till företag och företagare ut som den viktigaste faktorn bakom framgången och den höga rankingen kommunen uppnått. Snabba handläggningsprocesser bedöms också vara en viktig framgångsfaktor. 12

13 FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL Vilka insatser anser Du ytterligare kan förbättras gällande kontakten mellan Ängelholms kommun och näringslivet? BJERKNE & CO FÖRSLAG: Bjerkne & Co anser att Ängelholms kommun och Ängelholms Näringsliv AB uppnått goda resultat med sitt näringslivsarbete. Vi föreslår ett fortsatt arbete för att ytterligare stärka den positiva inställningen och attityden till företag och företagare samt att förkorta handläggningstider. Detta kan exempelvis göras genom att sätta upp tydliga mål för hur lång handläggningstid olika typer av ärenden maximalt får ta. Utbildning för kommunens handläggande tjänstemän är också en beprövad framgångsmetod. Ett bra exempel att studera är Oslos så kallade Snabbkanal för de mest vanliga ärendena som företag vill ha hjälp med. Företagen fyller i en behovsprofil och skickar in denna via nätet till Snabbkanalen. Då lovar Oslo snabb hantering inom en timme vid fysiskt besök. Detta har dels lett till kraftig förbättring av företagsklimatet och dragit in nya företag och dels bidragit till expansion av befintliga företag. Vill kommunen ta ytterligare steg skulle ett parallellt arbete och jämförelse utifrån SKL:s studie över företagsklimat kunna göras. I SKL:s studie pekas till exempel bygglov ut som ett område med förbättringspotential för Ängelholms kommun. BJERKNE & CO KOMMENTAR: Resultaten pekar på att de områden kommunen redan idag är bäst på också är de som är viktigaste att fortsätta att utveckla. Inställning och attityd till företagen samt snabba handläggningsprocesser är de områden som anses viktigast att förbättra ytterligare. I Ängelholms Näringsliv AB:s verksamhetsplan ges så gott som alla aktiviteterna inom området generell näringslivsutveckling högsta prioritet (1). En tydlig bild som framkommit i de intervjuer som Bjerkne & Co utfört är att kommunen och företagen är mycket nöjda med det arbete som Ängelholms Näringsliv AB utför tillsammans med kommunen för att skapa ett bra företagsklimat. Utifrån de begränsade ekonomiska resurser Ängelholms Näringsliv AB har att förfoga över för näringslivsutveckling är det vår uppfattning att bolaget utför ett mycket bra arbete. Vi kan konstatera att målet uppnåtts. I intervjuer som Bjerkne & Co utfört har det också framkommit att det skulle behövas mer resurser till att satsa på en proaktiv etableringsstrategi. I nuläget agerar kommunen främst reaktivt när det gäller företagsetableringar genom Ängelholms Näringsliv AB och kommunens företagslots. Vår bedömning är att ett mer proaktivt arbetssätt kan bli framgångsrikt och därmed lönsamt att investera i. Genomlysa möjligheterna att få fler logistikföretag och e-handelsföretag till Ängelholm och bygga upp ett logistikcentrum med en hub/plattform för logistikföretagens behov och de behov som den växande e-handelssektorn har. Vad gäller e-handel är Boozt.com redan etablerade i kommunen. Ängelholms flygplats är mycket viktigt för såväl för företag verksamma på orten som för utvecklingen av turismen. Flygplatsen är idag privatägd. Vi ser det som angeläget för kommunen att ha ett aktivt engagemang i flygplatsens utveckling och ett nära samarbete med dess ägare. 13

14 ÄNGELHOLMS ATTRAKTIONSKRAFT Bjerkne & Co brukar generellt se till fyra områden när en destination vill utveckla sin turism. Dessa fyra områden är produkt, varumärke, tillgänglighet samt organisation och finansiering. Det är den sammantagna effekten av arbetet med dessa fyra områden som avgör destinationens hållbara utveckling. Det mest grundläggande området är en destinations produkt som består av ett stort antal fokusområden så som besöksattraktioner, boendeanläggningar, stadskärnan med flera. De starkaste produkterna utgör ofta grunden i destinationens varumärke. Ängelholm ingår i nordvästra Skåne och har ett antal närliggande kommuner med starka turistprodukter. Båstad är känt för sin tennis, Norrvikens trädgårdar, attraktivt golfutbud, bra hotell- och restaurangutbud samt ett populärt nöjesliv. Helsingborg är en hamnstad med en stor färjetrafik mellan Sverige och Danmark, har ett attraktivt city med handel, bra hotell- och restaurangutbud, Sofiero med mera. Om Ängelholm skall satsa mer på sin turism är det viktigt att hitta något som sticker ut i konkurrensen. Bjerkne & Co har därför både i intervjuer och i enkätundersökning efterfrågat vad respondenterna anser det är i Ängelholm som sticker ut (USP = Unique Selling Point). VAD ÄR VI KÄNDA FÖR? Vad tycker Du Ängelholm är mest känt för och gör att kommunen sticker ut i mängden gentemot andra närliggande kommuner Skåne? (Rangordna svaren från 1-5) BJERKNE & CO KOMMENTAR: Stranden och havet synes vara det som absolut flest anser att Ängelholm är känt för och det som sticker ut. Den 8 km långa sandstranden pekas ut som unik, men många poängterar också att den används för dåligt, att den är för okänd utanför regionen och att det finns för lite utbud av aktiviteter, restauranger och hotell i närhet till stranden. I intervjuer har det betonats att Ängelholm har få om ens några attraktioner som är kända utanför regionen. Nationellt är det möjligen Rögle och Ängelholms FF som sportintresserade kan koppla samman med Ängelholm. Ett mysigt centrum och en gemytlig stämning har också lyfts fram som en styrka för Ängelholm. Utmaningen med den styrkan är att de flesta först upplever detta när man är på plats i Ängelholm. Utan att vi har gjort en varumärkesanalys är vår känsla att de två faktorer som lyfts fram i studien sannolikt är kända bland människor i nordvästra Skåne möjligen också i andra delar av Skåne. Nationellt saknas sannolikt någon USP för Ängelholm. BJERKNE & CO FÖRSLAG: För att vara konkurrenskraftig krävs någon eller några tydliga reseanledningar (USP) som gör Ängelholm attraktivt att resa till och vistas i. I Ängelholm har stranden och ett mysigt centrum pekats ut som styrkor i kommunen, men det är Bjerkne & Co:s bedömning att dessa måste utvecklas innan de kan bli riktiga turistattraktioner som är kända utanför regionen. Möjligheten att utveckla stranden och city bör studeras närmare. 14

15 UPPLEVELSER OCH AKTIVITETER Vilka ser Du som Ängelholms starkaste områden inom turist- och besöksnäringen idag? (Rangordna svaren från 1-6) UPPLEVELSER OCH AKTIVITETER MED STÖRST TILLVÄXTPOTENTIAL Vilka områden anser Du har störst potential att vidareutvecklas i Ängelholm för att attrahera framtida besökare? (Rangordna svaren från 1-6) BJERKNE & CO KOMMENTAR: Handel och evenemang är de turistområden som pekats ut som starkast i Ängelholm tillsammans med fritidsupplevelser. Evenemang har också framkommit som ett mycket viktigt område för turismen i de intervjuer som genomförts. Personer som intervjuats har betonat att det finns stora utvecklingsmöjligheter på evenemangssidan och att Ängelholm bör satsa på evenemang. BJERKNE & CO KOMMENTAR: Den största potentialen ser respondenterna inom evenemangsområdet. Detta sammanfaller också med vad som framkommit i intervjuerna. Handeln är också utpekat som ett område med ytterligare potential att utveckla medan fritidsupplevelser jämförelsevis har fått ett något lägre värde. BJERKNE & CO FÖRSLAG: Ängelholm har i nuläget få turistprodukter som är kända utanför regionen. Ett bra sätt att skapa uppmärksamhet kan vara att arrangera evenemang på nationell eller internationell nivå. Möjligheten att tydligt profilera centrum som en attraktiv shoppingstad med nischade småbutiker, bra restaurang och caféutbud i kombination med evenemang är värt att undersöka närmare. 15

16 ÄNGELHOLM SOM EVENEMANGSSTAD Utifrån att intervjuerna pekat ut evenemang som ett område med stor potential för Ängelholm ställdes en specifik fråga kring evenemang i den enkätundersökning som genomfördes. I intervjuer framkom att Ängelholm börjat arbeta med och nått framgång med idrottsevenemang så som EM i BMX och EM i segling för J 24. Återkommande stadsevenemang som Gillet och Ljusfesten samt nyårsfirandet anses också vara populära. Ansvaret för evenemang i Ängelholm ligger idag på Kultur- och Fritidsförvaltningen som förfogar över 1,3 mkr att satsa på evenemang. Kulturoch Fritidsförvaltningen genomför inga evenemang i egen regi utan upphandlar externa arrangörer för de olika evenemangen som kommunen vill skall vara återkommande så som Gillet, Ljusfesten med flera. Föreningar kan söka bidrag till att utföra evenemang från de 1,3 mkr som finns tillgängliga. En gemensam grupp bestående av representanter från både kommunen och Ängelholms Näringsliv AB beslutar hur pengarnas skall fördelas mellan olika evenemang. Den större delen av pengarna går till de större evenemangen i kommunen. Vilken typ av evenemang i Ängelholm tycker du är viktigast att satsa på? (Rangordna svaren från 1-4) BJERKNE & CO KOMMENTAR: Kultur och idrottsevenemang följt av stadsfester ligger alla relativt jämnt i toppen av vad respondenterna tycker är viktigast att satsa mer på. BJERKNE & CO FÖRSLAG: Om Ängelholms kommun vill utveckla sin turistnäring genom en starkare evenemangsprodukt bör en tydlig evenemangsstrategi arbetas fram med en mix av evenemang som attraherar en lokal, regional, nationell publik. Evenemang är också ett starkt sätt jämna ut säsongsvariationerna. Det är positivt att externa aktörer är intresserade av att utföra och lägga sina evenemang i Ängelholm. För att på ett effektivt sätt kunna nyttja och utveckla evenemang är det vår bedömning att kommunen har mycket att vinna på att tillsätta en strategisk resursperson som kan bygga upp och återanvända kompetens och erfarenheter gällande utveckling, upphandling, bedömning och säkerställande av olika kvalitetsaspekter av genomförandet av evenemang. Ett mer utvecklat samarbete och bättre koordinering behövs mellan förvaltningar och bolag som behöver vara involverade i evenemangsarbetet. (Jämför näringslivets etableringsfrågor.) Analysera potentiella evenemang med syfte att stärka profilerna strand och hav samt attraktivt centrum. 16

17 ÄNGELHOLM SOM SSTAD enkäten som redovisas ovan har handeln pekats ut som ett viktigt I turistområde med tillväxtpotential för Ängelholm. I intervjuer har handeln diskuterats med företrädare från näringslivet och kommunen. I dessa intervjuer har ett antal områden pekats ut som extra viktiga att förbättra för utvecklingen av centrumhandeln. Dessa områden är gemensamma öppettider för helger, ett starkt och varierat butiksutbud, evenemang samt ett närmare samarbete mellan butiker, fastighetsägare och kommunen. BJERKNE & CO KOMMENTAR: Handeln är ett område många anser som en stark attraktion för Ängelholms kommun. En utveckling av handeln i centrum skulle gynna både turistnäringen men minst lika mycket de boende i kommunen. Ett starkt inflöde av turister skapar ett underlag av kunder till butiker, restauranger och caféer som annars inte hade varit möjligt att behålla enbart med kommuninvånarna som besökare. Ängelholms kommun har ett stort ansvar för stadsutvecklingen i centrum och satsar enligt fler intervjupersoner en hel del resurser på olika utvecklingsinsatser i centrum. Vi har noterat att det finns en dominerande privat fastighetsägare i centrala Ängelholm. BJERKNE & CO FÖRSLAG: För att centrum skall utvecklas och stärka sin konkurrenskraft behöver Ängelholms kommun på högsta nivå utveckla en nära dialog och ett konstruktivt samarbete de största fastighetsägarna, i synnerhet Backahill. Vanligt är att kommunen avsätter investeringsmedel för utveckling/ ombyggnation av stadskärnan och att dessa medel är en förutsättning för att få med ytterligare investeringar från fastighetsägarna och handeln. En annan framgångsfaktor är en gemensam handelsstrategi innehållande utbudsstrategi (butiker och restaurang), fysisk produktutveckling (stadskärneförnyelse och nya butikslägen), ökade öppettider och marknadsföringsstrategi. Idag har Ängelholms Näringsliv AB enligt vår bedömning inte gjort några nödvändiga prioriteringar för sitt arbete med att utveckla handeln. Alla aktiviteter har enligt gällande affärsplan en låg prioritering (3) samtidigt som nästan alla aktiviteter inom området näringsliv har prioritet 1. Skall Ängelholm öka sitt handelsindex är det nödvändigt med etablering av fler nya butiker. Satsningar på marknadsföring är också viktigt för att säkra upp ytterligare inflöde av kunder från omkringliggande kommuner. Omsättningsökning för Ängelholms handelsföretagare inom befintligt utbud är naturligtvis positivt och viktigt för helheten, men i detta sammanhang finns sällan de stora volymerna som behövs för att påverka handelsindex. Utbudsstrategin bör baseras på en analys av omkringliggande konkurrenter såväl som en undersökning av vad kunderna i regionen önskar. Möjligheten att tydligt profilera centrum som en attraktiv shoppingstad med nischade småbutiker, bra restaurang och caféutbud samt evenemang är värd att undersöka närmare. För att positionera Ängelholms stadskärna behövs utöver butiker och fin miljö ett attraktivt restaurangutbud samt ett rikt kulturliv. Detta ger konkurrensfördelar för stadskärnan. En levande stadskärna med handel, kultur, evenemang och ett attraktivt restaurangutbud lockar besökare både dag- och kvällstid. Härigenom skapas bättre förutsättningar för en ökad konkurrenskraft och ökat ekonomiskt flöde. 17

18 ÄNGELHOLMS SAMARBETS- OCH FINANSIERINGSVILJA ÄNGELHOLMS MÅL Har Du en tydlig bild av Ängelholms kommuns och näringslivets gemensamma mål för utvecklingen av följande områden? BJERKNE & CO KOMMENTAR: Majoriteten av respondenterna i enkäten har inte en tydlig bild av kommunens och näringslivets gemensamma mål för utvecklingen turism, handel och övrigt näringsliv. För handeln saknas ett tydligt kvantitativt mål. BJERKNE & CO FÖRSLAG: Ängelholms kommun och Ängelholms Näringsliv AB behöva ägna mer tid och kraft att kommunicera sina mål till det privata näringslivet. 18

19 ÄNGELHOLMS SAMARBETS- OCH FINANSIERINGSVILJA YTTERLIGARE FÖRDJUPAT SAMARBETE FINANSIERING BJERKNE & CO KOMMENTAR: 9 av 10 vill att samarbetet mellan kommunen och den privat sektor skall fördjupas inom turism, näringsliv och handel. BJERKNE & CO FÖRSLAG: Turismutveckling är i hög grad beroende av en kommuns inställning och arbete för att kunna utvecklas. Det är många områden inom turismutveckling där kommunen måste ta ansvar så som infrastruktur, miljö och hälsa, tillståndsgivning, långsiktiga investeringar i anläggningar, m.fl. Det är Bjerkne & Cos förslag att kommunen ser över hur kommunen på bästa sätt kan öka sitt engagemang i det turistiska utvecklingsarbetet (destinationsutveckling). BJERKNE & CO KOMMENTAR: 7 av 10 skulle vara beredda att satsa mer resurser i gemensamma projekt. Detta indikerar att det tycks finnas ett positivt klimat för utökade gemensamma satsningar. BJERKNE & CO FÖRSLAG: En modell för finansiering av framför allt turistorganisationer är att kommunen ansvarar för basfinansieringen av organisationen. Detta innefattar oftast kostnader för löner, utrustning och lokalhyra. Målet är sedan att kommunen och näringslivet gemensamt finansierar projekt och marknadsföring. Vi föreslår att Ängelholms kommun överväger möjligheterna till att, i samband med en ökad satsning på turism, implementera denna finansieringsmodell. 19

20 SAMMANFATTNING AV BJERKNE & COS FÖRSLAG Prioritera Ängelholms Näringsliv AB har enligt vår bedömning inte gjort några direkta prioriteringar för sitt arbete med att utveckla turismen. Alla aktiviteter har enligt gällande affärsplan en låg prioritering (3) samtidigt som nästan alla aktiviteter inom området näringsliv har prioritet 1. Turismutveckling är i hög grad beroende av en kommuns inställning och arbete för att kunna utvecklas. Det är många områden inom turismutveckling där kommunen måste ta ansvar så som planfrågor, infrastruktur, miljö och hälsa, tillståndsgivning, långsiktiga investeringar i anläggningar, varumärkesarbete m.fl. Det är Bjerkne & Cos förslag att kommunen ser över hur kommunen på bästa sätt kan öka sitt engagemang i det turistiska utvecklingsarbetet. Bjerkne & Co föreslår att Ängelholms kommun i samarbete med Ängelholms Näringsliv AB arbetar fram en Strategi & Åtgärdsplan där tydliga mål, strategier och aktiviteter fastställs. Produkt & Varumärke För att vara konkurrenskraftig krävs någon eller några tydliga reseanledningar som gör Ängelholm attraktivt att resa till och vistas i. I Ängelholm har stranden och ett mysigt centrum med bra shopping pekats ut som styrkor i kommunen. Det är Bjerkne & Co:s bedömning att dessa måste utvecklas innan de kan bli riktiga turistattraktioner som är kända utanför regionen. Bjerkne & C0 föreslår att kommunen närmare studerar möjligheten att utveckla stranden och centrum. Ängelholm har i nuläget få turistprodukter som är kända utanför regionen. Ett bra sätt att skapa uppmärksamhet kan vara att arrangera evenemang på nationell eller internationell nivå. Om Ängelholms kommun vill utveckla sin turistnäring genom en starkare evenemangsprodukt bör en tydlig evenemangsstrategi arbetas fram med en mix av evenemang som attraherar en lokal, regional, nationell publik. Evenemang är också ett starkt sätt jämna ut säsongsvariationerna. Det är positivt att externa aktörer är intresserade av att utföra och lägga sina evenemang i Ängelholm. För att på ett effektivt sätt kunna nyttja och utveckla evenemang är det vår bedömning att kommunen har mycket att vinna på att tillsätta en strategisk resursperson som kan bygga upp och återanvända kompetens och erfarenheter gällande utveckling, upphandling, bedömning och säkerställande av olika kvalitetsaspekter av genomförandet av evenemang. Analysera potentiella evenemang med syfte att stärka profilerna strand och hav samt attraktivt centrum. Ett mer utvecklat samarbete, bättre koordinering och tydliggare ansvarsfördelning behövs mellan förvaltningar och bolag som behöver vara involverade i evenemangsarbetet. (Jämför näringslivets etableringsfrågor.) Bjerkne & Co bedömer att samarbetet med familjen Helsingborg är positivt. Ängelholms kommun behöver dock en tydligare position i samarbetet inom nordvästra Skåne för att kunna attrahera flera besökare som spenderar mer pengar i Ängelholm. Mål och finansiering Ängelholms kommun har reviderat målet för tillväxten av kommunens turistomsättning från 5 procentenheter över snittet i riket per år till att ligga i samma nivå som riket. Bjerkne & Co föreslår att Ängelholms kommun antingen reviderar målet ytterligare alternativt att ägarna tillför ökade resurser till turistsatsningar via Ängelholms Näringsliv AB för att skapa starkare tillväxt. En modell för finansiering av framför allt turistorganisationer är att kommunen ansvarar för basfinansieringen till organisationen. Detta innefattar oftast kostnader för löner och lokalhyra. Målet är sedan att kommunen och näringslivet gemensamt finansierar projekt och marknadsföring. Vi föreslår att Ängelholms kommun överväger möjligheterna till att i samband med en ökad satsning på turism implementera denna finansieringsmodell. Bjerkne & Co bedömer att Ängelholms kommun bör tillföra ökade resurser till turistsatsningar via Ängelholms Näringsliv AB. 20

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE Medverkande kommuner: Förstudie framtagen av: BAKGRUND SYFTE Med utgångspunkt från erfarenheterna av samarbetet mellan kommunerna Alingsås, Härryda, Lerum, Mölndal

Läs mer

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi 2016-2022 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 2/7 Innehållsförteckning

Läs mer

Kraftsamling 2.0. Modell för Kraftsamling 2.0. Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro. Kommun. Sweet spot

Kraftsamling 2.0. Modell för Kraftsamling 2.0. Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro. Kommun. Sweet spot Kraftsamling 2.0 Kraftsamling 2.0 2011 tog Partnerskapet fram en vision under namnet Kraftsamling Ängelholm vision 2020. Kraftsamling Ängelholm skall genom gemensamma insikter göra gemensam nytta. Visionen

Läs mer

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2010 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2010 Handelsstaden Skövde fortsätter växa stabilt - fina resultat av långsiktigt arbete Skövdes totala handelsindex

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Ägardirektiv för Nya Destination Uppsala aktiebolag

Ägardirektiv för Nya Destination Uppsala aktiebolag KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Dahlmann Christian Wallin Carl Datum 2016-11-16 Diarienummer KSN-2016-0572 Kommunstyrelsen Ägardirektiv för Nya Destination Uppsala aktiebolag Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

Strategisk plan för utveckling av Besöksnäringen Prioritera varumärket Bohuslän och gemensamheten i Norra Bohuslän Inriktning för Norra Bohuslän att lokala och regionala organisationer stärker och utvecklar

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Skövde kommuns handlingsplan för förbättrat företagsklimat.

Skövde kommuns handlingsplan för förbättrat företagsklimat. Skövde kommuns handlingsplan för förbättrat företagsklimat. Sektor samhällsbyggnad, 2015-02-26 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Gemensamma utvecklingsområden för Skövde kommun och företagarna

Läs mer

Bolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12

Bolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12 Bolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12 För den verksamhet som bedrivs i Next Skövde Destinationsutveckling AB, nedan kallat Bolaget, gäller dessa

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016

Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016 FÖRSLAG nr 2 Sid 1 av 10 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-08-29 0.6 Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016 INNEHÅLL Versionshistorik... 1 Godkännande... 1 1 Sammanfattning...

Läs mer

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne KS.2013.0554 2013-12-17 Teresa Andersson 0418-628 22 Kommunstyrelsen Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne Ärendebeskrivning Turismen är en basindustri i Sverige med potential att

Läs mer

Handlingsplan. Förenkla helt enkelt 2013 2014

Handlingsplan. Förenkla helt enkelt 2013 2014 Handlingsplan Förenkla helt enkelt 2013 2014 Förankring Samverkan Inköp och upphandling Service och information Handlingsplan Förenkla helt enkelt 2013 2014 Forshaga kommun påbörjade under 2012 en process

Läs mer

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier: Nuvarande handelsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2010 och är starkt kopplad till stadsmiljöprogrammet som fullmäktige antog 2009. Tillsammans med den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad (2013),

Läs mer

Välkommen till Norrköping! #inorrköping AFFÄRSPLAN

Välkommen till Norrköping! #inorrköping AFFÄRSPLAN Välkommen till Norrköping! #inorrköping AFFÄRSPLAN 2016-2020 Besöksnäringen i Norrköping har de senaste åren haft en positiv utveckling och näringen har fått den uppmärksamhet som den förtjänar som en

Läs mer

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolicy för Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Verksamhetsplan 2012

Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplan 2012 Kommunikation Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Granskning turismutvecklingen

Granskning turismutvecklingen Granskning turismutvecklingen Trelleborgs Utvecklings AB Alf Wahlgren Carl-Gustaf Folkeson December 2010 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte och genomförande... 3 Mål och medel... 3 Strategi och handlingsplaner...

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET 2014 En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009 Fastighetsföretagarklimatet 2009 MÖLNDAL Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020

turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020 The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020 1 2 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten Krokoms kommun 17 november 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 8 1

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Ett levande näringsliv

Ett levande näringsliv Ett levande näringsliv 2016 - Möjligheternas år. Enligt Kairos Future kommer nationer, företag och individer ägna 2016 åt självrannsakan, omprövning, nya lösningar och jakten på frälsning. Dessa utmaningar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Turistekonomisk analys av U 21-EM 2009 Delrapport Malmö

Turistekonomisk analys av U 21-EM 2009 Delrapport Malmö Turistekonomisk analys av U 21-EM 2009 Delrapport Malmö Turismens Utredningsinstitut 2009 Om undersökningen Om U 21-EM 2009 I juni 2009 arrangerades U21-EM i Sverige. De städer som stod värdar för evenemanget

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager 3 Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager VÅR ORGANISATION Ett unikt

Läs mer

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009 Fastighetsföretagarklimatet 2009 VÄSTERVIK Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM

Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM Det här Vi erbjuder vet vad som vi krävs Bjerkne & Co hjälper Idag investerar destinationer, städer, organisationer

Läs mer

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016

Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016 Regionala turismeffekter Skåne län 2016 Besökarnas profil Populäraste resmålen (start och slutmål) Färdsätt Syfte med resan Boendeform (kommersiella/icke-kommersiella) Konsumtion vid vistelse Utveckling

Läs mer

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

MARKNADSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN

MARKNADSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN MARKNADSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Innehåll Bakgrund 2 Övergripande syfte - profilarbete och marknadsföring 3 Vision och mål - Från kol till diamant 4 Marknadsplan i strategisk, konkret och offensiv handling

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer