Advokatdagarna. Grand Hôtel oktober 2016 PROGRAM

Transkript

1 Advokatdagarna Grand Hôtel 2728 oktober 2016 PROGRAM

2 Sveriges advokatsamfund önskar er Varmt välkomna till Advokatdagarna Grand Hôtel 2728 oktober 2016 Konferens Bankett Inspiration Innehåll Programöversikt 4 Program 27 oktober 12 Program 28 oktober 24 Hitta rätt 38 Karta och övrig information 42

3 Programöversikt Torsdag 27 oktober Tid Aktivitet Lokal Tid Aktivitet Lokal Välkomstanförande: Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg (samtliga deltagare) Utdelning av Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom juridiken (samtliga deltagare) Elisabet Fura: Från Norrmalmstorg till Kungsträdgården via Strasbourg några reflektioner över ett yrkesliv (samtliga deltagare) Paus/Förflyttning Seminarium Lunch Partsutsedda skiljemän utnämning och roll Aktieägaravtalets verkan gentemot ondtroende aktieförvärvare Föreskrifter vid gåva Kriminalteknik brottsplatsundersökningar En ny dataskyddsförordning Presentationsteknik i rättssalen Seminarium 2 Interimistiska säkerhetsåtgärder Styrelseledamöters lojalitetsplikt Är äktenskapsbalken föråldrad? Rättsmedicinska undersökningar Att processa med regeringsformen som redskap Nätkränkningar och rättsstaten: Vad händer nu? Vinterträdgården Vinterträdgården Vinterträdgården Paus/Förflyttning Seminarium Kaffepaus Kan advokaten lära något av domaren i skiljeförfarandet? Att processa om styrelsens och revisorns ansvar Diskriminering vid rekrytering Påföljdsbestämning vid återfall och nyupptäckt brottslighet Aktuellt från Högsta förvaltningsdomstolen Jämställdhet och mångfald på advokatbyrån en framgångsfaktor? Per Brinkemo: Klansamhällets möte med rättsstaten Vinterträdgården Drink och bankett med underhållning av Orup Vinterträdgården 4 5

4 Programöversikt Fredag 28 oktober Tid Aktivitet Lokal Tid Aktivitet Lokal Stefan Lindskog: Rättsbildning genom prejudikat (samtliga deltagare) Vinterträdgården Seminarium 6 Digitala bevis i domstol hantering av it-bevis Paus/Förflyttning Direkt och indirekt förlust vid företagsöverlåtelser Seminarium 4 Medling i vårdnadsmål Att förhöra sakkunniga Långa häktningstider och restriktioner Kommersiella skadestånd Internationella äktenskap månggifte och barnäktenskap Asylrätt lagändringar och ny argumentation avseende flyktingstatus Advokatetik intressekonflikten i praktisk tillämpning Den goda processen Barnkonventionen inkorporerad i svensk rätt Penningtvättslagstiftningen och det fjärde penningtvättsdirektivet Kaffepaus Seminarium 5 Edition i tvist och skiljeförfarande Nya insiderregler Ombyggnad av bostadsrätt rättigheter och skyldigheter Sexualbrottsutredningen Barns och ungas rätt vid tvångsvård Företag och mänskliga rättigheter advokatens roll Lunch 6 7

5 Torsdag 27 oktober Registrering och kaffe Vinterträdgården Anne Ramberg: Välkomstanförande (samtliga deltagare) Vinterträdgården Utdelning av Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom juridiken (samtliga deltagare) Vinterträdgården Elisabet Fura: Från Norrmalmstorg till Kungsträdgården via Strasbourg några reflektioner över ett yrkesliv (samtliga deltagare) PAUS/FÖRFLYTTNING Vinterträdgården Seminarium 1 Process & Skiljedom Affärsjuridik Humanjuridik Brottmål Offentlig rätt Advokatverksamhet Partsutsedda skiljemän utnämning och roll Christer Danielsson Aktieägaravtalets verkan gentemot ondtroende aktieförvärvare Erik Sjöman Föreskrifter vid gåva Örjan Teleman Kriminalteknik brottsplatsundersökningar Johan Eriksson En ny dataskyddsförordning Karl-Fredrik Björklund Caroline Olstedt Carlström Presentationsteknik i rättssalen Magnus Elving LUNCH Spegelsalen m.fl. lokaler Seminarium 2 Interimistiska säkerhetsåtgärder Robin Oldenstam Styrelseledamöters lojalitetsplikt Jessica Östberg Är äktenskapsbalken föråldrad? Fredric Renström Sophie Palmgren Paulsson Rättsmedicinska undersökningar Petra Råsten Almqvist Johan Eriksson Att processa med regeringsformen som redskap Percy Bratt Thomas Rolén Nätkränkningar och rättsstaten: Vad händer nu? Mårten Schultz PAUS/FÖRFLYTTNING Seminarium 3 Kan advokaten lära något av domaren i skiljeförfarandet? Olle Flygt Fanny Gleiss Wilborg KAFFEPAUS Att processa om styrelsens och revisorns ansvar Peter Danowsky Diskriminering vid rekrytering Erik Danhard Påföljdsbestämning vid återfall och nyupptäckt brottslighet Fredrik Wersäll Aktuellt från Högsta förvaltningsdomstolen Thomas Bull Per Brinkemo: Klansamhällets möte med rättsstaten (samtliga deltagare) Vinterträdgården Jämställdhet och mångfald på advokatbyrån en framgångsfaktor? Pia Anderberg Maria-Pia Hope Jan Dernestam Maria Billing Drink och bankett med underhållning av Orup Vinterträdgården 8 9

6 Fredag 28 oktober Registrering och kaffe Vinterträdgården Stefan Lindskog: Rättsbildning genom prejudikat (samtliga deltagare) Vinterträdgården PAUS/FÖRFLYTTNING Seminarium 4 Process & Skiljedom Affärsjuridik Humanjuridik Brottmål Offentlig rätt Advokatverksamhet Att förhöra sakkunniga Magnus Widebeck Bo G.H. Nilsson Kommersiella skadestånd Jessika van der Sluijs Internationella äktenskap månggifte och barnäktenskap Ulf Bergquist Den goda processen Niklas Wågnert Elin Blank Tobias Fälth Barnkonventionen inkorporerad i svensk rätt Ignacio Vita Karin Åhman Penningtvättslagstiftningen och det fjärde penningtvättsdirektivet Johan Sangborn Karin Faxén Ågrup KAFFEPAUS Seminarium 5 Edition i tvist och skiljeförfarande Emilia Lundberg Johan Sidklev Nya insiderregler Ola Åhman Ombyggnad av bostadsrätt rättigheter och skyldigheter Blanka Kruljac Rolén Sexualbrottsutredningen Mari Heidenborg Bengt Ivarsson Barns och ungas rätt vid tvångsvård UllaBella af Klercker Sebastian Wejedal Företag och mänskliga rättigheter advokatens roll Jan-Mikael Bexhed Théo Jaekel LUNCH Spegelsalen m.fl. lokaler Seminarium 6 Digitala bevis i domstol hantering av it-bevis Jonas Ekfeldt Direkt och indirekt förlust vid företagsöverlåtelser Johnny Herre Axel Calissendorff Medling i vårdnadsmål Mia Edwall Insulander Alexandra Lyckman Långa häktningstider och restriktioner Inger Söderholm Anders Perklev Tomas Nilsson Asylrätt lagändringar och ny argumentation avseende flyktingstatus Petter Aasheim Fredrik Beijer Björn Berselius Advokatetik intressekonflikten i praktisk tillämpning Lena Frånstedt Lofalk Bo Ahlenius 10 11

7 Torsdag 27 oktober (samtliga deltagare) Välkomstanförande Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg Vinterträdgården (samtliga deltagare) Utdelning av Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom juridiken Vinterträdgården (samtliga deltagare) Från Norrmalmstorg till Kungsträdgården via Strasbourg några reflektioner över ett yrkesliv Föreläsare: Elisabet Fura var ChefsJO från 2012 till augusti Hon var advokat under åren , ordförande i Advokatsamfundet och domare i Europadomstolen under perioden Elisabet Fura utnämndes 2010 till hedersdoktor vid juridiska fakulteten vid s universitet. Hon har nyligen inlett ett samarbete på konsultbasis med den estniska advokatfirman Raidla Ellex. Vinterträdgården : seminarium 1 Process & Skiljedom: Partsutsedda skiljemän utnämning och roll I nästan alla skiljeförfaranden där tre skiljemän dömer har vardera parten utsett en skiljeman. Vem kan vara partsutsedd skiljeman? Vilken profil har den typiske partsutsedde skiljemannen? Hur går det till när partsutsedda skiljemän utses? Vilka kontakter förekommer och får förekomma mellan skiljemannen och den som överväger att utse honom eller henne? Är det exempelvis tillåtet och lämpligt att parten intervjuar skiljemannen innan denne utses? Är det ett problem om samme person under en viss tid utses ett flertal gånger av samma advokatbyrå? Vad gör den partsutsedde skiljemannen och vad bör han göra under skriftväxlingen? Hur bör den partsutsedde skiljemannen agera under slutförhandlingen? Kan han ställa frågor till parterna eller bör dessa gå genom ordföranden? Är det någon skillnad på att ställa frågor till den part som utsett skiljemannen och andra parten? Får eller rentav bör den partsutsedde skiljemannen under överläggningen till dom särskilt peka på förhållanden som talar till förmån för den part som utsett honom eller henne? Förväntas den partsutsedde skiljemannen skriva del av domen eller är det alltid ordförandens uppdrag? Dessa frågeställningar avhandlas under seminariet. Föreläsare: Christer Danielsson är advokat och sedan tio år tillbaka en av landets mest anlitade skiljemän, med ett 80-tal uppdrag som partsutsedd skiljeman i svenska och internationella skiljeförfaranden. Han är ordförande i Swedish Arbitration Association, vice ordförande i Advokatsamfundet, och har ingått i den kommitté som utarbetat nya skiljedomsregler för s Handelskammares Skiljedomsinstitut. Affärsjuridik: Aktieägaravtalets verkan gentemot ondtroende aktieförvärvare När aktier har bytt ägare i strid med en avtalad överlåtelserestriktion (t.ex. när en aktie överlåtits utan iakttagande av en förköpsklausul i ett aktieägaravtal) uppkommer ibland frågan huruvida avsaknaden av fullödig sakrättslig verkan av restriktionen innebär att avtalet under inga omständigheter har någon verkan gentemot tredje man. Det har förekommit att liknande rättigheter i rättspraxis tillerkänts verkan mot en tredje man som förvärvat den av rättigheten belastade egendomen med vetskap om rättigheten. Rättsläget är emellertid inte klart. Olika förklaringsmodeller är tänkbara. De ändamålsöverväganden som erfordras måste ytterst utmynna i en bedömning av om omsättningsintresset bör vika för intresset av skydd för rättigheten eller vice versa. Föreläsare: Erik Sjöman är advokat och delägare vid Advokatfirman Vinge, med aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt som specialdiscipliner. Han är ledamot av Aktiemarknadsnämnden och författare till bl.a. Hembud, förköp och samtycke En kommentar till 4 kap. 736 aktiebolagslagen (Norstedts Gula Bibliotek). Humanjuridik: Föreskrifter vid gåva Gåvojuridikens civilrättsliga sida är föga utforskad trots dess stora betydelse i det praktiska rättslivet. Gåvor förekommer vanligtvis inom kretsar av närstående, varvid givarna ofta för att inte säga praktiskt taget alltid ger föreskrifter att iakttas av mottagarna. Några allmänna lagregler om sådana föreskrifter finns dock inte. Problemen i sammanhanget är åtskilliga. Vad är en gåva? Kan föreskrifter ges vid alla slag av gåvor? Vad gäller för s.k. blandade fång? Kan en gåva ges till någon som inte är född eller ens avlad? Vilka 12 13

8 föreskrifter kan ges formlöst och vilka faller under särskilda formbestämmelser? Hur tolkas gåvoföreskrifter? Gäller en föreskrift rörande gåvoegendomen och för vad som må komma i dess ställe? Kan en föreskrift ändras i efterhand? Är en föreskrift bindande för gåvotagaren i förhållande till givarens efterkommande? Dessa spörsmål och andra därtill belyses under seminariet. Föreläsare: Örjan Teleman är advokat och författare till flera artiklar rörande bodelning och standardverken Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa (sjätte upplagan 2016) samt Äktenskapsförord (tredje upplagan 2012). Han är medförfattare till kommentaren till Äktenskapsbalkens andra upplaga (2010) och har medverkat vid olika utredningar avseende bodelningsrätt. Brottmål: Kriminalteknik brottsplatsundersökningar Är Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) ett forensiskt laboratorium eller ägnar man sig åt sannolikhetsberäkningar i allt större omfattning? Är dessa sannolikhetsberäkningar grundade på objektiva fakta eller kan det finnas subjektiva värderingar i beräkningarna? Med utgångspunkt i detta talar advokaten Johan Eriksson om riskerna med NFC:s nya arbetsmetoder. Föreläsare: Johan Eriksson är advokat och delägare vid Försvarsadvokaterna,. Han har ett särskilt intresse för rättssäkerhetsfrågor och har sedan 1994 uteslutande arbetat med straffrätt. Johan Eriksson har under många år intresserat sig för förhörsteknik genom besök vid engelska domstolar och genom internationella kontakter. Offentlig rätt: En ny dataskyddsförordning Den 4 maj i år publicerades den nya EU-förordningen om dataskydd i EU:s officiella tidning. Denna förordning ersätter dagens personuppgiftslag. När dataskyddsförordningen träder i kraft den 25 maj 2018 innebär det den största förändringen för företag och myndigheter inom dataskyddsområdet sedan personuppgiftslagen infördes Vidare finns i förordningen numera kännbara sanktionsavgifter om regelverket inte efterföljs, nya skrivningar kring informationssäkerhet samt större krav på dokumentation, transparens och information till registrerade om hur deras personuppgifter hanteras. Klienterna har nu till våren 2018 på sig att anpassa sig till det nya regelverket. Vid seminariet redogör föreläsarna för nyheterna i denna förordning jämfört med dagens personuppgiftslag och ger praktiska råd om hur man kan hantera det nya regelverket. Föreläsare: Karl-Fredrik Björklund är advokat vid advokatfirman Carler och dataskyddsexpert med över 13 års erfarenhet som personuppgiftsombud och föreläsare gällande dataskyddsfrågor, personuppgiftslagen och andra registerförfattningar. Han är personuppgiftsombud och rådgivare för flera stora organisationer, medverkar som kursledare vid Datainspektionens utbildningar rörande personuppgiftslagen för personuppgiftsombud samt har sedan 2014 hållit ett flertal kurser rörande nya dataskyddsförordningen, bl.a. i Advokatsamfundets regi. Karl-Fredrik Björklund är även vice ordförande i föreningen Forum för Dataskydd som arbetar ideellt med kompetensutveckling av personuppgiftsombud. Advokatverksamhet: Caroline Olstedt Carlström är Vice President Privacy vid Klarna och arbetar som internationell dataskyddschef med globalt ansvar för Klarnas dataskyddsstrategi och regelefterlevnad. Klarna är en av Europas ledande leverantörer av betalningslösningar för e-handel. Hon har mer än 15 års erfarenhet av internationellt dataskydd och har arbetat som juridisk och strategisk rådgivare till företag inom IT och media, telekommunikation, finans- och biotech, bl.a. som advokat på DLA Nordic och ansvarig för dess dataskyddsgrupp. Caroline Olstedt Carlström har biträtt några av världens största organisationer i frågor om t.ex. internationella dataöverföringar, hantering av anställdas uppgifter, upprättande av interna riktlinjer, regelefterlevnad, och i samband med avtalsförhandlingar. Hon är ordförande i Forum för dataskydd, styrelseledamot i Cloud Sweden, medlem av IAPP European Advisory Board, medverkar i flera branschgrupper samt är en regelbunden talare på olika konferenser och evenemang. Presentationsteknik i rättssalen If you don t use your head, use your overhead. Rätt eller fel i en rättssal? Åklagare använder normalt Powerpoint-presentationer under sakframställningar och pläderingar i stora mål för att förklara, förstärka och förkorta komplicerade skeenden med hjälp av ord, bilder och ljud. Försvarsadvokaterna är inte lika benägna att ta till sådan teknik. Vad beror det på? Är det för svårt att föra fram klienternas budskap eller alternativa hypoteser till åklagarens samlade bevisning med hjälp av bildpresentationer eller litar försvarsadvokaterna på sin retoriska skicklighet utan att ta hjälp av nymodigheter? Kan det innebära oönskade konsekvenser för balansen i processen? Seminariet handlar om presentationer i rättssalen och speglar en åklagares erfarenheter och syn på frågor kring det

9 Föreläsare: Magnus Elving är specialiståklagare vid Internationella åklagarkammaren i. Han har gått den långa vägen inom rättsväsendet med en bakgrund som polisman. Han har stor erfarenhet av att föra talan i rätten i komplicerade mål mot organiserad brottslighet. De senaste åren har han på heltid ägnat sig åt att driva uppmärksammade mål om krigsförbrytelser och folkmord. Magnus Elving började tidigt med att använda modern presentationsteknik i rättegångar och han berättar under seminariet om en del av sina erfarenheter av att presentera komplicerade skeenden med hjälp av ord, bilder och ljud : seminarium 2 Process & Skiljedom: Interimistiska säkerhetsåtgärder Interimistiska åtgärder kan spela en avgörande roll för utgången av en tvist. Taktiskt använda kan de fundamentalt förändra spelplanen och tvinga in motparten i ett hörn. Syftet och effekten av åtgärderna kan variera, alltifrån att säkra tillgångar för framtida verkställighet till att hindra eller framtvinga ett visst agerande. Gemensamt för åtgärderna är att de vidtas snabbt och förutsätter en ofta delikat balansering av motstridiga intressen på ett begränsat beslutsunderlag. Detta gäller särskilt de åtgärder som vidtas utan motpartens hörande. Utifrån en praktikers perspektiv analyseras hur interimistiska åtgärder bäst kan användas i processer. Vilka faktorer bör beaktas? Hur kan en ansökan effektivt utformas? Vilka skillnader föreligger inför domstolar respektive skiljenämnder? Föreläsare: Robin Oldenstam är sedan snart 20 år specialiserad på kommersiella tvister och leder Mannheimer Swartlings internationella skiljedomsverksamhet. Han är för närvarande även Sveriges ledamot i ICC:s internationella skiljedomstol. Robin Oldenstam har agerat ombud i ett synnerligen stort antal processer inför svenska domstolar och skiljenämnder såväl i Sverige som i utlandet och har också betydande erfarenhet som skiljeman. Han var tidigare ordförande i Swedish Arbitration Association och är ansvarig för Advokatsamfundets obligatoriska kursmoment om processföring. Robin Oldenstam föreläser också regelbundet om skiljeförfaranden och processföring vid bl.a. s och universitet samt vid Handelshögskolan i Göteborg. Affärsjuridik: Styrelseledamöters lojalitetsplikt Frågan om bolagsledningens plikter och ansvar har aktualiserats vid ett flertal tillfällen under senare år, inte minst i anledning av ett antal så kallade företagsskandaler samt flertalet processer mot styrelseledamöter och verkställande direktörer. Trenden i Norden är också att denna typ av processer ökar. Under seminariet behandlas lojalitetsplikten för styrelseledamöter med särskilt fokus på skyldigheten att undvika och informera om intressekonflikter, inklusive konkurrensförbudet, förbudet att otillbörligen motta eller utnyttja förmåner eller andra fördelar i anledning av uppdraget, tystnadsplikten, och förbudet att utnyttja affärsmöjligheter som tillkommer bolaget. Vidare berörs kort de civil- och straffrättsliga sanktioner som kan aktualiseras vid ett brott mot lojalitetsplikten. I flera fall illustreras problemställningarna med praktiska typfall och exempel. Föreläsare: Jessica Östberg är jur.dr. och adjunkt vid s universitet samt verksam vid Centre for Commercial Law. Hon undervisar i associationsrätt vid s universitet och andra institutioner. Jessica Östberg har nyligen disputerat på avhandlingen Styrelseledamöters lojalitetsplikt: särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter. Tidigare arbetade hon som advokat vid Gernandt & Danielsson Advokatbyrå respektive Danowsky & Partners Advokatbyrå med särskilt fokus på bolagsrätt. Hon har även viss erfarenhet som bolagsjurist och av styrelsearbete i såväl fåmansbolag som bolag med spritt ägande. Humanjuridik: Är äktenskapsbalken föråldrad? Den nuvarande Äktenskapsbalken har tillkommit efter flera omgångar av olika lagstiftningsarbeten och i takt med förändrade familjeförhållanden. Äktenskapsbalken omfattar såväl traditionella äktenskap som samboförhållanden, och den gjordes könsneutral år Vi har alltså en modern lagstiftning vad gäller våra parförhållanden i samhället, men hur har lagstiftningen hängt med den utvecklingen på det ekonomiska förhållandet? Finns det några aspekter på jämställdhet i lagstiftningen? Advokat Örjan Teleman föreslog inom ramen för en utredning som färdigställdes 2005 (Ds 2005:34) en rad förändringar avseende bodelningsfrågor att överväga de lege ferenda. Av detta blev det inget. Till exempel brottas fortfarande bodelningsförrättarna med sitt många gånger tandlösa förordnande, utan egentliga möjligheter till tvångsåtgärder. Vad kan lämpligen göras? Arvsrätten innehåller många bestämmelser som många gånger leder till stora tillämpningssvårigheter: laglottsanspråk, det förstärkta laglottsskyddet, efterarvsrätten, förskottsproblematik etc. Under seminariet diskuteras vissa av dessa bestämmelser och vilka förändringar man härvid vill se

10 Föreläsare: Fredric Renström är advokat och delägare vid Lindskog Malmström Advokatbyrå och specialiserad inom svensk och internationell familjerätt. Han är medlem i The International Academy of Matrimonial Lawyers och föreläser regelbundet både i Sverige och internationellt, bl.a. för Domstolsakademin, CCBE och IBA. Fredric Renström deltog som expert i införandet av The Maintenance Regulation och The 2007 Hague Protocol. Brottmål: Sophie Palmgren Paulsson är advokat och delägare vid Tre Advokater, Malmö. Hon arbetar med brottmål (offentligt försvar, målsägandebiträde och särskild företrädare) samt svensk och internationell familjerätt (vårdnadsmål och bodelningar). Rättsmedicinska undersökningar Seminariet är en kort exposé över det som en advokat behöver veta om rättsmedicin. Rättsmedicinska undersökningar omfattar både avlidna och levande personer. Det är av stor vikt att advokaten har grundläggande kunskaper om såväl en rättsmedicinsk obduktion som rättsintyg för att kunna bemöta rättsmedicinska utlåtanden på ett bra sätt. Föreläsare: Petra Råsten Almqvist är överläkare, medicinsk chef och tf. avdelningschef vid Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelning i. Hon har arbetat med rättsmedicin i 22 år och har varit chef de senaste 10 åren. Petra Råsten Almqvist är även medicine doktor sedan 2003 och har en omfattande föreläsningsverksamhet genom rättsmedicinalverkets försorg för bl.a. åklagare samt vidareutbildningar för poliser, läkare och domare. Offentlig rätt: Johan Eriksson är advokat och delägare vid Försvarsadvokaterna,. Han har ett särskilt intresse för rättssäkerhetsfrågor och har sedan 1994 uteslutande arbetat med straffrätt. Johan Eriksson har under många år intresserat sig för förhörsteknik genom besök vid engelska domstolar och genom internationella kontakter. Att processa med regeringsformen som redskap För omkring 20 år sedan betraktades advokaterna närmast som rättshaverister om de i domstolarna kom med invändningar som hänvisade till regeringsformen (RF). Den inställningen har idag ändrats helt. Det kan idag nästan betraktas som ett fel att inte använda RF som ett aktivt processverktyg. Det gäller såväl att åberopa direkt tillämpliga regler i RF som att kontrollera lagligheten i olika beslut (normgivningsmakten). För att följa denna utveckling har Advokatsamfundet sedan några år infört en dag med konstitutionell utbildning inom ramen för den obligatoriska utbildningen för blivande advokater. Under seminariet ges en sammanfattning av de viktigaste bestämmelserna i RF som kan vara till hjälp vid i stort sett alla processer. Vidare ges ett antal konkreta exempel på hur RF på ett effektivt sätt kan användas vid utformningen av juridisk argumentation, bl.a. genom grundlagskonform tolkning av tillämpliga rättsregler. Föreläsare: Percy Bratt är advokat och delägare vid Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling och arbetar med bl.a. medie- och skadeståndsrätt med en specialinriktning på människorättsjuridik. Han är styrelseordförande i Stiftelsen Rättsfonden och var tidigare ordförande i Civil Rights Defenders. Percy Bratt ingår också tillsammans med professor Ove Bring i tävlingsledningen för den av s universitet anordnade nordiska rättegångstävlingen Praktisk Europaprocess. Han undervisar regelbundet i Advokatsamfundets regi på kursdagen om konstitutionell rätt för blivande advokater. Advokatverksamhet: Thomas Rolén är president vid Kammarrätten i. Under åren ledde han arbetet att göra om svensk polis till en sammahållen myndighet. Innan Thomas Rolén år 2008 tillträdde som president var han generaldirektör vid Domstolsverket. Dessförinnan tjänstgjorde han under många år på Justitiedepartementet, bl.a. som expeditions- och rättschef. Thomas Rolén har lett flera stora utredningar och har också varit anställd som biträdande jurist på dåvarande Gunnar Lindhs Advokatbyrå. Han undervisar regelbundet i Advokatsamfundets regi på kursdagen om konstitutionell rätt för blivande advokater. Nätkränkningar och rättsstaten: Vad händer nu? Kränkningar på Internet har varit ett av de senaste årens mest omdiskuterade rättspolitiska ämnen. Diskussionen har breddats för att under senare år fokusera på hur de digitala kränkningarna kommit att utgöra ett demokratihot. Journalister som utsätts för hot lämnar medieplattformar eller det offentliga samtalet över huvud taget. Politiker skräms till tystnad. Författare och konstnärer tvingas gå under jorden. Även rättsstatens företrädare drabbas, vilket senare tids händelser visar med nedslående tydlighet. Men vad gör då rättsstaten åt dessa kränkningar? Seminariet behandlar följande frågor: Hur är rättsläget idag och varför räcker det inte till? Vilka lagförslag har lagts? Vad finns kvar att se över om lagförslagen leder till lagstiftning? Vad kan rättssamhället göra för att motverka internetkränkningar förutom att förbjuda saker och beivra brott? 18 19

11 Föreläsare: Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Centre for Commercial Law, s universitet, och grundare av Institutet för Juridik och Internet, som bland annat står bakom boken Näthat (2 uppl., 2015). Han är ledamot i Brottsoffermyndighetens nämnd. Utöver forskningen är Mårten medarbetare i Svenska Dagbladet som juridisk kommentator och han utsågs 2012 till Årets Jurist och samma år till Årets lärare vid s universitet : seminarium 3 Process & Skiljedom: Kan advokaten lära något av domaren i skiljeförfarandet? Ofta diskuteras vad domstolar och domare kan lära av skiljeförfarandet och skiljenämndens arbetssätt. Domstolars hantering av tvistemål har också på senare tid inspirerats av skiljeförfarandet. Men vad kan advokaten lära av domaren i skiljeförfarandet? Vad finns det i domarens erfarenhet, yrkesroll och i domarens förutsättningar för sitt arbete som kan utveckla och förbättra en skiljenämnds handläggning, dess slutförhandling eller domskrivningen? Kan en skiljeman inspireras av något från domarens verksamhet? Under seminariet diskuteras dessa frågor. Föreläsarna lyfter några områden där de tror att advokaten kan inspireras och lära av domaren och seminariet diskuterar hur detta skulle kunna ske. Föreläsare: Olle Flygt är advokat och delägare vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Han arbetar huvudsakligen som ombud för svenska och utländska parter i tvister i Sverige, både avseende skiljeförfaranden och domstolsprocesser. Olle Flygt föreläser regelbundet för advokater och andra. Affärsjuridik: Fanny Gleiss Wilborg är chefsrådman vid Södertörns tingsrätt och har tidigare varit advokat vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Hon har arbetat med att utveckla tvistemålshanteringen vid flera domstolar och föreläser regelbundet för advokater, jurister och domare. Fanny Gleiss Wilborg har även uppdrag som skiljeman. Att processa om styrelsens och revisorns ansvar Styrelseansvarsprocesser involverar ofta flera svarande. Styrelseansvaret är individuellt och frågor uppkommer om vem eller vilka i en styrelse som gjort vad eller som haft särskild information. Då ett händelseförlopp rör fler än ett räkenskapsår kan styrelsesammansättningen variera och likaså kausalitetsfrågorna bli extra komplicerade. I revisionsansvarsprocesser kan avvägningen mellan vad som följer av revisionsuppdraget och vad som följer av styrelseledamöters uppdrag och insikter bli grannlaga. Seminariet behandlar uppläggning av processer av detta slag med särskilt fokus på bevisfrågor. Föreläsare: Peter Danowsky är advokat och delägare vid Danowsky & Partners Advokatbyrå. Han arbetar främst med processer. Peter Danowsky började på advokatbyrå 1976 och har biträtt som ombud i många olika sammanhang, bland annat i mål om styrelseansvar, revisorsansvar, företagshemligheter, miljöbrott, produktansvar och immaterialrätt i allmän domstol. Han har också haft många uppdrag som skiljeman och ombud i skiljeförfaranden. Humanjuridik: Diskriminering vid rekrytering Under årens lopp har det kommit en hel del avgöranden från Arbetsdomstolen gällande diskrimineringslagen. Seminariet handlar om de begränsningar i arbetsgivarens fria anställningsrätt som följer av diskrimineringslagen. Vid seminariet redovisas praktiska slutsatser gällande annonsens utformning, sållningsprocessen, arbetsgivarens interna rutiner samt bevisbördans placering. Föreläsare: Erik Danhard är advokat och delägare vid Hamilton Advokatbyrå med huvudinriktning på arbetsrätt och tvistlösning. Han är författare bland annat till boken KonkursArbetsrätt (nu i en femte upplaga) och artiklar inom det arbetsrättsliga området. Erik Danhard föreläser regelbundet på uppdrag av flera kursarrangörer. Brottmål: Påföljdsbestämning vid återfall och nyupptäckt brottslighet Den 1 juli 2016 trädde nya regler om ny påföljd efter tidigare dom (34 kap. BrB) i kraft (prop. 2015/16:151). De hittillsvarande reglerna har ansetts vara svårtillämpade och krångliga. De nya reglerna, som bygger främst på Påföljdsutredningens överväganden, är avsedda att göra systemet renare och mer lättillämpat. Bestämmelserna har också ett nära samband med de allmänna reglerna om straffmätning och påföljdsval vid återfall i brott. Vid seminariet presenteras de nya reglerna, liksom en allmän översikt om återfallsregleringen. Syftet är att sätta in regelsystemet i ett praktiskt sammanhang och ge tips och synpunkter på vad man, särskilt som försvarare, bör uppmärksamma och argumentera kring. Föreläsare: Fredrik Wersäll är president i Svea hovrätt. Han har tidigare varit bl.a. riksåklagare, justitieråd och rättschef på Justitiedepartementet. Han var referent vid Högsta domstolens prövning av målet NJA 2004 s

12 Offentlig rätt: Aktuellt från Högsta förvaltningsdomstolen Seminariet innehåller en genomgång och diskussion kring några av de senaste årens mest intressanta prejudikat. Genomgången omfattar avgöranden inom skilda rättsområden såsom upphandlingsrätt, socialrätt, skatterätt och förvaltningsprocess, men fokus ligger på det principiellt intressanta och på utvecklingstendenser, varför specialistkunskaper på just dessa områden inte är nödvändiga för att kunna följa diskussionen. Inte minst uppmärksammas avgöranden med europarättslig och/eller konstitutionell anknytning. Föreläsare: Thomas Bull är sedan 2013 justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Han blev docent i offentlig rätt år 2000 och var professor i konstitutionell rätt vid universitet under åren Thomas Bull är författare till ett stort antal vetenskapliga skrifter, bl.a. Regeringsformen en kommentar (2015) tillsammans med Fredrik Sterzel. Han undervisar i offentlig och konstitutionell rätt vid universitet, domstolar, förvaltningsmyndigheter och i Advokatsamfundets regi på kursdagen om konstitutionell rätt för blivande advokater. Advokatverksamhet: Jämställdhet och mångfald på advokatbyrån en framgångsfaktor? Mångfald är en affärskritisk fråga för företag idag. Det handlar inte bara om att det är rätt ur ett rättviseperspektiv det handlar framför allt om att det är en framgångsfaktor för att nå lönsamhet, få bästa möjliga kompetens och hålla hög kvalitet till kund. Mångfald är således inte en HR-fråga utan en vd- och ägarfråga. Mångfald leder till ökad innovation och stärkt lönsamhet, det har forsking vid upprepade tillfällen visat. Tankesmedjan Peterson Institute i USA genomförde 2016 en studie på företag och visade att det finns en tydligt positiv korrelation mellan höjd vinstmarginal och andelen kvinnliga chefer. För att hålla högsta kompetens måste man leta i hela kompetensbasen, vilken i sig innebär mångfald. Attraktionskraften hos både unga män och kvinnor ökar dramatiskt om företaget uppfattas som modernt med plats för alla. Vid seminariet berättar Advokatsamfundets chefsjurist Maria Billing om samfundets arbete med nätverket Hilda (som firar 10 år i år) och andra projekt i syfte att skapa förutsättningar för kvinnor att utvecklas i sitt yrke och därmed öka antalet kvinnliga chefer och delägare. Därefter ger Pia Anderberg, Senior Vice President på Axel Johnson AB, sin syn på frågorna om företag och mångfald. Avslutningsvis kommenterar Maria-Pia Hope och Jan Dernestam Managing Partner på Advokatfirman Vinge respektive Mannheimer Swartling Advokatbyrå seminariets frågor ur ett praktiskt perspektiv och berättar hur de hanteras på dessa två advokatfirmor. Föreläsare: Pia Anderberg är Senior Vice President Innovation & HR på Axel Johnson AB sedan Hon har arbetat under 24 år med att starta, bygga och driva företag med inriktning på Management Consulting och managementutveckling globalt. De senaste 10 åren har Pia Anderberg varit med och grundat och byggt upp verksamheter som delägare tillsammans med bl.a. Investor. Hon arbetade under 14 år på Business Training Systems (BTS) där hon, som en i teamet tillsammans med grundarna, tog BTS till börsen Pia Anderberg har arbetat som vd i 20 år och under lång tid arbetat aktivt med mångfaldsfrågor vid sidan om sitt vanliga arbete. Maria-Pia Hope är advokat och sedan april 2012 Managing Partner vid Advokatfirman Vinge, samt vd för Advokatfirman Vinge. Hon är specialiserad inom finansiering, insolvens och rekonstruktion. Maria-Pia Hope har mer än 15 års erfarenhet av bank- och finansjuridik. Jan Dernestam utsågs till Mannheimer Swartlings Managing Partner år 2011 och har varit medlem av företagets styrelse sedan Han arbetar som Managing Partner på heltid och innan dess arbetade han med Banking & Finance med särskild inriktning på Asset Finance och strukturerad finansiering. Maria Billing är advokat och chefsjurist vid Sveriges advokatsamfund (samtliga deltagare) Klansamhällets möte med rättsstaten Föreläsare: Per Brinkemo är anställd på Länsstyrelsen Östergötland där han arbetar i Nationella Kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Han har tidigare arbetat som journalist och varit projektledare i en somalisk organisation i Rosengård. Han är bl.a. författare till boken Mellan klan och stat och är specialiserad på klan som organisationsform, den struktur ur vilken hederskulturen är sprungen Vinterträdgården Drink och bankett med underhållning av Orup. Vinterträdgården 22 23

13 Fredag 28 oktober (samtliga deltagare) Rättsbildning genom prejudikat Högsta domstolen är numera en i princip renodlad prejudikatdomstol. Hur inverkar det på domstolens avgöranden, och hur bör det inverka? Och har det någon betydelse för den som processar i Högsta domstolen? Föreläsare: Stefan Lindskog är justitieråd i Högsta domstolen sedan 2008 och domstolens ordförande sedan 1 maj Han var under åren först vice ordförande och sedan ordförande i Sveriges advokatsamfunds styrelse samt var verksam som advokat mellan 1977 och Stefan Lindskog blev juris doktor vid s universitet 1985 och docent i civilrätt vid samma universitet Han har medverkat i flera statliga utredningar och skrivit artiklar och böcker i huvudsakligen civil- och processrättsliga ämnen. Vinterträdgården : seminarium 4 Process & Skiljedom: Att förhöra sakkunniga I komplicerade mål är sakkunnigbevisningen ofta av avgörande betydelse för utgången. Den är samtidigt ofta svårbedömd för domaren/skiljemannen och svårbemästrad för ombuden. Typiskt sett åberopar båda sidor sakkunniga, som ger motstridiga utlåtanden om t.ex. innehållet i främmande rätt, innebörden av god redovisningssed eller ståls hållfasthet vid låga temperaturer. De sakkunniga har i förhållande till ombuden och domaren/ skiljemannen en varierande grad av kunskapsövertag. När det gäller främmande rätt har juristerna naturligtvis sin kunskap om det egna rättssystemet att luta sig emot i försöken att bedöma uttalanden om främmande rätt, och när det gäller god redovisningssed har de flesta erfarna ombud och domare viss tidigare kunskap genom att ha konfronterats med liknande frågeställningar tidigare. Men när det gäller mer specifika sakområden begränsas ibland kunskapen till den som förvärvas inom ramen för målet. Under seminariet diskuteras hur domaren skaffar sig bästa möjliga underlag för bedömningen och hur ombudet skaffar sin huvudman bästa möjliga bevisläge. Är det lämpligt med konfrontation genom s.k. hot tubbing? Vilken strategi för motförhör bör väljas i olika situationer? Vilken betydelse för strategin har bevisbördans placering? Hur bör den egna sidans sakkunnigutlåtande utformas för att vara övertygande och inte underlätta för motsidan? Föreläsare: Magnus Widebeck är lagman vid Nyköpings tingsrätt och Sveriges dispaschör. Han var tidigare chefsrådman vid s tingsrätt och Affärsjuridik: justitieråd vid Högsta domstolen. Magnus Widebeck har lång erfarenhet som skiljeman och medlare. Han är medförfattare till böckerna Tvistemålsprocessen I och Tvistemålsprocessen II och undervisar på olika kurser inom processrätt. Bo G.H. Nilsson är advokat och delägare vid Advokatfirman Lindahl i. Han har en omfattande erfarenhet som ombud och skiljeman i Sverige och utomlands. Han har bl.a. varit svensk ledamot i ICC-domstolen och undervisar regelbundet på olika kurser inom skiljemannarätt. Kommersiella skadestånd I samband med kommersiella skadestånd aktualiseras ofta olika ansvarsförsäkringsrättsliga frågor. Försäkrat intresse vid ansvarsförsäkring är ett skadeståndsansvar som kan utvecklas över mycket lång tid, medan försäkringsavtalet vanligtvis gäller för ett år i taget. Till de besvärligaste frågorna hör därför hanteringen av tidsfaktorn. Seminariet handlar om principerna för hur ansvarsförsäkringen avgränsas i tiden. Delvis mot bakgrund av det mål som nyligen har fått prövningstillstånd i Högsta domstolen (HD:s mål T ) diskuteras de olika täckningsprinciperna samt fördelar och nackdelar med de olika principerna. Föreläsare: Jessika van der Sluijs är professor i civilrätt med inriktning mot försäkringsrätt vid s universitet. Hon är också verksam vid Centre for Commercial Law, bl.a. som avdelningsledare för forskningsavdelningen i försäkringsrätt. Jessika van der Sluijs forskning gäller framför allt försäkringsrättsliga frågor, som bl.a. avhandlingen Direktkravsrätt vid ansvarsförsäkring (2006) samt monografin Professionsansvarsförsäkring Avtal i gränslandet mellan civilrätt, näringsrätt och soft law. Humanjuridik: Internationella äktenskap månggifte och barnäktenskap Frågor om månggifte och barnäktenskap har fått ökad aktualitet under senare år. Detta beror dels på den ökade invandringen från Mellanöstern och norra Afrika, dels på skärpt lagstiftning på området åren 2004 och Dock finns fortfarande en stor osäkerhet om hur svenska myndigheter och domstolar ska se på månggifte och barnäktenskap i de fall ingen av makarna hade någon anknytning till Sverige när de gifte sig. Seminariet redogör för befintliga lagregler och pekar på de problem som kan uppstå dels om utländska månggiften och barnäktenskap erkänns i Sverige, dels om de inte erkänns här. Vidare diskuteras tänkbara lösningar på problemen

14 Föreläsare: Ulf Bergquist är senior partner vid Bergquist & Partners Advokatbyrå. Han har tillsammans med Anna Fayad (jurist på Familjens Jurist i Malmö) fått förlaget Wolters Kluwers (tidigare Norstedts Juridik) uppdrag att skriva en lagkommentar om Internationell Äktenskapsrätt. Kommentaren utkommer hösten Brottmål: Den goda processen Vad kännetecknar egentligen en väl genomförd brottmålsrättegång? Enligt föreläsarna handlar det om att det ska vara ordning och reda i rättssalen och att stämningen ska vara god. Parterna ska visa respekt för varandras yrkesroller och för rättssystemet. Seminariet tar upp exempel på hur man åstadkommer detta även i besvärliga mål. Vidare diskuteras frågan om hur ett stort och komplicerat brottmål handläggs på ett effektivt sätt samt vilka krav detta ställer på domare, åklagare och försvarsadvokater. Rättegången bör skräddarsys på ett sådant sätt att handläggningen, både i tingsrätt och hovrätt, anpassas efter målets beskaffenhet. Fokus ska ligga på vad parterna är oense om. Parternas positioner bör redas ut på ett tidigt stadium. Ingen onödig utredning bör tynga rättegången och bevisningen ska läggas fram på ett ändamålsenligt sätt. Föreläsare: Niklas Wågnert är hovrättsråd och vice ordförande i Svea hovrätt. Han leder hovrättens projekt om handläggningen av stora och komplicerade brottmål där domare, försvarsadvokater och åklagare deltar. Niklas Wågnert är och har varit utredare eller expert i flera statliga utredningar. Han var tidigare kansliråd på straffrättsenheten vid Justitiedepartementet. Elin Blank är sedan år 2000 kammaråklagare vid Åklagarkammaren i, där hon handlägger företrädesvis grova brott (däribland Knutbymålet och mordet på Fadime Sahindal). Hon var en av deltagarna i en av Åklagarmyndigheten och Sveriges advokatsamfund inrättad gemensam arbetsgrupp angående professionella aktörers uppträdande vid muntlig förhandling i brottmål. Tobias Fälth är advokat och delägare vid Försvarsadvokaterna. Han arbetar sedan många år uteslutande med brottmål och har erfarenhet av stora och komplicerade mål. Tobias Fälth var en av deltagarna i en av Åklagarmyndigheten och Sveriges advokatsamfund inrättad gemensam arbetsgrupp angående professionella aktörers uppträdande vid muntlig förhandling i brottmål. Offentlig Rätt: Barnkonventionen inkorporerad i svensk rätt I februari 2016 presenterades Barnrättighetsutredningens betänkande Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) i vilket det bl.a. föreslås att konventionen ska inkorporeras i svensk rätt som vanlig lag. Syftet med reformen är att barns rättigheter ska stärkas och att frågor som rör barns rättigheter allmänt ska ges ännu högre relevans såväl i lagstiftningsarbetet som i rättstillämpningen. Vid seminariet behandlas Barnrättighetskommitténs slutsatser och överväganden, bl.a. vilka för- och nackdelar en inkorporering har och allmänt vilka effekter den kan få. Hur påverkas t.ex. myndigheternas arbete av att konventionen blir formellt bindande? Hur ska eventuella konflikter mellan annan svensk lag och konventionen behandlas? Kommer domstolarna att beakta rättskällor från FN i större utsträckning än tidigare? Vad innebär det att flera av konventionens stadganden är så vaga och svåra att använda praktiskt? Vilka konsekvenser får en inkorporering för advokaters arbete? Innebär detta ett nytt effektivt verktyg för att värna barns rättigheter och i så fall hur kan det användas? Vilka konsekvenser får detta för den juridiska argumentationen, tolkningsmetoder och strategier i processföringen? Slutligen, vilka är de svenska utmaningarna materiellt sett inom området för barnrättighetsjuridiken? Kommer en inkorporerad konvention att medföra förändringar inom dessa rättsområden? Föreläsare: Ignacio Vita är advokat och delägare vid Advokat Ignacio Vita. Han är specialiserad inom asyl- och migrationsrätt och föreläser regelbundet för praktiskt verksamma advokater inom asylrätt, barnrätt och Europakonventionen, bl.a. i Advokatsamfundets regi. Karin Åhman är professor i offentlig rätt vid universitet och har medverkat som expert i Barnrättighetsutredningen. Hon har skrivit flera böcker i ämnen som rör konstitutionell rätt och grundläggande rättigheter. Karin Åhman medverkar som lärare i Advokatsamfundets utbildning avseende konstitutionell rätt för blivande advokater. Advokatverksamhet: Penningtvättslagstiftningen och det fjärde penningtvättsdirektivet Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism har blivit ett alltmer prioriterat område såväl nationellt som internationellt. Den lagstiftning som syftar till att motverka penningtvätt har gällt för advokater i mer än 10 år och lagstiftningen har inneburit många problem och svårigheter för advokater. Lagstiftningen ställer stora krav på kontrollåtgärder och fungerande administrativa rutiner på advokatbyråerna. Advokater har dessutom en särskilt utsatt position jämfört med övriga verksamhetsutövare som omfattas av lagstiftningen, eftersom lagen ställer krav på åtgärder som direkt strider mot advokat-etiska kärnvärden samtidigt som regleringen är straffsanktionerad. Under 2014 och 2015 har penningtvättsregleringen kompletterats dels genom en straffrättslig krimi

15 nalisering av penningtvätt och kompletterande administrativa åtgärder för att förhindra penningtvätt, dels genom införlivande av vissa internationella standarder för att motverka penningtvätt. Dessutom beslutades den 20 maj 2015 ett nytt, fjärde, penningtvättsdirektiv. Detta direktiv ska vara genomfört i nationell rätt senast den 26 juni års penningtvättsutredning har i betänkandet Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Fjärde penningtvättsdirektivet samordning ny penningtvättslag m.m. (SOU 2016:8) presenterat en helt ny penningtvättslag med en rad förändringar i förhållande till dagens lagstiftning. Under seminariet redovisas kort grunderna i penningtvättslagstiftningen, liksom huvuddragen i de förändringar som nyligen genomförts och som står inför dörren. Dessutom presenteras på vilket sätt genomförandet av det fjärde penningtvättsdirektivet sannolikt kommer att påverka advokatverksamheten på landets byråer. Föreläsare: Johan Sangborn är stf. chefsjurist på Advokatsamfundet och chef för samfundets internationella arbete. Han har tidigare arbetat på Justitiedepartementet som kansliråd och han är assessor vid Svea hovrätt. Johan Sangborn ansvarar både nationellt och internationellt för Advokatsamfundets penningtvättsarbete och företräder samfundet i olika sammanhang där penningtvättsbekämpning diskuteras. Han har tagit fram Advokatsamfundets vägledning och andra dokument rörande penningtvättsregleringen och håller sedan 2009 utbildning för advokater om penningtvättslagen. Johan Sangborn deltog även som expert både i 2010 och 2015 års penningtvättsutredningar (SOU 2012:12 och 2016:8). Karin Faxén Ågrup är advokat och chefsjurist vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå med ansvar för bl.a. kvalitets- och riskhantering innefattande regulatoriska och legala frågor för byråns verksamhet. I arbetet ingår också ansvar för Mannheimer Swartlings centrala klientantagning. I detta arbete är penningtvättslagstiftningen tillsammans med de vägledande regler om god advokatsed de viktigaste regelverken och de har stor inverkan för hur byrån rent praktiskt hanterar antagningen av nya klienter och uppdrag. Karin Faxén Ågrup håller sedan 2009 löpande utbildning för advokater om penningtvättslagen och har bl.a. varit medförfattare till Advokatsamfundets Vägledning för advokater och advokatbyråer beträffande lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism : seminarium 5 Seminariet behandlar utvecklingen i Sverige och internationellt och illustrerar trender när det gäller möjligheterna att använda edition för att få fram värdefull information. Hur skiljer sig edition i skiljeförfarande från edition i domstol? Vilka skillnader finns i svenska skiljeförfaranden jämfört med internationella? Finns det någon best practice när det gäller edition i internationella skiljeförfaranden? Dessa frågor, men också samspelet mellan skiljenämnd och domstol i editionsfrågor, diskuteras under seminariet. Föreläsare: Emilia Lundberg är rådman vid Attunda tingsrätt. Hon har tidigare varit advokat med inriktning på kommersiell tvistlösning. Emilia Lundberg har skrivit ett flertal artiklar på området och håller utbildningar för såväl domare som advokater på ämnet tvistemålshantering. Hon anlitas återkommande som skiljeman i såväl svenska som internationella förfaranden. Affärsjuridik: Johan Sidklev är advokat och delägare vid Roschier Advokatbyrå, där han är ansvarig för byråns svenska tvistlösningsgrupp. Han är specialiserad på kommersiell tvistlösning och har bl.a. en omfattande erfarenhet från internationella skiljeförfaranden. Johan Sidklev agerar regelbundet som ombud både i kommersiella tvister och investeringstvister där han företrätt såväl investerare som olika stater. Han undervisar i skiljemannarätt och är ofta anlitad som talare både i Sverige och utomlands. Johan Sidklev anlitas regelbundet som skiljeman i både svenska och internationella förfaranden. Nya insiderregler Den 3 juli 2016 trädde EU:s marknadsmissbruksförordning i kraft. Den innebar betydelsefulla förändringar för börsbolagen vad avser rutiner för insiderförteckningar och offentliggörande av insiderinformation. För personer i företagsledande ställning och deras närstående har reglerna om transaktionsanmälningar förändrats. Därtill undergick rekvisit och sanktioner för de olika insiderbrotten (handel, röjande och marknadsmanipulation) viktiga förändringar som på olika sätt påverkar sättet att göra affärer med finansiella instrument. Seminariet behandlar de nya reglerna med särskilt avseende på börsbolagens skyldigheter samt publika transaktionsformer och förberedelser av sådana. Föreläsare: Ola Åhman är advokat, jur.dr. och delägare vid Roschier Advokatbyrå. Han har lång erfarenhet av aktiemarknadsrätt, bolagsstyrning och transaktionsjuridik. Ola Åhman är ledamot av Advokatsamfundets styrelse. Process & Skiljedom: Edition i tvist och skiljeförfarande Edition är en ständigt aktuell fråga i processuella sammanhang. I den svenska rättstraditionen har edition spelat en begränsad roll, men det har förändrats under senare år

16 Humanjuridik: Ombyggnad av bostadsrätt rättigheter och skyldigheter Genom lagändring 2004 fick bostadsrättshavaren större möjligheter att vidta förändringar i sin bostadsrättslägenhet. Vissa åtgärder kräver dock alltjämt styrelsens tillstånd. Men även om tillstånd ska inhämtas kan styrelsen inte neka bostadsrättshavaren att vidta ändringen utan grund. För att vägra tillstånd måste styrelsen visa att åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Om och när styrelsen kan vägra tillstånd vållar stora problem och tar mycket tid och resurser i anspråk i föreningarna. Vilket underlag kan styrelsen kräva att få in? Och vad gör man när bostadsrättshavaren bygger om utan att tillstånd lämnats eller kanske inte ens sökts? Även gränsdragningen i vad som omfattas av begreppet lägenhet skapar problem för föreningen. Under seminariet redogörs för bakgrunden och innehållet i bestämmelserna i bostadsrättslagen och den rättspraxis som utvecklats under de senaste åren. Föreläsare: Blanka Kruljac Rolén är advokat och delägare vid Advokatfirman DLA Piper Sweden. Hon är specialiserad på bostadsrättsjuridik, föreningsrätt och hyresrätt. Blanka Kruljac Rolén har en bakgrund från domstolar och har under lång tid arbetat med bostadsrättsfrågor som chefsjurist på HSB Riksförbund. Hon har också deltagit som expert i flera statliga utredningar kring bostadsrätt och fastighetsrättsliga frågor. Brottmål: Sexualbrottsutredningen Den 5 oktober i år lämnade 2014 års Sexualbrottskommitté sitt betänkande till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att lagstiftningen om sexualbrott ska ändras från att baseras på medel och omständigheter till att i stället grundas på om det sexuella umgänget har varit frivilligt. Vidare föreslås att det ska införas ett oaktsamhetsansvar för vissa sexualbrott. Mari Heidenborg, som har varit ordförande för kommittén, redogör vid seminariet för kommitténs ställningstaganden och de skäl som ligger bakom förslagen. Bengt Ivarsson, som har deltagit som expert, kommer att föra fram sina synpunkter och invändningar mot förslagen. Föreläsare: Mari Heidenborg är sedan den 5 september 2016 justitieråd i Högsta domstolen. Hon har tidigare varit lagman i Solna tingsrätt och dessförinnan arbetat som bl.a. chefsrådman och hovrättslagman. Mari Heidenborg har ett särskilt intresse för straffrätt och har medverkat i flera centrala utredningar inom straffrättens område. Hon var ordförande i 2014 års Sexualbrottskommitté som lämnade sitt betänkande den 5 oktober i år. Mari Heidenborg har under flera år undervisat inom straffrätt på Domstolsakademin. Offentlig Rätt: Bengt Ivarsson är advokat och delägare vid Kihlstedts Advokatbyrå i Linköping där han bland annat arbetar med brottmål, både som försvarare och målsägandebiträde. Han har varit ledamot i Advokatsamfundets styrelse sedan 2005 och är sedan 2013 dess ordförande. Bengt Ivarsson har medverkat som expert i flera statliga utredningar, bl.a. Narkotikastraffutredningen, Nämndemannautredningen och Psykiatrilagsutredningen. Han har även medverkat som expert i 2014 års Sexualbrottskommitté. Barns och ungas rätt vid tvångsvård Att bli föremål för tvångsvård är en av de mest ingripande åtgärder som det allmänna kan utsätta ett barn för. Ett sådant beslut innebär i praktiken att barnet skiljs från sin hemmiljö och får sin frihet inskränkt. För att säkerställa rättssäkerheten i beslutsprocessen ska därför ett tvångsvårdsbeslut fattas av eller åtminstone underställas domstol. Som en ytterligare rättssäkerhetsgaranti förordnas regelmässigt ett offentligt biträde åt den unge. Under de senaste decennierna har tvångsvårdslagstiftningen genomgått ett antal större reformer som har syftat till att ytterligare synliggöra och förstärka barnets ställning i processen allt i enlighet med Barnkonventionens krav. Myntets baksida är att advokatens roll i tvångsvårdsmål har blivit alltmer komplex. Som Advokatsamfundets styrelse har konstaterat kan advokatrollen i LVU-mål rentav komma i konflikt med de grundläggande riktlinjerna för advokatuppdraget. I SOU 2015:71, Barns och ungas rätt vid tvångsvård, föreslås en helt ny LVU. Den tilltänka reformen innebär en rad förändringar som till viss del kan betraktas som förbättringar. I vissa avseenden lämnar dock förslaget de problem som präglar nuvarande lagstiftning utan lösning. Under seminariet redogör advokat UllaBella af Klercker för några av nyheterna i förslaget, medan doktoranden Sebastian Wejedal diskuterar några av de kvarvarande problemen båda med fokus på advokatens roll. Föreläsare: UllaBella af Klercker är advokat och delägare vid Advokaterna af Klercker & Oehme med mångårig erfarenhet av att biträda barn och unga i såväl sociala mål som brottmål. Hon anlitas regelbundet som föreläsare av Domstolsverket och håller kurser för såväl Advokatsamfundet som Limhamnsgruppen om tvångslagstiftningarna, barn och ungas rätt vid tvångsvård och barn och unga i rättsprocessen. UllaBella af Klercker undervisar även processförare från kommuner som uppträder som parter i sociala mål. På uppdrag av Advokatsamfundet är hon författare till remissyttrandet över Barnrättighetsutredningens betänkande om inkorporering av Barnkonventionen i svensk lag. Sebastian Wejedal är doktorand i processrätt och universitetsadjunkt vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hans forskning knyter an till den bredare diskussionen om Access to Justice, 30 31