AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys"

Transkript

1 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Kungsörs kommun Handelsanalys

2 Förord Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel i Kungsörs kommun och dess omland samt att ge förslag på hur Kungsörs kommun kan arbeta för att behålla och stärka den lokala handeln. Projektet har genomförts av Henrik Vestin (projektledare) och Fredrik Kolterjahn, båda analytiker vid AB Handelns Utredningsinstitut, HUI. Kontaktpersoner vid Kungsörs kommun har varit Daniel Artaeus och Bo Axelsson. Stockholm i augusti 2010 Henrik Vestin Fredrik Kolterjahn

3 Sammanfattning - Kungsörs dagligvaruhandel tillhör, med ett utflöde på 40 miljoner kronor, de svagaste i landet. Om Systembolaget och Apoteket undantas så försvinner hälften av försäljningsunderlaget från dagligvaruhandeln. Den historiska utvecklingen har också varit svag. - Sällanköpsvaruhandeln i Kungör har lägst omsättning i landet och den historiska utvecklingen är dålig. Utflödet uppgår till över 90 procent, vilket är mest i landet. - Förutsättningarna för handel i Kungsör hämmas av det begränsade befolkningsunderlaget i kommunen och konkurrensen från handelsplatser i Eskilstuna, Köping, Arboga etc. Kungsörs handel är emellertid betydligt svagare än vad som är normalt för liknande kommuner, vilket innebär att det finns en viss potential för dagligvaruhandeln och den behovsinriktade sällanköpsvaruhandeln. - Kungsörs attraktivitet som bostadsort är till viss del beroende av handeln i kommunen då invånarna förväntas ställa krav på det utbud som finns på orten. Handeln är också en viktig faktor i skapandet av en levande och attraktiv stadskärna, vilket i sin tur har betydelse för Kungsörs attraktivitet som bostadsort. - Kungsörs stadskärna har både styrkor och svagheter. Till styrkorna hör att den kommersiella delen är relativt väl avgränsad, vilket gör det möjligt att gå inom hela området. En annan styrka att det förutom kommersiell service, i form av handel, restauranger etc, finns offentlig service i form av kommunhus och bibliotek. - Till svagheterna hör att centrum är dåligt underhållet med trasiga fasader, skräp på gator och trottoarer etc. Butiksutbudet inom dagligvaruhandeln är för litet för att invånarna ska välja att handla mer på hemmaplan. Inom sällanköpsvaruhandeln är utbudet i det närmaste obefintligt och invånarna är tvungna att handla utanför centrum.

4 - För att stärka Kungsörs stadskärna i allmänhet och ur ett handelsperspektiv i synnerhet förslår HUI ett antal åtgärder. Några exempel är: - Centrum behöver fräschas upp. Husfasader måste lagas. Renhållningen måste bli bättre. - Konsums långa fasad måste öppnas upp, till exempel genom att Apoteket flyttar in. Om även Arbetsförmedlingen flyttas till centrum ökar antalet besökare, vilket gynnar handeln och bidrar till att göra stadskärnan mer levande. - Kommunen bör undersöka möjligheterna att locka en ny dagligvarubutik till centrum för att öka utbudet och få fler att handla på hemmaplan. Om det inte är möjligt kan en tillkommande livsmedelsbutik utanför stadskärnan ändå vara positivt eftersom kunderna stannar i Kungsör. - En ökad dagligvaruhandel drar konsumenter till centrum och skapar förutsättningar för fler sällanköpsvarubutiker, vilket är ett måste för att få fart på handeln. Det krävs att handeln kommer upp i en kritisk massa för att kunderna inte ska åka någon annanstans för att handla. - De bästa lägena för handel inrymmer i många fall andra verksamheter som saknar handelns förmåga att dra folk till centrum. Ett mål bör därför vara att locka dit nya handelsaktörer. - Tillgängligheten måste förbättras genom att ICA får fler parkeringsplatser i anslutning till butiken. Genom att bänkar sätts upp på Drottninggatan erbjuds besökarna platser att vila på. Om inga åtgärder görs för att stärka och utveckla Kungsörs centrum riskerar den onda cirkeln att fortsätta. Handeln i Kungsör går dåligt Den svaga handeln är negativt för möjligheterna att skapa en attraktiv stadskärna En minskande befolkning innebär ett minskat kundunderlag för handeln En stadskärna som inte är attraktiv innebär att hela kommunens attraktivitet som bostadsort kan påverkas negativt.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Framtidens detaljhandel Den attraktiva staden ur ett handelsperspektiv Marknadsförutsättningar Demografiska marknadsförutsättningar Befolkningens storlek och utveckling Befolkningens ålderstruktur Pendling Inkomster och köpkraft Handeln i Kungsör och i omlandet Handelns styrka försäljningsindex Sammanfattning av marknadsförutsättningarna för handeln i Kungsör Handeln i Kungsörs centrum en kvalitativ analys Handelns lokalisering, butiksmix, struktur etc Tillgänglighet Trivsel och trygghet Hur kan handeln i Kungsörs centrum stärkas? Utbud Tillgänglighet Trivsel Marknadsföring, organisation etc Avslutande kommentarer - Vad händer om inget görs för att stärka centrum?... 36

6 1 Inledning Detaljhandeln delas vanligtvis in i de två underbranscherna dagligvaruhandel och sällanköpsvaruhandel. I dagligvaruhandeln ingår livsmedel, alkoholhaltiga drycker, tobak, tidningar, blommor, och apotekens försäljning av receptfria läkemedel och egenvårdsprodukter. I sällanköpsvaruhandeln ingår hemutrustningshandeln (möbler, heminredning, järn- & bygg mm), fritidsvaruhandeln (hemelektronik, leksaker, sport & fritid, böcker, musik mm) och beklädnadshandeln (kläder, skor, accessoarer mm). Detaljhandeln har under den senaste tjugoårsperioden genomgått en kraftig tillväxt och strukturomvandling. Ökad konkurrens, mellan marknadsplatser, företag och butiker, samt teknisk omvandling har gynnat konsumenterna genom sänkta priser och en utbudsexplosion av varor och tjänster. Parallellt med detta har detaljhandelns betydelse för Sveriges ekonomi och tillväxt ökat. Idag spenderar konsumenterna drygt 30 procent av sina disponibla inkomster i detaljhandeln samtidigt som branschen omsätter 550 miljarder kronor och sysselsätter medarbetare. Som konsumenter tillbringar vi åtskilliga timmar i veckan med att handla. Utbud, priser och tillgänglighet spelar roll för människors livskvalitet. Handeln är också en bidragande faktor för den totala attraktiviteten i en stad, en stadskärna, en kommundel eller ett bostadsområde. Handeln är också en välståndsfaktor genom att den skapar arbetstillfällen och bidrar till tillväxten. Detaljhandeln delas in i två huvudgrupper sällanköpsvaruhandel och dagligvaruhandel. Sällanköpsvaruhandeln inrymmer de flesta detaljhandelsbranscher som finns representerade på en välsorterad shoppinggata. Dagligvaruhandeln inrymmer främst livsmedelsbutiker, men även till exempel Systembolaget, tobak, tidningar och parfym. Detaljhandeln omsatte drygt 550 miljarder kronor år 2009, varav knappt 283 miljarder kronor i dagligvaruhandeln och drygt 268 miljarder kronor i sällanköpsvaruhandeln. I tabellen nedan visas detaljhandelns omsättning och omsättningsutveckling. 6

7 Tabell 1.1 Detaljhandelns försäljning i Sverige år 2009 och procentuell utveckling jämfört med Löpande priser (värde). Källa: HUI. Bransch/Branschgrupp Omsättning, Mkr Utveckling , % Dagligvaruhandeln % Sällanköpsvaruhandeln, % Total detaljhandel % 1.1 Framtidens detaljhandel Handeln har under alla tider ständigt genomgått en omvandling. Mycket av det vi ser i handeln i dag i form av marknadsplatser, butikskoncept, produkter med mera fanns inte alls eller såg annorlunda ut för år sedan. Som exempel kan nämnas att antalet dagligvarubutiker har minskat med 25 procent sedan Å andra sidan har antalet stormarknader, som exempelvis Maxi ICA och Coop Forum, trefaldigats under samma period och vi har fått helt nya butikskoncept som Lidl och Netto. Inom sällanköpsvaruhandeln har flera utländska butikskedjor, som exempelvis Media Markt, Bauhaus, Hornbach, Plantagen och El-Giganten, öppnat stora butiker med stort sortiment och ofta låga priser och därmed förändrat villkoren inom branscher som hemelektronik, trädgård och järn- och bygghandeln. År 1990 var internet fortfarande nytt och många svenskar hade ingen internetuppkoppling. År 1996 utsåg Handelns Utredningsinstitut Internetpaketet till Årets Julklapp och idag använder 91 procent av svenskarna mellan 16 och 75 år internet. Nästan alla (99 procent) svenskar mellan 16 och 30 år använder internet. Internet har skapat helt nya möjligheter för distanshandel (e-handel) med detaljhandelsvaror. Även om e-handeln ännu bara står för cirka 4 procent av omsättningen i handeln i genomsnitt så har den tagit betydande marknadsandelar i vissa branscher. E-handeln står exempelvis för drygt 30 procent av omsättningen i bokhandeln, 20 procent av omsättningen i elektronikhandeln och 10 procent av omsättningen i klädhandeln. En bransch där e-handeln, trots allvarliga försök från de stora aktörerna, inte har slagit igenom är dagligvaruhandeln. Hur detaljhandeln kommer att se ut i framtiden beror till stor del på konsumenterna, deras inkomster, val och attityder. Nedan presenteras några trender som är betydelsefulla för dagens och morgondagens detaljhandel. 7

8 Inkomsterna stiger och fler har råd med lyx Handeln konkurrerar om lyx och service med andra tjänstenäringar. Upplevelsenäringar, som turism, media med mera, står redan för en stor del av BNP. Handeln måste tänka i nya banor och kombinera försäljning av varor med försäljning av upplevelser och andra tjänster för att behålla sin andel av konsumtionen. Ökande inkomster innebär också att trenden med en snabbare tillväxt i sällanköpsvaruhandeln jämfört med dagligvaruhandeln förväntas fortsätta. Under kommande år förväntas konsumtionen av sällanköpsvaror växa nästan dubbelt så mycket som konsumtionen av dagligvaror. Efterfrågan på tidsbesparande konsumtion ökar Konsumenters ökade inkomster innebär att betalningsviljan för tidsbesparingar ökar. Detta leder till exempel till att efterfrågan på färdiglagad mat ökar. Konsumenterna kommer att efterfråga tidseffektiva handelsplatser och butiker. Kanske får vi se både en utveckling mot attraktiva närbutiker och stora och välsorterade köpcentrum, handelsområden, citygallerior och stadskärnor som svarar upp mot konsumenternas efterfrågan på att få tillgång till ett stort utbud på ett och samma ställe. Efterfrågan på märkta produkter ökar Ökat välstånd leder till att frågor om exempelvis etik och miljö får större vikt. Fler konsumenter har råd att köpa såväl etiskt riktiga varor som varor som i större utsträckning har tagit hänsyn till negativa miljöeffekter i samband med produktion och konsumtion, även om de är dyrare. För handeln innebär omställningen till en mer hållbar utveckling många utmaningar, men också många nya spännande affärsmöjligheter. Handeln kommer att konkurrera med nöjessektorn om konsumenternas uppmärksamhet Det kommer att bli allt vanligare med ett roligt och variationsrikt utbud. Handel och underhållning blandas mer. I detta sammanhang kommer många stadskärnor att ha naturliga fördelar, då de kan erbjuda en mer intressant miljö än vad många externt belägna handelsplatser klarar. Genom att erbjuda en trygg och välkomnande miljö med god service och en väl genomtänkt mix av varor och tjänster skapas mervärden för både konsumenter och företag. 8

9 Betalningsviljan kommer att variera Därför kommer det att finnas större spridning i butikskoncept mellan dem som satsar på lågpris och dem som satsar på hög service. Precis som idag är kunderna schizofrena så till vida att en och samma konsument kan handla mat både på Lidl och i någon saluhall eller köpa en flygstol till lägsta pris för att sedan shoppa märkesvaror i Milanos lyxvaruhus. Fler ungdomliga äldre och fler invandrare Det växande antalet pensionärer och det ökande antalet invandrade medborgare kommer att leda till att utbudet anpassas. Internet och e-handel Internet ger konsumenten möjlighet att söka, jämföra och handla. Företaget kan via nätet nå en bredare marknad och sälja mer nischade varor. Olika butiker kommer i framtiden att interagera mellan nätet och den fysiska handeln. Typiska e-handelsföretag öppnar fysiska butiker och tvärtom. Det finns också en stor potential i att låta olika arenor som den fysiska handeln, internet och mobilen gå in i varandra för att vidga erbjudandet och skapa mervärden för både kund och företag. 1.2 Den attraktiva staden ur ett handelsperspektiv Handeln är en av de verksamheter i staden som lockar till sig flest människor och har därför stor betydelse för att en stadskärna eller ett stadsdelscentrum ska vara levande. En grov uppdelning av handeln kan göras i tre olika grupper: behovs-, urvals- samt volymhandel. Behovshandeln syftar främst till att stilla konsumentens dagliga behov. Det rör sig således framförallt om inköp av dagligvaror (livsmedel, tidningar, tobak, blommor etc.) Den så kallade urvalshandeln kännetecknas av inköp som genomförs mer sällan, till exempel inköp av kläder, skor, kosmetika och heminredning. Volymhandeln kännetecknas av varor som handlas än mer sällan och, som ordet indikerar, ofta är skrymmande. Exempel är vitvaror och möbler. 9

10 I en stadsmiljö som den i Kungsörs centrum är det oftast dagligvaruhandeln och urvalshandeln som finns representerad. Volymhandeln är oftast lokaliserad i mer externa lägen utanför den egentliga stadsbebyggelsen eller i någon angränsande kommun. När ett företag överväger att etablera sig är flera faktorer viktiga för valet av lokalisering. Bland annat påverkas beslutet av befolkningens storlek i upptagningsområdet, eftersom det avgör vilken köpkraft det finns för företagets produkter. Av betydelse för lokaliseringsbeslutet är också konkurrenssituationen i regionen och inom stadskärnan samt en i övrigt positiv fysisk miljö. Vidare är tillgängligheten till och inom staden betydelsefull. För handelsföretagen blir därför tillgängligheten med olika färdmedel till staden och inom stadskärnan allt viktigare. Butikslokalisering och butiksmix är betydelsefulla faktorer för att skapa en attraktiv handelsstad. Andra faktorer som påverkar människors val av inköpsställe är bland annat handelsföretagens service, butiksmiljön och marknadsföringen av butiken eller butikerna i stadskärnan. Var människor väljer att handla beror också på priset på varan. Upplevelser i samband med handel blir allt viktigare. Det ska finnas möjlighet att träffa andra människor och att känna tillfredsställelse i att se, känna och lyssna. I framtiden kommer människor sannolikt att mer och mer dras till platser som förmedlar en känsla av identitet och samhörighet man söker identifikation med platsen man bor eller arbetar på. Sammanfattningsvis kan det konstateras att såväl den fysiska som den sociala miljön bidrar till stadens attraktivitet. Ett uttryck för attraktivitet torde vara många besökare och en mångfald av offentliga och privata verksamheter i stadskärnan. Ett av de viktigare inslagen är detaljhandeln och dess betydelse för staden. Detaljhandeln i Kungsörs kommun lider idag av att konsumenterna reser till orter i kommunens omland för att handla. Handeln i Kungsör har därigenom under en lång tid tappat marknadsandelar gentemot omkringliggande större städer. 10

11 Alternativa marknadsplatser för kommuninvånarna utgörs bland annat av Eskilstuna, Västerås, Köping och Arboga. Det finns från kommunens sida önskemål om att se över handelsstrukturen för att på så sätt se vad som går att göra för att erbjuda kommuninvånarna bättre handel och närservice och att därigenom även stärka Kungsörs centrums totala attraktivitet. Syftet med projektet Det övergripande syftet med föreliggande projekt är att översiktligt kartlägga marknadsförhållanden i Kungsörs kommun och dess omland samt att komma med förslag på hur Kungsörs kommun kan arbeta för att behålla och stärka den lokala handeln. Rapportens vidare disposition I kapitel 2 kartläggs de marknadsmässiga förutsättningarna för detaljhandel i Kungsörs centrum. Kapitel 3 innehåller en kvalitativ analys av handeln i Kungsörs centrum. Syftet är att identifiera styrkor och svagheter avseende faktorer som går att påverka. Med utgångspunkt i kapitel 2 och 3 ger HUI i kapitel 4 förslag på åtgärder (stora och små, kortsiktiga och långsiktiga) som kan användas för att skapa ett, ur konsument- och handlarperspektiv, optimalt centrum i Kungsör. I rapportens avslutande kapitel beskrivs vilka risker, för Kungsörs stadskärna och för hela Kungsörs kommun, som finns förknippade med att tillräckliga insatser inte görs för att stärka och utveckla stadskärnan. 11

12 2 Marknadsförutsättningar Marknadsförutsättningarna för detaljhandel styrs av en mängd olika faktorer, bland annat demografiska faktorer som befolkningens storlek, utveckling, struktur och inkomster. Till detta kommer också den befintliga handelns storlek, struktur, styrka och utveckling. Förutsättningarna för handel i Kungsör påverkas av konkurrensen från handelsplatser i omkringliggande kommuner. Eskilstuna och Västerås har en omfattande handel, båda externt och i city. Västerås har dessutom ett IKEA-varuhus som drar kunder till kommunen. Köping och Arboga har ett mindre utbud av handel, men ligger geografiskt nära Kungsör och konkurrerar därför med Kungsör om kunderna. Bild 2.1 Kungsör och närmast omkringliggande kommuner 12

13 Figur 2:1 Konkurrensen från omlandet är hård. (Tidningsställ på Konsum i Kungsör). Figur 2:2 Det är nära till både Köping och Eskilstuna 13

14 2.1 Demografiska marknadsförutsättningar De demografiska marknadsförutsättningarna är viktiga faktorer för att bestämma marknaden för detaljhandel från efterfrågesidan. De demografiska marknadsförutsättningarna utgörs bland annat av befolkningens storlek och utveckling, inkomster och arbetspendling Befolkningens storlek och utveckling Befolkningens storlek och utveckling i en kommun har betydelse för handeln eftersom varje individ representerar köpkraft. Kungsör hade invånare år Genomsnittet för jämförbara kommuner (pendlingskommuner) var invånare. Kungsör har under de senaste fem åren haft en negativ befolkningsutveckling, minus 2,3 procent. Samtidigt ökade befolkningen i jämförbara kommuner med 2,1 procent och befolkningen i riket med 3,2 procent. 2.1 Befolkningens storlek och utveckling. Källa: SCB. Befolkning 2009 Bef. Utv Kungsör ,3 % Jämförbara kommuner (medianvärde) ,1 % Riket ,2 % Befolkningens ålderstruktur Befolkningens ålderstruktur har betydelse för handeln i och med att människors konsumtionsvanor varierar med åldern. Dessutom varierar befolkningens inkomster med åldern vilket kan inverka positivt eller negativt på efterfrågan av detaljhandelsvaror. Kungsörs kommun har en befolkningsstruktur som jämfört med riket har en större andel personer i de högre åldersklasserna. Kungsörs befolkning har dessutom blivit äldre under den senaste 10- årsperioden, se diagram nedan. En äldre befolkning kan vara negativt för handeln eftersom dessa personer spenderar mindre pengar i detaljhandeln jämfört med barnfamiljer och personer som arbetar. En hög andel äldre i befolkningen kan också vara negativt för kommunen eftersom det kan ge mindre skatteintäkter samtidigt som kostnaderna för vård och omsorg ökar. 14

15 Diagram 2.1 Antal personer i olika åldersgrupper i Kungsör år 1999 och Källa: SCB Pendling Förutsättningarna för handeln påverkas också av hur många som pendlar till eller från kommunen för att arbeta. Detta eftersom personer som arbetar i en annan ort har möjlighet att handla i den orten eller på vägen mellan hemmet och arbetsplatsen. Diagrammet nedan visar att Västerås och Köping har en positiv nettopendling och att Kungsör har en negativ nettopendling. Utpendlingen från Kungsör är något större än i jämförbara kommuner (pendlingskommuner). Diagram 2.2 Pendlingsindex (pendlingsnetto i relation till befolkningsstorlek) år Källa SCB Köping Västerås Eskilstuna Arboga Kungsör Jämförbara kommuner 15

16 2.1.4 Inkomster och köpkraft Befolkningens inkomster har betydelse för handeln eftersom de påverkar hur mycket pengar som kan användas för inköp av detaljhandelsvaror. Inkomsterna har större betydelse för sällanköpsvaruhandeln än för dagligvaruhandeln. Invånarna i Kungsör har inkomster i nivå med jämförbara kommuner och 10 procent lägre inkomster än genomsnittet i riket. Diagram 2.3 Inkomstindex år Källa: SCB Västerås Eskilstuna Kungsör Köping Arboga Jämförbara kommuner Av hushållens konsumtion går drygt 30 procent till detaljhandeln. Andra stora utgiftsposter är boende och transporter. I genomsnitt spenderar varje svensk cirka kronor på inköp av andra detaljhandelsvaror. Det innebär att köpkraften för detaljhandel i Kungsör uppgår till totalt 426 miljoner. Endast en mindre del av dessa pengar spenderas i Kungsör. 2.2 Handeln i Kungsör och i omlandet Dagligvaruhandeln i Kungsör omsatte 134 miljoner kronor år Under perioden har dagligvaruhandeln utvecklats svagt i kommunen, 18 procent. Av kommunerna i omlandet har Västerås den starkaste tillväxten i dagligvaruhandeln, en ökning med 55 procent. Den genomsnittliga omsättningsökningen i riket var 45 procent. Den svaga utvecklingen i Kungsör innebär att handeln tappar marknadsandelar till kommunerna i omlandet, en trend som har pågått länge. 16

17 Diagram 2.4 Omsättningsutveckling i dagligvaruhandeln Källa: HUI. 60% 55% 50% 45% 40% 38% 30% 27% 20% 18% 18% 10% 0% Västerås Eskilstuna Arboga Köping Kungsör Riket Sällanköpsvaruhandeln i Kungsör omsatte endast 7 miljoner kronor år 2009 och har haft en mycket svag utveckling under perioden , minus 42 procent. Endast fyra av Sveriges 290 kommuner uppvisar en sämre utveckling under samma period. Västerås och Eskilstuna uppvisar den starkaste utvecklingen bland kommunerna i Kungsörs omland med en utveckling på 56 respektive 55 procent. Utvecklingen i riket var 59 procent. Se diagram 2.6. Diagram 2.5 Omsättningsutveckling i sällanköpsvaruhandeln Källa: HUI. 80% 60% 56% 55% 59% 40% 20% 16% 16% 0% -20% -40% -60% -42% Västerås Eskilstuna Köping Arboga Kungsör Riket 17

18 2.2.1 Handelns styrka försäljningsindex Detaljhandelns styrka mäts genom försäljningsindex vilket mäter köpströmmar över kommungränser. Ett index över 100 visar att detaljhandeln i en aktuell kommun drar till sig konsumenter från omlandet medan ett index under 100 visar det omvända, det vill säga att kommunen har ett utflöde av konsumenter. Kungsör har ett försäljningsindex på 80 i dagligvaruhandeln, vilket innebär ett utflöde av köpkraft från kommunen. Kungsörs försäljningsindex hjälps också upp av att Apoteket räknas in i dagligvaruhandeln. Om Apoteket exkluderas hamnar index på en mycket lägre nivå, strax över 50. Högst index av kommunerna i Kungsörs omland har Västerås, 107. Dagligvaruhandeln i Kungsör har tappat 15 indexenheter under perioden Diagram 2.6 Försäljningsindex år 2009 i dagligvaruhandeln. Källa: HUI Västerås Köping Eskilstuna Arboga Kungsör Det nästan obefintliga utbudet av sällanköpsvaruhandel i Kungsör avspeglas i att försäljningsindex är så lågt som 3, vilket är lägst i hela landet. Sällanköpsvaruhandeln i Kungsör har tappat 5 indexenheter sedan år Västerås har tack vare sitt stora utbud av handel och närvaron av IKEA ett försäljningsindex på 142. Sällanköpsvaruhandeln i Västerås har ett inflöde på nästan 2 miljarder kronor om året tack vare kunder som kommer från andra kommuner. Eskilstuna har visserligen ett index under 100 och har tappat 5 enheter sedan 2000, men utbyggnaden av handeln i kommunen, bland annat i Tuna park, kommer sannolikt att medföra att index stiger under de kommande åren. 18

19 Diagram 2.7 Försäljningsindex år 2009 i sällanköpsvaruhandeln. Källa: HUI Västerås Eskilstuna Köping Arboga Kungsör Sammanfattning av marknadsförutsättningarna för handeln i Kungsör Marknadsförutsättningarna för handel i Kungsör är betydligt bättre än vad uppgifterna om handelns storlek och utveckling visar. Även om handeln i Kungsör nästan uteslutande måste förlita sig på det lokala befolkningsunderlaget finns det utrymme för mer dagligvaruhandel och sällanköpsvaruhandel. Medianomsättningen i dagligvaruhandeln för kommuner med maximalt invånare är cirka 170 miljoner kronor. Dagligvaruhandeln i Kungsör omsätter 134 miljoner kronor, vilket innebär att det bör finnas utrymme för ytterligare cirka 40 miljoner kronor dagligvaruhandel. Det innebär att det exempelvis kan finnas plats för en lågprisbutik som Lidl eller Netto. Den jämförelsevis låga omsättningen inom dagligvaruhandeln i Kungsör behöver inte innebära att butikerna är olönsamma i dagsläget. De kan däremot ha svårt att, utan någon förändring, öka sin omsättning nämnvärt på grund av konkurrensen från omlandet. En utbyggnad av dagligvaruhandeln i Kungsör, antingen genom att det tillkommer en ny butik eller genom att ICA får ett nytt läge och bygger ut bör kunna innebära att den lokala marknaden växer och att alla butiker kan klara nå rimliga ömsättnings- och lönsamhetsnivåer. En starkare dagligvaruhandel i Kungsör skulle också hjälpa sällanköpsvaruhandeln genom att fler konsumenter handlar i Kungsörs centrum i stället för att åka till exempelvis Eskilstuna eller Köping. 19

20 Den starka konkurrensen från omlandet innebär att förutsättningarna för sällanköpsvaruhandel i Kungsör är begränsade till så kallad urvalshandel, det vill säga kläder, skor, heminredning med mera. Det är också den typen av varor som invånarna vill ha på nära håll medan de kan tänka sig att handla till exempel vitvaror och möbler i någon annan kommun. Kungsör har idag försäljningsindex 4 i beklädnadshandeln respektive fritidsvaruhandeln. Genomsnittet för kommuner med maximalt invånare är index 15 respektive 30. Även om Kungsör inte skulle nå upp till genomsnittsindex finns det potential för sällanköpsvaruhandeln att växa. För detta krävs emellertid att utbudet av butiker ökar så att invånarna faktiskt har några butiker att handla i. Gemensamt för dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln i Kungsör är att det finns lokal efterfrågan, men att utbudet är för dåligt för att invånarna ska välja att handla på hemmaplan. Gemensamt är också att centrums attraktivitet måste öka, genom ett bättre utbud av övrig kommersiell service, ökad tillgänglighet, uppfräschad miljö etc., för att invånarna ska vilja vistas mer där, för att handla eller för att göra andra saker. Detta förklaras vidare i kommande kapitel. 20

21 3 Handeln i Kungsörs centrum en kvalitativ analys I detta avsnitt redovisas resultaten från den kvalitativa analys HUI har genomfört av handeln i Kungsörs centrum. Analysen är genomfört i tre dimensioner: butiksmix, tillgänglighet och trivsel. 3.1 Handelns lokalisering, butiksmix, struktur etc. Handeln i Kungsörs centrum är i huvudsak lokaliserad längs Drottninggatan. Dagligvaruaktörerna ICA och Konsum å ena sidan och Systembolaget å andra sidan utgör handelsstråkets ankare. Övrig dagligvaruhandel är småskalig och utgörs bland annat av en hälsokostbutik och två tobaksaffärer. Figur 3:1 Kungsörs centrum. 21

22 Sällanköpsvaruhandeln utmed Drottninggatan är ytterst begränsad och är dessutom mycket utspridd eftersom antalet butiker och andra verksamheter som restauranger, frisörer med mera är för litet för att skapa ett intressant och sammanhållet handelsstråk. För konsumenterna innebär utspridningen av handeln och andra verksamheter att de måste gå eller åka långt mellan butikerna. Figur 3:2 Systembolaget ICA och Konsum är de tyngsta aktörerna i Kungsörs centrum. 22

23 Tyngdpunkten för handeln ligger på Drottninggatan mellan Tessingatan och Villagatan. Här finns de två dagligvarubutikerna, kommunhuset och biblioteket. Om Kungsörs centrum skulle ha något som kan kallas A-läge så skulle det utgöras av detta område. I dagsläget avspeglas detta inte i de verksamheter som finns där: bland annat en yogastudio och tre studieförbund. Dessutom utgörs en stor den av gatan av Konsums fasad, vilket gör att gatan känns trist och innehållslös. Figur 3:3 Yogastudio och studieförbund har några av centrums bästa lägen. Konsums långa fasad gör gatan trist och innehållslös. 23

24 Utbudet av restauranger är relativt bra med hänsyn tagen till det begränsade befolkningsunderlaget. En anledning kan vara att restauranger är bättre än handeln på att dra nytta av de personer som arbetar i Kungsörs centrum. Omsättningen för restaurangbranschen i hela Kungsörs kommun är cirka 15 miljoner kronor. Omsättningen per capita är cirka kr, vilket är endast en femtedel av genomsnittet i riket. Det bör således finnas potential för restaurangerna i Kungsör att omsätta mer, både genom ökad omsättning i befintliga enheter och genom att det tillkommer fler restauranger. Restaurangerna är dock beroende av att handeln blir bättre på att skapa flöden av människor i centrum. Figur 3:4 Restuarangutbudet är relativt bra i Kungsörs centrum. Det finns emellertid utrymme för en högre omsättning genom att befintliga restauranger omsätter mer och att det eventuellt tillkommer fler restauranger. 24

25 Apoteket i Kungsör är lokaliserat utanför centrum, vilket får betraktas som negativt för handeln i centrum eftersom ett apotek genererar flöden av människor som kan komma handeln till godo. För invånarna i Kungsör innebär apotekets lokalisering att de inte kan uträtta apoteksärenden och andra ärenden på samma plats. Även Arbetsförmedlingen är lokaliserade utanför centrum, vilket har en negativ påverkan på flödena av människor i centrum. 3.2 Tillgänglighet ICA Nära Torghallen har öppet alla dagar 9-21 och Coop Konsum har öppet mån-fre kl. 9-20, lö 9-18 och sö 10-18, vilket får anses som relativt bra med hänsyn tagen till vilken typ av kommun Kungsör är. Öppettiderna för övriga butiker i Kungsörs centrum är, precis som i de flesta andra städer av Kungsörs storlek, tämligen begränsade. De flesta stänger kl. 18 på vardagar, kl på lördagar och har stängt på söndagar. Några butiker har även lunchstängt. Öppettiderna är dessutom inte samordnade butikerna emellan, något som är negativt ur konsumenthänseende och försämrar Kungsörs centrums konkurrenskraft gentemot till exempel Tuna Park i Eskilstuna och Köpings centrum. Antalet parkeringsplatser i centrum bedöms vara tillfredställande. Det finns emellertid ett antal svagheter i den totala parkeringsmiljön. Ett exempel är att Drottninggatan är enkelriktad mellan Villagatan och Tessingatan. Gång- och cykelbanorna tar upp en stor del av gatan och begränsar parkeringsmöjligheterna för bilarna. Detta gör att besökare till ICA och Konsum kan ha svårt att hitta en parkeringsplats eftersom parkeringsplatserna på baksidan ofta är fulla. Särskilt problematisk bedöms situationen vara för ICA-butiken. De stålpelare om markerar gång- och cykelbanan och bilvägen kan också utgöra en risk för trafikanterna som kan kollidera med pelarna. 25

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se Snabbanalys av handeln i Leksand Rapport September 2013 Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se 1 Definitioner Beklädnadshandel: Konfektion och ekipering, skohandel. BTA: Bruttototalarea,

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter. MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 Tuna Park Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 1 Sammanfattning 1 1.1 Bilplatsbehov 1 1.2 Nyalstrad biltrafik, totalt 1 1.3 Fördelning på

Läs mer

INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL

INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL AVENSIA 2009-03-20 INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL Jonas Arnberg, HUI UPPLÄGG Försäljningsutveckling Vem är konsumenten Vad fungerar Framtid + 8 % e-barometern E-HANDELNS UTVECKLING

Läs mer

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Johan Parmler 2010-11-29 Publiceringstid kl. 05.00 Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Huvudresultat: Apoteksmarknaden och Systembolaget får högst kundnöjdhet inom Detaljhandeln. Lägst får

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015 Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna

Läs mer

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Godkänd av kommunfullmäktige 2015-08-17, 181 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen Lidköping är den naturliga handelsplatsen 1 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Tillgången till bra handel är viktig för invånarnas dagliga liv men också för kommunens samlade attraktivitet. En levande

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg.

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Enkätundersökning nov - dec 7 Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Bakgrund Under November månad år 7 genomfördes denna enkätundersökning

Läs mer

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT?

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? 1 Innehållsförteckning Finns det verkligen en överetablering? 7 Vi tog reda på sanningen! 8 Avgränsningar i studien samt förklaringar

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning Rapport maj 2015 Älmhults kommun Handelsutredning Sammanfattning HUI Research har genomfört en utredning av nuläget och de framtida förutsättningarna för handeln i Älmhults kommun. Handeln i Älmhults kommun

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 FÖRORD Kristianstad är av tradition den centrala handelsstaden i nordöstra Skåne. För att bejaka en positiv stadsutveckling

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden detaljhandeln i Sverige 2025 Förord Detaljhandeln har under den senaste tjugoårsperioden genomgått en kraftig

Läs mer

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE.

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julprognos 2011 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julhandeln 2011 Vad menas med julhandel? HUI mäter varje månad försäljningsutvecklingen i detaljhandeln. Eftersom

Läs mer

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012 PM UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA MALMÖ LMÖ STAD 24 MAJ 2012 Uppdrag: 232255, Utredning angående handelspolicy - strategisk planering. Titel på rapport: PM - Utredning angående handelspolicy för

Läs mer

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH KUNGENS KURVA Sveriges största handelsområde HUI Research Mars 2014 Huddinge kommun Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe INLEDNING Kungens Kurva är Sveriges största handelsområde och ligger i Huddinge

Läs mer

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 1.1. Södra infarten... 5 1.2. Mer Dagligvaruhandel vid Maxi-rondellen... 5 1.3. Volymhandeln med sällanköpsvaror... 6 1.4. Shopping

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 Medborgarenkät Mind Network okt-nov 2012 708 svar SVARSGRUPPEN Kön (procent) 46 54 Kvinna Man SVARSGRUPPEN Ålder (procent) 30 25 23 24

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015 Handelsutredning Nybro kommun HUI Research På uppdrag av Nybro kommun Februari 2015 Förord HUI Research har på uppdrag av Nybro kommun genomfört en utredning av handeln i Nybro, kartlagt marknadsförutsättningarna,

Läs mer

Den svenska shoppingturismen 2010

Den svenska shoppingturismen 2010 Den svenska shoppingturismen 2010 24 augusti 2011 svenskhandel.se Förord Besöksnäringen blir allt viktigare för Sveriges ekonomi och tillväxt. Turisternas konsumtion ökar stadigt och under 2010 stod besöksnäringen

Läs mer

Attitydundersökning i Stockholm City maj 2008

Attitydundersökning i Stockholm City maj 2008 Attitydundersökning i Stockholm City maj City i Samverkan har under maj genomfört attitydundersökningar på 500 personer bosatta i Stockholms län Attitydundersökning i Stockholm City Under maj har 500 personliga

Läs mer

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Rapport februari 2013 Skara kommun Handelsutredning Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Förord HUI Research AB har på uppdrag av Skara kommun genomfört en utredning av handelns förutsättningar

Läs mer

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se DET NYA NAVET I CENTRALA KRISTIANSTAD. Med den nya gallerian kommer centrala Kristianstad att utvecklas och staden får ett

Läs mer

Handelsstrategi Nybro Workshop 2 Vägen till målet 20 april 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsstrategi Nybro Workshop 2 Vägen till målet 20 april 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsstrategi Nybro Workshop 2 Vägen till målet 20 april 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Workshop 2: Vägen till målet Dag: Måndagen den 20 april, 2015 Plats: Nybro, Kommunhuset, Källaren Tid: 18:30-

Läs mer

Den svenska shoppingturismen 2010

Den svenska shoppingturismen 2010 Den svenska shoppingturismen 2010 1 Förord I fjol inträffade ett trendbrott inom turismen. För första gången i modern tid gjorde utländska turister av med mer pengar i Sverige än vad svenska turister spenderade

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Shop til you drop - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, ideér och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport

Läs mer

DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE. Foto: WSP, Ulf Rämme

DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE. Foto: WSP, Ulf Rämme DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE Foto: WSP, Ulf Rämme INNEHÅLL UPPDRAGET 5 FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI 6 Rekommendationer i korthet 6

Läs mer

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Framtidens handel Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Förord och innehåll Förord Syftet med denna rapport

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

Etablering av köpcentrum

Etablering av köpcentrum Etablering av köpcentrum Region Skåne 3 okt 2007, Malmö Steen & Ström Wilner Anderson Hur tänker ni och vad gör ni vid etablering av ett köpcentrum? Presentation Steen&Ström Köpcentrum, ( historia ) definition

Läs mer

Den svenska shoppingturismen 2011

Den svenska shoppingturismen 2011 Den svenska shoppingturismen 2011 Augusti 2012 svenskhandel.se Förord Turisternas konsumtion ökar stadigt och besöksnäringen befäster sin ställning som en basnäring i den svenska ekonomin. Exportvärdet

Läs mer

LÅT DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER VÄXA I TAKT MED MÖLNDALS INNERSTAD BLI EN DEL AV NYA MÖLNDALS GALLERIA

LÅT DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER VÄXA I TAKT MED MÖLNDALS INNERSTAD BLI EN DEL AV NYA MÖLNDALS GALLERIA LÅT DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER VÄXA I TAKT MED MÖLNDALS INNERSTAD BLI EN DEL AV NYA MÖLNDALS GALLERIA INNEHÅLL BOSTÄDER, KONTORSYTOR OCH HANDEL EN NATURLIG DEL AV MÖLNDALS INNERSTAD VÄLKOMMEN TILL DEN SJÄLVKLARA

Läs mer

Den svenska shoppingturismen 2012

Den svenska shoppingturismen 2012 Den svenska shoppingturismen 2012 Juli 2013 svenskhandel.se Sammanfattning Detaljhandel och turism är två delar av den svenska ekonomin som under lång tid har vuxit i betydelse. Detaljhandeln omsatte drygt

Läs mer

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013 Svensk Distanshandel Mat på nätet Rapport 2013 1 Sammanfattning och slutsatser För fjärde året i rad tar Svensk Distanshandel fram rapporten Mat på nätet. Matförsäljningen på nätet ökar, men kunskapen

Läs mer

Årsstämma 2011-03-17

Årsstämma 2011-03-17 Årsstämma 2011-03-17 Linköping City Vision: Den attraktivaste marknadsplatsen ALLAskall trivasi Linköping City Den attraktivaste mötesplatsen Alltid ligga i framkant Linköpings stadskärna skall vara regionens

Läs mer

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Krafft Konsult AB Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Oktober 2011 Inledning Arbetets uppläggning Ove Krafft Konsult AB genom ekon.dr. Ove Krafft, handelsekonom Marie Krafft och fil.kand.

Läs mer

1. Inledning... 3. 2. Julhandeln viktig för svensk ekonomi... 4. 2.1 Julhandelns betydelse... 5. 3. Julhandelsprognos... 7

1. Inledning... 3. 2. Julhandeln viktig för svensk ekonomi... 4. 2.1 Julhandelns betydelse... 5. 3. Julhandelsprognos... 7 Julhandeln 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Julhandeln viktig för svensk ekonomi... 4 2.1 Julhandelns betydelse... 5 3. Julhandelsprognos... 7 4. Så blir julhandeln 2012... 9 4.1 Det försämrade

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

Handelsstrategi för Göteborgsregionen

Handelsstrategi för Göteborgsregionen Handelsstrategi för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund januari 2010 Handelsstrategi för Göteborgsregionen Den regionala handelsstrategin är en överenskommelse om att vi gemensamt tar

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Närcentrum med köpkraft

Närcentrum med köpkraft Närcentrum med köpkraft Nya Viksjö Centrum JAKOBSBERG Nu planerar vi för tillbyggnad och uppgradering av Viksjö Centrum! Genom att bygga tre fristående handelsvolymer om ca 1 700 kvm i centrums bästa handelsläge,

Läs mer

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO RAPPORT HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO SLUTRAPPORT 2014-02-12 Uppdrag: Handelsutredning Upplands-Bro Revideringar Titel på rapport: Handelsutredning Upplands-Bro Status: Datum: 2014-02-12 Medverkande Revideringsdatum

Läs mer

HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM

HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM 29-1-16 HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM Structor Projektutveckling AB Industrigatan 2A 112 46 STOCKHOLM Tel. 8-545 556 3 Org nr. 5566 36-37 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 1. BAKGRUND

Läs mer

Stark inledning på det nya e-handelsåret

Stark inledning på det nya e-handelsåret + 13 % e-barometern Q1 2010 Stark inledning på det nya e-handelsåret Den starka tillväxttakten under fjolårets slut håller i sig och året inleddes med en kraftfull försäljningsuppgång, 12,8 procent, under

Läs mer

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Kontakt: Blocket: Linnéa Aguero, 072-503 32 31, linnea.aguero@blocket.se HUI Research: Jonas Arnberg, 08-762 72 90, jonas.arnberg@hui.se Andrahandsknaden på nätet går

Läs mer

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (29) 2015-06-15 Ks 16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 Som en del i arbetet med att utveckla handeln i Västervik fick samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Larsberg Centrum - Lidingö. Hållbarhet Hälsa Närservice Mötesplats

Larsberg Centrum - Lidingö. Hållbarhet Hälsa Närservice Mötesplats Larsberg Centrum - Lidingö Hållbarhet Hälsa Närservice Mötesplats Framtidens mötesplats Hälsa. Tillsammans John Mattsons mål är att skapa en mötesplats på Lidingö där hållbarhet, hälsa och närservice är

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Den svenska shoppingturismen 2011

Den svenska shoppingturismen 2011 Den svenska shoppingturismen 2011 Augusti 2012 svenskhandel.se Förord Turisternas konsumtion ökar stadigt och besöksnäringen befäster sin ställning som en basnäring i den svenska ekonomin. Exportvärdet

Läs mer

1. INLEDNING... 3 2. JULHANDELSPROGNOS... 4 3. JULHANDELN... 8. 3.1 Julhandeln startar runt första advent... 8

1. INLEDNING... 3 2. JULHANDELSPROGNOS... 4 3. JULHANDELN... 8. 3.1 Julhandeln startar runt första advent... 8 Julhandeln 2011 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. JULHANDELSPROGNOS... 4 3. JULHANDELN... 8 3.1 Julhandeln startar runt första advent... 8 3.2 Julskyltningen börjar runt samma tid varje år... 9

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Handelsplats Entré Båstad, 7 000 kvm säljyta

Handelsplats Entré Båstad, 7 000 kvm säljyta Handelsplats Entré Båstad Båstad Nya Båstad Entre Båstad Nya Båstad Entre Båstad Här byggs Nya Båstad, ett samhälle för den medvetna och selektiva familjen samt för invånare som prioriterar bra boende

Läs mer

Juni 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera

Juni 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Juni 214 Köpsuget En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Innehåll 1. Sammanfattning 2. Om Köpsuget 3. Hushållens köpplaner 4. Tema: Räntans påverkan och semesterplaner 5. Kontaktuppgifter

Läs mer

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 MÖTESANTECKNINGAR 2012-10-31 1 (5) Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 Kenneth Löthegård, kommunalråd, hälsar välkommen. Marianne Hagman, utvecklingschef, inleder med dagordning.

Läs mer

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Syfte Syftet med uppdraget är att bedöma Kalmar centrums marknadspotential och ta fram en omsättningsprognos samt dimensionera ytbehov för detaljhandel och kommersiell

Läs mer