EnergiSystemAnalysMetod

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EnergiSystemAnalysMetod"

Transkript

1 Linköping Studies in Science and Technology Thesis No EnergiSystemAnalysMetod för industriella energisystem LiU-TEK-LIC-2004:21 ISBN ISSN Division of Energy Systems, Department of Mechanical Engineering Linköping Institute of Technology, S Linköping, Sweden -I-

2 FÖRORD Arbetet med EnergiSystemAnalysMetoden EnSAM, har genomförts med professor Björn Karlsson Linköpings universitet som initiativtagare till metoden. Jag är mycket tacksam för att min handledare Björn Karlsson hjälpt och inspirerat mig till denna avhandling. Jag vill även rikta ett speciellt tack till professor Bahram Moshfegh, Linköpings universitet, som har varit ansvarig för projektet. Forskningsingenjörerna Peter Karlsson, Energisystem, Linköpings universitet och Göran Nilsson, IKP, Linköpings universitet, har gjort ett stort ingenjörsarbete, genom mätningar av effekter och loggningar av elenergianvändningen i alla företag i denna avhandling. Jag vill också tacka Dr. Alemayehu Gebremedhin, Dr. Klas Gralén Energisystem, doktorand Patrik Thollander, Energisystem Linköpings universitet som alla givit mig synpunkter på avhandlingsarbetet samt doktorand Louise Trygg, program Energisystem, Linköpings universitet, som analyserat resultaten från Oskarshamnsprojektet och forskningsingenjör Sven-Olof Söderberg, Linköpings universitet, har utvecklat datorprogrammet EnSAM. Ett tack också till Anders Lewald och Ulrika Uggla på Statens Energimyndighet, STEM i Eskilstuna och alla företagen i projekten, som medverkat till finansieringen av ELOST-projektet. Hans Gulliksson från Energikontor Sydost, Växjö, har också medverkat och med finansiering från det s k DESS-projektet i Oskarshamn. Denna avhandling kommer hösten 2005 också att ges ut i bokform. II

3 SAMMANFATTNING Svenska företag har traditionellt haft låga elpriser jämfört med europeiska företag. Den specifika förbrukningen i Sverige är 2-3 gånger högre än våra konkurrentländer i Europa. Från och med den 1 juli 2004 har vi enligt eldirektivet en gemensam avreglerad marknad för större företag inom EU. Detta leder på sikt till ungefär samma prisnivå och institutionellt regelsystem vilket i sin tur leder till kostnadsnackdelar för svenska företag om inte elanvändningen minskas avsevärt, allt annat lika. Det svenska elproduktionssystemet är en del av det europeiska. Hela det europeiska elproduktionssystemet inklusive de svenska kraftverken, har därmed kolkondens på marginalen. Minskning av elanvändningen, var den än sker, minskar behovet av den dyraste och i allmänhet mest miljöbelastade elproduktionen i Europa. Denna avhandling presenterar en metod EnSAM, som kan användas av i princip alla företag för att minska sin elenergianvändning. Metoden har tillämpats i fallstudier på Volvo i Torslanda, Sverige, Volvo i Belgiska Gent, Elektrolux fabriker i Motala, Fredricia i Danmark, Spennymoor i England, projektet i Oskarshamns-trakten, ELOST-projektet i Östergötland, samt inom program Uthållig kommun. Studierna visar att företagen kan minska sin elenergianvändning med i medeltal 50 %. Detta skulle innebära att koldioxidutsläppen minskas avsevärt i andra länder. Genom att se företaget i ett top down -perspektiv kan man åtgärda systemfelen, d v s konvertera icke elspecifik elanvändning (i allmänhet värmning med el) helst till fjärrvärme, vilket gör att värmeunderlaget för elproduktion ökar i fjärrvärmeproduktionen, III

4 konvertera tryckluftsystem till eldrivna system och eliminera samtidig värmning och kylning. Elanvändningen kan ytterligare minskas genom att byta till högeffektiva lysrörsarmaturer och att minska allmänventilationen genom drifttidsstyrning till ett minimum eller slopa den helt i vissa tillverkningslokaler. Konvertering till frikyla och användning av absorbtionskyla, minska tomgångsanvändningen, (elanvändning under icke produktionstid) gör också att elanvändningen minskar. Erfarenheten från genomförda fallstudier visar att nästan alla företag har likartade systemfel i sin elanvändning. Tre naturlagar kan urskiljas: Marginalel i Europa kommer från kolkondenskraftverk och ger upphov till koldioxidutsläpp dvs : 1 kwh el 1 kg CO 2 Lågt elpris medför stor elanvändning och omvänt dvs: (Elpris) ggr (specifik förbrukning) konstant Verkningsgraden för ett kolkondenskraftverk är ca 30% därför blir: Elpriset 3 ggr större än bränslepriset Tidigare har det gällt i Sverige: Elpris = bränslepris IV

5 Abstract Traditionally, Swedish industries have been experiencing lower power prices compared with industries in the European continent. The specific power consumption is 2-3 times higher than other competing industries abroad. Since July 2004, the power market is deregulated where industries have the possibility to choose supplier. This could imply a harmonized price level across the continent. This would be disadvantageous for Swedish companies if nothing will be done to reduce power consumption. Marginal power production is based on coal-fired condensing power plant in the European power system. Independent of location, reducing the use of electricity would affect the use of expensive and environmentally not favorable plants. In this thesis a method that can be used by nearly all industries is presented. The method has been applied on different case studies within different projects like project in Volvo Cars plants in Guthenburg and Gent, Electrolux cooker manufacturing in three European cities, Fredericia in Denmark, Spennymoor in England, Motala in Sweden and in the Oskarshamn area and a similar project ELOST in Östergötland and within program Uthållig kommun in Sweden The studies show that the all industries that are considered can reduce their electricity energy use by about 50 %. This would imply significant reduction of carbon dioxide emission in the continent. V

6 Using top-down approach system failures can be identified and corresponding measures can be taken to improve the system. The use of energy can be reduced through energy avoiding cooling and heating at the same time, controlled operation of compressors and the use of power driven tools instead of compressed air driven tools, the use of efficient lamps and controlled ventilation or totally avoiding ventilation in some manufacturing halls, application of district heating driven absorption chillers and no production use can also contribute to reduced electric energy use. Experiences from performed case studies indicate that system failures regarding the electricity use have been detected in nearly all investigated industries. Three laws are distinguished: 1 kwh electricity from a coal fired condensing power plant will give rise to about 1kg CO 2 i.e. : 1 kwh el 1 kg CO 2 Low electricity price implicate high electricity use and vice versa i.e: (Electricity price) times (specific use) constant The efficiency of a coal fired condensing power plant is about 30% which implicate: Electricity price > three times the fuel price VI

7 Innehållsförteckning FÖRORD SAMMANFATTNING II III 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Koldioxidutsläpp Värmekraftverk i det europeiska elsystemet Minskad elanvändning Spotmarknaden Elpriser inom EU Framtida elpriser inom EU Metod Avgränsningar 32 2 ENERGISYSTEMANALYSMETODEN EnSAM Befintligt energisystem Konvertering till fjärrvärme Tryckluft Ventilation Belysning Kyla Ånga Tomgångsförluster 49 VII

8 2.10 Pumpning Laststyrning Värmning/Kylning Elleverantör/fjärrvärmeleverantör Jämförande studier Energianalys med dator (PC) Att använda EnSAM -metoden 56 3 ENERGISYSTEMANALYS AV FÖRETAG Sammanfattning av företagen i Oskarshamn-projektet Sammanfattning av företagen i ELOST-projektet 80 4 RESULTAT AV METODEN EnSAM Reduktion av elanvändningen i Oskarshamnprojektet Minskat CO 2 utsläpp Elkonvertering och oljereducering Reduktion av elanvändningen i Elostprojeket Minskat CO 2 utsläpp Elkonvertering och oljereducering Sammanfattning av Oskarshamn- och ELOST- projekten Besparingspotential i MWh per ton CO Total tomgångsförbrukning 96 5 OLIKA STUDIER AV ENERGIANALYSER Studie Studie Studie Studie Studie Studieresultat 101 VIII

9 6 SLUTSATSER FORTSATT ARBETE REFERENSER BILAGA A - Energibalansdiagram Cloetta Produktion AB, Ljungsbro, Linköping, Ursprunglig Förslag till systemförändring Cloetta Produktion AB, Norrköping Ursprunglig Förslag till systemförändring Duni AB Tissue & Airlaid, Kisa Ursprunglig Förslag till systemförändring Ericsson/Flextronics AB, Linköping Ursprunglig Förslag till systemförändring Fiskeby Board AB, Norrköping Ursprunglig Förslag till systemförändring SAAB AB, Tanneforsområdet i Linköping Ursprunglig Förslag till systemförändring Svenska Foder AB, Västerlösa, Linköping Ursprunglig Förslag till systemförändring ABB Fårbo Ursprunglig Förslag till systemförändring ABB Figeholms Bruk Ursprunglig Förslag till systemförändring Bohmans Fanérfabrik AB Ursprunglig Förslag till systemförändring 134 IX

10 9.11 Elajo Mekanik AB Ursprunglig Förslag till systemförändring Liljeholmens Stearinfabrik AB Ursprunglig Förslag till systemförändring OKG-CSV Ursprunglig Förslag till systemförändring OKG-Centralrestaurangen Ursprunglig Förslag till systemförändring OP Kuvert AB Ursprunglig Förslag till systemförändring SAFT AB Ursprunglig Förslag till systemförändring Samhall Brahe AB Ursprunglig Förslag till systemförändring Scania AB Ursprunglig Förslag till systemförändring BILAGA B - Mätning av effekt och energi Analysmetoder för effekt och elenergianvändning Debiteringsunderlag Momentana mätningar Kontinuerliga mätningar Belysning Reaktiv effektförbrukning - induktiv last Faskompensering Fasförskjutning 161 X

11 10.9 Räkneexempel Räkneexempel Övertoner Vagabonderande strömmar Behörig att mäta i företag Analysmetod för värme/vätska 178 XI

12 XII

13 1 INLEDNING Den första januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden. Det innebar att produktion och försäljning av el konkurrensutsatttes. Därefter har en nordisk elmarknad bildats och EU har den 19 februari 1999 fastställt ett elmarknadsdirektiv som gäller för samtliga länder på den europeiska inre marknaden. Direktivet syftar till att skapa en integrerad europeisk elmarknad, med fri prisbildning och konkurrens. Några viktiga punkter i direktivet är att marknaden för el skall utsättas för konkurrens på samma sätt som övriga varor inom unionen. Elförsörjningen skall heller inte äventyras samtidigt som harmoniseringen av den inre marknaden ska ske så samhällsekonomiskt optimalt som möjligt, vilket också innebär att hänsyn till miljöeffekter ska tas (Europeiska kommissionen, 2002). 1.1 Bakgrund Att minska den mänskliga påverkan på jordens klimat är en prioriterad fråga i EU:s miljöpolitik. Under 1990-talet uppmärksammade forskare en stigande medeltemperatur på jorden. Den stigande temperaturen befaras bero på att förekomsten av vissa gaser ökat i atmosfären till följd av mänsklig verksamhet. Gaserna hindrar att värmestrålning lämnar jorden. Fenomenet beskrivs som en ökad växthuseffekt och de gaser det gäller kallar man vanligen för växthusgaser. Den viktigaste av dessa är koldioxid, som bland 1

14 annat frigörs vid förbränning av olja och annat organiskt material. (EU-upplysningen, 2005). EU åtog sig i Kyoto att fram till perioden minska sina utsläpp av växthusgaser med 8 procent jämfört med (Europeiska kommissionen, 2000). Enligt klassisk ekonomisk teori är det de kraftverk med högsta produktionskostnad som producerar el på marginalen. Detta innebär att en ökad eller minskad användning av el leder till att produktionen minskar i dessa kraftverk. I Europa är det vanligtvis kolkraft som utgör denna marginalproduktion och kraftverk som motsvarar ca 1 kg utsläpp CO 2 per producerad kwh el. Avregleringen av den europeiska elmarknaden har enligt klassisk ekonomisk teori lett till att det även i Sverige är kolkraft som utgör dom marginalproducerade kraftverken. (Trygg, Karlsson 2004). 1 kwh el från ett kolkondenskraftverk ger således upphov till ca 1 kg CO 2 utsläpp i atmosfären. Avregleringen av den europeiska elmarknaden och hotet om en global klimatförändring på grund av ökade koldioxidutsläpp gör därför att det blir allt viktigare att minska elanvändningen. Detta kan uppnås genom effektivisering vid process- och installationsförändringar, styrning av ellaster och konvertering av icke elspecifik elanvändning till bränslen. På en fri elmarknad kommer svenska industrier av konkurrensskäl att anpassas till europeiska villkor. 2

15 1.2 Syfte Syftet med denna avhandling är att skapa en generell metod för förändringar av elanvändningen utgående från analys av företag i Sverige. Det gäller att påvisa vilka åtgärder som leder till minst lika stor eleffektivitet redan uppnåtts i våra konkurrentänder och har traditionellt haft 2-3 ggr högre elpris jämfört med Sverige. 1.3 Koldioxidutsläpp Koldioxid är den viktigaste växthusgasen. Koldioxid frigörs bland annat vid förbränning av kolbaserade bränslen. Energi- och transportsektorerna är därför viktiga mål för EU:s åtgärder. (EUupplysningen, 2005). EU har som övergripande mål att tolv procent av den använda energin ska komma från förnybara källor år Medlemsländerna ska anta nationella mål om användning av "grön" el från förnybara energikällor. De ska också inrätta system för att garantera att el som uppges vara producerad från förnybara energikällor inte har annat ursprung. (EU-upplysningen, 2005). Räknat per capita är koldioxidutsläppen lägre i Sverige än i många andra industriländer. Jämfört med u-ländernas koldioxidutsläpp är dock utsläppen i såväl Sverige som övriga delar av den industrialiserade världen mycket stora, se figur 1. Effekterna på jordens klimat skulle bli stora och den globala temperaturen skulle öka drastiskt om alla länder i världen började släppa ut koldioxid i 3

16 samma omfattning som industriländerna. EU har infört ett system med handel med utsläppsrätter som började tillämpas år Detta handelssystem innefattar till en början endast koldioxidutsläpp från större anläggningar inom vissa energiintensiva verksamheter. (EU-upplysningen, 2005). Handelssystemet bygger på att medlemsländerna fördelar utsläppsrätter mellan företagen inom systemet. Inget företag får ha större utsläpp än vad de har utsläppsrätter för. Ett företag som minskar sina utsläpp kan spara överskjutande utsläppsrätt till kommande år eller sälja dem till företag som har svårt att hålla sig inom sina tilldelade rätter. En utsläppsrätt innehåller ett ton koldioxid. Efter 2008 ska antalet utsläppsrätter och fördelningen av dem beslutas på nytt. (EU-upplysningen, 2005). 4

17 Figur 1. Koldioxidutsläpp i ton per person och år i världen. Den längre stapeln på Sverige representerar Sveriges utsläpp med en europeisk systemsyn. Flera länder tillsammans med Sverige i digrammet borde också räknas upp, exempelvis Norge. (Baserad på Naturvårdsverket, ). Enligt figur 1 är utsläppen av koldioxid totalt i Sverige (röda stapeln) drygt 6 ton per person årligen, vilket är EU s lägsta värde. Detta är den officiella bilden av Sverige beträffande koldioxidutsläpp per capita. Om man lägger till vatten och kärnkraftproduktion av el på en integrerad marknad med kolkondens på marginalen blir bilden annorlunda. 5

18 År 2000 var Sveriges elenergianvändning ca 147 TWh och ca 6 TWh producerat med fossila bränslen. (Energimyndigheten, 2001a). Stapeln i figur 1 skulle då bli med dåvarande folkmängd ca 8, ,9 miljoner: 15,8 ton CO2 per person och år, givet att 1 kwh el från ett kolkondeskraftverk motsvarar 1 kg CO 2. Detta betyder att stapeln skulle bli ca 6,3 + 15,8 22 ton CO 2 per person och år och hamnar i figur 1 i storleksordning som USA. Flera länder tillsammans med Sverige i digrammet borde räknas upp, exempelvis Norge. Av den europeiska unionens totala elproduktion är ungefär hälften av elen producerad från fossila bränslen, bland annat från kolkondenskraftverk med verkningsgrad mellan ca 30 och 40 procent och där värmen kyls bort i kyltorn. Kolkraftverk är ett av de miljömässigt sämsta men också ett av det dyraste alternativen för att producera el och används därför till produktion av el på marginalen. Med produktion av el på marginalen menas den produktionen av el som varierar, beroende på en ökning eller minskning av elbehovet. (Se figur 2). 6

19 Mton/?r Koldioxidutsl?pp fr?n EU:s elproduktion Kolkondensproduktion Vatten- och kärnkraft produktion Elproduktion TWh/?r Gaskombi produktion Elanv? ndning 1997, 2423 TWh Figur 2. Koldioxidutsläpp inom EU med kolkondensproduktion av el på marginalen. (Werner, 2000). Elutbytet mellan länderna i det avreglerade Europa innebär, enligt figur 2, att varje ändring av konsumtion eller produktion av el i hela Europa, inklusive Sverige, ändrar produktionen av el i ett kolkondenskraftverk. Att producera el från förnybara energikällor eller kärnkraft istället för fossilt baserad kraftproduktion skulle således innebära stora minskningar av utsläppen av koldioxid inom EU. När svensk industri använder el till icke elspecifika processer, används alltså tre delar kol för att producera en del el, som senare används för att återigen omvandlas till värme med verkningsgradsförluster i alla steg. Verkningsgraden för den marginella elproduktionen är alltså ca 30 %, och varje producerad kwh el 7

20 innebär ca 1 kg koldioxid, vilket kan jämföras med el producerat i ett kraftvärmeverk eldat med biobränsle som inte ger något extra onaturligt tillskott av koldioxid till atmosfären. Skillnaden vad gäller koldioxidutsläpp för olika uppvärmningsalternativ då kolkondens är marginell elproduktion framgår av figur 3. Elv?rme V?rmepump Olja-v?rme Naturgas-v?rme Biobr?nsle-v?rme Kol-kraftv?rme Olja-kraftv?rme Biobr?nsle-kraftv?rme Naturgaskombi-kraftv?rme Biogaskombi-kraftv?rme kg CO2 per MWh producerad v?rme (K?lla:Sven Werner) Figur 3. Nettoutsläpp av koldioxid för olika bränslen och tekniklösningar när kolkondens är marginell elproduktion i elsystemet. (Werner, 1999). Utifrån detta visas också i figur 3 vilket nettotillskott av koldioxid som olika typer av bränslen och tekniker för uppvärmning ger. Kolkraftvärme ger t ex noll (0) i nettoutsläpp vilket enligt principen med el från kraftvärmeproduktionen med kol, skulle stänga av motsvarande kolkondenskraftverk på kontinenten. Kolkraftvärmeverk och kolkondenskraftverk släpper ut samma mängd CO 2 och producerar samma mängd el. Alltså ger 8

21 utnyttjandet av fjärrvärmen inga extra CO 2. (dvs motsvarande fliseldning i panna) En annan intressant iakttagelse är att naturgaskombikraftvärme ger ungefär lika stor nettominskning av CO 2 som biobränslekraftvärme. Detta beror på att mängden producerad el i förhållande till mängden producerad värme är högre för naturgaskombikraftvärme. Sedan den första oljekrisen i början av 1970-talet har Sverige stadigt konverterat från fossila bränslen till el för uppvärmning. Detta är logiskt om peoduktionen av el på marginalen sker i kärnkraftverk. Nu står vi inför ett nytt system där kolkondensproducerad el ligger på marginalen. Om man då har incitament för att byta ut direktverkande el mot fjärrvärme från kraftvärmeanläggningar uppstår stora miljövinster. Vid produktion av el i kraftvärmeanläggningar, i stället för konsumtion, minskar koldioxutsläppen enligt att 1 kwh el från kolkondens som ger 1 kg CO 2 i utsläpp i atmosfären. En avreglering av elmarknaden leder till att svensk industri blir tvingad att minska elanvändningen och det innebär även att svensk elkonsumtion till skillnad mot produktion av el inte längre kan anses vara ren. Sveriges energisystem kommer att ingå i det europeiska systemet där hälften av all elkraft baseras på fossila bränslen (kol, olja, naturgas). Avregleringen leder i sin tur till att svenska företag kommer att bidra med minskade europeiska koldioxidutsläpp när den el som tidigare förbrukades i Sverige kan exporteras och ersätta smutsig fossilt baserad el. 9

22 Kritiker mot detta perspektiv hävdar att det finns brist på överföringskapacitet mellan medlemsländerna, s k flaskhalsar, som gör att marknaden inte kommer att fungera tillfredställande. Det institutionella regelverk som avregleringen grundar sig på tillåter emellertid inte att flaskhalsar existerar varför detta i framtiden kommer att byggas bort. (Europeiska kommissionen, 2002). 10

23 1.4 Värmekraftverk i det europeiska elsystemet Fossila bränslen kommer från växtdelar och mikroorganismer som under årmiljoner omvandlats till kol, olja och naturgas. Fossila bränslen används i värmekraftverk. Begreppet värmekraftverk är ett samlingsnamn för alla anläggningar som genererar el genom en värmeprocess. Vissa värmekraftverk producerar enbart el. Hit räknas bland annat kondenskraftverk. Andra värmekraftverk producerar både el och värme. Hit räknas bland annat kraftvärmeverk. I pannan i ett kondenskraftverket värms vatten till ånga som driver en ångturbin och en generator. Då generatorn roterar produceras el. I kondensorn kyls ångan från turbinen med hjälp av kylvatten exempelvis från havet som värms upp och pumpas tillbaka till havet, se figur 4. (Energifakta, Svensk Energi, 2005). QuickTime and a TIFF (Uncompressed) decompressor are needed to see this picture. Figur 4. Principschema för kondenskraftverk. (Svensk Energi, 2005). 11

24 En utförliggare beskrivning av ett kondenskraftverk visas i figur 5. Tillförd energi Produktionsprocess Nyttiggjord energi 100 % Rökgasförluster 10 % Turbin Generator El 40 % Ångpanna Kallvatttenkondensor Kylvattenförluster 50 % Figur 5. Energiutnyttjande i kondenskraftverk.(baserad på Elkrafthandboken, 1997). Ett kraftverk som enbart producerar el och har kol som bränsle kallas kolkondenskraftverk. Om både el och värme (vanligen fjärrvärme) produceras är anläggningen ett kraftvärmeverk eller med ett annat ord ett s k mottryckskraftverk. Värmen från kondensorn, d v s sekundärångan från turbinen, värmer upp fjärrvärmevattnet som pumpas ut i fjärrvärmesystemet i en tätort. Fjärrvärmevattnet, som kommer i retur från tätorten, är kallare efter att ha levererat värme till fastigheterna och kyler alltså turbinen genom att ta upp värme som går ut till 12

25 fjärrvärmesystemet igen. ( Svensk Energi, 2005). QuickTime and a TIFF (Uncompressed) decompressor are needed to see this picture. Figur 6. Principfunktion av ett kraftvärmeverk. (Energifakta, Svensk Energi, 2005). En utförligare beskrivning av kraftvärmeverk med olika energiutnyttjanden visas i figur 7. 13

26 Tillförd energi Produktionsprocess Nyttiggjord energi 100 % Rökgasförluster 10 % Turbin med generator (el) El 40 % Ångpanna Hetvatttenkondensor som ger värme Värme 50 % Figur 7. Principen för kraftvärmeverk. (Baserad på Elkrafhandboken, 1997). Figur 8 visar tydlig skillnad i energiutnyttjande mellan kondenskraftverk och kraftvärmeverk. 14

27 Kondenskraftverk Kraftvärmeverk Förluster El Förluster Värme El Figur 8. Principskillnad i energiutnyttjande mellan kondenskraftverk och kraftvärmeverk. (Baserad på Elkrafthandboken, 1997). Svensktillverkad el skulle i teorin kunna minska koldioxidutsläppen inom EU med miljoner ton. Detta resonemang kräver en systemsyn som inbegriper hela det avreglerade europeiska elsystemet. På denna marknad produceras den allra mesta elen på dagen då kolkondenskraftverk producerar el på marginalen. Kolkondenskraftverken har dålig verkningsgrad, ca %, och resten av energin kyls bort i kyltorn (se figur 9). Konvertering från olja till el har inte förekommit på kontinenten (tre delar fossila bränslen skulle i så fall ersätta en del fossilbränslen). 15

28 Figur 9. Svenska kraftvärmeverk och danska eller tyska kolkondenskraftverk på den europeiska marknaden.(karlsson, 2001). Kraftvärmeverk som använder fjärrvärme för att kyla sin process kan generera stora minskningar av koldioxidutsläppen enligt figur 9. Ett kraftvärmeverk i Sverige, som producerar både el och värme, har stora förutsättningar att minska koldioxidutsläppen i EU. Sveriges energipolitik har tidigare byggt på ett överskott av elenergi från vatten och kärnkraft, som lett till att vi Sverige har kommit att använda el till uppvärmningsändamål i stor utsträckning. Alla större orter i Sverige kan bygga kraftvärmeverk för samtidig el- och värmeproduktion där kylningen sker i fjärrvärmesystemen. Man kan tala om att husen utgör kylsystem till kraftverket. (Se figur 9). Ett sådant kraftvärmeverk har i det närmaste 100 % verkningsgrad. (Karlsson, 2001). Varje extra kwh bränsle ger i det närmaste 1 kwh el när fjärrvärmebehovet är tillgodosett. Förutsättningarna för denna typ av kraftverk är speciellt 16

29 gynnsamma i Sverige, varför konkurrensfördelar uppstår på den gemensamma elmarknaden eftersom elen blir mer värdefull och värmen går att sälja. Fjärrvärmesystemen existerar redan i nästan alla tätorter och deras rörsystem i våra gator är den dyraste systemdelen. EU står också inför ett beslut om koldioxidavgift vilket gynnar Sverige på grund av vår stora potential av biobränsle och att den mesta elproduktionen är koldioxidfri genom vattenkraft och kärnkraft. Även naturgas är ett alternativ i så kallad gaskombianläggning med mycket hög verkningsgrad (större andel el i förhållande till värmeutbytet, vilket gör att dessa anläggningar är lika effektiva ur växthussynpunkt, som biobränslebaserade anläggningar.) En annan fördel i Sverige är att vi behöver mer el när det blir kallt p g a all elvärme men också mer fjärrvärme. Svenska kraftvärmeverk kan således lätt konkurrera med kondenskraftverk utomlands som inte kan avsätta värmen och som dessutom är hänvisade till fossilbränslen. Detta innebär att vi kommer att bygga ganska många kraftvärmeverk som då har stora kylbehov. När vi får en harmonisering av elpriset i hela EU kommer vi att bygga ut fjärrvärmesystemen vilket i sin tur ger avsevärt lägre kostnader för fjärrvärmen. Kraftvärmeproducenterna kommer att bli angelägna att försöka hitta avsättning för värmen även vår sommar och höst (när vi inte behöver värma våra hus), eftersom alla andra investeringar är gjorda. En möjlighet är då att producera kyla antingen centralt eller på industriföretagen med hjälp av absorptionskylmaskiner, som använder fjärrvärme som drivenergi till skillnad från kompressor- 17

30 baserad kylning som drivs med el. Med absorptionskylmaskiner kommer mer el att produceras för export (eftersom el inte används utomlands för värmning är el lika värdefull sommar som vinter). (Sjödin, 2003). 1.5 Minskad elanvändning Åtgärder för att minska elanvändningen ute hos elanvändarna är ett konkurrenskraftigt alternativ till ny elproduktion, särskilt vid brist på produktionskapacitet i elsystemet i Europa. Elenergi kan bli en stor svensk exportvara. Elanvändningen i Sverige är idag mer än dubbelt så stor per capita än på kontinenten på grund av Sveriges historiskt låga elpriser. På sikt kan vi inte använda el på signifikant annorlunda sätt än vad man gör i våra konkurrentländer eftersom prisbildning och det institutionella regelverket blir mer eller mindre lika. Inom några år kommer miljön därigenom att prissättas, och förmodligen genom en kombination av utsläppsrätter och miljöavgifter. Detta innebär att värdet av svensk "ren" el kommer att öka på kontinenten och då får även vi i Sverige känna av det högre priset. Det finns ingen anledning att sälja el billigare i Sverige än vad som kan tas ut vid export. Detta betyder i praktiken att varje svensk måste betala mer för att kolkondensel blivit dyrare. Det som karakteriserar svensk industri i förhållande till motsvarande företag på kontinenten är att även värmningsprocesser (eller icke el-specifik förbrukning) utnyttjar el. Det synes vara så att livscykelkostnaden är ganska oberoende av elpriset. Med detta menas att ett högre elpris innebär investeringar 18

31 i mer elsnål utrustning och koncentrering av elanvändningen till elspecifikt utnyttjande. Detta kan också uttryckas så att: (elpris) gånger (specifik elanvändning) konstant (elkostnad per produkt). Vidare är elpriset större än 3 gånger bränslepriset. (Trygg, Karlsson, 2004). I en doktorsavhandling, Volvo Faces a Deregulated European Electricity Market, av Süleyman Dag, vid avdelningen Energisystem, Linköpings universitet, 2001, visar han att det går åt dubbelt så mycket el per producerad Volvobil i den svenska bilfabriken i Torslanda jämfört med Volvofabriken i belgiska Gent. (Se figur 10). Energianvä ndning [kwh/bil] Torslanda Gent ,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 Prisrelation Figur 10. Figuren visar att elanvändningen är dubbelt så stor på Torslandaverken i Göteborg, jämfört med i fabriken i Gent. (Dag, 2000). I en licentiatavhandling av Elisabeth Nord-Ågren (2002), Linköpings universitet, gäller en liknande situation för Electrolux 19

32 krävs för att kunna se bilden. EnergiSystemAnalysMetoden EnSAM alla fabriker över hela världen. Halva priset på elenergin leder till dubbla förbrukningen av elenergin vid produktionen för motsvarande produkter i våra konkurrentländer, se figur 11. QuickTime och en TIFF (LZW)-dekomprimerare Prisrelation Figur 11. Förädlingsvärde i kwh/sek gällande spisfabriker inom Elektroluxkoncernen i olika länder. EL gäller Norge, MO Sverige, DKK Danmark, GBJ Storbritanien, ZO Italien (Nord-Ågren, 2002). Elandel har satts i relation till förädlingsvärdet. Förädlingsvärdet är tillverkningskostnaden minus den direkta materialkostnaden. Den utgörs bland annat av utvecklingskostnader, arbetskraftskostnader och energikostnader. Att ställa produktionsenhetens elanvändning i relation till förädlingskostnaden blir därför ett mått på hur elintensiv produkten är. 20

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu

Läs mer

Industriprojekt Oskarshamn. Energisystemanalys. För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning.

Industriprojekt Oskarshamn. Energisystemanalys. För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning. Energisystemanalys För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning. Ett verktyg för hur arbete kan bedrivas för energisystemanalyser i företag med inriktning på samhälls- och företagsnytta

Läs mer

Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg

Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Energisystem Linköpings universitet Global miljöpåverkan: 1 kwh el 1 kg CO 2 1 kwh olja 0,3 kg CO 2 Elpris för industrier 2 000 MWh/year

Läs mer

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr. Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Tekn. Dr. Energisystem Linköpings universitet Tillförd energi för elproduktion i Sverige Foto: Owen Humphreys/AP Bennewitz nära Wurzen Källa: MDR

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier

Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier Vad är Uthållig kommun? Uthållig kommun är ett program för att stärka och utveckla ett hållbart samhälle med

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

SYSTEMFÖRÄNDRINGAR AV INDUSTRIELL ENERGIANVÄNDNING - OSKARSHAMN -

SYSTEMFÖRÄNDRINGAR AV INDUSTRIELL ENERGIANVÄNDNING - OSKARSHAMN - SYSTEMFÖRÄNDRINGAR AV INDUSTRIELL ENERGIANVÄNDNING - OSKARSHAMN - RESULTAT FRÅN FALLSTUDIE AV ELVA FÖRETAG I OSKARSHAMN LITH IKP -R-1225 LOUISE TRYGG Energisystem, Linköpings Tekniska Högskola Maj 2002

Läs mer

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Höskolan Dalarna och Linköpings universitet Vi står inför stora utmaningar Övergödning Ozonuttunning Utfiskade hav Avskogning Landexploatering Artutrotning Klimat

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Energianalys. Bilprovningen Söderhamn

Energianalys. Bilprovningen Söderhamn Energianalys Bilprovningen Söderhamn Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i mars 2009, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare

Läs mer

Energianalys. Kjelles Blom och Fritidsmarknad

Energianalys. Kjelles Blom och Fritidsmarknad Energianalys Kjelles Blom och Fritidsmarknad Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Effektiv energianvändning

Effektiv energianvändning Effektiv energianvändning ndning Göteborg 2008-02 02-0606 Var tar strömmen vägen efter debiteringsmätaren? Peter Karlsson Över 360 besökta företag i olika branscher 7 Gjuterier 148 Tillverkning/Verkstadsindustrier

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Var tar strömmen vägen efter debiteringsmätaren?

Var tar strömmen vägen efter debiteringsmätaren? Effektiv energianvändning ndning Analysmetoder Var tar strömmen vägen efter debiteringsmätaren? Peter Karlsson Hur kommer svenska industrier att förändra sin energianvändning för att anpassa sig till övriga

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

Energianalys. Lokstallet Vansbro

Energianalys. Lokstallet Vansbro Energianalys Lokstallet Vansbro Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Ökad fjärrvärmeleverans till industrin

Ökad fjärrvärmeleverans till industrin Ökad fjärrvärmeleverans till industrin Danica Djuric Ilic a, Louise Trygg a a Division of Energy Systems, Department of Management and Engineering, Linköping University, SE-581 83 Linköping, Sweden Inledning

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Minskad industriell elanvändning i Västmanlands län

Minskad industriell elanvändning i Västmanlands län Minskad industriell elanvändning i Västmanlands län Louise Trygg Juni 2008 Sammanfattning Ett flertal forskningsresultat visar hur svensk industri använder el i större utsträckning än vad deras konkurrenter

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara! Energieffektivitet Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning Vi kan hjälpa er att spara! Schneider Electric - Segment Industri & Automation - Augusti 2009 2 Byggnader

Läs mer

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin Projektfinansiering Statens Energimyndighet Länsstyrelsen Örebro län Företag och kommunala energirådgivare Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Flavio Santos Director Services and Projects Georg Lannge Sales Manager Industry Phone: +46(0)155 26 54 07 Mobile: +46(0) 70 612 6804

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. Klimatbokslut 2007 Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. 2 Innehållsförteckning Lämnar du ett stort eller litet avtryck efter dig? 4-5 Så här kan vi tillsammans minska ditt fotspår.

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet

Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Elproduktion i världen Combustible Renewables

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm 2012-10-04 Observera följande: Denna presentation innehåller inga sanningar utan exempel på hur man kan resonera kring miljövärdering

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Energieffektivisering inom industrin. Patrik Thollander Linköpings Universitet

Energieffektivisering inom industrin. Patrik Thollander Linköpings Universitet Energieffektivisering inom industrin Patrik Thollander Linköpings Universitet 2009-11-30 Sid 2 Linköpings universitet 2009-11-30 Sid 3 Linköpings universitet Energianvändning i gjuteriindustrin 2009-11-30

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el European Commission Directorate- Energy and Transport Matti Supponen Stockholm i november 2010 Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Mot ökad uthållighet. i Ulricehamn

Mot ökad uthållighet. i Ulricehamn Mot ökad uthållighet i Ulricehamn Henrik Bohlin Dag Henning Louise Trygg Linköpings universitet 9 juni 2004 DEL 2 2. ANALYS AV INDUSTRIELL ENERGIANVÄNDNING INOM ULRICEHAMNS KOMMUN...10 2.1. Inledning...10

Läs mer

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Karin Ericsson & Lars J Nilsson IMES, Lunds universitet Måns Nilsson SEI Varför är massa- och pappersindustrin intressant m.a.p.

Läs mer

Hur elpris och värmelast påverkar fjärrvärmesystem fallet Göteborg Energi och Volvo Cars

Hur elpris och värmelast påverkar fjärrvärmesystem fallet Göteborg Energi och Volvo Cars Hur elpris och värmelast påverkar fjärrvärmesystem fallet Göteborg Energi och Volvo Cars Markus Alsbjer Energisystem Examensarbete Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LIU-IEI-TEK-A 09/00714

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik

Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik 1 Om Svensk Brasvärmeförening Brasvärmeföreningen består av branschledande företag som producerar eller importerar eldstäder och skorstenar

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer