Wermelandz Bärgslags Tijonde Järns Längd Ifrån Nyåret 1654 in till Nyåret Pro A:o 1654
|
|
|
- Dan Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Wermelandz Bärgslags Tijonde Järns Längd Ifrån Nyåret 1654 in till Nyåret Pro A:o 1654 Tack Järn Skeppund Lispund Skålpund a 26 skill. Dokumentet innehåller en redovisning från skriften Historiskt sammandrag om Svenska Bergverkens uppkomst och utveckling samt Grufvelagstiftningen av J O Carlberg, professor i bergsvetenskap. Utgiven 1879 Kopior av Tackjärnstiondelängden 1654 för Värmland. Fotograferad på Riksarkivet maj 2012 Producerad av Brage Lundström, Västerås 2012.
2 Hyttor i Värmland, nämnda 1637 respektive 1656 års bergmästareberättelse Hytta Asphyttan 1 13 Bjurbäcken 2 14 Brattfors 3 16 Paradis 4 23 Bålhyttan 5 Kalfhyttan 6 18 Storebron 7 19 Finshyttan 8 20 Stöpsjön (Styfsjö hytta) 9 27 Skällekärrs hytta 10 Fogde-hyttan Habors-hyttan Norebergshyttan (Nordmarkshyttan) Långebans-hyttan (1546) 14 3 Gåsebergs-hyttan 15 5 Örbergs-hyttan (Örlingshyttan) 16 6 Hardsjöhyttan (Härtzsjöhyttan) (1586) 17 2 Dams-hyttan 18 8 Saxån 19 9 Born (Borrenshyttan) 20 7 Saxhyttan 21 Bodvikshyttan 22 Skjärhyttan 23 Tåskiebäcks hytta Åskaffen (Åskagen) (1560) Svarte Sången (1624) Hytta Herrehultet Kroppa (Gamla Kroppa) (1500-tal) Nyhyttan Önshyttan (Öngieshyttan) 30 1 Hectorshyttan eller Bodesjöhyttan Fransoshyttan 32 Sax 33 Gräsbosjön Edsbacke hytta 35 Klingeruds ström 36 Philipstads hytta (ef. 1638) 37 Grönsjö (Grundsjön) (ef. 1638) Miögsjöhyttan (ef. 1638) Mortekjärrs o (Motiärshytta) (ef Ååsjöhyttan (ef. 1638) 41 Striphyttan (ef. 1638) 42 Långbansände hytta 4 Mörtetjärn 10 Hedenskog eller Hernesjöhyttan 15 Kallhyttan 17 Forshyttan 24 Skålltjärnshyttan (1649) 26 Sandsjöhytta 32 Dalkarlsjö hytta (1642) 34 Näsrämshyttan 35 Nya Kroppa 40 Skarphyttan (1638) 41 Hättesjö hytta (1640) 42
3 J O Carlberg skriver i den refererade boken om bergsverkens uppkomst, på sid 371: I Generalbergsamtets berättelse till Kongl. Maj:t af år 1646 omförmäles att: Wermlands bergslag är mycket af sig kommen för det stora besvär och bekostnad som de gjorde på utredningen af hvar fjerde man år 1645 in Januario emot fienden i Wermland, såsom ock för den svaga vintern som då var; hvarföre de bergsmän som ändå qvar voro icke kunde få någon ved eller kol fram, hvilket ock är orsaken att jerntillverkningen, så väl der som i hela riket hafver varit mäkta ringa i förledne året, denna bergslagen är ock mera besvärad än alla andra orter i Riket af dyr tid, hvilket förorsakas af den långa väg, som är dit upp såsom ock att landet i Wermland hvarifrån de tillförene hade sin tillförsel, blef mestadels af kriget ruinerat, hvarföre vore mycket väl, om Hans Kongl. Maj:t nådigst täcktes att förskona dem med något af extra ordinarie hjelperna, på det de någorlunda måtte kunna komma sig före igen. Vid den tid, då kronan upphörde med bergsbruk för egen räkning, och öfverlemnade de af henne bedrifna bergverken till enskilda, bortsåldes och bortförläntes äfven många kronohemman, hvarigenom en mängd dagsverken, körslor, vedoch kolleveranser samt skogar frångingo bergverken; och var det med anledning häraf Bergscollegium uti sin år 1655 om Sveriges bergverk afgifna berättelse gjorde Kongl. Maj:t uppmärksam härpå och hvad Vermland särskildt angick yttrade sålunda:»än äre någre Socknar och gods i Vermland de borde kronan conserverade varda både för de sköne hamrar skull, som deruti efter salig Kongl. Maj:t glorwyrdigste i åminnelse Konung Carl IX uppbyggde äro den tid utskeppningen af Osmunden blef förbjuden och än yttermera på samma ort af Bergs Collegio äre funderade; hvarpå allt det jern, i Vermlands bergslag tillverkas, utsmidas måste, såsom ock derföre att derpå åtskilliga orter finnes malm af åtskilliga slag, så väl i sjöarna som skogen, hvarpå alleredo någre masugnar uppbyggde äro. Nyed Socken, Alster, nedre Merö, Öfre Merö, Kylle härad, Elfdalen, Frisdalen och Nordmarks härad. Dessa Socknar äro högnodigt att blifva kronan förbehållne, såsom ock att de frälsemän, som nyligen der någre gods hafva bekommit, måtte med wederlag på andra orter förnöjas. I lika måtto begäres underdånligen att de särdeles gårdar, som annorstädes i Vermland äro bruken och hamrarne till största praesjuditz på hvarjehanda sätt afgångne, måtte åter till kronan igen, efter derpå specificerade listor, inbytas, på det de nyss bebyggde nyttige verk icke aldeles förfalla och alle andre något sådant att inrätta icke afskräckas måtte.»
4 1656 års bergmästareberättelse redovisar efterföljande hyttor i Värmlands bergslag
5 1656 års bergmästareberättelse redovisar efterföljande hyttor i Värmlands bergslag
6 1656 års bergmästareberättelse redovisar efterföljande hyttor i Värmlands bergslag
7 1656 års bergmästareberättelse redovisar efterföljande hyttor i Värmlands bergslag
8 1656 års bergmästareberättelse redovisar efterföljande hyttor i Värmlands bergslag
9 1656 års bergmästareberättelse redovisar efterföljande hyttor i Värmlands bergslag
10 1656 års bergmästareberättelse redovisar efterföljande hyttor i Värmlands bergslag
11 1656 års bergmästareberättelse redovisar efterföljande hyttor i Värmlands bergslag
12 1656 års bergmästareberättelse redovisar efterföljande hyttor i Värmlands bergslag
13 1654 års Tackjärnstiondelängd Åskagen (nr 37) blåste till 6 februari i 12 dygn samt till den 5 juli i 24 dygn. Totalt 36 dygn. Bergsmännen Sigfrid, Carl, Per och Nils Olofsson skattade totalt 22 skeppund och 6 skålpund. Det betyder att de producerade ca 10 gånger detta dvs 43,2 ton. Sigfrid producerade 15,5 ton. Mörttjärnshyttan (nr 10) blåste till 9 februari i 16 dygn samt till 13 okt. i 12 dygn. Tot. 26 dygn. Bergsmännen Lars Månsson, Per Engelbrektsson och Engelbrekt Persson skattade 13:14:15. Det motsvarar en produktion av ca 26,4 ton. Nyhyttan (nr 12) blåste till 16 februari i 16 dygn. De sex bergsmän betalade 8:5:12. De producerade ca 16 ton. Grundsjön (nr 32) blåste till den 19 februari i 12 dygn samt från 8 okt i 45 dygn. Totalt i 57 dygn. De åtta bergsmännen betalar 24:1:2. De producerade ca 46,8 ton.
14 1654 års Tackjärnstiondelängd Habborshyttan (nr 29) blåste till den 2 mars i 18 dygn. De tio bergsmännen betalar 6 skeppund 8 lispund 18 skålpund. De producerade ca 12,3 ton. Damhyttan (nr 8) blåste till den 4 mars i 24 dygn och till den 16 augusti i 10 dygn. Totalt 34 dygn. De tio bergsmännen betalar 22 skeppund 22 lispund 14 skålpund. De producerade därmed ca 44,5 ton. Saxåns hytta (nr 9) blåste till den 4 mars i 24 dygn samt sedan till den 24 december i 54 dygn. Totalt 78 dygn. De sjutton bergsmännen (8 på denna sida i längden och resten på nästa sida) betalar 49 skeppund 7 lispund 12 skålpund. 10 gånger mera än detta är ca 96 ton i produktion. Per Håkansson betalar 8:4:8 vilket motsvarar en produktion av ca 15,9 ton. Erich Andersson betalar 7:18:10 dvs att han tillverkade ca 15 ton tackjärn.
15 1654 års Tackjärnstiondelängd Saxåns hytta (nr 9) är en fortsättning från förra sidan. Emshyttan (nr?) blåste till den 6 mars i 30 dygn. De sju bergsmännen betalar 22 skeppund 16 lispund 17 skålpund. De producerade ca 44,1 ton. Mest betalar Torbjörn 6:2:18 dvs produktion på ca 11,9 ton Emshyttan finns inte i den inledande sammanställningen. Nils Månsson från Filipstad blåser i denna hytta. Gamla Kroppa (nr 36) blåste till den 7 mars i 9 dygn. Den gamla hyttan hade fem bergsmän som betalade 6:8:2. De producerade ca 12,3 ton. Örlingshyttan (nr 6) blåste till den 15 mars i 24 dygn. De tio bergsmännen betalar 11 skeppund 25 lispund 14 skålpund. De producerade därmed ca 23,3 ton.
16 1654 års Tackjärnstiondelängd Storebro hyttan (nr 19) blåste till den 17 mars i 30 dygn, sedan från 4 april i 15 dygn. Totalt i 45 dygn. De sexton bergsmännen betalar 22 skeppund 9 lispund 16 skålpund. De producerade därmed ca 43,5 ton. Stöpsjö hytta eller Styfsjö hytta (nr 27) blåste till den 21 mars i 35 dygn och till 23 december i 18 dygn. Totalt 41 dygn. De tolv bergsmännen betalar 39 skeppund 12 lispund 12 skålpund. Det betyder att de under de 41 dygnen tillverkat 76,8 ton tackjärn. Nils Swensson betalar 9:17:15 vilket motsvarar en produktion av ca 19 ton tackjärn.
17 1654 års Tackjärnstiondelängd Härsjön (Härtzsjöhyttan) (nr 2) drivits den 20 mars i 20 dygn samt 23 december i 23 dygn. Totalt 61 dygn. De sju bergsmännen betalar 28 skeppund 9 lispund 1 skålpund. Mest betalar Torbjörn Hansson 5:11:16 dvs att han producerat 10,6 ton. Fougdhyttan (nr 28) blåste fram till den 3 april 49 dygn. De elva bergsmännen betalar 28 skeppund 13 lispund 9 skålpund. De producerade ca 55,5 ton. Gräsebo hytta (nr 25) blåste till den 9 april i 84 dygn. De sex bergsmännen betalar 68 skeppund 23 lispund 11 skålpund, dvs en produktion av ca 134 ton. Mest betalar Erich Johansson för ca 55,6 ton tackjärn. Borgmästaren Evert Hanssons motsvarar ca 55,3 ton. Brattfors hyttan (nr 16) blåste till den 13 april i 32 dygn. De nio bergsmännen betalar 22:20:15. Fyra av dessa redovisas på denna sida. Borgmästaren Johan Danielsson redovisas först med 4:16:14, dvs 9 tons tillverkning.
18 1654 års Tackjärnstiondelängd Fortsättning från Brattforshyttan Nordmarkshyttan (nr 30) blåste till den 21 april i 56 dygn och fram till den 8 oktober i 65 dygn. Totalt 121 dygn. De tretton bergsmännen betalar 70 skeppund 9 lispund 19 skålpund. Påvel Svensson betalar 10:10:3 motsvarande 20,2 tons produktion. Jöns Månsson och Måns Jonsson (far och son) betalar tillsammans 13:7:10 som är 25,8 tons produktion. Asphyttan (nr 13) blåste till den 25 april i 40 dygn och den 22 oktober i 40 dygn. Totalt 80 dygn. De elva bergsmännen betalar 45 skeppund 6 lispund 2 skålpund som är 88 tons produktion. Mest betalar Björn Persson med 10:21:4 motsv. 21 ton i produktion.
19 1654 års Tackjärnstiondelängd Kahlhyttan (nr 17) blåste till 24 april 18 dygn. Sju bergsmän betalar 10:4:2. De torde därmed ha producerat ca 19,8 ton. Forshyttan (nr 24) blåste till 23 maj 20 dygn. Åtta bergsmän betalar 12:15:- De torde därmed ha producerat ca 24,5 ton. Skålkärn eller Skållkärns hytta (nr 26) blåste till 24 maj 20 dygn och till den 6 oktober 10 dygn. Totalt 30 dygn. Åtta bergsmän betalar 21:22:8. De torde därmed ha producerat ca 42,5 ton. Mest producerade Örjan? Pålsson med ca 9,7 ton. Gåseborn (nr 5) blåste till 29 maj 18 dygn och till 23 oktober 12 dygn. Totalt 30 dygn. Tretton bergsmän på denna sidan i längden och sex på nästa sida betalar 13:1:5. De torde därmed ha producerat ca 25,4 ton.
20 1654 års Tackjärnstiondelängd Fortsättning av Gåseborn (nr 5) Långbansände hytta (nr 4) blåste till 29 maj 9 dygn och till 26 oktober 19 dygn. Totalt 28 dygn. Fem bergsmän betalar 16:2:11. De torde därmed ha producerat ca 31,3 ton. Mest producerade Carl Persson ca 16,5 ton. Borenshyttan (nr 7) blåste till 14 juni 24 dygn och till 12 oktober 26 dygn. Totalt 50 dygn. Nio bergsmän betalar 34:4:18. De torde därmed ha producerat ca 66,5 ton. Mest producerade Hindrich Jonsson med ca 16,6 ton. Hectors hyttan (nr 21) blåste till 15 juni 20 dygn. Per Hansson var ensam bergsman som betalar 11:13:-. Han torde därmed ha producerat ca 22,4 ton. Bohlhyttan (nr?) blåste till 28 juni 16 dygn och till 4 oktober 18 dygn. Totalt 34 dygn. Sju bergsmän betalar 21:7:18. De torde därmed ha producerat ca 41,4 ton. Mest producerade Jöns Olofsson med ca 11,3 ton.
21 1654 års Tackjärnstiondelängd Svartsången (nr 38) blåste till 4 juli i 21 dygn. Fem bergsmän betalar 11:21:14. De torde därmed ha producerat ca 23 ton. Mest producerar Per Olofsson med 6,9 ton. Paradishyttan (nr 23) blåste till 4 juli i 28 dygn. Sexton bergsmän betalar 16:18:7. De torde därmed ha producerat ca 32,5 ton. Carl Jansson producerade mest med ca 3,5 ton. Skarphyttan (nr 41) blåste till 16 juni i 15 dygn. Tre bergsmän betalar 5:22:-. De torde därmed ha producerat ca 11,4 ton. Dårsohl bruks hytta (nr?) blåste till 17 november i 45 dygn. Tolv bergsmän, varav åtta på denna sida, betalar 34:20:1. De torde därmed ha producerat ca 67,6 ton. Mest producerar Håkan Carlsson med ca 13,3 ton.
22 1654 års Tackjärnstiondelängd Öngnshyttan eller Yngshyttan (nr 1) blåste till 20 oktober i 41 dygn. Fem bergsmän betalar 29:6:9. De torde därmed ha producerat ca 57 ton. Mest producerade Nils Persson och Per Jonsson som bägge kom upp till ca 16 ton. Hindrich Persson tillverkade 15,1 ton. Långbans hytta (nr 3) blåste till 18 december i 56 dygn. Nio bergsmän betalar 29:20:16. De torde därmed ha producerat ca 58 ton. Två av dessa kom upp till ca 8,5 ton. Summa tiondeskatt uppgick för Värmlands bergslag till 781 Skeppund 20 Lispund 10 Skålpund. Det motsvarar 1 520,7 ton i skatt. Tio gånger denna volym blir en produktion på ton tackjärn under 1654.
23 1654 års Tackjärnstiondelängd Ingen blåsning och ingen Tijonde giordt åhr Herehult eller Herrehultet (nr 39) dess Maasugn af ålder förfallen ähr, komma till kommande 1655 till blåsning. Bjurbäcken (nr 14) Hafwer i långer tidh stådt öde. Hedenskogz hytta (nr 15) Brukas af H Maj:t Göstaf börsse i Carlstadh och niuter frijhet?, effter Kongl. Bergs Collegij Contract. Sandsjön (nr 32) hafwer ännu aldrig blåst Blokiärs hytta ähr ännu under frijhets åhren, ingen? hafwer här till bekommit. Dalkarsiön (nr 34) ähr under frijhets åhr. Näseräms hytta (nr 35) sammaledes. Mågesiön (nr 2) hafwer inthet blåst detta åhr. Hällesiön ev. Hättesjö hytta (nr 42) alldeles uthfattiga alla sammans.
Man producerade ca 42 ton på 43 ½ dygn dvs ca 980 kg per dygn eller 10 12 tackor.
Tiondejärnslängd 1651 Gl Norbergs socken Som framgår av längden så var Ödgärdshyttan öde. Livdal hade den största produktionen med en tillverkning av 42 ton. Mest stod Kjällfast Gudmundsson för med en
Tackjärnstiondelängden 1640
Tackjärnstiondelängden 1640 Källa; Bergskollegium, Kammarkontorets arkiv, G Ia 1640 Av Brage Lundström, Dis-Bergslagen, Västerås Socknar / Bergslag 1. Gränges 2. Norrbärke 3. Söderbärke 4. Norberg 5. Våla
Bergsmän 1650 Norbergs bergslag
Tackjärnet vägdes i Skeppund, Lispund och Skålpund 1 skp = 26 lisp 1 lisp = 20 skp Ödgiersboo var öde. Rosendahl hade varit i bruk 50 dygn. Masmästare var Daniel i Danielsboo. Bergsmän var Hans Persson
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
Kronan behållit 29 / 128 mtl 3. mtl H: Herr Landshöfdingen anslagit 4 -
Extract af Jorde Boken i hvad det rörer Byns by i Piteå Socken af Westerbottens Läns Andra Fögderi För År 176 Nummer å Byn Mantal Behållit Summa Sifvermt Byn 1 7 / 6 7/ 6 H. Sigrid Andersd tr 5.19 1 6.8
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
INNEHÅLL. Underdånig berättelse
INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.
Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare
Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar
Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman.
1609-10-09 Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman. 1625-02-07 Per i Fristad beklagade sig inte vara nöjd
General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827
INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Befolkning Gamla Norbergs socken 1539 Källa; Landskapshandlingarna
Befolkning Gamla Norbergs socken 1539 Källa; Landskapshandlingarna 1539 års Bågaskattelängd för Norberg Skattelängden för Norbergs socken 1539 inleds med byarna; - Ingolsbenning - Tackegärdet - Djupkärra
Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius)
Utdrag ur professor Matias Calonius tal 21.6.1808 med anledning av rektorsskiftet vid Åbo Utdrag af det utaf Juris Professoren vid Kongl[iga] Academin i Åbo och Riddaren af Kongl[iga] Nordstjerne Orden
granskades under vilken titel Sylta, Hamra, Kölsvik och Raskeboda i Näs socken, Bro Härad, Uppland skulle införas.
1685-11-21 granskades under vilken titel Sylta, Hamra, Kölsvik och Raskeboda i Näs socken, Bro Härad, Uppland skulle införas. Efter Kammarkollegiets skriftliga order och befallning 1685-11-07 har i dess
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
SLÄKTEN BRÖMS BRATTLÖF FRÅN NORDMARKS SOCKEN
SLÄKTEN BRÖMS BRATTLÖF FRÅN NORDMARKS SOCKEN Av Erik Kuoksu 2003-2004 Familj 1 Per (Bröms). Han omnämns inte samtida källor, men bör ha tillhört någon av de smedsläkter som bar namnet Bröms. Gift med Marit
Gösslunda socken. Skattar för. Lars Persson i Led. Håkan i Ungegården Kerstin Håkans Erik Svensson i Erikstorp. Jöns Bengtsson.
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter släktforskarförbundets normeringslistor. Gösslunda
No Uppfostras av Torparen Erik Abr. Lemoin i Ede, Borgsjö Socken Westernorrlands Län.
Stockholms Stadsarkiv 2001-09-13 och 2001-12-27 1 (23) No 7153 Julii 6. Carl Henrik Malmberg, f. d. 29 Junii 1811, ympad. No 18 Fader Skom. H H Malmberg Uppfostras av Torparen Erik Abr. Lemoin i Ede, Borgsjö
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.
Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=
Några av Håkan Wåhlstedts anfäder. Bönder och länsman i Hovberga, Östervåla socken. Bönder och bergsmän i Karbennings socken.
Några av Håkan Wåhlstedts anfäder. Bönder och länsman i Hovberga, Östervåla socken. Bönder och bergsmän i Karbennings socken. 1 Per Olsson från Hovberga, Östervåla är farfars farfars far. Han var gift
Häfla Hammarsmedja. 333 år 1682-2015
Häfla Hammarsmedja 333 år 1682-2015 Unikt Bruk från 1682 Hävla Hammarsmedja ett av Sveriges bäst välbevarade järnbruk med bruksmiljö och ligger i Hällestads Bergslag i norra Östergötland. Urpatron och
Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910
Rackeby socken. Skattar för: Lars Jonsson i Västölet Lars Larsson Ibidem. Gertrud Andersa Peder Larsson. Peder Svensson
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter Släktforskarförbundets normeringslista från år 1999.
Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr.
Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma pris, som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. 50 öre för inbundet exemplar. Grenna, reqvireras
FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.
RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades
Ramnäs bruk och dess skogshistoria
121 Ramnäs bruk och dess skogshistoria Tina Sundqvist jk 91/95 Rall/lids {lfllk 1792. l~/icr ah,!r,,/! al' Per Nord'll'ist Or(~illtll i KIIl/gl. 13iblit1/('kct 122 Inledning Ramnäs ligger cirka 3 mil NV
Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W)
Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W) 1832/33 OBS! Se även W4, troligen sammandrag över 1832/33 års undersökning. W1. Sammandrag öfver Upgifter rörande Sockne-Magaziner och andre på enskild bekostnad etablerade
Kinne Kleva
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter släktforskarförbundets normeringslistor. Kinne Kleva
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.
INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:
utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.
B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS
ELEMENTARBOK A L G E BRA K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ.
ELEMENTARBOK A L G E BRA AF K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ. DPSALA 1887, AKADEMISKA EDV. BOKTRYCKERIET, BERLINCT. Förord. Föreskriften i nu gällande skolstadga, att undervisningen i algebra skall börja
Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem.
Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem. I andra, tredje och fjärde häftena af Pedagogisk Tidskrift för innevarande år (sid, 79, 124 och 175) förekomma uppsatser angående ett vid sistlidne hösttermins
RESULTATLISTA ÖPPEN KLASS
RESULTATLISTA ÖPPEN KLASS Namn: Ort Klubb Åsarna Mårdsund Krokom Häggenås Hallviken Yxskaftkälen Östersund Summa totalt: 1 Emil Martinsson Hallviken JSK 1 2 1 1 1 6 2 David Sandelin Näset 2 2 1 2 2 9 3
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910
I dödsböckerna står det 1790: 1790 Elin Johansdotter på Dammen, en gift hustru död den 8 maj av bröstfeber, begravdes den 16 ejusdem. 41 år gammal.
Torpet Dammen Torpskylt finns: Koordinater: N / Ö. Ligger på fastighet: Torpet Dammen ligger under Ramsås. Det finns med redan 1757, det första året som prästerna i Bredaryds församling började att skriva
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Tom XI:1 och 2. Kostnadsförslag och kalkyler för elektriska beslysnings- och kraftöverföringsanläggningar
Nyhammars Bruks Arkiv Tom XI:1 och 2 År Innehåll Viloståndsresolutioner, diverse gruvor 1836, 1841,1844, 1847-1849, 1851, 1852, 1858, 1860, 1863, 1864, 1867-1870, 1878 Avskrift av mutsedlar, delgivna Nyhammars
men inga Katseställen 6) efter der befinnes vara mehrendehls
1 Jan Jakobsson Tomt 98 2011-12-09 Ändrad 2015-09-11 Detta dokument ersätter Ringsöhistorik 2 från 2011. Ändringarna består i nya länkar till Lantmäteriet, som direkt öppnar de två kartorna jag hänvisar
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING 2015. Järnet och skogen. Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! 2015 Järnet och skogen Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6 Innehåll Mål... 2 Kopplingar till kursplan... 2 Teknik... 2 Historia... 2 Inför besöket...
Skogsfinnarnas uppgång och fall
Skogsfinnarnas uppgång och fall Kurs vid Mälardalens Högskola. Falun HT 2009. Även genomförd som studiecirkel i Los. Projektarbete av Roland Jansson och Tommy Hallqvist Inledning Orsaken till att vi ville
Grafisk antavla efter morfars morfar Nils Larsson ( ) Månslunda 12 Sida 1
2016-10-22 Grafisk antavla efter morfars morfar Nils Larsson (1820-1890) Månslunda 12 Sida 1 Hans Torkelsson Född 1730-12-10 i Månslunda 12, Död 1810-03-16 i Månslunda 12, Kerstina Andersdotter Född 1731-09-30
EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM
TUi benäget omnämnande Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA AF KLAS VINELL ADJUNKT VID NORRA r.atrni-ärovehkkt I STOCKHOLM
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades
Transport (Värde i Banko) 1065 40
År 1844 den 1sta November instäldte sig undertecknade, uppå derom gjorde begäran, hos Bonden Per Ersson i Dalkarlsbo By, Hedesunda Socken, för att uppteckna, värdera och emellan bemälde Per Erssons och
Saab Aktiv Mästerskap i Golf 2014-09-01 på Västerås GK. Open Herrar
Open Herrar Spelform: Scratch CBA: -2 Plac Efternamn Förnamn Förening SHC Resultat 1 Carlson Johan Korpen Saab 0 75 2 Wiik Jan Korpen Saab 0 77 3 Eriksson Fredrik Korpen Saab 0 83 T4 Thörnkvist Joakim
Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)
P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit
SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM.
SAMLING af RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst utgifven af P. A. SlLJESTRÖM. Första häftet, innehållande orakr..1100 exempel i de fyra räknesätten med hela tal. STOCKHOLM, 1870. I». A. N O R S T E
Källby. Här ingår också Hangelösa, Broby och Skeby socken
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter släktforskarförbundets normeringslistor. Källby 1688
FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN. MKl» ÖFNING S-EXEMPEL A. WIEMER. BibUothek, GÖTEBOf^. TBKDJK WPH.AC.AW. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs
1 FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN MKl» ÖFNING S-EXEMPEL AP A. WIEMER ' ^ BibUothek, TBKDJK WPH.AC.AW. GÖTEBOf^. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs Innehall. Hela tals beteckning och utnämning- Sid.
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.
INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes
Biskop emeritus Claes-Bertil Ytterbergs anfäder, med inriktning mot bergsmännen i Västmanland.
Biskop emeritus Claes-Bertil Ytterbergs anfäder, med inriktning mot bergsmännen i Västmanland. 1 Bergsmän 2 Per Jonsson från Hökmora, Karbenning är morfars farfars far. Han var gift med Sara Andersdotter
Katekismilängd 1717 i Förkärla socken, Blekinge avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening
Katekismilängd 1717 i Förkärla socken, Blekinge avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening Enegården Bonden Anders Jönsson Hustru Agneta Gummesdotter Gamla fadern Gumme Svensson
Inga-Britt Ahlenius anor Läs mer...
Inga-Britt Ahlenius anor Läs mer... 1 Grigholm, Inga-Britt Monica Stigsdotter Generaldirektör f 19/4 1939 i Karlstad sfs (S) gm Ahlenius, Karl Sven Holger Generation I 2 Grigholm, Stig-Olof Rudolf Kronobokhållare
1 BÖNDAGEN 1857 OTTESÅNG. Jeremiæ 7:3. Så säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Bättrer Edert lefverne och väsende så vill jag bo när Eder i detta rum.
Ottesångs Text å 1sta Bön[-]dagen 1857. Kengis kyrka Jeremiæ 7:3. Så säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Bättrer Edert lefverne och väsende så vill jag bo när Eder i detta rum. I anledning af vår
Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Vallonbruken Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41507 Ämnen: Historia, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2015 INNEHÅLL:
Vårsaluten 1 maj 2019 samt Värmlands Pistolskyttekrets kretsmästerskap i B-fält.
Vårsaluten 1 maj 2019 samt Värmlands Pistolskyttekrets kretsmästerskap i B-fält. Arrangör Fryksdalens PK Antal starter 2019 föreg. år A-vapen Klass 1 5 10 A-vapen Klass 2 16 11 A-vapen Klass 3 18 13 B-vapen
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-7902_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910
LANDTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:
Huseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga
Det militära ackordssystemet
Det militära ackordssystemet Lite förenklat kan man säga att ackord var ett sätt att sälja och köpa tjänster som användes förr i tiden, både inom offentlig förvaltning och inom krigsmakten. Ackord var
Lärarhandledning Bland skog och berg 2011
Lärarhandledning Bland skog och berg 2011 Inför besöket Läs gärna på om skog och berg innan ni kommer hit. Använd lärarhandledningen, men även de hemsidor vi hänvisar till, se längst ned. Gruvan är en
Enligt ägobeskrifningen utgöra uppskattningssummerna
Summarisk beräkning och fördelning till grund för det förestående laga skiftet å alla ägorna till Jernäs by uti Nordmalings Socken, Nordmalings och Bjurholms Tingslag af Westerbottens län, upprättad år
Giftermålsbalken handelsmannen som försvann
Giftermålsbalken handelsmannen som försvann Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem. Material: Utdrag från Allmän efterlysning Utdrag från Giftermålsbalken 1732 Utdrag ur kämnärsrättens
ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN
ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.
Händelser i Spjuthult Nedtecknade av Gunnel Cunei. Med hänvisning till källor. Både förstahands- och andrahandskällor.
Händelser i Spjuthult Nedtecknade av Gunnel Cunei. Med hänvisning till källor. Både förstahands- och andrahandskällor. 1635 Nybygge Jordebok Östergötland 1640 Nybygge Jordebok Örebro län 1643 Hustru Elin
ARITMETIK OCH ALGEBRA
RAÄKNELÄRANS GRUNDER ELLER ARITMETIK OCH ALGEBRA I KORT SYSTEMATISK FRAMSTALLNTHG AF EMIL ELMGREN. II. ALGEBRA STOCKHOLM, P. A. NYMANS T R Y C K E R I, 1882. FÖRORD. Hänvisande till förordet i häftet I
2010-07-11 Sida 1. Tabell 1
2010-07-11 Sida 1 Tabell 1 Nils Andersson (1:399). Född 1814 i Nyed (S). Död 1892-02-12. Först uppgift att han var född i Brattfors men i husförhörsböckerna står Nyed Ändrade sitt efternamn till Forsman
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson Gränsjön... 1 Gränsjöhöjden... 4 Norra Gränsjön... 6 Södra Gränsjön... 8 Gränsjö gård... 9 Anförluster via Mats Jönsson Lankinen... 10 Lövåsen...
Bergs-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med bergshandteringen. Stockholm, Norstedt, Täckningsår:
INLEDNING TILL Bergs-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med bergshandteringen. Stockholm, Norstedt, 1835-1858. Täckningsår: 1833-1857. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766
1 Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv Den 26 Junii 1766 2 Innehållet är skrivet efter Utdrag utur alla ifrån 1764 års slut utkomne publique handlingar, placater,
Några ord om undervisningen i aritmetik.
Några ord om undervisningen i aritmetik. Under sommaren har man haft nöje att se i tidskriften anmälas en lärobok i aritmetik, utgifven i Norge: J. Nicolaisen. Regneundervisningen. Methodisk veiledning
Erich Erichsson. 8073 Erich Erichsson fr: Vörå. i: Nordmaling sn. b: 2. l: ja.
Erich Erichsson Enligt Kråken är Erik Eriksson (Erich Erichsson) från Österbotten Ingrids FF FF FF F. Han står omnämnd i Hembygdsboken, Nordmaling Bjurholm, sid 191 med följande uppgifter: 24. Erik Eriksson
FOLKSKOLANS GEOMETRI
FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt
RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM. t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA L. O.
RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA AP L. O. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKSKOLELÄRARINNE-SEMINARIET I STOCKHOLM. ANDRA
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades
Marstrand 6 juli 94. Broder Baumgardt!
Marstrand 6 juli 94 Broder Baumgardt! Tack för din vänlighet emot de mina! Af min hustru har du väl hört åskilligt om min vistelse här. Ja, det är både roligt och ledsamt. Ledsamt derföre att jag har så
Hannäs SockenFörening
SockenFörening Verksamhetsberättelse för 2015/2016 SockenFörening är en ideell förening som bildades år 2002, och föreningens säte är, Föreningens syfte är att med ekonomiska medel främja utvecklingen
RAPPORT ÖVER FINNSHYTTANS KULTURHISTORIA ÅR 2018
RAPPORT ÖVER FINNSHYTTANS KULTURHISTORIA ÅR 2018 SAMMANSTÄLLNING AV FINNSHYTTANS KULTURHISTORIA MED DESS BYGGNADER OCH LÄMNINGAR ÅR 2018 MED ANLEDNING AV EN NY DETALJPLAN FÖR FINNSHYTTAN Per Brattén RAPPORT
Oktoberträffen - Jubileumstävling
Skövde Garnisons Skf 100 år Skaraborgs K-pist skyttar 28 okt-07 Resultat klassvis Oktoberträffen - Jubileumstävling Klass 2 Sören Stange Lesjöfors 7 9 4 9 5 7 7 4 48 Solveig Lundqvist Skövde Garn 4 7 5
Tävling: Kretsfält 3 KrM C ,
Tävling: Kretsfält 3 KrM C 2016-05-15, 2016-05-15 1A 1 Daniel Wallander Pk Ena 55656666 45/26 17 B 2 John Danielsson Pk Ena 54546656 41/24 18 B 3 Anders Bennbom Bålsta SS 45644663 38/18 20 4 Anders Johansson
Ångaren Pallas på nedfärd i mellanlinjen i slussarna av år 1844 vid Åker. Båten betjänades vid fototillfället av fem man. Två av dessa torde ha varit
Ångaren Pallas på nedfärd i mellanlinjen i slussarna av år 1844 vid Åker. Båten betjänades vid fototillfället av fem man. Två av dessa torde ha varit besättningsmän på båten. En galeas väntar i höljan
Marit Bengtsdotter 1 hustru Anna Pärsdotter Sigrid Olofsdotter i Hasslösa 1 hustru Anna i samma gård
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter släktforskarförbundets normeringslista från 1999. Hasslösa
1853-09-21 Biskop Israel Bergman till HM Konungen
Ink. d. 26 Sept. 1853 [Ankomstdatum på Consistoriet] Stormägtigste, Allernådigste Konung! 1853 den 5 Okt. anm. för Kongl. Maj t i Statsrådet. Exped. Nåd. Bref till Consistm i Hernösand och handbref
Framställning av järn
Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden
Omfattning 125. Tävling Kval 2 LAG. Serie A 1 Sövdeborg 1 2 Trelleborg 3 Saxtorp 2 4 Kristianstad 1
Gren Skeet Omfattning 125 Plats Sövdeborg Tävling Kval 2 Datum 2016-05-21 05 21 LAG Serie A 1 Sövdeborg 1 2 Trelleborg 3 Saxtorp 2 4 Kristianstad 1 5 Riseberga 6 Simrishamn 7 Staffanstorp 8 Kristianstad
Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt
Genealogiska Nätbiblioteket Genealogiska Nätbiblioteket, 2005: 4 Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Sammandrag: En utredning av frälsemannen Bengt Algotssons fädernesläkt. Ursprungligen publicerad i
Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844
1815 Östby Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 55 Olofsson, Mårten 1820 Ovansjö Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 180 Pålsdotter, Christina 1826 Torps tingslags häradsrätt FII:3 (1820-1831)