Framtidens fritidshem

Transkript

1 PM Framtidens fritidshem Vallöfte: investeringar för att vända utvecklingen på fritidshemmen och minska ungdomsarbetslösheten traineejobb på fritidshem 1 miljard kronor årligen. Läxhjälp för alla 400 miljoner kronor årligen Handslag för en meningsfull fritid för alla barn 300 miljoner kronor årligen. I Sverige har vi byggt upp fritidshem som är bra för barn och deras föräldrar. Bra fritidshem bidrar till högre kunskapsresultat och jämlika livschanser för alla barn. Men nu larmar myndigheter och fackförbund om utvecklingen. Grupperna har växt med nästan nio barn och personaltätheten sjunker. Det blir allt svårare att erbjuda barnen en lärorik, rolig och trygg verksamhet. Kunskapsresultaten i skolan har sjunkit under åtta år och ojämlikheten i skolan ökar. Vi vet att det avgörande för att vända utvecklingen är att lärarna får tid att ge varje elev en stabil grund att stå på i sitt fortsatta lärande och att tidiga insatser har störst effekt. Det är redan i dag brist på lärare i fritidshem och framtidens rekryteringsbehov till förskola, fritidshem och skola är stora. För att framtidens fritidshem ska kunna nå sin potential krävs fler utbildade pedagoger. För att alla barn ska få en meningsfull fritid behövs också en brygga mellan fritidshemmen och idrotts-, frilufts- och föreningsliv samt musik- och kulturskola. Tillsammans kan vi vända den här utvecklingen, men då måste vi välja framtidsreformer och investeringar istället för fortsatta skattesänkningar och privatiseringar. Vi har tidigare presenterat investeringar i mindre klasser, fler speciallärare och ett mer attraktivt läraryrke. Idag presenterar vi framtidsinvesteringar för fritidshemmen som ingår i Socialdemokraternas valmanifest. Syftet med investeringarna är att: Höja kunskapsresultaten i skolan. Ge arbetslösa unga chans att jobba och påbörja en utbildning till ett framtidsyrke. Bidra till att fler barn får en meningsfull fritid, även de vars föräldrar inte har råd med avgifter eller tid att skjutsa barnen till olika aktiviteter. Öka antalet arbetade timmar genom att underlätta föräldrars vardag.

2 2(18) Utmaningar Fritidshemmen utvecklingen går åt fel håll I Sverige har vi byggt upp fritidshem som är bra för barn och deras föräldrar. Bra fritidshem bidrar till högre kunskapsresultat och jämlika livschanser för alla barn. Dessutom gör fritidshemmen det möjligt för föräldrar till yngre skolbarn att förvärvsarbeta eller studera. Fritidshem är en smart investering. Allt fler barn går på fritidshem, men resurserna hänger inte med. Barngrupperna växer och personaltätheten sjunker. Kunskapsresultaten i skolan har sjunkit under högerregeringens åtta år och ojämlikheten i skolan ökar. För att vända utvecklingen behöver skolan stärkas i grunden. Socialdemokraterna har tidigare presenterat flera framtidsreformer med fokus på skolans första år: mindre klasser, fler speciallärare och specialpedagoger, mer attraktivt läraryrke, sommarskola, en jämlik skola utan vinstjakt och satsningar på de skolor som har de största utmaningarna. Fritidshemmen är en outnyttjad resurs som kan komplettera skolans undervisning och väcka barns lust att lära med en mer lekfull pedagogik på barnens villkor. En mängd rapporter, från Skolverket, Skolinspektionen, Lärarförbundet och Kommunal, har larmat om att fritidshemmen saknar förutsättningar att nå sina mål att ge barnen god omsorg och stimulera utveckling och lärande. 1 De stora grupperna och låga personaltätheten går ut över verksamhetens kvalitet och barnens säkerhet. Många fritidshem kan inte längre erbjuda barn en lärorik, rolig och trygg verksamhet. Lärarförbundet konstaterar att orimligt stora barngrupper och otillräcklig personaltäthet gör det allt svårare att bedriva en verksamhet med hög kvalitet. 2 Det börjar till och med bli svårt att säkerhetsställa barnens säkerhet. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av 77 fritidshem visade att endast en handfull av de granskade fritidshemmen når upp till målsättningen för fritidshemmen att bidra till att målen i läroplanen nås. På vissa fritidshem är eftermiddagsverksamheten oplanerad och genomförs rutinmässigt. 1 Skolverket (2000) Finns fritids? Skolverket (2014) PM Elever och personal i fritidshem hösten Skolinspektionen (2010) Kvalitet i fritidshem, Rapport 2010:3, Lärarförbundet (2013) Det går inte att blunda längre fritidshemmens villkor måste bli bättre. Kommunal (2012) Har någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara 2 Lärarförbundet (2013)

3 3(18) Högerregeringen har under sina åtta år vid makten inte lyckats vända utvecklingen, tvärtom. Barngrupperna har växt och personaltätheten sjunkit. Högern har genomgående prioriterat skattesänkningar och privatiseringar före satsningar på fritidshemmen. Tillsammans kan vi vända den här utvecklingen, men då måste vi välja framtidsreformer och investeringar istället för fortsatta skattesänkningar och privatiseringar. Lägre personaltäthet och större grupper Jag brukar säga att vi är tre föräldrar och femtio syskon i den här familjen. Det går inte att gå iväg. Barnskötare 3 Hösten 2013 gick barn i fritidshem. Det är en ökning med nästan barn sedan 2006, eller 29 procent. 4 Bland barn i åldersgruppen 6 9 år går 82 procent på fritidshem. Barnen är på fritidshem i genomsnitt 17 timmar per vecka. Det är en ökning med fyra timmar, eller 31 procent, sedan Fritidshemmens verksamhet har alltså ökat kraftigt i volym, vilket inte alls har följts av samma ökning av personal. Antal anställda pedagoger på fritidshem har endast ökat med stycken sedan 2006, från till Barn på fritidshem får allt sämre tillgång till pedagoger och grupperna blir större. Dessutom sjunker personalens utbildningsnivå. De gör vad de kan med tanke på stora barngrupper och få personal. Känner att deras/vårt problem ligger på högre ort. Förälder 7 3 Kommunal (2012) Har någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara 4 Andelen av alla barn, 6 12 år, som är inskrivna i fritidshem är 57 procent. I fritidshem går framför allt 6 9-åringarna. I den åldersgruppen är 82 procent inskrivna. Andelen är högre bland de yngsta barnen och lite lägre för 9-åringar. 5 Skolverket (2013) Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem Resultat från föräldraundersökningen Majoriteten av de anställda på fritidshem arbetar även i skolan. Omräknat till årsarbetare fanns det årsarbetare på fritidshem 2013, varav årsarbetare arbetade integrerat med skolan. 7 Kommunal (2012)

4 4(18) Figur 1. Personaltäthet. Antal barn per anställd på fritidshem , ,9 12, ,8 12,0 12,3 12,3 12,4 11, ,1 11,1 10, Källa: Skolverket Det genomsnittliga antalet barn per anställd på fritidshem har ökat med nästan två barn sedan 2006, från elva barn per anställd till tretton. Det är en ökning med 16 procent. Figur 2. Gruppstorlek. Antal barn per fritidshemsavdelning ,7 33,5 34,0 36,0 38,1 38,8 40,1 40, Källa: Skolverket Antalet barn per fritidshemsavdelning har ökat med nästan nio barn sedan År 2006 gick det i genomsnitt 32 elever per avdelning, idag är det över 40 barn. Det är en ökning med 27 procent.

5 5(18) Vinstjakt på kvalitetens bekostnad Av barn som är inskrivna på fritidshem går 11 procent i ett fritidshem i fristående regi. 8 Det är stora skillnader mellan fritidshem i kommunal respektive fristående regi. Grupperna är i större i fristående regi än i kommunal, i genomsnitt 42 barn jämfört med 40 i kommunal regi. Figur 3. Antal barn per årsarbetare på fritidshem 2006 och 2013, kommunal och fristående regi ,8 20,8 20, Kommunala Fristående Källa: Skolverket Det är fler barn per årsarbetare på enskilda fritidshem än på fritidshem i kommunal regi. År 2013 var det 25 barn per årsarbetare i fristående regi, jämfört med 21 barn i kommunal. Antalet barn per årsarbetare har ökat sedan 2006 både kommunal och fristående regi, men ökningen är betydligt större i fristående regi. Ökningen är 20 % i fristående, 11 % i kommunal procent av fritidshemmen är i enskild regi.

6 6(18) Figur 4. Anställda vid fritidshem 2013, utbildningsnivå i kommunal respektive fristående regi Högskoleutbildade pedagoger Yrkesutbildade pedagoger Övrigt Kommunala Fristående Källa: Skolverket På fritidshem arbetar högskoleutbildade pedagoger som förskollärare, fritidspedagoger och lärare, däribland lärare med inriktning mot fritidshem. På fritidshem arbetar även yrkesutbildade pedagoger som fritidsledare, barnskötare och elevassistenter. Andelen högskoleutbildade pedagoger är betydligt lägre på fritidshem i fristående regi än i kommunal regi. Andelen yrkesutbildade pedagoger bara obetydligt högre i fristående fritidshem än i kommunala. De fristående fritidshemmen har framför allt anställt personer som saknar utbildning för att arbeta med barn. Nästan hälften av årsarbetarna saknar utbildning för att arbeta med barn jämfört med ungefär en fjärdedel i kommunala fritidshem. Geografiska skillnader Det är stora skillnader mellan fritidshemmen i olika delar av landet. I storstäder och förorter till storstäder är personaltätheten lägre, grupperna större och utbildningsnivån lägre än i övriga landet. De skulle kunna få en annan självbild, få hjälp att slussas in bland nya kompisar. Tyvärr är det barnen som skulle behöva lite peppning som får stå tillbaka. Barnskötare 9 9 Kommunal (2012)

7 7(18) Ojämlikhet och föräldrars vardagspussel Ett yngre skolbarn är lika mycket i fritidsverksamhet som i den obligatoriska delen av skolan. Politikerna borde se potentialen i fritids och satsa på mindre elevgrupper och högre lärartäthet. Det är ett resursslöseri att bara kvalitetssäkra elevernas halva dag. Line Isaksson, fritidspedagog på Runnerrydsskolan, Nässjö 10 Skolan är hjärtat i det jämlika samhället, det är i skolan som alla barn ska ges samma möjligheter att lyckas i livet. OECD visar dessutom att de mest jämlika skolsystem har högst kunskapsresultat. En jämlik skola som ger alla barn samma livschanser är därför inte bara rätt, det är också smart. Resultaten i den svenska skolan sjunker, både vad gäller antalet behöriga elever till gymnasieskolan och jämfört med andra länder. Men det är inte bara resultaten som sjunker i skolan. Sverige har också tappat den tidigare tätpositionen vad gäller likvärdig skola ojämlikheten i den svenska skolan ökar. Fritidshemmen är en del av skolväsendet. Det som händer på fritidshemmen påverkar eleverna. Utvecklingen på fritidshemmen är en bidragande orsak till ökad ojämlikhet. En vänd utveckling på fritidshemmen är en del av lösningen. Läx-rut spär på ojämlikhet Högerregeringen har beslutat att läxhjälp och privatundervisning för grundskole- och gymnasieelever ska skattesubventioneras genom rut-avdraget. Läx-rut är ett tydligt exempel på hur regeringens politik ökar skillnaderna i skolan och klyftorna i samhället. Många föräldrar har inte råd att köpa privatundervisning, även om halva kostnaden betalas av staten. Att de som inte själva har råd att köpa privat läxhjälp till sina barn ska vara med och betala för de som har det bättre ställt är genuint fel. Ojämlik fritid Att delta i kultur- och föreningsliv lär barn och unga att ta ansvar för sig själva och varandra. Höga avgifter i idrotts- och kulturverksamhet försämrar möjligheten för många barn att ta del av sådana aktiviteter. Yngre barns möjlighet till aktivitet begränsas också av föräldrarnas möjligheter att följa barnen till och från repetitioner, lektioner, träningar och matcher. 10 Lärarförbundet (2013)

8 8(18) Andelen barn med organiserade aktiviteter har ökat, vilket är en positiv utveckling. 11 Samtidigt har idrottsrörelsen rapporterat om vikande deltagarantal, i synnerhet bland barn med arbetarföräldrar eller föräldrar som är födda utomlands minskar deltagandet. 12 Föräldrars vardagspussel Vill inte att barnet ska vara i den miljön längre tid än nödvändigt. Förälder 13 Fritidshemmen har ett uppdrag att ge barn omsorg så att deras föräldrar ska kunna arbeta eller studera. Precis som all barnomsorg är detta en smart investering som underlättar för alla föräldrar att kombinera ansvar om barn med arbete. Flera fritidshem brister i att ge barnen trygg omsorg och lugn och ro. I en enkät till föräldrar svarar en tredjedel att de är oroliga för sitt barn när det är på fritidshemmet och hälften svarar att de känner press att hämta tidigt. 14 Dessutom hamnar många föräldrar i aktivitetsstress när de måste följa med sina yngre skolbarn till olika fritidsaktiviteter. De har svårt att få ihop en fungerande vardag. Andra föräldrar, bland annat ensamstående föräldrar, arbetarklass och föräldrar med utländsk bakgrund, har ingen chans att hänga med i aktivitetsstressen. En orsak är att de inte har råd med de allt högre avgifterna. Ensamstående föräldrar har ett extra pressat vardagspussel som gör det svårt att hinna följa barnen till aktiviter. Många arbetaryrken har arbetstiden förlagd utanför kontorstid, vilket också försvårar för föräldrarna att följa med barnen till aktiviteter. Det är troliga orsaker till att deras barn deltar i mindre utsträckning i organiserade aktiviteter. I några kommuner har det gjorts försök med samverkan mellan kommunerna och idrottsrörelsen. Syftet har varit att under skoltid, eller i samarbete med fritidshemmen, låta ungdomar utöva olika idrotter. Utvärderingar av försöken visar att barn från arbetarbakgrund eller med ensamstående föräldrar har deltagit när fritidsaktiviteter organiseras i samarbete med skola och fritidshem. Dock har trösklarna till att lösa medlemskap och till att idrotta på kvällstid varit för höga för dessa barn, så barnen har slutat när försöksverksamheten avslutats. Det är ett skäl till att det är viktigt att stärka samverkan mellan fritidshemmen, idrotts-, frilufts- och föreningslivet samt musik- och kultursskola så den kan bli en permanent verksamhet. 11 SCB (2009) Barns fritid 12 Centrum för idrottsforskning (2013) Statens stöd till idrotten uppföljning Kommunal (2012) 14 Kommunal (2012)

9 9(18) Hög ungdomsarbetslöshet Ungdomsarbetslösheten är en av Sveriges största utmaningar och långtidsarbetslöshet i ungdomen sätter spår långt senare i livet. Knappt ungdomar var i medeltal inskrivna på Arbetsförmedlingen under 2013 varav hade varit utan arbete i mer än 90 dagar. Vid ett regeringsskifte kommer vi att införa en 90-dagarsgaranti. Med stöd till anställningar för unga, ett brett engagemang från alla offentliga arbetsgivare och riktade utbildningsinsatser är det fullt möjligt att sätta stopp för ungdomsarbetslösheten. Traineejobb på fritidshem är en viktig del i politiken mot ungdomsarbetslösheten. Skillnaden är stor mellan om en ung människa jobbar eller inte vad gäller livslön, möjligheten till en trygg ekonomisk ålderdom, och möjligheten att skaffa bostad och bilda familj. Studier visar att ungdomar som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet har en större sannolikhet att vara arbetslösa under de följande tio åren än andra. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är högre än i många jämförbara länder. Regeringen har misslyckats i kampen mot ungdomsarbetslösheten eftersom man har valt fel insatser. Sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga har dömts ut av regeringens egna experter. Det är ett ineffektivt skatteundantag, eftersom det inriktas mot de unga som redan har jobb inte dem som saknar det. Förändringarna av gymnasieskolan har framför allt lett till att ungdomar sökt sig bort från yrkesprogram flera med utmärkta chanser till jobb efter examen eftersom möjligheterna att läsa vidare senare i livet har försämrats. Regeringen har också i flera år minskat antalet högskoleplatser, och underlåtit att skjuta till tillräckliga medel till vuxenutbildning och yrkeshögskola. Regeringens regelverk och detaljstyrning av Arbetsförmedlingen har inneburit att såväl arbetsförmedlare som unga arbetslösa hindrats från att ta initiativ som leder vidare till jobb. Därmed saknas de insatser som krävs för att unga ska kunna ta de lediga jobb som finns idag och de insatser som rustar ungdomar för framtidens arbetsmarknad. Rekryteringsbehov i välfärden Det framtida rekryteringsbehovet till fritidshem, förskola och skola är stort. SKL uppskattar att det behöver rekryteras över personer till förskola, skola och fritidshem fram till De ser ett stort behov av att rekrytera nya förskollärare, 15 SKL (2011) Här finns Sveriges viktigaste jobb. En rekryteringsprognos för välfärdssektorn

10 10(18) lärare i fritidshem och barnskötare för att möta ökade behov och ersätta pensioneringar. Enligt SCB:s arbetskraftsbarometer är det redan idag brist på högskoleutbildade pedagoger som lärare med inriktning mot fritidshem och fritidspedagoger. 16 Antalet barn i åldersgruppen sex till tio år kommer fortsätta att öka. SCB:s bedömning är att bristen på lärare med inriktning mot fritidshem och fritidspedagoger fortsatt kommer vara stor. Lärarförbundet har beräknat att det kommer fattas högskoleutbildade pedagoger med inriktning mot fritidshem år De menar att antalet utbildningsplatser är för lågt. 16 SCB (2013) Arbetskraftsbarometern Lärarförbundet (2012) Varifrån ska alla nya lärare komma?

11 11(18) Stor potential i fritidshemmen Vi måste se fritidshemmen som den outnyttjade resurs det är. Att satsa på fritidshemmen skulle i förlängningen ge bättre resultat i skolan. Därför är det så viktigt med fler lärare och mer resurser till fritids. Johan Bäck, Lärare i fritidshem på Örsskolan, Sundbyberg. 18 Fritidshemmet är en del av skolväsendet har ett lärandeuppdrag och ett omsorgsuppdrag. I lärandeuppdraget ingår att komplettera den obligatoriska skolan med mer lekfull pedagogik, stimulera elevernas utveckling och främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Ju bättre verksamhet före, mellan och efter lektionerna, desto bättre blir det i klassrummet Fritidshemmen ska komplettera skola och förskoleklass. Fritidshemmets verksamhet sker före och efter skoltiden. Majoriteten av fritidshemmen arbetar integrerat med skolan och har verksamhet även mellan lektionerna. Ju bättre fritidshemmets verksamhet är före, mellan och efter lektionerna, desto bättre blir det för barnen när de kommer in på lektion i klassrummet. Utrymme för läxhjälp Socialdemokraterna vill införa läxhjälp för alla. Den ska utformas på det sätt som passar skolan bäst. För de yngre skolbarnen kan en lösning vara att skapa utrymme för läxhjälp på fritidshemstid. På så sätt kan fritidshemmen både underlätta för föräldrar och stärka skolans kunskapsuppdrag. Utmana och väcka lusten att lära Fritidshemspedagogik är mer lekfull än skolans. 19 Den utgår från den fria leken och syftar till att väcka kunskapstörst och lura barnen att lära sig saker genom leken. Kunskapen om träd kommer som en bonus när barnen diskuterar med pedagogerna om björken eller tallen är det bästa klätterträdet. Med en närvarande pedagog blir matematiska begrepp en naturlig del när barnen leker affär. Syftet är både att träna barnen sociala förmågor och att tillföra kunskaper i till exempel matematik, språk och samhällskunskap. För att kunna utmana barnen att prova nya saker och samarbeta med alla barn måste pedagogerna ha förutsättningar att finnas med barnen. Barn som lämnas helt fria gör 18 Lärarförbundet (2013) Det går inte att blunda längre fritidshemmens villkor måste bli bättre. 19 Lärarförbundet (2013)

12 12(18) ofta saker de redan kan med barn de redan känner. Skolinspektionens granskning visar att personalen ofta lägger mycket kraft på tjänstgöringen i skolan och släpper de pedagogiska ambitionerna för fritidshemmet. 20 På vissa fritidshem är eftermiddagsverksamheten oplanerad och genomförs på rutin. Fritidshem har, precis som skolan, i uppdrag att ifrågasätta traditionella könsstereotyper. Det finns stora brister i det arbetet. Skolinspektionens granskning bedömde att arbetet för att motverka traditionella könsmönster behöver utvecklas i 59 av de 77 granskade fritidshemmen. I Skolverkets studie finns exempel på hur fri lek kan förstärka könsmönster. 21 Där intervjuas en grupp barn som beskriver en lek de brukar leka på fritidshemstid. I leken är pojkarna indianer och flickorna djur som pojkarna jagar. Om någon flicka inte vill vara djur får hon vara slav istället. En närvarande pedagog hade kunnat utmana barnen att tänka annorlunda. Förebygga och lösa problem med mobbning och trakasserier Skola och fritidshem har ett uppdrag att arbeta med mobbning och trakasserier. Pedagogerna på fritidshem har expertkompetens i att hantera sådana problem. Om de har tillräckligt med tid kan de lösa konflikter och skapa bra grupper. I Skolinspektionens granskning framkom att drygt en fjärdedel av fritidshemmen behöver arbeta mer aktivt för att skapa goda kamratrelationer mellan barnen eller träna barnens sociala förmåga och självständighet. Underlätta föräldrars vardag och bidra till att alla barn kan delta i föreningsliv och få en meningsfull fritid I fritidshemmets omsorgsuppdrag ingår att ge barn en trygg omsorg för att möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Det är viktigt både för föräldrarnas möjlighet att försörja sig och för arbetskraftsutbudet i samhället. Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 ska alla som arbetar i skolan verka för att utveckla kontakter med kultur-, arbets- och föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika lärandet. Fritidshemmen har potential att bidra till att fler barn får en meningsfull fritid, även de vars föräldrar inte har råd med avgifter eller tid att följa med barnen till olika aktiviteter. En fungerande samverkan mellan fritidshem och föreningsliv skulle underlätta för alla föräldrar och därmed stärka sammanhållningen i samhället när barn med olika bakgrund deltar i aktiviteterna. 20 Skolinspektionen (2010) 21 Skolverket (2000) Finns fritids?

13 13(18) Framtidsreformer för att vända utvecklingen på fritidshemmen Socialdemokraternas framtidsreformer för att vända utvecklingen på fritidshemmen: traineejobb på fritidshem Läxhjälp för alla Handslag för en meningsfull fritid för alla barn Vi vill göra dessa framtidsinvesteringar för att: Höja kunskapsresultaten i skolan. Ge arbetslösa unga chansen att jobba och påbörja en utbildning till ett framtidsyrke. Öka antalet arbetade timmar genom att underlätta föräldrars vardag. Bidra till att fler barn får en meningsfull fritid, även de vars föräldrar inte har råd med avgifter eller tid att skjutsa barnen till olika aktiviteter traineejobb på fritidshem För att vända utvecklingen på fritidshemmen och minska ungdomsarbetslösheten vill Socialdemokraterna investera 1 miljard kronor per år i traineejobb på fritidshem. Traineejobben ger arbetslösa ungdomar möjlighet att jobba på fritidshem och påbörja en utbildning i ett framtidsyrke. Traineejobben kombinerar arbete under handledning med studier. Den som har ett traineejobb får 75 procent av lönen enligt kollektivavtal. Traineejobben på fritidshem kommer ha två inriktningar. Den ena inriktningen är till för unga som har en gymnasieutbildning och vill komplettera med en yrkesutbildning för att bli barnskötare eller elevassistent. Arbetet kombineras med yrkesvuxenutbildning inom barn- och fritidsprogrammet. Den andra inriktningen är till för unga som har en gymnasieutbildning men saknar särskild behörighet som krävs för att söka lärarutbildningen. I den inriktningen kombineras arbetet med studier inom kommunala vuxenutbildningen för att komplettera behörighet. Då arbete på fritidshem kräver kunskap om bland annat skollag och läroplan samt barns utveckling, är det rimligt att i ett inledningsskede prioritera en grundläggande utbildningsintroduktion. Handledare kommer att ansvara för att stödja de anställda ute på fritidshemmen. Det är ett absolut krav att handledarna har utbildning för att arbeta med barn. Det finns fritidshem. Det handlar alltså om en eller två traineejobb per fritidshem. Den exakta fördelningen och inriktningen på traineejobben beror på

14 14(18) regionala behov och utformas av arbetsmarknadens parter. För att få ett traineejobb på fritidshem kommer krävas ett registerutdrag från Rikspolisstyrelsens belastningsregister, på samma sätt som krävs i Skollagen för alla tjänster inom förskola, skola och skolbarnomsorg. Fritidshem som drivs av privata utförare kommer ha samma möjlighet som fritidshem som drivs av en kommunal utförare att anställa unga inom detta avtal. Varje utförare måste följa de nationella kvalitetslagarna, vilket bland annat innebär krav på bemanning och öppna böcker avseende ekonomi. De måste också leva upp till kravet på att handledarna har utbildning för att arbeta med barn. Läxhjälp för alla Socialdemokraterna menar att alla elever ska ha samma chans att klara skolan, inte bara elever vars föräldrar har råd att betala ska ha möjlighet till läxhjälp. Vi vill därför slopa de statliga subventionerna till privatundervisning och istället bygga ut läxhjälp för alla. Alla grundskolor ska erbjuda eleverna läxhjälp och vi investerar 400 miljoner kronor årligen för detta. Skolan ska organisera läxhjälp på ett sätt som skolan ser fungerar bäst. För eleverna i de yngre åldrarna kan läxhjälp inom ramen för fritidshemmet vara en bra lösning. Det tillskott i bemanningen som fritidshemmen får genom traineejobben kan underlätta att skapa utrymme för läxläsning med stöd av pedagoger under fritidshemstid. Handslag för en meningsfull fritid för alla barn Enligt läroplanen som arbetar i skola och fritidshem ska verka för kontakter med kulturliv och det lokala föreningslivet. Socialdemokraterna att detta viktiga uppdrag som behöver stödjas. Vi vill att alla barn och unga ska ha möjlighet att delta i idrotts-, frilufts- och kulturverksamhet på fritiden. Att delta i det organiserade föreningslivet är viktigt för unga människors demokratiska fostran. Att barn och unga kan möta andra med annan bakgrund än de själva stärker sammanhållningen och demokratin. Att delta i kultur- och föreningsliv lär barn att ta ansvar för sig själv och varandra. Enligt Riksidrottsförbundet har föreningarnas avgifter ökat mycket under de senaste tio åren. Därför vill vi göra en satsning på alla barn och ungdomars rätt till fritidsaktiviteter, och hålla nere avgifterna. Vi vill skapa ett samhälle där alla barn och unga kan delta i musik- och kulturskolans verksamhet, spela instrument, dansa, dela i en teatergrupp, rita och måla, utan att

15 15(18) föräldrars begränsade ekonomiska resurser hindrar. Vi vill införa stimulansbidrag för musik- och kulturskolor som håller nere avgifterna: Kommuner som har, eller nu sänker sina avgifter, till max 500 kronor per termin inom musik- och kulturskolan får ett stimulansbidrag. För kommuner som redan har låga avgifter blir det därmed ett stöd till ökad kvalitet. Därför investerar vi totalt 300 miljoner kronor i dels ett handslag med föreningslivet riktat mot idrotts- och friluftslivsorganisationerna (250 miljoner kronor), dels ett stimulansbidrag till kultur- och musikskolan (50 miljoner kronor). Investeringen ska användas för att underlätta lokala överenskommelser om samarbetsformer mellan fritidshem och föreningsliv med syfte att ge alla barn bättre möjligheter och lägre avgifter för att delta i fritidsaktiviteter, samt att hålla nere avgifterna i kultur- och musikskolan. Med dessa två förslag skapas förutsättningar för en meningsfull fritid för alla barn. Barnen får möjlighet att, på fritidshemstid, prova på olika aktiviteter och lära känna det lokala föreningslivet, samt delta i musik- och kulturskolans verksamhet. Föreningarna får möjlighet att erbjuda verksamhet för yngre skolbarn på eftermiddagar eller tidig kväll och därmed utnyttja idrottshallar och andra lokaler bättre. Föreningarna får därmed också en initial kontakt med de yngre barnen och möjliggör för föreningarna att marknadsföra sina verksamheter fritidshemstiden blir en brygga in i den ordinarie föreningsverksamheten. Fler reformer som bidrar till att vända utvecklingen på fritidshemmen Legitimation till lärare i fritidshem och fritidspedagoger Ett nytt kunskapslyft med fler utbildningsplatser på högskola och yrkesutbildning. Rektorslyft med rektorsutbildning och vidareutbildning Mer resurser till skolor med de sämsta förutsättningarna Nationella kvalitetslagar med bemanningskrav Legitimation till lärare i fritidshem och fritidspedagoger Socialdemokraterna vill inkludera de högskoleutbildade pedagogerna på fritidshem i lärarlegitimationsreformen. En legitimation tydliggör vad fritidshemspedagogik är och vilken kompetens lärare i fritidshem och fritidspedagoger har. Detta kan höja statusen för yrket och för fritidshemmets verksamhet.

16 16(18) Kunskapslyft med fler utbildningsplatser I dag råder brist på lärare med inriktning mot fritidshem och fritidspedagoger. Utbildningen grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ges för närvarande vid tolv lärosäten, vilket är en minskning med fyra lärosäten jämfört med tidigare. 22 Lärarförbundet har visat att med nuvarande nivå på utbildningsplatser kommer det att saknas lärare med inriktning mot fritidshem år Vi socialdemokrater vill investera i utbildning så att människor får den kompetens som behövs på dagens och framtidens arbetsmarknad. Därför föreslår vi ett nytt kunskapslyft med sammanlagt nya helårsstudieplatser inom såväl högskola som yrkesutbildning och vuxenutbildning. Det kommer ge fler utbildningsplatser för lärare med inriktning mot fritidshem. Vi vill även underlätta för personer som redan har en gymnasieexamen att läsa in en yrkesutbildning inom yrkesvuxenutbildningen. De anställda på traineejobb som vill läsa in barn- och fritidsprogrammet ska få göra det och vi kommer bygga ut antalet utbildningsplatser. Rektorslyft Fritidshemmets ledning utgörs av skolans rektor eller biträdande rektor. Många rektorer saknar kunskap om fritidshemmets uppdrag. I över hälften av de fritidshem Skolinspektionen granskat behövde rektorn bli mer förtrogen med fritidshemmets uppdrag och med den dagliga verksamheten för att kunna bidra till ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Socialdemokraterna har flera olika åtgärder för att stärka rektors pedagogiska ledarskap så att resultaten i skolan kan höjas, bland annat en rektorsutbildning och obligatorisk kompetensutveckling rektorslyft. I de utbildningarna ska utbildning om fritidshemmets uppdrag och pedagogik ingå. Mer resurser till skolor med tuffast förutsättningar Skolinspektionens granskning visar att fritidshem i mer socioekonomiskt instabila områden ofta har dåliga resursmässiga förutsättningar och för låg kvalitet för att kompensera för olikheter i uppväxtförhållanden. Socialdemokraterna vill investera 500 miljoner kronor per år i de skolor som har tuffast förutsättningar. Nationella kvalitetslagar med bemanningskrav Vi socialdemokrater kommer att städa upp den röra som den högerregeringen har ställt till med i välfärden. Det behövs hårda och tydliga regler för vilka privata alternativ i välfärden som får etablera sig och högre krav på kvalitet och insyn i verksamheterna när de är igång. 22 Lärarförbundet (2013) 23 Lärarförbundet (2012) Varifrån ska alla nya lärare komma?

17 17(18) Den viktigaste kvalitetsfaktorn på fritidshem är att det finns tillräckligt många pedagoger och att de har rätt utbildning. I Socialdemokraternas nationella kvalitetslagar kommer personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader regleras så att de inte kan vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i motsvarande verksamhet i kommunal regi. I dag har fritidshem i privat regi både lägre personaltäthet och lägre utbildningsnivå. Med socialdemokratisk politik kommer det inte längre vara tillåtet att dra ned på personalkostnader för att göra vinst. Om privata aktörer fortsätter att ha lägre personalkostnader kommer kommunerna ha rätt att hålla inne med motsvarande belopp till de privata aktörerna. Privat verksamhet som inte följer gällande regelverk och bemanningskrav och som inte rättar sig ska stängas. Med socialdemokratisk politik får välfärden större resurser, nya regelverk som sätter människa framför vinst och en ny styrning som utgår från de som arbetar i välfärdens kompetens och yrkesetik.

18 18(18) Unga ska jobba eller studera 90-dagarsgarantin Det krävs en annan politik för att Sverige ska kunna hävda sig när konjunkturen vänder. Ungdomsarbetslösheten är ett slöseri både för den som drabbas och hela Sverige. Därför vill vi införa en 90-dagarsgaranti. Den som är ung och utan arbete ska senast efter 90 dagar erbjudas ett riktigt jobb, en utbildning som leder till jobb eller en kombination av utbildning och praktik som leder vidare till jobb. Den som inte tar detta erbjudande förlorar rätten till ersättning. För att bekämpa ungdomsarbetslösheten vill Socialdemokraterna införa 90-dagarsgaranti för unga. Den som är ung och utan arbete ska få stöd direkt och inom 90 dagar erbjudas ett riktigt jobb eller en utbildning som leder till jobb införa utbildningskontrakt för att få unga som saknar gymnasiekompetens att avsluta sin gymnasieutbildning införa traineejobb och yrkesintroduktionsjobb som ger unga nyanställda möjlighet att kombinera jobb med utbildning införa bristyrkesutbildningar som utformas i nära samverkan med näringslivet och fackliga organisationer liksom utbyggd yrkesutbildning inrätta fler utbildningsplatser så att unga kan skaffa sig den kompetens som efterfrågas.