Vägplan delen Väg 395 Masugnsbyn Merasjärvi

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Projekt Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara Vägplan delen Väg 395 Masugnsbyn Merasjärvi Kiruna kommun, Norrbottens län BD SAMRÅDSREDOGÖRELSE

2 Titel: Samrådsredogörelse för vägplan Masugnsbyn-Merasjärvi Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Kenneth Enbom, Trafikverket Uppdragsansvarig: Thomas Sällström, Vectura Tryck: HS Copy Distributör: Trafikverket, Sundsbacken 2-4, Luleå, telefon:

3 Innehåll Samråd i planläggningsprocessen... 4 Planläggningsbeskrivning... 4 Samrådskrets... 4 Samrådskrets i förstudien... 4 Samrådskrets i vägplanen... 5 Samråd i förstudien... 5 Möten med myndigheter och organisationer... 5 Synpunkter från allmänheten... 6 Yttranden från myndigheter och organisationer Samråd i vägplanen Samråd med allmänheten Bilaga 1 Protokoll sakägarmöte Bilaga 2 Närvaroförteckning sakägarmöte 3

4 Samråd i planläggningsprocessen Samråd syftar till en kommunikation och innebär att Trafikverket fortlöpande skall ta tillvara synpunkter under hela planeringsarbetet. Samråd kan vara såväl muntligt som skriftligt. I samrådsredogörelsen sammanställs och sammanfattas hur samrådet bedrivits, vilka synpunkter och yttranden som kommit in från allmänhet och myndigheter samt var yttrandena, minnesanteckningar och protokoll från samrådet finns i sin helhet. I samrådsredogörelsen kommenterar Trafikverket de inkomna synpunkterna. De muntliga och skriftliga kontakter som sker med myndigheter, sakägare och allmänhet kallas samråd. Samråd pågår under hela planläggningsprocessen fram till granskning. Samrådsredogörelsen är en redogörelse för vilka samrådskontakter som tagits, vilka synpunkter som inkommit och vilka åtgärder som de inkomna synpunkterna inneburit. Syftet med samrådet är att: identifiera olika intressen som är viktiga att ta hänsyn till i planeringsarbetet, inleda en dialog med länsstyrelsen om huruvida projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan, samla in kunskap, skapa förståelse av situationen, platsens karaktär och problembilden, undersöka förutsättningarna för att kommunen medger undantag från bygglov respektive att länsstyrelsen accepterar att tillstånd enligt miljöbalken hanteras vid fastställelsen, ge information till berörda samt skapa möjlighet till förankring av projektet i övrig samhällsplanering och hos de som berörs av projektet. Planläggningsbeskrivning I planläggningsbeskrivningen klarläggs syftet med samråd, vilka samrådsformer som planeras, när samråd är tänkt att genomföras och vilken samrådskretsen är tänkt att vara. Planläggningsbeskrivningen ska användas som stöd för styrning och genomförande av kommunikationen som sker med både interna och externa intressenter. Syftet är att redan i ett tidigt skede av planläggningsprocessen tydliggöra vad arbetet innebär och vilka ytterligare samråds- och beslutstillfällen som är att förvänta. Samrådskrets Samrådskrets i förstudien Samråd har hållits med Länsstyrelsen Norrbotten, Kiruna kommun, berörda myndigheter, berörd allmänhet och berörda organisationer. 4

5 Samrådskrets i vägplanen Samråd har hållits med Länsstyrelsen Norrbotten och Kiruna kommun, berörda myndigheter, berörd allmänhet, berörda organisationer samt enskilda berörda. Samråd i förstudien Samrådsredogörelsen från förstudien behandlar väg 395 delen mellan Junosuando- Vittangi. Sträckan Masugnsbyn-Merasjärvi är en del av detta utredningsområde. Trafikverket har redan i förstudien utökat samrådet till berörd allmänhet, kommun, myndigheter och organisationer eftersom projektet medför betydande miljöpåverkan. För att underlätta samrådet har myndigheter, organisationer samt allmänheten haft möjlighet att ta del av förstudien i skriftlig form under samrådstiden. Samrådsmöte har hållits med allmänheten. I arbetet av framtagandet av PM Förutsättningsanalys Rennäring har samråd har hållits med berörda samebyar. Trafikverket annonserade i tidningarna NSD och Norrbottenskuriren den 14 mars Förstudien har funnits tillgänglig på Trafikverkets hemsida sedan den 19 mars. Samrådstiden för skriftliga yttranden angående förstudien var under perioden 19 mars till 13 april Samrådsmötet hölls i Masugnsbyns kapell den 19 mars. Efter Trafikverkets genomgång av utredningsläge och föreslagna åtgärder vidtog frågeoch diskussionsstund med mötesdeltagarna. De synpunkter som framfördes muntligt vid mötet skrevs även ner och diariefördes som inkomna yttranden. Dessa finns att läsa nedan. De skriftliga yttranden som kommit in under samrådstiden finns sammanfattade i denna samrådsredogörelse, samt bilaga 1 i förstudien. Det är 14 privatpersoner, Gabna sameby, Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen Pajala, Havs- och vattenmyndigheten och Försvarsmakten som yttrat sig över förstudien. Trafikverket har kommenterat yttrandena. Samrådsredogörelsen innehåller även sammanfattningar av de protokoll som förts vid samrådsmötena. Samrådsredogörelsen tillsammans med förstudien har utgjort den förslagshandling som ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Efter länsstyrelsens beslut har Trafikverket tagit ställning till att projektet ska drivas vidare. Trafikverkets ställningstagande finns dokumenterat i förstudiens beslutshandling och kan laddas ner från Trafikverkets hemsida; Möten med myndigheter och organisationer Rennäringen I arbetet av framtagandet av PM Förutsättningsanalys Rennäring har samråd har hållits med berörda samebyar. De synpunkter som framfördes muntligt vid genomförda möten skrevs ner i minnesanteckningar. För de samebyar som har verksamhet inom förstudieområdet sammanfattas dessa nedan. Tärendö sameby, datum Tärendö sameby påverkas delvis av den utökade trafiken på väg395. Oro finns för att renpåkörningar kommer att öka samt att hanteringen vid påkörning inte är klarlagd, särskilt då renpåkörningar nattetid sannolikt ökar. Vidare, effekter av den nya renskötselkonventionen oroar samebyn då den kan innebära att betesmarker går förlorade. 5

6 Gabna sameby, datum De allmänna vägarnas sträckning genom Gabna samebys vinterbetesland är olycklig. De går i zick-zack och skär därigenom av området i både väst-östlig som nord-sydlig riktning. Samebyn beskriver hur deras område används och hur användandet påverkas negativt av annan markanvändning. Med den förändrade trafiksituationen på vägen ser inte Gabna sameby andra möjligheter än att stängsla in vägen. Även krav på ekodukter/enklare överfarter framfördes. Gabna sameby har mest intrång av alla samebyar. I diskussioner med staten om toleransnivåer för rovdjurstryck har det föreslagits 5% av nettohjorden, Gabna har för egen del föreslagit en toleransnivå på 3% av nettohjorden. Detta med anledning av de många intrång som Gabna sameby har att hantera. Störningarnas sammantagna effekt på renskötselföretagen är av den storleksordningen att några kan tvingas att upphöra med sin verksamhet. I och med ökad konkurrens om renbetesmarker kan det uppstå interna konflikter inom samebyn vilket inte främjar samebyns utveckling. En viss risk föreligger att det kan uppstå konflikter mellan samebyar av samma skäl, vilket inte gynnar renskötseln och det samiska samhället. Rekryteringen av framtida renskötare försvåras då de ser hur renbetesmarkerna kontinuerligt krymper. Laevas sameby, datum Leavas sameby påverkas delvis av den utökade trafiken på väg 395. Effekterna av olika etableringar och friluftsliv gör att det blir svårt att hålla ihop renhjorden. Oro för renarna är stor, ökad trafik och fler förväntade renpåkörningar kan ge en ökad psykisk belastning för renägaren. (gäller samtliga samebyar) Trafikverkets uppdrag är att säkerställa vägarnas funktion och utformning. Konkretisering av nödvändiga åtgärder inom vägområdet kommer att utarbetas under arbetsplaneskedet. Arbetet kommer att ske i samråd med berörda, bland annat samebyarna. Framförda synpunkter och argument har inarbetats i förstudiens förslagshandling. Synpunkter från allmänheten Synpunkter vid allmänna samrådsmöten Samrådsmötet hölls i Masugnsbyns kapell den 19 mars Efter Trafikverkets genomgång av utredningsläge och föreslagna åtgärder vidtog fråge- och diskussionsstund med mötesdeltagarna. De synpunkter som framfördes muntligt vid mötet skrevs ner i minnesanteckningar. Dessa sammanfattas nedan. Fråga 1: Kommer ni att ta hänsyn till vattentäkter? Trafikverket svarade att det kommer man att göra. Fråga 2: Varför har man inte gjort nya slangmätningar till detta projekt? De siffror som finns är från 2009 och visar inte på den situation som råder idag. Trafiken har ökat betydligt sedan Trafikverket svarade att dimensionering av vägåtgärder utgår från ökningen av tung trafik, inte från ökad personbilstrafik. Ökningen av tung trafik har vi koll på, prognosen bygger på Northlands egna siffror av hur stora mängder produkter som ska fraktas med lastbil. Fråga 3: Kan Northland få dispens för 90 tons lastbilar? Trafikverket svarade att de ännu inte tagit beslut i den frågan. Fråga 4: Blir bilarna längre än 24 m om de får dispens för 90 ton? 6

7 Trafikverket svarade att lastbilarna inte kommer att överskrida tillåten längd. Fråga 5: Vilken hastighet får lastbilarna köra? Trafikverket svarade 80 km/h. Fråga 6: Vi har 90 km/h i norra byn. Kommer ni att flytta dessa skyltar utanför byagränsen? Trafikverket svarade att vi tar med oss frågan till trafikingenjör. Fråga 7: Tar ni med er andra gruvföretags framtidsplaner in i dessa studier? Trafikverket svarade Nej, dessa studier baseras endast på Northlands planer. Fråga 8: Hur kan en attraktiv boendemiljö bli kvar om malmtransporter tillåts att gå längs vägen? Åk runt samhällena istället för att köra rakt genom dem! Pajala kommun och Northland får vinsten, inte Kiruna kommun. Fråga 9: Vi vill även ha en förbifart i Merasjärvi, samma som för Masugnsbyn! Trafikverket svarade att det inte finns planer på en förbifart i Merasjärvi. Fråga 10: Kan det bli aktuellt med skotertunnlar som i Tärendö? Trafikverket svarade att detta utreds vidare vid kommande detaljprojektering. Fråga 11: Bor i fritidshus öster om Masugnsbyn april oktober och blir nu berörd av malmtransporterna. Hur går processen till för exempelvis bullerskydd? Trafikverket svarade att för buller gäller teoretiska beräkningar vid fasad och åtgärder kan bli aktuella i forma av fönsterbyte. Om åtgärder blir allt för dyra i förhållande till fastighetens värde kan det bli tal om inlösen. Trafikverket kontaktar berörda i ett senare skede. Arbetsplan för denna del startar till hösten Fråga 12: Alternativ sträckning finns söder om väg 395 via Parakkavägen. Kommer den att rustas för en ökad trafik? Trafikverket svarade att i dagsläget finns inga sådana planer, men det kan bli aktuellt att titta på. Fråga 13: Förbifarter är kostsamma. När blir det för kostsamt att bygga t.ex. Förbifart Masugnsbyn? Trafikverket svarade att det är alltid en avvägning mellan kostnad och nytta. Budgeten är ännu inte klar för ombyggnationerna och finansieringsfrågan är inte heller löst. I dagsläget finns inga pengar för projektet. Fråga 14: Kommer det att byggas en järnväg? Trafikverket svarade att om en järnväg skulle byggas dröjer det många år tills den är på palts. Fram till dess måste vägen ändå rustas för att klara de tunga transporterna som börjar köra Fråga 15: Vilken livslängd har gruvan? Trafikverket svarade att i dagsläget säger Northland 20 år, men det kan komma att bli längre. Fråga 16: Finns planer på att bygga viltstängsel längs väg 395? Trafikverket svarade att nej, viltstängsel dimensioneras efter trafikmängder och denna väg har för lite trafik. Fråga 17: Finns risk för saltning som locka vilt upp på körbanan? Trafikverket svarade att det blir aktuellt med förstärkta driftsåtgärder och det finns olika metoder för halkbekämpning. 7

8 Skriftliga synpunkter från allmänheten Totalt inkom 14 skriftliga yttranden till Trafikverket från allmänheten efter det genomförda samrådet. För att skydda privatpersonernas identiteter vid publicering på Internet skrivs inte namnen ut. Samtliga inkomna synpunkter och yttranden samt upprättade minnesanteckningar och protokoll finns diarieförda hos Trafikverket. Privatperson (1) Privatpersonen har förslag på åtgärder i Masugnsbyn för oskyddade trafikanter. Denne förordar att gång- och cykelvägar byggs ut i nödvändig omfattning samt att skoter- och hundspannstunnlar anläggs. Dessa tunnlar kan om de förläggs på lämpliga ställen även nyttjas av gång- och cykeltrafik. Räta ut kurvorna mellan Junosuando & Vittangi, nuvarande vägsträckning är från 1860-talet. Personen förordar en förbifart vid Masugnbyn som även kan nyttjas av LKAB:s dolomittransporter. Denne ser även att dagens driftsåtgärder bör utökas såsom plogning, hyvling och sandning vintertid. Hastigheten 50 km/h bör gälla genom hela Masugnsbyn. Personen ser även att Trafikverket bör fortsätta utreda alternativet järnväg för malmtransporterna. Nödvändiga åtgärder kommer att tas med i arbetsplanen för att skapa en trafiksäker miljö för de som går och cyklar. Frågan om tunnelpassage under vägen utreds vidare i kommande arbetsplan. Kurvrätningar samt stigningsfält kan bli aktuella, detta utreds vidare under arbetet med arbetsplan. Om behov finns kan det bli aktuellt att se över hastigheterna. Trafikverkets uppdrag är att göra åtgärder för att malmtransporter ska kunna ske med lastbil från Beslut om eventuell järnväg är inte fattat. Vid beslut om eventuell förbifart ställs kostnaden för att bygga samt underhålla den nya vägen mot vilka vinster som kan göras i form av ökad trafiksäkerhet, minskade intrång, minskade störningar samt minskade transportavstånd. Trafikverket ser positivt på att även LKAB lastbilar skulle trafikera en eventuell förbifart. Privatperson (2) Boende i Masugnsbyn förordar förbifart vid Masugnsbyn för att öka trafiksäkerheten för barn. Nödvändiga åtgärder kommer att tas med i arbetsplanen. Vid beslut om eventuell förbifart ställs kostnaden för att bygga samt underhålla den nya vägen mot vilka vinster som kan göras i form av ökad trafiksäkerhet, minskade intrång, minskade störningar samt minskade transportavstånd. Trafikverket ser positivt på att även LKAB lastbilar skulle trafikera en eventuell förbifart. Privatperson (3) Privatpersonen förordar upprustning av befintlig vägsträckning med nödvändiga åtgärder såsom stigningsfält och kurvrätning. Uppfarten Canyonbacken föreslås lösas som på väg E45 vid kraftverksdammarna, genom att använda två olika körfält för uppfart och nedfart. LKAB:s dolomittransporter gynnas inte av en förbifart i Masugnsbyn. Dessa transporter beräknas öka i framtiden. Även andra näringar i Masugnsbyn missgynnas av en förbifart då beräknad genomfartstrafik faller bort. Exempel på detta är det nyöppnade Truck stop North Canyon Center som räknar med 8

9 ökad genomfartstrafik som tillkommer som kunder. I Masugnsbyns övre del tar 2-3 hushåll sitt dricksvatten från grävda brunnar där tillrinningen av vatten sker från andra sidan av vägen. Information lämnas om kontaktperson för vattentäkten samt karta över området. Nödvändiga åtgärder kommer att tas med i arbetsplanen. Kurvrätningar samt stigningsfält kan bli aktuella, detta utreds vidare under arbetet med arbetsplan. Vägen kommer att ha en bredd av ca 8 m och det gör att det blir möjligt att göra omkörningar vid raksträckor. Vid beslut om eventuell förbifart ställs kostnaden för att bygga samt underhålla den nya vägen mot vilka vinster som kan göras i form av ökad trafiksäkerhet, minskade intrång, minskade störningar samt minskade transportavstånd. Trafikverket ser positivt på att även LKAB lastbilar skulle trafikera en eventuell förbifart. Åtgärder som rör säkerställande av dricksvattenförsörjning kommer att utredas vid kommande bygghandling. Privatperson (4) Personen har yrkesförarbakgrund och menar att vägsträckan Junosuando - Vittangi endast har två säkra omkörningssträckor för lastbil, varav den ena har ett backkrön mitt i sträckan. Vägen är smal för lastbilar att mötas på där Voustojoki bron ges som ett exempel. Personen menar att ny väg behövs mellan Voustokangas, 5 km söder om Masugnsbyn, till Parakkavägskälet, norr om Vittangi. Vägen bör vara minst 7,5 meter bred. Nödvändiga åtgärder kommer att tas med i arbetsplanen. Kurvrätningar samt stigningsfält kan bli aktuella, detta utreds vidare under arbetet med arbetsplan. Vägen kommer att ha en bredd av ca 8 m och det gör att det blir möjligt att göra omkörningar vid raksträckor. Privatperson (5) Boende i Masugnsbyn förordar en förbifart vid Masugnsbyn. Denne bedömer att en förbifart är en billigare åtgärd än att bygga gång- och cykelvägar samt att genomföra bulleråtgärder genom byn. Vid beslut om eventuell förbifart ställs kostnaden för att bygga samt underhålla den nya vägen mot vilka vinster som kan göras i form av ökad trafiksäkerhet, minskade intrång, minskade störningar samt minskade transportavstånd. Trafikverket ser positivt på att även LKAB lastbilar skulle trafikera en eventuell förbifart. Privatperson (6) Personen anser att upprustning av befintlig väg genom Masugnsbyn bör stoppas. Trafikverket är inte är tillräckligt insatt i problematiken kring detta åtgärdsförslag och anser att ny vägsträckning eller järnväg bör byggas för malmtransporterna. Menar att många personer i Masugnsbyn har reagerat efter samrådsmötet och tycker att Trafikverket kör över innevånarna om en breddning och upprustning av befintlig väg görs genom byn. 9

10 Trafikverkets uppdrag är att göra åtgärder för att malmtransporter ska kunna ske med lastbil från Beslut om eventuell järnväg är inte fattat. Vid beslut om eventuell förbifart ställs kostnaden för att bygga samt underhålla den nya vägen mot vilka vinster som kan göras i form av ökad trafiksäkerhet, minskade intrång, minskade störningar samt minskade transportavstånd. Privatperson (7) Personen anser att trafiksituationen är farlig vid Merasjärvi redan idag. Barn i området kan inte passera vägen på ett säkert sätt. Önskar inte mer trafik på väg 395. Trafikverkets uppdrag är att göra åtgärder för att malmtransporter ska kunna ske med lastbil från Beslut om eventuell järnväg är inte fattat. I Merasjärvi finns problem med trafiksäkerhet genom att det är en skarp kurva i byn och att hastigheten är hög. Vid arbetet med kommande arbetsplan kommer frågan om trafiksäkerhetshöjande åtgärder i byn att utredas vidare. Privatperson (8) Privatpersonen anser att farhågorna kring den ökade trafikintensiteten på grund av gruvverksamheten är kraftigt överdrivna. Menar att gruvverksamheten för med sig bättre vägar med mer driftsåtgärder såsom halkbekämpning. Är positiv till gruvtransporterna. Vägarna mellan Kaunisvaara och Svappavaara kommer att rustas upp och åtgärder kommer att utföras för att ge god trafiksäkerhet längs sträckan. Det för med sig positiva effekter, men oron hos de som bor längs sträckan tas på allvar. Privatperson (9) Personen undrar var i processen lösningar i form av transportband och linbana valts bort pga klimat, topografi och känslighet för avbrott. Denne anser sig inte känna igen dessa anledningar som problemområden för transportband och linbana utan ser många fördelar med sådan teknik, bl.a. lägre capex, hög kapacitet och visst finansiellt värde när exploatering är slut. Personen önskar få ta del av underlag som styrker valet som gjorts. Beslut att inte gå vidare med alternativa transportlösningar tas i processen åtgärdsval. Utredningen finns ännu inte tillgänglig för allmänheten eftersom beslut tas under våren Privatperson (10) Boende i Masugnsbyn lämnar uppgifter om fyra brunnar som fylls av vattenådror som är belägna cirka tre meter under väg 395. Risk finns att den ökade belastningen på vägen trycker sönder tillrinningen till brunnarna, att smältvattenavrinning kan förstöra brunnarna eller att mängden svallis på vägens ovansida ökar. Ritad karta bifogas yttrandet. Informationen tas med till arbetsplanen där nödvändiga åtgärder tas fram för att skydda vattentäkterna. 10

11 Privatperson (11) Personen tycker att det är positivt att berörda beretts möjlighet att lämna synpunkter under samrådstiden. Personen anser att väg 395 lider av bärighetsproblem och det finns för få p-platser och omkörningssträckor. Vägen är kurvig och överlag är sikten dålig. Skyltad hastighet är 90 km/h vilket gör det svårt att köra om tunga, långa fordon vid regn, dimma, halka eller snörök. Personen ger förslag på en generell hastighetsöversyn längs väg 395 men även vid korsningarna i Masugnsbyn och Merasjärvi. I korsningarna föreslås hastigheten sänkas till km/h samt en generell hastighetssänkning på väg 395 till 80 km/h. Busshållsplatser längs sträckan bör förses med bussficka och busskur. Omledning av viss tung trafik kan ske på nordvästra sidan av Masugnsbyn. P-platser bör anläggas var annan kilometer för att förenkla omkörning av tung trafik. Nödvändiga åtgärder kommer att tas med i arbetsplanen. Kurvrätningar samt stigningsfält kan bli aktuella, detta utreds vidare under arbetet med arbetsplan. Vägen kommer att ha en bredd av ca 8 m och det gör att det blir möjligt att göra omkörningar vid raksträckor och om behov finns kan det bli aktuellt att se över hastigheterna. Behov av parkeringsfickor utreds vidare under arbetet med arbetsplan. Privatperson (12) Fastighetsägare i Masugnsbyn anser att nuvarande trafik förbi fastigheten har ökat till den nivå som kan anses vara på gränsen till acceptabel beträffande miljö- och trafiksäkerhet. Byns samfällighetsförening har nyligen ingått ett nytt 10-årsavtal med LKAB gällande dolomituttag för transport till Kiruna och LKAB:s pelletstillverkning. Den trafiken har under senare år ökat markant. Väganslutningen från dolomitgruvan sker i uppförsbacke mot väg 395 och är i dag ej trafiksäker. Flertalet fastigheter ligger nära väg 395 vilket gör att de ifrågasätter möjligheterna att på ett betryggande sätt få till stånd trafiksäkra gång- och cykelåtgärder samt en dräglig miljö för de boende i husen. Fastighetsägarna bedömer åtgärden med förbifart som det absolut bästa alternativet. Dessutom finns grustäkter för vägmaterial i områdets omedelbara närhet. Nödvändiga åtgärder kommer att tas med i arbetsplanen för att skapa en trafiksäker miljö för de som går och cyklar. Vid beslut om eventuell förbifart ställs kostnaden för att bygga samt underhålla den nya vägen mot vilka vinster som kan göras i form av ökad trafiksäkerhet, minskade intrång, minskade störningar samt minskade transportavstånd. Trafikverket ser positivt på att även LKAB lastbilar skulle trafikera en eventuell förbifart. Personen undrar om åtgärder mot damm och buller kommer att åtgärdas innan malmtransporterna startar. Vidare undrar personen hur det blir med utfarter från fastigheter och gång- och cykelåtgärder om vägen breddas. Malmen kommer att köras fuktig från gruvan till omlastning varför dammåtgärder inte är aktuella i dagsläget. till Bullerberäkningar kommer genomföras. Utfarter längs sträckan kommer att säkerhetsanpassas. 11

12 Privatperson (14) Personen föreslår ny dragning för förbifart vid Masugnsbyn via befintlig väg mot Kurkkio och bifogar bild, se figur 1. Längs den sträckan bor inte så många samt att lastbilarna får köra ostört en lång sträcka utan branta backar. Trafikverket har inte utrett en väg mot Kurkkio utan har haft som inriktning att följa befintlig väg, men utreda möjlighet till förbifarter kring byar. För att en nysträckning av väg ska bli lönsam krävs att vägen ger en vägförkortning, vilket inte är fallet med det medsända förslaget. Yttranden från myndigheter och organisationer Totalt inkom sju skriftliga yttranden till Trafikverket från myndigheter och organisationer efter det genomförda samrådet. Nedan redogörs sammanfattningar av dessa tillsammans med Trafikverkets kommentarer. Yttrande från Kiruna kommun Förstudien omfattar Masugnsbyn och Merasjärvi i Kiruna kommun. Det finns inga detaljplaner inom den aktuella vägsträckningen. Väg 395 går igenom samhället Masugnsbyn och fungerar även som bygata. Den delar samhället i två delar. Trafiksäkerhetsåtgärder är nödvändiga och stor hänsyn måste tas till oskyddade trafikanter. En tydlig beskrivning av konsekvenserna för miljö och hälsa förutsätts utvecklas i arbetsplanen. Kiruna kommun förordar att konsekvenserna för Masugnsbyn utreds ytterligare i arbetsplanen. Barriäreffekten för rennäringen bör beskrivas i arbetsplanen och åtgärder såsom lämpliga passager anordnas. Ur miljösynpunkt poängteras fördelarna med järnvägstransporter jämfört med vägtransporter. Kiruna kommun förordar att utredning av järnvägssträckning skall, från ett miljömässigt perspektiv påbörjas omgående. Nödvändiga åtgärder kommer att tas med i arbetsplanen för att skapa en trafiksäker miljö för de som går och cyklar. Den samlade effekten för rennäringen beskrivs i ett särskilt PM, PM Förutsättningsanalys Rennäring. PM:et behandlar hur berörda samebyar påverkas av malmtransporterna, den ökade trafiken och vägåtgärder. Även påverkan från övriga verksamheter i området beskrivs. Trafikverkets uppdrag är att göra åtgärder för att malmtransporter ska kunna ske med lastbil från Beslut om eventuell järnväg är inte fattat. Yttrande från Gabna sameby Vägens sträckning genom Gabna samebys vinterbetesland är olycklig. Den går i zickzack och skär därigenom området både i väst-östlig som nord-sydlig riktning. Samebyn strävar efter att hålla 4-6 separata vintergrupper med renar och för detta tas samebyns hela vinterbetesland i anspråk. Detta medför att de allmänna vägarna ofta måste passeras. Renarna uppehåller sig vid vägen eftersom den ofta går över hedmark där det finns vinterbete för renarna. Det krävs stora arbetsinsatser att hålla renarna borta från vägen, samt att se till att de olika renhjordarna inte blandar sig med varandra. Gabna samebys renskötsel drabbas väldigt hårt av kommande malmtransporter. Samebyn påverkas även negativt av annan markanvändning t.ex. skogsbruk, skotertrafik, rovdjurstryck, vindkraftsparker. Detta påverkar deras möjligheter att bedriva rennäring 12

13 i området. Skadelindrande åtgärder bl a i form av viltstängsel på ömse sidor av transportvägen, uppförande av enklare ekodukter utefter hela sträckan mm bör upprättas. Samebyarnas påverkan och behov har utretts i särskild förutsättningsanalys. Resultatet av förutsättningsanalysen har arbetats in i den förslagshandling som ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Samråd med samebyar kommer att fortgå under hela projektets gång. Yttrande från Skogsstyrelsen Skogstyrelsen skriver att förstudien visar på stora förändringar i trafikmiljön men att det inte till så stor del berör skogliga miljöer. Dessa är redan påverkade av vägen och en breddning ger endast marginella förändringar. Yttrande från Naturskyddsföreningen Pajala Naturskyddsföreningen betonar att intrång i värdefulla natur och kulturmiljöer bör begränsas. Vidare skall vägdagvatten hanteras på ett sådant sätt att det inte tillåts kontaminera värdefulla vattendrag i området. Arbete i, vid och längs vattendrag skall också ske med försiktighet, där särskild hänsyn skall visas under fiskens lekperioder. SNF Pajala bedömer att Trafikverket så fort som möjligt bör påbörja förstudier och projektering av väganslutning från gruvområdet till Junosuando. För att berörda byarna Junosuando, Masugnsbyn och Vittangi ska friläggas från berörd gruvtransport till Svappavaara bör förbifarter anläggas för att minimera olyckor, buller och emissioner. På lång sikt bör en järnvägslösning eftersträvas. Allt arbete kommer att utföras med beaktande av omgivande natur- och kulturmiljöer och nödvändigt intrång minimeras. Yttrande från Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten avstår från att yttra sig över förstudien. Yttrande från Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra om förstudien. Huskykompaniet I byn Merasjärvi finns turistföretaget Huskykompaniet som sysslar med hundspannkörning. Väg 395 korsas, vid skoterleden norr om Merasjärvi, cirka 2-10 gånger per dag med upp till tio hundspann. Företaget har en vildmarkscamp vid Kalixälven där stugorna nyttjas årligen från december till sista april. Man är från företagets sida orolig att en liknande olycka som hände i Jukkasjärvi 2011, där en personbil körde på ett hundspann, skall uppstå i byn i och med malmtransporterna. Vidare framför de att trafikförhållandena inne i Merasjärvi inte beskrivits på ett tillräckligt bra sätt. De vill lyfta fram att barn bor på båda sidor om väg 395 där skyltad hastighet är 90 km/h. Barnen behöver korsa vägen för att kliva på skolskjutsen. 13

14 Bussarna använder en p-plats som hållplatsläge men den är ibland upptagen rastande långtradarekipage vilket medför att bussen tvingas stanna direkt på vägen. En badplats och ett kulturminne i form av en kvarnmiljö ligger efter väg 395 dit barn går och cyklar. Vidare påpekar de att skyltarna för byn är felplacerade vilket medför att hastighetsbegränsningar genom byn saknas. Byn ligger på ömse sidor av väg 395. Förstudien kompletteras så att den innehåller relevant information om byn Merasjärvi. I Merasjärvi finns problem med trafiksäkerhet genom att det är en skarp kurva i byn och att hastigheten är hög. Vid arbetet med kommande arbetsplan kommer frågan om trafiksäkerhetshöjande åtgärder i byn att utredas vidare. Samråd i vägplanen Samråd med allmänheten Den 14 oktober 2013 hölls ett samrådsmöte på North Canyon Center, Masugnsbyn, protokoll se bilaga 1. Inför mötet skickades kallelser ut till berörda fastighetsägare, indirekt berörda fastighetsägare samt övriga intressenter. Annonsering skedde även i lokalpress. På mötet redovisades förslag på utformning av vägen. Skriftliga synpunkter redovisas nedan. Synpunkter från enskilda sakägare Merasjärvi 1:3, anser sig bli hårt drabbad med stort intrång vid det nya broläget. Uttrycker oro över lastbilssläp som har vält längs sträckan. Drabbade markägare får ersättning för intrång. Ersättningsfrågor hanteras genom fortsatt samtal mellan fastighetsägaren och markförhandlare på Trafikverket. MaKSprojektet genomförs för att vägen ska bli säkrare och risken för olyckor ska minska. Vattenverksamhet och Natura 2000 Merasjärvi S:3, påtalar att fisk har planterats in i Myllyjoki. Projektet tar hänsyn till att vattnet har potential för att vara laxförande, genom att styra byggande till tider då fisken inte vandrar och leker. Trummor och broar byggs så att vandringshinder inte uppstår. Samråd med myndigheter och organisationer Northland Resources AB och Cliffton Skriftliga samråd har hållits med Northland Resources AB:s underentreprenör Cliffton som kommer att genomföra vägtransporterna av malm från gruvan i Kaunisvaara till omlastningscentralen i Svappavaara. Utformningen av parkeringsfickorna längs vägen har skett i samförstånd med underentreprenören. 14

15 Samebyar Inom ramen för det samarbetet kommer åtgärder att tas fram som minskar konsekvenserna för Gabna sameby. Kontinuerligt samråd hålls med berörda samebyar i den omfattning som krävs för att förebygga störningar på renskötseln. Åtgärdsförslag utgår från det som framkommit i förutsättningsanalysen för rennäringen berörande hela sträckan Kaunisvaara- Svappavaara samt de kontinuerliga samråden. Enligt förutsättningsanalysen kan åtgärder som upprättande av rutiner för informationsutbyte, trafikledning, övervakare (supervisor), siktröjning, stängsling mm bli aktuellt. Trafikverket tar fram renpåkörningsstatistik för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara. Om det visar sig att renpåkörningarna ökar markant på någon delsträcka kan åtgärder som stängsling och någon typ av säkra passager över vägen bli aktuella. Det är lämpligt med uppföljning av effekterna av sådana åtgärder. Samråd med samebyarna kommer att fortgå under en tid efter att projektet har avslutats. Ett samarbetsavtal har tecknats mellan Trafikverket och Gabna sameby och kontinuerligt samråd hålls med samebyn. Samebyn lämnar inte yttranden för varje vägplan utan deras synpunkter lämnas vid samrådsmöten. Gabna har önskemål om provisoriska stängsel/flyttbara stängsel då vägarna saltas hårt. Trafikverket verkar för att ett utvecklingsprojekt med ny teknik kopplat till Gabna sameby kommer till stånd. Projektet ska utgå från genomförda och pågående liknande projekt inom området med fokus på kunskapsuppbyggnad. Koppling till akademisk institution och universitet är möjlig. Resultat från utvecklingsprojektet kan användas i MaKS projektet samt även i kommande projekt. Förutsättningar att koppla projektet till transportören samt till Trafikverkets intelligenta transport system (ITS) är möjlig. Ledningsägare Samråd har skett med ledningsägare för att överföra information angående projekteringen av vägen, samt läget för befintliga ledningar och önskemål om förändringar i samband med att vägen byggs om. Kiruna kommun har optoledningar inom vägområdet längs hela sträckan på vägens högra sida i längdriktningen. Samråd har hållits med Geomatikk som är entreprenör åt Skanova, vilka är ledningsägare av optokabel längs väg 395. Mer samråd krävs i byggskedet eftersom optokablar kommer att beröras av projektet. Vattenfall Eldistribution AB har inga anläggningar mellan Masugnsbyn och Merasjärvi som blir berörda enligt vägplan. Skriftliga synpunkter från allmänheten Inga skriftliga synpunkter har inkommit Luleå den 13 december 2013 Delprojektledare Kenneth Enbom Trafikverket 15

16

17

18

19

20 Närvaroförteckning Namn Adress Ägarförhållande Närv. Bergström Carl Johan Karbins Väg Morjärv Bergström Lars Erik Gjutaregatan Älvsbyn Bergström Peter Vännfors Vännäs Bergström Sven Erik Masugnsbyn Vittangi Björnström Håkan Masugnsbyn Vittangi Björnström-Granlund Ann-Loise Fiskarevägen Kiruna Eriksson Anita Puoitakvägen 5 B Malmberget Eriksson Barbro Stenrösvägen 1 lgh Uppsala Eriksson Christian S:t Olofsgatan 28 C lgh Uppsala Eriksson Hans Göran Stenrösvägen 1 lgh Uppsala Eriksson Jan Rudenschöldsgatan 15 B lgh Göteborg Eriksson Kent Gruvvägen 10 B lgh Kiruna Eriksson Torsten Sigvard Ingemar Kiruna Söderbergsgatan Kiruna Fredriksson Fredrik Lars-Uno Masugnsbyn Vittangi Gustafsson Anna Katarina Dövestad Lindsborg Oskarshamn Gustavsson Lars Box Junosuando Gustavsson Nils Lennart Tellusvägen Kiruna Gärdemalm Kerstin Anita Smedsgatan 2 lgh Umeå Holmberg Kent Roger Klippvägen Kiruna Holmberg Maria Movägen Kiruna Hugin Kenneth Triangelvägen 6 A Kiruna Hugin Roland Schouggatan 21 lgh Kiruna Isaksson John Eilert Mossvägen Kiruna MERASJÄRVI 6:1, 1/24 lagfaren ägare MERASJÄRVI 6:1, 1/24 lagfaren ägare MERASJÄRVI 6:1, 1/24 lagfaren ägare MERASJÄRVI 6:1, 1/8 lagfaren ägare MERASJÄRVI 6:1, ställföreträdare MERASJÄRVI 6:7, 1/1 lagfaren ägare MASUGNSBYN 10:10, 1/3 lagfaren ägare MERASJÄRVI 6:1, 1/12 lagfaren ägare MERASJÄRVI 6:5, 1/1 lagfaren ägare MERASJÄRVI 1:3, 1/2 lagfaren ägare MASUGNSBYN 13:2, 3/10 lagfaren ägare MASUGNSBYN 13:2, 3/10 lagfaren ägare MASUGNSBYN 13:2, 3/10 lagfaren ägare MASUGNSBYN 6:4, 1/4 lagfaren ägare MASUGNSBYN 6:5, 1/4 lagfaren ägare MERASJÄRVI 1:3, 1/2 lagfaren ägare MERASJÄRVI 8:1, 1/1 lagfaren ägare MASUGNSBYN 15:1, 1/1 lagfaren ägare MASUGNSBYN 10:10, 1/3 lagfaren ägare KRONOSTUGUPLATSEN 2:2, 1/2 lagfaren ägare KRONOSTUGUPLATSEN 2:2, 1/2 lagfaren ägare MASUGNSBYN 6:4, 1/4 lagfaren ägare MASUGNSBYN 6:5, 1/4 lagfaren ägare MERASJÄRVI 6:1, 1/18 lagfaren ägare MERASJÄRVI 6:1, 1/18 lagfaren ägare PARAKKA 15:3, 1/2 lagfaren ägare PARAKKA 15:3, 1/2 lagfaren ägare MASUGNSBYN 6:2, 1/1 lagfaren ägare MASUGNSBYN 6:3, 13/50 lagfaren ägare MASUGNSBYN 6:3, ställföreträdare