Partier i kommunpolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Partier i kommunpolitiken"

Transkript

1 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet gissur ó erlingsson

2 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Grafisk form och produktion Kombinera Omslag Ninni Oljemark Tryck Edita Västra Aros AB, Västerås 2008 ISBN

3 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet gissur ó erlingsson

4

5 Innehåll Författarens förord 7 Exekutiv sammanfattning 9 1. Inledning Politiska partier och den representativa demokratin Internationell utblick Partier och makt i lokalpolitiken vad vet vi? Förankring och koordination i fyra lokala partiorganisationer Sammanfattning och avslutande reflektioner 103

6 Förord Håller vi på att kommunalisera den lokala demokratin? Varför minskar antalet medlemmar i de politiska partierna? Och vad vet vi om partiernas roll i styrning och ledning av kommuner, landsting och regioner? Dessa frågor är hämtade från diskussioner om den lokala och regionala demokratins förnyelse. Hittills har det funnits relativt lite kunskap som ger svar på frågorna. Sveriges kommuner och landsting ska verka för att främja förnyelsen av den lokala demokratin. Det görs framför allt genom kunskapsutveckling om demokratins förutsättningar och former men också inom ramen för olika utvecklingsprojekt. Partiarenan ingår inte i SKL:s uppdrag men uppdraget kräver kunskap om partierna och hur partierna fungerar och samspelar med de formella institutionerna. Med en sådan kunskap kan förhoppningsvis bättre avvägda ställningstaganden göras vid utveckling av såväl demokrati som ledning och styrning. Vår förhoppning är att kunskapsöversikten ska inspirera till samtal och debatt om den lokala demokratins förnyelse. Studien har finansierats av SKL:s FoU-råd. Åsikter och slutsatser är författarnas och de medverkandes egna. Stockholm, april 2008 Lennart Hansson Anna Lindström

7 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet 7 Författarens förord Det er i kommunane folk møter politikken i praksis og kommunane er styrt av dei politiske partia. Hans-Erik Ringkjøb (2004:16) Denna rapport har möjliggjorts av finansiering från Sveriges kommuner och landsting. Ett tack ska riktas till Henry Bäck, Bo-Per Larsson och Anna Lindström för goda råd. Jag står också i tacksamhetsskuld till Erika Isaksson, Sara Kalm, Karl Loxbo, Per Nilsson och Peter Santesson-Wilson för synpunkter under arbetets gång. Slutligen, ett mycket stort tack till de politiker som satte av tid för samtal med mig. Alla eventuella fel och misstag som återfinns i texten är naturligtvis mina egna. Jag ska ta tillfället och ägna lite av förordsutrymmet till att förtydliga bakgrunden till, och ambitionen med, rapporten. En första utgångspunkt är att partierna spelar en central roll för upprätthållandet av demokratisk legitimitet, men samtidigt är kunskapsbristen stor beträffande hur partierna i praktiken fungerar ute i kommunerna. En andra utgångspunkt är de problem för den representativa demokratin som man kan se idag, t.ex. ökad misstro mot politiska institutioner, partier och politiker, minskat valdeltagande, framgångar för s.k. antietablissemangspartier samt vikande medlemstal och sjunkande partipolitiskt engagemang. I försök att vända denna negativa utveckling har flertalet svenska kommuner introducerat deltagar- och direktdemokratiska reformer för att engagera medborgarna. Nedslående nog förefaller de demokratistärkande innovationerna inte ha fått önskad effekt. Hur ska detta tolkas? Min inställning är att mycket av forskningen om den representativa demokratins bekymmer samt många av de akademiker och praktiker som försökt tänka ut åtgärder för att vända den problematiska utvecklingen ofta missar en central uppgift: att rikta uppmärksamhet mot de etablerade politiska partierna och gräva djupare i frågan hur de faktiskt fungerar internt. Vi har nämligen inte skäl att förvänta oss att de lokala demokratisatsningarna ska nå önskade resultat om inte partierna redan från början utgör tillfredsställande kanaler mellan medborgarna och det politiska beslutsfattandet. Dessa kanaler torde vara viktigast på den nivå där medborgarna oftast möter partirepresentanter öga mot öga, i kommunerna. Därför fokuserar rapporten på att beskriva hur de lokala partiapparaternas interna besluts- och förankringsprocesser tycks fungera.

8 8 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet Genom att vi fördjupar oss i denna uppgift uppnås också en annan målsättning. Eftersom det är ont om kunskap om partiernas inre liv, har min ambition varit att sammanställa relevant forskning som finns på området. Jag försöker ge läsaren en så heltäckande kunskapsorientering som möjligt över fältet partiernas inre liv på lokal nivå. Därigenom fås en viss överblick över forskningen om de problem och utmaningar den kommunala representativa demokratin står inför, och läsaren kan själv gå vidare och fördjupa sig i de underområden som intresserar just henne eller honom. Den underliggande ambitionen är m.a.o. att rapporten förutom att rikta uppmärksamhet mot de lokala partiorganisationernas inre liv och stimulera till diskussion om partiernas roll i upprätthållandet av den lokala demokratins legitimitet också ska läsas som en inventering av vad som skrivits om partiernas roll i den lokala politiken. Gnesta, 3 januari 2008 Gissur Ó Erlingsson

9 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet 9 Exekutiv sammanfattning Den politiska styrningen av svenska kommuner är underutforskad. Kunskapsluckor finns rörande hur partier fungerar internt. Eftersom partier spelar en viktig roll i den lokala representativa demokratin betyder detta att kunskapen om lokalpolitikens processer är begränsad. På basis av aktuell forskning är syftet därför att kartlägga partiernas interna förankrings-, koordinations-, och beslutsprocesser på kommunal nivå. Aktuell forskning säger att partierna har genomgått interna förändringar och fått det svårare att t.ex. kanalisera medborgarnas önskemål. Deras förmåga att upprätthålla det politiska systemets legitimitet tros därför ha försvagats. En metodologisk poäng är att om vi fokuserar blicken på lokalnivåns partiorganisationer så kan vi lära oss mer om dessa inomorganisatoriska förändringar. Studier från Storbritannien, Danmark, Norge och Finland antyder att de lokala partiapparaterna avviker från idealtypen för folkrörelse- eller masspartier och tecken på maktkoncentration finns: Medlemsmöten är illa besökta. Medlemsorganisationens betydelse urholkas: den fyller inte längre några sociala funktioner och dess inflytande över fullmäktigegruppen minskar. Delegation inom fullmäktiges partigrupper gör att makt koncentreras till de lokala toppolitikerna. Formella institutioner minskar i betydelse, vilket innebär att faktiska beslut inte fattas på formella möten utan avhandlas mer informellt. Svensk forskning pekar på samma avsteg från idealtypen för folkrörelseeller masspartier, samt uppmärksammar tendenser till maktkoncentration i kommunerna: Medborgarna anser att partier och politiker inte lyssnar till deras behov och en utbredd misstro riktar sig specifikt mot kommunpolitiker. Partiernas medlemstal har nästan halverats mellan 1991 och 2007 och medlemsmöten är illa besökta. Medlemsorganisationernas inflytande över fullmäktiges partigrupper är litet.

10 10 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet Inom fullmäktiges partigrupper finns ojämlikheter i makt och inflytande: kommunalråd och nämndgruppledare har stor makt i förhållande till renodlade fritidspolitiker. Folkvalda kommunfullmäktige upplevs som transportkompanier: beslut fattas i styrelse och nämnder, möjligen också i informella s.k. korridorförhandlingar. Hel- och deltidspolitikerna samverkar med högre tjänstemän så att dessa frikopplar sig från fritidspolitikernas påverkan. Rapporten illustrerar förankrings- och koordineringsprocesser genom fallstudier som kartlägger fyra lokala partiapparater. Ur fallstudierna genereras sex diskussionspunkter: Socialdemokrater och moderater definierar sitt mandat olika: de förra upplever sig ha ett bundet mandat från partiet, medan de senare upplever sig ha ett fritt mandat att agera efter eget huvud. Frågor att diskutera: Gäller detta allmänt? Hur ser det ut inom andra partier? Uppfattningen om hur relationen mellan medlemsorganisationen och partigruppen bör institutionaliseras skiljer sig åt. Frågor att diskutera: Hur ser relationen mellan medlemsorganisation och partigrupp ut generellt? Vilken relation uppfattas generellt sett vara önskvärd av kommunpolitiker? Förutsättningarna att noggrant förankra politiken uppges vara betydligt kärvare för partier i majoritet jämfört med hos partier i opposition, oavsett partifärg. Förankringsbekymren torde vara än större ju fler partier det är som ingår i de styrande koalitionerna. Fråga att diskutera: I vilken utsträckning gäller detta generellt ute i kommunerna? Det vittnas om höga krav på snabba beslut och besked. Fråga att diskutera: Är det möjligt att bevara folkrörelsepartiets krav på förankringsarbete när partierna verkar i en miljö med snäva tidshorisonter? Det vittnas om krav på partidisciplin. Frågor att diskutera: Hur utbrett är fenomenet partipiska, upplever fullmäktigeledamöter lojalitetskravet som ett problem och i så fall varför? Det vittnas om att ett litet fåtal dominerar medlemsmötena. Frågor att diskutera: Hur ser typiska medlemsmöten ut, och i vilken utsträckning motsvaras idealet om öppna, inbjudande demokratiska samtal?

11 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet 11 Mot bakgrund av de ovan redovisade resultaten dryftas reformer som kan stärka partiernas ställning i den lokala representativa demokratin. Dessa delas upp i två kategorier: Reformer som riktar in sig på lokalpolitikens spelregler: förstärkt fullmäktige, majoritetsstyre i kommunerna, starkare kommunal självstyrelse, kommunsammanläggningar. Reformer som riktar in sig på partiernas interna organisation: antingen [a]restaurera folkrörelsemodellen eller [b] ge efter för omvärldstryck och renodla kampanjpartimodellen. Huruvida man föredrar den ena strategin framför den andra är avhängigt demokratisynen.

12 12 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet 1. Inledning Ungefär två tredjedelar av Sveriges totala offentliga utgifter förvaltas av kommuner och landsting. Dessa medel finansierar verksamheter som de allra flesta medborgare någon gång under sin livstid kommer i kontakt med, t.ex. barnomsorg, grundskola, gymnasium, socialtjänst, sjukvård och äldreomsorg. Svenskens relation till det offentliga är därför i mycket hög grad en fråga om relationen till kommunen och landtinget. Hur politiken fungerar på dessa nivåer torde därför spela en central roll för det politiska systemets demokratiska legitimitet. Men vad vet vi egentligen om hur politik blir till ute i kommuner och landsting? Med tanke på de senaste decenniernas debatt om den representativa demokratins kris har förvånansvärt lite skrivits om detta. Thorbjörn Nilsson (2001) fångar kunskapsläget på ett bra sätt när han konstaterar att såväl svenska akademiker som den offentliga debatten ofta utgår från en romantiserad föreställning om hur den kommunala representativa demokratin fungerar (jfr Bäck 2006). Nilsson illustrerar denna typiska föreställning med en modell över kommunens viktigaste institutioner: 1 Figur 1. Romantiserad modell över kommunpolitikens funktionssätt (Nilsson 2001:13). POLITIK IN Krav, stöd Partierna Fullmäktige Medborgare KS Nämnder Förvaltning POLITIK UT Beslut 1 Delar av denna modell har Henry Bäck (2007:245) beskrivit som de svenska kommunernas konstitution. De huvudsakliga byggstenarna i denna är fullmäktige, styrelsen och nämnderna. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs av kommuninvånarna i allmänna val. Fullmäktige väljer i sin tur styrelse och nämnder, vars uppgift är att bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Styrelsen är inte överordnad nämnderna, men på grund av speciella arrangemang intar den en central ställning i kommunpolitiken (t.ex. kan man i kommunallagen [SFS 1991:900, 6 kap., 1 ] läsa att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet ). Nämnderna, som vanligen avgränsas från varandra efter politiksektorer, är ett slags styrelser för sina respektive delar av förvaltningen, dvs. apparaten som finns för administration, myndighetsutövning och tjänsteproduktion.

13 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet 13 Modellen tar avstamp i det vänstra flödet (politik in). Där återfinns också de politiska partierna. Deras uppgift beskrivs ofta i termer av att fånga upp och kanalisera medborgarnas behov och synpunkter till det folkvalda kommunfullmäktige. Där blir behoven och synpunkterna föremål för demokratiskt beslutsfattande av de folkvalda ledamöterna. Det högra flödet (politik ut) utgörs av kommunernas s.k. managementdel (Pierre 1995) som är inriktad på verkställande och uppföljning av de folkvaldas demokratiskt fattade beslut. Detta flöde består av kommunstyrelse, nämnder och förvaltningar. Modellens bas utgörs av medborgarna som ingår både i modellens in- och utflöde. I inflödet är de väljare, partimedlemmar samt engagerade i förhållande till politiska partier och enskilda politiker. I utflödet är de brukare av, samt klienter och kunder hos, den service som kommunerna producerar (jfr Montin 2004:27 31). De politiska partierna spelar en avgörande roll i detta system. Deras särställning gör dem till det kommunala representativa systemets livsnerv. 2 Det är partierna som i offentliga val bl.a. genom sina partiprogram, lokala handlingsplaner och de representanter som placerats på fullmäktigelistorna konkurrerar om väljarnas gunst. Efter att rösterna räknats får representanter för de segrande koalitionerna väljarnas mandat att styra kommunen i den riktning partierna gett uttryck för i partiprogram och lokala handlingsplaner. Härigenom garanterar partierna att en politisk styrning i kommunerna etableras och genom deras verksamhet skapas förutsättningarna för en demokratisk politisk styrning. Härigenom råder inga tvivel om att partierna i dagsläget utgör en nödvändig förutsättning för en demokratiskt legitim ordning i kommunerna. Utgångspunkten är här att ensidigt fokus på formella politiska institutioner ger en dimmig bild av de faktiska politiska processerna i svenska kommuner. Modeller som figur 1 ovan, förmår inte hantera det faktum att stora delar av kommunpolitiken är konstitutionellt oreglerade. Henry Bäck (2006) går till och med så långt som att hävda att den oklara konstitutionella regleringen av kommunerna fått till följd att lokalpolitiska processer i stor utsträckning regleras av informella institutioner. Dessa institutioner skapas i hög grad av de poli- 2 I förhållande till jämförbara länder framstår partiernas grepp om den svenska lokalpolitiken som särskilt stark (t.ex. Bäck och Johansson 2006:15). Bäck (2006:66) visar att svenska kommunstyrelseordförande (KsO, eller borgmästarna som de kallas i undersökningen) ligger i topp bland de europeiska länderna både vad gäller partimedlemskap och partisignifikansindex. Märk även att det bara är partier som får nominera kandidater till de kommunala förtroendeposterna i fullmäktige, styrelser och nämnder. Till skillnad från många länder ställs dock i Sverige inga särskilda krav på en organisation för att få kalla sig ett parti. Visserligen rekommenderas att man registrerar sitt partinamn, men detta är inget tvång. I praktiken är det så att den som nominerar kandidater automatiskt blir ett parti.

14 14 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet tiska partierna. Därför står följande klart: En undersökning som strävar efter att kartlägga hur lokalpolitiken växer fram, och därigenom försöka bedöma hur demokratiskt legitima lokalpolitikens processer är, gör klokt i att utse partierna till analysens huvudaktörer (jfr Copus 2004:97; Ringkjøb 2004:10). Det är skälet till att denna rapport riktar uppmärksamhet mot de politiska partiernas lokalorganisationer Tre underutforskade områden Grundtanken i den svenska representativa demokratin har under en lång tid varit att medborgarna först och främst ska utöva politiskt inflytande genom de politiska partierna. Att partierna är nödvändiga för det politiska systemets funktionsduglighet och demokratins legitimitet understryks på många håll. Bl.a. kunde man i Demokratiutredningens slutbetänkande läsa att den representativa demokratin [i praktiken är] en partidemokrati Något demokratiskt acceptabelt alternativ till att låta [partierna] utgöra huvudinstrument för den politiska maktutövningen föreligger inte (SOU 2000:1, s. 29). Året därpå konstaterade Kommundemokratikommittén att partiväsendets centrala roll för demokratin är uppenbar, vilket betyder att vad som än händer inom partierna och hur partierna väljer att agera blir avgörande för hur den svenska demokratin utvecklas (SOU 2001:48, s. 72). 4 I anslutning till utsagor om partiernas särställning i den svenska demokratin bör vi oroa oss för Agne Gustafssons (1996:143) iakttagelse, att den politiska styrningen av svenska kommuner utgör ett illa utforskat område. Kombineras iakttagelsen med insikten att de politiska partiernas interna processer utgör något av partiforskningens svarta hål 5, blir resultatet anmärkningsvärt. Efter- 3 Colin Copus (2004:15) för samma resonemang. Han menar att samhällsvetare har missat viktig information om lokalpolitikens egentliga funktionssätt när de stirrat sig blinda på formella institutioner. Copus skriver att [t]o fully understand the impact of party on local politics and democracy it is necessary to move beyond the structure and organisation to focus on what might be called the dynamics of the political process. Detta bör inte komma som någon nyhet för den som är eller har varit kommunpolitiskt aktiv: i slutändan verkar många viktiga beslut fattas på partiernas gruppmöten eller efter informella s.k. korridorförhandlingar inte i kommunfullmäktige. För två av få nedtecknade empiriska illustrationer av hur kommunpolitikens informella institutioner i Sverige kan fungera, se Andersson och Ecks (2005) magisteruppsats, Politisk styrning i kommuner, samt Petter Wrennes (1997) licentiatavhandling Kontakter och förankring. 4 Som blir tydligt i kapitel två är detta naturligtvis inget som är unikt för Sverige. Bl.a. skriver Alan Ware (1996:1), redan på första sidan i den populära läroboken Political Parties and Party Systems: In contemporary states it is difficult to imagine there being politics without parties. 5 Exempelvis konstaterar Olof Petersson (1993a:125) att kunskapen om beslutsfattande och med-

15 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet 15 som forskning om politisk styrning i kommuner och partiernas interna processer är lätträknad, följer automatiskt att forskning om partiernas roll i den lokala demokratin är en bristvara. Detta gäller såväl i Sverige som för andra länder. Två av de forskare som på allvar intresserat sig för dessa frågor i det internationella akademiska samtalet menar bl.a. att [m]uch of the literature on political parties tends to ignore the local dimension almost completely (Copus 2004), samt att [o]ften missed [ ] is the relationship between grassroot political parties and the effect of their efforts upon sub-national institutions such as local government (Clark 2007:3; jfr Clark 2004). 6 Eftersom partier spelar en avgörande roll för den kommunala representativa demokratins legitimitet, men att vi vet väldigt lite om deras inre liv, följer att vi i praktiken vet ganska lite om hur demokratin i praktiken fungerar ute i kommunerna. Det är mot denna bakgrund rapporten ska läsas. Den utgör ett försök till att sammanfatta, uppdatera och stärka kunskapen på områdena politisk styrning i kommuner, de lokala partiorganisationernas inre liv och partiernas roll i den lokala demokratin. lemsdemokrati inom partierna har stora luckor, och Tommy Möller (1993: 184) menar att frågan om hur den interna demokratin fungerar och har fungerat inom de svenska partierna [framstår som] eftersatt. Jan Teorells (1998:19) mer uppdaterade översikt bekräftar intrycket: Kunskapsläget om i synnerhet de interna beslutsprocesserna i våra partier är bristande (se även Johansson 2005). I sammanhanget kan noteras att Teorell (1998:346f) är den enda som bemödat sig om att rigoröst studera interndemokratin i svenska partier (han undersöker [s] och [m]), och pekar på väsentliga brister i den interna demokratins sätt att fungera: Det är med liten faktiskt påverkan från partiorganisationerna, och med små påverkansmöjligheter i förväg, som besluten fattas av ett mindre antal personer i ledningskretsen. Till detta ska läggas att en färsk internationell kommentar till forskningsläget (Allern och Pedersen 2007:86) poängterar att det råder brist på analyser av partiernas interndemokratiska procedurer. 6 Ringkjøb (2004:10) gör samma bedömning av forskningsläget: Trass i den relevansen partia har for lokalpolitikken, og at kommunepartia etter mi meining vil utgjere ei vesentlige side ved partia som fenomen, er undersökningane på lokalnivået få., en bedömning som bekräftas av Buch Jensens (2000) samt Gezers och Saizs (1999) översiktskommentarer. Märk dock att bedömningen gäller för parti- och kommunforskningen generellt. Det finns undantag från denna generella regel. I Sverige handlar det framför allt om Tommy Möller (1999) samt Gullan Gidlund och Tommy Möller (1999). Hit hör även Ecks och Anderssons (2005) studie av den politiska styrningen i Norrköpings kommun och Petter Wrennes (1997) undersökning om kommunstyrelseordförandens förankringsarbete (här diskuteras dock demokrati- och legitimitetsaspekter sparsamt). Äldre exempel är Sven-Runo Bergqvist med fleras (1975) analys av kommunsammanslagningarnas effekter för partiorganisationernas verksamhet samt Nils Brunssons och Sten Jönssons (1978) studie av lokalpolitikers inflytande på kommunpolitiken. Ser vi specifikt till Möller (1999), intresserar han sig bl.a. för påståendet att partierna blivit allt sämre på att länka medborgarnas vilja till de styrande i den demokratiska processen, och konstaterar att [d]et framstår som nödvändigt att i högre utsträckning än hittills rikta strålkastarljuset mot det lokala planet för att nå förståelse för de problem partiväsendet står inför. Möllers slutsats utgör sålunda ett motiv för mig att företa föreliggande undersökning.

16 16 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet 1.2 Rapportens syfte 7 Att läroböcker, forskning och samhällsdebatt ofta utgår från en romantiserad bild av kommunpolitikens processer, samt att kunskapen om partiernas interna processer är bristfällig, ringar in rapportens tematik. Syftet är i första hand beskrivande, att kartlägga befintliga svar på och genom explorativa fallstudier besvara följande frågor: Hur ser partiernas interna besluts- och förankringsprocesser ut i förhållande till den politik som förtroendevalda driver i fullmäktige, nämnder och styrelse? Mot denna bakgrund, hur demokratiskt legitima kan kommunpolitikens processer sägas vara? Ambitionen är att rapporten ska stimulera till diskussion om hur partiernas faktiska inre liv kan påverka den lokala politikens legitimitet. Detta görs genom en sammanfattning och uppdatering av det befintliga kunskapsläget samt fallstudier som beskriver hur partiernas koordinerings-, förankrings- och beslutsprocesser ser ut i fyra lokala partiorganisationer. Syftet ska uppfyllas i fem steg. Upplägget av rapporten följer ett slags trattmodell där vi sakta rör oss från generella till allt mer konkreta frågeställningar. Vart och ett av dessa steg motsvaras av de fem återstående kapitlen. För det första sätts forskningsproblemet i ett större sammanhang genom (a) en presentation av de uppgifter som partier bör fylla i det representativa systemet samt (b) en översikt av forskningen om partiernas förändrade roll i västerländska demokratier (kapitel två). För det andra presenteras huvudresultat från 7 Rapportens tema har viss släktskap med den klassiska samhällsvetenskapliga maktforskningen. Historiskt sett har denna rört sig i spänningsfältet mellan den s.k. elitismen och den s.k. pluralismen. Här målade elitteoretikerna Floyd Hunter (1953) och Charles Wright Mills upp en dyster bild. De menade att väljare och partimedlemmar har extremt litet politiskt inflytande. Istället är makten över dagordningen och beslutsfattandet koncentrerad till ett litet fåtal inom den politiska, ekonomiska och vetenskapliga sfären. Den mest kända representanten för pluralismen är Robert A. Dahl (1961), som i boken Who Governs? studerade maktstrukturer i New Haven. Slutsatserna gick i clinch med elitteorin, och Dahl menade att makten ingalunda finns hos en maktelit. Snarare fann han att makten var spridd mellan ett antal konkurrerande eliter, som ibland t.o.m. samarbetade med varandra. I ärlighetens namn ska sägas att Dahl var tämligen tveksam till om det politiska systemet verkligen skulle kallas för demokrati, han valde att kalla det faktiska politiska system han identifierade för polyarki. Detta sagt, föreliggande rapport ska inte läsas som en maktstudie à la den beskrivna genren. Även om viss släktskap existerar med denna genre, vill jag markera att ambitionerna är snävare, då syftet avgränsas till att beskriva hur koordinering, delegering, beslutsfattande och förankring kan se ut i svenska partiorganisationer på lokalnivån.

17 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet 17 forskning om partiers roll i lokalpolitiken i länder som är jämförbara med Sverige, där syftet är att ge referenspunkter till hur situationen ser ut i andra länder (kapitel tre). För det tredje sammanställs forskning som har bäring på frågor om partier, makt och legitimitet i Sverige. Här redovisas forskningsresultat om (i) maktfördelning inom lokalorganisationerna horisontellt, (ii) den vertikala styrningen av partiorganisationerna, (iii) maktfördelningen mellan kommunens formella institutioner och förhållandet mellan fritidspolitiker och hel-/deltidsarvoderade, (iv) politikernas relation till tjänstemännen samt (v) det manöverutrymme staten tillåter kommunerna att ha över den egna politiken (kapitel fyra). För det fjärde genomförs fyra pilotstudier för att illustrera hur interna beslutsprocesser i partiernas lokalorganisationer kan se ut (kapitel fem). Och slutligen, för det femte, summeras rapportens huvudresonemang. Här förs också en friare diskussion baserad på tidigare kapitel om hur demokratiskt legitima de politiska processerna i svenska kommuner kan sägas vara (kapitel sex). 1.3 Varför är denna rapport viktig? Man ska komma ihåg att det inte bara finns teoretiska, s.k. inomvetenskapliga motiv till den här rapporten (t.ex. att det råder brist på studier inom det här forskningsområdet). Rapporten är också i högsta grad samhällsrelevant, dvs. utomvetenskapligt viktig. Inom det akademiska samtalet och den allmänpolitiska debatten påstås nämligen ofta att den representativa demokratin och dess institutioner befinner sig i ett bekymmersamt läge. Sett över en längre tidsperiod har valdeltagandet sjunkit, partiernas medlemstal minskat och misstron mot politiska partier, partiföreträdare och politiska institutioner ökat. Vidare har avhoppen från politiska uppdrag ökat, liksom antalet nya partier som riktar missnöje mot etablissemanget (Erlingsson 2005; Fridolfsson och Gidlund 2003). Faran med denna utveckling är att politikens medborgerliga förankring och beslutens demokratiska legitimitet riskerar att urholkas. Under de gångna decennierna har det sjösatts en rad reformer som bl.a. syftat till att vända utvecklingen. Ett första exempel är de stads- och kommundelsreformer som genomfördes under och 1990-talen. Emellertid är de utvärderingar som gjorts av reformernas effekter ganska överens om att reformerna främst stärkt förvaltningens effektivitet, medan medborgarnas engagemang och tilltro till det politiska systemet inte påverkats nämnvärt (Bäck och Johansson 2001; Jönsson och Solli 1995; Montin 1989; Petersson och Söderlind 1989:

18 18 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet 100). 8 Ett andra exempel på en reform som åtminstone i retoriken syftat till att stärka demokratin är de s.k. regionförsöken (Jerneck och Sjölin 2000). I den offentliga debatten är det dock närmast legio att ifrågasätta regionaliseringens demokratiska potential (t.ex. Petersson 2000). Emellertid finns begränsat med forskning på området, varför kunskapen om regionaliseringens demokratieffekter måste betraktas som bristfällig. Ett tredje, och för den här undersökningen betydligt mer relevant exempel, är de lokala demokratiexperiment 9 som pågått i många svenska kommuner. Under 1990-talet var entusiasmen stor för olika slags deltagardemokratiska reformer (jfr Jarl 2003:126). Stig Montin (1998:8) skrev t.o.m. kanske med en ironisk blinkning att [v]arje kommun med självaktning numera [har] någon form av demokratiprogram. Resultaten av demokratisatsningarna är dock inte upplyftande. 10 Efter en analys av demokratisatsningarnas effekter når Mikael Gilljam och Ola Jodal (2005:26; jfr Montin 2006:147) slutsatsen att 11 : 8 Notera dock att Rune Premfors med flera (1994), med en mjukare (dvs. kvalitativ) fallstudiemetodik, fann indikationer på att reformen haft vissa demokratifördelar. Det sammantagna intrycket från den forskning som gjorts av kommun- och stadsdelsreformerna är dock den som redovisas i brödtexten. 9 Med demokratiexperiment avses olika varianter av brukar- och medborgarinflytande som sätts upp vid sidan av de formella representativa organen. Exempel på sådana demokratisatsningar är förstärkning av folkomröstningsinstitutet, brukarmedverkan och brukarinflytande, byalag, olika slags rådsorgan och medborgerlig initiativrätt i fullmäktige (t.ex. Gilljam och Jodal 2005: 1). 10 Det finns andra invändningar än denna grundläggande empiriska mot kommunernas demokratisatsningar (dvs. att forskning visar att reformerna helt enkelt inte verkar vara verkningsfulla). Bl.a. argumenterar Maria Jarl (2003) för att brukarmedverkan och brukarinflytande utgör avsteg från principen om den politiska jämlikhetstanken, dvs. alla medborgares lika rätt att påverka. Deltagardemokratiska inslag i den representativa demokratin gör att särintressen riskerar att gynnas på bekostnad av allmänintresset (t.ex. att ett starkt pensionärsråd kan göra att pensionärer får mer resurser än vad de annars skulle få vid demokratiskt beslutsfattande i fullmäktige). Principiellt hotar alltså brukarråd idén om att allas intressen skall väga lika tungt i det politiska systemet (jfr Montin 2006b). Inte nog med detta: Gilljam (2003) uppmärksammar oss på ett antal scenarion där deltagardemokratiska reformer teoretiskt sett kan få direkt skadliga demokratieffekter, samt att man forskningsmässigt faktiskt inte har något bra kunskapsunderlag beträffande vilka effekter deltagardemokratiska reformer har för både de deltagande och icke-deltagande individerna. 11 Mikael Gilljam och Ola Jodal (2002) illustrerar deltagardemokratins bekymmer med resultat från en enkätundersökning. I en av enkätfrågorna debatterade två fingerade personer demokrati. Den ena argumenterade för den representativa demokratin, den andra för deltagardemokratin. Resultatet visar att det svenska folket inte uppskattar deltagardemokratin i någon stor utsträckning. 56 procent av de svarande höll på den representativa demokratin, 44 procent på deltagardemokratin. Liknande resultat återfinns i andra länder. Montin (2006b:162) återger en norsk studie (Saglie och Björklund 2005) som visar att norrmännen anser att kommunalskatt och statliga bidrag ska klara av att tillgodose deras behov. Politikerna inte medborgarna själva ska ta ansvar för att fördela de gemensamma resurserna på ett optimalt sätt. Påminnande resultat för USA återfinns i Hibbing och Theiss-Morse (2002, refererad i Gilljam 2007).

19 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet 19 [k]ommunernas satsningar på demokratiutveckling har inte resulterat i en mer vital demokrati med mer aktiva och tillitsfulla medborgare. Trots en lång rad olika analyser har vi inte funnit några belägg för att kommunerna har lyckats administrera fram en bättre fungerande demokrati. De kommunala demokratisatsningarna måste tvärtom bedömas som misslyckade. Det finns m.a.o. tveksamheter rörande huruvida man kan administrera fram ökat deltagande och en starkare tilltro till det politiska systemet. Mot denna bakgrund sätter Mikael Gilljam och Jörgen Hermansson (2003:10) fingret på något väsentligt när de skriver: Vi vet för lite om hur demokratin faktiskt fungerar och därför har vi inte heller riktigt klart för oss hur den skulle kunna göras bättre. Det är mot bakgrund av Gilljams och Hermanssons påpekande som rapporten fyller ett syfte. Vare sig vi ogillar partier och deras företrädare eller inte, lever vi för närvarande i ett representativt politiskt system där partierna utgör en nödvändig förutsättning för en legitim politisk ordning. Innan vi ska förvänta oss att administrativa innovationer ska stärka demokratin, bör vi först vara säkra på att partierna faktiskt utgör någorlunda fungerande kanaler mellan medborgarna och det reella politiska beslutsfattandet samt att de har legitima procedurer för medlems- och elitrekrytering samt accepterade principer för internt beslutsfattande. Mot denna bakgrund krävs mer kunskap på de områden som rapporten beträder. Därför måste också partilådan i figur 1 ovan öppnas och granskas mer ingående. En kartläggning av hur politik växer fram i svenska kommuner, och hur det lokalpolitiska beslutsfattandet hänger samman med partiernas interna processer, ger möjlighet att bidra till en bättre förståelse av hur lokalpolitiken i praktiken fungerar. En kartläggning av detta slag har därför också potential att bidra med kunskapsunderlag om hur demokratin på sikt kan förstärkas.

20 20 Partier i kommunpolitiken en kunskapsöversikt om partier, makt och legitimitet 2. Politiska partier och den representativa demokratin Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse [min kursivering]. Regeringsformen 1 kap Partierna och den representativa demokratins princip En diskussion om partiernas roll och betydelse för kommunpolitiken kräver några inledande ord om det representativa demokratiska systemet och de funktioner som politiska partier där förutsätts fylla. Låt oss därför börja med en beskrivning av den representativa demokratins grundläggande principer. Som Sören Holmberg (1999) slår fast bör man komma ihåg att den representativa demokratin inte är tänkt som en ungefärlig uppskattning av det direktdemokratiska idealet. Nej, istället handlar det om ett system som klart och tydligt bygger på arbetsdelning och specialisering. Det rör sig om ett styrelseskick där ett mindre antal personer som efter en allmänt demokratiskt accepterad valprocedur ges förtroendet att under en begränsad tidsperiod fatta bindande beslut å det övriga samhällets vägnar. Notera att medborgarna överlåter rätten att bestämma i gemensamma angelägenheter till personer som står under deras kontroll genom att de styrande först blir tillsatta, och därefter kan avsättas av väljarna, genom en demokratiskt accepterad valprocedur (t.ex. Esaiasson 2002). På detta sätt är det representativa systemet egentligen ett slags villkorad maktkoncentration (Petersson m.fl. 1996:34). Som bl.a. Bengt Owe Birgersson och Jörgen Westerståhl (1980:18) konstaterar, är det väldigt svårt att tänka sig en annan realistisk demokratiskt legitim ordning än den representativa när det gäller att väga samman medborgarnas olika krav och ta ansvar för fattade beslut i så stora politiska system som nationalstater utgör. Det är här partierna kommer in i bilden. De moderna partiapparaternas framväxt hänger samman med idén om det representativa systemet som det beskrivits ovan. Det råder samstämmighet om att det moderna partiet är en 1800-

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Demokratiapäivä - Demokratidagen Forskningsledare Sari Pikkala Åbo Akademi, Offentlig förvaltning

Demokratiapäivä - Demokratidagen Forskningsledare Sari Pikkala Åbo Akademi, Offentlig förvaltning Demokratiapäivä - Demokratidagen 18.10.2016 Forskningsledare Sari Pikkala Åbo Akademi, Offentlig förvaltning sari.pikkala@abo.fi Sari Pikkala 2016 18.10.2016 1 Några nyckeltal om kommunalval 1980-2012

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

Demokrati utan partier?

Demokrati utan partier? S Slutsatser och sammanfattning Demokratirådets rapport 2000 Demokrati utan partier? SNS Demokratiråd Demokratirådet består av fristående forskare som på SNS uppdrag presenterar begrepp, analyser och resultat

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) ge en övergripande bild av uppdraget och kommunens visionsstyrningsmodell, samt att ge

Läs mer

Kommittédirektiv. Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet. Dir. 2014:111

Kommittédirektiv. Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet. Dir. 2014:111 Kommittédirektiv Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet Dir. 2014:111 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av

Läs mer

Samtalstonen i politiken. Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting

Samtalstonen i politiken. Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting Politiken har blivit en tuff arena, även lokalt. Var tredje ledamot i landstings- och kommunfullmäktige under förra mandatperioden drabbades

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Gissur Ó Erlingsson och Mikael Persson

Gissur Ó Erlingsson och Mikael Persson Ingen partikris trots allt? Ingen partikris trots allt? Gissur Ó Erlingsson och Mikael Persson Den representativa demokratin är i praktiken en partidemokrati (SOU 2000:1: s. 29). From the very first writings

Läs mer

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN 1 (5) UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016-03-23 14 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum 2017-03-30 Beteckning

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Sidan 1 av 5 Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Tema: Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Med Stefan Dahlberg, forskare vid Göteborgs universitet

Läs mer

Svar på remiss En kommunallag för framtiden

Svar på remiss En kommunallag för framtiden 1(5) Kommunstyrelsen Svar på remiss En kommunallag för framtiden Ärendet Utredningen En kommunallag för framtiden har överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 2015:24) den 23 mars 2015. Betänkandet utgör en

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt

Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1928 av Finn Bengtsson (M) Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

2.2.5 DEN EUROPEISKE BORGMÄSTAREN OCH EUROPAS

2.2.5 DEN EUROPEISKE BORGMÄSTAREN OCH EUROPAS 2.2.5 DEN EUROPEISKE BORGMÄSTAREN OCH EUROPAS FULLMÄKTIGELEDAMÖTER DAVID KARLSSON Att göra internationella komparativa studier på ämnet lokal demokrati och politik är en utmaning eftersom olika länder

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/05528 2016-12-16 Ert dnr: S2016/04598/FST Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Henrik Gouali Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM En funktionshinderspolitik

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Tjänsteskrivelse Handläggare: Cornelia Englén Telefonnummer: 0411-57 71 15 E-postadress: cornelia.englen@ystad.se Datum Diarienummer 2016-05-24 2016/103 Kulturdepartementet Yttrande över betänkande Låt

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED ORSA KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED ORSA KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED ORSA KOMMUN Orsa kommun Alla behöver inte vara överens om allt I Orsa är samverkan en av de grundläggande förutsättningarna. Kommunen samarbetar med grannkommunerna

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Yttrande, Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Yttrande, Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Ert dnr Ku2016/00088/D Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det civila samhället 103 33 Stockholm Yttrande, Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Piteå kommun har tagit del av departementets

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

Utredningen om en kommunallag för framtiden

Utredningen om en kommunallag för framtiden Utredningen om en kommunallag för framtiden Johan Höök särskild utredare En totalöversyn av kommunallagen Parlamentarisk referensgrupp Expertgrupp och referensgrupp för organisationer och näringsliv Slutbetänkande

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen. 2 (8) Den här verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Bohuslän sträcker sig från 1 januari 2015 till 31 december 2018. Eftersom det är en flerårig verksamhetsplan håller den sig på en övergripande verksamhetsnivå.

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING Yttrande 2016-06-09 Dnr: Ku2016/00088/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kontaktperson: Gabriel Johansson, 070-874 93 30, gabriel@sverigesungdomsrad.se Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden"

Läs mer

Den kommunala självstyrelsen

Den kommunala självstyrelsen Den kommunala självstyrelsen Elin Wihlborg FD Teknik och Social förändring Professor i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Agenda Ø Vad är en kommun?

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Politikens villkor Om engagemang och avhopp i kommunpolitiken. Gissur Ó. Erlingsson & Richard Öhrvall

Politikens villkor Om engagemang och avhopp i kommunpolitiken. Gissur Ó. Erlingsson & Richard Öhrvall Politikens villkor Om engagemang och avhopp i kommunpolitiken Gissur Ó. Erlingsson & Richard Öhrvall Politikens villkor: Om engagemang och avhopp i kommunpolitiken Copyright Gissur Ó. Erlingsson & Richard

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen Det svenska politiska systemet Den svenska statsförvaltningen Svensk offentlig förvaltning: viktiga särdrag Den stora förvaltningen Den dualistiska förvaltningen Den öppna förvaltningen Den kommunala självstyrelsen

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Samhällsvetenskapliga perspektiv

Samhällsvetenskapliga perspektiv Samhällsvetenskapliga perspektiv 1. De politiska partierna två problematiska utvecklingsdrag - partierna som catch all-partier - partiernas interndemokratiska underskott 2. Begreppet socialdemokrati i

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Centerstudenters eftervalsanalys 2014 Av Hannes Hervieu och Alfred Askeljung

Centerstudenters eftervalsanalys 2014 Av Hannes Hervieu och Alfred Askeljung EN BREDARE RÖRELSE Centerstudenters valrörelse kan självklart inte särskiljas från Centerpartiets valrörelse. Våra kandidater ställde upp i valet som Centerpartister med Centerpartiets valfrågor och politiska

Läs mer

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen Innehåll Förord 11 Utgångspunkterna Kommunernas roll i samhället 13 Framtidens utmaningar 15 Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21 Vägvalen Välfärdens

Läs mer

KF INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN

KF INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN KF 2007-01-29 INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN I handlingarna på sida 49-54 redovisar KS sitt förslag till beslut i KF att inrätta en tillfällig beredning med sju ledamöter. Inför handläggningen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017

VERKSAMHETSPLAN 2017 Förslag till val VERKSAMHETSPLAN 2017 Valförberedelser Under 2016 passerades halvtid i mandatperioden. De första åren efter vår valseger 2014 har på många sätt varit fokuserat på att med gott resultat

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Riktlinjer och principer för medborgardialog riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer

Läs mer

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Demokratibarometern. för en levande lokal demokrati!

Demokratibarometern. för en levande lokal demokrati! Demokratibarometern för en levande lokal demokrati! Demokratibarometern ett verktyg för att utveckla den lokala demokratin och uppdraget som förtroendevald Vissa pratar med folk på Stortorget. Andra söker

Läs mer

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012 Ett öppet parti i takt med tiden SSU:s plan för en öppen process Stockholm 25 januari 2012 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Sammanfattning Många kräver att Socialdemokraterna utser sin partiordförande

Läs mer

Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K

Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2016-10-03 KS 0339/16 Finansdepartementet Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K Allmänt Ljusdals

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Yttrande över 2014 års demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Yttrande över 2014 års demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-05-12 Handläggare Anna Spetz Tove Liljas Kansli- och utredningsavdelningen Ku2016/00088/D 2016KS/0153 Kulturdepartementet Ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över 2014 års demokratiutredning

Läs mer

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA 2.1.11 POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA KONTEXTER YLVA NORÉN BRETZER Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv

Läs mer

Dialogforum Tullinge

Dialogforum Tullinge 2011-08-23 Dialogforum Tullinge Innehållsförteckning 1. Inledning....1 2. Kritik mot dialogforum Tullinge...2 2.1 Ett konkret exempel - Kulturhus i Tullinge.....4 2.2 Tullingepartiets inställning till

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Remissvar på Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5

Remissvar på Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5 Yttrande Datum 2016-05-18 Er ref: Ku2016/00088/D Vår ref: KS 2016-123 Kommunstyrelseförvaltningen Administrativa avdelningen Jenny Antonsson 0346-885033 Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det

Läs mer

REGLEMENTE. Uppdragsbeskrivning för kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare

REGLEMENTE. Uppdragsbeskrivning för kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare REGLEMENTE Uppdragsbeskrivning för kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare REGLEMENTE 2 1 Sammanfattning: I Håbo kommun finns ett kommunalråd och ett oppositionsråd samt gruppledare för respektive

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 12

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 12 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2008 årgång 12 Bokförlaget thales valdeltagande, en ekonomisk analys David Ullström Introduktion ett samhälle konstitueras av gemensamt beslutsfattande. Samhällets

Läs mer