Arbete efter 45. Historiska, psykologiska och fysiologiska perspektiv på äldre i arbetslivet. Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbete efter 45. Historiska, psykologiska och fysiologiska perspektiv på äldre i arbetslivet. Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv 1"

Transkript

1 Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv 1 Arbete efter 45 Historiska, psykologiska och fysiologiska perspektiv på äldre i arbetslivet Gunnar Aronsson och Åsa Kilbom (red.) a

2 2 Arbete efter 45 Arbetslivsinstitutet Arbetslivsinstitutet är Sveriges största centrum för forskning inom arbetslivsområdet. Institutet forskar, dokumenterar, utbildar och informerar om arbetslivets problem och möjligheter. Vid institutet bedrivs både tillämpad forskning och riktad grundforskning inom ämnesområden som ekonomi, fysiologi, historia, kemi, kulturgeografi, medicin, psykologi, sociologi, statsvetenskap, teknik och toxikologi. Totalt arbetar omkring 450 personer vid institutet, varav 350 med forskning. Forskning och utbildning sker i samarbete med universitet och högskolor. Institutets bibliotek, Arbetslivsbiblioteket, har ett nationellt, övergripande ansvar för dokumentation av forskning om arbetslivet. Forskningsresultaten presenteras i vetenskapliga skriftserier. Forskningsnyheter kan även följas i det svenska nyhetsbrevet Forskning pågår och i det engelska Research News. Program, projekt och forskningsteman sammanfattas även i bokform i serien Fakta från Arbetslivsinstitutet. Produktionsgrupp Redaktör: Lars Grönkvist Omslag: Lena Karlsson Omslagsbild: Mark Harmel/FPG Språklig bearbetning: Ord & Vetande AB Layout: Eric Elgemyr Arbetslivsinstitutet och författarna 1996 Arbetslivsinstitutet Solna Tel: Fax: ISBN Tryckt hos AB Boktryck, Helsingborg

3 Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv 3 Förord Syftet med denna bok är att ge ett bidrag till kunnandet om äldre i arbetslivet. Bakgrunden är det forskningsprogram Arbete efter 45, som sedan början på 90-talet har bedrivits som ett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare inom arbetsfysiologi, psykologi och yrkesmedicin vid Arbetslivsinstitutet. Forskningen i programform håller nu på att avslutas men kommer att fortsätta i separata projekt och den kunskap som vunnits och de erfarenheter som gjorts kommer att influera annan arbetslivsforskning vi engagerar oss i. Vi menar oss nu ha en grund för en mera samlad redovisning av hittills gjorda rön, vilken även riktar sig utanför forskarsamhället. De läsare vi framförallt tänker oss är praktiker som på olika sätt arbetar med arbetsutformning, arbetsorganisation, rekrytering, personalplanering osv. Åldersöverväganden ingår ofta mer eller mindre medvetet i deras arbete, tänkande och beslut. En andra grupp av läsare är studerande i universitets- och högskoleutbildningar med arbetslivsriktning. Bokens mål är därför inte en strikt redovisning av genomförd forskning utan snarare att med utgångspunkt från olika projekt och lärdomar i programarbetet försöka framställa en kunskapsöversikt. För att uppnå detta har vi, utöver forskarna från Arbetslivsinstitutet, till boken kunnat knyta forskare från några andra institutioner. För de olika kapitlen svarar respektive författare. Som redaktörer har vi strävat efter att förbinda de olika kapitlen samtidigt som varje kapitel med full behållning skall kunna läsas separat. Detta har i något fall resulterat i överlappningar mellan kapitel.

4 4 Arbete efter 45 När forskningsprogrammet Arbete efter 45 planerades hade Sverige fortfarande låg arbetslöshet och i ekonomernas prognoser framställdes framtida arbetskraftsbrist som ett av de stora hindren för tillväxt under 90-talet. Med facit i hand vet vi att situationen blev en helt annan. Två kommentarer kan ges. Sektorsforskningens uppgift och kvaliteter ligger i första hand i att svara för långsiktig kunskapsuppbyggnad inom sektorn inte att underordna sina frågeställningar svängningar i ekonomi och samhälle. Arbetslösheten har ställt samhället och politiken inför nya och svåra frågor. En sådan handlar om de samhälleliga och individuella följderna av ungdomsarbetslösheten och vad som kan göras åt denna. I en polariserad debatt ställs yngre mot äldre i konkurrens om arbetstillfällena. Boken är ingen plädering för den äldre generationens företräde till arbete. Många människor och institutioner har på ett konstruktivt sätt bidragit i Arbete efter 45-programmet inte minst vår referensgrupp med partsrepresentanter och experter. Rådet för arbetslivsforskning (f d Arbetsmiljöfonden) har gett ekonomiskt stöd till programmet (AMFO- dnr ). Stort tack till alla. Stockholm oktober 1996 Gunnar Aronsson Professor Enheten för Arbetsorganisation och teknik Åsa Kilbom Professor Enheten för Ergonomi och psykologi

5 Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv 5 Innehåll 1. Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv 7 Gunnar Aronsson och Åsa Kilbom 2. Arbete, medelålders och äldre en historisk översikt 23 Birgitta Odén 3. I takt med tiden arbete, åldrande och pensionering 41 Lars Olsson 4. Attityder gentemot äldre i arbetslivet 63 Per Erik Solem 5. Sannolikheten för äldre att arbeta fram till pensionen 85 Åsa Kilbom och Peter Westerholm 6. Fysisk förmåga och hälsa bland äldre i yrkeslivet 103 Åsa Kilbom och Margareta Torgén 7. Arbete och psykologiska åldersförändringar 133 Lennart Hallsten 8. Ålder och arbetsprestation 173 Lennart Hallsten och Per Erik Solem 9. Hur vuxna lär pedagogiska perspektiv 185 Agnieszka Bron-Wojciechowska 10. Åldrande och olycksfall att möta krav och risker i arbetet 223 Lucie Laflamme och Ewa Menckel 11. Kompetens och relationer efter avtalspensionering 239 Gunn Johansson och Kerstin Isaksson 12. Medelålders och äldre i den offentliga sektorns omdaning 253 Lennart Hallsten 13. Äldres arbetsliv slutsatser och nya frågor 261 Gunnar Aronsson, Lennart Hallsten, Åsa Kilbom, Margareta Torgén och Peter Westerholm Författarpresentation 279

6 6 Arbete efter 45

7 Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv 7 1 Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv Gunnar Aronsson och Åsa Kilbom Människors liv formas av arbete. I vår tid har förvärvsarbetet kommit att utgöra grunden för människors livssituation och möjligheter till personlig och professionell utveckling, kanske mer än någonsin tidigare. Den typ av arbete en människa har slår igenom i livsstil och i förhållanden utanför arbetet. Om lönearbete för vissa ger en mening med livet, arbetsglädje och utveckling kan arbete för andra innebära stress, ohälsa och att de måste avsluta yrkeslivet alltför tidigt. Av Metallindustriarbetarförbundets medlemmar når bara några få procent den vanliga pensionsåldern vid 65 år. Det stora flertalet lämnar arbetslivet långt tidigare genom förtids- och sjukpensioneringar. I yrkesgrupper med mindre tunga arbetsvillkor är proportionerna snarast de omvända (SCB, 1992). Den övergripande tendensen är att individuella skillnader mellan människor i samma ålder ökar beroende på hur deras arbetsliv har sett ut. Generellt tenderar antalet äldre som lönearbetar att minska och utslagningen att öka, trots att det allmänna hälsotillståndet samtidigt förbättras. Utslagningen och den minskade yrkesverksamheten bland äldre är yttringar av mycket större samhällsfrågor som kommit upp på den politiska dagordningen i flertalet industriländer. Det handlar

8 8 Arbete efter 45 om den snabba föränderligheten i produktionssystem och samhälle, permanent hög arbetslöshet och förändrad åldersstruktur hos befolkningen. Nära 40 procent av befolkningen i Väst- och Nordeuropa uppskattas år 2010 vara i åldrarna 45 till 65 år (för statistiska uppgifter, se kapitel 5). Det innebär att ett större antal människor och en större del av hela befolkningen kommer att vara i de åldrar som i dagens arbetsliv är utsatta för en hög utslagning. Allvaret bakom utslagningen understryks av den krisartade arbetslösheten, som också verkar skymma sikten för diskussion och insatser för de äldre grupperna på arbetsmarknaden. Befolkningens ändrade ålderssammansättning kommer att få uppenbara konsekvenser, bland annat för vilka krav samhället kommer att ställa på företagen när det gäller utbildning, arbetsmiljö och arbetsorganisation och på enskilda människor. Utvecklingen som vi ser framför oss har gett upphov till delvis motsägande framtidsbilder som var för sig baseras på forskning. I en forskningsöversikt till FN-organet ILO (International Labour Organization), beskriver Gisela Schneider två tänkbara framtidsbilder (Schneider, 1995). Enligt problemscenariet blir den kommande befolkningsförändringen förenad med sämre ekonomi beroende på ökade sociala kostnader, högre skatter för dem som har arbete och minskad produktivitet. I förlängningen av en sådan utveckling kan vi få konflikter mellan generationerna. Det finns också en risk att företag i större utsträckning flyttar sina verksamheter till länder där en större del av befolkningen är yngre. Enligt det motsatta scenariet uppfattas äldre kunna ge ett särskilt bidrag till produktiviteten genom sin samlade erfarenhet. Det skulle kunna vara möjligt under förutsättning att samhället anpassas till den större andelen äldre. Om arbetslivet kommer att ha plats för de äldre eller om vi får en fortsatt utslagning är alltså en framtidsfråga av stor dignitet. Bara kostnaderna för förtidspension och sjukbidrag i Sverige uppgick 1994 till 37 miljarder (Järvholm, 1996). Det avgörande blir hur vi genom politik och olika beslut lyckas jämka samman samhällets och arbetslivets krav med människors förmågor och önskemål om hur deras liv ska gestalta sig.

9 Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv 9 Forskningsfrågor och perspektiv Förändringar i befolkningens ålderssammansättning, är som tidigare nämnts en anledning till att det behövs forskning om äldre i arbetslivet. Andra motiv för forskningen är att gamla yrkeskunskaper i dag snabbt blir överspelade eller förlorar i värde. Globaliseringen, informationsteknologin, den ökade konkurrensen om arbeten och den ökade takten som arbetslivet förändras i är starka drivkrafter. Detta gäller särskilt starkt för många i den stora gruppen personer i övre medelåldern. Samhällsutvecklingen väcker alltså en rad klassiska frågor om ekonomisk och social marginalisering och om alternativa utvecklingsvägar vid stora förändringar. Ambitionen i denna bok är dock inte att ge någon heltäckande bild eller analys av de förhållanden som gjort äldre i arbetslivet till en aktuell politisk fråga. Vår strävan är snarare att genom att spegla forskningsresultat kring ålder och arbete mot bakgrund av aktuella arbetslivs- och samhällsförhållanden, försöka klargöra i vilka sammanhang ålder har eller inte har betydelse. Det behövs kunskapsunderlag för den enskildes, företagens och samhällets långsiktiga och strategiska överväganden om utbildningssatsningar, personalpolitik, karriärplanering och liknande. Med denna bok vill vi bidra med ett sådant underlag, baserat på aktuell forskning från olika vetenskaper som historia, sociologi, psykologi, fysiologi och medicin. Målet är att kunna presentera nyanserade framställningar som förhoppningsvis är fria från negativa fördomar eller idealiseringar. Under de senaste decennierna har en hel del ny intressant forskning om utvecklingen under vuxenlivet presenterats med resultat som inte överensstämmer med den traditionella bilden av medelålders och äldre personer. Teoribildningen inom forskningen har också genomgått en förnyelse. I boken fokuserar vi på åldersgruppen 45 till 65 år som inte har behandlats särskilt mycket i tidigare forskning. Man kan i sammanhanget urskilja två huvudperspektiv och huvudfrågeställningar i den psykologiska och fysiologiska forskningen kring äldre och arbete. Det ena, som är det minst vanliga i forskningen, har redan introducerats här. Det gäller frågan om hur arbetet påverkar människors åldrandeprocess och deras möjlig-

10 10 Arbete efter 45 heter att fortsätta arbeta. Finns det speciella egenskaper i arbetet som påskyndar respektive saktar ner åldrandet? Vad är naturligt åldrande, dvs inbyggt i våra gener, och vad framkallas genom de erfarenheter vi gör i arbetet? Hur påverkas människor psykologiskt, fysiologiskt och hälsomässigt av specifika erfarenheter i olika typer av arbete? Lönearbetets både tidsmässigt och ideologiskt centrala roll i människors liv i vår samhällstyp gör att i vissa fall sådana samband kan förväntas, vilket också har verifierats av forskningen. Det andra perspektivet är det omvända. Hur påverkar ålder och åldrande människors beteende, arbetsprestationer och inställning till arbetet? Vi vill försöka sätta in frågorna och kunskapen i ett större samhälleligt sammanhang och diskutera dem i relation till arbetslivets förändring och utveckling. Teoribildningen kring äldre i arbetslivet och effekterna av åldrandeprocesser har varit svagt utvecklad och infallsvinklarna är många. Det finns därför ett stort behov av att finna referensramar och modeller som går över gränserna mellan olika vetenskapliga discipliner och som kan föra samman uppgifter från olika studier av åldrandeprocesser och äldre i arbetslivet. Warr har skapat en psykologisk-fysiologisk modell som är både intressant och fruktbar för tvärvetenskapligt arbete (se kapitel 8). Med dess hjälp kan krav som ställs i arbetet och arbetsuppgifter analyseras i relation till hur människans grundläggande förmågor förändras och till hur deras tidigare arbetserfarenhet värderas. Därmed får vi ett underlag för antaganden och förutsägelser om sambandet mellan ålder och prestation och beteende i olika arbetsuppgifter. Åldrande definieras olika beroende på sammanhang och forskningsperspektiv Ålder är inte något entydigt begrepp som låter sig fångas i någon enkel definition. Förutom kronologisk ålder, som är det åldersbegrepp som används i arbets- och socialrättsliga sammanhang, finns en rad andra åldersbegrepp som biologisk, funktionell och social ålder. Det finns också anledning att i vissa sammanhang använda sig av begreppet subjektiv ålder, det vill säga den ålder människor själva upplever sig vara i. Begreppet åldrande kommer från fysiologin men används nu i bredare sammanhang, både inom

11 Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv 11 den psykologiska och sociala forskningen. Inom psykologin dominerar livsfasteorier. Åldrandebegreppet i dess mer traditionella form hör samman med funktionell ålder och är knutet till mätning av funktioner, färdigheter och förmågor. Prestationsförmåga inom en åldersgrupp varierar till exempel kraftigt, vilket är ett motiv för att använda det funktionella åldersbegreppet. Därigenom blir det möjligt att få en bild av hur människors funktionella ålder stämmer överens med deras individuella kronologiska ålder. Det blir med andra ord ett mått på hur den enskilde individen faktiskt åldras. Till komplikationerna hör att olika funktioner hos samma individ åldras olika snabbt. Många fysiologiska funktioner kulminerar tidigt i livet. Därför riskerar analyser som enbart går ut på att behandla åldrandet att riktas in på negativa förändringar, begränsningar och förluster. Livsfasteorier och livsfasperspektiv däremot ger möjlighet att se frågan på ett annat sätt, med betoning på möjligheter snarare än på förluster (Eskelinen, 1991). I boken använder vi oss av flera olika åldersbegrepp vilket torde oftast framgå av sammanhanget. Vi har försökt använda ett enhetligt språkbruk genom boken. Begreppen ungdom och tidig vuxenålder används för intervallet 20 till 35 år, tidig medelålder refererar till åldrarna mellan 35 och 50 år och sen medelålder till åldersperioden 50 till 65 år. När begreppet äldre eller äldre i arbetslivet används står det i stort sett för åldersgruppen 45 till 65 år. Samtidigt med de demografiska förändringarna pågår också nya stora omvälvningar i teknik och organisation med omfattande konsekvenser för näringslivets struktur och för sysselsättning och arbetets innehåll. Birgitta Odén beskriver och analyserar två tidigare stora omvälvningar under de senaste århundradena, jordbrukets rationalisering på och 1800-talen och rationaliseringen av industrin i början av vårt sekel (kapitel 2 i denna bok). Förändringarna beskrivs med avseende på de äldre i dessa samhällen. Under båda perioderna blev kraven på förnyelse och effektivitet särskilt aktuella och tidigare yrkeskunskaper förlorade i värde. De äldre blev förändringarnas förlorare under båda omvälvningarna. Behovet av deras insatser minskade och de förlorade sina positioner i arbetslivet. Det starkt betonade sambandet mellan arbete och bröd i antikens och bibelns värld minskade och pensioneringen sträcktes nedåt i åldrarna och till nya grupper. Den fråga

12 12 Arbete efter 45 man kan ställa i dag är om vi kommer att se likartade effekter för den äldre arbetskraften när samhälle och företag nu på nytt förändras djupgående genom ny kommunikationsteknologi, rationaliseringar och nya kunskapskrav. Hinder för arbetslivets anpassning till äldres förmågor För bra beslut om framtida färdriktningar behövs allsidig kunskap. Vi har redan berört forskning och kunskaper om äldres både svaga och starka sidor och om utslagningsprocesser. Här är psykologi och fysiologi grundvetenskaperna. Men för att åstadkomma bidrag till det kunnande som behövs för att hantera de stora samhällsfrågorna behövs också forskning och kunskaper om bland annat ergonomi och arbetsanalys, arbetsorganisation, förändringsarbete, organisering för lärande och vuxenpedagogik. I forskningsprogrammet Arbete efter 45 (se bokens förord) har vi försökt anlägga ett brett perspektiv och vår förhoppning är att erfarenheterna kan bli ett konstruktivt inslag i pågående policydiskussioner och även till nytta för de praktiker som kanske dagligen fattar beslut med konsekvenser för äldre i arbetslivet. En utgångspunkt för forskningen är att förhållandena i samhälle och arbetsliv i många avseenden inte är anpassade till de äldres förmågor. Bristen på anpassning medför negativa konsekvenser för såväl samhälle som företag och individ, konsekvenser som handlar om effektivitet, produktivitet, mänsklig utveckling, hälsa och utslagning. En andra utgångspunkt är att vi ser det som önskvärt att äldre ska kunna bli kvar och utvecklas i arbetslivet fram till ordinarie pensionsålder. Hindren för förändringar mot bättre anpassning kan schematiskt sägas vara av två slag. Det första kan kallas verkliga hinder och handlar om de fysiologiska och psykologiska åldersförändringar som människor går genom under sin yrkesaktiva ålder. Under vissa omständigheter försvårar de för individen att utföra arbetet. Det handlar också om den av människor skapade fysiska, psykologiska, sociala och organisatoriska miljön. Arbetsmiljöer skapas som försvårar för anställda att anpassa arbetet efter den egna förmågan. Det kan vara hinder till exempel i form långa arbetstider eller fysiskt tungt arbete, vilka inte behöver uppstå eller är möjliga att åtgärda.

13 Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv 13 En annan typ av hinder är förutfattade meningar och tidsbundna myter som bidrar till att konstruera verkligheten och som därmed styr människors handlingar och självbild. Det positiva med att bli äldre överdrivs, trots det faktum att människor kroppsligt försvagas. Det kan också röra sig om motsatsen; eländesbeskrivningar. Tendensen är allmänt den att äldre arbetare betraktas mer negativt än yngre, man kan tala om negativa åldersstereotypier (Warr, 1992). Att äldre arbetare ses som långsammare, mindre intresserade av kompetensutveckling, mindre flexibla och mindre uthålliga har dokumenterats i olika studier. På den positiva sidan hävdas att äldre är mer pålitliga, lojala, noggranna och samvetsgranna. Attityder och stereotypier försvagas när det handlar om enskilda individer och inte om hela gruppen äldre. Stereotypier är sällan helt utan grund men bedömningar som baseras på en enda variabel i det här fallet ålder blir oprecisa, som alla bedömningar av komplexa fenomen utifrån en enstaka dimension. I vår tid har inflytande från mode, film och TV med fixering på ungdom, fysisk hälsa och yta sannolikt stor betydelse för synen på ålder och åldrande. Det finns fog för att hävda att stereotypier och myter såväl positiva som negativa spelar stor roll för hur äldre betraktas. Det får konsekvenser för både möjligheterna till anställning och för arbetsuppgifter. Myter och stereotypier uppstår och lever naturligtvis inte fristående från materiella intressen i samhället. I boken försöker vi belysa båda typerna av hinder såväl verkliga hinder förknippade med åldrandet och miljön som felaktiga föreställningar om verkligheten utefter ett brett fält; från naturvetenskap och medicin å ena sidan till beteende- och samhällsvetenskap å den andra. Det historiska perspektivet bidrar till att visa det tidsbundna i föreställningar och tankesätt men lyfter också fram det som överlever tidsandan och fördjupar därmed kunskapen om samhälle och människor. Föreställningar om äldres förmågor och plats i arbetslivet förändras med tid och plats. En central fråga är tidsbundenheten i tidigare men också i rådande föreställningar. I vilken utsträckning uttrycker föreställningarna ideologiska strömningar snarare än medicinska, fysiologiska eller psykologiska vetenskapligt baserade kunskaper om människors förmågor? Ser vi till lagstiftning och beslut som får konsekvenser för äldre kan vi fråga oss vilken

14 14 Arbete efter 45 roll människovetenskaperna tillåts spela för besluten jämfört med tendenser och rörelser inom ekonomi och arbetsmarknad. Åldersgränser byggs in i olika regelverk, vilka starkt påverkar enskilda människors liv och samhällsförhållandena. En fråga blir då i vilken mån beslut och regelverk baseras på djupare kunskaper om människors fysiologiska och psykologiska förmågor, på myter, fördomar, tidsanda eller på övergripande förhållanden inom samhällsekonomin. Den allmänna tendensen under 1990-talet är en uppluckring av skyddsåtgärder och skyddsnät för äldre i arbetslivet, exempelvis förändringar av principerna om anställningstid som grund för uppsägning, minskade möjligheter till delpension och diskussioner om höjningar av pensionsåldern. Efter Sveriges EU-inträde har vi nu också exempel på aktiv åldersdiskriminering. I annonser för anställningar inom EU finns för en rad tjänster en maximiålder angiven. Frågor som kan ställas är utifrån vilken motivkrets dessa förändringar görs och om arbetsuppgifter och arbetskrav i det postindustriella arbetslivet förändrats på ett sätt som motiverar detta. En vinkling på komplexet existerande föreställningar om äldre felaktiga och sanna ges i kapitlet Attityder gentemot äldre i arbetslivet av Per Erik Solem. Arbetsgivares, chefers, personalrekryterares föreställningar liksom uppfattningar bland arbetskamrater och i den allmänna opinionen har naturligtvis stor betydelse för äldres möjligheter på arbetsmarknaden. Kapitlet handlar bland annat om anställning av äldre, äldre arbetares fysiska och mentala förmågor och arbetsprestationer. Det handlar också om synen på tidig pensionering och andra insatser från samhället som reglerar de äldres ställning på arbetsmarknaden. I en nyligen publicerad studie presenterades en bild av vilka åldrar företag och rekryterare söker bland tjänstemän (Johansson, 1995). Av drygt platsannonser i Dagens Nyheter (1992 respektive 1995) har 12 respektive 13 procent någon form av hänvisning till ålder, oftast i riktning mot åldrarna 25 till 35 år. Åldersangivelser var vanligast i säljbefattningar. Johansson upptäcker också att det tycks finnas magiska åldrar vid rekrytering, en första mellan 25 och 35 år. Då förväntas människor vara färdiga med sin utbildning, ha en viss arbetslivserfarenhet och vara beredda att satsa på ett arbete. Personerna i de här åldrarna betraktas också som formbara, flexibla,

15 Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv 15 förändringsbenägna och lätta att styra. De uppfattas som mindre hotande för etablerade chefer än jämnåriga eller äldre. En andra magisk gräns går vid 50 år. Gränsen är tydlig och viktig ur rekryteringssynpunkt men det saknas rationella och logiska skäl för en sådan skarp gränsdragning. Vi berörde inledningsvis hur stora strukturella och tekniska omvälvningar påverkar äldres ställning i arbetet. Även tjänstemannaområdet berörs på ett djupgående sätt. De äldre på arbetsplatsen skyddas delvis av den arbetsrättsliga lagstiftningen, men under 1990-talet har ett stort antal äldre förlorat sina arbeten, ställts inför ekonomiska problem och andra konsekvenser. En särskilt kritisk situation uppstår när en organisation eller verksamhet genomgår stora förändringar eller avvecklas. Några fallstudier belyser sådana situationer ur olika perspektiv. Syftet med fallstudierna är att med fokus på de äldre bidra med erfarenheter och kunskaper från omvandlingar av det slaget. Det handlar främst om vilka praktiska problem som aktualiseras, arbetssätt vid den berörda organisationen och konsekvenser för den enskilde, arbetsgruppen och företaget. I kapitel elva beskriver och analyserar Gunn Johansson och Kerstin Isaksson det avtalspensioneringsprogram som Folksam genomfört de senaste åren, där valet har varit att fortsätta arbeta eller gå i tidig pension. Frågor som står i fokus är bl a vilka omständigheter som styr människors beslut att gå i förtida pension, eller stanna kvar, och vilken roll det spelar att uppleva sig vara den som fattat beslutet oavsett dess innebörd. En annan alltmer uppmärksammad men föga utforskad fråga är vilka konsekvenser pensioneringar och annan slimning av organisationen får för de kvarvarande i företaget de så kallade överlevarna. Det handlar bl a om förändringar i arbetsbelastning, förhållanden i arbetsgrupper och hur man kan reducera den kompetensförlust som hotar när erfarna äldre människor lämnar en organisation. I kapitel tolv Medelålders och äldre i den offentliga sektorns omdaning presenteras resultat från några omfattande longitudinella studier som Lennart Hallsten genomfört vid f d Skolöverstyrelsen, där omkring 750 personer blev uppsagda 1990, och vid Arbetsmarknadsverket där en rad organisatoriska förändringar har skett. I kapitlet redovisas bland annat äldre anställdas möjligheter att få nytt arbete efter uppsägningar och ålderns betydelse

16 16 Arbete efter 45 för yrkesmässig och personlig utveckling i en organisation i kraftig förändring. Resurs- eller eländesperspektivet Forskare har alltid anledning att ställa frågor om grundläggande och ofta outtalade förutsättningar i den egna verksamheten. Lars Tornstam, som under lång tid forskat om äldre och åldrande, formulerar några sådana frågor, vilka också de som forskar om äldre i den arbetande i befolkningen har anledning att uppmärksamma. Han varnar för att göra relativia sanningar till absoluta (Tornstam, 1993). Det handlar till exempel om hur allmänna föreställningar om åldrande och äldre men också om hur forskarnas val av teoretiska utgångspunkter vid studier av åldrande och äldre människor blir till sanningar i stället för att betraktas som relativa i förhållande till kultur och historiska förhållanden. Tornstam menar att den teoretiska utgångspunkten för forskningen bör vara ett resursperspektiv och inte ett eländesperspektiv. Alltför mycket tidigare forskning, liksom praktisk verksamhet, har betraktat åldrandeprocessen som en serie resursförluster som slutar i de äldres beroende och maktlöshet. En anledning till att välja det senare perspektivet är forskares önskan att bidra med argument för socialpolitiska insatser för utsatta grupper. Syftet är lovvärt men det begränsar kunskapen om äldre. Att bryta med eländesperspektivet och använda resursperspektivet betyder enligt Tornstam att betrakta åldrandet som en process där livserfarenhet och kunskap ackumuleras och där möjligheterna till frigörande av intellektuella och andra resurser ständigt ökar (Tornstam, 1993). Perspektivkritiken har paralleller inom arbetsmiljöforskningen. Där har vi talat om eländesforskning och likaså att det funnits en stark fokusering på belastningar, det så kallade belastningsparadigmet. Inom arbetsmiljöforskningen har en liknande omorientering skett med förskjutning mot att skilja på under vilka omständigheter belastningar leder till förslitningar respektive till utveckling (Aronsson, 1987). I ett forskningsprogram som Arbete efter 45 handlar det om att vara medveten inte bara om hur samhällets värderingar formar föreställningar om äldre i arbetslivet utan även om forskningens egna myter och mytskapande funktion. Den tar sig uttryck inte bara i de frågor som ställs utan även i hur

17 Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv 17 forskningsresultaten tolkas. Här riskerar man att fastna i såväl eländes- som resursperspektivfällan. En andra kritisk punkt, menar Tornstam, är tendensen att använda det tayloristiska, fragmenterade arbetet som mänsklig måttstock. Produktivitet och effektivitet värderas högt i industrisamhället och människor värderas och värderar också sig själva i sådana termer. Många arbetsmiljöundersökningar har visat att för individen i arbetslivet innebär det tayloristiskt organiserade arbetet kvantitativ överbelastning och kvalitativ understimulering. De som bäst anpassar sig till det tayloristiska mönstret betraktas som produktiva. I kapitel 3, I takt med tiden av Lars Olsson, får vi en konkret bild av hur införandet av den tayloristiska arbetsorganisationen leder till en systematisk utgallring av äldre arbetare. Taylorismens agenter sökte systematiskt reducera all ineffektiv arbetstid. Den porösa arbetsdagen med många små uppehåll i arbetet skulle ersättas av den effektiva arbetsdagen utan sådana avbrott. Individens egen kontroll över arbetstakt och återhämtning, som vi genom senare forskning vet är fundamental ur stressoch hälsosynpunkt särskilt för äldre arbetstagare, avskaffades så långt det var möjligt. Industrisamhällets syn på produktivitet och taylorismens lära om arbetsdelning som vägen till produktivitet, välfärd och ekonomisk tillväxt färgar inte bara människosynen utan även samhällets värderingar och problemformulering inom andra sektorer. I backspegeln kan vi se hur vetenskapen har anammat industrisamhällets arbetsdelning när den har studerat individers förmågor. De förmågor som undersökts är i väsentliga drag de som hänger samman med att utföra det tayloriserade arbetet. En fragmenterad människobild svarar mot en fragmenterad produktionsprocess. I en översikt om forskning om arbetsprestation drar Peter Warr slutsatsen att i stort sett alla studier som haft något slag av mätbart utfall har handlat om ackordssystem (Warr, 1992). Psykologiska vuxenlivsförändringar Lennart Hallstens forskningsgenomgång i kapitlet Arbete och psykologiska åldersförändringar behandlar forskares val av utgångspunkter och inriktning. Forskning kring åldersförändringar har länge fokuserats på vissa enskilda dimensioner snarare än på

18 18 Arbete efter 45 helhet och kompensationsstrategier. När samhället går mot postindustrialism och industriarbetet förändras i riktning mot bredare arbetsuppgifter och mera allsidigt ianspråktagande av de anställdas resurser, börjar forskningen också intressera sig för sammansattheten i mänskligt handlande och även visa en mera sammanhängande bild av människors förmågor och kapaciteter. Den allsidigare bilden innebär bland annat att tidigare rön om sjunkande mental kapacitet bland människor i övre medelåldern måste revideras. Samhälleliga värderingar förbundna med dominerande produktionssätt styr således även den bild forskningen ger och därmed utrymmet för myter och felaktiga föreställningar. Utvecklingspsykologin fokuserades länge på utvecklingen under barn- och ungdomsåren. Det har också gett utrymme för felaktiga föreställningar om äldre. Att den psykologiska utvecklingen i stort var avslutad i tjugoårsåldern var länge underförstått. Under de senaste decennierna har intresset ökat betydligt för vuxna människors psykologiska utveckling och förändringar och nya kunskaper har kommit fram. Forskningen kan sägas växla från kriterier som hämtas från forskning om ungdomar till studier av vuxnas agerande i konkreta uppgifter och sammanhang. Som komplement till den allsidigare bilden av vuxna och äldres förmågor har forskningen om vuxna bidragit till en mer nyanserad och fördjupad kunskap om stabilitet, åldersförändringar och åldersskillnader när det gäller intellektuella funktioner, prestationer och även personlighet. Sambandet mellan ålder och fysisk arbetsprestation är naturligtvis centralt för äldre personers ställning på arbetsmarknaden och deras möjligheter att klara av sina arbetsuppgifter. Lennart Hallsten och Per Erik Solem konstaterar att även om kunskapen om sambandet är betydelsefullt så är antalet studier med sådan inriktning få jämfört med studier om samband mellan ålder och kognitiva intellektuella förmågor (se kapitel 8). En anledning till att studierna är få är de metodiska svårigheterna, vilka Hallsten och Solem diskuterar. Man kan dock ändå dra slutsatsen att det inte finns några entydiga samband mellan ålder och prestation. I vissa avseenden sker förbättringar, i andra försämringar. En viktig aspekt handlar om i vilken utsträckning det är möjligt att utveckla expertis inom yrket dvs hur tidigare arbetserfarenheter bidrar till kompetens och prestationsutveckling.

19 Förutsättningar för äldre i ett föränderligt arbetsliv 19 Kompetensutveckling har under den senaste tioårsperioden varit ett ledord för företags och organisationers utveckling. Livslångt lärande proklameras nu som en paroll. Det sägs vara en förutsättning för enskilda i arbetslivet och för nödvändiga framtida omvandlingar av företag och samhälle liksom för nationell konkurrenskraft och välfärdsutveckling (se t ex OECD:s strategidokument, OECD, 1996 och Lundgren, 1996). Kanhända speglar denna förskjutning i ordval också en förskjutning i fokus mot individen och den individuella läroprocess som pågår under hela livet. I Sverige har vuxenstudier en mycket lång tradition, alltifrån bildningsverksamheten inom arbetarrörelsen till statliga myndigheters insatser för omskolning av vuxna i samband med rationaliseringar och arbetslöshet och senare års satsningar på lärande i och genom arbetet. Med tanke på vuxenstudiernas omfattning är det förvånansvärt hur lite forskning som bedrivits i Sverige kring hur människor i övre medelåldern lär. Vi börjar nu i Sverige sent omsider se mer av miljö- och vuxenpedagogisk forskning med inriktning på arbete och lärande (se Löfberg och Ohlsson, 1995). Äldre yrkesverksammas lärande sker främst på arbetet och en fråga blir då hur informellt och formellt lärande förhåller sig till varandra. Andra frågor som ställs i den vuxenpedagogiska forskningen är: Hur går det till när vuxna lär? Vilka strategier präglar den vuxnes inlärning och vilka stilar används för att lära in? Hur går lärande till på arbetsplatsen? Frågorna behandlas tillsammans med olika teoretiska perspektiv inom vuxenpedagogiken i Agnieszka Brons bidrag Hur vuxna lär pedagogiska perspektiv (kapitel 9). Ålder, fysisk förmåga och hälsa Forskningen om fysisk funktionsförmåga och åldrande har riktat in sig på högre åldrar, det vill säga äldre än 40 till 65-åringar. Åsa Kilboms och Margareta Torgéns forskningsgenomgång visar att det ändå finns en relativt god grund för kunskaper om fysisk förmåga, hälsa och sjuklighet bland äldre yrkesarbetande. Kunskapen är dock fortfarande ytligare än för de höga åldrarna (kapitel 6). Genom forskningen vet vi nu en hel del om åldrandeprocesser på olika nivåer i den mänskliga organismen. I kapitlet uppmärksammas främst cirkulations-, rörelse- och sinnesorganen och

20 20 Arbete efter 45 sambanden mellan ålder och hälsa. Vidare diskuteras de fysiska kraven i olika yrken och hur kraven i vissa arbetsuppgifter kan vara för höga för de äldre och därigenom bidra till skador framförallt i rygg, leder och muskler. Forskning kring arbetets positiva eller negativa inverkan på hälsa och funktioner har fortfarande liten omfattning men de allmänna kunskaperna ger ändå underlag för slutsatser om praktiska åtgärder. En viktig lärdom man kan dra är att arbeten som är upplagda så att individen får stort utrymme för att fritt välja arbetssätt är särskilt gynnsamma för de äldre. Äldres arbetsskador och olycksfall i arbetet är ett relativt nytt forskningsområde (se Lucie Laflamme och Ewa Menckels bidrag i denna bok). Forskningen handlar dels om att få en bild av hur ofta skador förekommer och hur allvarliga de är, dels om vilka fysiologiska och psykologiska funktioner som är relevanta ur åldrandeoch olycksfalssperspektiv. På det viset växer kunskapen om vilka förhållanden äldre bör undvika eller inte utsättas för i arbetet. Arbetsorganisationens möjlighet att ge utrymme för kompensation framstår som något av en nyckelfaktor och olika sätt att hålla skaderiskerna nere beskrivs. Även om boken behandlar ett brett spektrum av frågor bör det påpekas att det ändå rör sig om ett urval. Vi har valt att fokusera förhållanden som mer direkt hänger samman med arbete och arbetsliv. Förändringar under vuxenåren som rör familjeliv, äktenskap, fritid och sexualitet berörs bara marginellt. Detsamma gäller skillnader mellan kulturer och etniska grupper. (För en inblick i dessa områden, se Birren och Schaie, 1990; Huntel och Sundel, 1989; Perlmutter och Hall, 1985). Bokens kapitel är ordnade efter tre huvudperspektiv: samhälle, organisation och individ. Verkliga problem i vardagslivet låter sig sällan sorteras på det viset utan de tre nivåerna hänger naturligtvis samman. Men vi har ändå bedömt det som att indelningen är nödvändig för att göra boken mer lättöverskådlig och för att underlätta läsningen. Undantaget är bokens framåtblickande avslutningskapitel där vi försöker förena slutsatser och förslag från alla dessa tre nivåer. Uppläggningen betyder att vissa kapitel och avsnitt delvis kan täcka samma problem men de betraktas utifrån olika perspektiv.

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

MARGARETA ERIKSSON OCH SUNE ÅKERMAN ÖNSKAR ATT

MARGARETA ERIKSSON OCH SUNE ÅKERMAN ÖNSKAR ATT KAPITEL 14 Del II Samhällets modernisering Geografisk och social rörlighet Resultat från trestadsstudien Man diskuterar dock inte vad som avses med sociala mål för individerna. Är det t.ex. otänkbart att

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation Erik Lundkvist Institutionen för Psykologi Idrottshögskolan Vinnare i det långa loppet 2014-10-15 Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Institutionen för Psykologi Umeå Universitet Kvällens presentation

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Distansarbete och tillfälligt hemarbete

Distansarbete och tillfälligt hemarbete GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen Hilding Sjödén Avd.dir. 2006-01-23Dnr F1 230/06 Distansarbete och tillfälligt hemarbete Definitioner Med distansarbete avses arbete som en anställd efter skriftlig

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor 3 Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer