Räddningsverkets tidning Nr 3 April Svenska beredskapen 20 år efter Tjernobyl. sid 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Räddningsverkets tidning Nr 3 April 2006. Svenska beredskapen 20 år efter Tjernobyl. sid 11"

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 3 April 2006 Svenska beredskapen 20 år efter Tjernobyl sid 12 Cellplast brandfarlig isolering? sid 11 Chefen som red ut stormen sid 20

2 inledaren Sirenen Nr 3 April 2006 INNEHÅLL Krisberedskapen kräver helhetssyn I över ett år nu har vårt lands krisberedskap varit i den offentliga debattens centrum. Under första halvåret 2005 fördes en stundtals häftig mediediskussion, som följdes av Katastrofkommissionens kritiska rapport i december. Försvarsberedningen lämnade sitt underlag i januari och i slutet av mars kom krisberedskapspropositionen, Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle. I propositionen koncentrerar regeringen sina förslag till en ökad krishanteringsförmåga på framförallt den centrala myndighetsnivån. På lokal och regional nivå fungerar, enligt regeringen, systemet för ledning och samordning av insatser i stort sett bra. Måste anlägga en helhetssyn Jag delar helt denna bedömning. Det viktiga är nu att diskussionerna om krisberedskapen inte enbart fokuseras kring den krisledande funktionen. Jag tycker att det måste anläggas en helhetssyn på de här frågorna där vardagsolyckan utgör ena ytterligheten på det spektrum där extraordinära händelser är den andra. Utgångspunkten måste vara regeringens strategi för Sveriges säkerhet. Denna helhetssyn har flera dimensioner. Den ska dels omfatta alla de olika myndigheter och andra aktörer som berörs av säkerhetsarbetet, inklusive krishanteringen. Den ska dels inbegripa de förebyggande, förhindrande och skadeavhjälpande åtgärderna likaväl som återuppbyggnadsinsatser. Och den ska omfatta både det nationella och internationella perspektivet. De senaste årens händelser visar att gränsen mellan allvarliga olyckor och extraordinära händelser har blivit allt otydligare. Detta har lett till att utvecklingen ute i Europa går från räddningstjänst mot bredare fokus på skydd och säkerhet. Ett skäl är naturligtvis att det huvudsakligen är samma aktörer som handgripligen ska hantera den uppkomna situationen oavsett var den hamnar på allvarlighetsskalan. Behovet av samverkan ökar för att tillgodose medborgarnas krav på skydd och säkerhet. Logiskt samordna myndigheter Det är ett naturligt steg i utvecklingen av krisberedskapsarbetet att skapa förutsättningar att bättre hantera ett brett spektrum från olyckor i vardagen till allvarliga kriser i samhället. Därför är det logiskt att regeringen, liksom tidigare Försvarsberedningen, ser flera skäl till att organisatoriskt samordna Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten. I propositionen står det att en översyn bör göras av de båda myndigheterna med sikte på att lägga samman relevanta delar av organisationerna och föra över övriga delar till andra verksamheter. Det är min uppfattning att man kan uppnå både rationaliseringsvinster och samordningsfördelar med en sådan åtgärd. Det är också, som jag ser det, en bra lösning att funktionen för krisledning på nationell nivå ska finnas inom den nya myndigheten. Viktigt att krisproppen förverkligas Det blir mycket intressant att delta i diskussionen om krisledningsfunktionens roll och mandat. Med nuvarande lagstiftning finns det bara begränsade möjligheter att utöva ledning i den meningen att andra myndigheter eller enskilda måste agera på visst sätt. Därför handlar krisledningen framförallt om att skapa en gemensam lägesbild, att initiera samverkan mellan myndigheterna och att bidra med samordnad information till och kommunikation med en drabbad allmänhet. Det är viktigt och nödvändigt att förslagen i krisberedskapspropositionen förverkligas. Min förhoppning är att regeringen agerar snabbt och utformar bra och tydliga direktiv för en kommande utredare. Göran Gunnarsson Generaldirektör, Räddningsverket nyheter Var fjärde objektsägare bryter mot nya lagen 3 Bollsport skadar mest 4 Bygg krisledning på den struktur som finns 5 Flexibel dagstyrka frigör resurser 6 Skogsbrandsseminarium i Ljungby 8 Oenighet kring cellplast 11 Statsråd knöt ihop nya avdelningen 16 Nya brandmän med personligt ansvar 18 Skövde utbildar förstainsatsperson 25 Rakel för test i Revinge 25 Rånarjakt på räddningsskolan 26 TEMA kärnenergiberedskap 20 år efter Tjernobyl 12 Fortsatt satsning på varning kring Barsebäck 13 Utbildning ett måste för fungerande beredskap 14 Nytt planeringsstöd tas fram 15 porträttet Ola Johannesson 20 utbildning Andreas FallerEj-paket håller äldre på fötter 24 Sirenens räddningsskola Så möter du drabbade 28 erfarenheter Pelletsen brinner 30 Två män räddades i sista stund 31 ordet fritt Vem styrde ner kärran i diket? 32 Kvalitetskontrollen måste bli bättre 32 Rena Kalle Anka-kåren 33 sistasidan Världsstjärnor spelar efter Martins pipa 40 Omslagsbilden Foto: OKG:s BILDARKIV Oskarshamns kärnkraftverk. Tjernobylkatastrofen för 20 år sedan blev en väckarklocka för de svenska myndigheterna. Sirenen berättar om vad som hänt med beredskapen i Sverige sedan dess. Räddningsverket har en viktig roll. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Adressändring görs via epost eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: V-TAB, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 26 april. Nästa nummer trycks 8 juni. Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare Gunno Ivansson Journalist Per Larsson Journalist Katarina Sellius Frilansjournalist

3 Sirenen Nr 3 April 2006 nyheter 3 Var fjärde objektsägare bryter mot nya lagen Det är si och så med efterlevnaden av lagen om skydd mot olyckor. Redan årsskiftet 2004/05 skulle objektsägare enligt nya lagen ha lämnat in så kallade särskilda redogörelser över brandskyddet. Då hade bara redogörelser kommit in, ett år senare saknas fortfarande en fjärdedel. Oacceptabelt, säger Räddningsverkets Björn Johansson. Lagen om skydd mot olyckor Räddningsverkets tillsynsavdelning följer återkommande upp tillämpningen av lagen om skydd mot olyckor. Vid senaste årsskiftet, ett år efter att alla skulle ha lämnat skriftlig redogörelse, har bara 75 procent gjort det. Det är för dåligt, siffran borde vara 100 procent, säger Björn Johansson. 75 procent är genomsnittet för hela landet. Länsvis finns stora skillnader. Sämst vid årsskiftet var Stockholm med 56 procent, bäst Östergötland med 95 procent tätt följd av Blekinge och Örebro län (94 procent). Kan förelägga med vite Skriftlig redogörelse av brandskyddet lämnas till kommunen. Hur ofta detta ska ske avgör kommunen. Skyldiga att lämna skriftliga redogörelser är ägare till bland annat samlingslokaler, vårdanläggningar, sjukhus, skolor, hotell och industrier med en viss storlek. Siffran objektsägare är inte exakt, den baseras på en uppskattning från kommunerna som Räddningsverket sammanställt. Vad kan kommunen göra för att sätta press på objektsägare som inte lämnar skriftlig redogörelse? Steg ett är att informera objektsägare i kommunen om lagen och skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse över brandskyddet. Om det mjuka sättet att informera och försöka övertyga objektsägaren inte hjälper har kommunen möjlighet att förelägga med vite. Det är något kommunerna bör överväga, säger Johansson. Han berättar att Räddningsverket har frågan under uppsikt och kommer att göra uppföljningar under året. Hälften så många tillsyner En annan fråga som intresserar verkets tillsynsavdelning är hur kommunens tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor fungerar. Den tidigare lagen, räddningstjänstlagen, reglerade i detalj var och hur ofta Foto: PER LARSSON Räddningstjänsten på besök hos företrädare för en objektsägare. Numera handlar det inte om brandsyn, utan tillsyn. Antalet tillsyner har halverats jämfört med det gamla systemet med brandsyner. Och objektsägarna ska enligt lagen om skydd mot olyckor lämna skriftliga redogörelser över brandskyddet, något som många ännu inte gjort. (Personerna på bilden har ingen direkt koppling till artikeln.) kommunen skulle förda brandsyner och genomföra brandsyner. samma gäller med I nya lagen har den nya tillsynen. brandsynen ersatts av tillsyn och de statligt På sina håll har det antytts att kommunerna reglerade fristerna bedriver bud- finns inte längre. Tidigare fanns det gettillsyn, alltså att de skulle genomföra totalt cirka tillsyn på onödigt brandsyneobjekt i många objekt i syfte landet och kommunerna genomförde förvaltningen. Björn Johansson att dra in pengar till cirka brandsyner per år. Antalet tillsyner 2005 var endast , alltså en halvering jämfört med antalet brandsyner. Det behöver inte betyda någon försämring av brandskyddet. Tillsynen riktar sig till objekt med störst risker samtidigt som den nya lagen tydliggör den enskildes ansvar för brandskyddet, Med reservation för att det kan finnas enstaka undantag vågar jag påstå att dessa farhågor kommit på skam. Vi har inga indikationer på att så sker. Halveringen av antalet tillsyner jämfört med tidigare brandsyner tyder heller inte på detta, säger Björn Johansson. STIG DAHLÉN säger Björn Johansson. Budgettillsyn? Räddningsverket har i sin uppföljning bland annat frågat kommunerna hur de valt ut vilka objekt som ska få tillsynsbesök. 80 procent har svarat att de använt skriftliga redogörelser för urvalet. Annat som i hög grad styrt är: - tidigare brister och anmärkningar (77 procent), - tillsynsförrättarnas erfarenhet (76 procent). Kommunerna har kunnat ta betalt av objektsägarna för ut- Stockholm län 56 Uppsala län 75 Södermanlands län 83 Östergötlands län 95 Jönköpings län 78 Kronobergs län 91 Kalmar län 85 Gotlands län 69 Blekinge län 94 Skåne län 81 Hallands län 74 Kommuner/förbund med flest rapporterade tillsynsbesök 2005 Storgöteborg Malmö 997 Stockholm 890 Södertörn 757 Nerike 485 Attunda 350 Sydöstra Skåne 348 Luleå 266 Umeå 232 Bengtsfors 220 Hässleholm 205 Solna/Sundbyberg 200 Kalmar 199 Östra Blekinge 185 Norrköping 170 Ängelholm 170 Södra Älvsborg 167 Sundsvall/Timrå 166 Mälardalen 155 Västra Blekinge 152 Länsvis sammanställning i procent över antal inlämnade skriftliga redogörelser vid årsskiftet 2005/06 Västra Götalands län 74 Värmlands län 72 Örebro län 94 Västmanlands län 83 Dalarnas län 79 Gävleborgs län 72 Västernorrlands län 74 Jämtlands län 62 Västerbottens län 75 Norrbottens län 88 Kvinnliga brandmän blir fler men det går sakta Antalet kvinnliga brandmän ökar men det går sakta. Under 2005 ökade antalet kvinnor på heltid med sex och på deltid med 26. I Sverige fanns det i slutet av förra året 30 kvinnliga heltidsbrandmän och 264 på deltid. Det är en klar ökning jämfört med några år sedan, särskilt på heltidssidan. Men siffrorna ska ställas i relation till att det finns cirka heltidsbrandmän och cirka deltidare. Södertörns brandförsvarsförbund hade vid senaste årsskiftet flest kvinnliga heltidsbrandmän i Sverige, 6 stycken. De enda räddningstjänster i övrigt med fler än en kvinnlig heltidsbrandman: Malmö 5, Västervik 2, Lund 2. På deltidssidan toppar Karlstadsregionens räddningstjänstförbund med 11 och därefter följer: Torsby 9, Åre, Umeå och Jokkmokk alla 8, Öckerö, Årjäng och Lycksele, alla 7.

4 nyheter Sirenen Nr 3 April 2006 Brandmäns arbetsskador Bollsport skadar mest Arbetsskadorna inom räddningstjänsten har minskat kraftigt de senaste åren. Men skador vid bollsporter är fortfarande ett stort problem. De är den enskilt största skadeorsaken. Skador under fysträning uppfattar jag i de allra flesta fall som onödiga, säger Tommy Eriksson Wikén på Arbetsmiljöverket. Arbetsskador Det totala antalet arbetsskador är närmast halverat 2005 jämfört med tio år tidigare. Antalet fysskador följer den trenden. Men det innebär samtidigt att fysträningen fortfarande är den absolut vanligaste orsaken till arbetsskador, andelen är över 40 procent. Och 90 procent av fysskadorna sker i sporthallen, på fotbollsplanen eller hockeyrinken; alltså när i huvudsak bollsporter utövas. Det innebär att 38 procent av arbetsskadorna 2005 inträffade i dessa sammanhang. Det visar statistik från Arbetsmiljöverket. Statistiken visar också att brandmän som yrke tillhör de mest skadedrabbade. Kunde vi komma åt fysskadorna skulle det se helt annorlunda ut, säger Tommy Eriksson Wikén Om bollsporter står för 35 procent eller mer av alla skador, då tycker jag varje räddningstjänst ska diskutera den verksamheten, säger Mikael Wennerbeck, fys- och testansvarig vid räddningstjänsten Storgöteborg. Wennerbeck har ingen färsk statistik för arbetsskadorna i Storgöteborg, men han är säker på att skadorna vid fys ligger långt under 42 procent, som var rikssnittet För två år sedan låg vi närmare 20 procent. Planeras för fys I Göteborg har skadorna totalt minskat rejält, precis som i landet i övrigt. Min känsla är att miljön blivit säkrare både under larm och i samband med idrotten. Dessutom planeras fysen i högre omfattning numera. Inom Storgöteborg ägnas mer tid åt cirkelträning, möjligen avslutas med lite bollsport. Man har också lagt vikt på bättre uppvärmning och på bra skor. Alla får ett par inomhusskor och ett par utomhusskor av bra kvalité vartannat år. Det gör mycket för att minska antalet stukningar. Arbetsgivarna bör ta sitt ansvar Mikael Wennerbeck tycker också att föryngringen av kåren medfört att annan fysträning efterfrågas. Jag tror de yngre anser att de håller sin fysiska status bättre genom allsidig träning. På en del stationer har man helt lagt av med innebandyn. Inget förbud Det fanns diskussion om att förbjuda sporten om inte skadorna minskade. Men det gjorde de. Vi har valt att inte peka med hela handen, det känns bättre om förändringen kommer genom egna initiativ. Dessutom är inte innebandy enbart förkastligt. Om vi bortser från skadorna så stärker aktiviteten fotleder, knän och rygg. Dessutom finns det en vits med lagsporter eftersom vi jobbar i lag. Sen är det en annan sak att vi säkert kunde få ner skadorna ännu mer om vi bara hade löpning och cirkelträning. Men med fystimmar om året, som vi har, är det ofrånkomligt med enstaka skador, säger Mikael Wennerbeck. Förbud är inte heller något som Tommy Eriksson Wikén förespråkar. Det ska vara lustfylld och allsidig träning, men kanske att medvetenheten bör öka. Många arbetsplatser har i dag subventionerad fysträning för att få friskare personal. Men vi ser inga tecken på att man skadar sig i samma omfattning som inom räddningstjänsten. Arbetsgivaransvar Eftersom rök- och kemdyksföreskrifterna säger att rökoch kemdykare ska få tillfälle till fysträning i erforderlig omfattning så är det en del av arbetet. Därmed omfattas det av arbetsmiljölagen och faller under arbetsgivarens ansvar, konstaterar Eriksson Wikén. Då bör också arbetsgivarna ta det ansvaret. Vi anser att det finns anledning för arbetsgivarna att titta djupare på skador under fysträning. Att antalet skador totalt sett minskat tror han beror mer på allmän vakenhet än åtgärder från arbetsgivaren. Det är givetvis positivt att skadorna är färre, ett tag var det bara slakterier som var i nivå med räddningstjänst. Vid sidan av fysen skadas brandmän oftast i samband med larm eller under arbete inne på brandstationen. PER LARSSON Foto: PER WESTERGÅRD Brandmän har förhållandevis många arbetsskador, och största orsaken är fysen. Värst är bollsporterna som 2005 orsakade flest arbetsskador. Plats för fysskador plats procent Sporthall 61 Fotbollsplan 17 Ishockeyrink 13 Annan plats 4 Idrottsplats 2 Motionsspår 1 Simhall 1 Skidspår 1 Anm: Statistiken anger var fysen genomfördes. Siffrorna gäller skador under Mest drabbade yrken olyckor per yrken >14 dagar totalt Processoperatörer, stål- och metallverk Slaktare, styckare m.fl Maskinoperatörer, trävaruindustri Processoperatörer, papper Sågverksoperatörer Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m Betongarbetare m.fl Brandmän Maskinmekaniker, montör, reparatör m.fl Samtliga yrken 4 9 Anm: Statistiken gäller arbetsskador för män under Kolumnerna visar sjukskrivna mer än 14 dagar och totalt antal arbetsolyckor per förvärvsarbetare Arbetsolyckor Varav i samband med fys i.u Fysolyckor i procent i.u 47 42

5 Sirenen Nr 3 April 2006 nyheter Henningson lämnar räddningstjänsten I dryga tre år var han räddningschef i Malmö. Men nu lämnar Ken Henningson brandstationen och nybildade räddningstjänsten Syd. När jag inte fick jobbet som förbundsdirektör vill jag lägga mitt framtida engagemang i Ken Henningson något annat spännande uppdrag, säger Henningson. Han erbjöds först tjänsten som direktör i det nya förbundet, men parterna kom inte överens om villkoren. När man i en ny vända sökte förbundsdirektör var Henningson en av de aktuella, men jobbet gick till Per Widlundh, skolchef i Revinge. Henningson fick jobbet som stabschef/räddningschef i förbundet. Ken Henningson har jobbat vid räddningstjänsten i Malmö sedan blev han stabschef och 2003 räddningschef. Nationell krisledning Vi måste bygga på den struktur som finns Helhetssyn. Det är det vägledande begreppet när Räddningsverket diskuterar regeringens proposition. Vi vill se en lösning som täcker både olyckor och extraordinära händelser, säger överdirektör Ivar Rönnbäck. I propositionen Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle som regeringen lade fram onsdag 22 mars föreslogs framförallt: n En nationell krisledning organiseras. Operativa insatser vid nationella kriser ska ledas av en myndighet. n Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten (KBM) bör slås samman i de delar verksamheten är likartad. Räddningsverkets ledning var april samlad för att diskutera förslagen. Verket anser att arbetet för ett säkrare samhälle måste ske utifrån en helhetssyn. Vi måste bygga på den struktur som finns, där bland annat kommuner och länsstyrelser utgör basen. Vi tror på att hålla samman säkerhetsarbetet och på ett enat budskap, säger Ivar Rönnbäck. Han ser inte att ansvarsförhållandet för kommuner, länsstyrelser och sektorsmyndigheter ändras. Det nya är att vi får en nationell krisledning som ska fungera vid extraordinära händelser. Och det måste man finna en modell för. Vi ser mer till funktion än till organisation. Ivar Rönnbäck ser krisledningen som en funktion i den sammanslagna myndigheten, alltså det föreslagna äktenskapet mellan Räddningsverket och KBM. Det mesta som finns i de båda myndigheterna bör kunna läggas samman. Och det som inte passar in? Det bör snarare flyttas till annan myndighet. En ledande myndighet I propositionen anges att en nationell krisledning bör kunna vara i drift Så här skriver regeringen om att det i vissa fall krävs att en myndighet har ansvaret för krisledningen: Vid sällan förekommande men särskilt svåra kriser med Ivar Rönnbäck sektorsövergripande konsekvenser kan den operativa verksamheten på central myndighetsnivå kräva tvärsektoriell ledning. Vid sådana situationer bör regeringen kunna fatta beslut om att den operativa verksamheten på central myndighetsnivå leds av en myndighet, en så kallad krisledande myndighet. Uppgifter som nämns för den krisledande myndigheten är att: n sammankalla berörda aktörer n ansvara för prioritering, ledning och samordning av operativ krishantering på nationell nivå n samordna myndigheternas information till allmänhet och media n verka för ett effektivt resursutnyttjande av samhällets samtliga resurser n verka för ett effektivt resursutnyttjande av internationella förstärkningsresurser enligt etablerade rutiner n koordinera stöd till den lo- Lagstiftningar förändras kala och regionala nivån n besluta om åtgärder och prioriteringar i den utsträckning som det är nödvändigt med hänsyn till situationens art och omfattning Regeringen anser att det vid den krisledande myndigheten bör inrättas en funktion med uppgift att sammanställa en nationell lägesbild, för att få en effektiv koordinering av insatser. Ansvar inom sektorn Men regeringen gör också bedömningen att de flesta kriser är av den karaktären att de kan ledas och samordnas av myndighet inom aktuell sektor. Det påpekas också i propositionen att huvuddelen av kriserna kan hanteras lokalt eller regionalt, i vissa fall med nationellt stöd. Krishanteringssystemet bygger på principen att den som har ansvar för en verksamhet i vardagen också har det vid en kris. Förändringar i organisationen ska inte göras större än vad som krävs. Regeringens proposition ska utredas. Just nu tas direktiv fram, någon utredare är inte utsedd. Både Räddningsverket och KBM har arbetsgrupper igång som bland annat ska stödja utredaren. PER LARSSON Det föreslås i propositionen en lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap. Den nya lagen ersätter lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting, samt att vissa delar av lagen om civilt försvar upphävs. I den sistnämnde lagen avskaffas regleringen av verksskydd, hemskydd, mörkläggning och varning. Bestämmelserna om skyddsrum förs samman i en egen lag. Begreppet skyddat utrymme avskaffas. Alla utrymmen för skydd av befolkningen i krig ska ha samma status. Det föreslås fler lagändringar i olika lagar och att de träder i kraft 1 september Regeringens förslag i korthet n n n Särskilt utpekade myndigheter bör ha en tjänsteman i beredskap samt vara skyldiga att så långt som möjligt bistå ansvariga aktörer med information och resurser vid kriser. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) föreslås lämna förslag på vilka myndigheter som bör ha tjänstemän i beredskap samt planer för ledning och information vid kriser. n n n För att höja kunskapen inom kris- och säkerhetsområdet anges flera åtgärder. Exempelvis ett nationellt program för säkerhetsforskning, kriskunskap i gymnasieskolan, stöd till frivilliga verksamheter för att sprida kunskap, krav på kommunala risk- och sårbarhetsanalyser, krav på kommunal utbildning och övning av anställda och förtroendevalda. n n n Förmågan att ta emot bistånd från andra länder behöver stärkas, det visar erfarenheter från Gudrun och Katrina i USA. Räddningsverket har på uppdrag av regeringen redovisat hur beredskapen kan utvecklas. n n n Kommunikationssystemet Rakel bör få fler användare för att stärka samhällets arbete med ordning, säkerhet och krisberedskap. Med fler användare blir också Rakel en billigare investering för alla användare. Många har protesterat mot att systemet är för dyrt. n n n Länsstyrelsernas ledningscentraler förvaltas i dag av KBM. Regeringen tänker se över om ansvaret bör läggas över på länsstyrelserna för att få mer rationell hantering av resurserna. n n n Rådet för räddningstjänst, ett centralt samarbetsforum inom räddningstjänsten, kan omvandlas till ett nationellt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. n n n Radio, TV och utomhusvarning bedöms även i framtiden vara grundläggande för varning och information till allmänheten. Ett system för varning och information genom mobiltelefoner införs stegvis. Räddningsverket får uppdraget, tillsammans med KBM och Post- och Telestyrelsen, att utreda hur det ska ske. n n n Varje myndighet måste samarbeta med övriga myndigheter och bidra med information till den krisledande myndigheten, som ska samordna information till allmänhet och medier. KBM får i uppdrag att lämna förslag hur samordning kan ske. n n n I säkerhetsbyggandet berörs fler politikområden än försvar och utrikes. Nu nämns även bistånds-, kriminal-, miljö-, social-, arbetsmarknads-, folkhälso-, transport-, näringsoch hälso- och sjukvårdspolitiken. Totalt elva politikområden, det finns 48.

6 6 nyheter Sirenen Nr 3 April 2006 Flexibel dagstyrka frig Västerås. Sedan ett år tillbaka har Mälardalens brand och räddningsförbund en dagstyrka. Styrkan frigör resurser och tar bland annat beredskap för att skiftlagen ska kunna öva ostört. Dessutom sköter den extern utbildning och andra uppgifter som tidigare var svåra att lösa utan övertid. Dagstyrkan, som fått namnet Flexstyrkan, är än så länge ett tvåårigt projekt, men såväl ledningen som personalen i styrkan är mycket nöjda. Jag är helnöjd. Flexstyrkan innebär så många fördelar och jag tror inte vi kommer att återgå till det gamla, säger Åke Broman, räddningschef. Bakgrunden till flexstyrkan är svårigheterna att få kontinuitet både i arbetsuppgifter och övningar. En massa saker blev inte gjorda utan att kalla in extrapersonal och övningar skedde alltid under beredskap. Ledningens lösning blev inrättandet av en så kallad flexstyrka som arbetar dagtid. Den bemannas genom att den sjätte brandmannen på skiftet tagits bort. Offrade en på skiftet Rekryteringen byggde på frivillighet och för att få över brandmän till flexstyrkan lockade ledningen bland annat med kronor mer i grundlön. Det var öppet för alla och sökte, berättar Janne Björk, gruppchef och ansvarig för flexstyrkan. Efter intervjuer plockades sex man ut till flexstyrkan och 31 januari förra året körde den i gång. Styrkan följer ett fast veckoschema uppdelat efter arbetsuppgifter. Alla i styrkan har egna ansvarsområden som insatsritning, rökskydd, utbildning eller verkstadsjobb. Måndag och fredag ägnas åt ansvarsområdena. Tisdag och onsdag går flexstyrkan in och tar beredskapen för att skiftlagen på huvudstationen och östra stationen ska få öva ostört. Torsdagar övar flexstyrkan själv. Beredskap var sjätte vecka Var sjätte vecka har de som ingår i flexstyrkan beredskap i hemmet. I snitt blir de utlarmade två gånger i veckan. De har då med sig bilen, en Volvo V70 med automatlåda, och inställelsetiden är 15 minuter. Det har varit lite diskussion om att den sjätte killen kommer sent, men det beror på var olyckan inträffar. Tre gånger har det hänt att flexstyrkans man varit först, säger Janne Björk. Ibland görs avvikelser från veckoschemat. Vid akut personalbrist går flexstyrkan in och täcker för att spara pengar. Vissa veckor, till exempel våra dyk- och båtveckor går flexstyrkan in och täcker måndag till torsdag. Går in i skiftet sommartid Däremot behöver man aldrig täcka in övningar under lovveckor som sport- och påsklov. Detta var en av morötterna för att locka över folk och gör det möjligt att ta semester tillsammans med familjen. Under semesterperioden upphör styrkan för att gå in i skiftlagen förutom den som har beredskapen. Dagstyrkor startas inom allt fler räddningstjänster, det som skiljer den här från andra är att man har flextid i ordets rätta bemärkelse med stämpelklocka och allt. Beredskapen tisdagar och onsdagar genererar tre timmar övertid eftersom man jobbar på lunchen och den tiden kan tas ut som flex måndagar eller fredagar. Styrkan ska kontinuerligt utvärderas och en delutvärdering genomförd i januari konstaterar en mängd fördelar. Samtidigt döljs inte de svårigheter som kantat flexstyrkan. Skapade turbulens Nedskärningen av skiftet och lönehöjningen skapade stor turbulens inledningsvis och har kanske inte lagt sig helt. Brandförman Ola Kasimir jobbar på östra station och han tycker inte det blivit som det utmålades före. Han sökte till flexstyrkan men blev inte antagen. Trots det är han positiv till idén, kanske i en lite annorlunda tappning. Det har blivit mer pool än flexstyrka. Bråket kring lönesättningen har också lett till att det blivit lite vi och dom. Fredrik Hagström började i flexstyrkan men hoppade av efter sju månader. Jag tycker man tappade övningstid i flexstyrkan, jag längtade helt enkelt tillbaka till skiftet. Han tycker man skulle gjort mer för att hålla ihop flexstyrkan och skiftet. I stället för att ha gemensam morgongenomgång började flexstyrkan med egen samling. Sånt leder till splittring. Däremot är han positiv till Nöjda flexare. Inge Hassel, Tomas Bergqvist, Benny Hansson, Janne Björk och Peter Thelin är mycket nöjda med att ingå i den nya flexstyrkan som arbetar dagtid. Var sjätte vecka har man beredskap. Jag tycker jag har allt. Jag har beredskapen; jag har förebyggande. Det känns som om man är med mer i verksamheten, säger Benny Hansson. På bilden saknas Ossian Israelsson. möjligheten att få öva utan beredskap. Det har frigjort övningstid så att vi bland annat kunde åka till Kumla och öva halkkörning. Äger arbetet De som ingår i flexstyrkan är så gott som odelat positiva. När Fredrik Hagstöm hoppade av togs hans plats av Benny Hansson. Jag tycker jag har allt. Jag har beredskapen; jag har förebyggande. Det är fritt samtidigt som jag får träffa folk. Jag äger arbetet, det vill säga jag får jobba tills jag är färdig. Det känns som om man är med mer i verksamheten. Tomas Bergqvist hade börjat fundera på göra något annat när flexstyrkan dök upp. Jag har jobbat i 24 år och det började bli enformigt. Och alla arbeten som man aldrig får slutföra. Man arbetar två timmar sedan tar någon annan över och en tredje avslutar. Jag är jättenöjd. Till att börja med var det svårt komma över det här med skift, det måste hända så mycket på helgerna. Janne Björk gick i liknande funderingar. Det här är vad jag väntat på inom räddningstjänsten. Det är en förmån att få bli chef för en grupp dit alla sökt frivilligt. Killarna sköter sig själva, jag behöver bara stämma av. Flexstyrkan skapar individuella utvecklingsmöjligheter. Du har möjlighet att utvecklas utan att bli befäl. Jag tror det är lättare att släppa fram människor i en sån här grupp, säger Janne Björk. GUNNO IVANSSON

7 Sirenen Nr 3 April 2006 nyheter ör resurser Glatt gäng sköter övningsområdet Stark entusiasm. Ett jättekul jobb, men det krävs styrka, säger Gustav Engström. Tillsammans med kompisarna Mikael Eklund, Patrik Ljungersten, Anders Larsson och Tobias Hallqvist (saknas på bilden) sköter han övningsområdet Fågelbacken i Västerås. Mälardalens brand och räddningsförbund kommer till välpreparerade övningar. Det tack vare ett glatt och entusiastiskt gäng från kommunens dagverksamhet. I tre år har ett gäng på fem killar svetsats samman och utvecklats genom arbetsuppgifterna på räddningstjänsten. De ordnar brandhärdar för rökdykningsövningar och ser till att det är snyggt och prydligt på övningsområdet Fågelbacken. Sedan kommunen sålde en del av övningsområdet, bland annat personalutrymmena, har det inte funnits någon bemanning på Fågelbacken. Lite avsides beläget har övningsområdet inte varit favoritarbetsplatsen bland de som tidigare haft till uppgift att förbereda övningar. Men det här gänget stortrivs. Thomas Larsson Kör styrketräning Jobbet får toppbetyg av alla i gruppen. MVG++ ett jättekul jobb. Men det krävs styrka och jag kör styrketräning tre gånger i veckan. Känn här, säger Gustav Engström och spänner sina imponerande överarmar. Mikael Eklund håller med till hundra procent: Jag älskar att jobba. Allt här är kul, men allra roligast är det när vi får vara med på övningarna. Deras huvuduppgift är att rigga övningar och hålla snyggt på övningsplatsen, men de gör också en del småjobb på stationen som att tvätta bilar. Ganska ofta är de med vid övningar som skademarkörer. Så kallad dagverksamhet finns inom fler områden som fastighetsskötsel och renhållning men jobbet på räddningstjänsten är statusjobbet. Verksamheten är till ömsesidig nytta. Tar ansvar Det är verkligen bra för deras självförtroende, de har växt jättemycket som människor. Det gäller att ta vara på deras energi och låta dem ta ansvar. Jag måste kunna lita på dem och ju större ansvar de kan ta ju fler arbetsuppgifter kan vi göra. Det fungerar fantastiskt bra, säger Thomas Larsson, arbetshandledare och ansvarig för gruppen. GUNNO IVANSSON En av flexstyrkans uppgifter är utbildning och under läsåret har det pågått en riktad utbildning till årskurs 6. Här besöker Benny Hansson årskurs 6 på Fredriksbergsskolan. Styrkan deltar också i en satsning på bostadstillsyner i alla hus med fler än två våningar.

8 nyheter Sirenen Nr 3 April 2006 Skogsbrandsseminariet Enkla lösningar bättre insatser LJUNGBY. Det enkla är ofta det geniala. Räddningstjänsten i Ljungby har funnit två lösningar för att bli effektivare vid skogsbränder: Gödseltunnor från lantbruk nyttjas för att lägga brandgator. Minskad dimension på brandslangarna för snabbare insats. Skogsbränder Rishögarna i spåren efter stormen Gudrun har ökat vaksamheten mot skogsbränder i Småland. Ljungby var en av de värst drabbade kommunerna. Och nöden är som bekant även uppfinningens moder. Därför har kreativiteten flödat på sina håll. De gödseltunnor som bönderna använder på åkrarna kan faktiskt användas även för att lägga brandgator. Vi testade en tunna under en utbildning, nu har vi kartlagt hur många gödseltunnor på 6-15 kubikmeter det finns i Kronobergs län, säger brandinspektör Lars Isaksson. Vattnet kastas åt sidan Med hjälp av en vinklad, cirkelformad järnplatta kastas vattnet från tanken ut åt sidan. Det gör att en traktor kan köra på skogsväg och lägga vattnet Mycket ris ligger kvar i skogen meter brett vid sidan av vägen. Tidigare har vi försökt att ha en liter vatten per kvadratmeter och timme. De här tunnorna kan sprida liter vatten på två-tre minuter. Och eftersom tunnorna är försedda med pump kan de fyllas lika snabbt. Finns det vattendrag i skogen har traktorn inga problem att ta sig fram dit. I samband med stormen hade räddningstjänsten intensiv kontakt med många bönder. Ett par killar i 25-årsåldern har blivit rejält intresserade och kommer med egna lösningar för att hjälpa räddningstjänsten. Det är de som konstruerat den vinklade järnplattan. De har även tillverkat kopplingar så att vi kan sätta slang direkt till tunnan. Lättare blir snabbare Räddningstjänstens egen lösning för att bli effektivare vid skogsbränder är minskad dimension på slangarna. I stället för 63 millimeters slang som matning och därefter 38 millimeters, har räddningstjänsten provat med 38 millimeters slang som matning och därefter 25 millimeters slang. En slanghäck med 50 meter 63-slang väger 25 kilo. Nu har vi 38-slangen i galonväskor och kan gå ut med 50 meter Mer bränsle i skogen än normalt, framkomligheten starkt begränsad. Förutsättningarna såg mer hotfulla ut om det skulle bli skogsbränder. Men Gudrun hade också fört gott med sig. Många ville hjälpa till och samverkade för att undvika en ny kris. Tack vare stormen fick vi upp allmänhetens intresse. Frågan är hur vi behåller det? sade Håkan Helgesson, ställföreträdande räddningschef i Älmhult, när han pratade erfarenheter på Skogsbrandsseminariet i Ljungby. matning i varje arm och har dessutom 60 meter 25-slang i en ryggsäck. Allt väger cirka 30 kilo, säger brandmästare Göran Olsson. Halverad tid Vitsen är att utrustningen ska vara lättare, det ska gå snabbare att dra slang i skogen. Jag kan inte bedöma tidsvinsten förrän vi testat på larm. Men tiden bör åtminstone halveras, eftersom vi bara behöver springa en gång i stället för två för att få ut matning och förgrening. Med smalare slang får man ut mindre vatten. Göran Olsson räknar med att man förlorar liter per minut. På förstabilen har räddningstjänsten åtta galonväskor och två ryggsäckar med slang. Grenrör och strålrör är egen konstruktion. Vi har använt materiel som finns att köpa på vilken rörfirma som helst. Strålröret är en rörände som försetts med en täckbricka längst fram, vilken det borrats ett hål i. Vattenflödet öppnas med ett enkelt vred. Vi har provat slangsystemet på vårt övningsområde och det har fungerat bra, säger Göran Olsson. PER LARSSON Länsstyrelsen i Kronoberg ska lämna en rapport till regeringen om Gudruns verkningar, det innefattar även skogsbränder. Och det är ingen tvekan om att påfrestningarna i smålandsskogarna gett erfarenheter. Helgesson redovisade lärdomar från skogsbrandssäsongen 2005: Samverkan LRF och Skogsstyrelsen har blivit nya samarbetsparter. Hemvärnet i Älmhult har utbildats i skogsbrandsbekämpning. Det har tagits privata initiativ. Gudrun initierade detta, vi har numera bättre förståelse för varandras problem och frågeställningar. Lättare utrustning för snabbare insats kan vara en smal sak. Lars Isaksson senare är upphov till. Smalare slang, lättare koppling och strålrör ska göra Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN En vinklad, cirkelformad järnplatta monteras vid gödseltunnans mynning. Med hjälp av den kastas vattnet ut åt sidan. Den positiva effekten av Gudrun Information till allmänheten Media har spelat en stor roll och definitivt hjälpt till att förebygga bränder. Ett nära samarbete med media gör det lättare att få ut budskapet. Flyginsatser Snabbinsats med vattenbombning från helikopter är effektivt. Lättare helikopter är bra för rekognoscering, polishelikopter med värmekamera bra för att hitta brandgränser. Ledning Vi hade lärt av Gudrun och ökade ledningskapaciteten i ett tidigt skede. Länsövergripande räddningschef i beredskap är ovärderligt. Vi utnyttjade försvarets personal, det ökade uthålligheten. Skogsägaren Lars-Ove Johansson ansåg att LRF:s stödgrupp kan nyttjas oftare. Den kan hjälpa till att lokalisera vägar, tala om var snabbaste framkomligheten är, hjälpa till att få fram gödseltunnor. För Johanssons egen del var räddningstjänsten en stor hjälp efter Gudruns framfart. Det var viktigt med snabba beslut och det tog räddningstjänsten hela tiden. Jag kan vara kritisk mot andra som inte var lika snabba.

9 Sirenen Nr 3 April 2006 nyheter Här finns resurser för större skogsbränder Här är några av de resurser som finns tillgängliga för större skogsbränder: Foto: PER LARSSON och Göran Olsson, räddningstjänsten i Ljungby, visar lösningen som den insatserna vid skogsbränder smidigare. Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN Gödseltunnan kan tömma 15 kubikmeter vatten på några minuter och man får en brandgata som är meter bred. Skogsbrandsdepåer Räddningsverket har materiel för totalt hektar skogsbränder. Depåerna finns i Sandö, Ånge, Ludvika och Revinge. Den tidigare depån i Östad är utlokaliserad på åtta strategiska platser i södra Sverige. Det finns 24 containrar dimensionerade för vardera 500 hektar. Containrarna är självförsörjande och står på rullflak. Sedan i fjol har en del utrustning tillkommit på begäran. Det är bland annat klass 1-pumpar, motorsågar och skottkärrar. De senare för att enklare köra ut materiel. Räddningsfordon Släckfordon vid Räddningsverkets fyra skolor kommer vid behov att vara tillgängliga under icke skoltid. Sambandsutrustning finns också på skolorna. Personal Räddningsverket har inventerat antal utbildade räddningsmän av dem bor i de län som drabbades av stormen Gudrun. Adresslistor finns hos respektive länsstyrelse. Ledningsresurser Personal som skickas för internationella insatser kan även kallas in som förstärkningsresurs om lokala och regionala resurser inte räcker till. Kartor Lantmäteriet kan erbjuda kartor över stormfällen, baserade på satellitbilder. Information Vid långvariga insatser kan Räddningsverket ställa informationspersonal till förfogande. Flyg Försvarsmakten 44 helikoptrar stationerade över landet. Helikoptrar finns gripbara dagtid på vardagar. Vakthavande befäl på Försvarsmakten har telefonjour dygnet runt med krav att svara inom 30 sekunder. Nås på Regeringen ger även under 2006 pengar till skogsbrandflyg. Räddningsverket får två miljoner kronor att fördela till länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län under perioden april-oktober. Även om det mesta av den stormfällda skogen efter Gudrun är röjd och omhändertagen finns det Vattenbombare, skopande flygplan, kan det finnas möjlighet att rekvirera genom EU. Privata Ett 20-tal privata helikopterentreprenörer finns i landet. Räddningsverkets hemsida (www. raddningsverket.se) har adresslista. Frivilliga flygkåren medlemmar, av dem flyger operativt. Flygkåren har joursystem för insats. Under Gudrun flög man 533 timmar. Kostnaden per timme är 1500 kronor. Kontakta ARCC (flygalarmeringscentralen) vid behov. Internationellt Vattenbombare (skopande flygplan) och helikoptrar för skogsbrandsläckning kan rekvireras via MIC i Bryssel. MIC kan förmedla begäran om hjälp till andra länder inom EU. Bland annat Frankrike och Italien har skopande flygplan, Spanien, Tyskland och Norge har helikoptrar för skogsbrandsläckning. Vid behov av hjälp kontaktas vakthavande tjänsteman på Räddningsverket. Kostnaden ligger på euro per timme för flygplan och i timmen för helikoptrar. Insatstid för flygplan från södra Europa är i bästa fall tolv timmar. Kontakt Vid behov av Räddningsverkets resurser, eller annan hjälp, kontakta vakthavande tjänsteman på Pengar till skogsbrandflyg fortfarande stora områden med stormfälld skog kvar. Bränder i sådan skog innebär ökade faror för allmänhet, räddningspersonal och egendom. Därför kommer Räddningsverket även i år att kunna tilldela medel för skogsbrandflyg, säger försvarsminister Leni Björklund. Fransk skrämseltaktik Södra Frankrike har en avsevärt längre skogsbrandssäsong än Sverige. Både resurser och erfarenheter är därför större. Frankrike har gott om skopande flygplan och helikoptrar avsedda för skogsbrandsläckning. Det är i stort sett förbjudet att elda i skog. Under vintertid kan man få tillstånd. Eldar någon under sommaren ger det fängelsestraff, säger svensken Oscar Nyström som är bosatt i södra Frankrike och där jobbar som ställföreträdande räddningschef på deltid. En viktig uppgift för att förebygga skogsbränder är information till massmedia och vad Nyström kallar avskräckande övervakning. Det kan låta hårt. Men det är för att folk ska fatta att vi övervakar området, att vi finns där. Vi bevakar både från luft och mark. På vissa punkter i bergen som är svårtillgängliga har gamla tågcisterner placerats ut som vattenreservoarer, de rymmer 30 kubikmeter. Dessutom finns sex bevakningstorn som är bemannade dygnet runt under tre månader. Det är därifrån de flesta bränder upptäcks. Vädret avgör Kan det i spåren av Gudrun bli svåra skogsbränder i år? Det vet vi inte än, vädret är den största avgörande faktorn. Det mesta är uppröjt i skogarna, vilket innebär att framkomligheten är avsevärt bättre än förra året. Men merparten av riset ligger kvar i skogen. Det är också mer virke än normalt. Det kommer även i år att finnas många maskiner i skogen, vilket i sig medför en brandrisk, säger Lars Karlsson, Skogsstyrelsen. Utbildningar i skogsbrand Räddningsverket erbjuder i år en ny två dagar lång skogsbrandsutbildning. Utbildningen ger grundläggande kunskap i ämnet och riktar sig främst till personal som deltar i ledningsarbete. Ämnen är exempelvis: termer och begrepp, risker och säkerhet, personlig skyddsutrustning, resurser, miljöaspekter, brandförlopp, taktik, brandriskprognoser och andra beslutsstöd. Utbildningen genomförs i Skövde maj, i Revinge och Rosersberg maj. Räddningsverket planerar också utbildning i skogsbrandsläckning för helikopterbesättningar. Släckteknik, risker, bekämpning från marken, samverkan med räddningstjänst, är ämnen som tas upp. Utbildningen kommer förmodligen igång nästa år, en liknande utbildning genomfördes under 1990-talet. En utbildning i samverkansledning är också på gång. Syftet är att på regional nivå kunna bygga upp ledningsförmåga genom tydligt utvecklade former för samverkan. Utbildningen kan tas fram för passande regional och kommunal nivå, men kommer också att läggas in i de ordinarie utbildningarna, säger Kjell Mo, lärare i Rosersberg.

10 10 nyheter Sirenen Nr 3 April 2006 Värsta sörjan för Örjan Örjan Johansson på väg ut från det trånga utrymmet efter sin och kollegan Hans Petterssons annorlunda och lyckade insats i Kalmar. KALMAR. Den här insatsen glömmer brandförman Örjan Johansson i Mönsterås inte i första taget. Det var som att skära ost med högtrycksstråle. Efteråt hade jag papperssörja precis överallt. Insatsen blev också ett nytt användningsområde för skärsläckaren. Det började med en förfrågan från räddningstjänsten i Kalmar, som kontaktats av Stenas Returpapper. En pappersbal på drygt ett ton hade fastnat i papperspressen. Den är hjärtat i Stenas anläggning för återvinning av papper och mjukplast. Dagligen kan det komma in 300 ton papper och mjukplast som ska pressas ihop till balar. Maskinen arbetar med ett tryck på 150 ton. Vi drabbades av ett plötsligt stopp. Pappersbalen var totalt kompakt och satt fast som ett berg, säger Michael Gustafsson på Stena Returpapper. Olika företag kontaktades GÄVLE. Besvärliga utrymningsvägar, trånga och dolda utrymmen och fördröjt utrymningslarm. Det var tre faktorer som bidrog till stora skador och dramatik när nattklubben CH i Gävle eldhärjades i maj förra året. Det är några av slutsatserna av en brandutredning. Den häftiga branden startade strax efter klockan ett natten till den 17 maj i fjol. Nattklubben CH Salonger var hopbyggd med Scandic Hotell Grand Central. Brandförloppet var mycket snabbt. Röken spred sig på bara några minuter till hotelldelen där 146 gäster befann sig. När det dessutom uppstod problem med att utlösa hotellets utrymningslarm blev utrymningen både dramatisk och farlig. Men lyckligtvis blev ingen allvarligt skadad. Anlagt ett dygn tidigare Nästan exakt 24 timmar tidigare hade det varit en annan brand i samma lokal. Någon hade krossat en ruta och kastat in en brinnande bensinflaska, en så kallad som med skärbrännare, betonghåltagning och andra redskap försökte få bort balen utan att lyckas. Efter att Michael Gustafsson kontaktat alla tänkbara företag fick han tipset att ringa räddningstjänsten i Mönsterås, som har en skärsläckare monterad på en av sina släckbilar. molotovcocktail, i den tomma danslokalen Men lågorna fick inte fäste och branden var snabbt släckt. Brandpersonalen reagerade redan vid detta tillfälle på att rök och brandgaser snabbt spred sig in i hotelldelen. Den brandtekniska sektioneringen inom byggnaden var tydligen inte särskilt effektiv. Brandutredare Per Ringqvist hade undersökt den första Tuffare än väntat Örjan Johansson och kollegan Hans Pettersson ryckte ut till Kalmar. Vi skaffade skärsläckaren redan år 2000 och var bland de första i Sverige. Vi är vad jag vet fortfarande enda kåren i Kalmar län som har skärsläckare, säger Örjan Johansson, med stor erfarenhet av verktyget, som både kan skära igenom ståldörrar med enormt vattentryck och släcka eller kyla ner på insidan. Papper är mjukt, det här tar nog inte mer än tio minuter, tänkte Johansson under färden till Kalmar. Det blev tuffare än så. Insatsen tog närmare fyra timmar och det gick åt fem kubik vatten. Balen var enormt hård efter att ha pressats ihop och fastnat. Utrymmet att komma åt att branden tillsammans med polisens tekniker. När han nu kom fram som räddningsledare vid den nya, mera omfattande, branden förstod han vad som väntade. Ringqvist gav genast order om att hela hotellet skulle utrymmas. Men när det interna larmet med ringklockor och sirener i hotellets olika delar skulle aktiveras uppstod oklarheter. Foto: CLAUS KEMPE spruta med skärsläckaren var trångt. Arbetsställningen var väl inte den bästa och efteråt var jag både stel och helt slut. Och Larmet fördröjdes och under tiden hann röken sprida sig i korridorerna. Det fanns flera utrymningsvägar men några av dem var ganska besvärliga. Ett par av reservutgångarna ledde ut till innergårdar varifrån gästerna måste ta sig igenom andra byggnader för att komma ut på gatan. Den intensiva röken gjorde det svårt att hitta. Om allt hade fungerat som så hade jag sörja in på bara kroppen. Jag jobbade i larmställ, men rejäla regnkläder hade nog varit att föredra. Nästan omgående efter att Örjan Johansson sprutat sönder pappersbalen kunde produktionen på Stena starta igen. Har räddat byggnader För Örjan Johansson var detta ett nytt användningsområde för skärsläckaren. Vi har ofta använt den vid bränder i Mönsterås och jag törs påstå att fyra-fem byggnader i kommunen fortfarande står kvar tack vare skärsläckaren. Han har vid tre tillfällen varit i England och förevisat skärsläckaren. Nyfikenheten och intresset för skärsläckaren är stort. Både för verktyget enskilt och i kombination med fläktar för övertrycksventilation. STIG DAHLÉN Fördröjt larm bidrog till kaotisk utrymning vid storbranden i Gävle För snart ett år sedan totalförstördes nattklubben CH i Gävle. En färsk utredning pekar på flera brister. det var tänkt hade hotellet troligen varit utrymt innan den stora rökutvecklingen uppstod, säger Martin Uulas, brandkonsult vid WSP Brand- och Riskteknik i den utredning han gjort på uppdrag av ett amerikanskt försäkringsbolaget. Någon skulle aktivera På hotellet fanns ett så kallat tyst larm. Det innebär att det i nästan alla utrymmen finns detektorer som reagerar på rök eller värme. Men de ger bara larm till räddningstjänsten och till hotellets reception. För att utlösa utrymningslarm och väcka alla gäster måste någon aktivera signalerna genom att trycka in en eller flera knappar. Den uppgiften skulle räddningstjänsten sköta. Tyvärr fördröjdes utrymningslarmet vid det här tillfället. Det gjorde att utrymningen delvis blev kaotisk, säger Martin Uulas. Ulf Erlandsson

11 Sirenen Nr 3 April 2006 nyheter 11 Brandfarligt eller inte? Oenighet kring cellplast Cellplaster som isolering i byggnader har åter hamnat i fokus. En notis på Räddningsverkets webbplats retade upp branschorganisationen Plast & kemiföretagen som i vintras skrev ett irriterat brev till tillförordnade generaldirektören Ivar Rönnbäck. Cellplast (expanderad polystyren) som isolering är ingen nyhet utan har förekommit ända sedan 1980-talet då det började användas för tilläggsisolering av fasader. I dag är det vanligt i takkonstruktioner och fördelarna jämfört med mineralull är att materialet är lätt, billigt och fukttåligt. Däremot är det inte lika populärt hos räddningstjänst och försäkringsbolag. Enligt räddningstjänsten brinner cellplast kraftigt och utvecklar en tät, svart rök. Dessutom har cellplastbränder en förmåga att krypa vidare inne i konstruktioner. Sämre brandtekniskt Räddningstjänsten i Jönköping har länge arbetat för att byggherrarna ska välja andra isoleringsmaterial. Vi vet att det är ett sämre material brandtekniskt och försöker förmå aktörer i byggbranschen att använda andra material. Det är ett led i kommunens strategi att verka för ett bra brandskydd, säger Samuel Nyström, brandingenjör i Jönköping. Cellplast är en förädlad petroleumprodukt och om du får in brand i en cellplastisolerad byggnad är det stor risk för en totalskada. Skillnaden mellan mineralull och cellplast kan vara skillnaden mellan liten skada och totalskada. Räddningstjänsten i Jönköping har en mycket tät kontakt med med byggbranschen och informerar om cellplastens brandegenskaper. Man har lyckats få landstinget att enbart använda cellplast under mark. Krympande marginaler Ett problem är krympande ekonomiska marginaler i byggbranschen och cellplast är billigare än alternativen. I de allra flesta fall har de bytt ut efter att vi bett dem kontakta försäkringsbolagen och fråga hur det påverkar premien. Vi tvingar ingen och ibland väljer de cellplast eftersom det inte lönar sig att byta till ett alternativ. Om de väljer en annan lösning som uppfyller Boverkets byggregler fine, men vi har ändå informerat om ett bra alternativ. Cellplast används bland annat för tilläggsisolering av fasader. Räddningsverket, räddningstjänsten och försäkringsbolag varnar för brandrisker med materialet medan tillverkarna hävdar att det med rätt konstruktion är lika säkert som mineralull. Det som initialt ser ut att vara en besparing kan på sikt bli en fördyring. Försäkringsbolagen har negativa erfarenheter av cellplast som isolering. Enligt Bo Larsson, riskingenjör på Länsförsäkringar i Jönköping, kan premien för till exempel en verkstadslokal bli tio gånger högre om man väljer att isolera med cellplast. I sämsta klassen Vid premiesättningen är valet av material i konstruktionen en tungt vägande faktor. För varje byggnadsdel finns fem klasser. Fem är den sämsta och där hamnar oftast cellplastkonstruktioner automatiskt hos Länsförsäkringar. Boverkets byggregler tittar vi inte på i det här sammanhanget. Vårt utgångsläge är att cellplast är det sämsta alternativet. Beroende på konstruktion kan en cellplastlösning i tak som bäst komma upp till klass tre, säger Hans-Eric Zetterström, teknisk samordnare för Länsförsäkringsbolagens riskingenjörer. Byggnader döms ut Cellplast är heller inte särskilt brandtåligt. Det krävs relativt lätt värmepåkänning för att hela byggnaden ska dömas ut och vi ska stå där med en fullskada. Men det har inte bara med cellplasten att göra. Byggnationer uppfyller byggkraven, men det finns inga marginaler. Man bygger allt smäckrare och i dag döms byggnader ut mycket snabbare efter en brand. Efter ett inslag i Ekot i radion, där Samuel Nyström medverkade, började massmedier ringa Räddningsverket om cellplast. För att möta informationsbehovet publicerades då en notis på Räddningsverkets webbplats i december. I notisen framhålls att användningen av cellplast i byggnader inte är helt oproblematiskt ur brandskyddssynpunkt och att cellplast har sämre brandegenskaper än de flesta andra isoleringsmaterial. Onyanserat och vinklat Branschorganisationen Plast & kemiföretagen (P&K) reagerade på notisen och VDn Owe Fredholm skrev i februari ett brev till tillförordnade generaldirektören Ivar Rönnbäck. P&K anser att notisen är onyanserad och vinklad vilket kan innebära att cellplast som byggmaterial diskrimineras på osakliga grunder. Enligt Owe Fredholm har konsekvenserna av notisen varit mycket besvärande för såväl enskilda företag som branschen i helhet. Felkonstruktion Pontus Alm, handläggare på Plast & kemiföretagen, håller inte med om att cellplast är ett problem. Det finns inget som säger att det brinner oftare eller mer i cellplastisolerade byggnader. De gånger det hänt att brand spridit sig till cellplast har man inte byggt på riktigt sätt. Det handlar om information och utbildning. Vi anser att så länge man uppfyller Boverkets regler och använder riktiga konstruktioner måste det vara okej. I webbnotisen står att brandutredare i flera länder upplevt problem med cellplaster. Och i svaret till Plast & kemiföretagen skriver Räddningsverket att ett antal utredningar i det svenska brandutredarprogrammet beskriver problem med användningen av cellplaster. Vi vill gärna ta del av dessa utredningar för att se problemen och lära, säger Pontus Alm. GUNNO IVANSSON Fakta cellplast (expanderad polystyren) Efter att cellplast började användas som isolering ledde den ökade brandrisken till att Boverket tog fram nya regler för användning av materialet. Reglerna anger att väggkonstruktionen ska uppfylla sin brandavskiljande funktion. Brandspridning i väggen och längs fasaden ska begränsas med hänsyn till byggnadens ändamål samt möjligheterna till brandsläckning. Ett alternativ är att konstruktionen är typgodkänd. Godkännande kan fås för byggnader med högst åtta våningsplan om de är åtkomliga för brandsläckning utifrån med räddningstjänstens utrustning. Brandspridning i ytskiktet och inne i väggen ska begränsas till underkant av fönster två våningar ovanför brandrummet. Ytterväggar kan beklädas under vissa förutsättningar. Exempel på detta är att byggnaden förses med sprinkler.

12 12 kärnenergiberedskap Sirenen Nr 3 April år efter Tjernobyl Klockan den 26 april 1986 slet en ångexplosion sönder en reaktor på kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina. Det största haveriet hittills i ett kärnkraftverk var ett faktum. Det fick omfattade effekter även i Sverige, hundra mil bort. 20 år har gått Sirenen berättar om vad som hänt med beredskapen i Sverige. Räddningsverket har en viktig roll. Haveriet inträffade i gamla Sovjet och som så ofta vid katastrofer där hemlighölls den till en början av myndigheterna. Det var faktiskt ett befarat utsläpp vid det svenska kärnkraftverket Forsmark på morgonen den 28 april som blev första indikationen i väst på Tjernobyl-katastrofen. Med det var inget fel på Forsmark, det var rutinmätningar av radioaktiviteten som visade onormala värden. Samma dag rapporterade även andra kärntekniska anläggningar i Sverige förhöjda värden. På eftermiddagen 28 april stod det klart att det rörde sig om ett utsläpp från Sovjet, men först på kvällen, nästan tre dygn efter explosionen kom det ett officiellt erkännande från de sovjetiska myndigheterna. Räddningsverket fick samordningsansvar Räddningsverket bildades två månader efter Tjernobyl-katastrofen och fick omgående uppgifter inom samordning av kärnkraftsberedskapen. Sedan dess har ansvaret utvecklats. I dag har Räddningsverket samordningsansvar för: beredskapsplanering mot kärntekniska olyckor. Denna omfattar frågor om organisation, alarmering, ledning, samband, information, utrymning, utbildning och övning samt utveckling av beredskapen. planeringen på regional nivå för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen. Räddningsverket utövar även tillsyn över länsstyrelsernas beredskapsplanering. En rad andra myndigheter har viktiga roller i kärnenergiberedskapen, särskilt länsstyrelserna på regional nivå och Kärnkraftinspektionen (SKI), och Strålskyddsinstitutet (SSI) på central nivå. Sveriges beredskap för 20 år sedan var enbart inriktad på olyckor vid svenska kärnkraftverk. Tjernobyl-katastrofen satte fart på beredskapsplaneringen i Sverige och på Räddningsverkets område har det bland annat handlat om anskaffning av mätinstrument, jodtabletter, varning runt de svenska kärnkraftverken, sanering och utbildning. Sirenen uppmärksammar 20-årsdagen av Tjernobyl-katastrofen på detta och nästa uppslag. Fokus ligger på Räddningsverkets roll i beredskapen. STIG DAHLÉN Reaktorer i drift per land vid årsskiftet 2005/2006: USA Frankrike Japan Ryssland Storbritannien Sydkorea Kanada Tyskland Indien Ukraina Sverige Kina... 9 Spanien... 9 Belgien... 7 Tjeckien... 6 Slovakien... 6 Taiwan... 6 Schweiz... 5 Bulgarien... 4 Finland... 4 Ungern... 4 Argentina... 2 Brasilien... 2 Mexiko... 2 Pakistan... 2 Sydafrika... 2 Källa: IAEA KARTAN: Röda prickar på kartan visar europeiska kärnkraftverk som är i drift, som är under konstruktion eller som tagits ur drift. Varje verk kan ha flera reaktorer. Källa: International Nuclear Safety Center

13 Sirenen Nr 3 April 2006 kärnenergiberedskap 13 Foto: PRESSENS BILD Reaktor 4 i Tjernobyl för 20 år sedan. Så här såg det ut efter explosionen och haveriet. Den hittills värsta olyckan i världen med kärnkraft. Några fakta: n Katastrofen i Tjernobyl orsakades när personalen inför ett servicestopp skulle utföra ett experiment. Syftet var att undersöka om turbinen kunde fortsätta leverera el vid ett strömavbrott. Experimentet ledde till en ökad reaktoreffekt, som fick reaktorns kylvatten att förångas. Detta framkallade en ångexplosion som förstörde reaktorn. Grafiten i reaktorn började brinna och branden förde upp radioaktivt material på hög höjd, innan det spreds med vindarna. Cirka fem procent av det cesium som spreds hamnade i Sverige. De län som fick ta emot största nedfallet var Gävleborg, Uppland, Västerbotten, Västernorrland och Västmanland. n Sedan även den andra reaktorn i Barsebäck stängdes har Sverige tre kärnkraftverk i drift: Ringhals: Tre tryckvattenreaktorer, en kokvattenreaktor. Forsmark: Tre kokvattenreaktorer. Oskarshamn: Tre kokvattenreaktorer. n Beredskap: På länsstyrelserna i kärnkraftlänen ställs extra krav på beredskap, bland annat vakthavande beslutsfattare i beredskap och på extra utbildningsinsatser. Nästa stora övning genomförs i Halland i början av oktober. n I världen finns cirka 450 reaktorer i drift. 27 nya reaktorer är under konstruktion, åtta av dem i Indien, fyra i Ryssland och tre i Kina. 110 reaktorer har stängts, därav 23 i USA, 22 i Storbritannien och 19 i Tyskland. Läs mer: På nätet finns mycket information att hämta om kärnenergiberedskapen, bland annat på samt och Räddningsverket har gett ut böcker som kan beställas från verkets publikationsservice: Kärnenergiberedskap (best nr R79-218/00). Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen (best nr U30-641/05). Fortsatta investeringar i varning runt Barsebäck Alla som bor inom den inre beredskapszonen runt ett kärnkraftverk ska kunna nås av inomhusvarning. Räddningsverket fick 2004 regeringens uppdrag att köpa in varningsmottagare för att ersätta omoderna mottagare, drygt hälften gäller området kring avstängda Barsebäck. Trots att Barsebäck stängdes för gott den 31 maj förra året delas det forfarande ut så kallade RDSapparater, radiomottagare med en särskild funktion för att sända varningsmeddelanden. (RDS står för Radio Data System.) Det är en ny och modern mottagare som ersätter larm via telefon alternativt tidigare utdelade varningsmottagare. De saknade vanlig radiofunktion och vissa hade tekniska brister. Varje radioapparat kostar cirka kronor, till detta kommer distributionskostnaden. Enligt beslutet från 2004 var ersättningsbehovet för den inre beredskapszonen runt Barsebäck apparater. Huvuddelen var utdelad 2005, men fortfarande återstår att nå Mätinstrument finns i alla kommuner Dålig tillgång på mätinstrument var en av de första bristerna i den svenska beredskapen som avslöjades efter Tjernobyl. Nu har alla kommuner instrument för att mäta strålning och vi har satsat mycket på utbildning, säger Claes- Håkan Carlsson på Räddningsverket. I mitten av 1980-talet fanns möjlighet att mäta strålning i och kring kärnkraftverken. I övrigt var det svenska samhället i huvudsak hänvisat till militära försvarets äldre instrument för mätning av strålning efter kärnvapenexplosioner. Strålskyddsinstitutet upprättade snart en organisation för mätning. På 37 platser i Sverige finns mätstationer för att få tidigt larm om förhöjda strålningsnivåer. Räddningsverket fick i uppdrag att ta fram mätinstrument för användning i kommunerna, både i fred och krig. Utvecklingen tog närmare tio år och resulterade i mätinstrumentet Intensimeter SRV-2000 (se bilden!). Varje kommun fick vardera två instrument, ett till miljö- och hälsoförvaltningen, ett till räddningstjänsten. En första utbildningsomgång i användning av SRV-2000 startade Nu Den nya RDS-apparaten en del sommarstugeägare och andra. Skälet till att apparater delas ut efter Barsebäcks stängning är att kärnbränsle fortfarande finns kvar i anläggningen. Förmodligen blir det så året ut och så länge bränslet finns kvar gäller den tidigare beredskapsorganisationen, säger Räddningsverkets Claes-Håkan Carlsson, och tillägger: Det finns folk kring Barsebäck som inte vill ta emot apparaterna eftersom de uppfattar att kärnkraftverket inte längre innebär någon risk. Även om myndigheterna är skyldiga att tillhandahålla varning kan vi ju inte tvinga någon att ta emot. Snart full täckning Behoven av nya RDS-apparater för att täcka bristerna runt är vi mitt upp i en femårig period med repetitions- och påbyggnadsutbildningar. Även andra hotbilder än strålning från kärnkraftverk ingår, säger Claes-Håkan Carlsson. Nästa utbildningstillfälle är i Uppsala 23 maj. Kommunerna tar dessa endagsutbildningar på allvar och brukar alltid skicka personal. Ogillar fast montering Tanken är att kommunerna ska göra mätningar var sjunde månad på mätpunkter som de själva bestämt. Syftet är att bestämma bakgrundsstrålningen olika tider på året, för att säkrare kunna avslöja förhöjda värden efter ett utsläpp. I många kommuner har instrument monterats i anslutning till ledningscentraler med möjlighet till fjärravläsning. Det gillar vi inte, vi vill att instrumenten ska kunna användas rörligt, exempelvis för mätning efter transportolyckor där radioaktiva ämnen ingår eller i extremfall då så kallade dirty bombs använts. Har man inte instrumentet med sig i räddningsfordonet får man de kärnkraftverk som fortfarande är i drift angavs 2004 till: Ringhals Forsmark Oskarshamn 0 Runt Ringhals återstår att dela ut cirka apparater, Oskarshamn har full täckning sedan tidigare. Runt Forsmark återstår enbart några hundra apparater att dela ut. Inomhusvarningen är ett komplement till tidigare befintlig utomhusalarmering. Vid fara kan signalen Viktigt meddelande sändas över detta system. Signalen uppmanar allmänheten att gå inomhus, stänga dörrar och fönster samt lyssna på radio för information. Utomhuslarmet kombinerat med inomhusvarningen gör att allmänheten kommer att kunna varnas effektivt i de inre beredskapszonerna. Situationen är en helt annan i dag än för 20 år sedan, säger Claes-Håkan Carlsson. STIG DAHLÉN ingen indikation på faran, säger Claes-Håkan Carlsson. Instrumentet SRV-2000 har tio år på nacken och börjar så smått bli omodernt. En brist är att det tar lång tid att få ett säkert mätvärde, man måste stå på samma plats i flera minuter. Instrumentet är i grunden framtaget för att mäta strålning efter utsläpp från kärnkraftsolyckor och som sådant fungerar det bra, men vid operativa räddningsinsatser skulle det vara önskvärt att kunna läsa av värderna snabbare. Tullen har skaffat utrustning som ger snabbare avläsning än SRV Om räddningstjänsterna vill skaffa snabbare instrument får de göra det själva, det är inget Räddningsverket i nuläget har möjlighet att sponsra med, säger Carlsson. STIG DAHLÉN

14 kärnenergiberedskap 14 Sirenen Nr 3 April 2006 Utbildning ett måste för en fungerande beredskap Utbildning De senaste åren har länsstyrelserna skickat allt färre kursdeltagare till Räddningsverkets utbildningar inom kärnenergiberedskap. En oroande utveckling. När kompetensen försvinner blir också beredskapen sämre, säger Staffan Harbom, lärare vid Räddningsverket och med tjugo års erfarenhet från kärnenergiberedskap. Staffan Harbom vet exakt vad han gjorde på förmiddagen den 28 april Som jourhavande brandmästare i Uppsala Staffan Harbom var han en av de allra första att larmas i Sverige efter ett befarat utsläpp vid Forsmark. En rutinmätning av radioaktiviteten vid kärnkraftverket visade onormala värden och larmorganisationen gick igång. Det hela var ganska kaotiskt, vi fick information om att en olycka hänt på Forsmark men inget om omfattningen. Jag samlade tjugotalet brandmän och frågade om det fanns några frivilliga som var beredda att åka ut till indikeringszonen och ta mark- och luftprover, berättar han. Samtliga räckte upp handen. Senare på eftermiddagen stod det klart att utsläppet hade kommit med vindarna från Sovjet. Startade utbildningar Tjernobyl-katastrofen blev en viktig erfarenhet för den svenska beredskapsplaneringen. Året därpå började Räddningsverket utbilda räddningsledare och andra nyckelpersoner i länsstyrelsernas beredskapsorganisationer. Hittills har vi utbildat 72 räddningsledare inom kärnenergiberedskapen, konstaterar Staffan Harbom. Det blev naturligt att han tog med sig de egna erfarenheterna in i Räddningsverket när han några år senare började jobba som lärare i Rosersberg. Ett problem då var alla så Foto: GÖRAN HANSSON Länsstyrelsens ledningscentral härifrån styrs arbetet. Vid en kärnteknisk olycka kommer ett trettiotal myndigheter och organisationer vara involverade. Civil samverkan är ett måste och för att klara detta krävs ständigt återkommande utbildning och övning. kallade experter som uttalade sig. Något som bara skapade oro och förvirring. Länsstyrelserna blev nerringda av oroliga människor. Informationsolycka Av det och av andra stora kriser genom åren har vi lärt oss att underifrånperspektivet är oerhört viktigt, säger han. En kärnkraftsolycka skulle förmodligen vara den största krisen som drabbat vårt land. Det är vad vi kallar en informationsolycka. Informationsberedskapen kan inte nog betonas, därför har vi genom åren utbildat många informatörer, informationschefer och journalister. Det är ju för att skydda allmänheten vi har en beredskap, då är det viktigt att vi är tydliga med information och tar hänsyn till hur människor reagerar. En kärnkraftsolycka stannar inte vid länsgränsen därför bör alla län satsa på utbildning och beredskap Innan beslut fattas, måste man fundera över och försöka förstå vilka reaktioner beslutet leder till hos allmänheten. Fatta aldrig ett beslut innan du pratat med informationschefen, är hans paroll. Han anser att de fyra kärnkraftslänen med åren har byggt upp en bra beredskap. De har tagit uppgiften och ansvaret på allvar och har kontinuerligt utbildat nyckelpersoner. Vikande intresse Däremot ser han allvarligt på det sviktande intresset för utbildning bland övriga län. Utbildningarna inom kärnenergiberedskap är inte obligatoriska, länsstyrelserna ansvarar själva för att hålla kompetensen vid liv. Kärnkraftslänen har den favören att staten står för utbildningskostnaderna, medan övriga län själva betalar utbildningen. Färre kursdeltagare Problemet är att när det inte finns pengar, prioriteras utbildning bort. Följden är att vi under senare år haft få elever från icke-kärnkraftslänen, vilket är oroande. Det är olyckligt och märks också på att kunskapsnivån sjunker. Beredskapen blir försämrad i dessa län, något som också visat sig i de övningar vi haft. En kärnkraftolycka stannar inte vid länsgränsen, därför bör alla län satsa på utbildning och beredskap. Övningarna avslöjar Övningarna inom kärnenergiberedskapen är viktiga för att sätta fingret på det som inte fungerar tillfredsställande. Just nu är Staffan Harbom involverad i planeringen av den omfattande övning som ska genomföras under hösten i Halland. Vi kommer att öva mätning och sanering med skarpa radioaktiva preparat. Hus och mark ska spolas och saneras, allt för att beredskapsorganisationen ska få erfarenhet av hur det fungerar i verkligheten. Ett unikt tillfälle för forskare inom området att ta prover och analysera metoder och effekter vid sanering efter en kärnteknisk olycka. Också terrorhot är en viktig del i såväl utbildningen som övningarna. En terroraktion inne i ett kärnkraftverk vore givetvis det värsta som kan hända. Men det finns en väl trimmad organisation mellan polisens nationella insatsstyrka och länsstyrelserna i kärnkraftslänen. Svårt få med regeringen Samverkan mellan myndigheter har varit a och o i kärnenergiberedskapen, men svårast har varit att få med regeringskansliet i övningarna. Kontakten mellan den regionala nivån och regeringskansliet kommer att vara oerhört viktig, vilka beslut ska fattas av regeringen och hur ska informationsansvaret fördelas? Hur ska lägesbild och analys av konsekvenser tolkas? Ledning kommer behövas i flera dimensioner. Det ser vi inte minst efter tsunamin, stormen Gudrun, Backabranden eller Kemira-olyckan i Helsingborg, konstaterar han. KATARINA SELLIUS

15 Sirenen Nr 3 April 2006 kärnenergiberedskap 15 Brister i beredskapen för sanering Nytt planeringsstöd tas fram Beredskapen för sanering vid ett radioaktivt utsläpp är inte tillräcklig. Ansvaret är länsstyrelsernas men de anser sig varken ha kompetens eller resurser att ensamma planera för denna beredskap. Ett nytt planeringsstöd och ett allmänt råd tas nu fram. Sanering Ett utsläpp från en kärnteknisk anläggning kan medföra att stora områden behöver saneras för att reducera stråldoser. I Sverige är länsstyrelserna ansvariga för planeringen och genomförandet av en sanering. Enligt lagen om Skydd mot olyckor ska länsstyrelserna upprätta ett regionalt program för sanering. Brister i planeringen Räddningsverkets tillsyn har länge visat att länsstyrelserna brister i beredskapen när det gäller planläggningen av sanering. Det kan göras stora förbättringar på det här området, säger Charlotta Källerfelt på Räddningsverket. Hon ansvarar för framtagandet av det nya planeringsstödet eller handboken som tillsammans med ett nytt allmänt råd planeras vara färdigt runt årsskiftet. Önskemål från länen På en utbildning för saneringsplanläggare för ett år sedan, framförde landets länsstyrelser önskemål om att Räddningsverket skulle ta fram ett verktyg för att underlätta planeringen ute i länen. Länsstyrelserna anser sig varken ha tid eller kunskap att ensamma arbeta fram ett program för sanering, utan föreslog att de delar som är gemensamma Källerfelt Charlotta för alla län ska beskrivas centralt. Sagt och gjort. Planeringsstödet tas fram i samarbete med Strålskyddsinstitutet och Jordbruksverket. Här beskrivs bland annat den nationella beredskapen för sanering, egenskaper hos nedfall, hotbilder, exempel på scenarier och olika saneringsmetoder, berättar Charlotta Källerfelt. Förslag på organisation Men framför allt ger den råd om vad länsstyrelserna bör tänka på vid den regionala planeringen, förslag på organisation för sanering, förslag på uppgifter och kompetenser för olika befattningar. Varje länsstyrelse ska utse en tjänsteman till saneringsledare, ofta är det en person som till vardags jobbar med miljö- eller beredskapsfrågor. Söka expertstöd Saneringsledaren är länsstyrelsens nyckelperson, men inte nödvändigtvis expert inom området. Däremot ska han eller hon ha god kunskap om regionala förhållanden och länsstyrelsens beredskapsorganisation samt ha kännedom om olika metoders för- och nackdelar. Man ska känna till var länsstyrelsen kan få råd och stöd, exempelvis kontaktvägarna till den nationella expertgruppen för sanering, Nesa. Nesa består av experter från åtta myndigheter och organisationer och kan ge råd om saneringsmetoder, strategier för sanering av olika miljöer samt kostnads- och effektivitetsbedömningar. Dyr sanering Att sanera är dyrt. Länsstyrelserna bör redan nu, i planeringsskedet, se över vilka områden som är prioriterade i det egna länet. Det kan exempelvis vara sjukhus, vattentäkter, vissa vägar, viktiga industrier och skolor, säger Charlotta Källerfelt, som betonar att ett radioaktivt utsläpp dessutom är ett stort psykologiskt problem som man bör ha en beredskap för. Det skapar självklart stor oro bland allmänheten. Det är viktigt att berörda myndigheter snabbt kan gå ut med så konkret och samordnad information som möjligt. Lagom till mät- och saneringsövningen Demoex i Halmstad i oktober, dit länens saneringsledare är inbjudna, ska det finnas ett färdigt utkast av planeringsstödet. KATARINA SELLIUS Tjernobyl Bortforsling av kontaminerad jord 15 mil från Tjernobyl. Cesium-137 bands kraftigt till leran i jorden. Andra sanerinsgmetoder var vattenoch sandblästring av husväggar och spolning av vägar. Foto: H. PRIP Foto: LARS DAHLSTRÖM Länsstyrelserna ansvarar för planering av saneringen. Syftet med sanering är att reducera stråldoser och att återställa mark och byggnader som blivit kontaminerade, så att det kan användas igen. Nya jodtabletter delas ut i sommar I sommar får närmare hushåll runt tre av landets kärnkraftverk nya jodtabletter i brevlådan. Barsebäcksverkens grannar får dock inga den här gången. Jodtabletter Vid en kärnkraftsolycka kan radioaktiv jod komma ut. Om man andas in radioaktiv jod koncentreras den i sköldkörteln och kan orsaka cancer. Om man däremot mättar sköldkörteln med icke radioaktiv jod genom att ta jodtabletter kan sköldkörteln inte ta upp den skadliga, radioaktiva joden. Av den anledningen ingår jodtabletter i beredskapen mot kärnkraftsolyckor. Alla hushåll i den inre beredskapszonen, det vill säga det område som sträcker sig 15 kilometer ut från kärnkraftverket, får i sommar nya jodtabletter tillsammans med informationsbroschyrer i brevlådan. Hållbara i fem år Anledningen till att vi byter ut de i år är att jodtabletter är klassade som läkemedel och därför lyder under Läkemedelslagen. Det innebär att preparatet ska förnyas vart femte år. Senaste utskicket var 2001, förklarar Ingela Grundel på Räddningsverket som, tillsammans med Strålskyddsinstitutet håller i administrationen av utskicket. Runt Oskarshamns kärnkraftverk delas jodtabletter ut till hushåll, runt Ringhals får hushåll och kring Forsmark hushåll askar i brevlådan. Delas inte ut i Skåne Barsebäck, vars kvarvarande reaktor stängdes i maj förra året, undantas dock. När ett kärnkraftverk har stängt sina reaktorer minskar innehållet av radioaktivt jod snabbt på grund av det radioaktiva sönderfallet. Redan efter sex månader har det minskat i så stor utsträckning att det inte längre anses strålskyddsmässigt motiverat att dela ut jodtabletter till befolkningen. Det är anledningen till att de hushållen runt Barsebäck inte får några jodtabletter. Däremot kommer den särskilda beredskapen och varningen att bibehållas till dess att allt bränsle transporterats bort. Sen räcker det med den allmänna beredskapen mot kärnenergiolyckor som ska finnas vid varje länsstyrelse i landet, säger Ingela Grundel. Kärnkraftspotten Utskicket finansieras inom ramen för ekonomin i kärnkraftspotten. För att upprätthålla en särskild kärnenergiberedskap får de fyra kärnkraftslänen, Kalmar, Uppsala, Halland och Skåne, årligen närmare två miljoner kronor vardera. Pengarna kommer från de avgifter som betalas av kärnkraftverken och fördelas av Räddningsverket till berörda län. Pengarna ska täcka merkostnader för planering av beredskapen, två årsarbetskrafter vid länsstyrelsen i Skåne och en och en halv vid de övriga tre länen, samt kostnader för utbildning och övning. KATARINA SELLIUS

16 16 nyheter Sirenen Nr 3 April 2006 Statsråd knöt ihop nya Med musik, dubbel statsrådsnärvaro och en gammal hederlig käringknut invigdes Räddningsverkets internationella avdelning i Kristinehamn i mitten av april. I dag har avdelningen knappt 60 anställda men målet är att de ska vara Bakgrunden till avdelningens flytt från Karlstad till Kristinehamn är regeringens kompensation för jobben som försvann när regementet A9 lades ner. En ödets ironi är att mannen bakom nedläggningen, regeringens dåvarande utredare Göran Gunnarsson, i dag är Räddningsverkets generaldirektör. Därför känns det bra att vara med och etablera en ny verksamhet i Kristinehamn, sade Göran Gunnarsson vid invigningen. Vid invigningsceremonin deltog statsråden Leni Björklund och Carin Jämtin, landshövding Eva Eriksson och Kristinehamns kommunalråd Åke Thörnesjö. Bra på improvisation I sitt invigningstal gjorde Leni Björklund en liten historisk återblick till 1988 när försvarsminister Roine Carlsson såg till att den unga myndigheten fick i uppdrag att skicka en sök- och räddningsstyrka till jordbävningsdrabbade Armenien. En av de erfarenheter som gjordes då var att det blir inte som man tror. Oavsett vad som händer vid en katastrof måste man kunna möta det och förmågan att improvisera kännetecknar Räddningsverket. Hon berömde Räddningsverket som utvecklats till en professionell och mångsidig organisation. Det var tack vare Räddningsverket som fredsarbetet mellan Gam och den Indonesiska regeringen kom igång så snabbt. Under tsunamikatastrofen gavs ovärderligt stöd till drabbade och anhöriga. Samtidigt får vi inte glömma att insatserna sker i samarbete med andra myndigheter som Sida och Socialstyrelsen. Ytterst är det räddningstjänsten som genom lärdomar man drar vid insatserna stärker vår förmåga att hantera kriser. Hyllade Räddningsverket Även biståndsminister Carin Jämtin hyllade Räddningsverkets arbete på katastrofplatser. Jag var i Aceh och det är minst sagt imponerande att se räddningsverkare i aktion i fält. Lika imponerande är det att träffa andra hjälparbetare som säger att utan Räddningsverket hade vi inte kunnat starta vårt arbete. Tack för det fina ansikte ni ger Sverige och den fantastiska insats ni gör ute i världen. Efter etableringen i Kristinehamn kommer Räddningsverket att bli en ännu starkare aktör. Etableringen innebär en kraftig utökning av den internationella avdelningen som var 24 personer för två år sedan. Under 2006 kommer personalstyrkan att var uppe i omkring 60, nästa år 90 och slutligen Ett område den utökade avdelningen ska satsa på är utvecklingsbistånd. Bakom det döljer sig vad Räddningsverket självt konstaterat vid jordbävningkatastrofer, att även om man har en trimmad och effektiv organisation är det ändå alltid grannarna som är först på plats. Därför ska Räddningsverket satsa på att utbilda och utrusta personal i länder i jordbävningszoner. Valt ut fyra länder Som biståndsminister Carin Jämtin sa är det de fattigaste som drabbas hårdast vid en katastrof, och har man inga resurser från början är behovet av snabb insats ännu större. Vi håller på att ta fram produkter och tjänster och har valt ut fyra länder vi riktar oss till, Pakistan, Tadzjikistan, Armenien och Jordanien, säger Kjell Larsson, chef för Räddningsverkets internationella avdelning. Han är mycket nöjd efter invigningen. Det är fantastiskt att det kommer två statsråd. Det visar att de betraktar det vi gör som värdefullt och viktigt. GUNNO IVANSSON När Räddningsverkets internationella avdelning i Kristinehamn invigdes valde man att symboliskt knyta samman i stället för att klippa isär. Ska jag göra en käringknut? undrade försvarsminister Leni Björklund. I mitt nästa liv ska jag bli hundförare, sa Carin Jämtin när hon träffade Kåre Lögdlund, Skövde, och hans 7-åriga Golden Retriever Ix. Jag gillar att vara ute och gillar hundar och att vara hundförare verkar meningsfullt.

17 Sirenen Nr 3 April 2006 nyheter 17 avdelningen Kustkommuner får oljeskyddspärm I början av året fick Räddningsverket kritik av Riksrevisionen för brister i kommunernas oljeskyddsberedskap. En av de punkter som Riksrevisionen skjuter in sig på är informationen till kommunerna. För att åtgärda den bristen har Räddningsverket skickat ut oljeskyddspärmar till räddningstjänst och miljökontor i samtliga kustkommuner samt kommuner som gränsar till Vänern, Mälaren och Vättern. Även länsstyrelser och Kustbevakningen har fått dessa. Pärmen innehåller bland annat information om checklista vid stor oljeolycka, sanerings- och uppföljningsmanual, aktuell lagstiftning, oljejour, socioekonomiska effekter med mera. Räddningsverket stöder sjukvårdsinsats i Sudan Räddningsverket har fått regeringens uppdrag att inom ramen för en EU-insats stödja Afrikanska unionen med hälso- och sjukvård i Darfur, Sudan. Afrikanska unionen har bland annat till uppgift att övervaka den vapenvila som slöts i april 2004 mellan rebeller och den sudanesiska regeringen. Sverige finns redan på plats i Sudan och nu handlar det om ett utökat stöd med sjukvård för personalen i den afrikanska unionen. Räddningsverket gjorde i februari i år en rekognosceringsresa till Darfur och beräknar att sjukvårdsinsatsen kostar 15 miljoner kronor. Insatsen omfattar åtta personer och ska pågå fram till 31 december i år. Fordonsinstruktör och flyglogistiker till Darfur Räddningsverket skickar en fordonsinstruktör till Darfur i Sudan. Dessutom förlängs insatsen med flyglogistiker vid flygplatserna i Rumbek och Juba i Sudan. Båda insatserna är stöd till FNs World Food Programme (WFP). Fordonsinstruktören ska bidra till att höja effektiviteten i WFPs matleveranser. Flyglogistikerna ska stärka WFPs flygkapacitet som på grund av bristande infrastruktur och stora avstånd är viktig. Uppdragen är på tre månader och finansieras genom Sida. Och en väl åtdragen käringknut gjorde hon tillsammans med biståndsminister Carin Jämtin. Räddningsverkets Per-Anders Berthlin demonstrerade för försvarsminister Leni Björklund hur man går tillväga när man lyssnar efter fastklämda människor efter en jordbävning. Räddningsverket skickar 30 elgeneratorer till Rumänien Räddningsverket har skickat 30 elgeneratorer till översvämningsdrabbade områden i södra Rumänien. De är främst avsedda för att driva dränkbara pumpar. Begäran om hjälp från Rumänien kom till EU:s monitoring information centre (MIC) fredag 21 april. Tre dagar senare skickades generatorerna med lastbil från Sverige. Tyskland hade också begärt hjälp via MIC med transport av sandsäckar till Rumänien. Lastbilen med generatorer plockade därför upp 17 ton säckar i Tyskland och ytterligare ett fordon fylldes med 22 ton sandsäckar. Två personer från Räddningsverket följde med till Rumänien för att bistå med information om generatorerna. Lund satsar på trygghetsoch säkerhetsfrågor När Räddningstjänsten Syd bildades vid årsskiftet passade Lunds kommun samtidigt på att satsa på trygghets- och säkerhetsfrågor. Enheten för hälsa, trygghet och säkerhet bildades dit fem personer från räddningstjänsten nu klivit över. Mats Paulsson, som tidigare var tillförordnad räddningschef, har blivit säkerhetschef. Eva Dervall, Åsa Mikkelsen, Tommy Andersson (även han tidigare räddningschef) och Hans C Pettersson jobbar som säkerhetssamordnare. Enheten ansvarar för frågor som sorterar under lagen om civilt försvar och lagen om extraordinära händelser, vilka tidigare låg under räddningstjänsten. Vi sköter även kommunens försäkringar och riskbearbetning. Det finns också planer på att enheten ska samordna folkhälsoarbetet i kommunen, säger Mats Paulsson.

18 18 nyheter Sirenen Nr 3 April 2006 Nya brandmän med Foto: KATARINA SELLIUS Tre av sju. Alingsås har anställt sju brandmän direkt från avslutad SMO utbildning. Men att samla brandmän från fem olika arbetslag till gemensam fotografering är ett omöjligt företag. Patrik Jonasson, 28, längst fram, i bakgrunden Per Mood, 25, samt Jonas Ottosson, 29. På bilden saknas Håkan Lövgren, 27, Erik Hennig, 29, Niklas Martinsson, 25, samt Julia Helgeson, 26. ALINGSÅS. Ung och grön? Inte i Alingås. Sedan i somras har sju brandmän anställts nykläckta från Räddningsverkets tvååriga utbildning Skydd mot olyckor (SMO). I dag har de ansvar och fria tyglar. Vi ses en onsdag eftermiddag. Per Mood och Jonas Ottosson har precis kommit tillbaka med sitt arbetslag från skogen utanför Sollebrunn. De har ägnat dagpasset åt att köra motorsåg och öva trädfällning. Den typen av övningar och heldagsaktiviteter var inte möjliga innan räddningstjänsten i Alingsås lade om arbetstiderna. Nu kan vi dra iväg och öva terrängkörning eller köra med räddningsbåten en hel dag. Alla gillar det, konstaterar Per Mood, en av de sju nyanställda brandmännen. Frigöra tid och lust För ett år sedan skrev Sirenen om Alingsås framtidsplaner. Ett femte skift med dagtjänstgöring skulle införas och sju nya brandmän skulle anställas. Syftet var att frigöra tid och inte minst lust att arbeta effektivt med förebyggande insatser för att bättre leva upp till lagen om skydd mot olyckor. En förhoppning var att skapa kreativitet bland brandmännen och synas mer ute i samhället. Hur gick det? Räddningschef, Per Anderson: Över förväntan. Att ha folk på dagtid innebär en helt annan flexibilitet. Det har fört med sig en stor arbetsglädje och flera projekt har startats i samverkan med framför allt socialförvaltningen. Ett skolprojekt, en ungdomsbrandkår och satsning på mentorer är några exempel. Fria händer Var sjätte brandman i Alingsås har genomgått SMO utbildningen. Vi har gett dem stort ansvar och de har fria händer att utveckla och driva projekt. De saknar visserligen rutin och erfarenhet, men i gengäld tillför de en ny teoretisk bakgrund och en drivkraft som vi behöver. Det blir en bra mix på skiften, vi lär av varandra, säger Per Anderson. Samtliga brandmän gör dagtjänst en gång i veckan enligt ett roterande schema. Det är en medveten satsning att all personal ingår i dagstyrkan och jobbar med förebyggande insatser. Alltså inte enbart SMO:arna. Brandmännen Patrik Jonasson, Per Mood och Jonas Ottosson ingick i den allra första kullen elever på Räddningsverkets SMO utbildning. Tillsammans med Erik Hennig, Håkan Lövgren och Niklas Martinsson hade de sina jobb klara på examensdagen. Men att de skulle komma direkt från utbildningen, få ansvar och driva egna projekt, hade de inte räknat med. Bara brickor i ett spel Patrik Jonasson: Det är givetvis en stor fördel att vi är flera med SMO bakgrund. Vi har samma tankesätt om hur vi kan jobba förebyggande. Då är det också lättare att få genomslag för idéer. Per Mood: Vi har sporrat varandra. Men framför allt har vi ledningens fulla stöd. Man har under flera års tid haft ett utvecklingsarbete med sikte på samverkan med andra förvaltningar. Vi är egentligen bara brickorna i spelet. Men det är självklart stimulerande att gå till jobbet när man får vara med och påverka. Ni är färska med stort ansvar, hur upplevs det av kollegorna? Jag tror att de flesta tycker det är skönt att vi tagit initiativ. Vi är vana från utbildningen att jobba i projektform, så det blev egentligen ganska naturligt. Under första månaden på jobbet blev de hårt drillade i operativa standardrutiner. Jonas Ottosson: Visst har vi blivit synade, det fanns förmodligen farhågor om att vi enbart skulle vara teoretiker. Så det var ju upp till bevis. Och vi klarade oss bra, konstaterar han. Själv hade han erfarenhet från jobb som flygplatsbrandman och deltidare innan han sökte utbildningen. Räddningstjänstens roll i Alingsås? Per Mood: Delaktighet, att vara med och påverka samhällsutvecklingen. Vi ska synas ute i samhället i olika sammanhang. Senaste SMO tillskottet i Alingsås är Julia Helegeson, 26, som började i april. Det ska bli jättespännande att jobba här, jag tror absolut på ett nyskapande arbetssätt där vi inom räddningstjänsten har mycket kontakt med medborgarna. Det är en viktig del i uppdraget som brandman, säger hon. KATARINA SELLIUS

19 Sirenen Nr 3 April 2006 nyheter 19 personligt ansvar Mentorskapet ska förebygga kriminalitet Patrik Jonasson träffar 17 årige Jocke regelbundet. Första gången de träffades på brandstationen blev det kanske inte så mycket sagt. De tränade lite styrketräning och tog en fika efteråt. I vintras dömdes Jocke till vård inom socialtjänsten efter en misshandel. Straffet blev med andra ord att träffa brandmannen Patrik Jonasson en gång i veckan. Sedan dess har de träffats åtta gånger. Vi har fått bra kontakt. Tanken är att jag ska vara hasn mentor. Det är egentligen inget tvång eller straff i den meningen. Jag fungerar som en vuxen förebild och visar att det finns annat än gängtillhörighet att luta sig emot. Jag tar mig tid och lyssnar och pratar, berättar om mitt jobb där exempelvis samarbete och förtroende är viktigt, berättar Patrik Jonasson. Hur har du förberett dig? Inte på något särskilt sätt. Det handlar om att vara sig själv, att ha en bra moraluppfattning och vanligt hyfs. Mentor projektet är ett samarbete mellan räddningstjänsten och socialtjänstens mobila team. Fyra fältassistenter i Alingsås som rör sig ute på stan och jobbar med ungdomar som hamnat i destruktiva gäng. Drogproblem och främlingsfientlighet är ett växande problem på orten. Syftet är att förebygga kriminalitet hos ungdomar och få dem att inse vilka konsekvenser oansvarigt handlande kan få. Det är inte så att sociala kräver resultat, meningen är att bygga en relation med den här personen, att få ett ömsesidigt förtroende. Patrik Jonasson är först ut som mentor, men tanken är att en handfull brandmän ska vara mentorer för ett tiotal tonåringar per år. Kontakten dem emellan etableras av socialsekreteraren. Kollegan och klasskamraten från SMO utbildningen, Erik Hennig, har tagit fram konceptet med mentorskap. Alingsås har även börjat med dygnsupplevelse, ett projekt där unga brandstiftare får följa med ett skiftlag under en dag eller ett dygn. FOTNOT: Jocke heter något annat i verkligheten. I ungdomskåren växer självförtroendet Varje onsdag kväll träffas Team Backdraft på brandstationen i Alingsås. Det är en nystartad ungdomsbrandkår, bestående av tio ungdomar mellan 13 och 17 år ett samarbete mellan räddningstjänsten och socialtjänstens mobila team. Ungdomsbrandkåren har flera syften. Backdraft ska förstås föra tankarna till en övertändning eller rent av till en energismäll efter syretillförsel. Och dels är tanken att tillföra ungdomarna syre i form av självförtroende, ge dem en upplevelse och social gemenskap. Men självklart också ett säkerhets och ansvarstänkande. Det är också ett sätt för oss brandmän att lära oss arbeta med ungdomar, förklarar Jonas Ottosson. Inga hockeyspelare Tonåringarna är handplockade på fritidsgården. Tomas Klug är fältassistent: Lite krasst kan man säga att det är ungdomar som inte spelar hockey eller har en massa andra fritidsaktiviteter. Vi frågade de ungdomar som har tid och motivation att satsa på det här och som vi litar på. Här har de chansen att göra något som både är kul och meningsfullt. Det blev tre tjejer och sju killar. På schemat står vattenvett och livräddning, brandkunskap och brandsläckning, akutsjukvård, etik, lag och moral. Tonåringarna ska även testa rökdykning Foto: KATARINA SELLIUS Här behövs syre. Ungdomsbrandkåren övar hjärt- och lungräddning på brandstationen. Team Backdraft är ett nystartat samarbete mellan socialtjänsten och räddningstjänsten i Alingsås. och vara markörer vid losstagning på trafikolycka. Rekord i samverkan Om några veckor åker hela gänget till Göteborg för att besöka SOS Alarm och Backabrandens minneslokal där de bland annat träffar en förälder till en av de omkomna ungdomarna. Projekt Team Backdraft är samverkan på bred front. Fem förvaltningar är inblandade i projektet, räddningstjänsten, socialförvaltningen, kultur och fritid, barn och ungdom och utbildningsförvaltningen. Folkhälsorådet har skjutit till kronor. Det här är nya samarbetsformer mellan räddningstjänsten och socialtjänten och det har blivit oerhört positivt. Ungdomarna vill inte missa ett enda tillfälle, konstaterar Tomas Klug. Jonas Ottosson ser andra positiva effekter: Häromdagen hejade några av ungdomarna på stan. Det var nog ganska coolt när en hel brandbil hejade tillbaka. Särskilt i kompisarnas ögon. Brandkunskap röd tråd genom Alingsåsbarnens uppväxt Under våren har ett nytt skolprojekt startats. Vi har tagit fram ett färdigt kit som vi har med oss till klassrummet. En väska som vi laddat med dator, projektor, power point-föredrag och Räddningsverkets skolmateriel om brandkunskap, säger Per Mood. I vår besöker de eleverna i 5:an. Men tanken är att brandkunskap ska bli en röd tråd genom Alingsåsbarnens uppväxt. I höst ska årskurs 8 besökas och därefter gymnasiet och förskolan. Idétorka kan man inte beskylla de nyanställda brandmännen för. Fler projekt är på gång. Första veckan på skollovet ordnar räddningstjänsten tillsammans med Svenska Livräddningssällskapet vattenlivräddarskola för ungdomar. En annan idé är att starta samarbete med trafikskolorna. Vad innebär egentligen en trafikolycka, vilka följder kan det få att köra ovarsamt? Att berätta om våra upplevelser från trafikolyckor, kan förhoppningsvis höja säkerhetsmedvetandet hos unga bilförare, tror Per Mood.

20 20 porträttet Sirenen Nr 3 April 2006 Han mötte Gudrun LJUNGBY. Räddningschefen blev årets kronobergare Det hade han inte blivit utan driftighet och en god portion sunt förnuft. Han hade heller inte blivit det utan stormen Gudrun eller översvämningar. Men i ungdomen var det en politisk karriär som stakades ut för Ola Johannesson. För mindre än tio år sedan vikarierade Ola Johannesson som brandman och var entusiast i Bolmsös frivilligkår. För två år sedan blev han räddningschef, kanske den förste brandförmannen som lyckats med det. Den nya lagen, som gav kommunerna större självbestämmande, hade öppnat den möjligheten. Det fanns de som hade högre utbildning, men politikerna ansåg uppenbarligen att Ola Johannesson hade något annat. Han hann knappt mer än tillträda innan Lagan svämmade över. Drygt ett halvår senare blåste Gudrun bort skogen. Förutom att folk i gemen högaktar hur räddningstjänsten skött arbetet har Ola Johannesson blivit årets kronobergare och på 60-talet föreläsningar landet runt berättat om hur hela Ljungby kommun hanterat kriserna. Jag har synts mest, så jag förstår varför jag fick utmärkelsen. Men det är alla andra som gjort att jag fått den. Kreativiteten är personalens förtjänst, inte min. Jag hjälper till genom att vara dörröppnare, säger Ola Johannesson. Moderat påläggskalv Att Ola Johannesson är driftig och har ledartalanger upptäcktes i tonåren. Då var han ett framtidsnamn för moderaterna, måhända ett blivande kommunalråd. Men för tio år sedan hoppade han av från politiken. Svärfar gick bort, andra barnet kom och Olas pappa som var stor fastighetsägare i kommunen hamnade i ekonomiskt trubbel. Det blev för mycket. Ser jag tillbaka så gjorde jag rätt val. Familjen är viktigast och som politiker är man oerhört påpassad. Hur blir man räddningschef utan att vara utbildad som räddningsledare B (tidigare brandmästare)? Jag blev uppmanad att söka tjänsten och har fått förtroendet från ledning och personal. Formellt har den nya lagen hjälpt mig, Ljungbys handlingsplan anger att chefen ska ha utbildning som räddningsledare A Det är bättre att göra tio fel än att inte göra något alls (tidigare brandförman). Men visst är det ganska snabbt marscherat. Ser du någon annan framtid för dig än som räddningschef? Jag har ingen plan. Det är farligt att låsa sig, livet är föränderligt. Även om man ska se framåt kan man också se i backspegeln att saker ändrar sig. Du verkar ha förmågan att få folk med dig. Vad är nyckeln till det? Det är viktigt att vara prestigelös. Om någon fått en idé, då ska man lyssna om det är ekonomiskt genomförbart. Alla måste känna sig delaktiga. Vi har ett öppet förhållande på jobbet och den största resursen är personalen. Om vi har jättefina bilar är de ändå värdelösa om vi inte har folk som kan köra dem. Vi tvättar bilarna men glömmer kanske att vårda varandra? Man måste ha förståelse för om någon är sliten ibland, vi kan vara i olika skeden. Om jag är i en speciell situation, hur vill jag då bli bemött? Det är bra att tänka så ibland, för att bemöta andra likadant. Vi är människor allihop. Det handlar om respekt för varann. Kommer denna syn med uppfostran eller med erfarenheter? Det är nog det man upplevt. Men farmor sa en gång: Ola, det är livets hårda skola. Och jag har nog gått några klasser i den. Hur skulle du beskriva din ledarstil? Det är bättre att göra tio fel än att inte göra någonting alls. Om vi inte gör fel utvecklas vi inte. Hårda nypor behövs inte? Inte om man får det klimat vi pratat om. I dag pratas mycket om att sätta människan i centrum. Gör räddningstjänsten det, eller tror man bara det? Det är farligt om man pratar om människan, inte med människan. Då finns en risk att man bara tror sig se behoven. Vi har kommit närmare folk efter Gudrun och översvämningar. I dag ringer folk oftare till oss, de vågar och det är jättepositivt. Här mådde folk i byarna dåligt. De kom till oss för hjälp. Försvaret, krisgrupper, bilkårister, LRF, skolan, var alla involverade i krisarbetet. Hela det arbetet präglades av att sätta människan i centrum, vem som gjorde vad var inte det viktigaste. Vi har en enorm erfarenhet med oss resten av livet. Fungerar även samverkan med andra organisationer och myndigheter bättre? Om ett nätverk ska fungera beror på dig själv, om du vill ha dialog. Men det fungerar inte om man bara träffas vid kriser, man måste träffas i vardagen också. Hur ska samhället stå emot naturkatastrofer bättre, kan vi bygga in säkerhet mot en ny Gudrun? Gräva ner elkablar är ett sätt, att teleoperatörerna ser till att ha reservkraft ett annat. Byggnadstekniskt kan säkerheten förbättras. Men det handlar också om den mentala biten, att enskilda tar ansvar. Att folk ser till att ha vatten hemma, batterier till radion. Lokalradion hade full täckning under Gudrun, ändå kunde inte alla lyssna på radio Kronoberg. Behövs det mer resurser? Det finns resurser, de behöver samordnas. När vi exempelvis har en svårt skadad vid trafikolycka, hur ska vi klara den gyllene timmen utan flygresurser? Landets helikopterresurser måste kunna samordnas bättre, det finns helikoptrar stående någonstans. I ett sådant fall är nyckeln ett samarbete mellan sjukvård och försvar.

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef

Läs mer

Regionalbehovsanalys. Länsstyrelseforum den 22-23 oktober

Regionalbehovsanalys. Länsstyrelseforum den 22-23 oktober Regionalbehovsanalys Länsstyrelseforum den 22-23 oktober Agenda Beskrivning av processen Nuläget Exempel på utgärder Virtuell samverkan Verktyg för omvärldsbevakning Beskrivning av arbetsprocess Metodkonceptet

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Villapanelrapport Februari 2010

Villapanelrapport Februari 2010 Villapanelrapport Februari 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden. Det är en återkommande rapport

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky Sveriges Kommuner och Landsting Felix Krause Sonja Pagrotsky Agenda Uppvärmning Intressebevakning 2014 års nyckeltal Aktuella projekt Uppvärmning SKL:s organisation Vad heter SKL:s ordförande och vd? Landsting

Läs mer

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd

Läs mer

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada.

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. brev Alla Klippan-sektioner får här ett nyhetsbrev. Hoppas jag! Kanske får du detta brev, fast det egentligen någon annan borde

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar upphörde

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

kontakt Län för län bästa leverantör av telefonitjänster om custice Dalarna om tjänsten fakta Gävleborg Halland Jämtland Dialect Dialect

kontakt Län för län bästa leverantör av telefonitjänster om custice Dalarna om tjänsten fakta Gävleborg Halland Jämtland Dialect Dialect Län för län bästa leverantör av telefonitjänster Vinnarna av Custice Awards 2013 är de leverantörer som fått högst medelbetyg i företagskundnöjdhet. Idag presenterar vi de bästa leverantörerna av telefonitjänster,

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber 2 3 Den stora skillnaden! Försvara landets intressen Försvara landet 4 5 Säkerhets- och Samverkanssektion

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09 Rapport Basmätning - Aktiv mot brand MSB 14-9 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 3 7 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad webbpanel. Undersökningsperiod

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn

Socialstyrelsens tillsyn Socialstyrelsens tillsyn Tillsynsavdelningen Tillsyn Per-Anders Sunesson Ort: Stockholm AC-stöd Chefssekreterare: Lena Ånmark Sakkunnig i rättsfrågor: Ewa Gustafsson Ledningsstöd: Anne Holm Gulati Ledningssamordnare:

Läs mer

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare

Läs mer

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle.

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle. Sveriges bästa dokumenthanteringsleverantörer län för län Vinnarna av Custice Awards 2013 är de leverantörer som fått högst medelbetyg i företagskundnöjdhet. Idag presenterar vi de bästa leverantörerna

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Värdet av korrekt information i samband och efter en utrymning.

Värdet av korrekt information i samband och efter en utrymning. Lars Johan Tegnér Sidan 1 2011-08-09 Värdet av korrekt information i samband och efter en utrymning. Lars Johan Tegnér Lars Johan Tegnér Smo2 Sandö Lars Johan Tegnér Sidan 2 2011-08-09 Sammanfattning finns

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

kontakt Län för län bästa leverantör av telefonitjänster om custice Dalarna om tjänsten fakta Gävleborg Halland Jämtland Dialect Dialect

kontakt Län för län bästa leverantör av telefonitjänster om custice Dalarna om tjänsten fakta Gävleborg Halland Jämtland Dialect Dialect Län för län bästa leverantör av telefonitjänster Vinnarna av Custice Awards 2013 är de leverantörer som fått högst medelbetyg i företagskundnöjdhet. Idag presenterar vi de bästa leverantörerna av telefonitjänster,

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Plan för extraordinär händelse

Plan för extraordinär händelse Plan för extraordinär händelse Upplaga 2013-10-09 1 Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SAMORDNING AV KOMMUNENS VERKSAMHET...4 2.1 Stab...5 2.2 Kansli och servicefunktion....5 2.3 Analysfunktion...6 2.4 Logistikfunktion...6

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: 1 av9 Bilaga 1. Avtal Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: Mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner avseende gemensam ledningsorganisation.

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013 1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer