domkretsen Elisabet Fura-Sandström, Europadomstolen Unga lagöverträdare Ökad trivsel trots stora förändringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Elisabet Fura-Sandström, Europadomstolen Unga lagöverträdare Ökad trivsel trots stora förändringar"

Transkript

1 nr Nya EU-stater påverkar Kompetens inventeras Omfattande europarätt domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET Unga lagöverträdare Ökad trivsel trots stora förändringar Elisabet Fura-Sandström, Europadomstolen

2 LEDARE INNEHÅLL Reformarbetet helt avgörande Thomas Rolén Jag har nu varit verksam i min nya befattning lite drygt en månad. Innan jag kommer in på mina första intryck och tankar inför framtiden vill jag passa på att än en gång rikta ett stort tack för alla vackra blommor och vänliga ord i samband med min utnämning. JAG HAR JU i min tidigare roll i Justitiedepartementet haft mycket att göra med både domstolsväsendet och Domstolsverket. Att det är en verksamhet som präglas av ett omfattande reformarbete var således ingen nyhet för mig. Däremot överraskades jag av att insikten om nödvändigheten av förändring var så stor. För mig var det en mycket glädjande upptäckt, eftersom jag anser att det arbetet är helt avgörande för att vi skall ha ett modernt och effektivt domstolsväsende även i framtiden. Februari månad har varit en mycket intensiv månad, inte bara för att det var min första, utan främst för att det är under den månaden som Domstolsverket fastställer budgetunderlag, årsredovisning m.m. Det budgetunderlag som nu givits in till Justitiedepartementet avser åren och där yrkar vi ordentliga tillskott. De tillskott som vi hoppas på skall då användas till att få ner genomströmningstider och balanser genom en utveckling av organisation och arbetsformer inga nya pengar i gammal organisation. På kort sikt är naturligtvis ekonomin för 2005 det mest prioriterade. Efter de åtstramningar som skedde alldeles före jul är situationen kritisk för många domstolar. Domstolsverket har nu en god dialog med Justitiedepartementet om att få tillskott på den tilläggsbudget som beslutas i samband med vårpropositionen. När det gäller arbetet med den yttre organisationen så kommer det arbetet att fortsätta om än i något begränsad omfattning, eftersom det i huvudsak redan är genomfört beträffande tingsrätterna. Däremot kommer arbetet med den inre organi- Innehåll nr LEDARE 17 TEMA Litauen och EU 31 Domstolar i EU Doris, en tjej att räkna med Domkretsen är AKTUELL GÄSTTYCKARE Anders Kruse Hög trivsel för medarbetare Sundsvall samordnar Färre tingsrätter TEMA Turkiet och EU Kommissionen finansierar TEMA Tvillingdomstol i Litauen Unga lagöverträdare PROFIL Elisabeth Fura- Sandström i Europadomstolen Fiktiv EG-rättslig tvist Kompetens inventeras EN DAG På EG-domstolen JK tar över talerätten KULTUR OCH HISTORIA Rättssymboler i (o)svenska rättssalar PÅ NY TJÄNST Regeringsrättens Lisbeth Molander BOKTIPS Oron gör boken Full fart för migrationsdomstolarna NOTISER VI FEM domkretsen är en gratistidning och ges ut av Domstolsverket till domstolsväsendets medarbetare och andra intresserade av domstolsfrågor. POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON FAX E POST ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brokelind Europadomstolens REDAKTÖR Peder Jonsson Elisabeth REDAKTIONSRÅD Åsa Nordström, Helen Sivertsson 2 DOMKRETSEN NR 1/2005 Fura-Sandström, MEDVERKANDE Lars Collin, Viktoria Ekberg, FOTO Philippe Servent Anette Hertz, Bitti Ingemansson, Sara Johannesson, Petra Meyer, Malin Ullgren LAYOUT Otto Unge TRYCK Danagårds Grafiska AB UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år Tryckt på miljövänligt papper. Peder Jonsson, Helen Sivertsson, Åsa Nordström, Otto Unge

3 LEDARE AKTUELLT sationen att få ökad aktualitet. Det är viktigt att de nya domstolarna nu utnyttjar de fördelar det innebär att ha blivit en större organisatorisk enhet. Det gäller frågor om specialisering och arbetsformer samt ledning och styrning av verksamheten. Ett väsentligt inslag i det arbetet är vidareutvecklingen av Vera. Projekten med det inre arbetet kommer att beröra både de allmänna domstolarna, hyres- och arrendenämnderna samt förvaltningsdomstolarna. När det gäller det inre arbetet vill jag också peka på den lagrådsremiss som regeringen beslutade i mitten av februari om ändringar i rättegångsbalken. Förslagen innebär bland annat en utökad användning av videoteknik samt ett krav på prövningstillstånd i hovrätten för civilmålen. Om förslagen går igenom kommer de att i allra högsta grad påverka arbetet i både tings- och hovrätt. Även frågan om hovrätternas dimensionering kan komma att påverkas. I sammanhanget vill jag då också nämna att Domstolsverket, med hög prioritet, arbetar med den ständigt aktuella frågan om en ny resursfördelningsmodell. Det är självklart så att det är viktigt att resursfördelningen mellan domstolarna uppfattas som rimlig och rättvis. Ett stort arbete som kommer att ta mycket resurser från Domstolsverket är inrättandet av de nya migrationsdomstolarna. I skrivande stund är det fortfarande oklart hur de materiella och processuella reglerna kommer att se ut. Arbetet får därför än så länge bygga på ett antal antaganden när det gäller dimensionering m.m. Vi har i och med detta projekt givits en unik möjlighet att bygga upp en dömande verksamhet från grunden. Ambitionen är att den nya organisationen skall kunna träda i kraft den 1 januari Jag har under min första månad fått ett stort antal inbjudningar från olika domstolar. Jag har än så länge kunnat tacka ja till samtliga, vilket innebär att jag inom inte allt för lång tid kommer att träffa många av er som arbetar i domstolsväsendet. Jag kommer att utnyttja dessa tillfällen till att diskutera bland annat de strategiska frågor som jag berört ovan. Jag ser fram emot dessa diskussioner och att fortsätta vårt gemensamma arbete med att utforma det framtida domstolsväsendet. Thomas Rolén Generaldirektör Domstolsverket Lokal information blandas med central Domstolsväsendet har fått en ny tjej att räkna med. Hon heter Doris och är domstolsväsendets nya intranät sedan den 1 februari. Organisationen som driver det nya intranätet ser annorlunda ut och många fler är involverade. Tekniken blir underordnad, informationen står i fokus och redaktörerna är navet. TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO OTTO UNGE DET NYA VERKTYGET EPiServer, kräver ett nytänkande och en helt annan organisation vid publicering av informationen på intranätet. De som står bakom införandet, Domstolsverkets informationssekretariat hoppas på en större delaktighet inom hela domstolsväsendet genom att lokal information blandas med central. Vi har ett sjuttiotal redaktörer som till stor del sköter det dagliga, löpande arbetet med intranätet och fler kommer det att bli framöver. Den fortsatta utvecklingen är dessutom helt beroende av engagemanget från medarbetarna i domstolsväsendet, säger Åsa Nordström som är ansvarig för förvaltningen av det nya intranätet. AKTUELLARE OCH SNABBARE Det nya publiceringsverktyget möjliggör en professionell hantering av information och kommunikation, säger Petra Thor Jonzon, projektledare för införandet av intranätet och menar att genom det nya intranätet skapas en bättre spridning där informationen både är mer aktuell och snabbare. STORT ENGAGEMANG Många inom domstolsväsendet har varit med och påverkat och redan från starten fanns referensgrupper kopplade till projektet. Engagemanget från alla inblandade har varit fantastiskt. De olika referensgrupperna har utifrån sin horisont tillfört viktig kunskap DOMKRETSEN NR 1/2005 3

4 AKTUELLT och erfarenhet, berättar Petra Thor Jonzon som också menar att ett intranät egentligen aldrig bli färdigt. En organisation eller myndighet utvecklas ständigt och det bör spegla intranätet. Fram till nu, har arbetat gått enligt plan men det är egentligen nu den stora utmaningen börjar, säger hon. DOMSTOLAR FÅR LOKAL INFORMATION I projektet har vissa domstolar varit piloter och de kommer att kunna ge sina medarbetare lokal information framöver. Alla myndigheter inom domstolsväsendet som vill kunna ge sina medarbetare lokal information ska få det. De får höra av sig till oss, så ska vi se till att de får tillgång till verktyget och får utbildning, säger Åsa Nordström som hoppas att alla i domstolsväsendet på sikt kommer att vilja bygga upp sina egna lokala delar på intranät. FÖRÄNDRINGAR ÖNSKAS En del har haft svårt att hitta det man söker, men så är det alltid när man ändrar från något gammalt invant till något nytt, beskriver Petra Thor Jonzon. Även om det nya intranätet är på plats, finns det mycket att arbeta vidare med. Vi jobbar på, tillsammans med våra webbredaktörer och redan under de första veckorna gjordes en del förändringar, menar Åsa Nordström som också berättar att webbredaktionen samlar ihop synpunkter och önskemål och går igenom dem för att kunna förbättra intranätet kontinuerligt. EN TJEJ ATT RÄKNA MED Namnet Doris (DOmstolsväsendets RIksintraSystem) kom till genom en tävling där Domkretsens läsare fick komma in med förslag. Ett urval av de namn som kom in till redaktionen fick sedan domstolsväsendets medarbetare rösta på genom intranätet. Det vinnande bidraget var insänt av Bo Rolfson, chef för Hyres- och arrendenämnden i Göteborg och han kommer få en härlig SPAweekend som pris. NYTT ÄVEN PÅ EXTERNA WEBBPLATSEN Domstolsväsendets externa webbplats ska också förbättras och just nu arbetar projektgruppen med struktur, innehåll, funktioner och utseende. Under påskveckan påbörjar vi byggandet av själva skalet, förklara Petra Thor Jonzon. Under sommaren arbetar vi med att lägga in information, färdigställa och testa, och i höst lanserar vi, säger hon. Även domstolarna får externa webbplatser och redan nu finns det ett tiotal domstolar med som piloter i projektet för den externa webbplatsen. Övriga domstolar kommer att erbjudas möjlighet att bygga upp sina egna externa webbplatser, berättar Petra Thor Jonzon slutligen. Varför pilotdomstol? Vi hade påbörjat en översyn av vår externa webbplats. När vi fick höra om pilotprojektet tog vi kontakt med DV och kom med. Vad tycker du om det nya intranätet? Det nya intranätet är mycket bra. Det ger bättre struktur på informationen och i pilotprojektet fick vi anledning att se över hur vi tidigare hade ordnat den information som lades ut. Integrationen med DV:s intranät är en fördel. Eftersom intranätet kommer upp som startsida blir det enkelt att hålla koll på information, både det lokala och den centrala från DV. Varför pilotdomstol? Vi har ett intranät sen snart fyra år och använder samma utvecklingsplattform som det nya gemensamma intranätet (EPiServer). Det känns naturligt att integrera vårt intranät med domstolsväsendets och på så sätt dra ett strå till stacken. Samtidigt får vi tillgång till en hel del funktioner som vi slipper utveckla själva. Vad tycker du om det nya intranätet? Det är välmatat och användbart redan från början. Samtidigt är det ett utvecklingsprojekt som inte har något slut. Ambitionsnivån är hög. Det ska bli spännande att följa den fortsatta utvecklingen. Varför pilotdomstol? Det var av rent egoistiska skäl. Jag ville fortast möjligt dra nytta av det nya. Och så har jag lyckan att ha engagerade och intresserade medarbetare. En av dem gav sig raskt i kast med projektet. Vad tycker du om det nya intranätet? Intranätet stärker vi-känslan och intresset av att hålla sig à jour med vad som händer både på hemmaplan och på riksplan. Intranätet gör det också möjligt att utan pärmar samla all viktig information på ett ställe, som kan nås av alla medarbetare samtidigt och när som helst på dygnet. Alla gillar att informeras och informera mera. Varför pilotdomstol? Vi har som stor domstol med verksamhet på två orter (Malmö och Kristianstad) ett stort behov av att snabbt och enkelt kunna förmedla information till alla medarbetare. Den 1 januari 2006 planeras domstolen bli dubbelt så stor när migrationsmålen tillförs länsrätten. Då behöver vi naturligtvis också ett bra informationsverktyg. Vad tycker du om det nya intranätet? Jag tycker intranätet är bra, men det är många medarbetare som har svårt att hitta och saknar den information de tidigare hade lätt att hitta. Lena Blomquist, jur.kand., informatör, Högsta domstolen Thomas Askelöf, expert, Stockholms tingsrätt Bo Rolfson, chef för Hyres- och arrendenämnden i Göteborg Jonas Rosenkvist, administrativ direktör, Länsrätten i Skåne län. Vill du veta mer? Kontakta Petra Thor Jonzon på Domstolsverket. 4 DOMKRETSEN NR 1/2005

5 AKTUELLT Domkretsen anses vara aktuell och intressant TEXT HELEN SIVERTSSON Domkretsen läses av medarbetarna i domstolsväsendet och de tycker den är aktuell, relevant och kommer ut lagom ofta, visar en färsk läsvärdesundersökning. Men läsekretsen har också visat ett missnöje kring hur olika åsikter förs fram och vilka som får komma till tals i Domkretsen. SJU NUMMER har det hunnit bli av Nya Domkretsen och Domkretsens redaktion tyckte det var hög tid att ta reda på vad läsekretsen anser om tidningen. Två medieoch kommunikationsvetare från högskolan i Jönköping fick under hösten 2004 i uppdrag att undersöka vad domstolsväsendets medarbetare tycker om tidningen. Det har varit väldigt roligt att vi fick en sådan respons på vår webbaserade enkät som gick ut till 723 personer via e-post. Vi tog hänsyn till de olika yrkeskategorierna så att ingen grupp skulle bli över- eller underrepresenterad eftersom de skiljer sig i storlek, förklarar Gudrun Rosén och Carolina Kivner, som är mycket nöjda med att över 70 procent svarade på enkäten. Eftersom så många svarade på enkäten kan vi generalisera resultatet på domstolväsendets medarbetare, säger Gudrun Rosén som tidigare också praktiserat på Domstolsverket. INTRESSANT OCH RELEVANT Av de tillfrågade läser 90 procent Domkretsen och 42 procent svarar att de läser varje nummer av Domkretsen och de flesta gör det för att hålla sig uppdaterade. Mer än 80 procent av de som svarat tycker att innehållet är aktuellt, lättläst, trovärdigt och sakligt. Många har svarat att de vill få information om vad som är på gång och få en helhetsbild av domstolsväsendet. Åtskilliga tycker även att Domkretsen innehåller många intressanta och relevanta artiklar, berättar Carolina Kivner. En majoritet vill helst se att Domkretsen fortsätter att vara en papperstidning. FRAM FÖR MER TYCKANDE Undersökningen visar att många anser att de saknar mer debatt och flera åsikter i tidningen. I de öppna svaren har flera uttryckt att tidningen känns tillrättalagd och att få kommer till tals. Det är vår ambition att låta många komma till tals i våra artiklar, här måste vi bli ännu bättre, menar Peder Jonsson, informationschef på Domstolsverket och redaktör för Domkretsen. Sedan är inte Domkretsen i sin nuvarande form en personaltidning utan en informationstidning med en bredare läsekrets än enbart domstolsväsendet. Därför kan nog artiklarna emellanåt upplevas som tillrättalagda. Vi får titta på om vi ska ändra syftet med tidningen eller om vi i stället bör ha olika editioner för våra målgrupper, fortsätter Peder Jonsson. Av de artiklar som brukar förekomma i Domkretsen anser läsekretsen att Profilen, En dag och Aktuellt är mest intressant. Ett antal läsare kommenterar även att de vill ha mer utav inslagen Utblick, Tema och Profilen. Däremot får de mjukare inslagen som Krönikor/Boktips, Vi fem och Kultur och historia genomgående lägre värden. Det verkar helt klart vara så att anställda i väsendet vill ha en tidning med mycket faktainnehåll, kanske detta späckade temanummer om bland annat europarätt är ett steg i rätt riktning, menar Peder Jonsson. UNDERLAG FÖR UTVECKLING Syfte med undersökningen var att ge Domkretsens redaktion kunskap om vad läsekretsen anser om tidningen samt komma fram till lösningar hur tidningen kan utvecklas vidare. Vi tar till oss synpunkterna och kommer nu i redaktionsgruppen att fundera över hur vi kan disponera tidningen för att bli ännu bättre, säger Peder Jonsson, som ser att Domkretsen i sin nuvarande form är en viktig informationskanal för domstolsväsendet men också som kanal till övriga rättsväsendet. DOMKRETSEN NR 1/2005 5

6 GÄSTTYCKARE Europeiseringen av de svenska domstolarna»europarätten är nu så omfattande att den rör nästan alla rättsområden som en nationell domare kan komma i kontakt med.«anders Kruse Alla svenska domare måste kunna europarätten, veta hur den kommer till och kunna tillämpa den eftersom den ska vara en integrerad del i den nationella rätten, det menar Anders Kruse som är Domkretsens gästtyckare och regeringens ombud i målen vid EG-domstolen och departementsråd vid rättssekretariatet för EU-frågor på Utrikesdepartementet. TEXT ANDERS KRUSE FOTO JESPER LIEDHOLM NÄR JAG LÄSTE JURIDIK i Lund i slutet av 1960-talet bestod det internationella inslaget framför allt av sammankomster någon gång per termin med våra danska systrar och bröder. Själv försökte jag vidga mina kunskaper om andra rättssystem genom att studera engelsk rätt en sommar i London. Men naturligtvis var det den svenska rätten som stod i centrum för den som ville ägna sig åt en domstolskarriär. Domarutbildningen präglades åtminstone i den norrländska hovrätt där jag fick min skolning på 1970-talet i hög grad av kravet att domaren helt självständigt, och utan att rådgöra med andra, skulle komma fram till vad som var gällande svensk rätt och hur målen skulle avgöras. Visst förekom det mål med internationell anknytning särskilt i gränstrakterna till Finland och Norge men de komplicerade knappast tillvaron för de svenska domarna. Denna nästan helt nationella domarmiljö har blivit radikalt annorlunda i det moderna Sverige. Först och främst på grund av att samhället blivit internationellt på ett helt annat sätt än för några decennier sedan, genom internationell brottslighet, internationella affärer, människors rörlighet över nationsgränserna. Men framför allt på grund av Sveriges medlemskap i EU och de nya uppgifter för domstolarna, och domarna, som detta har fört med sig. Gemenskapsrätten, en helt ny omfattande europeisk rättsordning, har blivit också svensk rätt som en svensk domare måste känna och kunna tillämpa. Vår rättskällelära 6 DOMKRETSEN NR 1/2005

7 GÄSTTYCKARE sätts på prov i den nya europarättsliga miljön, där 25 regeringar och Europakommissionen förhandlar fram lagstiftning tillsammans med Europaparlamentet och där EG-domstolen är den yttersta uttolkaren av om den europeiska lagstiftningen är förenlig med fördragen. Inte bara uttryckliga författningsbestämmelser, utan också viktiga gemensamma allmänna principer, väger mycket tungt i rättstillämpningen. Och EG-domstolen har inte bara denna konstitutionella roll utan har också en uppgift för den gemensamma europeiska rättens riktiga tillämpning i medlemsstaterna genom vårt unika system med förhandsavgöranden. Domstolen står till förfogande för de nationella domarna när de behöver veta hur gemenskapsrätten ska tolkas. Att ställa frågor till EG-domstolen om den rätta innebörden av gällande gemenskapsrätt är dessutom inte bara en rättighet utan till och med, för de högsta domstolarna, en skyldighet. En förpliktelse som kan medföra skadeståndsskyldighet för staten om den inte följs av domstolarna (EG-domstolens dom i målet Köbler, C-224/01). Den här internationaliseringen av vår rättsordning kommer inte att minska eller försvinna. Man behöver bara tänka på betydelsen av den nya konstitutionen för Europa. Om konstitutionen så småningom ersätter de nuvarande europafördragen, kanske redan i slutet av 2006, kan straffrättsliga bestämmelser beslutade på europeisk nivå komma att gälla i Sverige. Det är ju ett område som hittills betraktats som helt förbehållet den nationella lagstiftaren. Och unionens stadga om de grundläggande rätttigheterna, som tagits in i konstitutionen och gjorts rättsligt bindande, kommer helt säkert att mycket snart ge upphov till frågor i de nationella domstolarna om stadgans omfattning och betydelse på nästan alla rättsområden. Enskildas rättigheter kan därigenom få genomslag på ett helt nytt sätt. GEMENSKAPSDOMARE I EUROPA Den nationella domarens roll i det nya Europa är därför annorlunda än den som vi varit vana vid. Domaren ska inte bara känna den nationella rätten och tillämpa den på ett riktigt sätt. Domaren är också gemenskapsdomare och ska åsidosätta den nationella rätten om den inte är förenlig med gemenskapsrätten. Generaladvokaten Léger uttrycker det på följande sätt i målet Köbler: Den nationella domstolen befinner sig i en vägkorsning av flera rättssystem och dess uppgift är att på ett väsentligt sätt bidra till att gemenskapsrätten faktiskt tillämpas och till att den europeiska integrationsprocessen utvecklas. I [EG-domstolens] rättspraxis har utvecklats en riktig gemenskapsrättslig domstolsetik. Enligt [principerna om gemenskapsrättens företräde och dess direkta effekt] skall den nationella domstolen både avgöra en normkonflikt (nationella och gemenskapsrättsliga normer) och vara en naturlig beskyddare av de rättigheter som enskilda har enligt gemenskapsrätten. ÖKADE KRAV PÅ SJÄLVSTÄNDIGHET Den europeiske domarens uppgift blir därmed svår, mycket svår. Domarens skyldighet att vara kritisk mot sin nationella rätt, att säkerställa skyddet för enskildas rättigheter enligt den europeiska rättsordningen, ställer inte bara nya krav på kunskaper om det europeiska lagstiftningsförfarandet, europeiska författningsbestämmelser, europeisk domstolspraxis och europeiska tolkningsprinciper. På den europeiske domaren ställs också ökade krav på självständighet och oberoende, kravet att kunna sätta den egna lagstiftarens regler åt sidan när de inte är förenliga med den europeiska rättsordningen. På domaren ställs också krav att kunna samverka med europeiska kollegor för att uttolka och utveckla europarätten. Europarätten är nu så omfattande att den rör nästan alla rättsområden som en nationell domare kan komma i kontakt med. Den kan bli aktuell inte bara när det gäller stora principer inom den offentliga rättens område, som stängning av kärnkraftverk, tillåtligheten av spelmonopol och apoteksmonopol, lagstiftningen om bolagsskatter. Den uppträder inte bara i de internationella företagens konkurrensmål eller i principiella mål om våra alkoholregler. Europarätten slår igenom även i vardagliga mål: förbudet mot att odla hampa, smuggling av ris över norska gränsen (målet C-99/00 Lyckeskog, som kom att väcka viktiga frågor om skyldigheten för de högsta domstolarna att fråga EG-domstolen och som gett upphov till att EG-kommissionen anklagat Sverige för fördragsbrott samt till att den brittiska högsta domstolen ändrat sina regler om prövningstillstånd), föräldraförsäkringen, regleringen av hur vattenskotrar får användas. Och som sagt: mer blir det. Det är helt enkelt inte möjligt att räkna med att det ska finnas domare som är specialiserade på europarätt. Alla domare måste kunna europarätten, veta hur den kommer till och kunna tillämpa den eftersom den ska vara en integrerad del i den nationella rätten. Alla domare måste kunna förstå och delta i den europeiska diskussionen om hur vår gemensamma rättsordning ska utformas genom att följa och medverka i rättsutvecklingen vid EG-domstolen i Luxemburg. FRÅGOR TILL DOMSTOLSVÄSENDET För mig som mest ägnar mig åt europarätten i mitt arbete som regeringens ombud vid domstolarna i Luxemburg är det svårt att hinna följa med i vad som sker i de svenska domstolarna. Därför har jag några frågor: Får europarätten tillräckligt med plats i juristutbildningen och i domarutbildningen? Får kunskaper i europarätt tillräckligt genomslag i domarrekryteringen? Är europarätten tillräckligt integrerad med den nationella rätten och får den samma tyngd som den nationella rätten? Diskuteras domstolsetiken vid tillämpning av europarätten, som generaladvokaten Legér talar om, mellan svenska domare? Hur kan man säkerställa att de svenska domarna får tid, kunskaper och verktyg för att kunna välja väg i den omfattande väv av olika dynamiska rättssystem som i dag utgör den svenska rättsordningen? Om Anders Kruse Är departementsråd vid rättssekretariatet för EU-frågor på UD och bland annat regeringens ombud i målen vid EG-domstolen samt ansvarig för den svenska lagstiftningen om EU-fördragen, internationella sanktioner, handelsfrågor, vapenexport. Jur. kand. i Lund 1969, genomgick notarie- och domarutbildning i Skellefteå, Umeå och Piteå , chefsjurist AMS Gift, hustru i Helsingfors, reste utomlands 175 dagar förra året, varav 80 i jobbet. DOMKRETSEN NR 1/2005 7

8 AKTUELLT Ökad trivsel trots stora förändringar Trivseln ökar hos domstolsväsendets medarbetare och den fysiska arbetsmiljön är mycket bra. Det visar en medarbetarenkät som besvarades strax innan årsskiftet. Undersökningen visar också att medarbetarna känner sig stressade, tycker att ledarskapet kan förbättras och de tycker också att de inte alltid får användning för hela sin kompetens i arbetet. TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO OTTO UNGE, CARL JOHAN ERIKSON Medarbetarenkäten är ett av väldigt få instrument som den enskilda medarbetaren har för att anonymt tala om vad de tycker om sin arbetssituation. Nytt för i år var att enkäten låg som en länk på domstolsväsendets intranät. Det är tänkt att resultatet av enkäten ska visa hur arbetsmiljön och arbetssituationen ser ut på respektive arbetsplats, och vilka områden som det bör satsas extra på. GLÄDJANDE RESULTAT I årets mätning kan man se att mätvärdet, Nöjd Personal Index, NPI stigit ytterligare två enheter, från 56 till 58 enheter för domstolsväsendet som helhet. Första mätningen, som gjordes år 2000, låg mätvärdet NPI på 52. Under hela den tiden har det skett stora yttre organisationsförändringar, främst i tingsrättsorganisationen, men det verkar inte ha påverkat resultaten negativt. Många har nog trott att NPI skulle gå ner, men det är oerhört glädjande att vi har nått till 58, vilket var vår målsättning, säger Agneta Fransson som är domstolsväsendets personalkonsulent och en av dem som har varit med och arbetat med undersökningen tillsammans med de fackliga organisationerna, Jusek och Statstjänstemannaförbundet. Men man får inte glömma bort att det finns stora variationer på domstolarna, exempelvis har tingsrätterna ett NPI mellan medan länsrätterna inte har en lika stort spridning, menar Agneta Fransson. Vi kommer att göra allt vi kan för att stödja domstolarna i sitt arbete med att förbättra arbetsmiljön ytterligare. SATSNINGAR GER RESULTAT Jämfört med andra verksamhetsgrenar inom rättsväsendet är kategorin mobbing/ trakassering och utfrysning hög. I den första undersökningen visade det sig att en förhållandevis hög andel administratörer kände sig utfrysta. Då gjordes det särskilda satsningar på dem där Domstolsverket bland annat erbjöd utbildningar och startade nätverk. Vi ser allvarligt på detta och vi måste lyfta fram och medvetandegöra problemen på domstolarna, säger Maria Isaksson. Vi ser nu till vår stora glädje att våra satsningar på administratörerna har gett resultat, men fortfarande ser vi för höga siffror och vi måste fortsätta vårt arbete inom detta område, bland annat med kategorin domstolssekreterare. Flera medier har gett en bild av att medarbetare på domstolarna känt sig hotade. Enligt undersökningen är det ca nio procent som uppger att de upplevt sig hotade. Det är bra, att vi inte ser någon ökning på detta område, men visst, vi ser naturligtvis helst att hoten försvinner helt, fortsätter Maria Isaksson, som har arbetat mycket med medarbetarfrågor som sektionschef inom Personalenheten på Domstolsverket. Vid allvarliga hot ska åtgärder i enlighet med domstolens krishanteringsplan vidtas. Självklart ska alla hot polisanmälas, menar Mats Malmsjö som är säkerhetschef för Domstolsverket och som arbetar med säkerhetsfrågor inom domstolsväsendet och som också beskriver att domstolen och medarbetarna kan stöttas av mentorer och till exempel Previa. Det är angeläget att checklistan Telefonhot som har delats ut till alla anställda inom väsendet används. HJÄLP ERBJUDS Domstolverket erbjuder domstolarna hjälp och stöd i arbetet med uppföljningen av resultatet av medarbetarenkäten. Utöver personal på Domstolsverket finns konsulter inom det psykosociala området upphandlade som är psykologer och beteendevetare att tillgå. Konsulterna kan göra mer omfattande insatser som chefstöd och grupputveckling eller andra särskilda insatser som man ser ett behov av i medarbetarenkäten. Vi vill absolut inte peka ut någon domstol, utan vi ser enkäten som ett hjälpmedel för att se vad det är som kan förbättras. Grundtanken med hela enkäten är att den är åtgärdsinrikad och vi ser gärna ett nära samarbete mellan oss här på personalenheten och den lokala ledningen på domstolen. Vill domstolen ha hjälp ska man få det, säger Maria Isaksson med eftertryck. NEDBRUTET RESULTAT Samtliga domstolar och myndigheter som har besvarat enkäten får en sammanfattning Betygsindex Nöjd Personalindex för tingsrätter = 57 Nöjd Personalindex för länsrätter = (64%) svarande av tingsrätternas personal. NPI för hela domstolsväsendet = (69%) svarande av länsrätternas personal. Betygsindex DOMKRETSEN NR 1/2005

9 AKTUELLT»Många har nog trott att det skulle gå ner, men det är oerhört glädjande att vi har nått till 58 i NPI, vilket var vår målsättning.«agneta Fransson»Vi vill absolut inte peka ut någon domstol, utan vi ser detta som ett hjälpmedel. Grundtanken med hela enkäten är att den är åtgärdsinrikad.«maria Isaksson som presenteras i en åtgärdsmatris där man kan se vilka bitar som de bör satsa på. De större domstolarna har fått möjlighet att bryta ner sitt resultat på avdelningsnivå då det kan skilja oerhört i resultat mellan olika avdelningar på en stor arbetsplats. Men för att garantera anonymiteten så måste det vara mer än tio personer som svarat för att en avdelning eller myndighet ska få ett eget resultat. FÖRHOPPNING OM FÖRÄNDRING Den totala svarsfrekvensen minskade i år från 77 till 64 procent. Länsrätter och kammarrätter hade generellt bra svarsfrekvenser medan det finns stora variationer på den allmänna sidan. Orsaker till att svarsfrekvensen har sjunkit tror vi dels kan bero på ovanan att svara på enkäten digitalt, men det kan även finnas en osäkerhet om att man är anonym trots att anonymiteten garanteras, säger Maria Isaksson. SCB trycker också på att det är viktigt att medarbetarna ser att det sker någon förbättring strax efter att man har svarat på enkäten. Därför är det så viktigt att domstolarnas ledning tar till sig resultatet och följer upp enkäten eftersom den väcker förhoppningar om förändring, menar Maria Isaksson. Om medarbetarenkäten Domstolsverket har tillsammans med de fackliga organisationerna och SCB bearbetat medarbetarenkäten, som alla anställda inom domstolsväsendet fick besvara strax innan årsskiftet 2004/2005. Enkäten som återkommer vartannat år tar upp frågor som rör arbete, egenkontroll, trivsel, stöd, ersättning, övertid, kompetens/kompetensutveckling, påverkan, mobbning/trakasserier/diskriminering, stress, sjukledighet, fysisk arbetsmiljö, information, mål/ledarskap, förtroende för ledningen, helhetsbedömning och Vera. NPI har stigit från det att mätningarna började. 2000=52, 2002=56, 2004=58. Det finns starka skäl till att i förbättringsarbete satsa på stress, ledarskap samt kompetensutveckling enligt rapporten. Trots att Statistiska Centralbyråns, SCB, metod är vanlig är det bara Polisen och domstolsväsendet som använder mätmetoden inom rättssektorn. Det har nu påbörjats ett samarbete inom arbetsmiljöområdet för att kunna jämföra hur arbetsmiljön inom rättssektorn upplevs. Hur kommer ni att arbeta med resultatet från medarbetarenkäten? LÄNSRÄTTEN I JÖNKÖPINGS LÄN Hans-Erik Jonasson, lagman 2002 hade vi ett starkt försämrat resultat (NPI 55), så vi anlitade en mycket duktig konsult, Birgitta Ahltorps som genomförde ett omfattande arbete där vi åkte på internat, gjorde intervjuer med personalen och arbetade aktivt på hemmaplan. Detta arbete gav resultat för nu har vi fått ett avsevärt förbättrad resultat (NPI 63) och en mycket hög svarsfrekvens (92%). Länsrättens samverkansgrupp skall arbeta vidare i mindre skala för att ytterligare förbättra arbetsmiljön. HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Gunnel Wennberg, hovrättspresident Vi har sedan den förra enkäten arbetat hårt för att alla medarbetare skall ha möjlighet att påverka våra arbetsformer och vår arbetsmiljö och det har gett tydliga positiva resultat i medarbetarenkäten. Vårt utvecklingsarbete har inneburit både högre NPI från 63 till 69 med en svarsfrekvens på 88 procent och dessutom ökad effektivitet. Detta visar hur viktigt det är att lyssna till och ta vara på medarbetarnas synpunkter. Vi kommer att fortsätta arbetet att öka delaktigheten och uppmuntra diskussioner om arbetsformer Mer information finns på domstolsväsendets intranät under Min anställning. DOMKRETSEN NR 1/2005 9

10 AKTUELLT Sundsvall i samverkan En stark administration blir allt viktigare för landets domstolar. I Sundsvall har hovrätten och kammarrätten nyligen bestämt sig för att samordna sina administrativa avdelningar. För de inblandade tycks den nya strategin innebära många fördelar och få nackdelar framför allt på lång sikt. TEXT LARS COLLIN FOTO OTTO UNGE»När resurserna dras ned ökar behovet och intresset för att hitta ett effektivt arbetssätt. Det gäller både kärnverksamheten och administrationen.«christina Hedlund, Domstolsverket FÖR DRYGT ETT ÅR SEDAN, den 20 februari 2004, beslutade Domstolsverket och ledningarna för Hovrätten för Nedre Norrland och Kammarrätten i Sundsvall att se över möjligheten till administrativ samverkan. Syftet var att bli mer kostnadseffektiva TEXT LARS COLLIN FOTO OTTO UNGE och få högre kompetenser och kvalitet allt med målet att få loss mer resurser till den dömande verksamheten. Christina Hedlund, anställd vid Domstolsverket som projektledare för ett övergripande projekt kring domstolsadministration, utsågs till projektledare för den arbetsgrupp som i juni föreslog att hovrätten och kammarrätten skulle anställa en gemensam administrativ direktör. Valet föll på Inger Mattsson med sin bakgrund som ekonom med inriktning på personalfrågor inom universitets- och högskolevärlden. Hon började sin alternerande tjänst i januari i år. ADMINISTRATION SOM SMÖRJMEDEL Idén om samverkan är inte ny. På 14 orter i landet är läns- och tingsrätter samlokaliserade och har utvecklat olika nivåer av administrativ samverkan. Erfarenheter därifrån visar också att bäst lösning nås när domstolarna tillsammans flyttar in i nya lokaler. Utgångspunkten var att båda domstolarna kom att få stora besparingskrav. Då är det viktigt att man utnyttjar resurserna så effektivt som möjligt och att man kan föra så mycket som möjligt till kärnverksamheten. Trots allt har administration inget eget existensberättigande, utan den ska stödja den dömande verksamheten. Samtidigt är administrationen smörjmedel för att den dömande verksamheten ska fungera bra, säger Christina Hedlund. I projektets slutrapport, som blev klar strax före jul, redovisar arbetsgruppen en mängd fördelar med gemensam administration. besparingar i form av något färre anställda högre kompetens och kvalitet utvecklingsmöjligheter för personalen minskad sårbarhet lättare för utbytestjänstgöring Några direkta nackdelar ville de inte lyfta fram, däremot några påpekanden; som att en större organisation kan leda till större avstånd mellan administration och kärnverksamhet och att mycket tid går åt till möten av olika slag för den administrativa direktören. När regeringen i budgetpropositionen 1998/1999 skrev att Domstolsverket skulle ändra sin roll och bli mer drivande i arbetet med förändringar mot domstolarna, tillsattes en utvecklingsgrupp som jag började jobba i. Då kunde vi uppleva att det var trögt att tala om förändringar och verksamhetsutveckling när vi kom ut på domstolarna. Vid de flesta domstolar hade sådana frågor aldrig diskuterats. Så är det inte alls längre. I dag finns en helt annan förståelse för betydelsen av att se över sina arbetsformer. När resurserna dras ned ökar behovet och intresset för att hitta ett effektivt arbetssätt. Det gäller både kärnverksamheten och administrationen, säger Christina Hedlund. DELAD ARBETSDAG En av grundförutsättningarna för administrativ samverkan mellan överrätterna i Sundsvall är att domstolarna får gemensamma lokaler. Just nu tittar man på två olika alternativ, ett nybygge och ett tillbygge i hovrättens lokaler. Om valet blir nybyggnation kan det gå fort, redan någon gång under nästa år kan huset stå klart. Domstolarna har tillsatt en gemensam byggrupp. Än så länge har nytillträdda administrativa direktören Inger Mattsson delad arbetsdag i skilda lokaler och med två chefer. Det är väldigt skönt att ta promenaden mellan arbetsplatserna på lunchen. Det jobbiga är att jag ibland inte hinner arbeta färdigt utan måste avbryta. Men det går över förväntan, tycker Inger Mattsson. Hon har tillsatt projektgrupper för att se och jämföra hur de olika avdelningarna arbetar. Så det kommer att bli bra, menar hon, framför allt när man får gemensamma lokaler. Vissa saker kan man samarbeta om, men andra förutsätter att vi sitter tillsammans, säger Inger Mattsson. Två gånger per termin ska hon träffa all administrativ personal tillsammans. För 2006 görs också en gemensam verksamhetsplan för de administrativa avdelningarna. Tanken är att ingen ska sägas upp. När någon slutar av naturliga orsaker ser vi över 10 DOMKRETSEN NR 1/2005

11 AKTUELLT»Tanken är att ingen ska sägas upp. När någon slutar av naturliga orsaker ser vi över vad som kan förändras. Det innebär också att man får ut mer pengar på de dömande avdelningarna. Vi kanske blir lite duktigare på att få iväg mål.«inger Mattsson, administrativ direktör, Sundsvall vad som kan förändras. Det innebär också att man får ut mer pengar på de dömande avdelningarna. Vi kanske blir lite duktigare på att få iväg mål, hoppas Inger Mattsson. Barbro Hegrelius Jonson, president vid Hovrätten för Nedre Norrland, bekräftar Christina Hedlunds bild av att inställningen till förändringar inte var alldeles positiv i början. Idén om samverkan och att rekrytera en gemensam administrativ direktör väcktes när hovrättens administrativa direktör skulle gå i pension och kammarrättens just hade gjort det. Vi ville börja så och sedan gå vidare. Tanken är att få en mer effektiv och starkare administration. Över huvud taget tror jag att det kommer att stärka domstolarnas ställning, att det här är bra även för den dömande verksamheten, säger Barbro Hegrelius Jonson. Enligt rapporter är medarbetarna positiva till förändringen. Nu gäller det att hålla idéerna igång tills flytten blir av, så att folk inte blir otåliga. Det är klart att det kommer att innebära viss arbetsbelastning och effektivitetsminskning för att åstadkomma allt kring det här med gemensamma lokaler. Jag kan inte se några andra nackdelar när det hela är genomfört, säger Barbro Hegrelius Jonson. POSITIVT MED NYTT Enligt Kathrin Flossing, president vid Kammarrätten i Sundsvall, var en överväldigande majoritet av de anställda för att arbeta vidare med samverkansprojektet. Någon på administrationen menade att det här känns som att kunna byta jobb utan att behöva byta. Nu är det lokalfrågan som känns som den svåra frågan. Jag hoppas vi kan ta ställning under våren, säger Kathrin Flossing. För henne innebär ett samgående också att domstolschefen kan delegera fler arbetsuppgifter. Det är viktigt att domstolschefen ska kunna ägna sig åt de övergripande frågorna som har med ledarskap, styrning och verksamhet att göra och inte syssla med löpande administrativa uppgifter. I dag hamnar många bollar för högt i organisationen, hävdar hon. Generellt kommer personalfrågor att prioriteras hårdare inom administrationen på landets domstolar. Ord som kompetensutveckling och individuella utvecklingsplaner blir vanliga. Det här är arbetsuppgifter som domstolarna inte har gjort så mycket av tidigare, men det blir mer och mer viktigt när man ska rekrytera personal i dag. Från Domstolsverkets sida vill man också att domstolarna jobbar aktivt med verksamhetsplanering och att man har en god kunskap om sin budget, att man är kapabel att göra rätt analyser av verksamheten. I det övergripande projekt som jag har ansvar för har vi sagt att före utgången av 2007 ska alla domstolar ha fått hjälp med att se över och eventuellt förstärka sin administrativa funktion, säger Christina Hedlund. Hon ser förändringarna i linje med domstolväsendets vision att öka kompetensen. Inledningsvis fanns stunder när jag var skeptisk och kände att det inte bar framåt riktigt som jag hade hoppats. Men resultatet av höstens projektarbete överträffade i slutändan mina förväntningar. Det berodde till stor del på personalens delaktighet och stora intresse för projektet, säger Christina Hedlund. Vill du veta mer? Slutrapporten Administrativ samverkan mellan överrätterna i Sundsvall blev klar vid årsskiftet. Där föreslår arbetsgruppen att Hovrätten för Nedre Norrland och Kammarrätten i Sundsvall i framtiden bör ha en gemensam president, en gemensam budget och att det inrättas en gemensam administrativ enhet. Även i Jönköping är en arbetsgrupp tillsatt för att se över frågan kring gemensam administration för hovrätten och kammarrätten. Arbetsgruppen har nyligen avlämnat en rapport. Inom kort kommer också den rapport som redogör för strategin för det övergripande projektet avseende domstolsadministration. DOMKRETSEN NR 1/

12 AKTUELLT Tingsrätter läggs samman Tingsrätter vid årets slut Under 2005 sker ett flertal sammanläggningar av tingsrätter. Bakgrunden är de utredningar av den yttre domstolsorganisationen som pågått under ett antal år. Syftet är att åstadkomma ett modernt och framtidssäkert domstolsväsende. Sveriges befolkning invånare per km 2 <10 >4000 TEXT PEDER JONSSON ILLUSTRATION PER CARLSSON REDAN TIDIGARE I ÅR har domstolarna i Västervik, Oskarshamn, Arvika, Sunne, Kristinehamn, Karlstad och Lindesberg upphört som egna tingsrätter. På några av dessa orter pågår fortfarande verksamhet, då den fysiska flytten inte kunnat genomföras på grund av pågående lokalförändringar. På några av orterna kommer det att bedrivas domstolsverksamhet även i framtiden, då vid tingsställen. Att sammanläggningen formellt sker innan lokalfrågan fått sin slutliga lösning är ganska vanligt menar Hans Karlsson, ansvarig för lokalfrågor vid Domstolsverket. Lokalförändringar i form av om- och tillbyggnader eller i vissa fall också nybyggnationer innebär långa ledtider vilket ganska ofta medför att sammanläggningen blir klar på papperet före den fysiska sammanflyttningen sker, säger Hans Karlsson. PLANERA OCH SAMORDNA I februari träffades de lagmän som fått ansvaret för kommande sammanläggningar för att tillsammans med företrädare från Domstolsverket planera förändringarna. Senare under året kommer domstolarna i Bollnäs, Ljungby, Värnamo, Tierp, Enköping samt Trelleborg att upphöra som egna tingsrätter. Vid mötet berördes bland annat målsättningarna med det kommande arbetet, ansvarsfördelningen mellan Domstolsverket och domstolarna och vilket stöd Domstolsverket kan erbjuda. Det är många olika områden som måste förberedas innan domstolar kan läggas samman. Elizabeth Thoor är Domstolsverkets samordningsansvarige för pågående sammanläggningar och hon menar att det sedan tidigare finns en bra erfarenhet kring hur sammanläggningsprojekten bör förberedas och genomföras. Vi har genomfört ett flertal sammanläggningar under senare år så jag vågar nog påstå att vi har en god kompetens kring dessa frågor, säger Elizabeth Thoor. Det berörda medarbetare undrar mest över rör den egna arbetssituationen och vilka villkor som gäller när verksamheten på tingsrätten upphör, fortsätter Elizabeth. En av de första aktiviteterna när ett sammanläggningsprojekt startar är därför att besöka berörda domstolar och informera om villkoren i samband med sammanläggningarna. Här brukar ansvarig lagman tillsammans med Domstolsverkets projektledare och andra resurspersoner delta för att så långt det är möjligt informera om förutsättningarna. Det är inte alltid vi kan svara på medarbetarnas frågor. Frågan om eventuell övertalighet är till exempel inte alltid så lätt att besvara i ett inledningsskede, enligt Elizabeth Thoor. VÄRMLAND BLIR ETT En av de domstolar som nyligen upplevt en sammanläggning är Värmlands tingsrätt där domstolarna i Arvika, Sunne, Kristinehamn och Karlstad sedan den 7 februari bildar Värmlands tingsrätt. Ny lagman och den som också ansvarat för sammanläggningen Kartunderlag: SCB är Göran Svensson, tidigare lagman vid Karlstads tingsrätt. Även om den nya tingsrätten inte är samlokaliserad ännu, det sker först under 2006 så försöker vi integrera verksamheten så gott det går, säger Göran Svensson. Som exempel så genomför vi många huvudförhandlingar med häktade i Karlstad. Då tar domarna med sig nämndemännen från de andra orterna hit till Karlstad. När vi har tresitsar försöker vi också blanda med domare från alla kansliorter, fortsätter Göran. Man har i Värmland även kunnat fördela arbetsbördan jämnare, bland annat genom att flytta vissa mål från kansliet i Arvika till kansliet i Karlstad. Göran Svensson lyfter också fram vikten av att bygga upp en goodwill till alla berörda, både internt och externt. Inte minst informationsarbetet påpekar Göran Svensson är en viktig fram- Stockholm Solna Handen Huddinge Nacka Sollentuna Södra Roslag 12 DOMKRETSEN NR 1/2005

13 AKTUELLT TEMA - EUROPA gångsfaktor. Bland annat använder han regelbundna informationsbrev som kanal till externa intressenter som länsstyrelse, kommuner, brottsofferjouren samt till alla länkar i rättskedjan som åklagare, advokater med flera. Ett exempel på informationsaktivitet var också när samtliga nämndemän i länet bjöds in till gemensamt möte, något som enligt Göran Svensson utföll väldigt väl. Sedan vill Göran också poängtera kulturfrågorna. Visst har vi haft en del inkörningsproblem och födslovåndor. Små detaljer kan snabbt stjälpa den goda relation som byggts upp, därför gäller det att vara uppmärksam och inte rasera ett uppbyggt förtroendekapital på banala detaljer, avslutar Göran Svensson. Hållbar och effektiv Bakgrunden till det pågående reformarbetet är behovet av en långsiktigt hållbar och effektiv organisation. De viktigaste argumenten för dessa förändringar är: Att skapa domstolar som klarar normal frånvaro utan att detta påverkar den dagliga verksamheten Att skapa en ännu effektivare beredningsorganisation Att öka möjligheterna till specialisering vid domstolarna Att förbättra den geografiska samordningen mellan rättsväsendets myndigheter Sammanläggningar under 2005 Västervik och Oskarshamn till Kalmar Arvika, Sunne, Kristinehamn och Karlstad till Värmland Lindesberg till Örebro Ljungby till Växjö Värnamo till Jönköping Bollnäs till Hudiksvall Tierp och Enköping till Uppsala Trelleborg till Ystad Tidpunkt 17 januari 07 februari 14 februari 12 september 26 september 31 oktober 28 november 12 december På jakt efter Europa Turkiet har under decennier kämpat för att få tillhöra Europa. Ett medlemskap i EU vore det slutgiltiga beviset och det finns inom räckhåll. I landet pågår därför en intensiv reformprocess för att skapa ett effektivt och demokratiskt rättsväsende som respekterar mänskliga rättigheter. Samtidigt pågår det också en kamp mot Europas fördomar. TEXT VIKTORIA EKBERG FOTO PAWEL FLATO, FOTOSEARCH TURKIETS AMBITIONER att bli medlemsstat i EU har funnits länge och redan 1963 närmade sig landet Europa genom ett associationsavtal med dåvarande EG. Nu är de obligatoriska Köpenhamnskriterierna uppfyllda och i december förra året startade förhandlingarna om ett eventuellt medlemskap. Idag är landets fruktade säkerhetsdomstolar ett avslutat kapitel, dödstraffet är borttaget och det pågår ett arbete med att öka medvetenheten om mänskliga rättigheter. Men det finns fortfarande problem i rättssystemet. DOMKRETSEN NR 1/

14 TEMA - EUROPA Kjell Björnberg är lagman vid Hovrätten för Västra Sverige och har under perioder arbetat i olika utlandsuppdrag. Sedan år 2000 har han varit aktiv i olika EU-projekt som rör det turkiska domstolsväsendet. Jag tror att många i Europa har en något felaktig uppfattning om hur rättssystemet i Turkiet ser ut. Det turkiska rättssystemet bygger i stor utsträckning, såväl i fråga om processrätt som när det gäller den materiella rätten, på västerländska förebilder från bland annat Frankrike, Italien och Österrike. Det finns en föreställning om att det är ett ålderdomligt islamskt tillskapat system vilket är helt fel. De västerländska influenserna kom under 1900-talet i och med att Turkiet blev republik 1923 och Kemal Atatürk inledde sitt reformarbete, säger Kjell Björnberg. OBEROENDE DOMSTOLAR ETT MÅSTE FÖR DEMOKRATI Ett stort hinder i demokratiseringsprocessen är att domstolarna inte är helt och hållet självständiga i Turkiet. Justitieministeriet omfattar inte bara den politiska motsvarigheten utan är också en förvaltning. Jämfört med Sverige skulle det betyda att Domstolsverket skulle vara mycket närmare kopplat till Justitiedepartementet. Detta innebär att justitieministern kan utöva inflytande över domstolar. Det finns också inspektörer från ministeriet som ska se till att enskilda domare uppfyller sina plikter,»jag tror att många i Europa har en något felaktig uppfattning om hur rättssystemet i Turkiet ser ut. Det turkiska rättssystemet bygger i stor utsträckning, såväl i fråga om processrätt som när det gäller den materiella rätten, på västerländska förebilder från bland annat Frankrike, Italien och Österrike.«Kjell Björnberg vilket ger möjlighet för påtryckningar. Ett exempel skulle kunna vara vid utnämning Kjell Björnberg, lagman på Hovrätten för Västra Sverige och förflyttning av domare. Som systemet ser ut kan det i fel händer bli risk för felaktigheter, berättar samhälle finns på plats. Turkiets juristutbildning är lång och ger ett bra tekniskt kun- Kjell Björnberg. Genom olika EU-projekt har Kjell nande och domarutbildningen ger praktisk Björnberg tillsammans med utländska kollegor både utvärderat det turkiska rätts- sättet att arbeta systemet negativt. Ingmar erfarenhet. Däremot påverkar traditioner och systemet och gett förslag på förändringar. Karlsson, generalkonsul vid Svenska konsulatet i Istanbul, är av samma åsikt. Han har Bland annat har de i ett projekt arbetat fram en lista på 101 förbättringspunkter. Ett exempel på ett område som bör förbättras är och har otaliga uppdrag utomlands bakom arbetat för Utrikesdepartementet sedan 1967 att åklagare inte deltar i förundersökningen sig. Tillsammans med fyra anställda arbetar utan redovisar bara det som framkommit han för att främja relationerna mellan Turkiet hos polisen istället för att aktivt leda, granska och Sverige såväl som Turkiet, EU och och eventuellt komplettera utredningen. Centralasien. Rättssäkerheten urholkas också av brister i Vi arbetar tillsammans med SIDA och samband med häktningsförfarandet. Det EU i olika utbildningsinsatser. Till exempel förekommer till exempel att den åtalade har alla landets domare och åklagare blivit inte alltid informeras utbildade i mänskliga rättigheter. Men gamla om sin, så väl som alla synsätt och traditioner tar tid att förändra. medborgares, rätt till en Vid hedersrelaterade brott så kan vi se att offentlig försvarare. landsbygden dömer mycket mildare straff än Arbetet i Turkiet i städerna. Samtidigt har det hänt mycket på på justitieministeriet även det här området. Och det kan vara intressant att notera att det finns invandrartäta med EU-frågor leds av en chef som är ytterst områden i exempelvis Tyskland som konserverar dessa föreställningar minst lika mycket. målmedveten. De är mycket aktiva och engagerade och de har satsat stenhårt i flera år för Ett annat problem är landets blodiga historia HOVRÄTTER SÖKES att lyckas leva upp till som har satt djupa spår i befolkningen. Den alla krav. De håller inte gör att det inte alltid är enkelt att handla alltid med om kraven men de är moderna rätt i lägen som skulle kunna inbjuda till människor som inser att förändring är bra hämnd. Turkiet har idag avskaffat tortyr och och måste ske, konstaterar Kjell Björnberg. har strikta regler för häktningsförfarande. Det mesta av den lagstiftning som behövs för att kunna bygga ett demokratiskt ställs inför Personer som trots allt går över gränsen rätta. 14 DOMKRETSEN NR 1/2005

15 I våra diskussioner har vi tryckt på att de som påstår att de har blivit torterade ska få rätt till oberoende läkarundersökning och en ordentlig utredning. Justitieministeriet har vidtagit åtgärder för att ta upp sådana VÄLKOMMEN MED VISS TVEKAN Turkiet är på rätt väg för att ta sig till EU men inom unionen finns det röster som vill Ingmar Karlsson, generalkonsul vid Svenska konsulatet i Istanbul utredningar snabbt och de är numera högt prioriterade, säger Kjell Björnberg. Andra brister i rättssäkerheten är domstol-arnas effektivitet. Vid huvudförhandlingar förs inte rättegångarna koncentrerat, utan kan pågå under lång tid och ofta med ett antal månadslånga avbrott. Det ger en utdragen process som kan försämra kvaliteten i domsluten. Kvaliteten påverkas också av att det inte finns någon mellaninstans mellan distriktdomstolarna och Högsta domstolen. Högsta domstolen är väldigt stor med sätta käppar i hjulet för ett medlemskap. Det finns en misstänksamhet som till viss del kan härledas till att Turkiet har, i skepnad av det Osmanska riket, under historiens gång varit en aktiv krigsherre i Centraleuropa. Att frågan om Cyperns framtid fortfarande är olöst ligger också landet i fatet. Andra argument mot Turkiet är att landet är för stort för EU att hantera och att det ligger geografiskt fel i den meningen att det gränsar till ett antal länder i öst med orolig framtid. Och inte minst det faktum att Turkiet är ett land som och arbetet med rättssystemet inte drivits så hårt, vilket motståndarna till EU tycker är bra. Den process som landet går igenom nu lägger en viktig grund för framtiden oavsett medlemskap eller inte. Frågan är om inte en sådan framsynthet borde vara kvalificerande i sig. Fakta Turkiet Statsskick: Republik Yta: kvadratkilometer Huvudstad: Ankara Högsta berg: Ararat 5165 meter över cirka 250 domare, vilket gör att det blir svårt styrs av ett islamskt parti får en del motståndare att hävda att de kulturella skillnaderna Floder: Eufrat och Tigris havet att åstadkomma en sammanhållen praxis med avgöranden som har ett prejudikatsvärde. Det gör också att de domare som Det vore ödesdigert att säga nej till muslimer. Cirka en procent är judar och mellan Turkiet och unionen är för stora. Befolkningsmängd: 71,3 miljoner (2003) Religion: 99 procent av befolkningen är arbetar på distriktsnivå Turkiet. Idag finns det kristna.»de som hävdar att Turkiet Språk: Officiellt språk är turkiska. Kurdiska har svårt att hålla sig miljoner muslimer inom EU. Säger vi Export: Kläder, textilier, livsmedel, elektris- inte tillhör Europa ska veta är största minoritetsspråket. uppdaterade och rättstillämpningen blir spretig. att det finns fler grekiska nej till Turkiets 67 miljoner muslimer är det ett Turism: Turkiet lockar många turister med ka och elektroniska varor som tv-apparater Vi vill se garantier för en antika lämningar i Turkiet än och kylskåp. enhetlig tillämpning och i Grekland och att den första tydligt tecken på att vi sin sol, salta bad, gästvänlighet, goda mat och intressanta historia. De som besöker att de prejudikat som kristna församlingen bildades ser muslimer som andra landet är framför allt svenskar, fransmän, görs är av vikt. Sedan i Turkiet.«Ingmar Karlsson klassens medborgare. tyskar och ryssar. finns det en tanke med Det om något kommer Mer information: Om EU se att hålla nere antalet domare i Högsta domstolen att lägga grunden till fundamentalism. Att Om Turkiet besök Turkish där ska bara ett litet urval av de allra skickligaste sitta, konstaterar Kjell Björnberg. För att komma till rätta med detta acceptera ett land vars regering står för islam och en sekulariserad sådan, kan istället sprida demokrati, anser Ingmar Karlsson. Information Office på Det svenska konsulatet har funnits i Turkiet sedan 1757 och är ett centrum för akademiska och handelsinriktade kontakter kommer Turkiet i samarbete med den Även i Turkiet finns det kritiska röster Nederländska domstolsadministrationen och till ett medlemskap där argumenten går att mellan Turkiet, Sverige och Centralasien. Domstolsverket i Sveriges att genomföra ett känna igen från den svenska debatten om Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har under 2004 fått klago- EU-projekt som ska ge landet stöd vid inrättandet tung byråkrati och minskat självbestämmande. av hovrätter. Projektet ska vara klart Men det finns en avgörande skillnad. Utan EU hade demokratiseringsprocessen mål och fällt Turkiet vid 171 tillfällen. DOMKRETSEN NR 1/

16 TEMA - EUROPA Domare från Litauen (Halina Zaikauskaite, Nijole Sidagiene, Zia Smirnoviene) ansåg att seminariet var mycket givande och ser fram emot uppföljningen till våren. John Panofsky samtalar med danska domarkollegor om konkurrensrätt under seminariet. Utbildning med EU-stöd EG:s konkurrensregler har sett till att svenska domare i ökad utsträckning får använda konkurrensrätten. Kommissionen erbjuder medlemsländerna att få stora delar av kompetenshöjande åtgärder finansierade, och det har Domstolsverket nappat på. Ett första seminarium om konkurrensrätt genomfördes med hjälp av EU-stöd i början av december. TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO CARL JOHAN ERIKSON INOM EG-RÄTTEN HÄNDER DET väldigt mycket just nu. Mot bakgrund av detta har Domstolsverket bland annat ansökt om EUstöd för att erbjuda utbildning i konkurrensrätt. Detta beviljades av kommissionen och innan jul genomfördes del ett av två seminarier som omfattar fyra dagar i konkurrensrätt i Stockholm. NYA KONKURRENSREGLER Syftet med seminariet var att belysa hur den nationella domarens roll ökar genom att EUländerna ska tillämpa de nya konkurrensreglerna. Genom de nya reglerna får kommissionen en samordnande roll och målen ska i allt större utsträckning avgöras av de nationella domstolarna. Efter att artiklarna 81 och 82 i fördraget (Förordning nr 1/2003) började gälla den 1 maj 2004 har det blivit stora förändringar inom konkurrenslagstiftningsområdet och seminariet gav vägledning hur de nationella domarna ska verka. Frågan om konkurrenslagstiftning förväntas komma upp i mycket högre omfattningen. Även i vanliga tvistemål kan frågor uppstå, därför är det viktigt att en bred skara domare får möjlighet att träffas och prata om hur de ska agera fortsättningsvis, säger John Panofsky som var en av arrangörerna bakom seminariet och som arbetar med utbildningsfrågor inom domstolsväsendet.»europa blir mer och mer integrerat och det är intressant för alla parter att höra hur man tacklar liknande problem.«john Panofsky DOMARE FRÅN GRANNLÄNDERNA DELTOG Domare från Sverige, Danmark, Estland, Finland och Litauen deltog. Trots att Norge inte är med i EU, är de ekonomiskt anslutet till konkurrenslagstiftningen, så de var också inbjuda och en norsk domare hörsammade kallelsen. Eftersom frågorna är gemensamma för medlemsländerna bjöd vi in våra närmaste grannar. Det finns ett mervärde att träffa kollegor. Europa blir mer och mer integrerat och det är intressant för alla parter att höra hur man tacklar liknande problem, säger John Panofsky, som också berättar att seminariet är uppdelat i två delar, där första delen beskriver de materiella reglerna medan del två inriktar sig mer på de processuella delarna och erfarenhetsutbyte. KRÅNGLIGT MEN LÖNSAMT Innan budgetneddragningen för domstolsväsendet 2002 så genomfördes det fler utbildningar inom EG-rätt. Nu är det Domstolverkets förhoppning att de kompetenshöjande åtgärder som är planerade inom EG-rätt till viss del kan finansieras av kommissionen. Själva ansökningsanförandet är mycket omfattande, men det kan löna sig. Kommissionen finansierar i detta fall ungefär 75 procent av kostnaderna och resten tar Domstolsverket. Det finns en stark vilja hos oss att fortsätta utnyttja de finansieringsmöjligheterna som finns, men det tar tid att lära sig hur man ska göra, säger Magnus Patriksson, jurist vid Domstolsverket som har varit med och skrivit ansökningen till kommissionen tillsammans med John Panofsky. Magnus menar också att många länder är mycket bättre än Sverige på att utnyttja kommissionens erbjudande om att finansiera kompetensutvecklingsinsatser, men att detta seminarium i alla fall är en början. BEHOV ATT UTBILDNING För att kartlägga intresset av utbildningsoch informationsinsatser på områdena EG-rätt och europakonventionsrätt har Domstolsverket genomfört en enkätundersökning, vars resultat just nu analyseras. Det framkom att 60 procent av de som svarande kände ett behov av specialinriktad utbildning inom europarättsområdet, säger John Panofsky, som också är med i Domstolsverkets europarättsgrupp som har till uppgift att tillgodose domstolarnas behov av kompetensutveckling och service. Vi kommer att redovisa utfallet av enkäten mer ingående i nästa nummer av Domkretsen, fortsätter John. Vill du veta mer? Andra EU-länder bjuder in svenska domare i stor utsträckning på liknande seminarier. Är du domare och intresserad av att besöka ett internationellt seminarium? Under utbildningens kalendarium på domstolsväsendets intranät finns mer information. Eller kontakta John Panofsky på Domstolsverket. 16 DOMKRETSEN NR 1/2005

17 AKTUELLT Internationella samarbeten moderniserar Litauens domstolar Litauen blev EU-medlem i maj förra året. Nu pågår ett intensivt arbete med att modernisera landets domstolsväsende. Ett led har varit ett mångårigt utvecklingssamarbete med det svenska domstolsväsendet. Samarbetet har finansierats av Sida. TEXT LARS COLLIN ALGIMANTAS VALANTINAS är litauisk lagman hos Andra distriktsdomstolen i Vilnius. Han har varit generaldirektör för Litauens motsvarighet till Domstolsverket och under Sovjettiden arbetade han som åklagare i Ural. Sedan några år tillbaka har han, bland andra internationella utbyten, varit djupt involverad i utvecklingssamarbetet med Sverige. Samarbetet med Sverige var mycket användbart. I ett tvillingprojekt med Göteborgs tingsrätt fick domare, domstolssekreterare och annan domstolspersonal möjlighet att höra och se hur domstolen fungerar, titta på arbetsvillkor och hur man använder sig av avancerad informationsteknologi, säger Algimantas Valantinas. Möjligheten att på EU KRÄVER MODERNISERINGAR Att samarbetet skedde före Litauens EUinträde påverkade förstås arbetet. Tvillingprojektet med Göteborg och delegationsprojektet hade egentligen ingen särskild inriktning på EU-anpassning, men självklart måste de litauiska domstolarna ta hela EU:s regelverk i beaktande i och med att de har blivit medlemmar. Det ställer krav på moderniseringar och uppdateringar. En del frågor förekom i samarbetskontakterna med Sverige; som att höra hur vi gjorde när vi blev medlemmar, det är ju faktiskt inte så länge sedan, säger Ove Lindström som i EUprojekt också var rådgivare för att underlätta Litauens inträde i unionen. Hur pass ålderdomliga är då de litauiska domstolarna? Enligt Ove plats se fördelarna med hur svenska domstolstjänstemän arbetar, bidrog också till att»det var ett verkligt samarbete baserat på ömsesidig respekt, tillit, Lindström är lokalerna ofta väldigt slitna på grund av ansträngd ekonomi. Det introducera domstolsnotarier tekniska stödet går fortfarande inte att jämföra med vänskap och förståelse.«algimantas Valantinas i de litauiska domstolarna. Genom att sitta med svensk standard. Till exempel under domstolsförhandlingar och diskutera beslut och ställningstaganden blev våra domare direkt involverade i rättsprocessen, säger Algimantas Valantinas. Ove Lindström delar sin tid mellan att vara rådman vid Göteborgs tingsrätt och att arbeta med internationella uppdrag för Domstolsverket. Han kom till Litauen första gången Ove Lindström har bland annat varit stationerad i Vilnius, där han startade och var mycket engagerade i ett EU-projekt kring utbildning, IT och anpassning av lagstiftning i Litauen. Tillsammans med bland andra Algimantas Valantinas såg han också över frågor om arbetsfördelning och delegation. går det inte att spela in förhör vid rättegångar, utan man skriver ner för hand. Det saknas datorer och alla har inte telefon. Inom ramen för samarbetet kan vi inte göra mycket åt tekniken. Det handlar mer om att effektivisera den omoderna handläggningen. Hanteringen var väldigt omständlig och domarna utförde mängder med rutinuppgifter som skulle kunna göras av annan personal så domarna kunde koncentrera sig på att döma i målen. En del av tungroddheten ligger i bristen på IT-stöd, men mycket har berott på formella regler. Där har vi försökt att hjälpa dem i de här projekten, säger Ove Lindström. EN ÖMSESIDIG DISKUSSION Under de här åren har han kommit i kontakt med många reformvilliga personer, inte minst Algimantas Valantinas, som i sin roll har haft ett stort inflytande och bland annat fått gehör för att domstolarna behöver notarier och beredningsjurister. I ordet samarbete ligger också en ömsesidig diskussion. Ibland kan de genomföra nödvändiga förändringar lite snabbare än vad vi kan och med kortare beslutsvägar. Deras lagstiftning är det egentligen inget fel på, det är mer sättet att tillämpa all ny lagstiftning som behöver utvecklas. Man bör ha förståelse och respekt för deras svårigheter. Den förvandlingstakt som Litauens rättsväsende har haft sedan självständigheten för snart 15 år sedan har knappast någon svensk jurist varit i närheten av, anser Ove Lindström. Algimantas Valantinas menar att den mänskliga faktorn har varit en viktig del i samverkan. Det var ett verkligt samarbete baserat på ömsesidig respekt, tillit, vänskap och förståelse. Det gjorde det också lättare att förklara de mest pinsamma frågorna, säger Algimantas Valantinas. Ove Lindström förklarar: Det har förekommit en del korruptionsskandaler i Litauen. En annan fråga är bristande öppenhet. Domstolshandlingar är offentliga först när de arkiveras, innan dess är de bara tillgängliga för parterna. I fråga om insyn tror jag att vi kunde bidra med en hel del. Vi visade att det är positivt att låta allmänhet och press ha den insyn som vår offentlighet innebär och på så sätt gav vi dem impulser till nya tankesätt, säger Ove Lindström. DOMKRETSEN NR 1/

18 TEMA - EUROPA Tvillingdomstol i Litauen ger perspektiv Tre gånger har de besökt varandra för att utbyta kunskaper och erfarenheter i det dagliga arbetet. Det har varit ett lyckat projekt och styrkan i projektet är att alla personalkategorier har deltagit, berättar Håkan Nyberg lagman från Varberg Tingsrätt. TEXT ANETTE HERTZ ILLUSTRATION OTTO UNGE TILLSAMMANS MED ADMINISTRATÖREN Ann-Christin Carlsson och fyra andra medarbetare besökte han domstolen i staden Kaisiadorys i Litauen. Första resan gick i september Vi har diskuterat delegering, notarieverksamhet och processuella handläggningsfrågor, berättar Håkan Nyberg. Domarna har tillsammans diskuterat allt ifrån juridiska frågeställningar till domstolsadministrationen. I Litauen skrev man protokollen för hand. Handläggningsförfarandet och domskrivningen hanterades på ett ålderdomligt sätt. Domarna delegerade inte arbetet till administrativ personal utan varje papper passerade en domare. Det fanns inga notarier på domstolarna. Nu tre år senare ser vi en förändring. Man har insett fördelen med administrativ personal och har börjat anställa. Framför allt har man nu tekniska hjälpmedel, säger Håkan Nyberg. JÄMFÖRT ARBETSRUTINER Ann-Christin Carlsson har tillsammans med några domstolssekreterare visat den administrativa personalen från Kaisiadorys hur man arbetar i Varberg. Vi har i detalj tittat på olika arbetsrutiner och datorstöd. De har verkligen sett fördelen med olika program och målhanteringssystem. Nu har de fått fler datorer och håller på att utarbeta ett målhanteringsprogram, förklarar Ann-Christin Carlsson. Det är inte bara datorer som saknas. I rättegångssalarna finns det inga högtalartelefoner eller påropsanläggningar. Det är även brist på viss kontorsmaterial. De syr alla akter för hand med nål och tråd. Det tog lång tid tyckte de. Jag tror de fick stor inspiration av hur vi arbetar och vilka hjälpmedel vi har. Förhoppningsvis fick även lagmännen upp ögonen för hur det administrativa arbetet kan göras lättare, säger Ann-Christin Carlsson. NYBLIVNA MEDLEMMAR I EU Förra våren blev Litauen medlem i EU och är i full gång med att reformera efter kraven som EU ställer. Tvillingdomstolsprojektet hjälper dem i arbetet genom att de får se hur Sverige som medlemsstat arbetar. I Litauen har det skett en förnyelse av lagstiftningen som närmar sig den västerländska. Det är med beundran jag ser på detta land som fortfarande är mycket fattigt och som är i behov av upprustning. Men trots det försöker de med fasthet att få till stånd ett rättsväsende som överensstämmer med hur det fungerar i väst. De är ju egentligen främst i behov av att förbättra levnadsstandarden, säger Håkan Nyberg. Litauen självständighetsförklarades i maj Håkan Nyberg pekar på skillnader att ta lärdom av. Självständigheten är något de värnar väldigt mycket om. Domstolsväsendet lyder direkt under parlamentet. Det är en tydlig skillnad från i Sverige där domstolsväsendet lyder under regeringen och jag tycker att det manar till en viss ödmjukhet. I Sverige har vi mer en inriktning som betonar företagsekonomiska förhållningssätt och som ska vara rationell. Det kanske ska vara så att det är värden i rättsväsendet som ska få kosta en del? Det är något som vi ska ta till oss, tycker Håkan Nyberg. EN HIERARKISK ORGANISATION Förhållandet mellan chef och anställd är annorlunda i Litauen. Hade vi inte delat in oss i små grupper utifrån våra roller hade inte den administrativa personalen vågat säga något. Vi hade aldrig nått de resultaten som vi nu gjorde, säger Ann-Christin Carlsson. Besökarna från Litauen fick också inblick i det sociala umgänget på arbetsplatsen. Fikarummet tyckte de om. De har inga sådana sällskapsrum. Våra kontor inspirerade dem också. Det syntes i de senare besöken hos dem att de tagit intryck av oss. Det var roligt att se förändringen. Något som jag blev imponerad av var deras kunskap och ambition. Flera av dem läste juridik vid sidan av arbetet, berättar Ann-Christin Carlsson. PROJEKTET AVSLUTAT Projektet finansierades av SIDA och avslutades våren Det finns inga planer på en fortsättning av projektet men vi har fått goda vänner på tvillingdomstolen i Kaisiadorys och intresset att hålla kontakten vid liv finns från båda håll, avslutar Håkan Nyberg. Vill du veta mer? Är Din domstol intresserad av att medverka i ett tvillingsamarbete med en domstol i ett annat land? Kontakta internationella kansliet Annika Sehlstedt, Ove Lindström eller Åsa Eliasson på Domstolsverket. 18 DOMKRETSEN NR 1/2005

19 AKTUELLT TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO SCANPIX, PRESSENS BILD Tydligare påföljder på förslag för unga lagöverträdare I december presenterade Ungdomsbrottsutredningen sitt betänkande Ingripanden mot unga lagöverträdare. Syftet med uppdraget var att utveckla påföljdssystemet för unga. Den unge ska, utifrån sina behov, få bättre förutsättningar att förändra sitt liv i en positiv riktning. Därmed ska också risken för återfall i brott minskas. HELENA ÅHLÉN VAR EN av sekreterarna i utredningen. Utredningen vill se en ökad samverkan mellan rättsväsendet och socialtjänsten, säger hon. Därför har vi lämnat ett lagförslag om att socialtjänsten ska verka för att socialsekreterare och representanter för rättsväsendet regelbundet utbyter information och erfarenheter på ett övergripande plan. Utredningen menar dessutom att det är angeläget att vidareutveckla specialiseringen för domare och åklagare som arbetar med ungdomsmål, fortsätter Helena Åhlén. Även försvararen har en viktig roll i förhållande till den unge. Dennes förståelse för vad som händer under en rättegång beror till stor del på försvararens insats. Detta är ett av skälen till att utredningen har föreslagit att det också ska införas ett särskilt lämplighetskrav för den advokat som ska förordnas som offentlig försvarare för en misstänkt under 18 år. TYDLIGARE PÅFÖLJD MED KONTRAKT Utredningen har föreslagit att påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten ska döpas om till socialtjänstpåföljd och att denna tydligare ska vara kopplad till risken för återfall i brott. Påföljden ska användas när det finns ett uttalat behov av socialtjänstens insatser för att minska risken för att den unge fortsätter med brottslig verksamhet. Detta innebär att socialtjänstens insatser ska koncentreras till de fall där behovet är störst. Påföljden kan, liksom i dag, innebära antingen frivillig vård eller tvångsvård. Om den unge ska få vård på frivillig väg ska, enligt utredningens förslag, ett så kallat ungdomskontrakt upprättas. Kontraktet ska vara baserat på vårdplanen. Ofta har den unge tidigare haft kontakt med socialtjänsten och meningen är att det ska bli tydligare för honom eller henne hur påföljden hänger ihop med brottet man dömts för, menar Helena Åhlén. Ungdomskontraktet ska undertecknas både av den unge och av företrädare för socialtjänsten och bifogas domen. I domen ska domstolen meddela föreskrift om att den unge är skyldig att uppfylla sin del av kontraktet. UNGDOMSTJÄNST SOM SJÄLVSTÄNDIG PÅFÖLJD Utredningen föreslår att påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten används mer selektivt; när det finns stor risk att den unge återfaller i brott, säger Helena Åhlén. Detta är ett av skälen till att utredningen anser att det behövs ytterligare påföljdsalternativ för unga. Ett annat skäl är att användningen av böter bör minska. Enligt förslaget ska ungdomstjänst införas som självständig påföljd för unga och därmed kunna vara ett alternativ inte bara till påföljden överlämnande till vård inom Vill du veta mer? Ingripanden mot unga lagöverträdare (SOU 2004:122) Påföljdssystemet för unga lagöverträdare ändrades senast genom en reform som trädde i kraft den 1 januari Reformen skulle stärka de straffrättsliga principerna om proportionalitet, förutsebarhet och konsekvens. Påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten förtydligades och stramades upp. Sluten ungdomsvård infördes som en ny frihetsberövande påföljd för unga lagöverträdare som begått brott innan de fyllt 18 år. Ungdomsbrottsutredningen, som nyligen redovisade sitt arbete, hade i uppdrag att följa upp och vidareutveckla den påföljdsreform som gjordes DOMKRETSEN NR 1/

20 AKTUELLT socialtjänsten utan även till böter och kortare frihetsberövanden. Domstolen ska kunna döma ut ett visst antal timmar ungdomstjänst, som det ska vara obligatoriskt för kommunerna att administrera. Ungdomstjänsten ska enligt förslaget bestå av oavlönat arbete men även ge den unge möjlighet att reflektera över sin livssituation samt diskutera det brott han eller hon gjort sig skyldig till. Domstolen ska även i fortsättningen finna den unge lämplig för ungdomstjänst för att kunna döma till denna påföljd. Den tilltalade ska också ha gett sitt samtycke. Utredningen har funnit att användningen av åtalsunderlåtelse enligt Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdelse, LUL inte sker i den utsträckning som lagstiftaren förutsatt i tidigare lagstiftningsärenden. Därför föreslås åtgärder i syfte att förstärka institutet åtalsunderlåtelse enligt LUL. Man har även funnit att benämningen bör ersättas med straffvarning, för att innebörden ska bli tydligare för den unge. Även domstolen ska i vissa fall kunna meddela straffvarning. Utredningens förslag är just nu ute på remiss hos 76 instanser. Marie-Louise Ollén är rättssakkunnig på Justitiedepartementets straffrättsenhet: Eftersom remisstiden inte går ut förrän den 29 april, är det svårt att säga något om när regeringens ställningstagande kan komma. Men jag hoppas på ett positivt remissbemötande. Ungdomstjänst med möjlighet till eftertanke Ungdomsbrottsutredningen lyfter i sitt förslag fram en modell som socialtjänsten i Tyresö kommun tagit fram. Ungdomar som döms till ungdomstjänst i Tyresö får chansen att reflektera över sin situation och arbeta sig bort från ett liv i kriminalitet. TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO PRESSENS BILD ANN NÄFVER ÄR METODUTVECKLARE på Tyresö kommuns ungdomsgrupp och den drivande kraften bakom modellen, som fått uppmärksamhet i media den senaste tiden. Väldigt ofta finns det en koppling mellan egen brottslighet och egen utsatthet, säger hon. De unga gärningsmännen är ofta de som behöver mest hjälp. Vårt mål är att hjälpa och stödja unga brottsoffer samt att få gärningsmännen att upphöra med sitt kriminella beteende. Det är viktigt att ta dessa unga människors situation på allvar så att de inte förlorar tron på samhället och rättssystemet. MENINGSFULLT ARBETE Ungdomstjänst är ett tillägg till Vård inom socialtjänst och kan variera mellan 20 och 100 timmar. Socialförvaltningen i Tyresö har delat upp ungdomstjänsten i två delar: oavlönat arbete och ett påverkansprogram. Det oavlönade arbetet ska utföras hos ideella organisationer eller inom kommunens samhällsinriktade verksamhet. Tanken är att den unge ska få chans att tänka igenom sin livssituation och även få ökad förståelse för andra människors livsvillkor. Arbetet som ungdomarna utför ska ha ett tydligt innehåll och kännas meningsfullt. Det ska också utföras tillsammans med en vuxen handledare, säger Elisabeth Hermansson, avdelningschef på socialförvaltningen i Tyresö kommun. Alla handledare arbetar ideellt, och det är viktigt för ungdomarna. De ska veta att deras handledare inte jobbar med dem för pengarnas skull. När en ung person döms till ungdomstjänst får han eller hon dessutom en mentor. Det kan vara en nära anhörig (många väljer sin pappa) eller en person från arbetsplatsen där den unge ska utföra arbetet inom ungdomstjänsten. Socialtjänsten ordnar utbildning för 20 DOMKRETSEN NR 1/2005

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Medarbetarundersökning 2012

Medarbetarundersökning 2012 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012 Barn & Skola 926 respondenter Mars 2012 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen?

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen? MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2014 Hej! I slutet av år 2014 fick alla våra medarbetare med månadslön möjlighet att fylla i den årliga medarbetarenkäten. Syftet med undersökningen är att man anonymt ska

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande Verksamhetsberättelse 2012 Region Mitt Meddelande ST inom Posten Region Mitt lämnar följande verksamhetsberättelse för perioden 2012-01-01 2012-12-31. Region Uppsala Arbetsplatsombud under året. Brevterminal

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2008 SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

2010-02-09. Justitiedepartementet

2010-02-09. Justitiedepartementet 2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Kvartalsrapport december 2013- februari 2014 2014-03-10

Kvartalsrapport december 2013- februari 2014 2014-03-10 Kvartalsrapport december 2013- februari 2014 2014-03-10 Från projektledarens horisont Det har varit en tid med många olika aktiviteter, redovisning av projektår tre och planering av projektår fyra. Den

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2011

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2011 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning Sammanfattning av nöjdkundmätning Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och den information

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Enkät för Stockholms tingsrätt våren 2015

Enkät för Stockholms tingsrätt våren 2015 Är du A Man 38 28,8% B Kvinna 94 71,2% Hur gammal är du? A 18-34 56 42,4% B 35-49 28 21,2% C 50-48 36,4% Vilken personalkategori tillhör du? A Beredningsjurist 2 1,5% B Notarie 25 18,9% C Rådman 16 12,1%

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 5/2012 Omfattar perioden 30 januari - 3 februari samt kompletteringar från 26 och 27 januari Komplettering från 26 januari

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62) 2013-01-18 Rnr 89.12 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Manual om intranätet Bosse för dig som förtroendevald

Manual om intranätet Bosse för dig som förtroendevald Manual om intranätet Bosse för dig som förtroendevald Skapat av Petra Karlsson Datum: 2015-04-07 Syfte: Det här dokumentet innehåller instruktioner steg för steg hur du hanterar din inloggning kring vårt

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer