Kommunernas framtid Kommunala ledares och experters syn på framtiden

Transkript

1 Kommunernas framtid Kommunala ledares och experters syn på framtiden santtu von bruun översättning boel isaksson

2 Santtu von Bruun redaktör Åsa Thodén layout och pärm Lena Malm tryck Universitetstryckeriet, 2007 tryckort Helsingfors isbn

3 Innehåll 1. Inledning Kommunernas globala omvärld Regional utveckling och näringspolitik Arbete och sysselsättning Regionalpolitik och relationen mellan kommun och stat Kommunernas ekonomi Kommunal service Kommunstruktur och regionalisering Demokrati, ledning och beslutsfattande Informationssamhället Livskrafstindex Slutsatser Projektets förlopp

4

5 1 Inledning förändringarna i kommunernas omvärld, framför allt den globaliserade ekonomin, den åldrande befolkningen och de förändrade värderingarna, ställer stora krav på det kommunala och nationella beslutsfattandet. Samtidigt har den pågående kommun- och servicestrukturreformen stor inverkan på kommunernas verksamhet, uppgifter och framtid. För att kunna möta de här utmaningarna måste kommunerna ha förmåga att uppfatta förändringarna i sin verksamhetsmiljö, se möjliga vägar in i framtiden, planera sin verksamhet framtidsorienterat och anpassa sig till förändringarna och förnya sig. I den snabbt föränderliga omvärlden är de aktörer framgångsrikast som kan utnyttja de möjligheter förändringarna erbjuder. En framgångsrik strategisk process bygger väsentligen på att man följer förändringarna i omvärlden och förbereder sig på dem. Om man inte har någon uppfattning om vad som sker i omvärlden är strategierna inte tillräckligt förankrade i verkligheten. I denna undersökning har vi skisserat upp uppfattningarna och förväntningarna på lång sikt utgående från hur experter och kommunala ledare ser på framtiden och uppskattar för kommunerna centrala förändringar i omvärlden och möjliga framtidsscenarier. Resultaten beskriver kommunernas framtid sådan uppgiftslämnarna anser att den sannolikt kommer att te sig. Avsnitten om de olika ämnesområdena innehåller sammanflätade och motsägelsefulla påståenden som återspeglar flera möjliga utvecklingsvägar och skillnader mellan olika kommuner. Undersökningen har genomförts i samarbete mellan Finlands Kommunförbund, Riksdagens framtidsutskott och Svenska kulturfonden. Som medlemmar i styrgruppen har även representanter för Vasa universitet, Turun kauppakorkeakoulu, Nylands förbund och Etseri kommun deltagit i undersökningen. Santtu von Bruun, Finlands Kommunförbund, har varit ansvarig forskare och Inka-Maaria Näkkäläjärvi forskningassistent. 5

6 2 Kommunernas globala omvärld i både experternas och de kommunala företrädarnas svar sågs den globala marknadsekonomin och företagens etableringsbeslut och kapitalförflyttningarna i samband med detta som den styrande faktorn i utvecklingsalternativen för Finlands och de finländska kommunernas framtid. I central ställning är en global utvecklingslogik på marknadens villkor (expert). Den ekonomiska globaliseringen syns i ökande handels-, kapital- och teknologiströmmar mellan länderna. Företagen försöker utnyttja de relativa fördelarna i olika områden och etablerar sig i områden med de bästa förutsättningarna för en lönsam verksamhet eller områden som ligger nära huvudmarknaden. Enligt synpunkterna försämras statens och kommunernas möjlighet att styra utvecklingen inom sina områden som en följd av denna utvecklingsgång. Världen har förändrats. Den styrs inte längre genom statliga påbud. (kommunal uppgiftslämnare). Den ekonomiska globaliseringen omformar i hög grad samhällsekonomins strukturer och regionstrukturerna i Finland. För kommunfältet är den största förändringen att varu- och serviceproduktionen och arbetstillfällena etablerar sig på nya platser inom landet eller flyttar till länder med billigare produktion. Arbetsplats- och företagsflytten till olika länder kommer inte att minska om den nuvarande trenden består. (expert). Industrialiserade länder och länder med god social trygghet kan vara förlorare i denna utveckling eller åtminstone tvingas anpassa sina strukturer och funktioner avsevärt. För den globala marknadsekonomin och det globala kapitalet är hela nuvarande Finland ett perifert glesbygdsområde. (kommunal uppgiftslämnare). I flera svar konstateras att de stora städernas livskraft och konkurrenskraft är centrala för hela Finlands framtid. De stora tillväxtcentrumens betydelse understryks tydligare än för närvarande i den globala ekonomin. (expert). Som orsaker 6

7 uppges kompetensutveckling och utveckling av kunskapsintensiva näringar. Framgång förutsätter specialisering, högteknologi och en mångsidig innovativ miljö och en tillräckligt stor marknad och de fördelar korta avstånd ger. (kommunal uppgiftslämnare). En ytterlighet i Finland är attraktiva och rika tillväxtcentrum och en annan är små kommuner och regioner i glesbygden som går bakåt på grund av låg attraktionskraft. Särskilt på de orter som är beroende av ett enda företag kan effekterna på sysselsättningen vara dramatiska. (expert). Merparten av de kommunala uppgiftslämnarna anser att effekterna av den globala ekonomin i regel är negativa på grund av den okontrollerade utvecklingen och differentiering en av regionerna. Å andra sidan tas också upp den stora globala marknaden som ger de utvecklade länderna möjlighet att bevara och skapa nya, högkompetenta företag. Framtida framgångar förutsätter dock enligt de tillfrågade en snabb ekonomisk strukturomvandling, dialog med transnationella aktörer och harmonisering av verksamhetsmekanismer. Den utveckling som förverkligas beror i hög grad på hur Finland lyckas hitta sin plats och sina verksamhetsformer inom denna globala ekonomi. (expert). Utveckling av regionstrukturerna och regional särutveckling I svaren om regionstrukturen lyfts i stor utsträckning fram följande slags utvecklingsgång som förstärks framemot år Produktionen, arbetstillfällena och befolkningen koncentreras i accelererande takt till dynamiska tillväxt- och landskapscentrum och kranskommuner inom deras influensområde, och parallellt indelas kommunerna tydligt i livskraftiga vinnare och bakåtgående förlorare. Väsentligt är att ojämlikheten ökar och att den ekonomiska basen i många kommuner, som fortfarande på 1990-talet var livskraftiga, gradvis vittrar sönder bland annat som en följd av befolkningsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen. Också en del växande centrum, som nu är livskraftiga, drabbas av denna regression. I flera av svaren bedöms att det inte ryms mer än ett tiotal verkligt livskraftiga regioner i Finland (obs! avser inte ekonomiska regioner utan helheter som uppstått på funktionella grunder). I södra Finland uppstår ett stort urbant område, med en större befolkningsandel än idag. Som exempel på en extrem utvecklingsgång framförs att huvud- 7

8 stadsregionen redan år 2025 kommer att vara det enda livskraftiga området i Finland. I varje fall kommer glesbygdsområdena att avfolkas dramatiskt fram till (expert). Kranskommunerna inom de livskraftiga centrumens influensområde är en betydande framgångsrik kommunkategori som uppstår på ett samverkansområde mellan landsbygd och stad. Det är fråga om ett slags ny urban landsbygd som ger möjlighet till rymligt och förmånligt boende nära service och arbetsplatser i ett centrum. Kranskommunerna är beroende av livskraften och konkurrenskraften i den stad som är regionens centrum. Särskilt företrädarna för kranskommunerna inom de stora stadsregionernas influensområde ser en eventuell minskning av stadsregionernas konkurrenskraft som ett stort hot. Endast ett fåtal vinnare kommer att finnas utanför influensområdena för de tillväxtcentrum som utstrålar livskraft. Glesbygdens avfolkning är stor och det är särskilt landsbygdsregioner som avfolkas. Tillväxtcentrumen är framgångsrika, medan randområdena för en tynande tillvaro och har blivit begravningsplatser för äldre. (kommunal uppgiftslämnare). Välfärdssamhällets nuvarande kommunspecifika finansieringsmodell är i stor utsträckning beroende av de regionalt betalda inkomstskatterna. I kommuner på tillbakagång görs planer upp för minskning av funktioner tillsammans med regionalförvaltningen. De största centrumen kommer att bevara sin livsduglighet, men små och perifera kommuner måste i allt högre grad vidta åtgärder som gör att de kan anpassa sig till dessa realiteter. (expert). I glesbygdsområdena koncentreras funktionerna till tätorten i regionen och samhällsstrukturen blir mer centraliserad. (år 2025) Landskapet har blivit enhetligare, livskraften har koncentrerats. Kajana är den sista gallisk-kajanska byn, som klarar sig själv och som väntar på att himlen ska falla ner. (kommunal uppgiftslämnare). De investeringar som en kraftig tillväxt förutsätter, höjda markpriser och sämre miljökvalitet orsakar problem i tillväxtcentrumen. Samhällsstrukturen decentraliseras och tillväxten sker i kranskommunerna. En del av de tillfrågade uppskattar att samma särutveckling som sker mellan en elit och övriga regioner kommer att ske inom tillväxtcentrumen. Denna utvecklingsgång bedöms bottna i följande orsaker: 8

9 logiken i företagens etablering: * Företagen försöker etablera sig nära marknaden och i områden med tillgång till kompetent arbetskraft, en gynnsam innovativ miljö eller som i övrigt kan erbjuda de bästa förutsättningarna för lönsam verksamhet. I Finland är det främst fråga om stora stadskommuner eller i vissa fall mindre områden där det finns något starkt företag eller ett kompetenscentrum. * Trots att företagsflytten gäller alla kommuner i Finland skapas nya arbetstillfällen och nya företag i stora stadsregioner och inte i kommunerna där de funnits tidigare. (expert). En nyproduktion med stor tillväxtpotential är i hög grad beroende av den kompetenskoncentration som finns i stora centrum. * Stora centrum har bättre möjligheter än små kommuner att satsa på näringspolitik och förbättra sin attraktionskraft. De kan också erbjuda företagen en bättre infrastruktur och bättre trafikförbindelser. * Företag och deras verksamheter flyttar till länder med billigare arbetskraft. Effekterna av detta syns särskilt i de kommuner som har en näringsstruktur som består av arbetskraftsintensiva branscher. * Kommuner som har en smal näringsstruktur eller som är beroende av ett spetsföretag är särskilt sårbara vid företagsflytt. migration och stigande ålderskurva: * De unga och den arbetsföra befolkningen flyttar till centrum. Företag och utbildningsmöjligheter i stora stadskommuner och växande centrum och en livsstil och livskvalitet som talar till de unga lockar befolkning i arbetsför ålder. * Trots att befolkningens utbildningsnivå stiger i medeltal så är polariseringen mellan kommunerna kraftig i och med att den högst utbildade befolkningen koncentreras till de största universitetsstäderna. * Arbetskraftsbristen i regioner på tillbakagång gör det svårare att locka till sig och skapa nya företag. * Befolkningen blir äldre i nästan alla kommuner. Men i en del tillväxtcentrum är utvecklingen långsam eller blir befolkningen till och med yngre. * Invandringen, som i en del svar anses vara en lösning på eventuell arbetskraftsbrist (se Arbete och sysselsättning), gäller i första hand de stora stadskommunerna. Orsakerna sammanhänger cykliskt med varandra. Livskraftiga/attraktiva kommuner kan locka till sig nya företag och arbetskraft och ökar på så sätt sin attraktions- 9

10 kraft, medan avfolkningen och företagsflytten i de kommuner som redan nu har det svårt försämrar möjligheten att locka till sig nya invånare och företag. Den lokala/ regionala kompetensflykten gör det svårare att skapa motkrafter, även om det skulle finnas politisk vilja. (expert). Kommuner i ekonomisk kris har sämre möjligheter att satsa på en aktiv och självständig utveckling eftersom det endast finns små eller inga resurser alls för uppgifter av detta slag sedan de lagstadgade uppgifterna fullgjorts. Centraliseringstrenden ses inte enbart som en negativ utvecklingstrend. De stora stadsregionerna som uppstår som en följd av trenden bedöms vara mer konkurrenskraftiga och erbjuda bättre möjligheter för ett dynamiskt näringsliv än en decentraliserad regionstruktur. Vissa centralt belägna områden kan dra nytta av att fritidsboendet och turismen ökar och att pensionärerna återvänder till området. Allt detta inklusive dyrare stadsboende och större säkerhetsbehov kan försvaga koncentrationen och få människor att flytta från tillväxtcentrumen. Synpunkterna gäller i första hand det regionala samarbetet och näringspolitiken som sätt att bevara den egna regionens livskraft. Å andra sidan bedömer de små kommunernas företrädare att den egna kommunen nästan alltid är för liten som aktör för att kunna påverka utvecklingen inom regionen. I dessa kommuner ses en förändrad regionalpolitik som gynnar glesbygdsområdena som det viktigaste sättet att förhindra regional centralisering och att perifera områden tynar bort. En stor del av de tillfrågade bedömer ändå att den nationella regionalpolitikens betydelse minskar avsevärt och att utvecklingen inte går att påverka ens genom beslut på riksnivå. En rätt stor del av de tillfrågade framhåller också att i områden på tillbakagång borde man koncentrera sig på att mildra de skadliga effekterna av utvecklingen och bygga upp mer livskraftiga centrum som erbjuder bättre livskvalitet. Ingenting kan vända trenden. Man kan bara bromsa upp utvecklingen med statens irrationella stödpolitik. (kommunal uppgiftslämnare). I takt med utvecklingen blir antalet kommuner färre och större i hela landet. I kommentarerna motiveras detta med starkare regionala aktörer och serviceproduktionsskäl. Särskilt experterna anser denna utveckling vara mycket sannolik. Kommunstorleken växer betydligt redan på kort sikt. Om inget annat hjälper tar staten till tvångsåtgärder. Finansieringen av servicen i regioner på tillbakagång kräver detta. (expert). 10

11 11

12 3 Regional utveckling och näringspolitik i svaren betonas starkt att en global omvärld och utveckling på marknadens villkor påverkar varje kommun. Samtidigt betonas också att ovan beskrivna centraliseringstrend som gäller regionstrukturen och en ojämlik utveckling av kommunerna inte kommer att förverkligas i alla kommuner enligt den allmänna utvecklingstrenden och att livskraftiga kommuner och regioner kan finnas kvar och utvecklas också utanför de stora tillväxtområdena. Regionala framgångshistorier kan uppstå också utanför de tidigare tillväxtområdena, särskilt om de regionala styrkorna kan utnyttjas eller om man kan hitta nya inkomstkällor. (expert). Likaså tror man att alla nuvarande tillväxtcentrum inte nödvändigtvis lyckas bevara sin livskraft i framtiden. I svaren uppfattas centraliseringen av regionstrukturen inte enbart som en negativ utvecklingstrend. De stora stadsregioner som uppstår som en följd av trenden anses vara mer konkurrenskraftiga än förr och erbjuda bättre möjligheter för ett livskraftigt näringsliv än en decentraliserad regionstruktur. Som centrala faktorer i den lokala utvecklingen ses förutom den allmänna makroekonomiska utvecklingen och de samhällspolitiska valen kommunens egen näringspolitik och aktiva verksamhet för att utveckla livskraften inom sitt område och förutsättningarna för näringslivet. I bästa fall kan kommunerna utgöra en betydelsefull del av det regionala utvecklings- och innovationsnätverket. (expert). I svaren betonas framför allt vikten av dynamiska företag och företagskluster för kommunernas livskraft. Inga företag > inga arbetsplatser > inga skatteinkomster > ingen service > ingen självständig kommun. (kommunal uppgiftslämnare). Enligt bedömningarna tycks också internationella företag nu tydligt försöka dra full nytta av konkurrensen mellan kommuner och regioner. I och med att företagen försöker dra nytta av olika relativa fördelar i regionerna kan det uppstå mycket stora lokala svängningar i utvecklingen av den allmänna kommunala och regionala eko- 12

13 nomin, om vissa områden eller kommuner lyckas bygga upp en näringslivsmiljö som erbjuder företagen stora fördelar. Som exempel på möjligheter att utveckla ett livskraftigt näringsliv också i perifera regioner uppges den ökade internationella turismen, det ökade fritidsboendet och den växande ryska marknaden. Å andra sidan återspeglar den tilltagande differentieringen av kommunerna i hög grad också deras möjligheter att påverka den egna regionens utveckling och att bedriva en aktiv näringspolitik. Särskilt företrädarna för landsbygdsdominerade kommuner bedömer att dessa möjligheter minskar på långt sikt. Viktiga regionala mål ur kommunalt perspektiv ansågs vara: * Konkurrenskraftiga/livskraftiga företag finns kvar i kommunen och nya företag skapas och lockas till kommunen. * Åldersstrukturen är gynnsam, kommunen drar till sig och utvecklar yrkeskunnig och utbildad arbetskraft. * Man satsar på samarbete med företagen och verksamhetsformer som är öppna för innovationer. * Företagen i området får stöd att ta fram sådant kunnande som möjliggör en höjning av förädlingsnivån, konkurrenskraftiga produkter och en global marknad. På basis av bedömningarna tycks den framtida näringspolitiken och regionutvecklingen allt mer förutsätta olika förvaltningsövergripande samarbetsnätverk. Regional och kompetensbaserad näringspolitik, liksom samarbete med områdets närings- och företagsliv blir allt viktigare. Kommunen är inte längre den enda viktiga aktören utan är tvungen att verka inom ett fält med många aktörer, hitta gemensamma intressen och locka aktörerna att samarbeta. Centrala aktörer vid sidan av kommunerna anses vara företagen och näringslivsorganisationerna i regionen och de övriga kommunerna i regionen/den ekonomiska regionen. Sedan följer de statliga organisationerna, landskapsförbunden, forskningsinstituten och läroanstalterna och eu. Medborgarorganisationerna och företrädarna för tredje sektorn hade klart större betydelse i de svenskspråkiga kommunerna eller i kommunerna med svenskspråkig majoritet än i de finskspråkiga kommunerna. Med traditionell näringspolitik har strikt avsetts det kommunala näringsväsendets åtgärder, till exempel rådgivning och direkta subventioner till företag, medan politiken nu utvidgas till att omfatta stärkt regional kompetens, utveckling av 13

14 anknytande utbildning och forskning, utformning av regionala utvecklings- och innovationsstrategier och bättre samordning mellan aktörer och alla de åtgärder som vidtas för att skapa en attraktiv boendemiljö för att locka utbildad arbetskraft. På lång sikt betonas framför allt vikten av olika åtgärder som syftar till att trygga tillgången på arbetskraft. Utifrån svaren kan sägas att åtgärderna utgör den näringspolitiska kärnan i nästan alla kommuner. Om man ser till kommunkategori skiljer sig svaren åt. Särskilt de stora städerna och stadsregionernas centralorter betonar inrättande av olika förmedlande institutioner, till exempel forsknings-, teknologi- och innovationscenter och skapande av regionala innovations- och utvecklarnätverk. Enligt bedömningarna är landsbygdskommunerna och de perifera kommunerna å andra sidan alltför små aktörer för att kunna påverka de omvärldsförändringar som är viktiga för dem, till exempel de demografiska förändringarna och företagens etableringsbeslut. Eftersom hela vår kommun inte har flera invånare än vad som ryms i ett medelstort flervåningshus blir hela begreppet näringspolitik rätt oviktigt. Vi följer strömmen. (kommunal uppgiftslämnare). Företrädarna för små kommuner betonar däremot starkt hur förändringarna i eu:s strukturfonder, statens regionalpolitik och lantbrukspolitik påverkar kommunens näringar. 14

15 4 Arbete och sysselsättning Arbete och sysselsättning En avgörande fråga för kommunerna och hela Finland ansågs vara nya arbetstillfällen och höjd sysselsättningsgrad. Strukturomvandlingen, som är en följd av den globaliserade ekonomin, berör olika regioner och verksamhetsområden på mycket olika sätt. Utvecklingen påverkar allra mest den traditionella industriproduktionen som i allt högre grad flyttar från landet samt lantbruket. I dessa branscher försvinner en stor mängd arbetsplatser. Särskilt industriorterna står inför stora utmaningar. (expert). En stor del av de tillfrågade ansåg att de kunskapsintensiva branscherna och eventuellt kulturen och därtill hörande produkter ökar i betydelse. I flera svar bedöms å andra sidan att konkurrensen hårdnar också i de kunskapsintensiva branscherna och att man också i dessa branscher kan se företag och arbetskraft flytta från Finland. (expert). På basis av bedömningarna kan en utvecklingstrend anges där förhållandet mellan arbetskraftsbehovet och arbetskraftsutbudet varierar kraftigt i olika uppgifter, mellan branscher och framför allt mellan olika delar av landet. I praktiken innebär detta samtidigt både stor permanent arbetslöshet och brist på arbetskraft inom enskilda branscher och områden. Bland annat följande synpunkter framfördes på att arbetskraftsbehovet och arbetskraftsbristen ökar: På grund av befolkningens stigande ålder avgår fler människor från arbetsmarknaden än det kommer in. Detta sågs visserligen inte enbart som något negativt genom pensionsavgångarna avförs den stora arbetslösheten från dagordningen (expert). 15

16 * Den växande andelen äldre leder till ett ökat arbetskraftsbehov inom vård- och omsorgsbranscherna. * Kommunsektorn är mycket arbetsintensiv (t.ex. undervisningsväsendet) och svår att automatisera. * Långa utbildningstider. Minskande arbetskraftsbehov, tillräcklig arbetskraft och fortsatt arbetslöshet gav upphov till bland annat följande slags synpunkter: * Företag och deras verksamheter flyttar till länder med billigare arbetskraft. Den vägen försvinner arbetstillfällen från Finland, eventuellt flera än vad som tillkommer i stället. Arbetslösheten kan på nytt öka kraftigt om stora företag flyttar sina verksamheter till andra platser. Ett hot är då att också mycket välutbildade människor blir arbetslösa. (kommunal uppgiftslämnare). * Den nya tekniken och den ökade automatiseringen gör att arbetsplatserna inom industrin, lantbruket och serviceområdena minskar. * Lantbruket går bakåt/körs ned, vilket leder till att antalet landsbygdsföretagare och sysselsatta inom lantbruket minskar. Under de följande 20 åren kommer mer än hälften av gårdarna i Finland att försvinna. Kvar blir bara de stora gårdarna i södra och västra Finland. (expert). * Inom flera branscher ökar produktionen utan att det ger upphov till nya arbetstillfällen. * Arbetsmarknaden, som omfattar eu och invandrarna, har en stor arbetskraftspotential. * Också inom den offentliga sektorn och särskilt i kommunerna minskar arbetskraften, dvs. nyanställningarna kommer inte tillnärmelsevis att vara lika många som pensionsavgångarna. (expert). En betydelsefull faktor i allt detta anses vara det så kallade korrelationsproblemet, dvs. att efterfrågan och utbud på arbetskraft inte möts. Problemet är de anställdas kompetens som hos en del av de arbetslösa inte motsvarar arbetsmarknadens behov och delvis också att arbetskraften är geografiskt felplacerad. De tillfrågade anser tillgången till högutbildad arbetskraft vara särskilt problematisk i de små landsbygdskommunerna i östra och norra Finland. För stora tillväxtkommuner blir arbetskraftsbristen sannolikt inget stort problem, även om en del av de tillfrågade bedömer att det där kan råda brist på anställda i låglönebranscher. 16

17 Sysselsättningen i kommunerna Största delen av de kommunala uppgiftslämnarna uppskattar att sysselsättningsgraden kommer att förbättras i den egna kommunen fram till år Företrädarna för de stora städerna och särskilt för stadsregionernas centrum är något positivare i sina bedömningar än företrädarna för de andra kommunkategorierna, men på det stora hela är skillnaderna relativt små. I kommentarerna framhålls ändå att en eventuell förbättring av sysselsättningsgraden i realiteten inte beror så mycket på flera arbetstillfällen som på pensionsavgångar. Även om sysselsättningsläget i någon mån förbättras för att de stora åldersklasserna går i pension medför det minskande totalantalet arbetsföra och den försämrade försörjningskvoten stora problem. (kommunal uppgiftslämnare). Experternas allmänna bedömningar av den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen i Finland överensstämmer i hög grad med de kommunala uppgiftslämnarnas genomsnittliga bedömningar. Skillnaderna mellan kommunkategorierna är däremot påfallande stora i experternas bedömningar. Merparten bedömer att sysselsättningsgraden höjs på lång sikt i de stora städerna och stadsregionernas centrum, men sjunker i landsbygdskommuner. I den nya ekonomin skapas arbetstillfällena främst i de stora städerna. (expert). Segregation Drygt tre fjärdedelar av alla tillfrågade anser att den ekonomiska omstruktureringen leder till en växande segregation av arbetskraften. Den polariserade samhällsutvecklingen fortgår och blir kraftigare och liksom överallt i världen hotas Finlands befolkning av indelning i sysselsatta och arbetslösa på grund av den hejdlösa tekniska utvecklingen och de globala företagens verksamhetsformer. (expert). De randvillkor som den globala ekonomin sätter för den internationella konkurrenskraften förutsätter en ständigt effektivare produktion och allt bättre avkastning på det investerade kapitalet. (expert). Detta leder till att de traditionella organisationsstrukturerna, som är beroende av stadigvarande anställda, ersätts med nya mer flexibla och kostnadseffektiva strukturer som kräver att arbetskraften har allt större kompetens och flexibilitet. Som en följd av omstruktureringen indelas arbetskraften i grupper på basis av hur viktig deras kompetens är för arbetsgivarna: Den första gruppen består av mångkunniga, välutbildade personer med en 17

18 kompetens som är kritisk för arbetsgivarna. Man är färdig att betala personerna i denna grupp allt större arvoden. Den andra gruppen består av så kallade flexibelt sysselsatta som organisationen antingen kan utöka eller minska efter behov och som kan ersättas med andra anställda eller vars uppgifter kan läggas ut eller automatiseras. För denna grupp innebär utvecklingen att man i praktiken måste anpassa sig till flexibla arbetstidsarrangemang, deltids- och visstidsanställningar, sämre löner och fortsatt osäkerhet. (expert). Den tredje gruppen består av dem som står helt utanför arbetsmarknaden och som inte har den kompetens som arbetsmarknaden behöver eller som bor på fel områden. största delen av befolkningen kan inte ha spetskompetens. Något slags arbete behövs också för vanliga människor. (expert). Att arbetskraften differentieras leder till växande inkomstskillnader. Detta försämrar möjligheterna att bedriva en samhällspolitik som syftar till jämställdhet och likvärdighet. En del av uppgiftslämnarna bedömer dock att det inte uppstår en så kraftig segregation och att bättre sysselsättningsläge och fördelning av arbetet jämnar ut de framtida sysselsättningsmöjligheterna. Arbetets karaktär förändras Enligt vissa uppgiftslämnare förändras arbetets betydelse och hela begreppet arbete radikalt fram till år År 2025 är Kina-syndromet sedan länge historia. Varuproduktionen och en del av serviceproduktionen har robotiserats. Tekniken ersätter allt mer de traditionella yrkena också i fråga om expertuppgifter. Att fördela utkomsten via lönearbete blir därför en allt större utmaning, arbetet måste omfördelas och man är tvungen att rent allmänt dryfta arbetets och inkomstens betydelse för människorna. dagens tankesätt att alla arbetar åtta timmar per dag fem dagar i veckan måste ifrågasättas. (expert). I detta läge måste också den nuvarande statliga och kommunala beskattningen revideras för att tjänster ska kunna erbjudas inom den offentliga sektorn. 18

19 Tillgången på kommunal arbetskraft Merparten av uppgiftslämnarna bedömer att det kommer att råda stor brist på arbetskraft inom kommunsektorn i framtiden. Orsaken till detta är att cirka en tredjedel av den kommunala personalen går i pension under de följande tio åren och att den offentliga sektorns lönepolicy inte är tillräckligt konkurrenskraftig för att garantera tillgången på arbetskraft i kommunerna. Experternas bedömningar om arbetskraftstillgången i kommunerna är i medeltal dystrare än de kommunala uppgiftslämnarnas. Närmare 70 procent bedömer att rekryteringen av kommunal arbetskraft kommer att försvåras eller att försvåras mycket redan på kort sikt. Endast några procent tror att det blir lättare för kommunerna att rekrytera arbetskraft i framtiden. 19

20 Därför ses det som viktigt att kommunsektorn utformar en långsiktig personalstrategi som handlar om hur kommunerna kan förbättra sin attraktionskraft och behålla sin nuvarande arbetskraft. Pensionsavgångarna och den därpå följande arbetskraftsbristen som drabbar kommunerna konstaterades samtidigt möjliggöra en omorganisering av funktionerna inom kommunsektorn. Det värsta som nu kan hända är att en ny person anställs för varje tjänst, utan att man noga överväger hur nödvändig tjänsten är. (kommunal uppgiftslämnare). Ungefär hälften av de kommunala uppgiftslämnarna bedömer att antalet kommunanställda av utländsk härkomst ökar på kort sikt i den egna kommunen. På lång sikt bedömde 77 procent av de tillfrågade att antalet ökar. Man tror att antalet kommunanställda av utländsk härkomst ökar klart mest i de största städerna och i de övriga stadsregionernas centrum. Kommentarerna innehöll också motsatta synpunkter på utvecklingen. Det är ytterst svårt att locka utbildad arbetskraft till Finland från andra håll i Europa, särskilt till de viktiga vård- och omsorgssektorerna. Det är snarare så att finländska anställda inom dessa sektorer på grund av den låga lönenivån tenderar att söka sig till andra länder. (kommunal uppgiftslämnare). 20