Kommunernas framtid Kommunala ledares och experters syn på framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunernas framtid Kommunala ledares och experters syn på framtiden"

Transkript

1 Kommunernas framtid Kommunala ledares och experters syn på framtiden santtu von bruun översättning boel isaksson

2 Santtu von Bruun redaktör Åsa Thodén layout och pärm Lena Malm tryck Universitetstryckeriet, 2007 tryckort Helsingfors isbn

3 Innehåll 1. Inledning Kommunernas globala omvärld Regional utveckling och näringspolitik Arbete och sysselsättning Regionalpolitik och relationen mellan kommun och stat Kommunernas ekonomi Kommunal service Kommunstruktur och regionalisering Demokrati, ledning och beslutsfattande Informationssamhället Livskrafstindex Slutsatser Projektets förlopp

4

5 1 Inledning förändringarna i kommunernas omvärld, framför allt den globaliserade ekonomin, den åldrande befolkningen och de förändrade värderingarna, ställer stora krav på det kommunala och nationella beslutsfattandet. Samtidigt har den pågående kommun- och servicestrukturreformen stor inverkan på kommunernas verksamhet, uppgifter och framtid. För att kunna möta de här utmaningarna måste kommunerna ha förmåga att uppfatta förändringarna i sin verksamhetsmiljö, se möjliga vägar in i framtiden, planera sin verksamhet framtidsorienterat och anpassa sig till förändringarna och förnya sig. I den snabbt föränderliga omvärlden är de aktörer framgångsrikast som kan utnyttja de möjligheter förändringarna erbjuder. En framgångsrik strategisk process bygger väsentligen på att man följer förändringarna i omvärlden och förbereder sig på dem. Om man inte har någon uppfattning om vad som sker i omvärlden är strategierna inte tillräckligt förankrade i verkligheten. I denna undersökning har vi skisserat upp uppfattningarna och förväntningarna på lång sikt utgående från hur experter och kommunala ledare ser på framtiden och uppskattar för kommunerna centrala förändringar i omvärlden och möjliga framtidsscenarier. Resultaten beskriver kommunernas framtid sådan uppgiftslämnarna anser att den sannolikt kommer att te sig. Avsnitten om de olika ämnesområdena innehåller sammanflätade och motsägelsefulla påståenden som återspeglar flera möjliga utvecklingsvägar och skillnader mellan olika kommuner. Undersökningen har genomförts i samarbete mellan Finlands Kommunförbund, Riksdagens framtidsutskott och Svenska kulturfonden. Som medlemmar i styrgruppen har även representanter för Vasa universitet, Turun kauppakorkeakoulu, Nylands förbund och Etseri kommun deltagit i undersökningen. Santtu von Bruun, Finlands Kommunförbund, har varit ansvarig forskare och Inka-Maaria Näkkäläjärvi forskningassistent. 5

6 2 Kommunernas globala omvärld i både experternas och de kommunala företrädarnas svar sågs den globala marknadsekonomin och företagens etableringsbeslut och kapitalförflyttningarna i samband med detta som den styrande faktorn i utvecklingsalternativen för Finlands och de finländska kommunernas framtid. I central ställning är en global utvecklingslogik på marknadens villkor (expert). Den ekonomiska globaliseringen syns i ökande handels-, kapital- och teknologiströmmar mellan länderna. Företagen försöker utnyttja de relativa fördelarna i olika områden och etablerar sig i områden med de bästa förutsättningarna för en lönsam verksamhet eller områden som ligger nära huvudmarknaden. Enligt synpunkterna försämras statens och kommunernas möjlighet att styra utvecklingen inom sina områden som en följd av denna utvecklingsgång. Världen har förändrats. Den styrs inte längre genom statliga påbud. (kommunal uppgiftslämnare). Den ekonomiska globaliseringen omformar i hög grad samhällsekonomins strukturer och regionstrukturerna i Finland. För kommunfältet är den största förändringen att varu- och serviceproduktionen och arbetstillfällena etablerar sig på nya platser inom landet eller flyttar till länder med billigare produktion. Arbetsplats- och företagsflytten till olika länder kommer inte att minska om den nuvarande trenden består. (expert). Industrialiserade länder och länder med god social trygghet kan vara förlorare i denna utveckling eller åtminstone tvingas anpassa sina strukturer och funktioner avsevärt. För den globala marknadsekonomin och det globala kapitalet är hela nuvarande Finland ett perifert glesbygdsområde. (kommunal uppgiftslämnare). I flera svar konstateras att de stora städernas livskraft och konkurrenskraft är centrala för hela Finlands framtid. De stora tillväxtcentrumens betydelse understryks tydligare än för närvarande i den globala ekonomin. (expert). Som orsaker 6

7 uppges kompetensutveckling och utveckling av kunskapsintensiva näringar. Framgång förutsätter specialisering, högteknologi och en mångsidig innovativ miljö och en tillräckligt stor marknad och de fördelar korta avstånd ger. (kommunal uppgiftslämnare). En ytterlighet i Finland är attraktiva och rika tillväxtcentrum och en annan är små kommuner och regioner i glesbygden som går bakåt på grund av låg attraktionskraft. Särskilt på de orter som är beroende av ett enda företag kan effekterna på sysselsättningen vara dramatiska. (expert). Merparten av de kommunala uppgiftslämnarna anser att effekterna av den globala ekonomin i regel är negativa på grund av den okontrollerade utvecklingen och differentiering en av regionerna. Å andra sidan tas också upp den stora globala marknaden som ger de utvecklade länderna möjlighet att bevara och skapa nya, högkompetenta företag. Framtida framgångar förutsätter dock enligt de tillfrågade en snabb ekonomisk strukturomvandling, dialog med transnationella aktörer och harmonisering av verksamhetsmekanismer. Den utveckling som förverkligas beror i hög grad på hur Finland lyckas hitta sin plats och sina verksamhetsformer inom denna globala ekonomi. (expert). Utveckling av regionstrukturerna och regional särutveckling I svaren om regionstrukturen lyfts i stor utsträckning fram följande slags utvecklingsgång som förstärks framemot år Produktionen, arbetstillfällena och befolkningen koncentreras i accelererande takt till dynamiska tillväxt- och landskapscentrum och kranskommuner inom deras influensområde, och parallellt indelas kommunerna tydligt i livskraftiga vinnare och bakåtgående förlorare. Väsentligt är att ojämlikheten ökar och att den ekonomiska basen i många kommuner, som fortfarande på 1990-talet var livskraftiga, gradvis vittrar sönder bland annat som en följd av befolkningsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen. Också en del växande centrum, som nu är livskraftiga, drabbas av denna regression. I flera av svaren bedöms att det inte ryms mer än ett tiotal verkligt livskraftiga regioner i Finland (obs! avser inte ekonomiska regioner utan helheter som uppstått på funktionella grunder). I södra Finland uppstår ett stort urbant område, med en större befolkningsandel än idag. Som exempel på en extrem utvecklingsgång framförs att huvud- 7

8 stadsregionen redan år 2025 kommer att vara det enda livskraftiga området i Finland. I varje fall kommer glesbygdsområdena att avfolkas dramatiskt fram till (expert). Kranskommunerna inom de livskraftiga centrumens influensområde är en betydande framgångsrik kommunkategori som uppstår på ett samverkansområde mellan landsbygd och stad. Det är fråga om ett slags ny urban landsbygd som ger möjlighet till rymligt och förmånligt boende nära service och arbetsplatser i ett centrum. Kranskommunerna är beroende av livskraften och konkurrenskraften i den stad som är regionens centrum. Särskilt företrädarna för kranskommunerna inom de stora stadsregionernas influensområde ser en eventuell minskning av stadsregionernas konkurrenskraft som ett stort hot. Endast ett fåtal vinnare kommer att finnas utanför influensområdena för de tillväxtcentrum som utstrålar livskraft. Glesbygdens avfolkning är stor och det är särskilt landsbygdsregioner som avfolkas. Tillväxtcentrumen är framgångsrika, medan randområdena för en tynande tillvaro och har blivit begravningsplatser för äldre. (kommunal uppgiftslämnare). Välfärdssamhällets nuvarande kommunspecifika finansieringsmodell är i stor utsträckning beroende av de regionalt betalda inkomstskatterna. I kommuner på tillbakagång görs planer upp för minskning av funktioner tillsammans med regionalförvaltningen. De största centrumen kommer att bevara sin livsduglighet, men små och perifera kommuner måste i allt högre grad vidta åtgärder som gör att de kan anpassa sig till dessa realiteter. (expert). I glesbygdsområdena koncentreras funktionerna till tätorten i regionen och samhällsstrukturen blir mer centraliserad. (år 2025) Landskapet har blivit enhetligare, livskraften har koncentrerats. Kajana är den sista gallisk-kajanska byn, som klarar sig själv och som väntar på att himlen ska falla ner. (kommunal uppgiftslämnare). De investeringar som en kraftig tillväxt förutsätter, höjda markpriser och sämre miljökvalitet orsakar problem i tillväxtcentrumen. Samhällsstrukturen decentraliseras och tillväxten sker i kranskommunerna. En del av de tillfrågade uppskattar att samma särutveckling som sker mellan en elit och övriga regioner kommer att ske inom tillväxtcentrumen. Denna utvecklingsgång bedöms bottna i följande orsaker: 8

9 logiken i företagens etablering: * Företagen försöker etablera sig nära marknaden och i områden med tillgång till kompetent arbetskraft, en gynnsam innovativ miljö eller som i övrigt kan erbjuda de bästa förutsättningarna för lönsam verksamhet. I Finland är det främst fråga om stora stadskommuner eller i vissa fall mindre områden där det finns något starkt företag eller ett kompetenscentrum. * Trots att företagsflytten gäller alla kommuner i Finland skapas nya arbetstillfällen och nya företag i stora stadsregioner och inte i kommunerna där de funnits tidigare. (expert). En nyproduktion med stor tillväxtpotential är i hög grad beroende av den kompetenskoncentration som finns i stora centrum. * Stora centrum har bättre möjligheter än små kommuner att satsa på näringspolitik och förbättra sin attraktionskraft. De kan också erbjuda företagen en bättre infrastruktur och bättre trafikförbindelser. * Företag och deras verksamheter flyttar till länder med billigare arbetskraft. Effekterna av detta syns särskilt i de kommuner som har en näringsstruktur som består av arbetskraftsintensiva branscher. * Kommuner som har en smal näringsstruktur eller som är beroende av ett spetsföretag är särskilt sårbara vid företagsflytt. migration och stigande ålderskurva: * De unga och den arbetsföra befolkningen flyttar till centrum. Företag och utbildningsmöjligheter i stora stadskommuner och växande centrum och en livsstil och livskvalitet som talar till de unga lockar befolkning i arbetsför ålder. * Trots att befolkningens utbildningsnivå stiger i medeltal så är polariseringen mellan kommunerna kraftig i och med att den högst utbildade befolkningen koncentreras till de största universitetsstäderna. * Arbetskraftsbristen i regioner på tillbakagång gör det svårare att locka till sig och skapa nya företag. * Befolkningen blir äldre i nästan alla kommuner. Men i en del tillväxtcentrum är utvecklingen långsam eller blir befolkningen till och med yngre. * Invandringen, som i en del svar anses vara en lösning på eventuell arbetskraftsbrist (se Arbete och sysselsättning), gäller i första hand de stora stadskommunerna. Orsakerna sammanhänger cykliskt med varandra. Livskraftiga/attraktiva kommuner kan locka till sig nya företag och arbetskraft och ökar på så sätt sin attraktions- 9

10 kraft, medan avfolkningen och företagsflytten i de kommuner som redan nu har det svårt försämrar möjligheten att locka till sig nya invånare och företag. Den lokala/ regionala kompetensflykten gör det svårare att skapa motkrafter, även om det skulle finnas politisk vilja. (expert). Kommuner i ekonomisk kris har sämre möjligheter att satsa på en aktiv och självständig utveckling eftersom det endast finns små eller inga resurser alls för uppgifter av detta slag sedan de lagstadgade uppgifterna fullgjorts. Centraliseringstrenden ses inte enbart som en negativ utvecklingstrend. De stora stadsregionerna som uppstår som en följd av trenden bedöms vara mer konkurrenskraftiga och erbjuda bättre möjligheter för ett dynamiskt näringsliv än en decentraliserad regionstruktur. Vissa centralt belägna områden kan dra nytta av att fritidsboendet och turismen ökar och att pensionärerna återvänder till området. Allt detta inklusive dyrare stadsboende och större säkerhetsbehov kan försvaga koncentrationen och få människor att flytta från tillväxtcentrumen. Synpunkterna gäller i första hand det regionala samarbetet och näringspolitiken som sätt att bevara den egna regionens livskraft. Å andra sidan bedömer de små kommunernas företrädare att den egna kommunen nästan alltid är för liten som aktör för att kunna påverka utvecklingen inom regionen. I dessa kommuner ses en förändrad regionalpolitik som gynnar glesbygdsområdena som det viktigaste sättet att förhindra regional centralisering och att perifera områden tynar bort. En stor del av de tillfrågade bedömer ändå att den nationella regionalpolitikens betydelse minskar avsevärt och att utvecklingen inte går att påverka ens genom beslut på riksnivå. En rätt stor del av de tillfrågade framhåller också att i områden på tillbakagång borde man koncentrera sig på att mildra de skadliga effekterna av utvecklingen och bygga upp mer livskraftiga centrum som erbjuder bättre livskvalitet. Ingenting kan vända trenden. Man kan bara bromsa upp utvecklingen med statens irrationella stödpolitik. (kommunal uppgiftslämnare). I takt med utvecklingen blir antalet kommuner färre och större i hela landet. I kommentarerna motiveras detta med starkare regionala aktörer och serviceproduktionsskäl. Särskilt experterna anser denna utveckling vara mycket sannolik. Kommunstorleken växer betydligt redan på kort sikt. Om inget annat hjälper tar staten till tvångsåtgärder. Finansieringen av servicen i regioner på tillbakagång kräver detta. (expert). 10

11 11

12 3 Regional utveckling och näringspolitik i svaren betonas starkt att en global omvärld och utveckling på marknadens villkor påverkar varje kommun. Samtidigt betonas också att ovan beskrivna centraliseringstrend som gäller regionstrukturen och en ojämlik utveckling av kommunerna inte kommer att förverkligas i alla kommuner enligt den allmänna utvecklingstrenden och att livskraftiga kommuner och regioner kan finnas kvar och utvecklas också utanför de stora tillväxtområdena. Regionala framgångshistorier kan uppstå också utanför de tidigare tillväxtområdena, särskilt om de regionala styrkorna kan utnyttjas eller om man kan hitta nya inkomstkällor. (expert). Likaså tror man att alla nuvarande tillväxtcentrum inte nödvändigtvis lyckas bevara sin livskraft i framtiden. I svaren uppfattas centraliseringen av regionstrukturen inte enbart som en negativ utvecklingstrend. De stora stadsregioner som uppstår som en följd av trenden anses vara mer konkurrenskraftiga än förr och erbjuda bättre möjligheter för ett livskraftigt näringsliv än en decentraliserad regionstruktur. Som centrala faktorer i den lokala utvecklingen ses förutom den allmänna makroekonomiska utvecklingen och de samhällspolitiska valen kommunens egen näringspolitik och aktiva verksamhet för att utveckla livskraften inom sitt område och förutsättningarna för näringslivet. I bästa fall kan kommunerna utgöra en betydelsefull del av det regionala utvecklings- och innovationsnätverket. (expert). I svaren betonas framför allt vikten av dynamiska företag och företagskluster för kommunernas livskraft. Inga företag > inga arbetsplatser > inga skatteinkomster > ingen service > ingen självständig kommun. (kommunal uppgiftslämnare). Enligt bedömningarna tycks också internationella företag nu tydligt försöka dra full nytta av konkurrensen mellan kommuner och regioner. I och med att företagen försöker dra nytta av olika relativa fördelar i regionerna kan det uppstå mycket stora lokala svängningar i utvecklingen av den allmänna kommunala och regionala eko- 12

13 nomin, om vissa områden eller kommuner lyckas bygga upp en näringslivsmiljö som erbjuder företagen stora fördelar. Som exempel på möjligheter att utveckla ett livskraftigt näringsliv också i perifera regioner uppges den ökade internationella turismen, det ökade fritidsboendet och den växande ryska marknaden. Å andra sidan återspeglar den tilltagande differentieringen av kommunerna i hög grad också deras möjligheter att påverka den egna regionens utveckling och att bedriva en aktiv näringspolitik. Särskilt företrädarna för landsbygdsdominerade kommuner bedömer att dessa möjligheter minskar på långt sikt. Viktiga regionala mål ur kommunalt perspektiv ansågs vara: * Konkurrenskraftiga/livskraftiga företag finns kvar i kommunen och nya företag skapas och lockas till kommunen. * Åldersstrukturen är gynnsam, kommunen drar till sig och utvecklar yrkeskunnig och utbildad arbetskraft. * Man satsar på samarbete med företagen och verksamhetsformer som är öppna för innovationer. * Företagen i området får stöd att ta fram sådant kunnande som möjliggör en höjning av förädlingsnivån, konkurrenskraftiga produkter och en global marknad. På basis av bedömningarna tycks den framtida näringspolitiken och regionutvecklingen allt mer förutsätta olika förvaltningsövergripande samarbetsnätverk. Regional och kompetensbaserad näringspolitik, liksom samarbete med områdets närings- och företagsliv blir allt viktigare. Kommunen är inte längre den enda viktiga aktören utan är tvungen att verka inom ett fält med många aktörer, hitta gemensamma intressen och locka aktörerna att samarbeta. Centrala aktörer vid sidan av kommunerna anses vara företagen och näringslivsorganisationerna i regionen och de övriga kommunerna i regionen/den ekonomiska regionen. Sedan följer de statliga organisationerna, landskapsförbunden, forskningsinstituten och läroanstalterna och eu. Medborgarorganisationerna och företrädarna för tredje sektorn hade klart större betydelse i de svenskspråkiga kommunerna eller i kommunerna med svenskspråkig majoritet än i de finskspråkiga kommunerna. Med traditionell näringspolitik har strikt avsetts det kommunala näringsväsendets åtgärder, till exempel rådgivning och direkta subventioner till företag, medan politiken nu utvidgas till att omfatta stärkt regional kompetens, utveckling av 13

14 anknytande utbildning och forskning, utformning av regionala utvecklings- och innovationsstrategier och bättre samordning mellan aktörer och alla de åtgärder som vidtas för att skapa en attraktiv boendemiljö för att locka utbildad arbetskraft. På lång sikt betonas framför allt vikten av olika åtgärder som syftar till att trygga tillgången på arbetskraft. Utifrån svaren kan sägas att åtgärderna utgör den näringspolitiska kärnan i nästan alla kommuner. Om man ser till kommunkategori skiljer sig svaren åt. Särskilt de stora städerna och stadsregionernas centralorter betonar inrättande av olika förmedlande institutioner, till exempel forsknings-, teknologi- och innovationscenter och skapande av regionala innovations- och utvecklarnätverk. Enligt bedömningarna är landsbygdskommunerna och de perifera kommunerna å andra sidan alltför små aktörer för att kunna påverka de omvärldsförändringar som är viktiga för dem, till exempel de demografiska förändringarna och företagens etableringsbeslut. Eftersom hela vår kommun inte har flera invånare än vad som ryms i ett medelstort flervåningshus blir hela begreppet näringspolitik rätt oviktigt. Vi följer strömmen. (kommunal uppgiftslämnare). Företrädarna för små kommuner betonar däremot starkt hur förändringarna i eu:s strukturfonder, statens regionalpolitik och lantbrukspolitik påverkar kommunens näringar. 14

15 4 Arbete och sysselsättning Arbete och sysselsättning En avgörande fråga för kommunerna och hela Finland ansågs vara nya arbetstillfällen och höjd sysselsättningsgrad. Strukturomvandlingen, som är en följd av den globaliserade ekonomin, berör olika regioner och verksamhetsområden på mycket olika sätt. Utvecklingen påverkar allra mest den traditionella industriproduktionen som i allt högre grad flyttar från landet samt lantbruket. I dessa branscher försvinner en stor mängd arbetsplatser. Särskilt industriorterna står inför stora utmaningar. (expert). En stor del av de tillfrågade ansåg att de kunskapsintensiva branscherna och eventuellt kulturen och därtill hörande produkter ökar i betydelse. I flera svar bedöms å andra sidan att konkurrensen hårdnar också i de kunskapsintensiva branscherna och att man också i dessa branscher kan se företag och arbetskraft flytta från Finland. (expert). På basis av bedömningarna kan en utvecklingstrend anges där förhållandet mellan arbetskraftsbehovet och arbetskraftsutbudet varierar kraftigt i olika uppgifter, mellan branscher och framför allt mellan olika delar av landet. I praktiken innebär detta samtidigt både stor permanent arbetslöshet och brist på arbetskraft inom enskilda branscher och områden. Bland annat följande synpunkter framfördes på att arbetskraftsbehovet och arbetskraftsbristen ökar: På grund av befolkningens stigande ålder avgår fler människor från arbetsmarknaden än det kommer in. Detta sågs visserligen inte enbart som något negativt genom pensionsavgångarna avförs den stora arbetslösheten från dagordningen (expert). 15

16 * Den växande andelen äldre leder till ett ökat arbetskraftsbehov inom vård- och omsorgsbranscherna. * Kommunsektorn är mycket arbetsintensiv (t.ex. undervisningsväsendet) och svår att automatisera. * Långa utbildningstider. Minskande arbetskraftsbehov, tillräcklig arbetskraft och fortsatt arbetslöshet gav upphov till bland annat följande slags synpunkter: * Företag och deras verksamheter flyttar till länder med billigare arbetskraft. Den vägen försvinner arbetstillfällen från Finland, eventuellt flera än vad som tillkommer i stället. Arbetslösheten kan på nytt öka kraftigt om stora företag flyttar sina verksamheter till andra platser. Ett hot är då att också mycket välutbildade människor blir arbetslösa. (kommunal uppgiftslämnare). * Den nya tekniken och den ökade automatiseringen gör att arbetsplatserna inom industrin, lantbruket och serviceområdena minskar. * Lantbruket går bakåt/körs ned, vilket leder till att antalet landsbygdsföretagare och sysselsatta inom lantbruket minskar. Under de följande 20 åren kommer mer än hälften av gårdarna i Finland att försvinna. Kvar blir bara de stora gårdarna i södra och västra Finland. (expert). * Inom flera branscher ökar produktionen utan att det ger upphov till nya arbetstillfällen. * Arbetsmarknaden, som omfattar eu och invandrarna, har en stor arbetskraftspotential. * Också inom den offentliga sektorn och särskilt i kommunerna minskar arbetskraften, dvs. nyanställningarna kommer inte tillnärmelsevis att vara lika många som pensionsavgångarna. (expert). En betydelsefull faktor i allt detta anses vara det så kallade korrelationsproblemet, dvs. att efterfrågan och utbud på arbetskraft inte möts. Problemet är de anställdas kompetens som hos en del av de arbetslösa inte motsvarar arbetsmarknadens behov och delvis också att arbetskraften är geografiskt felplacerad. De tillfrågade anser tillgången till högutbildad arbetskraft vara särskilt problematisk i de små landsbygdskommunerna i östra och norra Finland. För stora tillväxtkommuner blir arbetskraftsbristen sannolikt inget stort problem, även om en del av de tillfrågade bedömer att det där kan råda brist på anställda i låglönebranscher. 16

17 Sysselsättningen i kommunerna Största delen av de kommunala uppgiftslämnarna uppskattar att sysselsättningsgraden kommer att förbättras i den egna kommunen fram till år Företrädarna för de stora städerna och särskilt för stadsregionernas centrum är något positivare i sina bedömningar än företrädarna för de andra kommunkategorierna, men på det stora hela är skillnaderna relativt små. I kommentarerna framhålls ändå att en eventuell förbättring av sysselsättningsgraden i realiteten inte beror så mycket på flera arbetstillfällen som på pensionsavgångar. Även om sysselsättningsläget i någon mån förbättras för att de stora åldersklasserna går i pension medför det minskande totalantalet arbetsföra och den försämrade försörjningskvoten stora problem. (kommunal uppgiftslämnare). Experternas allmänna bedömningar av den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen i Finland överensstämmer i hög grad med de kommunala uppgiftslämnarnas genomsnittliga bedömningar. Skillnaderna mellan kommunkategorierna är däremot påfallande stora i experternas bedömningar. Merparten bedömer att sysselsättningsgraden höjs på lång sikt i de stora städerna och stadsregionernas centrum, men sjunker i landsbygdskommuner. I den nya ekonomin skapas arbetstillfällena främst i de stora städerna. (expert). Segregation Drygt tre fjärdedelar av alla tillfrågade anser att den ekonomiska omstruktureringen leder till en växande segregation av arbetskraften. Den polariserade samhällsutvecklingen fortgår och blir kraftigare och liksom överallt i världen hotas Finlands befolkning av indelning i sysselsatta och arbetslösa på grund av den hejdlösa tekniska utvecklingen och de globala företagens verksamhetsformer. (expert). De randvillkor som den globala ekonomin sätter för den internationella konkurrenskraften förutsätter en ständigt effektivare produktion och allt bättre avkastning på det investerade kapitalet. (expert). Detta leder till att de traditionella organisationsstrukturerna, som är beroende av stadigvarande anställda, ersätts med nya mer flexibla och kostnadseffektiva strukturer som kräver att arbetskraften har allt större kompetens och flexibilitet. Som en följd av omstruktureringen indelas arbetskraften i grupper på basis av hur viktig deras kompetens är för arbetsgivarna: Den första gruppen består av mångkunniga, välutbildade personer med en 17

18 kompetens som är kritisk för arbetsgivarna. Man är färdig att betala personerna i denna grupp allt större arvoden. Den andra gruppen består av så kallade flexibelt sysselsatta som organisationen antingen kan utöka eller minska efter behov och som kan ersättas med andra anställda eller vars uppgifter kan läggas ut eller automatiseras. För denna grupp innebär utvecklingen att man i praktiken måste anpassa sig till flexibla arbetstidsarrangemang, deltids- och visstidsanställningar, sämre löner och fortsatt osäkerhet. (expert). Den tredje gruppen består av dem som står helt utanför arbetsmarknaden och som inte har den kompetens som arbetsmarknaden behöver eller som bor på fel områden. största delen av befolkningen kan inte ha spetskompetens. Något slags arbete behövs också för vanliga människor. (expert). Att arbetskraften differentieras leder till växande inkomstskillnader. Detta försämrar möjligheterna att bedriva en samhällspolitik som syftar till jämställdhet och likvärdighet. En del av uppgiftslämnarna bedömer dock att det inte uppstår en så kraftig segregation och att bättre sysselsättningsläge och fördelning av arbetet jämnar ut de framtida sysselsättningsmöjligheterna. Arbetets karaktär förändras Enligt vissa uppgiftslämnare förändras arbetets betydelse och hela begreppet arbete radikalt fram till år År 2025 är Kina-syndromet sedan länge historia. Varuproduktionen och en del av serviceproduktionen har robotiserats. Tekniken ersätter allt mer de traditionella yrkena också i fråga om expertuppgifter. Att fördela utkomsten via lönearbete blir därför en allt större utmaning, arbetet måste omfördelas och man är tvungen att rent allmänt dryfta arbetets och inkomstens betydelse för människorna. dagens tankesätt att alla arbetar åtta timmar per dag fem dagar i veckan måste ifrågasättas. (expert). I detta läge måste också den nuvarande statliga och kommunala beskattningen revideras för att tjänster ska kunna erbjudas inom den offentliga sektorn. 18

19 Tillgången på kommunal arbetskraft Merparten av uppgiftslämnarna bedömer att det kommer att råda stor brist på arbetskraft inom kommunsektorn i framtiden. Orsaken till detta är att cirka en tredjedel av den kommunala personalen går i pension under de följande tio åren och att den offentliga sektorns lönepolicy inte är tillräckligt konkurrenskraftig för att garantera tillgången på arbetskraft i kommunerna. Experternas bedömningar om arbetskraftstillgången i kommunerna är i medeltal dystrare än de kommunala uppgiftslämnarnas. Närmare 70 procent bedömer att rekryteringen av kommunal arbetskraft kommer att försvåras eller att försvåras mycket redan på kort sikt. Endast några procent tror att det blir lättare för kommunerna att rekrytera arbetskraft i framtiden. 19

20 Därför ses det som viktigt att kommunsektorn utformar en långsiktig personalstrategi som handlar om hur kommunerna kan förbättra sin attraktionskraft och behålla sin nuvarande arbetskraft. Pensionsavgångarna och den därpå följande arbetskraftsbristen som drabbar kommunerna konstaterades samtidigt möjliggöra en omorganisering av funktionerna inom kommunsektorn. Det värsta som nu kan hända är att en ny person anställs för varje tjänst, utan att man noga överväger hur nödvändig tjänsten är. (kommunal uppgiftslämnare). Ungefär hälften av de kommunala uppgiftslämnarna bedömer att antalet kommunanställda av utländsk härkomst ökar på kort sikt i den egna kommunen. På lång sikt bedömde 77 procent av de tillfrågade att antalet ökar. Man tror att antalet kommunanställda av utländsk härkomst ökar klart mest i de största städerna och i de övriga stadsregionernas centrum. Kommentarerna innehöll också motsatta synpunkter på utvecklingen. Det är ytterst svårt att locka utbildad arbetskraft till Finland från andra håll i Europa, särskilt till de viktiga vård- och omsorgssektorerna. Det är snarare så att finländska anställda inom dessa sektorer på grund av den låga lönenivån tenderar att söka sig till andra länder. (kommunal uppgiftslämnare). 20

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Bakgrunds PM för Kommunförbundets strategi 2013 2014

Bakgrunds PM för Kommunförbundets strategi 2013 2014 Bakgrunds PM för Kommunförbundets strategi 2013 2014 Verksamhetsmiljöns föränderliga spelplaner: vår syn på förändringskrafterna och utvecklingens riktning Kommunförbundet 2020 Nya generationens aktör

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Rätten att åldras värdigt

Rätten att åldras värdigt Rätten att åldras värdigt Pensionärerna rf:s äldrepolitiska program 1. För människovärdet och den goda vardagen Pensionärerna rf är en partipolitiskt obunden medborgarorganisation. Dess verksamhet grundar

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk

Läs mer