Kommunernas framtid Kommunala ledares och experters syn på framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunernas framtid Kommunala ledares och experters syn på framtiden"

Transkript

1 Kommunernas framtid Kommunala ledares och experters syn på framtiden santtu von bruun översättning boel isaksson

2 Santtu von Bruun redaktör Åsa Thodén layout och pärm Lena Malm tryck Universitetstryckeriet, 2007 tryckort Helsingfors isbn

3 Innehåll 1. Inledning Kommunernas globala omvärld Regional utveckling och näringspolitik Arbete och sysselsättning Regionalpolitik och relationen mellan kommun och stat Kommunernas ekonomi Kommunal service Kommunstruktur och regionalisering Demokrati, ledning och beslutsfattande Informationssamhället Livskrafstindex Slutsatser Projektets förlopp

4

5 1 Inledning förändringarna i kommunernas omvärld, framför allt den globaliserade ekonomin, den åldrande befolkningen och de förändrade värderingarna, ställer stora krav på det kommunala och nationella beslutsfattandet. Samtidigt har den pågående kommun- och servicestrukturreformen stor inverkan på kommunernas verksamhet, uppgifter och framtid. För att kunna möta de här utmaningarna måste kommunerna ha förmåga att uppfatta förändringarna i sin verksamhetsmiljö, se möjliga vägar in i framtiden, planera sin verksamhet framtidsorienterat och anpassa sig till förändringarna och förnya sig. I den snabbt föränderliga omvärlden är de aktörer framgångsrikast som kan utnyttja de möjligheter förändringarna erbjuder. En framgångsrik strategisk process bygger väsentligen på att man följer förändringarna i omvärlden och förbereder sig på dem. Om man inte har någon uppfattning om vad som sker i omvärlden är strategierna inte tillräckligt förankrade i verkligheten. I denna undersökning har vi skisserat upp uppfattningarna och förväntningarna på lång sikt utgående från hur experter och kommunala ledare ser på framtiden och uppskattar för kommunerna centrala förändringar i omvärlden och möjliga framtidsscenarier. Resultaten beskriver kommunernas framtid sådan uppgiftslämnarna anser att den sannolikt kommer att te sig. Avsnitten om de olika ämnesområdena innehåller sammanflätade och motsägelsefulla påståenden som återspeglar flera möjliga utvecklingsvägar och skillnader mellan olika kommuner. Undersökningen har genomförts i samarbete mellan Finlands Kommunförbund, Riksdagens framtidsutskott och Svenska kulturfonden. Som medlemmar i styrgruppen har även representanter för Vasa universitet, Turun kauppakorkeakoulu, Nylands förbund och Etseri kommun deltagit i undersökningen. Santtu von Bruun, Finlands Kommunförbund, har varit ansvarig forskare och Inka-Maaria Näkkäläjärvi forskningassistent. 5

6 2 Kommunernas globala omvärld i både experternas och de kommunala företrädarnas svar sågs den globala marknadsekonomin och företagens etableringsbeslut och kapitalförflyttningarna i samband med detta som den styrande faktorn i utvecklingsalternativen för Finlands och de finländska kommunernas framtid. I central ställning är en global utvecklingslogik på marknadens villkor (expert). Den ekonomiska globaliseringen syns i ökande handels-, kapital- och teknologiströmmar mellan länderna. Företagen försöker utnyttja de relativa fördelarna i olika områden och etablerar sig i områden med de bästa förutsättningarna för en lönsam verksamhet eller områden som ligger nära huvudmarknaden. Enligt synpunkterna försämras statens och kommunernas möjlighet att styra utvecklingen inom sina områden som en följd av denna utvecklingsgång. Världen har förändrats. Den styrs inte längre genom statliga påbud. (kommunal uppgiftslämnare). Den ekonomiska globaliseringen omformar i hög grad samhällsekonomins strukturer och regionstrukturerna i Finland. För kommunfältet är den största förändringen att varu- och serviceproduktionen och arbetstillfällena etablerar sig på nya platser inom landet eller flyttar till länder med billigare produktion. Arbetsplats- och företagsflytten till olika länder kommer inte att minska om den nuvarande trenden består. (expert). Industrialiserade länder och länder med god social trygghet kan vara förlorare i denna utveckling eller åtminstone tvingas anpassa sina strukturer och funktioner avsevärt. För den globala marknadsekonomin och det globala kapitalet är hela nuvarande Finland ett perifert glesbygdsområde. (kommunal uppgiftslämnare). I flera svar konstateras att de stora städernas livskraft och konkurrenskraft är centrala för hela Finlands framtid. De stora tillväxtcentrumens betydelse understryks tydligare än för närvarande i den globala ekonomin. (expert). Som orsaker 6

7 uppges kompetensutveckling och utveckling av kunskapsintensiva näringar. Framgång förutsätter specialisering, högteknologi och en mångsidig innovativ miljö och en tillräckligt stor marknad och de fördelar korta avstånd ger. (kommunal uppgiftslämnare). En ytterlighet i Finland är attraktiva och rika tillväxtcentrum och en annan är små kommuner och regioner i glesbygden som går bakåt på grund av låg attraktionskraft. Särskilt på de orter som är beroende av ett enda företag kan effekterna på sysselsättningen vara dramatiska. (expert). Merparten av de kommunala uppgiftslämnarna anser att effekterna av den globala ekonomin i regel är negativa på grund av den okontrollerade utvecklingen och differentiering en av regionerna. Å andra sidan tas också upp den stora globala marknaden som ger de utvecklade länderna möjlighet att bevara och skapa nya, högkompetenta företag. Framtida framgångar förutsätter dock enligt de tillfrågade en snabb ekonomisk strukturomvandling, dialog med transnationella aktörer och harmonisering av verksamhetsmekanismer. Den utveckling som förverkligas beror i hög grad på hur Finland lyckas hitta sin plats och sina verksamhetsformer inom denna globala ekonomi. (expert). Utveckling av regionstrukturerna och regional särutveckling I svaren om regionstrukturen lyfts i stor utsträckning fram följande slags utvecklingsgång som förstärks framemot år Produktionen, arbetstillfällena och befolkningen koncentreras i accelererande takt till dynamiska tillväxt- och landskapscentrum och kranskommuner inom deras influensområde, och parallellt indelas kommunerna tydligt i livskraftiga vinnare och bakåtgående förlorare. Väsentligt är att ojämlikheten ökar och att den ekonomiska basen i många kommuner, som fortfarande på 1990-talet var livskraftiga, gradvis vittrar sönder bland annat som en följd av befolkningsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen. Också en del växande centrum, som nu är livskraftiga, drabbas av denna regression. I flera av svaren bedöms att det inte ryms mer än ett tiotal verkligt livskraftiga regioner i Finland (obs! avser inte ekonomiska regioner utan helheter som uppstått på funktionella grunder). I södra Finland uppstår ett stort urbant område, med en större befolkningsandel än idag. Som exempel på en extrem utvecklingsgång framförs att huvud- 7

8 stadsregionen redan år 2025 kommer att vara det enda livskraftiga området i Finland. I varje fall kommer glesbygdsområdena att avfolkas dramatiskt fram till (expert). Kranskommunerna inom de livskraftiga centrumens influensområde är en betydande framgångsrik kommunkategori som uppstår på ett samverkansområde mellan landsbygd och stad. Det är fråga om ett slags ny urban landsbygd som ger möjlighet till rymligt och förmånligt boende nära service och arbetsplatser i ett centrum. Kranskommunerna är beroende av livskraften och konkurrenskraften i den stad som är regionens centrum. Särskilt företrädarna för kranskommunerna inom de stora stadsregionernas influensområde ser en eventuell minskning av stadsregionernas konkurrenskraft som ett stort hot. Endast ett fåtal vinnare kommer att finnas utanför influensområdena för de tillväxtcentrum som utstrålar livskraft. Glesbygdens avfolkning är stor och det är särskilt landsbygdsregioner som avfolkas. Tillväxtcentrumen är framgångsrika, medan randområdena för en tynande tillvaro och har blivit begravningsplatser för äldre. (kommunal uppgiftslämnare). Välfärdssamhällets nuvarande kommunspecifika finansieringsmodell är i stor utsträckning beroende av de regionalt betalda inkomstskatterna. I kommuner på tillbakagång görs planer upp för minskning av funktioner tillsammans med regionalförvaltningen. De största centrumen kommer att bevara sin livsduglighet, men små och perifera kommuner måste i allt högre grad vidta åtgärder som gör att de kan anpassa sig till dessa realiteter. (expert). I glesbygdsområdena koncentreras funktionerna till tätorten i regionen och samhällsstrukturen blir mer centraliserad. (år 2025) Landskapet har blivit enhetligare, livskraften har koncentrerats. Kajana är den sista gallisk-kajanska byn, som klarar sig själv och som väntar på att himlen ska falla ner. (kommunal uppgiftslämnare). De investeringar som en kraftig tillväxt förutsätter, höjda markpriser och sämre miljökvalitet orsakar problem i tillväxtcentrumen. Samhällsstrukturen decentraliseras och tillväxten sker i kranskommunerna. En del av de tillfrågade uppskattar att samma särutveckling som sker mellan en elit och övriga regioner kommer att ske inom tillväxtcentrumen. Denna utvecklingsgång bedöms bottna i följande orsaker: 8

9 logiken i företagens etablering: * Företagen försöker etablera sig nära marknaden och i områden med tillgång till kompetent arbetskraft, en gynnsam innovativ miljö eller som i övrigt kan erbjuda de bästa förutsättningarna för lönsam verksamhet. I Finland är det främst fråga om stora stadskommuner eller i vissa fall mindre områden där det finns något starkt företag eller ett kompetenscentrum. * Trots att företagsflytten gäller alla kommuner i Finland skapas nya arbetstillfällen och nya företag i stora stadsregioner och inte i kommunerna där de funnits tidigare. (expert). En nyproduktion med stor tillväxtpotential är i hög grad beroende av den kompetenskoncentration som finns i stora centrum. * Stora centrum har bättre möjligheter än små kommuner att satsa på näringspolitik och förbättra sin attraktionskraft. De kan också erbjuda företagen en bättre infrastruktur och bättre trafikförbindelser. * Företag och deras verksamheter flyttar till länder med billigare arbetskraft. Effekterna av detta syns särskilt i de kommuner som har en näringsstruktur som består av arbetskraftsintensiva branscher. * Kommuner som har en smal näringsstruktur eller som är beroende av ett spetsföretag är särskilt sårbara vid företagsflytt. migration och stigande ålderskurva: * De unga och den arbetsföra befolkningen flyttar till centrum. Företag och utbildningsmöjligheter i stora stadskommuner och växande centrum och en livsstil och livskvalitet som talar till de unga lockar befolkning i arbetsför ålder. * Trots att befolkningens utbildningsnivå stiger i medeltal så är polariseringen mellan kommunerna kraftig i och med att den högst utbildade befolkningen koncentreras till de största universitetsstäderna. * Arbetskraftsbristen i regioner på tillbakagång gör det svårare att locka till sig och skapa nya företag. * Befolkningen blir äldre i nästan alla kommuner. Men i en del tillväxtcentrum är utvecklingen långsam eller blir befolkningen till och med yngre. * Invandringen, som i en del svar anses vara en lösning på eventuell arbetskraftsbrist (se Arbete och sysselsättning), gäller i första hand de stora stadskommunerna. Orsakerna sammanhänger cykliskt med varandra. Livskraftiga/attraktiva kommuner kan locka till sig nya företag och arbetskraft och ökar på så sätt sin attraktions- 9

10 kraft, medan avfolkningen och företagsflytten i de kommuner som redan nu har det svårt försämrar möjligheten att locka till sig nya invånare och företag. Den lokala/ regionala kompetensflykten gör det svårare att skapa motkrafter, även om det skulle finnas politisk vilja. (expert). Kommuner i ekonomisk kris har sämre möjligheter att satsa på en aktiv och självständig utveckling eftersom det endast finns små eller inga resurser alls för uppgifter av detta slag sedan de lagstadgade uppgifterna fullgjorts. Centraliseringstrenden ses inte enbart som en negativ utvecklingstrend. De stora stadsregionerna som uppstår som en följd av trenden bedöms vara mer konkurrenskraftiga och erbjuda bättre möjligheter för ett dynamiskt näringsliv än en decentraliserad regionstruktur. Vissa centralt belägna områden kan dra nytta av att fritidsboendet och turismen ökar och att pensionärerna återvänder till området. Allt detta inklusive dyrare stadsboende och större säkerhetsbehov kan försvaga koncentrationen och få människor att flytta från tillväxtcentrumen. Synpunkterna gäller i första hand det regionala samarbetet och näringspolitiken som sätt att bevara den egna regionens livskraft. Å andra sidan bedömer de små kommunernas företrädare att den egna kommunen nästan alltid är för liten som aktör för att kunna påverka utvecklingen inom regionen. I dessa kommuner ses en förändrad regionalpolitik som gynnar glesbygdsområdena som det viktigaste sättet att förhindra regional centralisering och att perifera områden tynar bort. En stor del av de tillfrågade bedömer ändå att den nationella regionalpolitikens betydelse minskar avsevärt och att utvecklingen inte går att påverka ens genom beslut på riksnivå. En rätt stor del av de tillfrågade framhåller också att i områden på tillbakagång borde man koncentrera sig på att mildra de skadliga effekterna av utvecklingen och bygga upp mer livskraftiga centrum som erbjuder bättre livskvalitet. Ingenting kan vända trenden. Man kan bara bromsa upp utvecklingen med statens irrationella stödpolitik. (kommunal uppgiftslämnare). I takt med utvecklingen blir antalet kommuner färre och större i hela landet. I kommentarerna motiveras detta med starkare regionala aktörer och serviceproduktionsskäl. Särskilt experterna anser denna utveckling vara mycket sannolik. Kommunstorleken växer betydligt redan på kort sikt. Om inget annat hjälper tar staten till tvångsåtgärder. Finansieringen av servicen i regioner på tillbakagång kräver detta. (expert). 10

11 11

12 3 Regional utveckling och näringspolitik i svaren betonas starkt att en global omvärld och utveckling på marknadens villkor påverkar varje kommun. Samtidigt betonas också att ovan beskrivna centraliseringstrend som gäller regionstrukturen och en ojämlik utveckling av kommunerna inte kommer att förverkligas i alla kommuner enligt den allmänna utvecklingstrenden och att livskraftiga kommuner och regioner kan finnas kvar och utvecklas också utanför de stora tillväxtområdena. Regionala framgångshistorier kan uppstå också utanför de tidigare tillväxtområdena, särskilt om de regionala styrkorna kan utnyttjas eller om man kan hitta nya inkomstkällor. (expert). Likaså tror man att alla nuvarande tillväxtcentrum inte nödvändigtvis lyckas bevara sin livskraft i framtiden. I svaren uppfattas centraliseringen av regionstrukturen inte enbart som en negativ utvecklingstrend. De stora stadsregioner som uppstår som en följd av trenden anses vara mer konkurrenskraftiga än förr och erbjuda bättre möjligheter för ett livskraftigt näringsliv än en decentraliserad regionstruktur. Som centrala faktorer i den lokala utvecklingen ses förutom den allmänna makroekonomiska utvecklingen och de samhällspolitiska valen kommunens egen näringspolitik och aktiva verksamhet för att utveckla livskraften inom sitt område och förutsättningarna för näringslivet. I bästa fall kan kommunerna utgöra en betydelsefull del av det regionala utvecklings- och innovationsnätverket. (expert). I svaren betonas framför allt vikten av dynamiska företag och företagskluster för kommunernas livskraft. Inga företag > inga arbetsplatser > inga skatteinkomster > ingen service > ingen självständig kommun. (kommunal uppgiftslämnare). Enligt bedömningarna tycks också internationella företag nu tydligt försöka dra full nytta av konkurrensen mellan kommuner och regioner. I och med att företagen försöker dra nytta av olika relativa fördelar i regionerna kan det uppstå mycket stora lokala svängningar i utvecklingen av den allmänna kommunala och regionala eko- 12

13 nomin, om vissa områden eller kommuner lyckas bygga upp en näringslivsmiljö som erbjuder företagen stora fördelar. Som exempel på möjligheter att utveckla ett livskraftigt näringsliv också i perifera regioner uppges den ökade internationella turismen, det ökade fritidsboendet och den växande ryska marknaden. Å andra sidan återspeglar den tilltagande differentieringen av kommunerna i hög grad också deras möjligheter att påverka den egna regionens utveckling och att bedriva en aktiv näringspolitik. Särskilt företrädarna för landsbygdsdominerade kommuner bedömer att dessa möjligheter minskar på långt sikt. Viktiga regionala mål ur kommunalt perspektiv ansågs vara: * Konkurrenskraftiga/livskraftiga företag finns kvar i kommunen och nya företag skapas och lockas till kommunen. * Åldersstrukturen är gynnsam, kommunen drar till sig och utvecklar yrkeskunnig och utbildad arbetskraft. * Man satsar på samarbete med företagen och verksamhetsformer som är öppna för innovationer. * Företagen i området får stöd att ta fram sådant kunnande som möjliggör en höjning av förädlingsnivån, konkurrenskraftiga produkter och en global marknad. På basis av bedömningarna tycks den framtida näringspolitiken och regionutvecklingen allt mer förutsätta olika förvaltningsövergripande samarbetsnätverk. Regional och kompetensbaserad näringspolitik, liksom samarbete med områdets närings- och företagsliv blir allt viktigare. Kommunen är inte längre den enda viktiga aktören utan är tvungen att verka inom ett fält med många aktörer, hitta gemensamma intressen och locka aktörerna att samarbeta. Centrala aktörer vid sidan av kommunerna anses vara företagen och näringslivsorganisationerna i regionen och de övriga kommunerna i regionen/den ekonomiska regionen. Sedan följer de statliga organisationerna, landskapsförbunden, forskningsinstituten och läroanstalterna och eu. Medborgarorganisationerna och företrädarna för tredje sektorn hade klart större betydelse i de svenskspråkiga kommunerna eller i kommunerna med svenskspråkig majoritet än i de finskspråkiga kommunerna. Med traditionell näringspolitik har strikt avsetts det kommunala näringsväsendets åtgärder, till exempel rådgivning och direkta subventioner till företag, medan politiken nu utvidgas till att omfatta stärkt regional kompetens, utveckling av 13

14 anknytande utbildning och forskning, utformning av regionala utvecklings- och innovationsstrategier och bättre samordning mellan aktörer och alla de åtgärder som vidtas för att skapa en attraktiv boendemiljö för att locka utbildad arbetskraft. På lång sikt betonas framför allt vikten av olika åtgärder som syftar till att trygga tillgången på arbetskraft. Utifrån svaren kan sägas att åtgärderna utgör den näringspolitiska kärnan i nästan alla kommuner. Om man ser till kommunkategori skiljer sig svaren åt. Särskilt de stora städerna och stadsregionernas centralorter betonar inrättande av olika förmedlande institutioner, till exempel forsknings-, teknologi- och innovationscenter och skapande av regionala innovations- och utvecklarnätverk. Enligt bedömningarna är landsbygdskommunerna och de perifera kommunerna å andra sidan alltför små aktörer för att kunna påverka de omvärldsförändringar som är viktiga för dem, till exempel de demografiska förändringarna och företagens etableringsbeslut. Eftersom hela vår kommun inte har flera invånare än vad som ryms i ett medelstort flervåningshus blir hela begreppet näringspolitik rätt oviktigt. Vi följer strömmen. (kommunal uppgiftslämnare). Företrädarna för små kommuner betonar däremot starkt hur förändringarna i eu:s strukturfonder, statens regionalpolitik och lantbrukspolitik påverkar kommunens näringar. 14

15 4 Arbete och sysselsättning Arbete och sysselsättning En avgörande fråga för kommunerna och hela Finland ansågs vara nya arbetstillfällen och höjd sysselsättningsgrad. Strukturomvandlingen, som är en följd av den globaliserade ekonomin, berör olika regioner och verksamhetsområden på mycket olika sätt. Utvecklingen påverkar allra mest den traditionella industriproduktionen som i allt högre grad flyttar från landet samt lantbruket. I dessa branscher försvinner en stor mängd arbetsplatser. Särskilt industriorterna står inför stora utmaningar. (expert). En stor del av de tillfrågade ansåg att de kunskapsintensiva branscherna och eventuellt kulturen och därtill hörande produkter ökar i betydelse. I flera svar bedöms å andra sidan att konkurrensen hårdnar också i de kunskapsintensiva branscherna och att man också i dessa branscher kan se företag och arbetskraft flytta från Finland. (expert). På basis av bedömningarna kan en utvecklingstrend anges där förhållandet mellan arbetskraftsbehovet och arbetskraftsutbudet varierar kraftigt i olika uppgifter, mellan branscher och framför allt mellan olika delar av landet. I praktiken innebär detta samtidigt både stor permanent arbetslöshet och brist på arbetskraft inom enskilda branscher och områden. Bland annat följande synpunkter framfördes på att arbetskraftsbehovet och arbetskraftsbristen ökar: På grund av befolkningens stigande ålder avgår fler människor från arbetsmarknaden än det kommer in. Detta sågs visserligen inte enbart som något negativt genom pensionsavgångarna avförs den stora arbetslösheten från dagordningen (expert). 15

16 * Den växande andelen äldre leder till ett ökat arbetskraftsbehov inom vård- och omsorgsbranscherna. * Kommunsektorn är mycket arbetsintensiv (t.ex. undervisningsväsendet) och svår att automatisera. * Långa utbildningstider. Minskande arbetskraftsbehov, tillräcklig arbetskraft och fortsatt arbetslöshet gav upphov till bland annat följande slags synpunkter: * Företag och deras verksamheter flyttar till länder med billigare arbetskraft. Den vägen försvinner arbetstillfällen från Finland, eventuellt flera än vad som tillkommer i stället. Arbetslösheten kan på nytt öka kraftigt om stora företag flyttar sina verksamheter till andra platser. Ett hot är då att också mycket välutbildade människor blir arbetslösa. (kommunal uppgiftslämnare). * Den nya tekniken och den ökade automatiseringen gör att arbetsplatserna inom industrin, lantbruket och serviceområdena minskar. * Lantbruket går bakåt/körs ned, vilket leder till att antalet landsbygdsföretagare och sysselsatta inom lantbruket minskar. Under de följande 20 åren kommer mer än hälften av gårdarna i Finland att försvinna. Kvar blir bara de stora gårdarna i södra och västra Finland. (expert). * Inom flera branscher ökar produktionen utan att det ger upphov till nya arbetstillfällen. * Arbetsmarknaden, som omfattar eu och invandrarna, har en stor arbetskraftspotential. * Också inom den offentliga sektorn och särskilt i kommunerna minskar arbetskraften, dvs. nyanställningarna kommer inte tillnärmelsevis att vara lika många som pensionsavgångarna. (expert). En betydelsefull faktor i allt detta anses vara det så kallade korrelationsproblemet, dvs. att efterfrågan och utbud på arbetskraft inte möts. Problemet är de anställdas kompetens som hos en del av de arbetslösa inte motsvarar arbetsmarknadens behov och delvis också att arbetskraften är geografiskt felplacerad. De tillfrågade anser tillgången till högutbildad arbetskraft vara särskilt problematisk i de små landsbygdskommunerna i östra och norra Finland. För stora tillväxtkommuner blir arbetskraftsbristen sannolikt inget stort problem, även om en del av de tillfrågade bedömer att det där kan råda brist på anställda i låglönebranscher. 16

17 Sysselsättningen i kommunerna Största delen av de kommunala uppgiftslämnarna uppskattar att sysselsättningsgraden kommer att förbättras i den egna kommunen fram till år Företrädarna för de stora städerna och särskilt för stadsregionernas centrum är något positivare i sina bedömningar än företrädarna för de andra kommunkategorierna, men på det stora hela är skillnaderna relativt små. I kommentarerna framhålls ändå att en eventuell förbättring av sysselsättningsgraden i realiteten inte beror så mycket på flera arbetstillfällen som på pensionsavgångar. Även om sysselsättningsläget i någon mån förbättras för att de stora åldersklasserna går i pension medför det minskande totalantalet arbetsföra och den försämrade försörjningskvoten stora problem. (kommunal uppgiftslämnare). Experternas allmänna bedömningar av den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen i Finland överensstämmer i hög grad med de kommunala uppgiftslämnarnas genomsnittliga bedömningar. Skillnaderna mellan kommunkategorierna är däremot påfallande stora i experternas bedömningar. Merparten bedömer att sysselsättningsgraden höjs på lång sikt i de stora städerna och stadsregionernas centrum, men sjunker i landsbygdskommuner. I den nya ekonomin skapas arbetstillfällena främst i de stora städerna. (expert). Segregation Drygt tre fjärdedelar av alla tillfrågade anser att den ekonomiska omstruktureringen leder till en växande segregation av arbetskraften. Den polariserade samhällsutvecklingen fortgår och blir kraftigare och liksom överallt i världen hotas Finlands befolkning av indelning i sysselsatta och arbetslösa på grund av den hejdlösa tekniska utvecklingen och de globala företagens verksamhetsformer. (expert). De randvillkor som den globala ekonomin sätter för den internationella konkurrenskraften förutsätter en ständigt effektivare produktion och allt bättre avkastning på det investerade kapitalet. (expert). Detta leder till att de traditionella organisationsstrukturerna, som är beroende av stadigvarande anställda, ersätts med nya mer flexibla och kostnadseffektiva strukturer som kräver att arbetskraften har allt större kompetens och flexibilitet. Som en följd av omstruktureringen indelas arbetskraften i grupper på basis av hur viktig deras kompetens är för arbetsgivarna: Den första gruppen består av mångkunniga, välutbildade personer med en 17

18 kompetens som är kritisk för arbetsgivarna. Man är färdig att betala personerna i denna grupp allt större arvoden. Den andra gruppen består av så kallade flexibelt sysselsatta som organisationen antingen kan utöka eller minska efter behov och som kan ersättas med andra anställda eller vars uppgifter kan läggas ut eller automatiseras. För denna grupp innebär utvecklingen att man i praktiken måste anpassa sig till flexibla arbetstidsarrangemang, deltids- och visstidsanställningar, sämre löner och fortsatt osäkerhet. (expert). Den tredje gruppen består av dem som står helt utanför arbetsmarknaden och som inte har den kompetens som arbetsmarknaden behöver eller som bor på fel områden. största delen av befolkningen kan inte ha spetskompetens. Något slags arbete behövs också för vanliga människor. (expert). Att arbetskraften differentieras leder till växande inkomstskillnader. Detta försämrar möjligheterna att bedriva en samhällspolitik som syftar till jämställdhet och likvärdighet. En del av uppgiftslämnarna bedömer dock att det inte uppstår en så kraftig segregation och att bättre sysselsättningsläge och fördelning av arbetet jämnar ut de framtida sysselsättningsmöjligheterna. Arbetets karaktär förändras Enligt vissa uppgiftslämnare förändras arbetets betydelse och hela begreppet arbete radikalt fram till år År 2025 är Kina-syndromet sedan länge historia. Varuproduktionen och en del av serviceproduktionen har robotiserats. Tekniken ersätter allt mer de traditionella yrkena också i fråga om expertuppgifter. Att fördela utkomsten via lönearbete blir därför en allt större utmaning, arbetet måste omfördelas och man är tvungen att rent allmänt dryfta arbetets och inkomstens betydelse för människorna. dagens tankesätt att alla arbetar åtta timmar per dag fem dagar i veckan måste ifrågasättas. (expert). I detta läge måste också den nuvarande statliga och kommunala beskattningen revideras för att tjänster ska kunna erbjudas inom den offentliga sektorn. 18

19 Tillgången på kommunal arbetskraft Merparten av uppgiftslämnarna bedömer att det kommer att råda stor brist på arbetskraft inom kommunsektorn i framtiden. Orsaken till detta är att cirka en tredjedel av den kommunala personalen går i pension under de följande tio åren och att den offentliga sektorns lönepolicy inte är tillräckligt konkurrenskraftig för att garantera tillgången på arbetskraft i kommunerna. Experternas bedömningar om arbetskraftstillgången i kommunerna är i medeltal dystrare än de kommunala uppgiftslämnarnas. Närmare 70 procent bedömer att rekryteringen av kommunal arbetskraft kommer att försvåras eller att försvåras mycket redan på kort sikt. Endast några procent tror att det blir lättare för kommunerna att rekrytera arbetskraft i framtiden. 19

20 Därför ses det som viktigt att kommunsektorn utformar en långsiktig personalstrategi som handlar om hur kommunerna kan förbättra sin attraktionskraft och behålla sin nuvarande arbetskraft. Pensionsavgångarna och den därpå följande arbetskraftsbristen som drabbar kommunerna konstaterades samtidigt möjliggöra en omorganisering av funktionerna inom kommunsektorn. Det värsta som nu kan hända är att en ny person anställs för varje tjänst, utan att man noga överväger hur nödvändig tjänsten är. (kommunal uppgiftslämnare). Ungefär hälften av de kommunala uppgiftslämnarna bedömer att antalet kommunanställda av utländsk härkomst ökar på kort sikt i den egna kommunen. På lång sikt bedömde 77 procent av de tillfrågade att antalet ökar. Man tror att antalet kommunanställda av utländsk härkomst ökar klart mest i de största städerna och i de övriga stadsregionernas centrum. Kommentarerna innehöll också motsatta synpunkter på utvecklingen. Det är ytterst svårt att locka utbildad arbetskraft till Finland från andra håll i Europa, särskilt till de viktiga vård- och omsorgssektorerna. Det är snarare så att finländska anställda inom dessa sektorer på grund av den låga lönenivån tenderar att söka sig till andra länder. (kommunal uppgiftslämnare). 20

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Småföretagen bäst på integration

Småföretagen bäst på integration Småföretagen bäst på integration Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Att upprätthålla välfärden kräver invandring... 4 Potential att öka utlandsföddas sysselsättning... 5 Små

Läs mer

Bakgrunds PM för Kommunförbundets strategi 2013 2014

Bakgrunds PM för Kommunförbundets strategi 2013 2014 Bakgrunds PM för Kommunförbundets strategi 2013 2014 Verksamhetsmiljöns föränderliga spelplaner: vår syn på förändringskrafterna och utvecklingens riktning Kommunförbundet 2020 Nya generationens aktör

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Varför räcker inte Paras-projektet? samarbetet mellan socialvården,

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Månadens fråga april 2014. Standardrapport

Månadens fråga april 2014. Standardrapport Månadens fråga april 2014 Standardrapport Procent Antal Arbetslösheten ökar totalt sett 15,1 117 Arbetslösheten minskar totalt sett 54,5 422 Arbetslösheten varken ökar eller minskar totalt sett 30,4 235

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre Forskning Åbo Akademi Utvärdering av projekt Samarbete i nationella och internationella sammanhang (bl.a. ENLDT) Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Trafikrådet Eeva Linkama, trafikpolitiska avdelningen NVF 13 Seminarium i Tammerfors 17.10.2007 1 Framtida utmaningar för transportsektorn

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland

Läs mer

november 2011 Diagram 1. Antal svenskfödda invånare i arbetsför ålder (20-64 år). År År 2002 År 2021 År 2017 År 2025 År 2011

november 2011 Diagram 1. Antal svenskfödda invånare i arbetsför ålder (20-64 år). År År 2002 År 2021 År 2017 År 2025 År 2011 Rapport från Företagarna november 2011 november 2011 Inledning... 2 Att upprätthålla välfärden kräver invandring... 3 Potential att öka utlandsföddas sysselsättning... 4 Små privata företag bäst på integration...

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

Nödcentralsverket Strategi

Nödcentralsverket Strategi Nödcentralsverket Strategi 2016 2020 Nödcentralsverkets publikation HAK-2015-631 Innehåll Inledning Nödcentralsverket 2020 3 Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten under strategiperioden 2016 2020 4

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete. Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod Strategisk plan Inledning Den strategiska planen tar sikte på den kommande tolvårsperioden. Giltigheten ska prövas minst en gång per mandatperiod. Syftet med planen är att kommunen och gärna andra organisationer

Läs mer