KVA rapport 2002:1. Stiftelsen för Kunskapsoch Kompetensutveckling KK-stiftelsen. En granskning av verksamheten

Transkript

1 KVA rapport 2002:1 Stiftelsen för Kunskapsoch Kompetensutveckling KK-stiftelsen En granskning av verksamheten

2 Stiftelsen för Kunskapsoch Kompetensutveckling KK-stiftelsen En granskning av verksamheten utförd av Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

3 KVA rapport 2002:1 Kungl. Vetenskapsakademien 2002 Grafisk form och produktion: Typoform Tryck: Svanbergs tryckeri i Växjö AB ISSN:

4 Innehåll Inledning 4 Stiftelsens uppgifter, nuvarande och framtida verksamhet 6 Stadgarna 6 Stiftelsens nuvarande strategi 6 Stiftelsens framtida strategi 7 Stiftelsens organisation, administration och ekonomi 9 Styrelsen 9 Verksamhet 9 Beredning av projekt 9 Ekonomi 10 Kapitalförvaltning 11 Återrapportering 12 Revision 12 Jäv 12 Upphandling 12 Utvärdering 12 Gruppens granskning av projekt 13 Område 1: Främjande av informationsteknologins användning 13 Område 2: Kunskaps- och kompetensutbyte: Näringsliv/ Högskola/Forskningsinstitut 17 Programmet Expertkompetens 17 Delprogrammet KrAft 18 Delprogrammet Upplevelseindustrin 21 Område 3: Forskning vid nya högskolor 24 Slutsatser och rekommendationer 29 Bakgrund 29 Slutsatser 29 Rekommendationer 31 Bilagor: 1. Förteckning över personer som lämnat underlag för granskningen Stadgar KK-stiftelsens styrelse Personal vid KK-stiftelsen IT och Skola 39

5 Inledning I samband med att löntagarfonderna avskaffades fattade riksdagen 1993 beslut om inrättande av två forskningsstiftelser, den Strategiska och den Miljöstrategiska samt om tillskott av kapital till Riksbankens Jubileumsfond. Genom att kapitalet växte möjliggjordes att ytterligare stiftelser inrättades Den största av dessa var Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Enligt av regeringen fastställda stadgar för de forskningsstiftelser som inrättats med löntagarfondsmedel äger Kungl. Vetenskapskapsakademien (KVA) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) rätt att granska deras verksamhet. En tidigare granskning av KK-stiftelsens verksamhet har skett, då för perioden juni Akademierna beslöt vintern 2001 att ånyo utföra en granskning av KK-stiftelsen. För detta ändamål utsåg KVA professorerna Uno Lindberg, Stockholms universitet och Thomas Olivecrona, Umeå universitet. IVA utsåg f.d. generaldirektör Birgit Erngren (ordf.) samt professor Thomas Falk, Svenskt Näringsliv. Granskningsgruppen har biträtts av Astrid Auraldsson från KVA:s kansli. 2 KVA har fastställt allmänna direktiv för granskningen av forskningsstiftelser. För granskningen av KK-stiftelsen har IVA anslutit sig till dessa direktiv. I direktiven betonas att granskningen i allt väsentligt skall fokusera på innehållsliga frågor, dvs. en verksamhets- och projektbedömning som görs från en vetenskaplig utgångspunkt 3. Vid sidan av den av IVA och KVA genomförda granskningen sker en fortlöpande revision av verksamheten. Granskningsgruppen beslöt, efter att ha tagit del av KK-stiftelsens verksamhetsplaner och årsberättelser för de senaste åren, att granskningen främst skulle omfatta de två senaste åren. Gruppen har också begränsat granskningen till vissa delprogram inom huvudområdena Kunskaps- och kompetensutbyte, Forskning vid nya högskolor och Främjande av informationsteknik. Detta innebär att gruppen endast granskat en del av KK-stiftelsens verksamhet, en verksamhet som är både komplex och omfattande. Det skall betonas att gruppens ambition inte varit att försöka finna brister i verksamheten eller att göra någon form av kameral granskning. Målsättningen har varit att försöka bidraga till en förbättring av KK-stiftelsens framtida verksamhet, dvs. att på ett konstruktivt sätt medverka till att de medel som KK-stiftelsen ansvarar för på bästa sätt främjar de ändamål som riksdagen fastställt. 1. Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen. En granskning av verksamheten 1994 juni Ingenjörsvetenskapsakademien, KVA mottog år 2001 ett anslag på kr från KK-stiftelsen, motsvarande siffra för IVA är 3,5 mnkr. KK-stiftelsen har även finansierat denna granskning. 3. Direktiv för granskning av forskningsstiftelserna fastställda av akademinämnden den 9 februari

6 Granskningsgruppen har gjort en omfattande genomgång av det material som ställts till gruppens förfogande och genomfört intervjuer med Stiftelsens ordförande, VD, handläggare vid stiftelsens kansli, projektledare, utvärderare m.fl. (bilaga 1). Det skriftliga material som granskats omfattar Stiftelsens stadgar, årsredovisningar, verksamhetsplaner, policydokument, styrelseprotokoll, utvärderingsrapporter samt ett flertal broschyrer där Stiftelsen berättar om och marknadsför sin verksamhet. Vidare har granskningsgruppen tagit del av riksdagsrevisorernas rapport 4. Granskningsgruppen har studerat såväl proposition som utbildningsutskottets betänkande men utgått från de av regeringen fastställda stadgarna för KK-stiftelsen och särskilt försökt fästa uppmärksamhet mot de konkreta resultat som uppnåtts Riksdagens revisorer, Stiftelser bildade med löntagarfondsmedel (samt bilagor) Rapport 1999/2000:6 5. Granskningsgruppen har sammanträtt 20 gånger varav ett 2-dagars internat samt ett 3-dagars universitets/högskolebesök. 5

7 Stiftelsens uppgifter, nuvarande och framtida verksamhet Stadgarna KK-stiftelsens ändamål är enligt stadgarna (bilaga 2): Stöd till kunskaps- och kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet och å andra sidan universitet, högskolor och forskningsinstitut. Detta skall ske genom att finansiera utbildning på doktors-, licentiatoch magisternivå, särskilt sådan som kan ske i samverkan med företag, att stödja omstrukturering av industriforskningsinstitut, att finansiera forskartjänster vid institutet och att finansiera tvärteknologiskt inriktade projekt som bedrivs i samarbete mellan institut. Av Stiftelsens tillgångar skall 25 % användas för den första uppgiften och detta kapital får förbrukas under minst tio år och 10 % i samband med omstrukturering av industriforskningsinstitut. Finansiering av forskning vid mindre och medelstora högskolor samt nya universitet, som tillkommit efter stiftelsens bildande inom särskilda profilområden. Detta skall ske genom att Stiftelsen svarar för delfinansiering av sådan forskning, som utvecklas i samverkan med det regionala näringslivet, där näringslivet svarar för resterande finansiering. Av Stiftelsens tillgångar skall 35 % användas för detta ändamål men endast avkastningen på det kapital som avsatts för ändamålet får förbrukas. Främjande av informationsteknik. Av Stiftelsens tillgångar skall 30 % användas för detta ändamål och detta kapital får förbrukas under minst fem år. Stiftelsens nuvarande strategi Enligt KK-stiftelsens hemsida verkar Stiftelsen för en bred användning av IT i samhället och stödjer forskning vid mindre och medelstora högskolor och nya universitet. Stiftelsen önskar även främja kunskapsutbyte mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut och det svenska näringslivet. Genom att sammanföra aktörer från olika områden vill KKstiftelsen medverka till att skapa nya idéer och utveckla ny kunskap och kompetens, som ett led i att stärka Sveriges konkurrenskraft. 6 Enligt Stiftelsen är verksamheten inte i första hand fokuserad på forskningen i sig utan mer på att hitta nya samarbetsformer inom utbildning och forskning, som att bygga forskningsprofiler på högskolor tillsammans med näringslivet. 6. KK-stiftelsens hemsida: 6

8 KK-stiftelsen har skapat unika tillgångar och etablerat en unik position i svenskt samhällsliv. Vi finns där människor, idéer och verksamheter strålar samman, vi finns i skärningspunkten, där kreativitet krävs, där nytt skapas. Vi bygger broar mellan det traditionella och udda, gammalt och nytt. Vår position är mötet (Madeleine Caesar, VD för KK-stiftelsen). 7 Stiftelsens framtida strategi Under år 2000 fattades beslut om genomgripande förändringar av Stiftelsens strategi. I början av året tog kansliet med hjälp av externa konsulter fram ett dokument kallat Uppgradera Sverige en strategi för kunskapsspridning och kunskapstillväxt. Detta dokument diskuterades i styrelsen maj I dokumentet framförs åsikten att KK-stiftelsens hittillsvarande satsningar gett upphov till en utvecklingspotential som ännu inte utnyttjats. Denna utvecklingspotential är enligt dokumentet förknippad med det informella, vittförgrenade nätverk av personer som på något sätt är berörda av de olika projekt som Stiftelsen drivit. Man borde kunna stimulera framväxten av ny kunskap och kompetens genom att erbjuda arenor där människor i deras växande nätverk kan mötas och där idéer och innovationer kan genereras 8. Tanken är att, förutom att medverka till att projekterfarenheter kommer till användning, skulle Stiftelsen kunna bidra till att skapa processer som ökar takten i tillväxten av kunskap i Sverige 9. Så föds konceptet Uppgradera Sverige. I dokumentet Uppgradera Sverige sägs vidare: I den utbildningspolitiska debatten beskrivs högskoleutbildningen ofta som avgörande för att öka tillväxten och minska risken för arbetslöshet för den enskilde. KK-stiftelsens uppdrag har också tonvikt på att främja tillväxt och spridning av akademisk kunskap. I det moderna samhället är det emellertid alltmer tydligt att det traditionella kompetensbegreppet har sina begränsningar. För framgång i moderna företag krävs ett holistiskt synsätt där medarbetare kan hantera enskilda detaljer, som kräver specialkompetens, och samtidigt se till de större sammanhangen. I begreppet kompetens ryms också erfarenhet, kontakt, kreativitet och värderingar. En viktig kompetens är förmågan att exploatera kunskaper i vid mening för att utveckla nya företag och leda komplexa företagsstrukturer. 10 Vid styrelsemötet i maj 2000 beslöt man att uppdra åt VD att vidareutveckla den strategi för kunskapsspridning och kunskapstillväxt som presenterats samt att arbeta vidare med lanseringen av begreppet Uppgradera Sverige KK-stiftelsens verksamhetsberättelse 2000, s Bilaga 7, dagordningspunkt 11 vid KK-stiftelsens styrelsesammanträde Ibid. 10. PM rörande projektet Uppgradera Sverige en strategi för kunskapsspridning och kun skapstillväxt, Bilaga 7, dagordningspunkt 11 vid KK-stiftelsens styrelsesammanträde

9 Som granskningsgruppen förstår det hela anser KK-stiftelsen att det finns en myckenhet av kompetens att mobilisera inom deras nätverk utöver den som står att finna inom den akademiska världen. Den nya strategin går ut på att låta dessa erfarenheter, kontakter, denna kreativitet och dessa värderingar komma till användning för att skapa en typ av processer, som tros föda helt nya idéer och medverka till ett innovativt klimat i näringslivet och den akademiska världen. Utgående från detta utarbetade VD en promemoria angående KKstiftelsens långsiktiga inriktning. Vid styrelsesammanträdet i oktober 2000 ställde man sig bakom denna promemoria. Innebörden av detta beslut är att Stiftelsen skall vara en långsiktig aktör även inom områden där stadgarna medger att kapitalet får förbrukas. Utbetalningarna skall begränsas så att Stiftelsen skall kunna vara verksam inom ett brett fält t.o.m. år VD:s bedömning är att Stiftelsen kommer att kunna göra nya åtaganden på en genomsnittlig nivå om totalt 270 miljoner kr per år t.o.m och har goda möjligheter att bibehålla denna nivå fram till KK-stiftelsens långsiktiga strategiska inriktning, PM , s. 1 8

10 Verksamhetens organisation, administration och ekonomi Styrelsen Stiftelsens styrelse skall bestå av minst nio och högst tretton ledamöter och utses och entledigas av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser även ordförande. Stiftelsens första styrelse utsågs av regeringen sommaren Ordförande för Stiftelsen har varit: Rektor Staffan Burenstam Linder ( ), Landshövding Börje Hörnlund ( ), samt nuvarande styrelseordförande Olof Johansson (1999 ). VD för Stiftelsen har varit Anders Flodström ( ), Bjarne Kirsebom ( ), samt nuvarande VD Madeleine Caesar (1999 ). Nuvarande styrelse se bilaga 3. Verksamhet KK-stiftelsens verksamhet drivs av anställd personal och till viss del av experter/konsulter som arbetar med vissa områden och aktiviteter. Kansliet består av ca 44 personer (bilaga 4). Beredning, utbetalning av medel samt uppföljning av flertalet av de ca 1300 beviljade projekten ligger inom kansliet. Därtill har det anlitats konsulter i stor omfattning för uppföljning av projekt inom bl. a. programmet IT-skola. Beredning av projekt Projekt över 2 mnkr bereds av Stiftelsens beredningsgrupper. Fyra fasta beredningsgrupper fungerar som rådgivande till KK-stiftelsens VD. Ledamöterna utses av styrelsen. Grupperna bereder ärenden och ger råd i policyfrågor. De har ansvar för fyra olika områden. SAM-beredningsgruppen bereder ärenden inom KK-stiftelsens satsningar på samverkan och kunskapsutbyte mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut och det svenska näringslivet. HÖG-beredningsgruppen bereder ansökningar om stöd till uppbyggnad av forskningsmiljöer vid mindre/medelstora högskolor och nya universitet. IT-beredningsgruppen bereder ärenden med anknytning till Stiftelsens IT-satsningar. IA-beredningsgruppen arbetar med frågor som har anknytning till information och attitydpåverkan, till exempel KK-stiftelsens externa informationsarbete. Om ett projekt får avslag lämnas skriftliga motiveringar. 9

11 Ekonomi KK-stiftelsen tilldelades år 1994 ett stiftelsekapital på 3,6 mdkr. År 1997 hade Stiftelsen satsat ca 400 mnkr i olika projekt men tack vare den goda börsutvecklingen hade kapitalet ökat till 6 mdkr kronor. Vid slutet av år 2000 hade ca 4,5 mdkr lagts in i olika projekt samtidigt som Stiftelsens kapital ökat till 7 mdkr. 13 Enligt Stiftelsens stadgar får vissa delar av kapitalet förbrukas inom minst 5 år och vissa inom minst 10 år. För den del av ursprungskapitalet som avsåg forskning vid nya högskolor/universitet (35 %, 1,26 mdkr) får endast avkastningen användas. Översikt av Stiftelsens kapitalutveckling och satsningar 0mråde Totalt IT Köf Hög Institut fritt bundet Ursprungligt kapital Utbetalat tom Kapital Därav bundet Reserv kursvärdesfall Disponibelt för planering Siffrorna i tabellen är tagna från KK-stiftelsens Verksamhetsplan 2001 (VP). Det ursprungliga kapitalet var 3,6 mdkr. Vid utgången av år 2000 hade man betalat ut drygt 3 mdkr men hade ändå ett kapital på drygt 6,7 mdkr, alltså nästan dubbelt så mycket som vid starten. Kapitalvinsten har fördelats till de olika områdena. Området finansiering av forskning vid mindre och medelstora högskolor samt nya universitet, som tillkommit efter stiftelsens bildande, inom särskilda profilområden (HÖG) fick enligt stadgarna 35 % av kapitalet. Man har räknat upp (värdesäkrat) detta kapital (HÖG bundet) i enlighet med konsumentprisindex. Därigenom hade det vid utgången av år 2000 stigit till 1355 mnkr. Detta områdes del av kursvinsterna har lagts i en post HÖG fritt som vid utgången av år 2000 vuxit till 2107 mnkr. Man har härigenom skapat ett utrymme av fritt disponibelt kapital som möjliggör större satsningar inom HÖG-området än vad bara avkastningen på det ursprungliga kapitalet skulle ha medgett. Data för figuren på s. 10 är framräknade från VP Kvarvarande kapital innefattar dels det som Stiftelsen redovisar som disponibelt, dels vad man satt av som reserv för kursvärdesfall. För området HÖG har det bundna och det fria kapitalet summerats. 13. Christer Isaksson, Restposten, KK-stiftelsen, s

12 Ursprungligt kapital, gjorda satsningar och kvarvarande kapital inom de olika områdena som procent av totalt 60% 50% 40% 30% Ursprungligt kapital Utbetalat tom 2000 Åtaganden Kvarvarande kapital 20% 10% 0% IT KÖF HÖG Institut Figuren visar att satsningarna varit mycket olika inom olika områden. IT-området fick 30 % av det ursprungliga kapitalet men har svarat för mer än 50 % av gjorda utbetalningar. Av det kvarvarande kapitalet är det bara drygt 10 % som faller inom IT. Detta är i enlighet med stadgarnas avsikt att kapitalet inom detta område skall förbrukas. Inom området stöd till forskningsinstitut har man också gjort ganska stora utbetalningar och har bara en mindre del av kapitalet kvar. Inom stöd till kunskaps- och kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet och å andra sidan universitet, högskolor och forskningsinstitut (KÖF) har utbetalningarna varit en något mindre andel än vad som motsvarar det ursprungliga kapitalets fördelning, men man har å andra sidan stora åtaganden inom detta område. Det kvarvarande kapitalet är nära den ursprungliga andelen, 25 %. Bara drygt 10 % av utbetalningarna hittills ligger inom HÖG-området, att jämföra med 35 % av det ursprungliga kapitalet. Kvarvarande medel utgör mer än 50 % av vad som totalt finns kvar. Detta avspeglar stadgarnas regel om att bara avkastningen skulle få användas, samt att detta är Stiftelsens långsiktiga och bestående område. Kapitalförvaltning Förmögenhetsförvaltningen sköts av Stiftelsens egen kapitalförvaltare, som är anställd på kansliet. Denne skall följa det placeringsreglemente som Stiftelsens styrelse har beslutat om. Det finns även ett Kapitalutskott, vilket diskuterar placeringsstrategier m.m. Kapitalförvaltaren redovisar sitt arbete vid varje styrelsesammanträde. En alternativ kapitalplaceringsstrategi har utarbetats för att träda i kraft om Stiftelsens egen kapitalförvaltare ej kan fullfölja sitt uppdrag, avtal har för detta ändamål slutits med Kammarkollegiet Styrelseprotokoll

13 Återrapportering Principer för återrapportering framgår av avtalen. Varje projekt som beviljats stöd skall inlämna ekonomisk redovisning samt verksamhetsrapport. Revision Jäv Revisor från revisionsbyrå står för siffergranskningen av Stiftelsens verksamhet och den av Riksrevisionsverket utsedda revisorn summerar den gångna verksamheten inför årsredovisningen 15. De fyra revisorerna, två från Ernst & Young, en från RRV och en lekmannarevisor delar granskningsarbetet mellan sig, varvid siffergranskningen huvudsakligen sköts av Ernst & Young. Stiftelsen har valt att följa offentlighetsprincipen. Jävsbestämmelserna omfattar samtliga medarbetare 16. Jävsbestämmelserna omfattar även styrelsen och ledamöter i beredningsgrupper. Upphandling Utvärdering Stiftelsen tillämpar lagen om offentlig upphandling 17. Stiftelsen har utarbetat en metodhandbok där bl.a. upphandlingsmetoderna tas upp. Enligt stadgarna skall Stiftelsen se till att verksamheten utvärderas regelbundet. KK-stiftelsen anser att utvärderingar och rapporter är ett viktigt steg i den strategiska planeringen. Genom utvärderingar hoppas den kunna kartlägga och bedöma åtgärder och resultat med syfte att förbättra verksamheten i framtiden. Stiftelsen utvärderar inte alla projekt den gett stöd till. Däremot sker en uppföljning av samtliga projekt. Stiftelsen utarbetade år 2000 en utvärderingsstrategi som bl.a. anger de principer som ligger till grund för urvalet av de projekt som Stiftelsen väljer att utvärdera. Stiftelsen har tillsatt en referensgrupp som arbetar som stöd till utvärderingschefen. Gruppen diskuterar prioriteringar, inriktning av enskilda utvärderingar, upphandling, kvalitetssäkring med mera. Utvärderingsbudgeten för år 2001 är ca 12,6 mnkr Riksdagens revisorer, Bilagor till stiftelser bildade med löntagarfondsmedel, Rapport 1999/2000:6, s Ibid., s Ibid., s Utvärderingsstrategi för KK-stiftelsen,

14 Gruppens granskning av projekt Granskningsgruppen valde att granska vissa projekt/program inom vardera av KK-stiftelsens tre verksamhetsområden. Den har inte granskat någon del av stödet till omstrukturering av industriforskningsinstitut. Inom området Främjande av informationsteknik (IT) valde gruppen att fortsätta den granskning som IVA/KVA:s tidigare granskningsgrupp gjorde, nämligen programmet IT-skola, ett program som nu är i en avslutningsfas. Inom Stöd till kunskaps- och kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet och å andra sidan universitet, högskolor och forskningsinstitut (KÖF) valdes två av Expertutbildningarna, nämligen Strategisk affärsutveckling och Upplevelseindustrin. Inom Finansiering av forskning vid mindre och medelstora högskolor samt nya universitet, som tillkommit efter stiftelsens bildande, inom särskilda profilområden (HÖG) valde granskningsgruppen att besöka tre av de nya högskolorna/universiteten, Mälardalens högskola, Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla samt Örebro universitet för att genom intervjuer med högskoleledning, lärare och företagsrepresentanter få information om respektive högskolas samarbete med KK-stiftelsen. Område 1: Främjande av informationsteknologins användning Detta område motsvarar stadgarnas paragraf 1 c, som har anvisningarna att främja en spridd användning av informationsteknologi, varvid stiftelsen skall hålla sig noga underrättad om den verksamhet som bedrivs av regeringens kommission för informationsteknik. Regeringen inrättade 1994 en IT-kommission, vars mål var att stimulera en bred användning av informationsteknologi i syfte att förbättra människors livskvalité samt Sveriges konkurrenssituation 19. IT började vid denna tid bli ett hett ämne. Samhället genomsyrades av en stor tilltro på IT som drivkraft för tillväxt och framtidstro. 20 I ett brev från statsminister Carl Bildt till Stiftelsen år 1994, beskrivs hur IT-kommissionen ville se KK-stiftelsen arbeta. En nationell aktion föreslås för att stimulera skolor och kommuner att brett introducera och utnyttja informationsteknologin i undervisningen. Bildt fortsätter med att beskriva hur IT-kommissionen ville se kampanjen läggas upp Insatserna bör utgå från och stimulera ett lokalt engagemang 21. Stiftelsen själv säger: Metoden att premiera de bästa projekten är kontroversiell och avvikande, vår gängse utbildningspolitik är att ge alla lika mycket. KK-stiftelsen framstår som en utmanare, Christer Isaksson, Restposten, KK-stiftelsen, s Ibid., s Ibid., s Ibid., s. 9 13

15 KK-stiftelsen beskriver i VP 2001 sin vision inom IT-området som följer 23 : KK:s insatser främjar en ökad IT-användning som bidrar till att utveckla verksamheten och höja kvaliteten inom utbildning, näringsliv, sjukvård och till dessa anknutna verksamheter genom utveckling och spridning av kunskap, samutnyttjande av resurser och samverkan i övrigt samt säkrande av teknisk tillförlitlighet. KK:s insatser bidrar till att göra information om informationsteknologins möjligheter och effekter bättre tillgänglig genom att en informationsinfrastruktur har byggts upp som knyter utbildningssystemet närmare näringslivet och andra viktiga samarbetsparter och utvecklar samverkan inom dessa grupper. KK:s insatser bidrar till att alla kan få möjlighet att utnyttja de möjligheter som informationsteknologin ger. I stadgarna står att 30 procent av stiftelsens tillgångar avser främjande av användning av informationsteknik. Denna del av kapitalet får förbrukas under minst fem år. Medlen bör fördelas efter förslag från ett organ för prioritering m.m., som under stiftelsens styrelse är skild från fondens övriga verksamhet. Enligt tabellerna i VP 2001 har vid utgången av år 2000 utbetalats ca 1,6 mdkr för IT-satsningar. Detta är ca 53 % av vad som totalt utbetalats. Aktiviteten inom IT-området har alltså varit väsentligt större än inom de två andra områdena. Därtill finns för IT-området ca 189 mnkr som är bundna i gjorda åtaganden. Det kvarstående kapital Stiftelsen hade att planera för var vid årsskiftet 2000/01, ca 437 mnkr. Enligt VP 2001 avser Stiftelsen att trappa ned satsningarna inom IT-området så att de från år 2003 ligger på en nivå av ca 40 mnkr/år. Enligt VP 2001 bedriver Stiftelsen verksamheten inom IT-området under fem huvudrubriker med sammanlagt 13 underrubriker 24. Det är alltså en vitt förgrenad verksamhet. Förutom insatser för kompetensutveckling av lärare, den s.k. skolsatsningen, har insatser främst gjorts inom områdena handikapp, kultur, folkbildning, hälso- och sjukvård, uppbyggnad av infrastruktur (bl.a. bredband), kompetensutveckling av IT-lärare vid nya högskolor samt forskningsprogram inom området Lärande och IT. Granskningsgruppen valde att närmare granska ett av programmen, det så kallade skolutvecklingsprogrammet, som är det i särklass största. Inom detta område hade Stiftelsen fram till slutet av år 1999 satsat 470 mnkr. Projektet håller nu på att avslutas. För åren 2000 och 2001 finns en beslutsram om sammanlagt ca 20 mnkr och därefter i stort sett ingenting. Stiftelsens arbete inom området koncentreras nu på ett omfattande samarbete med IT i skolan (ItiS) för att sprida erfarenheter och re- 23. KK-stiftelsens verksamhetsplan 2001, s Ibid., s. 2 14

16 sultat från skolsatsningen. Stiftelsen medverkar också i det arbete som utförs inom Utbildningsdepartementet för att utveckla en långsiktig strategi för statens fortsatta insatser när det gäller skolutveckling med hjälp av IT som verktyg för perioden efter Enligt stadgarna skall Stiftelsen generellt främja användning av informationsteknologi. Det var den dåvarande styrelsen som beslutade att det inledningsvis skulle göras en stor satsning för eleverna i ungdomsskolan. Bakom detta låg dubbla förhoppningar, dels att IT skulle kunna revolutionera skolan, dels att skolan skulle bli ett verktyg för informationsteknikens spridning i samhället 25. Programmet IT i skolan håller nu på att avslutas. Sakinnehållet i ITskola har varit föremål för ett stort antal utvärderingar. Granskningsgruppen har intresserat sig för hur Stiftelsen genomfört programmet dvs. granskat beredning, genomförande, uppföljning och utvärdering. En redogörelse av gruppens granskning av programmet finns i bilaga 5, men granskningsgruppens slutsatser redovisas nedan: Redan när Stiftelsen bildades fanns stora förväntningar från skolvärlden att få medel för den IT-utveckling de insåg måste komma till stånd. Delvis som följd av detta yttre tryck kom projektet IT-skola att startas utan en ordentlig förstudie, utan definierade, utvärderingsbara mål och utan tydliga urvalskriterier. Dåvarande VD (1996) sa i en intervju att ett övergripande mål var erfarenhetsgenerering i systemförändrande riktning 26. Detta har varit dyrköpta erfarenheter. Stora projekt bör noggrant förberedas, definieras och genomföras med operativa mål i sikte. Granskningsgruppen är dock medveten om att KK-stiftelsen hade stora problem första tiden beroende på: disparata uppgifter, ett stort antal IT-ansökningar, VDbyten, förändringar av styrelsens sammansättning och en inte helt okomplicerad relation till regeringen. Stiftelsen har föranstaltat om flera omfattande utvärderingar av ITskola programmet vilket är bra. Trots dessa tycker granskningsgruppen det är svårt att skönja vilka konkreta resultat den stora satsningen givit. Resultaten ter sig i varje fall som magra i förhållande till de stora resurser som satsats. Detta framgår av den summering Jörgen Nissen gjort av det utvärderingsarbete som pågått sedan 1996: De 27 projekten, i kombination med stiftelsens övriga skolsatsning, har befrämjat användningen av IT i skolan men på ett mer generellt och övergripande sätt än genom övertygande exempel av teknikens förträfflighet som redskap i undervisningen. IT är inget trollspö man kan svepa över skolan för att frammana utveckling. Tekniken per se medför inte förändringar i någon specifik riktning utan beroende på hur undervisningen läggs upp kan IT ges en av fyra roller, lärobok, kunskapskälla, 25. Christer Isaksson, Restposten, KK-stiftelsen 2001, s Ulla Riis, Gunilla Jedeskog 1997: Teknik, pedagogik eller ekonomi?, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, s. 6 15

17 övningshäfte och inspiratör. Den idag dominerande IT-användningen är sökning efter information. Detta användningsområde är så dominerande att vi kan tala om IT som ett mångsidigt verktyg i enkelspårig användning. Spridningsverksamheten imponerar vad gäller volym och mångfald men mindre vad gäller den hänsyn som tagits till mottagaren i form av urval och systematik. De långsiktiga effekterna av den omfattande kompetensutvecklingen inom ramen för skolsatsningen är det för tidigt att bedöma. För framtiden rekommenderas nationella aktörer inom området IT skola att överge projektformen och istället betrakta det som en självklar del i det löpandet arbetet. 27 Det har under senare år skett en mycket bredare acceptans av IT i samhället som helhet, långt vidare än vad som gällde vid många skolor då de 27 projekten initierades Det är dock mycket svårt att bedöma de enskilda projektens överlevnadspotential inte minst då kostnader för återanskaffning av teknik framstår som olöst. I flera av projekten eller delprojekten kopplas frågan om överlevnad starkt till den ekonomiska situationen i kommunen visavi skolsatsningen. En tydlig oro kommer till uttryck där lärare och projektledare menar att i och med att projektmedlen tar slut kommer de resurser som utvecklingsarbetet medfört att försvinna, och en återgång till det gamla kommer att ske. Samtidigt är det också uppenbart att skolsatsningen visat att IT går att använda i skolan och att den låter sig kombineras med förnyelse av arbetet i skolan. 28 Stiftelsen beslöt att låta fristående konsulter välja ut projekt bland de många ansökningarna. Dessa konsulter har sedan kommit att sköta den fortsatta uppföljningen av programmet och ta på sig uppgiften att ge råd och stöd. Visserligen kan det vara klokt att använda externa konsulter för ett i tiden begränsat stort program, men granskningsgruppen finner att konsulterna här kommit att ha för många roller och en alltför dominerande ställning. Vidare har kostnaderna varit mycket höga. Under perioden har till Kunskapsbolaget utbetalats ca 54,7 mnkr och till Levintelligence under perioden 1996 aug 2001 ca 16,3 mnkr. Båda siffrorna är exklusive moms. Kunskapsbolaget och Levintelligence är företag som bildats av de av KK-stiftelsen engagerade konsulterna. En återkommande punkt i utvärderingarna är att satsningen borde ha startats med bred kompetensutveckling för lärare i skolan och för studerande vid lärarhögskolorna 29. Övriga projekt inom IT-området har granskningsgruppen inte granskat närmare, men noterar att Stiftelsen nu planerar att avsluta flertalet satsningar inom IT-området. Av de 18 olika poster som tas upp i tabell 3 i VP 2001 Sammanställning av planeringen är det bara två som föreslås få nämnvärda resurser år 2003 och/eller därefter. Dessa är: 27. Summering av utvärderings- och forskningsprojekt (Elois gruppen) rörande KKstiftelsens stora läns- och kommunbaserade skolutvecklingsprojekt, Jörgen Nissen Ibid. 29. Intervju med Ulla Riis, 28 maj,

18 Forskningsprogram om lärande och IT. Detta är en gemensam satsning för IT, KÖF och HÖG, där IT står för större delen av medlen. För planeringsperioden fram till 2007 har det preliminärt avsatts 100 mnkr. Särskilda insatser inom IT-området synes vara en samlingspost för insatser som av KK-stiftelsen bedöms som särskilt angelägna för att främja ITanvändningen och för andra angelägna ändamål som tidigare kunnat stödjas av KK-stiftelsen 29. Det rör sig alltså om en fortsatt verksamhet men på en väsentligt lägre nivå. Granskningsgruppens åsikt är att det sedan Stiftelsen bildades har skett en mycket snabb utveckling av IT-området och användandet av IT är nu tämligen självklart inom de flesta sektorer i samhället. Därför kan behovet av fortsatta satsningar för att främja användandet av IT ifrågasättas. Nu gäller det snarare att IT skall finna sin naturliga roll och omfattning. Område 2: Kunskaps- och Kompetensutbyte: Näringsliv/Högskola/Forskningsinstitut Detta område motsvarar stadgarnas paragraf 1 a, Stöd till kunskapsoch kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet och å andra sidan universitet, högskolor och forskningsinstitut. Enligt VP 2001 bedriver Stiftelsen denna verksamhet inom sju huvudrubriker 30. De tre största områdena är Expertkompetens, Företagsforskarskolor och Skogsindustriellt program. Expertkompetensprogrammet är planerat att fortgå fram till minst år Detsamma gäller företagsforskarskolor. För närvarande finns 13 sådana skolor med sammanlagt ca 150 doktorander 31. Det Skogsindustriella programmet planeras vara avslutat år 2003 och är en 6 7-årig satsning tillsammans med staten. Enligt tabeller i VP 2001 har vid utgången av år 2000 beslut fattats att allokera totalt ca 1,2 mdkr till området. För år 2001 är beslutsramen 347 mnkr. Planeringsförutsättningarna för åren är ca 548 mnkr. Granskningsgruppen valde att närmare granska två av utbildningarna inom Expertkompetens, nämligen Strategisk affärsutveckling (KrAft) och Upplevelseindustrin. Programmet Expertkompetens Programmet Expertkompetens skräddarsydda utbildningar för Sveriges företag, utgår från Stiftelsens nationella analys som visade att många små och medelstora företag (SMF) saknar resurser för att själva organisera kvalificerad utbildning för personal med nyckelfunktioner. Som regel saknar SMF egna kontakter med universitet, högskolor och industriforskningsinstitut, vilket gör det svårt för SMF att följa 29. KK-stiftelsens verksamhetsplan 2001, s Ibid., s Universitetsläraren, nummer 19, 2001, s. 6 17

19 forskningsfronten. Det omvända förhållandet, att högskolorna inte har tillräckliga kunskaper om näringslivets villkor, anser man också vara en faktor att ta med i beräkningen. KK-stiftelsen anser dessutom att högskolans företrädare behöver förstärka sina kontakter med företag för att själva få uppslag till nya forskningsuppgifter. Här åsyftas sannolikt den typ av näringslivsrelaterad forskning som Stiftelsen stöder, dvs. undersökningar av hur nya forskningsresultat skall implementeras i industriell verksamhet, eller forskning ägnad att få fram nya förbättrade metoder för produktion, effektivisera verksamheten, öka utbytet m.m., dvs. målinriktad forskning. Fri, grundläggande forskning förutsätts finansierad av staten. KK-stiftelsen anser att medvetenheten hos forskare på högskolor och universitet om möjligheten att omsätta forskningsresultat i företagsutveckling bör ökas, eftersom detta kan ha betydelse för den industriella utvecklingen i landet. Vidare anser KK-stiftelsen att om högskolorna hade kunskap om de behov som finns inom näringslivet skulle motiv finnas för utveckling av nya samhällsangelägna utbildningar. Stora resurser, 500 mnkr, har avsatts för programmet Expertkompetens, som är skräddarsydda korta utbildningar. Avsikten är att ta fram och marknadsföra utbildningar under en period på sex år. När KK-stiftelsens finansiering har upphört förväntas verksamheten bli självfinansierad. Inom programmet skall upp till tio nationella utbildningskonsortier skapas. Konsortierna skall byggas upp genom samverkan mellan universitet, högskolor och industriforskningsinstitut. De skall arrangera utbildningar efterfrågade av näringslivet. Varje konsortium skall verka inom ett definierat tillväxtområde. Utbildningarna skall vara kvalificerade och anpassade efter företagens behov och villkor och bestå av olika utbildningsmoment, som innehållsligt kan motsvara upp till akademisk magisternivå. Olika delar av utbildningarna skall kunna kombineras så att de bildar kurser skräddarsydda för enskilda företag. Konsortierna skall sträva efter att skapa pedagogiska modeller för att överföra forskningsresultat mellan högskola och företag. Ett viktigt mål är också att främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte företagare emellan. Kurserna skall vara rikstäckande och lämpligen kunna följas på distans, bl.a. via Internet. Universitet, högskolor och forskningsinstitut skall delta i utvecklingen av utbildningen. Programmet tros ha potential att leda till att nya nätverk bildas för kompetensutveckling och kompetensöverföring mellan företag, högskolor, universitet och industriforskningsinstitut. Delprogrammet KrAft KrAft står för kompetens, reflektion, affärsutveckling och tillväxt. Det övergripande målet med delprogrammet är att höja den allmänna kunskapsnivån hos företagsanställda med avseende på kunskapsområden av relevans för affärsutvecklande verksamhet. Förhoppningen är att detta skall leda till en djupare förståelse av den egna verksamheten och stimu- 18

20 lera till konkreta affärsutvecklingsprojekt. Ambitionen är också att utveckla varaktiga lärstrukturer strukturer som möjliggör kontinuerlig kompetensutveckling hos deltagande SMF. Konsortierna skall sträva efter att skapa pedagogiska modeller för att överföra forskningsresultat mellan högskola och företag. Ett viktigt mål är också att främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte företagare emellan. Det s.k. KrAft-konceptet är centralt i delprogrammet. En KrAftgrupp är tänkt att bestå av 6 10 företag, som vart och ett representeras av två personer. Beroende på bakgrunden kan deltagare i en KrAftgrupp vara mer eller mindre väl kända för varandra. Arbetet i en grupp leds av en KrAfthandledare och en projektledare. KrAfthandledaren skall vara en person med erfarenheter från arbete med företagsutveckling, företagsledning och nätverksarbete, dvs. vara en person med trovärdighet i företagskretsar. Projektledaren rekryteras från högskolan. Professorer, docenter, lektorer och i någon mån doktorander har knutits till KrAft som projektledare. Teamet KrAfthandledare-projektledare skall vara motorn i arbetet inom en KrAftgrupp. Företagen i gruppen definierar ett utvecklingstema, som vägleder gruppens vidare arbete. Exempel på utvecklingstema är Internationalisering, Omvärldsbevakning, Styrning och Ledning, Produktutveckling i Samarbete, Marknadsorientering etc. Från konsortiets sida är kravet att de olika teman som behandlas skall vara kopplade till affärsutveckling samt ha identifierbara, meningsfulla mål. Den ursprungliga tanken var att skapa pedagogiska modeller, där företagens behov av vidareutbildning driver fram utvecklingen av programmet. Motiverade personer från högskolan skapar nätverk, som i sin tur ger feedback till den framåtförande projektledningen. Så skaffar sig högskolan kunskaper med relevans för omvärlden. Även om högskolans representanter vanligen har liten kunskap om SMF, kan de genom sin analytiska förmåga bidra till att strukturera processen. Helt klart måste drivkraften i projekten härledas ur företagens behov. Som KK-stiftelsens utvärderare av programmet Göran Reitberger påpekar, är den ideala partnern en högskola med låga barriärer till företagsvärlden (ex Internationella Handelshögskolan i Jönköping), dvs. en högskola vars företrädare har erfarenheter från näringslivet redan innan deltagande i programmet. Denna situation är dock sällan för handen i Sverige, där högskolans företrädare snarare tar sin utgångspunkt i den egna forskningen. Detta kan vara en försvårande faktor i initialskedet men med ökande erfarenhet bör problemet försvinna. Den nu pågående försöksverksamheten skulle kunna ses som ett levande laboratorium, där man nu utvecklar ovan åsyftade pedagogiska modeller. Ambitionen med programmet är uppenbarligen mycket hög. Idén om en verksamhet där man bygger in funktioner och strukturer för att skapa samarbete, där också högskolans kompetens befrämjas genom inkorporering av kunskaper (kompetens) från omvärlden är utmärkt. Men med tanke på att det finns många andra organisationer med liknande utbildningsambitioner (exempelvis ALMI, NUTEK, olika konsultföretag och högskoleprogram) är det viktigt att KK-stiftelsen mycket tydligt definierar sin roll inom området, dvs. deklarerar hur dess verksamhet skiljer sig 19