KVA rapport 2002:1. Stiftelsen för Kunskapsoch Kompetensutveckling KK-stiftelsen. En granskning av verksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVA rapport 2002:1. Stiftelsen för Kunskapsoch Kompetensutveckling KK-stiftelsen. En granskning av verksamheten"

Transkript

1 KVA rapport 2002:1 Stiftelsen för Kunskapsoch Kompetensutveckling KK-stiftelsen En granskning av verksamheten

2 Stiftelsen för Kunskapsoch Kompetensutveckling KK-stiftelsen En granskning av verksamheten utförd av Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

3 KVA rapport 2002:1 Kungl. Vetenskapsakademien 2002 Grafisk form och produktion: Typoform Tryck: Svanbergs tryckeri i Växjö AB ISSN:

4 Innehåll Inledning 4 Stiftelsens uppgifter, nuvarande och framtida verksamhet 6 Stadgarna 6 Stiftelsens nuvarande strategi 6 Stiftelsens framtida strategi 7 Stiftelsens organisation, administration och ekonomi 9 Styrelsen 9 Verksamhet 9 Beredning av projekt 9 Ekonomi 10 Kapitalförvaltning 11 Återrapportering 12 Revision 12 Jäv 12 Upphandling 12 Utvärdering 12 Gruppens granskning av projekt 13 Område 1: Främjande av informationsteknologins användning 13 Område 2: Kunskaps- och kompetensutbyte: Näringsliv/ Högskola/Forskningsinstitut 17 Programmet Expertkompetens 17 Delprogrammet KrAft 18 Delprogrammet Upplevelseindustrin 21 Område 3: Forskning vid nya högskolor 24 Slutsatser och rekommendationer 29 Bakgrund 29 Slutsatser 29 Rekommendationer 31 Bilagor: 1. Förteckning över personer som lämnat underlag för granskningen Stadgar KK-stiftelsens styrelse Personal vid KK-stiftelsen IT och Skola 39

5 Inledning I samband med att löntagarfonderna avskaffades fattade riksdagen 1993 beslut om inrättande av två forskningsstiftelser, den Strategiska och den Miljöstrategiska samt om tillskott av kapital till Riksbankens Jubileumsfond. Genom att kapitalet växte möjliggjordes att ytterligare stiftelser inrättades Den största av dessa var Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Enligt av regeringen fastställda stadgar för de forskningsstiftelser som inrättats med löntagarfondsmedel äger Kungl. Vetenskapskapsakademien (KVA) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) rätt att granska deras verksamhet. En tidigare granskning av KK-stiftelsens verksamhet har skett, då för perioden juni Akademierna beslöt vintern 2001 att ånyo utföra en granskning av KK-stiftelsen. För detta ändamål utsåg KVA professorerna Uno Lindberg, Stockholms universitet och Thomas Olivecrona, Umeå universitet. IVA utsåg f.d. generaldirektör Birgit Erngren (ordf.) samt professor Thomas Falk, Svenskt Näringsliv. Granskningsgruppen har biträtts av Astrid Auraldsson från KVA:s kansli. 2 KVA har fastställt allmänna direktiv för granskningen av forskningsstiftelser. För granskningen av KK-stiftelsen har IVA anslutit sig till dessa direktiv. I direktiven betonas att granskningen i allt väsentligt skall fokusera på innehållsliga frågor, dvs. en verksamhets- och projektbedömning som görs från en vetenskaplig utgångspunkt 3. Vid sidan av den av IVA och KVA genomförda granskningen sker en fortlöpande revision av verksamheten. Granskningsgruppen beslöt, efter att ha tagit del av KK-stiftelsens verksamhetsplaner och årsberättelser för de senaste åren, att granskningen främst skulle omfatta de två senaste åren. Gruppen har också begränsat granskningen till vissa delprogram inom huvudområdena Kunskaps- och kompetensutbyte, Forskning vid nya högskolor och Främjande av informationsteknik. Detta innebär att gruppen endast granskat en del av KK-stiftelsens verksamhet, en verksamhet som är både komplex och omfattande. Det skall betonas att gruppens ambition inte varit att försöka finna brister i verksamheten eller att göra någon form av kameral granskning. Målsättningen har varit att försöka bidraga till en förbättring av KK-stiftelsens framtida verksamhet, dvs. att på ett konstruktivt sätt medverka till att de medel som KK-stiftelsen ansvarar för på bästa sätt främjar de ändamål som riksdagen fastställt. 1. Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen. En granskning av verksamheten 1994 juni Ingenjörsvetenskapsakademien, KVA mottog år 2001 ett anslag på kr från KK-stiftelsen, motsvarande siffra för IVA är 3,5 mnkr. KK-stiftelsen har även finansierat denna granskning. 3. Direktiv för granskning av forskningsstiftelserna fastställda av akademinämnden den 9 februari

6 Granskningsgruppen har gjort en omfattande genomgång av det material som ställts till gruppens förfogande och genomfört intervjuer med Stiftelsens ordförande, VD, handläggare vid stiftelsens kansli, projektledare, utvärderare m.fl. (bilaga 1). Det skriftliga material som granskats omfattar Stiftelsens stadgar, årsredovisningar, verksamhetsplaner, policydokument, styrelseprotokoll, utvärderingsrapporter samt ett flertal broschyrer där Stiftelsen berättar om och marknadsför sin verksamhet. Vidare har granskningsgruppen tagit del av riksdagsrevisorernas rapport 4. Granskningsgruppen har studerat såväl proposition som utbildningsutskottets betänkande men utgått från de av regeringen fastställda stadgarna för KK-stiftelsen och särskilt försökt fästa uppmärksamhet mot de konkreta resultat som uppnåtts Riksdagens revisorer, Stiftelser bildade med löntagarfondsmedel (samt bilagor) Rapport 1999/2000:6 5. Granskningsgruppen har sammanträtt 20 gånger varav ett 2-dagars internat samt ett 3-dagars universitets/högskolebesök. 5

7 Stiftelsens uppgifter, nuvarande och framtida verksamhet Stadgarna KK-stiftelsens ändamål är enligt stadgarna (bilaga 2): Stöd till kunskaps- och kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet och å andra sidan universitet, högskolor och forskningsinstitut. Detta skall ske genom att finansiera utbildning på doktors-, licentiatoch magisternivå, särskilt sådan som kan ske i samverkan med företag, att stödja omstrukturering av industriforskningsinstitut, att finansiera forskartjänster vid institutet och att finansiera tvärteknologiskt inriktade projekt som bedrivs i samarbete mellan institut. Av Stiftelsens tillgångar skall 25 % användas för den första uppgiften och detta kapital får förbrukas under minst tio år och 10 % i samband med omstrukturering av industriforskningsinstitut. Finansiering av forskning vid mindre och medelstora högskolor samt nya universitet, som tillkommit efter stiftelsens bildande inom särskilda profilområden. Detta skall ske genom att Stiftelsen svarar för delfinansiering av sådan forskning, som utvecklas i samverkan med det regionala näringslivet, där näringslivet svarar för resterande finansiering. Av Stiftelsens tillgångar skall 35 % användas för detta ändamål men endast avkastningen på det kapital som avsatts för ändamålet får förbrukas. Främjande av informationsteknik. Av Stiftelsens tillgångar skall 30 % användas för detta ändamål och detta kapital får förbrukas under minst fem år. Stiftelsens nuvarande strategi Enligt KK-stiftelsens hemsida verkar Stiftelsen för en bred användning av IT i samhället och stödjer forskning vid mindre och medelstora högskolor och nya universitet. Stiftelsen önskar även främja kunskapsutbyte mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut och det svenska näringslivet. Genom att sammanföra aktörer från olika områden vill KKstiftelsen medverka till att skapa nya idéer och utveckla ny kunskap och kompetens, som ett led i att stärka Sveriges konkurrenskraft. 6 Enligt Stiftelsen är verksamheten inte i första hand fokuserad på forskningen i sig utan mer på att hitta nya samarbetsformer inom utbildning och forskning, som att bygga forskningsprofiler på högskolor tillsammans med näringslivet. 6. KK-stiftelsens hemsida: 6

8 KK-stiftelsen har skapat unika tillgångar och etablerat en unik position i svenskt samhällsliv. Vi finns där människor, idéer och verksamheter strålar samman, vi finns i skärningspunkten, där kreativitet krävs, där nytt skapas. Vi bygger broar mellan det traditionella och udda, gammalt och nytt. Vår position är mötet (Madeleine Caesar, VD för KK-stiftelsen). 7 Stiftelsens framtida strategi Under år 2000 fattades beslut om genomgripande förändringar av Stiftelsens strategi. I början av året tog kansliet med hjälp av externa konsulter fram ett dokument kallat Uppgradera Sverige en strategi för kunskapsspridning och kunskapstillväxt. Detta dokument diskuterades i styrelsen maj I dokumentet framförs åsikten att KK-stiftelsens hittillsvarande satsningar gett upphov till en utvecklingspotential som ännu inte utnyttjats. Denna utvecklingspotential är enligt dokumentet förknippad med det informella, vittförgrenade nätverk av personer som på något sätt är berörda av de olika projekt som Stiftelsen drivit. Man borde kunna stimulera framväxten av ny kunskap och kompetens genom att erbjuda arenor där människor i deras växande nätverk kan mötas och där idéer och innovationer kan genereras 8. Tanken är att, förutom att medverka till att projekterfarenheter kommer till användning, skulle Stiftelsen kunna bidra till att skapa processer som ökar takten i tillväxten av kunskap i Sverige 9. Så föds konceptet Uppgradera Sverige. I dokumentet Uppgradera Sverige sägs vidare: I den utbildningspolitiska debatten beskrivs högskoleutbildningen ofta som avgörande för att öka tillväxten och minska risken för arbetslöshet för den enskilde. KK-stiftelsens uppdrag har också tonvikt på att främja tillväxt och spridning av akademisk kunskap. I det moderna samhället är det emellertid alltmer tydligt att det traditionella kompetensbegreppet har sina begränsningar. För framgång i moderna företag krävs ett holistiskt synsätt där medarbetare kan hantera enskilda detaljer, som kräver specialkompetens, och samtidigt se till de större sammanhangen. I begreppet kompetens ryms också erfarenhet, kontakt, kreativitet och värderingar. En viktig kompetens är förmågan att exploatera kunskaper i vid mening för att utveckla nya företag och leda komplexa företagsstrukturer. 10 Vid styrelsemötet i maj 2000 beslöt man att uppdra åt VD att vidareutveckla den strategi för kunskapsspridning och kunskapstillväxt som presenterats samt att arbeta vidare med lanseringen av begreppet Uppgradera Sverige KK-stiftelsens verksamhetsberättelse 2000, s Bilaga 7, dagordningspunkt 11 vid KK-stiftelsens styrelsesammanträde Ibid. 10. PM rörande projektet Uppgradera Sverige en strategi för kunskapsspridning och kun skapstillväxt, Bilaga 7, dagordningspunkt 11 vid KK-stiftelsens styrelsesammanträde

9 Som granskningsgruppen förstår det hela anser KK-stiftelsen att det finns en myckenhet av kompetens att mobilisera inom deras nätverk utöver den som står att finna inom den akademiska världen. Den nya strategin går ut på att låta dessa erfarenheter, kontakter, denna kreativitet och dessa värderingar komma till användning för att skapa en typ av processer, som tros föda helt nya idéer och medverka till ett innovativt klimat i näringslivet och den akademiska världen. Utgående från detta utarbetade VD en promemoria angående KKstiftelsens långsiktiga inriktning. Vid styrelsesammanträdet i oktober 2000 ställde man sig bakom denna promemoria. Innebörden av detta beslut är att Stiftelsen skall vara en långsiktig aktör även inom områden där stadgarna medger att kapitalet får förbrukas. Utbetalningarna skall begränsas så att Stiftelsen skall kunna vara verksam inom ett brett fält t.o.m. år VD:s bedömning är att Stiftelsen kommer att kunna göra nya åtaganden på en genomsnittlig nivå om totalt 270 miljoner kr per år t.o.m och har goda möjligheter att bibehålla denna nivå fram till KK-stiftelsens långsiktiga strategiska inriktning, PM , s. 1 8

10 Verksamhetens organisation, administration och ekonomi Styrelsen Stiftelsens styrelse skall bestå av minst nio och högst tretton ledamöter och utses och entledigas av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser även ordförande. Stiftelsens första styrelse utsågs av regeringen sommaren Ordförande för Stiftelsen har varit: Rektor Staffan Burenstam Linder ( ), Landshövding Börje Hörnlund ( ), samt nuvarande styrelseordförande Olof Johansson (1999 ). VD för Stiftelsen har varit Anders Flodström ( ), Bjarne Kirsebom ( ), samt nuvarande VD Madeleine Caesar (1999 ). Nuvarande styrelse se bilaga 3. Verksamhet KK-stiftelsens verksamhet drivs av anställd personal och till viss del av experter/konsulter som arbetar med vissa områden och aktiviteter. Kansliet består av ca 44 personer (bilaga 4). Beredning, utbetalning av medel samt uppföljning av flertalet av de ca 1300 beviljade projekten ligger inom kansliet. Därtill har det anlitats konsulter i stor omfattning för uppföljning av projekt inom bl. a. programmet IT-skola. Beredning av projekt Projekt över 2 mnkr bereds av Stiftelsens beredningsgrupper. Fyra fasta beredningsgrupper fungerar som rådgivande till KK-stiftelsens VD. Ledamöterna utses av styrelsen. Grupperna bereder ärenden och ger råd i policyfrågor. De har ansvar för fyra olika områden. SAM-beredningsgruppen bereder ärenden inom KK-stiftelsens satsningar på samverkan och kunskapsutbyte mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut och det svenska näringslivet. HÖG-beredningsgruppen bereder ansökningar om stöd till uppbyggnad av forskningsmiljöer vid mindre/medelstora högskolor och nya universitet. IT-beredningsgruppen bereder ärenden med anknytning till Stiftelsens IT-satsningar. IA-beredningsgruppen arbetar med frågor som har anknytning till information och attitydpåverkan, till exempel KK-stiftelsens externa informationsarbete. Om ett projekt får avslag lämnas skriftliga motiveringar. 9

11 Ekonomi KK-stiftelsen tilldelades år 1994 ett stiftelsekapital på 3,6 mdkr. År 1997 hade Stiftelsen satsat ca 400 mnkr i olika projekt men tack vare den goda börsutvecklingen hade kapitalet ökat till 6 mdkr kronor. Vid slutet av år 2000 hade ca 4,5 mdkr lagts in i olika projekt samtidigt som Stiftelsens kapital ökat till 7 mdkr. 13 Enligt Stiftelsens stadgar får vissa delar av kapitalet förbrukas inom minst 5 år och vissa inom minst 10 år. För den del av ursprungskapitalet som avsåg forskning vid nya högskolor/universitet (35 %, 1,26 mdkr) får endast avkastningen användas. Översikt av Stiftelsens kapitalutveckling och satsningar 0mråde Totalt IT Köf Hög Institut fritt bundet Ursprungligt kapital Utbetalat tom Kapital Därav bundet Reserv kursvärdesfall Disponibelt för planering Siffrorna i tabellen är tagna från KK-stiftelsens Verksamhetsplan 2001 (VP). Det ursprungliga kapitalet var 3,6 mdkr. Vid utgången av år 2000 hade man betalat ut drygt 3 mdkr men hade ändå ett kapital på drygt 6,7 mdkr, alltså nästan dubbelt så mycket som vid starten. Kapitalvinsten har fördelats till de olika områdena. Området finansiering av forskning vid mindre och medelstora högskolor samt nya universitet, som tillkommit efter stiftelsens bildande, inom särskilda profilområden (HÖG) fick enligt stadgarna 35 % av kapitalet. Man har räknat upp (värdesäkrat) detta kapital (HÖG bundet) i enlighet med konsumentprisindex. Därigenom hade det vid utgången av år 2000 stigit till 1355 mnkr. Detta områdes del av kursvinsterna har lagts i en post HÖG fritt som vid utgången av år 2000 vuxit till 2107 mnkr. Man har härigenom skapat ett utrymme av fritt disponibelt kapital som möjliggör större satsningar inom HÖG-området än vad bara avkastningen på det ursprungliga kapitalet skulle ha medgett. Data för figuren på s. 10 är framräknade från VP Kvarvarande kapital innefattar dels det som Stiftelsen redovisar som disponibelt, dels vad man satt av som reserv för kursvärdesfall. För området HÖG har det bundna och det fria kapitalet summerats. 13. Christer Isaksson, Restposten, KK-stiftelsen, s

12 Ursprungligt kapital, gjorda satsningar och kvarvarande kapital inom de olika områdena som procent av totalt 60% 50% 40% 30% Ursprungligt kapital Utbetalat tom 2000 Åtaganden Kvarvarande kapital 20% 10% 0% IT KÖF HÖG Institut Figuren visar att satsningarna varit mycket olika inom olika områden. IT-området fick 30 % av det ursprungliga kapitalet men har svarat för mer än 50 % av gjorda utbetalningar. Av det kvarvarande kapitalet är det bara drygt 10 % som faller inom IT. Detta är i enlighet med stadgarnas avsikt att kapitalet inom detta område skall förbrukas. Inom området stöd till forskningsinstitut har man också gjort ganska stora utbetalningar och har bara en mindre del av kapitalet kvar. Inom stöd till kunskaps- och kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet och å andra sidan universitet, högskolor och forskningsinstitut (KÖF) har utbetalningarna varit en något mindre andel än vad som motsvarar det ursprungliga kapitalets fördelning, men man har å andra sidan stora åtaganden inom detta område. Det kvarvarande kapitalet är nära den ursprungliga andelen, 25 %. Bara drygt 10 % av utbetalningarna hittills ligger inom HÖG-området, att jämföra med 35 % av det ursprungliga kapitalet. Kvarvarande medel utgör mer än 50 % av vad som totalt finns kvar. Detta avspeglar stadgarnas regel om att bara avkastningen skulle få användas, samt att detta är Stiftelsens långsiktiga och bestående område. Kapitalförvaltning Förmögenhetsförvaltningen sköts av Stiftelsens egen kapitalförvaltare, som är anställd på kansliet. Denne skall följa det placeringsreglemente som Stiftelsens styrelse har beslutat om. Det finns även ett Kapitalutskott, vilket diskuterar placeringsstrategier m.m. Kapitalförvaltaren redovisar sitt arbete vid varje styrelsesammanträde. En alternativ kapitalplaceringsstrategi har utarbetats för att träda i kraft om Stiftelsens egen kapitalförvaltare ej kan fullfölja sitt uppdrag, avtal har för detta ändamål slutits med Kammarkollegiet Styrelseprotokoll

13 Återrapportering Principer för återrapportering framgår av avtalen. Varje projekt som beviljats stöd skall inlämna ekonomisk redovisning samt verksamhetsrapport. Revision Jäv Revisor från revisionsbyrå står för siffergranskningen av Stiftelsens verksamhet och den av Riksrevisionsverket utsedda revisorn summerar den gångna verksamheten inför årsredovisningen 15. De fyra revisorerna, två från Ernst & Young, en från RRV och en lekmannarevisor delar granskningsarbetet mellan sig, varvid siffergranskningen huvudsakligen sköts av Ernst & Young. Stiftelsen har valt att följa offentlighetsprincipen. Jävsbestämmelserna omfattar samtliga medarbetare 16. Jävsbestämmelserna omfattar även styrelsen och ledamöter i beredningsgrupper. Upphandling Utvärdering Stiftelsen tillämpar lagen om offentlig upphandling 17. Stiftelsen har utarbetat en metodhandbok där bl.a. upphandlingsmetoderna tas upp. Enligt stadgarna skall Stiftelsen se till att verksamheten utvärderas regelbundet. KK-stiftelsen anser att utvärderingar och rapporter är ett viktigt steg i den strategiska planeringen. Genom utvärderingar hoppas den kunna kartlägga och bedöma åtgärder och resultat med syfte att förbättra verksamheten i framtiden. Stiftelsen utvärderar inte alla projekt den gett stöd till. Däremot sker en uppföljning av samtliga projekt. Stiftelsen utarbetade år 2000 en utvärderingsstrategi som bl.a. anger de principer som ligger till grund för urvalet av de projekt som Stiftelsen väljer att utvärdera. Stiftelsen har tillsatt en referensgrupp som arbetar som stöd till utvärderingschefen. Gruppen diskuterar prioriteringar, inriktning av enskilda utvärderingar, upphandling, kvalitetssäkring med mera. Utvärderingsbudgeten för år 2001 är ca 12,6 mnkr Riksdagens revisorer, Bilagor till stiftelser bildade med löntagarfondsmedel, Rapport 1999/2000:6, s Ibid., s Ibid., s Utvärderingsstrategi för KK-stiftelsen,

14 Gruppens granskning av projekt Granskningsgruppen valde att granska vissa projekt/program inom vardera av KK-stiftelsens tre verksamhetsområden. Den har inte granskat någon del av stödet till omstrukturering av industriforskningsinstitut. Inom området Främjande av informationsteknik (IT) valde gruppen att fortsätta den granskning som IVA/KVA:s tidigare granskningsgrupp gjorde, nämligen programmet IT-skola, ett program som nu är i en avslutningsfas. Inom Stöd till kunskaps- och kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet och å andra sidan universitet, högskolor och forskningsinstitut (KÖF) valdes två av Expertutbildningarna, nämligen Strategisk affärsutveckling och Upplevelseindustrin. Inom Finansiering av forskning vid mindre och medelstora högskolor samt nya universitet, som tillkommit efter stiftelsens bildande, inom särskilda profilområden (HÖG) valde granskningsgruppen att besöka tre av de nya högskolorna/universiteten, Mälardalens högskola, Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla samt Örebro universitet för att genom intervjuer med högskoleledning, lärare och företagsrepresentanter få information om respektive högskolas samarbete med KK-stiftelsen. Område 1: Främjande av informationsteknologins användning Detta område motsvarar stadgarnas paragraf 1 c, som har anvisningarna att främja en spridd användning av informationsteknologi, varvid stiftelsen skall hålla sig noga underrättad om den verksamhet som bedrivs av regeringens kommission för informationsteknik. Regeringen inrättade 1994 en IT-kommission, vars mål var att stimulera en bred användning av informationsteknologi i syfte att förbättra människors livskvalité samt Sveriges konkurrenssituation 19. IT började vid denna tid bli ett hett ämne. Samhället genomsyrades av en stor tilltro på IT som drivkraft för tillväxt och framtidstro. 20 I ett brev från statsminister Carl Bildt till Stiftelsen år 1994, beskrivs hur IT-kommissionen ville se KK-stiftelsen arbeta. En nationell aktion föreslås för att stimulera skolor och kommuner att brett introducera och utnyttja informationsteknologin i undervisningen. Bildt fortsätter med att beskriva hur IT-kommissionen ville se kampanjen läggas upp Insatserna bör utgå från och stimulera ett lokalt engagemang 21. Stiftelsen själv säger: Metoden att premiera de bästa projekten är kontroversiell och avvikande, vår gängse utbildningspolitik är att ge alla lika mycket. KK-stiftelsen framstår som en utmanare, Christer Isaksson, Restposten, KK-stiftelsen, s Ibid., s Ibid., s Ibid., s. 9 13

15 KK-stiftelsen beskriver i VP 2001 sin vision inom IT-området som följer 23 : KK:s insatser främjar en ökad IT-användning som bidrar till att utveckla verksamheten och höja kvaliteten inom utbildning, näringsliv, sjukvård och till dessa anknutna verksamheter genom utveckling och spridning av kunskap, samutnyttjande av resurser och samverkan i övrigt samt säkrande av teknisk tillförlitlighet. KK:s insatser bidrar till att göra information om informationsteknologins möjligheter och effekter bättre tillgänglig genom att en informationsinfrastruktur har byggts upp som knyter utbildningssystemet närmare näringslivet och andra viktiga samarbetsparter och utvecklar samverkan inom dessa grupper. KK:s insatser bidrar till att alla kan få möjlighet att utnyttja de möjligheter som informationsteknologin ger. I stadgarna står att 30 procent av stiftelsens tillgångar avser främjande av användning av informationsteknik. Denna del av kapitalet får förbrukas under minst fem år. Medlen bör fördelas efter förslag från ett organ för prioritering m.m., som under stiftelsens styrelse är skild från fondens övriga verksamhet. Enligt tabellerna i VP 2001 har vid utgången av år 2000 utbetalats ca 1,6 mdkr för IT-satsningar. Detta är ca 53 % av vad som totalt utbetalats. Aktiviteten inom IT-området har alltså varit väsentligt större än inom de två andra områdena. Därtill finns för IT-området ca 189 mnkr som är bundna i gjorda åtaganden. Det kvarstående kapital Stiftelsen hade att planera för var vid årsskiftet 2000/01, ca 437 mnkr. Enligt VP 2001 avser Stiftelsen att trappa ned satsningarna inom IT-området så att de från år 2003 ligger på en nivå av ca 40 mnkr/år. Enligt VP 2001 bedriver Stiftelsen verksamheten inom IT-området under fem huvudrubriker med sammanlagt 13 underrubriker 24. Det är alltså en vitt förgrenad verksamhet. Förutom insatser för kompetensutveckling av lärare, den s.k. skolsatsningen, har insatser främst gjorts inom områdena handikapp, kultur, folkbildning, hälso- och sjukvård, uppbyggnad av infrastruktur (bl.a. bredband), kompetensutveckling av IT-lärare vid nya högskolor samt forskningsprogram inom området Lärande och IT. Granskningsgruppen valde att närmare granska ett av programmen, det så kallade skolutvecklingsprogrammet, som är det i särklass största. Inom detta område hade Stiftelsen fram till slutet av år 1999 satsat 470 mnkr. Projektet håller nu på att avslutas. För åren 2000 och 2001 finns en beslutsram om sammanlagt ca 20 mnkr och därefter i stort sett ingenting. Stiftelsens arbete inom området koncentreras nu på ett omfattande samarbete med IT i skolan (ItiS) för att sprida erfarenheter och re- 23. KK-stiftelsens verksamhetsplan 2001, s Ibid., s. 2 14

16 sultat från skolsatsningen. Stiftelsen medverkar också i det arbete som utförs inom Utbildningsdepartementet för att utveckla en långsiktig strategi för statens fortsatta insatser när det gäller skolutveckling med hjälp av IT som verktyg för perioden efter Enligt stadgarna skall Stiftelsen generellt främja användning av informationsteknologi. Det var den dåvarande styrelsen som beslutade att det inledningsvis skulle göras en stor satsning för eleverna i ungdomsskolan. Bakom detta låg dubbla förhoppningar, dels att IT skulle kunna revolutionera skolan, dels att skolan skulle bli ett verktyg för informationsteknikens spridning i samhället 25. Programmet IT i skolan håller nu på att avslutas. Sakinnehållet i ITskola har varit föremål för ett stort antal utvärderingar. Granskningsgruppen har intresserat sig för hur Stiftelsen genomfört programmet dvs. granskat beredning, genomförande, uppföljning och utvärdering. En redogörelse av gruppens granskning av programmet finns i bilaga 5, men granskningsgruppens slutsatser redovisas nedan: Redan när Stiftelsen bildades fanns stora förväntningar från skolvärlden att få medel för den IT-utveckling de insåg måste komma till stånd. Delvis som följd av detta yttre tryck kom projektet IT-skola att startas utan en ordentlig förstudie, utan definierade, utvärderingsbara mål och utan tydliga urvalskriterier. Dåvarande VD (1996) sa i en intervju att ett övergripande mål var erfarenhetsgenerering i systemförändrande riktning 26. Detta har varit dyrköpta erfarenheter. Stora projekt bör noggrant förberedas, definieras och genomföras med operativa mål i sikte. Granskningsgruppen är dock medveten om att KK-stiftelsen hade stora problem första tiden beroende på: disparata uppgifter, ett stort antal IT-ansökningar, VDbyten, förändringar av styrelsens sammansättning och en inte helt okomplicerad relation till regeringen. Stiftelsen har föranstaltat om flera omfattande utvärderingar av ITskola programmet vilket är bra. Trots dessa tycker granskningsgruppen det är svårt att skönja vilka konkreta resultat den stora satsningen givit. Resultaten ter sig i varje fall som magra i förhållande till de stora resurser som satsats. Detta framgår av den summering Jörgen Nissen gjort av det utvärderingsarbete som pågått sedan 1996: De 27 projekten, i kombination med stiftelsens övriga skolsatsning, har befrämjat användningen av IT i skolan men på ett mer generellt och övergripande sätt än genom övertygande exempel av teknikens förträfflighet som redskap i undervisningen. IT är inget trollspö man kan svepa över skolan för att frammana utveckling. Tekniken per se medför inte förändringar i någon specifik riktning utan beroende på hur undervisningen läggs upp kan IT ges en av fyra roller, lärobok, kunskapskälla, 25. Christer Isaksson, Restposten, KK-stiftelsen 2001, s Ulla Riis, Gunilla Jedeskog 1997: Teknik, pedagogik eller ekonomi?, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, s. 6 15

17 övningshäfte och inspiratör. Den idag dominerande IT-användningen är sökning efter information. Detta användningsområde är så dominerande att vi kan tala om IT som ett mångsidigt verktyg i enkelspårig användning. Spridningsverksamheten imponerar vad gäller volym och mångfald men mindre vad gäller den hänsyn som tagits till mottagaren i form av urval och systematik. De långsiktiga effekterna av den omfattande kompetensutvecklingen inom ramen för skolsatsningen är det för tidigt att bedöma. För framtiden rekommenderas nationella aktörer inom området IT skola att överge projektformen och istället betrakta det som en självklar del i det löpandet arbetet. 27 Det har under senare år skett en mycket bredare acceptans av IT i samhället som helhet, långt vidare än vad som gällde vid många skolor då de 27 projekten initierades Det är dock mycket svårt att bedöma de enskilda projektens överlevnadspotential inte minst då kostnader för återanskaffning av teknik framstår som olöst. I flera av projekten eller delprojekten kopplas frågan om överlevnad starkt till den ekonomiska situationen i kommunen visavi skolsatsningen. En tydlig oro kommer till uttryck där lärare och projektledare menar att i och med att projektmedlen tar slut kommer de resurser som utvecklingsarbetet medfört att försvinna, och en återgång till det gamla kommer att ske. Samtidigt är det också uppenbart att skolsatsningen visat att IT går att använda i skolan och att den låter sig kombineras med förnyelse av arbetet i skolan. 28 Stiftelsen beslöt att låta fristående konsulter välja ut projekt bland de många ansökningarna. Dessa konsulter har sedan kommit att sköta den fortsatta uppföljningen av programmet och ta på sig uppgiften att ge råd och stöd. Visserligen kan det vara klokt att använda externa konsulter för ett i tiden begränsat stort program, men granskningsgruppen finner att konsulterna här kommit att ha för många roller och en alltför dominerande ställning. Vidare har kostnaderna varit mycket höga. Under perioden har till Kunskapsbolaget utbetalats ca 54,7 mnkr och till Levintelligence under perioden 1996 aug 2001 ca 16,3 mnkr. Båda siffrorna är exklusive moms. Kunskapsbolaget och Levintelligence är företag som bildats av de av KK-stiftelsen engagerade konsulterna. En återkommande punkt i utvärderingarna är att satsningen borde ha startats med bred kompetensutveckling för lärare i skolan och för studerande vid lärarhögskolorna 29. Övriga projekt inom IT-området har granskningsgruppen inte granskat närmare, men noterar att Stiftelsen nu planerar att avsluta flertalet satsningar inom IT-området. Av de 18 olika poster som tas upp i tabell 3 i VP 2001 Sammanställning av planeringen är det bara två som föreslås få nämnvärda resurser år 2003 och/eller därefter. Dessa är: 27. Summering av utvärderings- och forskningsprojekt (Elois gruppen) rörande KKstiftelsens stora läns- och kommunbaserade skolutvecklingsprojekt, Jörgen Nissen Ibid. 29. Intervju med Ulla Riis, 28 maj,

18 Forskningsprogram om lärande och IT. Detta är en gemensam satsning för IT, KÖF och HÖG, där IT står för större delen av medlen. För planeringsperioden fram till 2007 har det preliminärt avsatts 100 mnkr. Särskilda insatser inom IT-området synes vara en samlingspost för insatser som av KK-stiftelsen bedöms som särskilt angelägna för att främja ITanvändningen och för andra angelägna ändamål som tidigare kunnat stödjas av KK-stiftelsen 29. Det rör sig alltså om en fortsatt verksamhet men på en väsentligt lägre nivå. Granskningsgruppens åsikt är att det sedan Stiftelsen bildades har skett en mycket snabb utveckling av IT-området och användandet av IT är nu tämligen självklart inom de flesta sektorer i samhället. Därför kan behovet av fortsatta satsningar för att främja användandet av IT ifrågasättas. Nu gäller det snarare att IT skall finna sin naturliga roll och omfattning. Område 2: Kunskaps- och Kompetensutbyte: Näringsliv/Högskola/Forskningsinstitut Detta område motsvarar stadgarnas paragraf 1 a, Stöd till kunskapsoch kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet och å andra sidan universitet, högskolor och forskningsinstitut. Enligt VP 2001 bedriver Stiftelsen denna verksamhet inom sju huvudrubriker 30. De tre största områdena är Expertkompetens, Företagsforskarskolor och Skogsindustriellt program. Expertkompetensprogrammet är planerat att fortgå fram till minst år Detsamma gäller företagsforskarskolor. För närvarande finns 13 sådana skolor med sammanlagt ca 150 doktorander 31. Det Skogsindustriella programmet planeras vara avslutat år 2003 och är en 6 7-årig satsning tillsammans med staten. Enligt tabeller i VP 2001 har vid utgången av år 2000 beslut fattats att allokera totalt ca 1,2 mdkr till området. För år 2001 är beslutsramen 347 mnkr. Planeringsförutsättningarna för åren är ca 548 mnkr. Granskningsgruppen valde att närmare granska två av utbildningarna inom Expertkompetens, nämligen Strategisk affärsutveckling (KrAft) och Upplevelseindustrin. Programmet Expertkompetens Programmet Expertkompetens skräddarsydda utbildningar för Sveriges företag, utgår från Stiftelsens nationella analys som visade att många små och medelstora företag (SMF) saknar resurser för att själva organisera kvalificerad utbildning för personal med nyckelfunktioner. Som regel saknar SMF egna kontakter med universitet, högskolor och industriforskningsinstitut, vilket gör det svårt för SMF att följa 29. KK-stiftelsens verksamhetsplan 2001, s Ibid., s Universitetsläraren, nummer 19, 2001, s. 6 17

19 forskningsfronten. Det omvända förhållandet, att högskolorna inte har tillräckliga kunskaper om näringslivets villkor, anser man också vara en faktor att ta med i beräkningen. KK-stiftelsen anser dessutom att högskolans företrädare behöver förstärka sina kontakter med företag för att själva få uppslag till nya forskningsuppgifter. Här åsyftas sannolikt den typ av näringslivsrelaterad forskning som Stiftelsen stöder, dvs. undersökningar av hur nya forskningsresultat skall implementeras i industriell verksamhet, eller forskning ägnad att få fram nya förbättrade metoder för produktion, effektivisera verksamheten, öka utbytet m.m., dvs. målinriktad forskning. Fri, grundläggande forskning förutsätts finansierad av staten. KK-stiftelsen anser att medvetenheten hos forskare på högskolor och universitet om möjligheten att omsätta forskningsresultat i företagsutveckling bör ökas, eftersom detta kan ha betydelse för den industriella utvecklingen i landet. Vidare anser KK-stiftelsen att om högskolorna hade kunskap om de behov som finns inom näringslivet skulle motiv finnas för utveckling av nya samhällsangelägna utbildningar. Stora resurser, 500 mnkr, har avsatts för programmet Expertkompetens, som är skräddarsydda korta utbildningar. Avsikten är att ta fram och marknadsföra utbildningar under en period på sex år. När KK-stiftelsens finansiering har upphört förväntas verksamheten bli självfinansierad. Inom programmet skall upp till tio nationella utbildningskonsortier skapas. Konsortierna skall byggas upp genom samverkan mellan universitet, högskolor och industriforskningsinstitut. De skall arrangera utbildningar efterfrågade av näringslivet. Varje konsortium skall verka inom ett definierat tillväxtområde. Utbildningarna skall vara kvalificerade och anpassade efter företagens behov och villkor och bestå av olika utbildningsmoment, som innehållsligt kan motsvara upp till akademisk magisternivå. Olika delar av utbildningarna skall kunna kombineras så att de bildar kurser skräddarsydda för enskilda företag. Konsortierna skall sträva efter att skapa pedagogiska modeller för att överföra forskningsresultat mellan högskola och företag. Ett viktigt mål är också att främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte företagare emellan. Kurserna skall vara rikstäckande och lämpligen kunna följas på distans, bl.a. via Internet. Universitet, högskolor och forskningsinstitut skall delta i utvecklingen av utbildningen. Programmet tros ha potential att leda till att nya nätverk bildas för kompetensutveckling och kompetensöverföring mellan företag, högskolor, universitet och industriforskningsinstitut. Delprogrammet KrAft KrAft står för kompetens, reflektion, affärsutveckling och tillväxt. Det övergripande målet med delprogrammet är att höja den allmänna kunskapsnivån hos företagsanställda med avseende på kunskapsområden av relevans för affärsutvecklande verksamhet. Förhoppningen är att detta skall leda till en djupare förståelse av den egna verksamheten och stimu- 18

20 lera till konkreta affärsutvecklingsprojekt. Ambitionen är också att utveckla varaktiga lärstrukturer strukturer som möjliggör kontinuerlig kompetensutveckling hos deltagande SMF. Konsortierna skall sträva efter att skapa pedagogiska modeller för att överföra forskningsresultat mellan högskola och företag. Ett viktigt mål är också att främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte företagare emellan. Det s.k. KrAft-konceptet är centralt i delprogrammet. En KrAftgrupp är tänkt att bestå av 6 10 företag, som vart och ett representeras av två personer. Beroende på bakgrunden kan deltagare i en KrAftgrupp vara mer eller mindre väl kända för varandra. Arbetet i en grupp leds av en KrAfthandledare och en projektledare. KrAfthandledaren skall vara en person med erfarenheter från arbete med företagsutveckling, företagsledning och nätverksarbete, dvs. vara en person med trovärdighet i företagskretsar. Projektledaren rekryteras från högskolan. Professorer, docenter, lektorer och i någon mån doktorander har knutits till KrAft som projektledare. Teamet KrAfthandledare-projektledare skall vara motorn i arbetet inom en KrAftgrupp. Företagen i gruppen definierar ett utvecklingstema, som vägleder gruppens vidare arbete. Exempel på utvecklingstema är Internationalisering, Omvärldsbevakning, Styrning och Ledning, Produktutveckling i Samarbete, Marknadsorientering etc. Från konsortiets sida är kravet att de olika teman som behandlas skall vara kopplade till affärsutveckling samt ha identifierbara, meningsfulla mål. Den ursprungliga tanken var att skapa pedagogiska modeller, där företagens behov av vidareutbildning driver fram utvecklingen av programmet. Motiverade personer från högskolan skapar nätverk, som i sin tur ger feedback till den framåtförande projektledningen. Så skaffar sig högskolan kunskaper med relevans för omvärlden. Även om högskolans representanter vanligen har liten kunskap om SMF, kan de genom sin analytiska förmåga bidra till att strukturera processen. Helt klart måste drivkraften i projekten härledas ur företagens behov. Som KK-stiftelsens utvärderare av programmet Göran Reitberger påpekar, är den ideala partnern en högskola med låga barriärer till företagsvärlden (ex Internationella Handelshögskolan i Jönköping), dvs. en högskola vars företrädare har erfarenheter från näringslivet redan innan deltagande i programmet. Denna situation är dock sällan för handen i Sverige, där högskolans företrädare snarare tar sin utgångspunkt i den egna forskningen. Detta kan vara en försvårande faktor i initialskedet men med ökande erfarenhet bör problemet försvinna. Den nu pågående försöksverksamheten skulle kunna ses som ett levande laboratorium, där man nu utvecklar ovan åsyftade pedagogiska modeller. Ambitionen med programmet är uppenbarligen mycket hög. Idén om en verksamhet där man bygger in funktioner och strukturer för att skapa samarbete, där också högskolans kompetens befrämjas genom inkorporering av kunskaper (kompetens) från omvärlden är utmärkt. Men med tanke på att det finns många andra organisationer med liknande utbildningsambitioner (exempelvis ALMI, NUTEK, olika konsultföretag och högskoleprogram) är det viktigt att KK-stiftelsen mycket tydligt definierar sin roll inom området, dvs. deklarerar hur dess verksamhet skiljer sig 19

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

KK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office

KK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office KK höstlansering 2015 Grants and Innovation Office Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft KK-stiftelsens medel syftar till att bygga ihop forskningsuppbyggnad och kompetensutvecklingsprogram för att sträva

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Förnyad upphandling för drift och utveckling av Innovativ Kultur 2015

Förnyad upphandling för drift och utveckling av Innovativ Kultur 2015 Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2014-08-13 Handläggare Anne Lund Telefon: 08-508 31 926 Till Kulturnämnden 2014-08-26 Nr 19 Förnyad upphandling för drift och utveckling

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet 2014-2016 Bakgrund och allmänna förutsättningar Mellan Norrköpings kommun (Kommunen) och Linköpings universitet (LiU) finns

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Internet of Things Sverige regler för samverkan

Internet of Things Sverige regler för samverkan Internet of Things Sverige regler för samverkan Fastställd av prefekten vid institutionen för informationsteknologi Allmänt 1 Bakgrund Strategiska innovationsprogram är en del av Vinnova, Energimyndigheten

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet.

Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bilaga till beslut om bidrag Version 2011:2 Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. 1. Tillämpning Dessa villkor reglerar bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Stiftelsen för Strategisk Forskning

Stiftelsen för Strategisk Forskning Stiftelsen för Strategisk Forskning Forskning som formar vår framtid Presentation för styrelsen Lars Rask 2008-02-08 1 Stiftelsen för Strategisk Forskning Bildades 1994 Regeringen utarbetade dess stadga,

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Riktlinjer angående bildande/förvaltning av stiftelser och mottagande/hantering av gåvor

Riktlinjer angående bildande/förvaltning av stiftelser och mottagande/hantering av gåvor PM Antagna av regionfullmäktige 2001-03-06, 55 Juridiska avdelningen Referens Datum Diarienummer Björn Ahlberg 2001-01-15 98-2001 Riktlinjer angående bildande/förvaltning av stiftelser och mottagande/hantering

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Så stärker vi forskningen

Så stärker vi forskningen Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation.

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. Senast ändrad 2015-01-12 Kammarkollegiet Permutation av stiftelser Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. En stiftelse är en s.k.

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Eva Schelin VD

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Eva Schelin VD IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet Eva Schelin VD IQ Samhällsbyggnads medlemmar IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) RIKTAD UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Programmet ger stöd till utveckling av nätbaserade kurser med internationell bärkraft som ska bidra till internationell

Läs mer