- Vi lägger ner hjärtat i det här Idrottsservice, sid 3. Samverkan är nyckeln SportRegion Västerbotten, sid 7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- Vi lägger ner hjärtat i det här Idrottsservice, sid 3. Samverkan är nyckeln SportRegion Västerbotten, sid 7"

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN VÄSTERBOTTENS IDROTTSFÖRBUND OCH SISU IDROTTSUTBILDARNA ANNONS - Vi lägger ner hjärtat i det här Idrottsservice, sid 3 Samverkan är nyckeln SportRegion Västerbotten, sid 7 Tjejerna tar över styret i lössnön XX Freeride, sid 9 Idrottens himmel och helvete Debatt, sid 13 Dubbla karriärer blir möjligt Idrottshögskolan, sid 15

2 Kattis har ordet: Under tonåren spelade jag och min bror fotboll i Gunnarns IK, en liten idrottsförening i Västerbottens inland. Min mamma var ordförande i fotbollssektionen, pappa engagerad i bingon, min morbror var tränare och på matcherna sålde mormor och morfar fika och lotter. Hela min familj var alltså involverad i idrottsföreningen, liksom de flesta andra i byn. Föreningen blev den lilla ortens motor, kittet som höll ihop, skapade livskraft och drev utvecklingen framåt. I dag, 25 år senare, är det inte längre självklart att det ens finns en idrottsförening i byar som Gunnarn. Idrott är roligt och SKA vara roligt men för våra föreningar som bedriver verksamhet har förutsättningarna och kraven blivit allt tuffare de senaste åren. Trenden går mot att ideella föreningar mer och mer förväntas fungera som företag, och i en samhällsutveckling där tid räknas som en bristvara är det en rejäl utmaning att få en idrottsförening att fungera. Glesbygdsföreningen brottas dessutom med problematiken kring urbanisering och det faktum att befolkningen blir allt äldre i många kommuner vilket gör utmaningen än större. Därför känns det som ett steg i helt rätt riktning att Västerbottensidrotten inför detta år tagit fram en målsättning som direkt riktar sig mot de landsbygdsområden där föreningslivet i det närmaste är hotat. Med målet Västerbotten, ett attraktivt och hållbart idrottslän - från fjäll till kust, kommer vi på Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna att arbeta för att utveckla den idrottsliga mångfalden, stärka idrotten som landsbygdsutvecklare samt utveckla idrottens betydelse som integrationsfaktor. Det är spännande och mycket viktiga utmaningar där samverkan med distriktsförbunden, kommuner och regionen kommer att vara centralt för att lyckas. Mitt inlandshjärta är dock övertygat - idrotten håller Västerbotten levande! // Katarina Sandberg, vice ordförande VIF & SISU Idrotten - en viktig del av Ewa-May Karlsson: framtidens kulturdrivna tillväxt Vi behöver för att komplettera våra starka basnäringar hitta nya framtidsnäringar. Den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) för som Region Västerbottens fullmäktige antog i slutet av 2013, andas tydligt ett behov för omställning av samhället. Gärna kunskapsintensiva tjänstenäringar och innovationer som har utgångspunkt i några av länets starka naturliga förutsättningar. Idrotten och övrig kultur har goda möjligheter att uppfylla just det. Vår region är fylld av passionerade och drivna människor som verkar i och kring idrotten. Tillsammans har vi därför fantastiska möjligheter att göra verklighet av ambitionen att bli Europas attraktivaste sportregion. För att nå dit behöver vi samverka och kanalisera den kunskap och fantastiska innovationsförmåga som finns i länet. I varje kommun finns egna och helt unika förutsättningar. Genom våra akademier Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Akademi Norr finns dessutom goda möjligheter att finnas i spetsen av utvecklingen. Just ambitionen att bli Europas attraktivaste sportregion kommer från EU-projektet SportRegion Västerbotten som Västerbottens Idrottsförbund driver tillsammans med Region Västerbotten och länets kommuner. Idrotten bidrar som få andra till stolthet, för individer, samhällen, ja, hela regioner. Den bidrar tydligt till vår attraktivitet. Idrotten bidrar också precis som övrig social ekonomi till attraktiva livsmiljöer. Det sociala kapital som föreningslivet bygger upp gör att folk trivs, väljer att stanna eller flyttar in. Det är speciellt tydligt på landsbygden, men syns också i våra städer. En satsning på kulturdriven tillväxt en satsning på SportRegion Västerbotten skulle därför kunna vara tre lösningar i en. Det är en ny kraftfull näring som samtidigt stärker vår regionala attraktivitet och gör våra livsmiljöer mer attraktiva. För att inte tala om alla gamla men fortfarande högaktuella sanningar om idrottens nytta i form av folkhälsa och demokratisk fostran, för att bara nämna några. Läs mer om SportRegion Västerbotten på sid Innehåll Alla ska med på tåget...sid 4 I måndagsgruppen är alla välkomna att springa tillsammans...sid 6 Populär afterwork på hästryggen...sid 6 Bara positivt att klättra på väggarna...sid 8 Umeås evenemang har hög kvalité...sid 9 Utvecklingsarenan kommunicerar över gränserna...sid 10 Fler tjejer med utländsk bakgrund ska in...sid 12 Ha roligt eller vinna?...sid 13 Många anläggningar behöver förändras...sid 14 2 // Ewa-May Karlsson vice ordförande Region Västerbotten Redaktion Bitte Torbjörnsdotter Tommy Resin Fredrik Isaksson Västerbottens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Västerbotten Besöksadress: Dragongatan 1 Box UMEÅ Tfn E-post: Foto VIF och SISU där inget annat anges. Omslagsbild: (privat) Per Gysenius Denna tidningsbilaga - innehåller utdrag från idrottsverksamheten i vårt län under Vi vill visa att idrotten är så mycket mer än tävlingsresultat.

3 Kunderna får utbildning i sin egen ekonomi Det som skiljer oss från andra bokföringsbyråer är att vi lägger ner hjärtat i det här. Vi tvingar oss inte på, utan hjälper med det som föreningen vill ha. Under 2013 fick Idrottsservice god skjuts framåt genom flera nya kundföreningar som efterfrågade administrativ hjälp. Dessutom insåg personalen att föreningarna ofta behövde grundutbildning. - Nu tar vi inte bara över arbetet utan ökar även föreningarnas kunskap i sin egen ekonomi, säger Carina Bosson, vd för Idrottsservice. Victor Öberg från Röbäcks IF får hjälp av Carina Bosson och Nina Roukus, Idrottsservice. Under 2011 bildade VIF det ideella bolaget Idrottsservice i syfte att förenkla vardagen för föreningarna. Många idrottsföreningar upplever nämligen att administrations- och ekonomihantering är stora insatser som tar mycket ideell tid från det man egentligen vill syssla med den idrottsliga verksamheten. De två första åren arbetade Idrottsservice med grundförutsättningarna, och från 2013 har utvecklingen tagit fart genom att marknadsföringen ökades rejält. Inte många idrottsföreningar var medvetna om dels vilka tjänster som fanns, och dels vad tjänsterna innebär. Självklart användes SISU Idrottsutbildarnas idrottskonsulenter för att sprida ordet. - Då konsulenterna nu har en bättre kunskap om vad Idrottsservice kan göra, så kan föreningarna ställa frågor till dem och samtidigt få svar direkt, menar Carina Bosson. Feedback till kunderna Idrottsservice insåg också under 2013 att föreningarna behövde ha bättre koll på vad som händer med deras ekonomi. Idrottsservice förstår att en kundförening kan vara skeptisk mot att lämna över exempelvis ekonomin för att man är rädd för att tappa kontrollen. Vi använder ett webbaserat system som innebär att föreningarna fortfarande kan hänga med och ha kontroll. Dessutom sätter vi oss ner och förklarar det ekonomiska läget och vad vi anser behöver göras eller förbättras. Så istället för att endast utföra arbetet analyserar vi och ger feedback tillbaka till kunderna, säger Carina Bosson. Här skiljer sig dock föreningarnas önskemål åt. Vissa vill verkligen känna sig insatta, medan andra vill outsourca allt som inte har med idrott att göra. Kompetensen har förbättrats - Det är lite det som är hela grundtanken med våra tjänster, att helt enkelt kunna anpassa samarbetet efter föreningens önskemål. Det inledande arbetet handlar ofta om att städa upp lite och försöka få in bättre rutiner i föreningsstyrelsen, förklarar Carina Bosson. Genom en gemensam kontroll och utbildning tillsammans med Idrottsservice, ökar kunskaperna om den egna ekonomin hos kundföreningarna. - Den ekonomiska kompetensen hos kunderna har ökat mycket jämfört med när vi startade, något vi såklart är jätteglada över. Nu när Idrottsservice etablerat sig ordentligt i både små och stora föreningar på flera orter, vill man utveckla verksamheten i form av två utbildningspaket, ett teoretiskt och ett praktiskt. Självklart strävar vi hela tiden efter att förbättra och utveckla Idrottsservice koncept. Men att växa snabbt är inte det viktigaste för oss, utan att vi alltid har tid för föreningar och tid för att ha högsta kvalitén på det vi gör. Vi tänker alltid på föreningens bästa i första hand, säger Carina Bosson. Idrottsservice levererar tjänster i dag till: 16 idrottsföreningar exv Morön BK, Ersboda SK, Vilhelmina IK 8 förbund exv Synskadades Riksförbund Västerbotten 3 andra föreningar/organisationer exv Buråälvens nedre fiskevårdsområdesförening Utöver det jobbar köper ca 10 IF/år uppdrag av engångskaraktär Prisexempel, förening med ca 300 medlemmar: Bokföringsuppdrag ca 400 verifikat inkomstdeklaration årsbokslut Arvodesuppdrag ca 100 domar och ledararvoden bereds & betalas skatter och lagstadgade avgifter redovisas Hemsideservice, löpande uppdatering Medlemsregister, löpande uppdatering Pris cirka kronor/månad inkl moms Tid över för Sandåkerns SK att utvecklas När Sandåkerns SK:s personalstyrka växlades för ett år sedan, kom en nyanställning av sig och Alexander Lindgren blev ensam på kansliet. Då såg föreningen möjlighet att förändra arbetsuppgifterna. - Vi ville hitta andra lösningar för administrationen och vände oss till Idrottsservice, säger Alexander. Sandåkern SK tyckte att den ekonomiska administrationen tog oproportionerligt mycket tid och kraft från de tidigare anställda föreningsutvecklarna. - Vi spånade på hur vi skulle kunna frigöra tid så att Alexander kunde jobba mer med det vi och föreningen behöver. Vi ville ha ett nytt tänk så därför sourcade vi ut ekonomin på Idrottsservice och jag tycker att vi har styrt om det på ett bra sätt. Och för min del är det viktigaste att Alexander är nöjd, menar ordförande Fredrik Lundberg som också tycker att han får sina siffror och rapporter i god tid från Idrottsservice. Efter att ha lyft över bokföring, bokslut och lönehantering, har Alexander Lindgren och Nina Roukus på Idrottsservice haft ständig kontakt. - Jag åker alltid dit med alla underlag, det blir enklare att prata om åtgärder och förbättringar då. Nu har rutinerna oss emellan börjat flyta och jag tycker det funkar bra. Idrottsservice har full koll på lagar och sånt runt löner och har en uppskattad expertis, säger Alexander. Billigare och bättre - Det är ju också klart billigare för oss och följer tanken att jag ska få tid över att utveckla verksamheten, påpekar han nöjt. Men en förening måste alltid fundera på hur den kan tjäna in tid och resurser, och därför ska samarbetet med Idrottsservice utvärderas i höst för att se om uppdraget ska förändras. I dagsläget sköter Alexander fortfarande om faktureringen och hanterar medlemsregistret. - Eventuellt lägger vi över ännu mer, som till exempel likartade återkommande faktureringar som skulle kunna ske per automatik från Idrottsservice. Men samtidigt vill styrelsen ha kvar en bra insyn i verksamheten, så man kan inte leja bort för mycket. Dessutom är det är viktigt för SSK:s medlemmar att de har ett kansli att vända sig till, säger Alexander. 3

4 Alla ska med på tåget - Viktigt att vår policy blir känd, även utanför föreningen Malå IF har länge haft en medskapande atmosfär där verksamheten präglats av breddidrott. Men 2013 bestämde sig styrelsen för att göra en genomlysning tillsammans med alla sektioner. - Vi upptäckte att policyn, som är vår affärsidé och grund, inte ens var känd av oss själva, säger ordförande Rolf Andersson. Malå IF tog SISU Idrottsutbildarna till hjälp under hösten 2013 för att titta djupare på Idrottens föreningslära, svårigheterna med ledarrekrytering samt lyfte blicken framåt och gjorde en omvärldsspaning. För SISU-konsulenten Niklas Lindmark är det inte ofta han möter en sådan stor sektionsförening som samlar alla sina sektionsstyrelser. - Det är jättebra när en förening tar ett sånt helhetsgrepp och ser på framtidsfrågorna i ett långsiktigt perspektiv, menar han. En hel helg lades på att ömsom jobba i storgrupp, ömsom i mindre där man enades om vilka små steg som behöver tas för att hänga med i trenderna i samhällsutvecklingen. Malå IF har tidigare haft prova påidrott och blev nu allt mer övertygad i att fler idrotter måste erbjudas till ortens barn och ungdomar. - Vi har ju nyss startat upp volleybollsektionen och nu även bordtennis. Men vi inser att vi kanske ska erbjuda fler nya idrotter. Det finns intresse om brottning och kampsporter som taekwondo, så där går vi vidare nu, berättar Rolf Andersson, ordförande. Foto Malå IF Utbildar alla i Plattformen Enligt honom var det ett måste att göra genomlysningen med visionen som grund. - Styrelsen tog den 2003 men det var väldigt påtagligt att den inte ens var känd hos oss själva. Det är ju viktigt att den blir känd i hela föreningen och dessutom i kommunen, hos våra kontakter i övrigt. Vi måste förverkliga den för att kunna utvecka vår basfiliofi. Sen gäller det att ha med alla sektioner på tåget om hur kan vi få ut vårt budskap. För lilla Malå med drygt invånare handlar det om en ett begränsat antal barn och ungdomar som alla kommunens föreningar vill vara med och slåss om. Då gäller det att vara attraktiv samtidigt som deras föräldrar behövs som ledare eller funktionärer. Malå IF försöker utbilda alla nya ledare i SISU:s ledarprogram Plattformen. - Det har varit väldigt lyckat men det är tufft med rekrytering. Vi försöker se organisatörer som en kategori, sedan har vi projektledare eller kanslifunktioner och självklart både tränare och ledare som fysiskt håller i idrotten. Kruxet är att föräldrarna inte räcker till för den verksamhet vi har, för alla jobbar snart skift eller pendlar. I omvärldsanalysen konstaterade vi att vi måste organisera verksamheten på ett nytt sätt. Exempelvis ha fler som delar på ett lag eller försöka få med fler seniorer som vi kan engagera som faddrar, inte att själva träna men vara backup i ett faddersystem, säger Rolf. Jobbar med flera projekt Med sju sektionsstyrelser blir det väldigt 4 många funktioner att tillsätta och därför har föreningen lagt allt administrativt ansvar i huvudstyrelsen. Likaså har man heltidsanställda på kansliet för att undvika risken att nån blir sjuk och verksamheten stannar av. - Vi anställda har ganska fria händer att lägga fram önskemål om vad vi vill göra, och det är oftast inte omöjligt. Vi har också lite externa uppdrag som att göra hemsidor eller sponsringen från Coop som består i att köra ut Rolf Andersson frukt och frukost till företag, berättar Åsa Johansson, projektledare på kansliet. Hon arbetar ständigt med styrelsen för att hitta nya projekt och har just nu två på gång. Dels Starkare tillsammans nya arenor och mötesplatser, som går ut på att skapa en bra fritid för ungdomarna på orten. - Vi vill ta vara på ungdomarna på exempelvis lördagskvällarna, men även där är det ett problem att få vuxna att engagera sig. Sen har vi projektet Fritid på dan, som till stor del handlar om ensamkommande flyktingbarn. Många är väldigt intresserade av idrott och därifrån kommer intresset för kampsport. Där kan vi kanske få hjälp av nån förening i Skellefteå, hoppas Åsa. Sektionssamverkan för mångfald Föreningens nya volleybollsektion är den framgångsrikaste just nu, och har fått stor uppmärksamhet på grund av sina väldigt unga och driftiga ledare. Tre tjejer i åldern år startade sektionen 2011 och har fångat upp många barn i kidsvolley och Volley2000 där ungdomar leder de mindre barnen. Den mer traditionella ishockeyn har det tuffare för här krävs mer engagemang av föräldrarna. Sektionen har också insett att det krävs en samverkan med andra sektioner för att bereda barnen plats att utöva flera idrotter på orten. - Det gäller att inte konkurrera med varandra för det finns inte nog många veckodagar för alla aktiviteter. Många som spelar hockey tycker om att spela fotboll, så när den säsongen nu börjar har fotbollen förtur att lägga sina träningar, säger Marcus Hällsten som driver hockeyskolan och tränar U12. Han berättar också om danserna som Malå IF arrangerar för att dra in pengar. Tidigare var det helt ishockeyns ansvar men det blev för tungt att få dit funktionärer enligt Marcus. - Vi gnagde ofta på samma människor. Nu är alla sektioner delaktiga och med huvudsstyrelsen ekonomiskt ansvarig i ryggen vågar vi ta lite bättre dyrare dansband för att få mer folk. Vi kan också köra fler arrangemang och troligtvis få in mer pengar. Kommunikation det viktigaste Marcus Hällsten gillade skarpt inspelet om kommunikation på SISU:s utbildningsinsats förra hösten. Särskilt intressant var avsnittet om sociala medier. - Inom U12 hade vi redan en sluten gruppsida, och sen försöker vi sprida danserna där istället för i tidningsannonser. Mycket fokus i Malå IF ligger just nu i ombyggnaden av Tjamstavallen och den konstgräsplan som ska invigas där i augusti. Men i slutändan, för att få genomslag för visionen, är kommunikation det viktigaste enligt Åsa Johansson: - Vi måste jobba mer med det. Dels hur vi kommunicerar internt, sen hur vi gör det med sektionerna, med alla aktiva samt hur vi ska kommunicera med samhället. Vi måste se över vilka sorts hjälpmedel vi behöver, fräscha upp vår hemsida och ha arbetsplatsträffar en gång i veckan. Nu ska vi på kansliet ut på studiebesök hos andra föreningar, få ytterligare inspiration, samla ihop oss med SISU och få alla pusselbitar på plats.

5 Från spontanidrott till digital mångfaldsförening Framtiden har kanske aldrig varit så närvarande som nu. Idrottsrörelsen och föreningar står inför ett viktigt vägval hänga med i utvecklingen eller hamna på efterkälken. En förening som noga valt sin väg är Dorotea BK. Vi ser det som en självklarhet att alltid utveckla föreningen efter vad som händer i samhället, säger Anders Ottosson, ordförande i Dorotea BK. Dorotea BK bildades 2008 av, som Anders Ottosson själv menar, en ren slump. Han jobbade som lärare för nyanlända och upptäckte att hans elever och andra ungdomar ofta lirade spontanfotboll i idrottshallen. - Killarna var nästan alltid på hallen och spelade. Jag såg till att idrotten blev bättre organiserad genom att bilda föreningen, och redan inledningsvis när vi utbildade oss via SISU i föreningslära, insåg ungdomarna att det var VI tillsammans som var föreningar. Så drivkraften har varit vi-känslan, menar Anders. Det var alltså ungdomarna själva som styrde klubbens inriktning. Det hade de inte upplevt förut som deltagare i andra grupper eller lag. Föreningen är mixad vad gäller ålder och ursprung på alla nivåer bland organisations- och aktivitetsledare samt medlemmar. - Jag har inte stött på någon annan förening som haft en sån mångfald i organisationen. Typiskt för styrelser i en svensk förening är ju annars en svensk utbildad man i årsåldern. Varför ska vi inom idrotten i Västerbotten, från fjäll till kust, från stad till by, fundera på framtiden egentligen? Vore det inte bättre att befinna sig i nuet och lägga tid och energi på de utmaningar vi har i dag? Jo, kanske. Det är ett jobb som också måste göras. Men om vi lyfter blicken och spanar lite, bara lite längre än nästa styrelsemöte, nästa sammandrag eller nästa tävling, är jag övertygad om att föreningar och förbund i Västerbotten skaffar sig bättre förutsättningar att ta sig an morgondagens utmaningar. Idrottsföreningar utsätts i dag för ett omvärldstryck vi inte tidigare upplevt. Vi ser en tydligt ökad kommersialisering, vi ser en ökad individualisering i kollektivet, det finns ett ökat behov av att se och synas samt en förändring av Västerbottens demografi. Vad de här olika strömningarna innebär skiftar förstås beroende på det sammanhang i vilket just din förening befinner sig. Men att de påverkar, det kan vi med säkerhet säga. I allt det här kan vi också se att medlemskapet håller på att förändras och fyllas med andra saker än tidigare. Engagemanget ser annorlunda ut och hittar nya vägar. Föreningar runt om i länet utmanas av andra aktörer som erbjuder idrott och fysisk aktivitet. Samtidigt som idrotten tappar många ungdomar i tonåren ser vi att många privata gym fylls och det skapas exempelvis löpargrupper utanför idrottsföreningen. Det är alltså inte så att färre ungdomar vill röra på sig utan många upplever att föreningen inte erbjuder den idrott de är intresserade av. Digitalt uppkopplade Trots att verksamheten alltså är relativt ny har föreningen insett vikten av att anpassa sig efter samhällets utveckling och vilka möjligheter som finns. Vi är lite speciellt utsatta i Dorotea eftersom vi inte har ett gymnasium. När ungdomarna går ut nian försvinner dom över hela Sverige. Men med hjälp av internet och möjligheterna med sociala medier, har vi varit duktiga på att fortfarande involvera dom i föreningen. Just att utnyttja den uppsjö av digitala finesser som finns i dag är återkommande i Dorotea BK:s verksamhet. Föreningen har exempelvis en sluten Facebookgrupp där medlemmarna har inflytande på vad som bestäms och kontakten mellan medlemmarna sker ofta digitalt. Folk har inte tid med möten på samma sätt som förut. Därför har vi börjat flytta över mer och mer av våra möten till Skype. Därutöver använder vi oss av sociala verktyg som sms-grupper och Facetime i syfte att underlätta kontakt mellan medlemmarna. Som vi ser det är det viktigt att hela tiden utveckla föreningen genom att blicka framåt, säger en ordförande i tiden. Här och nu har vi ett vägval att göra. Vi kan antingen tycka att de trender och den riktning vi är på väg i är skit och skrocka om att det var bättre förr. Eller så kan vi välja att hitta ett framkomligt förhållningssätt till den omvärld i vilken man verkar. Jag menar att en trend aldrig kan vara positiv eller negativ. Det är konsekvenserna som följer av trenden som kan vara positiv, negativ, önskvärd eller inte önskvärd. För vare sig vi vill eller inte är vi på väg någonstans och genom att lyfta blicken kan vi förbereda oss på en trolig framtid. Summa summarum. Jag tror att - den förening som imorgon erbjuder idrott åt alla, på riktigt, kommer att gå segrande ur striden. Den förening som inte räds oväntade samarbeten med andra för att erbjuda medlemmen det den vill ha kommer att överleva. Den förening som erbjuder en attraktiv verksamhet som många vill förknippas med kommer se en ökad medlemstillströmning. Och slutligen, den förening som hittar nycklarna för att erbjuda en verksamhet präglad av mångfald, jämlikhet och en verklig möjlighet för alla att påverka och vara delaktiga kommer få se en förening med medskapande och ansvarstagande medlemmar. Om vi gör som vi alltid har gjort kommer vi att få det som vi alltid har haft det... Men det gäller bara om allt annat i föreningens omvärld är lika, vilket det inte är //Ola Svensson, utbildningskonsulent SISU Idrottsutbildarna Foto privat Framtidens förening - Ett utdrag från Idrottsbloggen (http://idrottsbloggen.wordpress.com) Tina ger kraft till den ideella föreningen Eldsjälen dör ut och föreningar har allt svårare att locka ideella till sin verksamhet. Det är en trend som handlar om att sättet att engagera sig har förändrats, menar Tina Nilsson, projektledare för Ideella Krafter. Tvärtemot vad många tror så minskar inte det ideella engagemanget, utan det ökar. Mer än hälften av den vuxna befolkningen arbetar faktiskt ideellt. Men nutidens ideella engagemang är inte likt dåtidens. Västerbottens Idrottsförbund har drivit Ideella Krafter sedan hösten 2013 och Tina Nilsson har hört många föreningar beskriva svårigheten att rekrytera volontärer. Hon förklarar att problemet till stor del ligger i många föreningars syn på ideellt engagemang och att formen med eldsjälar behöver förändras. I stället borde man anpassa uppdragen efter personens enskilda engagemangsbehov. Föreningar söker efter personer som kan tänka sig lägga ner hjärta och själ. Men hur människor vill engagera sig är olika och då måste även föreningarna erbjuda olika möjligheter. Det kan handla om allt från styrelsemedlemmar till uppdrag som sträcker sig över en helg, säger Tina Nilsson. Variation mer intressant När en förening erbjuder variation för de ideella uppdragen blir det också mer intressant för de som vill göra en insats, påpekar hon. Om en förening kan erbjuda många olika möjligheter för att jobba ideellt har man mycket vunnet. Kan föreningen till exempel erbjuda långa som korta uppdrag, uppdrag som kan skötas på distans och inom olika delar av föreningen ökar chansen att hitta ideella krafter. SISU Idrottsutbildarna har redan insett samhällsförändringen runt det ideella engagemanget och skapat utbildningen Framtidens engagemang. Den underlättar föreningarnas arbete med att hålla jämn takt med omvärlden, samtidigt som ideellakrafter.se fungerar som ett verktyg. Vi vill att utbildningen ska hjälpa föreningar att möta framtidens engagemang och ge mer kunskap om hur dom ska locka folk till föreningen. Via vårt webbverktyg kan föreningar dela med sig av ideella uppdrag, medan personer som vill göra en insats lätt kan bläddra mellan uppdrag och hitta något som passar deras önskemål, förklarar Tina Nilsson. Ett SM kräver många En förening som har använt tjänsten med lyckat resultat är IFK Umeå friidrott som arrangerar Friidrotts-SM under sommaren Med ett sådant stort evenemang krävs också många ideella arbetare och då fungerar Ideella Krafter som ett positivt instrument. Inför SM söker vi allt från skribenter och minglare till parkeringsvakter. Det bästa med tjänsten är att vi kan anpassa uppdragen till exakt det vi söker efter. Vi kan tydligt visa vad vi vill ha hjälp med och hur mycket tid det tar, samtidigt som dom intresserade får veta vad som ska göras och hur mycket tid dom behöver lägga ner, säger Anna Jonsson, SM-general i IFK Umeå friidrott. Framgångsfaktorer för rekrytering enligt IK: Tydligt formulerade uppdrag Tydliga roller och ansvarsfördelning Låta ideella utvecklas och känna mening Sök ideella utanför föreningens närhet Tänk nytt Värdera alla insatser lika 5

6 I måndagsgruppen är alla välkomna att springa tillsammans Att springa är en trend som bara växer. Det märker IFK Umeå ordentligt, som med sin kväll med Göteborgsvarvs-löpare stadigt har ökat både gruppen och medlemsantalet. - Vi vill erbjuda den klassiska varianten med föreningsgemenskap istället för att människor köper ett gymkort och springer på bandet, säger Anna Jonsson, ledare och inspiratör. För fyra år sedan inspirerades de redan frälsta löparna i IFK Umeå av andan kring Göteborgsvarvet världens största halvmaratonlopp och ville skapa något liknande i mindre skala. De skapade en öppen motionsgrupp som träffas två gånger i veckan, utomhus varje måndag och en inomhuskväll under vintern. - Tanken var att locka såväl oerfarna som vana löpare att träffas för att springa och ha roligt tillsammans. Efter ett tag erbjöd vi en fortsättning mot att man betalade medlemsavgift. Det här har lett till en stadig gruppering av cirka 40 personer året runt och cirka nya medlemmar, berättar Anna som var en av grundarna till motionsgruppen. Peter Bäcklund började i Göteborgsvarvsgruppen för tre år sedan. Han har alltid gillat att träna och hållit på med såväl lagidrott som konditionssport. - Idrott är en passion, och det var tack vare syrran som jag fick börja med det här gänget, säger han. Törs utmana sig själv Redan från början tilltalades han av den välkomnade andan där alla ung som gammal, tjejer som killar - togs emot med öppna armar. - Även om man är typ sämst blir man väldigt välkommen. Det är verkligen för alla och stor skillnad motför andra löpargrupper där det är betydligt mer resultatinriktat. Här har alla sina egna resultat och värderingar att gå efter, det krävs bara att man är intresserad, menar Peter. Efter ett tid behövdes fler ledare och det var självklart och roligt att hjälpa till som tidigare ledare inom fotboll och innebandy. Men Peters egna mål har också förändrats. - Jag trodde väl att jag skulle bara springa fortare och snabbare men det fick jag omvärdera litegrann. Däremot är det jättemycket värt att få inspirationen av att vara med i föreningen. Är man som jag relativt ambitiös vill man hålla en hög nivå. Och den här formen av träning innebär också att får inspiration och törs utmana sig själv och våga tävla. En jätterolig grej är att vi har åkt iväg och sprungit stafetter tillsammans. Enkelt och billigt Utomhuslöpningen vår och höst är helt gratis, och när samlingen sker klockan 18 på Noliaområdet hålls alltid en gemensam uppvärmning och en liten temalektion. I vår har man pratat backträning, distanslöpning, motivation och utrustning. Därefter delar löparna upp sig i tre grupper den snabba, medelgruppen och den lugna, den där man kan lunka sakta. - Ingen lämnas åt sitt öde och alla håller reda på varandra, vill man kan man gå i den lugna gruppen. Efteråt är det lite fika med frukt och snack. Sista måndagen var vi cirka 200 personer, berättar Peter. Inomhusträningen vintertid sker med en mer begränsad trupp då max 50 löpare kan springa samtidigt. För att få ut snabb information som når alla har IFK Umeås:s löpargrupp en egen Facebook-sida. Men hur ser man då på detta gigantiska intresse för löpning? - Att springa är ju väldigt enkelt, man kan starta hemifrån och det kostar lite. Men sen är det ju en uppåtgående trend med träning i allmänhet, även cykling och skidåkning. Men det tar mer tid att starta upp, säger Peter Bäcklund. Företag vill köpa tjänst IFK Umeå har även fått många förfrågningar från företag den senaste tiden. De vill köpa tjänst kring löpning, det vill säga alltså utbildning för ett tillfälle för hur man kommer igång med sin löpning. - Vi har vant oss vid att allt oftare få frågan och ser det som en möjlighet att visa upp vår verksamhet och locka till oss fler medlemmar, säger Anna Jonsson. Foto Andreas Strand Populär afterwork på hästryggen Umeå Ryttarförening har ett framgångsrikt koncept med dropin-ridning och fått många nya medlemmar på så sätt. Nu har man också utökat från en till två gånger i veckan. - Det är många som inte vill binda upp sig en speciell dag i veckan och tycker det här är perfekt, säger Johanna Forsman, instruktör. Afterwork-ridning på fredagseftermiddagar startade för fem år sedan på Hippologum. Umeå Ryttarförening vill testa denna nya form av dropin-aktivitet 6 och erbjuda deltagarna en möjlighet att inte en gång. behöva binda upp sig. - Det har varit väldigt uppskattat. Ofta kommer ett gäng från nån arbetsplats och efter ridningen går dom upp till cafeterian för att äta eller fika tillsammans, berättar Johanna. Från och med denna termin har möjligheterna fördubblats då man håller samma aktivitetet öppen även på söndagar. Det har också bytt namn till klippkortsridning för fem eller tio gånger, även om det fortfarande finns möjlighet att rida bara Skräddarsyr för okunniga Deltagarna måste dock ha lite förkunskaper minikravet är att kunna galoppera i grupp. - Det är dels för att vi måste kunna ha en någorlunda jämn nivå på lektionen. Men det är också en säkerhetsdetalj som vi har för att kunna genomföra det som en ridlektion. Målet är att ge ryttarna en liten utmaning men ändå anpassa så alla klarar av det Ridhuset delas av i häften för gruppen som har tio av ridskolans hästar på fredagar och söndagar, och alla åldrar är välkomna. Det är egentligen först på slutet som juniorer har anslutit sig, tidigare har intresset visat sig mest i vuxna ryttare. URF kan också anordna företagsridning. - Där får det också vara folk som aldrig nånsin ens suttit på en häst, och då kan vi skräddarsy genom att dela upp i olika kunskapsgrupper. Vi löser det mesta, menar Johanna Forsman. Våga prova på För klippkortsridningen gäller annars att lösa medlemskap. Många av deltagarna är redan medlem hos URF, kanske som befintliga ridelever som vill rida extra eller återkommande studenter. Klippkortet för tio gånger kostar kronor för seniorer som inte är medlemmar, annars kronor. För junior är motsvarande kronor om medlem eller kronor om man inte är det. Det är medlemsskapet som rabatteras, det kostar i vanliga fall 300 eller 240 kronor. - Medlemsskapet behövs också för att dom ska omfattas av föreningens försäkring. Och det är klart att det innebär att vi får en del nya medlemmar. Det är en jättebra aktivitet för att få folk att våga prova på.

7 Samverkan är nyckeln När tanken om SportRegion Västerbotten var i sin linda för fyra år sen, pratade idrottsekonomen Björn Anders Larsson engagerat om hur idrotten står för cirka 65 miljoner av Sveriges BNP, och är en ouppskattad samhällsresurs som behöver lyftas. - Vi behandlar idrott som nåt vi gör på fritiden trots att det dominerar vårt konsumtionsintresse. Västerbottens Idrottsförbund tog fasta på de siffror och förslag på samverkan som Björn Anders Larsson levererade och startade resan mot dagens SportRegion Västerbotten. Vi ville öka kunskapen om branschen sport, positionera sportnäringen i Västerbotten och bidra till bildandet av olika samverkansgrupper i lokala och regionala miljöer. - Vi tror nämligen att genom samverkan kan branschen få tillgång till dom resurser och den kompetens som krävs för att ta fram nya tjänster och produkter, och därmed skapa ökad tillväxt inom sportnäringen, säger distriksidrottschef Niclas Bromark. Projektets målgrupp är företag, organisationer och kommuner inom sportnäringen och under etableringen är det extra viktigt att identifiera nyckelpersoner i form av drivande entreprenörer och politiker. Hjärtan klappar för träning Medlen från Tillväxtverket, Region Västerbotten samt Umeå och Skellefteå kommun ska driva igångsättningsprojektet mot målen att bilda en plattform som ligger till grund för tillväxt och utveckling av sport- och idrottsnäringen i Västerbotten. Visionen är att Västerbotten ska bli Europas attraktivaste sportregion. Projektet ska även bidra till ett mer jämställt samhälle och befästa sektorns attraktivitet för både kvinnor och män. - Vi har ju fantastiska förutsättningar med massor av engagerade människor i regionen med kunskap och idéer om idrottsforskning, innovationer, anläggningar, utveckling och tillväxt, säger projektledare Emma Pantze. Hon påpekar hur regionen också är full av idrottsutövare, tränare och ledare, vars hjärtan klappar för träning, hållbar hälsa, gemenskap och evenemang. - Genom att sammanföra dom här engagerade individerna, föreningar och företag skapar vi delaktighet och formar en sportnäring som lyfter vår framtid, säger Emma. Efterlyser mycket verkstad Vid det första eventet som SportRegion Västerbotten arrangerade tillsammans med Uminova i Umeå, framkom flera idéer på vad projektet kan arrangera och åstadkomma; bjuda in starka varumärken, jobba med innovatoner i temaform, öppna för alla aktörer som Sportnäringen i Västerbotten Europas attraktivaste sportregion? Vi kan nå dit genom samverkan och genom att samla den fantastiska innovationsförmåga som finns i länet bland våra: 300 sportföretag årsarbeten 2 miljarder i ekonomiskt värde Utöver det är vår region är fylld av passionerade och drivna människor som verkar inom sportnäringen. Vi vill skapa Europas attraktivaste SportRegion har intresse för idrott, men framför allt skapa nätverk och platser att träffas på. Likaså var samverkan ordet på allas läppar vid eventet i Skellefteå i november. Här samlades representanter från kommuner, föreningar, näringslivet och akademin för att få inspiration till vad som faktiskt kan åtstadskommas om alla drar mot ett och samma mål. Här efterlystes mycket verkstad och lite snack. - Det är ett bra initiativ att mötas från olika håll för att se hur vi kan komma vidare och utveckla regionen. För att vi ska kunna utvecklas behöver vi kunna samarbeta med människor från olika grupper. Det här är defenitivt ett steg framåt, säger Henrik Nergård från Luleå Tekniska Universitet. - Ja, ensam är inte stark längre, vi måste hjälpas åt, säger Ann Bergqvist från Norsjöidrotten i Samverkan. Projektets tre delmål Lyft fram Sportnäringens aktörer i Västerbotten. Tagit fram modell och strategi för Sportnäringen i Västerbotten innefattande tillväxt och kunskapsutveckling av branschen. Skapat en samverkansplattform för Sportnäringen i Västerbotten Idéverkstad Sportregionen SportRegion VÄSTERBOTTEN Vi ställer en fråga... Hur ser du på sport som tillväxtfaktor? Åsa Fällman, Umeå näringslivsservice Jag anser att sport och hälsa är ett område som har möjlighet att växa. Umeå satsar mycket på innovations- och affärsstöd, eftersom vi tror att tillväxten här kommer att ske via ett ökande företagande. Redan i dag finns det etablerade företag i branschen och dessutom har Umeå har en av Europas största idrottsanläggningar - IKSU, och flera idrottsföreningar med ideella krafter. Om vi ser möjligheterna tillsammans leder det till mer företagande på sikt och därmed tillväxt i Umeåregionen. Hans Pettersson, Fritid Skellefteå Givetvis har idrotten en stor betydelse för tillväxten i länet. Se bara på årets evenemang för Skotercross-VM i Skellefteå och vilka effekter det förde med sig. Besöksnäringen gynnas direkt och sen är det mycket annat som följer med, bland annat ökad försäljning för sportbutiker och tillverkare. Sen är det roligt för alla kommunens invånare att det anordnas evenemang, det blir lite som kryddan på moset. Maria Olofsson, Uminova Som jag ser det kommer väldigt mycket nya trender och innovationer inom sport och hälsa. I dag är folk mycket mer medvetna om att ta hand om sig själv, och samtidigt beredd att betala för det i större utsträckning än förut. Det gör att fler och fler företag kommer att startas inom branschen och därmed fler jobb till regionens invånare. Umeå har ett stort universitet och en befolkning med många idéer, så det finns absolut förutsättningar för att bli en sportregion i framkant. Sofia Andersson Lundberg, Folkparken Skellefteå Personligen ser jag det som en jätteviktig faktor. Idrotten genererar till näringen, turismen och marknadsför både staden och länet positivt. Sen är sporten även en näringsgren som har potential att växa fort och skapa jobb och andra möjligheter för länets invånare. Att idrott till stor del handlar om samarbete finns det mycket att inspireras av, för generellt så handlar ju en stad om lagarbete. 7

8 Bara positivt att klättra på väggarna Fugu Sports grundades ur ett otillfredsställt behov för klättring. I dag exporterar Skellefteåföretaget klätterväggar och klättergrepp över hela Europa. Det började som en hobbyverksamhet och nu är vi ledande inom Norden, säger Håkan Eklund, en av två grundare. Företagsidén började 2003 med att klättrarna Håkan Eklund och Kenneth Marklund tyckte att det var svårt att få tag i bra klättergrepp. Många tillverkare gjorde dåliga grepp och de fåtalet bra som fanns var även fruktansvärt dyra. Problemet löstes genom att killarna helt enkelt började tillverka egna på hobbybasis. Efter ett tag insåg de att det fanns en marknad för deras idé, samtidigt som investeringen och risken inte skulle vara så stor. Hobbyverksamheten växlades upp till ett företag och killarna förstod tidigt vilken kundgrupp som var viktigast. Rätt snabbt fokuserade vi på aktörer som köper grepp regelbundet exempelvis företag som bygger klätterväggar till skolor och sporthallar samt lekplatstillverkare, säger Håkan Eklund. Vi samarbetar både med Svenska dynor i Flarken, och Nopro i Skelleftehamn. Båda företagen levererar fallskydd till våra boulderväggar, och närheten mellan oss gör det enklare att justera ändringar i våra beställningar. Det finns förstås ännu en förmån för dessa driftiga killar att få jobba med det dom faktiskt brinner för: - Träningsformen är ju både rolig och mångsidig du stärker kroppen, utmanar hjärna och uppmuntrar själen. Foto Fugu Sports Över hela Europa Numera tillverkar de även egna klätterväggar under varumärket Ergo Holds och har verkligen fått snurr på verksamheten genom sina regelbundna kunder i norra Europa. Framgångsreceptet är en freeform-teknik som innebär en möjlighet att anpassa klätterväggen efter kundens önskemål. Vi kan göra våra klätterverksformationer unika och skräddarsydda efter kundens behov. Det gäller allt från barnväggar till tävlingsväggar, vi fyller hela spektrat. Intresset för klättring ökar för varje år och kommuner kan lika gärna ha tio klätterväggar som tio tennisplaner, framhåller Håkan Eklund. Västerbottniskt samarbete Trots att klätterbranschen är en väldigt specifik verksamhet har företaget lyckats hitta kontaktpunkter mot andra företag i deras närhet. Visioner förverkligas på Mötesplats Lycksele Emanuel Dohi under Mötesplats Lycksele Mötesplats Lycksele är en plats för kreativa människor där idéer blir verklighet. Här samlas SportRegion Västerbotten i vår och tar fram produkter och tjänster för framtidens sportnäring. Västerbotten har alla förutsättningar att bli Europas attraktivaste sportregion, sager Emma Pantze, projektledare för SportRegion Västerbotten. 8 Första upplagan av Mötesplats Västerbotten hölls i juni 2013, då Region Västerbotten hade bjudit in expansiva företag, politiker, affärsutvecklare, akademierepresentanter och designers under rubriken Talang för tillväxt. Regionförbundets vision är att bli bäst i världen på att förädla framtidens stora naturresurs människors kreativitet och idéer. Därför används målmedvetet en metodik för ett kontinuerligt, medborgardrivet utvecklingsarbete. Genom att skapa de allra bästa förutsättningarna för bra team via samarbeten och möten, vill man stärka regionens attraktiva livsmiljöer samt lyfta kreativitet och innovationer. Bästa affärsidén 2013 var en VIP-avatar, en app som ska underlätta sjukvården för både patient och läkare. Temat för kommande Mötesplats är Kulturdriven tillväxt och går hand i hand med SportRegion Västerbotten. - Projektet kunde inte vara mer lägligt, det känns helt rätt och mycket framtidsinriktat, säger distriktsidrottschef Niclas Bromark. Årsarbeten kan fördubblas Enligt Idrottsekonomiskt Centrum har sportnäringen tydliga förutsättningar att bli en tillväxtbransch. Sportnäringen i Västerbotten värderas till cirka två miljarder kronor. Med rätt insatser skulle både nuvarande 300 sportföretag och antalet årsarbeten, i dag 2 000, kunna fördubblas till år Men då behöver näringsliv, akademi, idrotten och offentlig sektor samla sina erfarenheter, sitt engagemang och sin passion för idrott. - Vi behöver samverka och kanalisera den kunskap och fantastiska innovationsförmåga som finns i länet, och SportRegion Västerbotten arbetar för att realisera de ambitionerna, säger Emma Pantze. Idéverkstad med idrott Inför Mötesplats Lycksele är SportRegion Västerbotten en av fyra idéverkstäderna som under våren 2014 ska sålla ut de bästa idéerna genom tvärvetenskapliga workshops. Till SportRegion Västerbottens idéverkstad i Skellefteå kommer också elit- och breddidrottare för att bidra med sina erfarenheter kring digitala träningsoch matcharenor. Här ska man hitta möjligheter för att kunna återkoppla direkt till genomförd träning eller match genom digital och visuell teknik. - Att följa sin egen utveckling är såklart väldigt stimulerande för alla, oavsett man är motionär eller elitidrottare, säger Emma Pantze. Nya digitala tjänster boostar Ett annat idéspår som SportRegion Västerbotten kommer att driva i Skellefteå handlar om hur individer, organisationer och företag tillsammans kan bygga bilden av Europas attraktivaste SportRegion genom att marknadsföra eller dela sin upplevelse till resten av världen. - Vi tror att man kan stärka framtidens evenemang genom att skapa nya digitala tjänster. Dom boostar relationen mellan arrangörer inom idrotten och besökarna samt skapar mervärde och en ökad attraktivitet.

9 Tjejerna tar över styret i lössnön Ett stort skoterevenemang bara för tjejer med proffsåkare som instruktörer? Sånt händer bara i Saxnäs, Vilhelmina. Hela idén började väldigt smått, men resulterade i Women s International Freeride Tour under februari 2013, säger Hans Lindstrand, ansvarig för skoterturnén. Hans Lindstrand har länge haft ett stort skoterintresse, i synnerhet för friåkning och känslan den ger. Under 2007 köpte han en ny skoter och började bygga om den. För att söka inspiration googlade han runt en hel del och till sin förvåning såg han att en tjej från USA höll på att bygga om exakt samma skoter. Häftigt, tänkte jag. En tjej som både kan köra freeride och bygga om skotrar. Det var som en kontrast mot Sverige här är tjejerna mycket mer tillbakadragna i friåkningen. Tjejen på Internet visade sig vara den professionella skoteråkaren Emilie Moreshead. De båda blev vänner på Facebook och hade sporadisk kontakt under åren. Det kom tjejer överallt från Norrland och alla verkade ha skitroligt. Under 2012 fick han en ingivelse att ordna ett evenemang på hemmaplan. Jag ville trappa upp det lite mer och kände - varför inte slå på stort och involvera fler tjejer i friåkningen? Jag hörde av mig till Emilie och hon nappade på idén. Under hela 2012 bollade vi med varandra om hur det skulle genomföras. Tjejer från hela Norrland Planeringen resulterade i en veckolång turné med start i Saxnäs och avslutning i Sälen. I Saxnäs var uppslutningen långt över förväntad, där ett fyrtiotal tjejer träffades för att lära sig mer om freeriding med Moreshead som instruktör. Det kom tjejer överallt från Norrland. Från Riksgränsen ända ner till Östersund och alla verkade ha skitroligt. Just att det bara var tjejer som deltagare gjorde det hela speciellt och alla tog verkligen för sig, säger Lindstrand. XX Freeride camp Med facit i hand och en lyckad idé var det ett naturligt steg för Lindstrand att utveckla konceptet. Inför 2014 överlät han allt ansvar till Erika Lindblad och Caroline Ohlsson, som även var delaktiga i det första arrangemanget. Erika och Caroline satte sin prägel på evenemanget och ändrade namnet till XX Women s International Freeride Camp. Vi gillade verkligen Hans idé men ville utveckla den. Förändringen vi gjorde var att ta ett helhetsgrepp. Vi körde bland annat likadana hoodies till alla, goodiebags och filmteam. På dagarna hade vi ett tydligt schema och gruppindelningar så alla grupper fick lika mycket träningstid med instruktören Stephanie Schwartz. Det blev mer teamkänsla över hela eventet än tidigare, förklarar Erika och Caroline. Tjejerna kommer att köra eventet även nästa år, och funderar redan nu över hur de kan förbättra evenemanget. Sedan har vi några andra planer också, men det håller vi för oss själv än så länge, säger Erika och Caroline och skrattar. Foto Joakim Kostet Umeås evenemang har hög kvalité - Vi har identifierat idrott som ett av två fokusområden Simon Dahl har haft ett hisnande första år i hetluften som evenemangsansvarig för Visit Umeå. - Det är som att vara med på en gigantisk buffé, jag träffar allt från arrangörerna kring Littfest till Umeå Motorweek. Det är faktiskt väldigt läckert. Han har en proffskarriär som beachvolleyspelare bakom sig, men nu tränar Simon Dahl inte särskilt hårt på planen. Däremot har han blivit expert på möten. I jobbet som evenemangsansvarig träffar han såväl arrangörer, kommunala tjänstemän och representanter från olika tillsynsmyndigheter. Destinationsbolaget Visit Umeå verkar för att sälja Umeå som mötesstad, turiststad och evenmangsstad, där Simons främsta uppgift är den sista - att marknadsföra Umeå som en av de bästa svenska städerna att förlägga evenemang i. - Ett vanligt år har vi drygt 900 publika arrangemang, allt från teater och konserter till elitmatcher. Och med tanke på hur hög kvalité vi håller här i Umeå förtjänar vi att kunna få hit ännu fler. Idrott sticker ut I början av Simons anställning 2013 gick jobbet ut på att promota sig själv och den nya rollen. Samtidigt ville han kartlägga alla arrangörer. Det innebar egentligen att prata med väldigt många människor. - Jag tackade inte nej till ett enda möte och var lyckligt förspänd att stå utan budget, för då blev mötet mer förutsättningslöst. Så jag upplever att jag fick en ganska ärlig bild. Sen började jag koka ner det till en strategi, berättar Simon. Det här gjorde han med stor hjälp av sin mentor Leif Nilsson, en mycket erfaren evenemangsstrateg från Göteborg & Co. - Vi gick igenom styrkor, möjligheter, personer, arrangemang, allt för att få nån slags struktur. Vi identifierade två fokusområden som sticker ut - idrott och kultur, säger Simon. Sedan började han bygga en plattform och skapade strategiska grupper bland annat för ekonomi samt ett lotsnätverk. Nästa steg i strategin var att se framåt och bestämma vilka arrangemang man vill behålla och vilka nya man vill få hem. Fyra stora aktörer För Simon Dahls andra prioritet är att värva nya evenemang till Umeå. Där har han inte hunnit vara så aktiv än. - Nu har vi ju extra skjuts av kulturhuvudstadsåret men det har också spridit sig att vi satsar extra på evene- mang. Men hittills har det nog varit lyckliga omständigheter att vi fått hem några spännande arrangemang. Hans tredje fokus ligger på att utveckla befintliga evenemang. Det kan innebära allt från att vara bollplank, köpa utbildning eller ta fram helt nya events. Slutligen ska han också få ihop de fyra stora aktörerna kring arrangemang; kommunen, näringslivet, arrangörerna och universitetet. - Studenterna utgör ju en stor del av befolkningen så vi vill att dom ska se hela Umeås utbud. Där har jag även ett utbyte med Sports Management-utbildningen som vill hjälpa till att hitta en modell för utvärdering av alla typer av evenemang. Umeå ska bli topp fem Simon ska nämligen hjälpa arrangörer med utvärdering. - Vi behöver ta reda på nödvändiga nyckeltal, och skapa en kostnads- och tidseffektiv modell som alla kan förstå. Målet för Visit Umeå är detsamma som riksorganisationens Visit Swedens - att dubblera intäkterna från turisterna samt att dubblera antalet invånare. Dessutom har Umeå ambitionen att komma upp bland Sveriges bästa fem turiststäder. - Det kan vi inte vara genom att bli störst, men genom att sticka ut hakan och ha väl profilerade arrangemang, menar Simon Dahl. Han går till jobbet med ett leende på läpparna varje dag och upplever att jobbet innebär en stor förmån. - Oftast får jag en stor dos påfylld energi, för arrangörerna har så mycket passion att ge av. 9

10 Utvecklingsarenan kommunicerar över gränserna I Vilhelmina IK har det länge funnits en visionsgrupp som har funderat på att göra något större för både invånare och samhälle. Och det var projektkontoret på Västerbottens Idrottsförbund som serverade tanken med Utvecklingsarena Vilhelmina. - För mig ligger det varmast om hjärtat att kommunicera gränsöverskridande mellan sektorer och föreningar, säger Ann-Eva Holmström, numera anställd projektledare. Historien berättar om några vildhjärnor som länge funderat och haft visioner, och som till slut insåg att de behövde komma till skott eller släppa allt. - Då berättade Roger Filipsson som är projektansvarig på Västerbottens Idrottsförbund, vad Utvecklingsarena Vilhelmina skulle kunna innebära. Nu är vi en bra bit på väg, berättar Ann-Eva Holmström. Våren 2013 samlade hon och Roger ihop representanter från föreningarna, kommunen och skolan. Det blev allt från rektorer, politiker och tjänstemän som enades om att gå vidare med fler träffar. Målet var att skapa samverkan mellan föreningar, kommun, skola och näringsliv för att göra Vilhelmina till en bättre plats för alla. - Då kan vi göra saker tillsammans som man inte kan göra var för sig som att söka projektmedel, göra bra arrangemang, utveckla idrotts- och fritidsturismen och hela samhället. Idéer fastnar i budgeten Projektmedel söktes i andan av föreningsdriven samhällsutveckling, attraktiv livsmiljö och medskapande. Medlen kom från kommunen och Västerbottens Idrottsförbund för ett års anställning av Ann-Eva. Nu har organisationen satt sig med styrgrupp och som spindeln i nätet kan Ann-Eva koppla in de aktörer som behövs för att få saker att hända. Ett av Vilhelmina IK:s mål var också att utveckla en förståelse hos beslutsfattarna om föreningens verksamheter, för goda idéer fastnar ofta i finansieringen. - Ofta kliver vi in till kommunen och har en vilja att göra saker. Vi har kraften och engergin men inte pengarna. Men kommunen kan sällan söka, det måste vara föreningen eller vi i samverkan, så nu kan vi tillsammans driva ansökningar, poängterar Ann-Eva. Nån måste ta taktpinnen Hon menar att tjänstemännen gärna vill vara med på banan när föreningslivet har planer kring anläggningar och olika fritidsverksamheter, och tror att dom uppskattar att få information. Christer Staaf på Kultur och fritid håller med. - Det här projektet är fantastiskt och vi tycker det är oerhört positivt att nån tar taktpinnen och samlar alla, för det klarar inte vi som kommun. Nyckeln är att ha nån som jobbar med det dagligen och håller i trådarna. Han har själv varit aktiv idrottsförälder länge och sett hur de vuxnas aktiviteter som ledare minskat. Därför tycker han att projektet hamnat väldigt rätt i tiden. - Det är dock viktigt att man gifter ihop sig med andra konstellationer som finns sedan tidigare, exempelvis Visit Vilhelmina som näringslivet drar för redan befintliga samhällsarrangemang som lockar folk till handeln, säger han. Tar sin sträcka av Inland Trail Vilhelmina IK och nya Utvecklingsarenan strävar också om att få hit fler evenemang. Ann-Eva tar exemplet med att arrangera träningsläger som ju drar besökare till kommunen. - Då får dessutom våra ungdomar möjlighet att utöva idrotter som vi inte har på plats. Vi pratar också om löpartävlingar som Inland trail, en tävling längs inlandsbanan där Vilhelmina IK tar vår del av sträckan. Därför har vi förankrat med Saiva Camping med start och mål, samt med Folkets hus vad de skulle kunna bistå med. Vi fick tillbaka en idé om en kvällsbuffé med lokalproducerad mat på kvällen. Det här är bara ett exempel på vad som kan skapas om vi gör saker tillsammans, menar hon. Genom nätverket Drop Innovation kan aktörer från det civila samhället, akademien/gymnasiet, näringsliv och kommun träffas och skapa ett postitivare samhälle. Som största förening vill Vilhelmina IK jobba för att öka förståelsen hos alla andra föreningar och tycker det är viktigt att föra en öppen dialog. - Vi vill utveckla fritidslivet, locka hit människor, utveckla naturturismen och kanske skapa flera arbetstillfällen. I den allra bästa av världar kanske vi kan få företag att förlägga sin verksamhet här. Vi har tusen idéer, tankar och önskemål och vill stärka vår gemensamma kraft. Nu utvecklar vi idrottsidéer i Västerbotten Morgondagens vinnande regioner är de som har idéer och vågar tänka nytt. Det lockar nämligen både människor, företag och organisationer som har fler idéer. Västerbottens Idrottsförbund och SportRegionen tror att Västerbotten kan fördubbla antalet sportföretag och årsarbeten till år 2025! Därför hålls en idéverkstad i Skellefteå 29 april, där fokus ligger på framtidens evenemang samt digitala tränings- och matcharenor. De bästa idéerna förädlas sedan i en utvecklingsverkstad i Lycksele, med tvärgrupper där t ex studenter, seniorer och ledare möter affärsutvecklare, designers och konstnärer. Hela projektet kallas Innovationsloopen och består av olika verkstäder om t ex media, hälsa, sport/idrott och glesbygdsutveckling. Alla möts sedan på årets Mötesplats Lycksele som hålls 4 5 juni. Vill du delta? Anmäl dig via motesplatslycksele.se 10 Region Västerbotten - har det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Med landstinget och länets alla 15 kommuner och i nära samarbete med andra parter inom och utanför regionen skapas utvecklingskraft för att göra regionen till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i.

11 Att läsa är också en sport Sportjournalisten och författaren Erik Niva föreläste under Littfest i mars 2013 genom SISU Idrottsutbildarna. Efteråt fick vi en pratstund om ungdomars läsande och kopplingen mellan idrott och litteratur. Vad tror du skulle kunna locka barn och ungdomar att läsa mer? Vi har ju ett väldigt aktuellt exempel från Zlatan Ibrahimovics självbiografi. Det är en sådan dörröppnare som behövs för att introducera ungdomar i läsandet. Ungar som knappt läst en serietidning förut plöjde igenom 400 tätskrivna sidor, det är ju helt fantastiskt! Det visar någonstans på att bokens kraft finns kvar där. Det gäller bara att få ungdomar att hitta fram till den. Tycker du att man är för dålig på att lyfta fram böcker gentemot ungdomar? Ja, delvis. Ungdomar läser väldigt mycket idag, men det är andra medier, andra uttrycksformer samt kortare och snabbare. Förmodligen läser ungdomar fler sms än skönlitterära romaner. Det i sig är inte fel, men jag tror att det behöver kompletteras och då är det viktigt att göra böcker tillgängliga och inte skrämmande. Ser du någon koppling mellan läsande och idrott? För mig som sportjournalist är det den mest självklara kopplingen som finns då jag har en fot i idrotten, och den andra i det litterära. Där tror jag faktiskt att mina och andra sportjournalisters texter kan fungera som en brygga mellan idrotten och läsandet, helt enkelt att vi kan hjälpa till att få in nya läsare i just läsandet. Det är ett lite udda samarbete mellan idrottens SISU och litteraturens Littfest. Vad tycker du om det? Det är ett föredömligt samarbete och jag ser ingen motsättning där emellan. Kanske det kan vara en nackdel att läsa, tänka och grubbla allt för mycket inom det yppersta elitidrottandet. Men idrottsrörelsen ska sannerligen inte bara vara till för promillen elitidrottare, utan idrotten ska hjälpa alla att bli mer fullständiga och välbalanserade. Där tror jag att kopplingen mellan det idrottsliga och det litterära är väldigt bra att ha med sig. Vissa frågor kanske idrottare inte ställer sig på ett självklart sätt. Där kan litteraturen hjälpa många att fundera över vem man är, vart man är på väg och vilken plats man har i världen. Överraskande kunskap om doping Se över träningssyftet När VIF hade bjudit in till föreläsning om anabola steroider och kosttillskott med Tommy Moberg i Umeå våren 2013, var det för en annorlunda publik i form av poliser, kriminalvårdare, socialtjänstemän och vårdpersonal. - Allt var väldigt intressant, men särskilt överraskande kanske hur mycket kosttillskott som är oseriöst och i en analys skulle falla under dopinglagen, säger David Helgesson från narkotikapolisen. Tommy Moberg är en av landets ledande experter inom doping som socionom vid Göteborgs universitet. Han arbetar ofta med idrott på alla nivåer men den här gången bestod åhörarna av personal från polisen, vård och socialtjänst som inte har stora kunskaper om anabola steroider och kosttillskott. - Jag ville lära mig mer om hur man ser om nån är påverkad av anabola steroider, kanske mest om biverkningarna. Det var väldigt intressant att höra om kopplingarna till våldsbrott, just hur brukarna av anabola har en koppling till psykisk ohälsa, grova våldsbrott och hög dödlighet. Lite överraskande att dödligheten förekommer så ofta i självmord eller i olyckor med märkliga omständigheter. Mycket av det som beskrevs ger en otäck bild och påminner egentligen om narkotika. Den vet vi mycket om men vi har inte samma koll på doping, berättar David Helgesson. Flera aha-upplevelser Under föreläsningen som samordnades med UmeBrå, blandade Tommy Moberg fakta, forskning och fall från verkligheten. Han berättade om anabola steroider (AAS), riskerna med kosttillskott och aktuell forskning om fysiska och psykiska biverkningar samt sociala konsekvenser. Han berörde lagstiftning och brott, tecken och symptom samt hur man kan ta fram strategier för att motverka ett växande samhällsproblem. För personalgrupperna var det flera aha-upplevelser, trots att exempelvis Zandra Karlsson från beroendepsyk kunde lite om doping genom sin egen idrottsbakgrund. - Man har ju sett Flo-Jo med flera urkvinnor som haft konstiga kroppar. Även från min tid på rättspsyk har det ibland aktualiserats hur anabola steroider kapar känslorna vid bestialiska mord, säger hon. Zandra reagerade också på hur preparat som hamnar under luppen visar sig innehålla små substanser av uppiggande narkotika, till exempel amfetamin. - Det är intressant hur kosttillskotten smyger sig in i olika butiker. Men är man ung och tränar mycket så kan man ibland påbörja ett slags missbruksbeteende när man tränar jättehårt och aldrig blir nöjd. Det går ju en otrolig hälsovåg över världen med många preparat, och att vara snygg är lika med att vara vältränad, säger hon. Bemöta brukarna annorlunda På beroendepsyk möter Zandra ofta personer som kommer in för avgiftning. - Dom kan vara jätteaggressiva och vi har ingen möjlighet att kolla vad de missbrukar. Nu fick vi ju lära oss att de kroppsliga biverkningarna kommer väldigt fort, och för oss innebär det ett förändrat tankesätt. Så vi kanske försiktigt kan börja fråga dom vi möter hädanefter. Maria Högdahl på frivården fick också nya insikter. AAS tas även av missbrukare som inte vill framstå som för smala. - Vi som jobbar med våldsbrott ska kanske tänka en extra gång om den vi möter har varit inblandad i anabola tidigare. Jag tänker att den här informationen behövs mer även för föräldrar och i skolor. För när användarna väl hamnat hos oss har det gått ett steg längre. Ungdomar som är nyfikna och påverkningsbara behöver veta det här. Att det är så otäcka biverkningar som kan ge skador för resten av livet. David Helgesson hos narkotikapolisen i Umeå välkomnar också mer samtal och information kring doping. - Doping ligger i tiden med den träningskultur och de ideal som finns och framställs i media. Det är en frestelse för ungdomar så en debatt och diskussion är otroligt viktigt. Det är inte bara en fråga om fusk utan kan ju förstöra människoliv, säger han. I genomsnitt nitton minuters aktiv träning under en timme, några spelare helt utan feedback. Det visade Tränarprogrammets observationer av barns lagidrottsträningar. Kontentan är att tränarkåren kan fundera mer över syftet med sina övningar och träningsupplägg. Studenterna vid Tränarprogrammet, Umu, har besökt fyra pojk- och fyra flicklag i Umeå - framför allt innebandy-, men även ishockey - och kollat närmare på parametrarna syfte, aktiv tid, feedback samt boll/ puckkontakt. EIC Norr arrangerade en dialog våren 2013 med lagidrottstränare för att resonera kring studenternas studie. Hur medveten är tränarna om syftet med deras träningar? Förstår spelarna syftet och mål för laget? - För tonåringar är behovet av bekräftelse viktigt. Om inte coachen ger personlig feedback och utvecklar individen finns det stor risk att man slutar idrotta, menar idrottspsykologen John Jansson. Individanpassning och nya intryck Studenterna tog också upp timmarsfaktorn, och att spontanidrottare som kör mycket medveten lek blir mer kreativa, fortsätter längre och snabbare når de behövda timmarna. - Korpen visar att många ungdomar vill fortsätta, men inte träna fyra gånger med två matcher i veckan, säger en tränare. Begreppet individanpassning vändes på och ett förslag var att dela upp lagspelarna i grupper där några tränar kondition och andra tränar teknik. - Fast som tränare vill man ju inte att någon ska känna sig sämre eller utpekad. Dessutom behöver inte alla spelare lösa problemet likadant, kontrade en tränare. Trots att några går sin idrotts tränarutbildningar förlitar man sig till egna erfarenheter vid träningsupplägget. - Därför behöver vi ständigt nya intryck för att inte bara kopiera A-lagets träningar, säger Henrik Vilhelmsson. Enligt Johan Hansson har Skärgårdskampen i Holmsund, som fokuserar på ledarskap för åringar i fotboll, visat sig vara ett lyckat grepp. - Många gånger blir dom här ungdomarna bättre än vad äldre tränare är. Föreningen bör också fråga efter erfarenhet om barns utveckling istället för idrottskunskaper när man rekryterar, menar han. Kanske borde den invanda tränarstrukturen krossas och utgångspunkten vara att alltid ha roligt. 11

12 Fler tjejer med utländsk bakgrund ska in - Rannsaka hur mycket ni faktiskt vill jobba med integration Reflektioner från konferensseminarium: - Sprida kunskap om svenska föreningslivet. - Integrationsfrågan riskerar att bli en börda bredvid andra arbetsuppgifter. - Från ord till handling är svårt, bemöta negativa attityder som kanske inte vädras i grupp annars blir de rådande på sikt. - Att var lyhörd, vidsynt och ha modet. - Aktiviteter för hela familjen. - Nå människor i etniska grupper som har en maktposition. - Storebröder i familjer får ofta agera familjens kanal ut i det svenska samhället. - Skapa relationer/förtroende. -Hitta nyckelpersoner som kan vara lots i bostadsområdet/stadsdelen/samhället. - Öka insikten hos våra politiker. - Att föreningslivet och kommuner arbetar tillsammans med frågan. - Att presentera idrotten som en god arena för integration. Få skeptiska föräldrar förstå vinsten med de möten/mötesplatser som idrotten ger. - Vara tydlig i vår kommunikation om idrottens sociala fördelar. - Jobba särskilt med tränare/ledare, förtroendevalda/anställda och tävlingsregler för att få effekt på den etniska mångfalden inom idrotten. Det var Björn Erikssons tydliga budskap på Integrationskonferensen i Umeå under Idrotten vill vara en god kraft i samhället, och utöver skolan är idrotten kanske den viktigaste arenan som ensamkommande flyktingbarn och ungdomar kan etablera sig på i samhället. Men idrottsrörelsen brister i att faktiskt ta hand om dem. Flickor födda utanför Europa är dessutom den proportionellt sett minst representerade gruppen inom idrotten. Med dessa två fakta på hand är det inte svårt att förstå att Björn Eriksson, ansvarig för integrationsfrågor på Riksidrottsförbundet, hade ett tydligt budskap på Integrationskonferensen i Umeå i februari Vi måste verkligen jobba för att få in fler tjejer med utländsk bakgrund till idrotten, för där gör vi inte ett bra jobb. Och kanske måste vi rannsaka oss själva över hur mycket vi egentligen vill jobba med integration, säger Björn. Rekrytera individen Han menar att man kan välja att se mångfalden inom idrotten som en resurs och se individen, inte invandraren. - Två sätt att förbättra detta är att rekrytera personer med utländsk bakgrundsom tränare, anställda eller förtroendevalda. Många föreningar uttrycker ju svårigheter att rekrytera och samtidigt finns det potentiella personer med utländsk bakgrund som inte blir tillfrågade eller känner sig inbjudna. Föreningar och förbund måste också fundera över hur integrationsprojekt kan övergå i ordinarie verksamhet, så inte projekten blir verkningslösa på längre sikt. Även Rebecka Bjuhr deltog på konferensen och presenterade resultatet från Idrott för alla - en fallstudie om idrottens integration, en studie om idrottsföreningar i Umeå, se reflektioner till höger. Björn Eriksson Centrum för idrottsforskning har ansvaret att belysa idrottens arbete med integration under 2013, och det ligger ett policyförslag för etnisk mångfald hos Riksidottsförbundet. Centrum för Idrottsforskning, Tips från Björn Eriksson vid integrationsarbetet: Välj att se mångfald inom idrotten som en resurs! Fall inte in i snällhetssyndromet Förväxla inte idrottsrörelsen med idrott Fundera över hur projekt kan övergå i ordinarie verksamhet, annars verkningslöst Idrotten är ibland fången i sin struktur, medlemskap; regelbundenhet; avgifter; etc Tips på forskningsrapporter från Malmö Högskola: Ett liv i förening - om integrationsarbete i Skåne (Lagergren, L & Thiborg, J; 2012) Vilka är idrottens valda makthavare? Om rekrytering till styrelser inom svensk idrott (Fundberg, Jesper; 2009) Etnisk mångfald inom idrott Västerbottens idrottsförbund har tillsammans med Smålandsidrotten blivit beviljade 1 miljon kronor ur Riksidrottsförbundets centrala pott för att bedriva ett integrationsprojekt under oktober 2013 till mars Projektet går under namnet Etnisk mångfald inom idrotten och ska göra idrotten till en större resurs i integrationsarbetets tidiga fas. Projektet går ut på att skapa en arbetsmodell för idrottsföreningar att jobba med tidig integrering och därmed även etnisk mångfald inom idrotten. I Västerbotten kommer projektet att bedrivas i Dorotea, Malå, Norsjö, Sorsele och Vilhelmina. Dessa kommuner har mottagningsboenden för flyktingar. Västerbottens Idrottsförbunds uppgift är att företräda - leda - stödja idrotten, som består av: Mer än Västerbottningar är medlem mar i en eller flera idrottsföreningar. Mer än Västerbottningar är ledare inom idrotten. Av dessa är 40 procent kvinnor. Det finns drygt 700 föreningar i länet. Drygt hälften med LOK-stöd, dvs har barn- och ungdomsverksamhet. Det finns knappt SF-föreningar (sektion med SF-tillhörighet, alltså en specifik idrott) varav knappt hälften med LOK-stöd. Det finns 63 idrotter representerade i länet. Det här är vi: SISU Idrottsutbildarna Västerbotten är idrottens egen utbildningsorganisation. SISU utvecklar och utbildar våra ungdomar - av våra unika deltagare är drygt 55 procent under 25 år. SISU utvecklar och utbildar jämställt, av våra unika deltagare är 46 procent kvinnor och tjejer. SISU anordnar i snitt 150 utbildningstillfällen/ dag fördelat på alla idrottsföreningar. SISU samverkar med 434 SF-föreningar i Västerbotten. Det vi vill göra är att skapa en naturlig koppling mellan nyanlända, kommun och idrottsföreningar, något som tidigare saknats. Vi vill att barn och ungdomar både ska veta vad en idrottsförening är och vad föreningen kan erbjuda, säger Annelie Nilsson, verksamhetschef för SISU Idrottsutbildarna i Skellefteå. 12

13 på ideellt ledarskap, kommer det alltid finnas ledare som är olika skickliga och erfarna, och som ibland står inför svåra beslut kring träning och tävling. Å ena sidan allas rätt att vara med och ha kul. Å andra sidan tävlandet som är mångas drivkraft, men som också ger vinnare och förlorare. Att utifrån varje enskilt barns bästa forma träningen mellan dessa perspektiv är svårt. Varje förening måste hitta en väg att gå som ledarna ska hålla sig till. Den vägen måste föreningens medlemmar diskutera sig fram till. Debatt: Om idrottens himmel och helvete Varje dag tränar nästan barn och ungdomar i en svensk idrottsförening. Enligt Friends nya undersökning tycker 96 procent att det är mycket eller ganska roligt att idrotta. De flesta vill bli bättre på sin sport, men många lyfter den sociala gemenskapen. Glädje, utveckling och gemenskap är viktigt och vad de allra flesta upplever. Samtidigt visar UR:s pågående serie Idrottens himmel och helvete i Svt och SR att det inte alltid är så. Det finns barn och ungdomar som ställs utanför, som hetsas av ledare eller föräldrar och som kränks på olika sätt. Eller föreningar vars verksamhet strider mot svensk idrotts värdegrund och riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. Vi skulle kunna hävda att de är beklagliga undantag. Men varje barn som far illa inom idrottsrörelsen är ett för mycket. Nioårige Emrik från programmets andra del, ska inte få ett mejl om att han inte platsar i innebandylaget för att han inte är tillräckligt motoriskt utvecklad. idrotts- baseras Eftersom rörelsen I vår tar Riksidrottsstyrelsen ställning till tydligare riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. Vår förhoppning är att riktlinjerna blir ett ytterligare stöd till förbund, föreningar och ledare, men också en bra beskrivning för vad föräldrar kan förvänta sig av barnens verksamhet. SISU Idrottsutbildarna och Västerbottens Idrottsförbund är också ett stöd. Våra konsulenter har kunskap och verktyg, t ex studiematerialen Värdefullt och Trygga idrottsmiljöer, som kan hjälpa föreningen att hitta sin väg. Ett exempel är Kågedalens AIF som i samverkan med SISU tagit fram en policy för sund barn- och ungdomsidrott, samt en plan för hur policyn ska förankras bland spelare, ledare och föräldrar. Frågan om barn- och ungdomsidrottens inriktning är en av svensk idrotts allra viktigaste. Idrott ska ledas av ledare med kunskap om barns utveckling samt enligt idrottsrörelsens värdegrund. Därför måste vi både nationellt och lokalt sätta frågan högst upp på dagordningen. Börje Sandgren, ordförande och Niclas Bromark, distriktsidrottschef Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Ha roligt eller vinna? När barnen får tycka vad som är bäst med deras idrott är det att ha roligt. Men enligt många föräldrar är idealet inom föreningen ofta att vinna. En tränares inställning kan också ha stor inverkan. Värdegrundsfrågor vädrades när Umeå Fritid träffade barn och föräldrar under Hållbarhetsveckan på Dragonens ishall i lördags. Thomas Savilahti förespråkade Hållbar idrott i entrén till ishallen och träffade många barn och föräldrar på väg till hockey- eller konståkningsträning. Frågan om vad som är bäst med din idrott drog omedelbart intresse från de flesta av barnen och samtidigt fick föräldrarna fylla i SISU Idrottsutbildarnas enkät om värdegrundsfrågor. - Jag upplever att många hockeyföräldrar bär på en viss kritik om att tränarna tröttar ut spelarna med för mycket hårda träningar. Dom vill ha mer kännedom om vad som händer på isen. Från konståkningsföräldrarna var inställningen att barnen kan använda tävlingar till att utvärdera sin egen utveckling, berättar Thomas Savilahti från Umeå Fritid. Bra stämning och bredd Hos de erfarna hockeymammorna Anna-Maria Aho och Maria Lindström var inställningen go och glad. De tyckte att det var bra att laget har ett spann mellan en årskull uppåt och neråt, samt att det också ingår flickor i laget. Värdegrundsfrågor har också fått en skjuts framåt de senaste åren. - Det är mer bredd och inte bara resultat. Förut har man inte alls levt efter värdegrunden men det har blivit otroligt mycket bättre. Stämningen känns jättekul, säger mammorna och går iväg mot hallen. Några andra hockeyföräldrar har samlats i korridoren i väntan på att barnen ska byta om. Dom är överens om att föreningens värdegrund är viktig att jobba efter, och några har fått information om den på ett föräldramöte men tycker inte att den efterlevs. - Det är lite för mycket fokus på att vinna. Det är starkt rangordnat över vem som är bra eller dålig och det stämmer inte att den som inte tränar inte får spela match. Det skulle behövas lite mer mjuka värden i föreningen och bland ledarna, säger föräldrarna som inte vill lämna ut sina namn. Ett förlorat föreningstänk Jonas Eliasson har ett hockeyspelande barn. Han är även ledare för fotboll och innebandy inom Ersboda SK, Barn på väg till träningen tog sig tid att visa Thomas Savilahti vad som är bäst med ishockey. och kritisk till ishockeyns värdegrund. - Många ledare har själv varit aktiva och duktiga hockeyspelare och kommer från en machoaktig miljö. Kruxet är bara att man tar med sig den attityden ner till barnens träningar. Det är för stor utslagning för tidigt, elitinriktat redan när man startar lagen. Nä, hockeyn har lite att jobba med och borde vara oerhört ödmjuka inför alla som kliver in här, tycker han. Som fotbollstränare har han massor av uppgifter - materialare, sköta planen, hålla koll på avgifter, fixa skjutsar till matcher och inte minst vara ett psykologiskt stöd för spelarna. - Det mest beklämmande är att det är så få vuxna som bryr sig eller ens vill komma på match. För vissa är vi bara en form av dagisvakt. Å andra sidan är det trist att många inte heller råd att betala avgifterna, inte ens 400 kronor i medlemsavgift, suckar Jonas. Förklaringen ligger i samhällsförändringen i stort, tror han. Förr fanns ett genuint föreningstänk som har gått förlorat med den generation som också han själv har ersatt. Kunskapsöverföringen har inte alltid följt med. Alla ska vara med Han tror att det krävs bättre arbetsbeskrivningar mot ledare och tränare i dagens föreningar. - Man måste bryta ner stadgarna i små, små bitar. Annars ger det lätt upphov till starka ledare som tar över och kväser föräldrar som har andra åsikter. Eller inställning att grabben är vek om han är förkyld. Vi måste ju komma ihåg vad som var roligt när vi själva var små och idrottade, menar han. Själv jobbar Jonas Eliasson så att han kan möta lagföräldrarnas blickar även om sex, sju år. Det skulle kännas skönt om barnen kan få en bra skolning och återkomma som vuxna till föreningen för att ge tillbaka, tycker han. Och han har en egen drivkraft: - Näst efter barnens föräldrar gör ju jag som idrottsledare mest intryck, och jag har gett mej fan på att alla ska vara med. Vi har till och med en synskadad kille med på träningarna. Jag tänkte länge på för- och nackdelarna och insåg sen att alla andra ungar tar ju hand om honom. Leder honom till sargen och visar honom bollen. Det känns jävligt bra, att alla är lika mycket värda. 13

14 Många anläggningar behöver förändras Fakta: Beviljade Idrottslyfsprojekt för anläggning 2013 hos VIF Kommun Förening Objekt Belopp Lycksele Lappmarksryttarna Uteridbana Malå Malå IF Konstgräs Robertsfors Tundalskolans IF Multiarena Skellefteå Skellefteå RK Säkerhetsåtgärd Skellefteå Skellefteå AIK Eluppvärmd Friidrott kastring Skellefteå Kågedalens AIF BMX-bana Skellefteå Kågedalens RF Energiåtgärd Umeå IFK Umeå Energiåtgärd Umeå Umeå AK Säkerhetsåtgärd Vindeln Vindelns IF Konstgräs, multiarena Vännäs Spöland Vännäs IF Omklädningsrum samarbetat med Martinsons som byggt hallen med sin kompetens kring arenor och anläggningar. C-hallen på SkellefteåkraftArena, byggd av Martinsons i samverkan med SAIK, VIF och Skellefteå kommun. Foto Patrick Degerman Det är ett stort intresse för Idrottslyftets anläggningsbidrag. Till Västerbottens Idrottsförbund kom 17 ansökningar in 2013, och av dem beviljades nio. - Just nu upplever vi det högsta söktrycket på just anläggningssidan. Det är förstås jättekul men innebär också att vi tvingas neka några riktigt bra idéer. Därför är frågan om stöd till idrottmiljöer mycket viktig, säger Daniel Sandström. Daniel Sandström är Idrottslyftsansvarig på VIF och SISU Idrottsutbildarna och arbetar med ansökningar om stöd till nya idrottsmiljöer och förbättringsåtgärder på befintliga anläggningar. Han ser hur behovet av platser för idrott varierar i vårt län med en ganska stor skillnad mellan kust och inland. I Umeå och Skellefteå finns fortfarande ett behov av fler ytor men även en utveckling av ytor så att fler nivåer av idrott och fler idrotter kan nyttja dem. I inlandet är det främst två typer av anpassning av befintliga anläggningar som behövs. En för att få ett ökat individuellt idrottande, framför allt på motionsnivå. Den andra handlar om anpassning av drift och energiåtgärder. - Om vi tar Sorsele som exempel så har de haft tankar på en multiarena men satsar i år istället på en energikonvertering av befintlig anläggning. Annars är underhålls- och driftsåtgärder ett ökande behov, och här har vi bara sett början, menar Daniel. Flera kompetenser Många anläggningar i länet börjar bli slitna och är inte anpassade efter dagens krav. Ett exempel är elljusspåren. I dag får gamla kvicksilverlampor inte bytas ut om de går sönder eftersom de är förbjudna. Det innebär en konvertering till halogenvarianter som lyser bättre, mer miljövänliga och lägre driftskostnad. Men det innebär också en initial engångskostnad för att byta ut dem. Länets kommuner är bra på att uppfatta förändringen av behoven, från nya anläggningar till omställning och effektivisering av befintliga anläggningar. Till exempel har vissa kommuner avsiktligt styrt bygdeavgiftsmedel mot just energieffektivisering. Förutom hos VIF så finns även en del kompetens hos kommunernas energi- och klimatrådgivare som en förening kan vända sig till. - Vi har också en relation med Norrbottens energikontor (Nenet) som sitter på goda kunskaper när det gäller just energieffektivisering. Dom har även Västerbotten som rådgivningsområde, berättar Daniel. Han påpekar att en dialog med sin kommun är ett bra sätt att nå framgång. Det finns många kommunalägda anläggningar men det innebär inte att ansvaret bara ligger på kommunen. En dialog med idrotten tjänar båda på i längden. - Eftersom kommunerna, liksom våra idrottsföreningar, vill ha bra aktivitetsytor så vill man i grunden ofta samma sak. Ett bra exempel är den nya träningshallen vid Skellefteåkraft Arena där föreningen och kommunen Nya idrottmiljöer Det finns fortfarande ett behov av nya anläggningar i framför allt Umeå och Skellefteå. Men det är platser av en lite annan karaktär - en icke karriärdriven idrottsyta. Ett exempel är Obbola IK:s multiarena för cykel som dels attraherar mountainbikecyklister på olika nivåer, men också tilltalar motionärer med ett utegym samt konditionsidrottare genom olika löparspår. Det är en stor utmaning att skapa projekt som också tilltalar nya målgrupper och inte bara de som redan finns i organiserad idrott. Framtidens förening bör gärna ha en verksamhet som även passar en friare form av utövande. - En av våra styrkor när det kommer in ansökningar är att vi kan den idrottsliga mångfalden i länet, och på så sätt kan vi guida en förening med en bra idé till olika finansieringsingångar. Ett tips är att försöka se kombinationer av idrott och nivåer. Tyvärr är alldeles för många insnöade på sin egen idrott, säger Daniel Sandström med ett leende. Martinsons bygger för hållbar livsstil för människa och miljö. Under 2013 levererade Martinsons 36 sporthallar och 11 läktare. De bygger flera typer av idrottsanläggningar, exv för innebandy, tennis, badminton, fotboll, friidrott, bandy, ishockey, curling, skidbroar, ridhus, paddock, läktare, multisport, gymnastik, badhus, äventyrsbad. Varför bygga i trä? Lätt och starkt Snabbt montage Behagliga miljöer Förnybar resurs Vi vill köpa din skog. Ring i dag. I grunden vill du göra en riktigt bra virkesaffär och då är våra erfarna virkesköpare exakt rätt rådgivare. När du säljer till oss bidrar du även till att vi kan bygga idrottsanläggningar i trä. Allt ifrån stora fotbollshallar och ishallar, till ridhus, badhus och läktare. Visst känns det rätt bra att vi gör något bra av din skog? Lars Forsell, Skellefteå, Peter Sundqvist, Skellefteå norra, Erik Lindholm, Skellefteå norra, Tord Vidmark, Norsjö, Stig Lundqvist, Lövånger, Christer Nilsson, Bygdsiljum/Robertsfors, Mats Lindfors, Bygdsiljum/Robertsfors, Jonas Lundström, Ånäset/Burträsk, Robert Svensson, Vännäs/Bjurholm, Hasse Johansson, Vindeln, Stefan Gotthardsson, Umeå norra, Marcus Helletun, Umeå södra/nordmaling, Kristofer Johansson, Lycksele, Martinsons Bygdsiljum

15 Dubbla karriärer blir möjligt på Idrottshögskolan i Umeå På Idrottshögskolan planeras studierna för 250 elitidrottare som sökt sig till Umeå universitet för att plugga till sitt drömyrke och samtidigt få stöd att fortsätta idrotta på elitnivå. - För mig har det betytt allt. Det hade varit stört omöjligt att kunna prioritera idrotten under vissa perioder utan att få stöttning kring utbildningens obligatoriska moment, säger orienteraren Helena Jansson som läser läkarprogrammet. Idrottshögskolan bildades redan 2000/2001 för att samordna och utveckla idrottsrelaterad utbildning och forskning vid Umeå universitet (Umu). Umu har också sedan i mitten på 1970-talet på olika sätt arbetat med kombinationen elitidrott och studier. - Vi var det första universitetet i landet som 2007 började utveckla konceptet att skriva avtal med våra studenter. Det som varit svårast är att sprida den interna informationen så att alla lärare och ansvariga ute på våra institutioner förstår innebörden i avtalen och blir ett stöd för studenterna, säger Pernilla Eriksson, biträdande föreståndare för Idrottshögskolan. Genom idrottsmedicin och sjukgymnastik vid medicinska fakulteten, idrottshistoria vid humanistiska och idrottspedagogik, idrottspsykologi och juridik vid samhällsvetenskapliga fakulteten finns det goda kopplingar. Idrottshögskolan har ett nätverk med 50 forskare. - Ett forskningsråd fördelar medel och har framför allt ett uppdrag att hitta så idrottsnära och tvärvetenskapliga forskningsområden som möjligt, berättar Pernilla. Justerar studietakten Samtidigt som forskningen utvecklades, knöt Idrottshögskolan kontakter med de elitföreningarna i Umeå som ville rekrytera nya, duktiga idrottare som kommit till Umeå för att studera. Ett samarbetsavtal mellan föreningar och idrottshögskolan skapades. - Vi vill ge möjlighet att inte bara utvecklas som elitidrottare utan också ta akademiska poäng. Man ska inte behöva välja bort en match på grund av en tenta, vilket också innebär att studierna ibland bedrivs under en längre tid än vanligt, säger Pernilla. Elitidrottsavtalet omfattar minst trettio idrotter och cirka 250 studenter. Elina Rönnqvist ingår i landslaget för styrkelyft, läser till sjuksköterska och är inne på tredje terminen. - Avtalet har varit bra framför allt för att mina tävlingar ofta ligger vid kursstart då det är obligatorisk närvaro. Det är jobbigast på våren när jag tränar för EM, men institutionen är alltid förstående och ett stöd, säger hon. En annan fördel är att Elina slipper åka bort för den praktik som utbildningen har varje termin. Istället kan hon stanna och träna med Umeå Power som hon även har dispens att tävla för, förutom hemmaklubben Öjebyns Atletklubb, berättar Elina Rönnqvist. Elitföreningar blir beforskade Nu använder elva elitföreningar ett föreningsavtal med Umu som ett sätt att rekrytera nya aktiva. I gengäld visar de upp konceptet med idrottsstaden Umeå. Och förenklade studier kan vara ett lockbete för en idrottare som kan ha tid över mellan träning och tävling. - Studier kan ju vara vettigare än exempelvis tv-spel att fylla fritiden med. Alla måste hur som helst ha något att falla tillbaka på, säger Pernilla Eriksson. Idrottshögskolan nyttjar också elitföreningarna som studieobjekt. Det kan exempelvis vara en förening som gärna vill se forskning på sin vanligaste knäskada. - Då skapar vi verkstad av det som föreningen vill ha beforskat, vilket är unika samarbeten, menar Pernilla. Förutom elitföreningar och specialidrottsförbund, har Idrottshögskolan tre andra viktiga samtalsparter i Västerbottens Idrottsförbund, Umeå kommun och Västerbottens länslandsting. - Vår styrka är att vi jobbar just utåtriktat med såna kontakter kring elitidrottsavtalet. Alla jobbar för bra elitmiljö Ett tydligt samarbete med VIF är genom Elitidrottscentrum Norr som riktar sig till alla elitidrottare, även de som befinner sig utanför universitetsvärlden. - Vi supportar dom som jobbar och lyssnar på vad som händer inom idrotten så att vi kan påverka forskningen, säger Thomas Wallgren som har sitt skrivbord för Elitidrottscentrum Norr på Idrottshögskolans kansli. - Ja, alla vill vi ju ha en så bra elitmiljö som möjligt för verksamheten, orten och regionen, samtycker Pernilla Eriksson. Det finns ytterligare en stor och viktig verksamhet inom Idrottshögskolans väggar. Kompetenscentrum kring skidor, friidrott, orientering och innebandy har utvecklats i samverkan med Umeå kommun och specialförbunden. - Studenterna som ingår där läser olika utbildningar men har gemensamma träningsläger, föreläsningar och tester tillsammans med särskilda verksamhetsledare/ tränare, fystränare, psykologer och har egen studievägledning. För oss är det oerhört viktigt att i framtiden även kunna koppla de här kompetenscentrumen till forskningen, hur vi kan utveckla idrotterna. Umeå är ju exempelvis innebandyns Mekka och här ser man direkt vilken idrottsforskning som innebandyn kan dra nytta av, menar Pernilla. Väl omhändertagen på Umu Elitorienteraren Helena Jansson läser sista året på läkarprogrammet. Hon har haft studieuppehåll med två vårterminer i Schweiz samt läst via distans från Göteborg. - Att kunna läsa och hålla en hög nivå på idrottandet har varit otroligt tufft. Därför är det väldigt värdefullt att vara ny i Umeå och få sånt här stöd och support. Orienteringens utvecklingscentrum är ett litet nav där vi som studenter kan få sparring på träningar, ibland koordinerat med dom andra idrotterna, och stöttning av tränare vilket är fantastiskt bra. Det blir en resurs som samordnar allt som finns, inte minst bra träningsanläggningar. Det har betytt allt för mig. Helena har en termin kvar innan hon har fullföljt 5,5 års studier på åtta år. - Jag trivs otroligt bra. Universitetet är fantastiskt måna och Umeå som studentstad har ju ett unikt samlat campus, nära till fantastiska platser och vildmarksområden, säger hon. Skapa fantastisk idrottsmiljö Sedan 2013 har Idrottshögskolan fått tillbaka sitt ursprungliga namn. Den har också fått nya medel tilldelade och en tydligare profil. Högskolan ska fungera som en paraplyorganisation för all idrottsrelaterad utbildning. - Vi vill bli Skandinaviens främsta idrottshögskola och ligger bra till att bli Riksidrottsuniversitet. Men vi har en stor utmaning i att verkligen bli en centrumbildning, få alla att gå åt samma håll och skapa en fantastisk idrottsmiljö i Umeå. Nätverksskapande tar tid men forskningen ger ett mervärde och jag tror absolut att vi är på väg åt rätt håll. Det finns bara möjligheter, säger Pernilla Eriksson. Foto privat Idrott och akademi Tänk Umeå! Vid Umeå universitet samlas all idrottsrelaterad utbildning och forskning samt alla elitidrottande studenter inom Idrottshögskolan. Idrottshögskolan samordnar och utvecklar utbildning och forskning samt verkar för innovation inom det idrottsvetenskapliga fältet. Dubbla karriärer Idrottshögskolan har en unik policy för kombination elit - idrott och studier. Den ger dig möjlighet att satsa både på ditt elitidrottande och dina studier samtidigt. Under våren 2014 studerar ca 250 elitidrottare hos oss. Utbildningsprogram inom idrottsområdet 2014/2015 Idrottsvetenskapliga programmet, 180 hp Tränarprogrammet med inriktning mot idrottsmedicin, idrottsfysiologi och idrottspsykologi, 180 hp Ämneslärarprogrammet mot idrott och hälsa, hp Psykologprogrammet med inriktning mot idrott, 300 hp Fysioterapeutprogrammet, 180 hp Journalistprogrammet, 180 hp (profilkurs Sportjournalistik) Läs mer om våra fristående kurser och hur du kontaktar oss på: Emmelie Konradsson, Umeå IK samt Svenska landslaget i fotboll, elitidrottsstudent vid Umeå universitet. 15

16 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN VÄSTERBOTTENS IDROTTSFÖRBUND OCH SISU IDROTTSUTBILDARNA ANNONS Idrotten gör Västerbotten starkare700 idrottsföreningar i Västerbotten erbjuder medlemmar glädje, gemenskap, demokratisk delaktighet och ett friskare liv. alla Låt idrottavalet 2014 Föreningar är inte företag Stärk stödet till idrotten Investera i idrottsanläggningar facebook.com/vasterbottensidrotten Svensk idrott är samlingsnamnet för Sveriges alla idrottsförbund och idrottsföreningar. Svensk idrotts största stöd organisationer är Riksidrottsförbundet (RF) som arbetar för att stödja, leda och företräda idrotten och SISU Idrottsutbildarna som är idrottens studieförbund. svenskidrott.se

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSINRIKTNING Gymnastikförbundet Norrs verksamhetsplan 2015 utgår i huvudsak från den verksamhetsinriktning som antogs av Förbundsmötet i maj 2014 och den verksamhetsplan

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker!

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Till Höstkursen 2011 har Svenska Frisksportförbundets utbildningskommitté tagit fram ett flertal olika kurser som vi finner intressanta att ha med under

Läs mer

Skellefteå vår gemensamma identitet.

Skellefteå vår gemensamma identitet. Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Röbäcks IF. Reklam & sponsorskap

Röbäcks IF. Reklam & sponsorskap Röbäcks IF Reklam & sponsorskap Erbjudande: 1. Reklamskylt på sarg, plats på Röbäcks IF hemsida ingår *: 5000kr/2år Tillkommer skyltkostnad och reklamskatt 8% 2. Reklamskylt i hallen, plats på Röbäcks

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 tips och råd om ansökningar! Sveriges Akademiska Idrottsförbund (SAIF) har mellan 1 januari och 31 december 2013 drygt

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879.

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Telefon 0525/649 00 www.sparbankentanum.se Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Att vara Sparbank är att vara lite annorlunda än storbankerna. Sparbanksidén har sedan starten varit att ge alla

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orienterings vision Dit vill vi! Svensk orientering, världens bästa!

Läs mer

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN Anteckningar från gruppdiskussioner FrukostForum, 2014-01-23 Den 23/1 samlades ett 70-tal personer för att delta i FrukostForum för Vänersborgs näringsliv.

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

21 oktober 2009. NetCity, Forskarvägen 1, Örebro. Processledning och dokumentation: David Dahlström david.dahlstrom@sisuorebro.t.se alt 070-66 33 797

21 oktober 2009. NetCity, Forskarvägen 1, Örebro. Processledning och dokumentation: David Dahlström david.dahlstrom@sisuorebro.t.se alt 070-66 33 797 21 oktober 2009 NetCity, Forskarvägen 1, Örebro och dokumentation: alt 070-66 33 797 En klubb för alla - Bred för bredden - Bredd för spetsen SYFTE Syftet med denna kväll är att titta på nuläge, framtid,

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015. Stockholm-Gotlands Boxningsförbund

Verksamhetsplan 2014-2015. Stockholm-Gotlands Boxningsförbund Verksamhetsplan 2014-2015 Stockholm-Gotlands Boxningsförbund 1(5) 2(5) Innehåll Introduktion... 3 Syfte... 3 Legitimitet... 3 Dokumentstruktur... 3 Vision... 3 Fokusområden... 4 Media... 4 Tävlingsverksamhet...

Läs mer

SNO-konferens. 2011-01-22 Tveta

SNO-konferens. 2011-01-22 Tveta SNO-konferens 2011-01-22 Tveta Agenda 09.00 09.20 Samling, välkomna, rep. av 2010 års konf. 09.20 10.00 Ekonomiska läget 10.00 10.15 Kaffe och mingel 10.15 11.10 Grupparbete 1 11.10 11.15 Kort genomgång

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer! Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

BURSERYD Brukssamhälle med 854 invånare

BURSERYD Brukssamhälle med 854 invånare Madelene Brandin Ordförande i Burseryds IF sedan 2007 BURSERYD Brukssamhälle med 854 invånare Burseryds IF Föreningen är känd för det ideella engagemanget. Den så kallade BIF-känslan! Tillbakablick Det

Läs mer

Redovisning Student Green Day

Redovisning Student Green Day Redovisning Student Green Day 2014-12-22 Sammanfattning Student Green Day är en mötesplats i form av en tävling. En mötesplats för studenter, lärare, näringsliv och offentlig sektor. För att få en tvärvetenskaplig

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

En curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF

En curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns CF Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns Curlingförbund Under augusti månad 2005 fick jag i uppdrag att göra ett förslag till en rekryteringsplan för Värmland

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet. Få så många som möjligt att Träna/motionera

Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet. Få så många som möjligt att Träna/motionera Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet Få så många som möjligt att Träna/motionera Ett friskare Haninge Vara Haninges bästa träningsanläggning Det finns i Friskis&Svettis att ständigt

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Strategi för att uppnå Junior & Elitverksamhetens vision och mål.

Strategi för att uppnå Junior & Elitverksamhetens vision och mål. Innehåll Verksamhetsplan Junior- och Elitverksamheten vid Sölvesborgs GK...3 Vision...3 Målsättning t o m 2015...3 Strategi för att uppnå Junior & Elitverksamhetens vision och mål....3 Värdegrund...4 Handlingsplan

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

INNOVATION CAMP. 9-10 november 2010, Campus Norrköping. Koncept, praktiska detaljer program

INNOVATION CAMP. 9-10 november 2010, Campus Norrköping. Koncept, praktiska detaljer program INNOVATION CAMP 9-10 november 2010, Campus Norrköping Koncept, praktiska detaljer program & Innovation Camp BAKGRUND Innovation Camp är ett koncept som riktar sig till gymnasieungdomar. Under 24 timmar

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Hur ökar vi deltagandet hos nyanlända flyktingar? Projektledare: Anton Olofsson anton.olofsson@olif.se Fritids- och föreningslivet en arena

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå Beskrivning av vår verksamhet i Piteå SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och utbildningsorganisation. Vi bildar, utbildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna utbildar och

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

SSF:s styrelse har startat upp ett arbete med att utveckla en framtida strategi för svensk segling och SSF.

SSF:s styrelse har startat upp ett arbete med att utveckla en framtida strategi för svensk segling och SSF. Måldokument 2014 Innehåll Framtidens strategi Fokusområden Huvudmålsättningar och Huvudstrategier Områden - Delmål och Delstrategier Process Framtidens strategi SSF:s styrelse har startat upp ett arbete

Läs mer

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM PLATS 04 TILLVÄXTPROCENT 81,10 % Framtiden är fortfarande här Sveriges elfte bästa arbetsplats. Det är bra. Men det duger inte för Framtiden i framtiden. Kanske är det därför tillväxten fortsätter. VD

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 Vision 2023 Friskis&Svettis Linköping År 2023 ler människor när de tänker på träning och vi erbjuder lustfylld träning av hög kvalitet till Linköpingsborna. Med fler och nya sätt att mötas för träning

Läs mer

Verksamhetsplan. Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014. Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll

Verksamhetsplan. Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014. Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll Verksamhetsplan Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014 Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll Södermanlands Handikappidrottsförbund är Svenska Handikappidrottsförbundets

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Hur upplever du att tävlingen Nordsjö Kalix Open genomförts i sin helhet

Hur upplever du att tävlingen Nordsjö Kalix Open genomförts i sin helhet Hur upplever du att tävlingen Nordsjö Kalix Open genomförts i sin helhet Bra genomförd tävling,hoppas den återkommer Riktigt bra för att vara första gången, gärna en något tuffare profil nästa år! Bra

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Måndag den 30 juni. Magnus har en dubbelexamen i idrottsmedicin samt kostvetenskap med inriktning mot idrottsnutrition.

Måndag den 30 juni. Magnus har en dubbelexamen i idrottsmedicin samt kostvetenskap med inriktning mot idrottsnutrition. Måndag den 30 juni Idrotten vill Atle Johansen och lycka med idrottens vision Svensk idrott - världens bästa som tema. Plats/tid: Knallerian klockan 11.00 och Grand Hotel klockan 13.00 Friskvård och Hälsa

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Hemlagade middagar till dörren

Hemlagade middagar till dörren Hemlagade middagar till dörren Det nystartade företaget Ellens gryta erbjuder vällagade middagar med fokus på traditionellt långkok, inspirerade av mormor Ellens goda grytor. Vi träffade grundaren Ann-Louise

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

Elitmiljö träff 4 Stockholm/Södertälje 16/10 2013

Elitmiljö träff 4 Stockholm/Södertälje 16/10 2013 Elitmiljö träff 4 Stockholm/Södertälje 16/10 2013 Ansvariga för träffen: Peter Zetterström ansvarig för Elitmiljön i Stockholm/Södertälje och Håkan Carlsson SOFT Förbundskapten Närvarande: SOFT centralt:

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015. Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom

Verksamhetsplan 2014/2015. Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom Verksamhetsplan 2014/2015 Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom Vår verksamhet Malmö Floorball Clubs organisation består idag av två föreningar. Malmö FBC, org.nr 802439-1164, och Malmö FBC Ungdom, org.nr 802419-4279.

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

Inbjudan för företag att medverka på april eventet Mamtreprenör 2010

Inbjudan för företag att medverka på april eventet Mamtreprenör 2010 Inbjudan för företag att medverka på april eventet Mamtreprenör 2010 Den 17 april 2010 kommer mellan 350 500 blivande och befintliga entreprenörs mammor att delta och mingla på Hilton Slussen i Stockholm.

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Loket och Vagnarna. Tips. Rekrytering Marknadsföring Sponsring

Loket och Vagnarna. Tips. Rekrytering Marknadsföring Sponsring Loket och Vagnarna Tips Rekrytering Marknadsföring Sponsring Undertecknad var under våren och hösten 2006 ute och besökte sammanlagt 28 föreningar runt om i Sverige. Jag hade med mig representanter från

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r 20 nov. i Umeå Emma Pihl Self Management Stefan Hyttfors Nutid är dåtid! Framtiden är här! Är du? När ledarskapet och HR-arbetet behöver inspireras Ibland gör den sig påmind idétorkan. Plötsligt sinar

Läs mer

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Protokoll från KarlEkons Styrelsemöte 2013-01-08

Protokoll från KarlEkons Styrelsemöte 2013-01-08 Protokoll från KarlEkons Styrelsemöte 2013-01-08 Plats: Kårens styrelserum Närvarande: Simon Strid, Marcus Ljungdahl, Gustav Johansson, Helena Engström, Elin Karlsson, Karwan Nisstany, Patrik Sjöstedt,

Läs mer

Sammanfattning av rapporter från Open Space-forum i Fröding Arena den 10 september

Sammanfattning av rapporter från Open Space-forum i Fröding Arena den 10 september Sammanfattning av rapporter från Open Space-forum i Fröding Arena den 10 september Den 10 september 2013 hölls ett Open Space-forum om hur vi kan göra Karlstad till en idrottskommun för alla på Fröding

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 Idrotten landets ledande ledarskola Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 1 STOCKHOLM JULI 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: Bildbyrån ILLUSTRATION: Katti

Läs mer

Dokumentation Svenska Klätterförbundet 5 april 2008 Kviberg, Göteborg

Dokumentation Svenska Klätterförbundet 5 april 2008 Kviberg, Göteborg Dokumentation Svenska Klätterförbundet 5 april 2008 Kviberg, Göteborg Hur blir SKF så bra att alla klättrare vill vara medlemmar? Processledare: Sandra Mattsson, SISU Idrottsutbildarna Syfte med träffen:

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

!!!!!!!!!!!!!!!! GULDPALTEN

!!!!!!!!!!!!!!!! GULDPALTEN GULDPALTEN En stund då vi hyllar Piteås kreatörer och kulturarbetare. En kväll när vi visar upp det bästa vi har och känner stolthet. En årligt återkommande högtid att längta efter. GULDPALTEN Sökande

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER

RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER Workshopen arrangerades i Gula Villan i Aneby. Ett 60-tal personer medverkade i den fyra timmar långa workshopen. Aktiviteten inleddes med ett föredrag av Peter Eklund,

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas

Läs mer