Årsrapport 2011 Landsbygdsprogram för Sverige år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport 2011 Landsbygdsprogram för Sverige år"

Transkript

1 Årsrapport 2011 Landsbygdsprogram för Sverige år Utnyttjandet av programbudgeten är överlag på en hög nivå men måluppfyllelsen halkar efter i en del fall, exempelvis för vissa miljöersättningar. Landsbygdsföretagandet präglas av framtidstro och investeringsvilja trots osäkerheten i Europas ekonomier. Landsbygdsprogrammets företagsstöd och projektstöd är möjligen en bidragande faktor till detta. Myndigheternas åtgärder för att säkerställa att utbetalningar av miljöersättningar sker i tid har varit framgångsrika och lett till att 90 procent av ersättningarna kunde delutbetalas till den 3 oktober Rapport 2012:23 1

2

3 Jordbruksverket tar i första hand fram årsrapporten för landsbygdsprogrammet på begäran av EU-kommissionen. Ambitionen är samtidigt att ge allmänheten insyn i hur genomförandet av programmet fortskrider. Rapporten fokuserar huvudsakligen på att åtgärd för åtgärd redogöra för utvecklingen av programmet i förhållande till uppsatta mål. Därutöver beskriver vi också omkringliggande faktorer såsom förändrade förutsättningar för programmet eller vad Jordbruksverket gör för att garantera kvalitet och måluppfyllelse. Till rapporten hör fem bilagor vilka kan beställas på LBprogramledning@jordbruksverket.se

4

5 Innehåll Sammanfattning programmets genomförande Ändringar av de allmänna villkoren som påverkar programmets genomförande Förändringar av lagstiftningen Oförutsedd samhällsekonomisk utveckling Ändringar i gemenskapspolitiken och den nationella politiken som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument Ändringar i landsbygdsprogrammet Utveckling av programmet i förhållande till uppsatta mål Metodbeskrivning av indikatorer och utfall samt programmets omräkningskurs Axel Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning (111 och 114 ) Startstöd för unga jordbrukare (112) Modernisering av jordbruksföretag (121) Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter (123) Samarbete om utveckling av nya produkter (124) Infrastruktur (125) Axel Naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter (211 och 212) Miljövänligt jordbruk (214) Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker (214) Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och renskötselområdena (214) Regionalt prioriterade ersättningar (214 och 216) Traditionella kulturväxter och husdjursraser (214) Minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark (214) Miljöskyddsåtgärder (214) Certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion (214) Extensiv vallodling för miljön och det öppna landskapet (214) Icke-produktiva investeringar skog (227) Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald Öka arealen ädellövskog Axel Diversifiering (311) Affärsutveckling i mikroföretag (312) Främjande av turistnäringen (313) Grundläggande tjänster (321) Förnyelse och utveckling i byarna (322)...85

6 2.4.6 Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden (323) Kompetensutvecklings- och informationsinsatser (331) Kompetens- och informationsinsatser för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier (341) Axel Genomförande av lokala utvecklingsstrategier (411, 412 och 413) Samarbete (421) Driftskostnader för LAG samt informations- och animationsinsatser (431) Utvecklingen av Leader under programperioden Länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens och Sametingets erfarenheter Nationella landsbygdsnätverkets insatser och resultat Insatser inom ramen för Östersjöstrategin Programmets finansiella genomförande Generellt om det finansiella genomförandet Axelvis redovisning av utbetalade belopp Pågående utvärdering av programmet Viktiga händelser under året när det gäller pågående utvärdering Pågående arbete hos länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen Datainsamling Åtgärder för att garantera kvalitet och måluppfyllelse Övervaknings- och utvärderingsåtgärder Sammanfattning av större problem som uppstått vid förvaltningen av programmet och hur dessa har åtgärdats Användning av tekniskt stöd Informationsåtgärder Deklaration om överensstämmelse med gemenskapspolitiken i fråga om stödet Konkurrensregler och statsstöd Offentlig upphandling Miljöskydd och miljöförbättringar Jämställdhet och icke-diskriminering Avgränsning mot andra fonder, program och finansiella instrument Användningen av återkrävda belopp Bilagor

7 Sammanfattning 2011 var programmets femte genomförandeår. Flera aktiviteter på olika nivåer har tagit sikte på det programavslut som närmar sig. Programmets budgetanvändning är överlag god samtidigt som måluppfyllelsen i en del fall halkar efter. Detta kan till viss del förklaras med att uppföljning av resultat endast baseras på genomförda och avslutade insatser. Från tidpunkten då insatsen är genomförd till dess att den ger full effekt tar det ofta 2-3 år. Det är dessutom svårt att mäta resultaten från insatser av förutsättningsskapande karaktär (t.ex. förstudier och undersökningar). Arealmål är lättare att mäta, men siffrorna visar att vissa mål varit svåra att uppnå. För att öka måluppfyllelsen i programmet har Jordbruksverket bl.a. genomfört informationsinsatser för att visa upp goda exempel eller presenterat utvärderingar. Även verkets arbete med kontroll och uppföljning bidrar till att öka måluppfyllelsen. Beräknat utifrån beslut om stöd har pengarna i landsbygdsprogrammet använts i mycket hög grad i relation till budgeten. Söktrycket på vissa åtgärder i kombination med mindre efterfrågan i andra åtgärder är en av orsakerna till att övervakningskommittén under hösten 2011 godkände en programändring, vilken bland annat innebär att två åtgärder stängs på grund av låg efterfrågan och måluppfyllelse medan andra åtgärder tillförs mer pengar. Budgetarna för åtgärderna kommer att justeras under 2012 när programändringen är godkänd av EU-kommissionen. Pengar kommer sannolikt att flyttas även under 2012 för att optimera programmets genomförande och måluppfyllelse. Bland annat planeras omfördelning av pengar mellan Leaderområden och mellan länsstyrelser samt flytt av pengar mellan åtgärder. Programmets budgetanvänding och uppfyllda mål Axel 1, 3 och 4 Budgetanvändningen i axel 1 är god, 81 procent av budgeterade pengar har in - tecknats i beviljade stöd. Kompetensutvecklingsåtgärden, startstödet och moderniseringsåtgärden är de som går bäst. Beviljat stöd i dessa åtgärder ligger nära eller t.o.m. över 100 procent om man ser till den nu gällande budgeten. Ansökningsläget är fortsatt högt i moderniseringsåtgärden, i vissa län så högt att åtgärder måste vidtas under 2012 för att så långt som möjligt tillgodose behovet av pengar. Däremot låg åtgärderna Samarbete för utveckling av nya produktet och Infrastruktur även under 2011 på samma låga nivå vad gäller medelsutnyttjande och antal beviljade stöd som tidigare år. Övervakningskommittén beslutade därför, som tidigare nämnts, att åtgärderna stängs och att pengarna förs över till andra åtgärder. När det gäller måluppfyllelsen i fråga om omfattning och resultat är den i stort sett god för axeln. Budgetutnyttjandet i axel 3 ligger på 74 procent vilket är strax över den förväntade linjära nivån. Utmärkande är den särskilda satsningen på bredband som intro ducerades 2010 och som har tagit ordentlig fart under Åtgärden Grund läggande tjänster (i vilken bredbandssatsningen ingår) förstärktes därför med 375 mnkr i den programändring som godkändes av övervakningskommittén. 1

8 Genom förstärkningen och möjligheten för länssstyrelserna att omdisponera pengar mellan åtgärderna kommer den nya budgeten för Grundläggande tjänster hamna på lite drygt 900 mnkr. Huvuddelen av åtgärden kommer att användas för bredbandsinvesteringar. På flera håll i landet är det fortsatt hög efterfrågan på pengar till bredband, varför åtgärder kommer att behöva vidtas under 2012 för att inte bromsa upp bredbandsinvesteringarna. När det gäller budgetanvändningen är denna således i stort sett god, men för flera åtgärder krävs dock att antalet beviljade stöd kraftigt ökar för att omfattnings- och resultatmålen ska kunna uppfyllas. För vissa åtgärder med låg efterfrågan har övervakningskommittén beslutat om omfördelning av pengar. Axel 4 (Leader) har fortsatt god utveckling och en ökande trend under Liksom tidigare år är det aktiviteter som ligger under programmets axel 3, Diversifiering och livskvalitet, som gått bäst. 80 procent av denna budget är intecknad i beslut, dvs. 993 mnkr (110,3 mneuro) av budgeterade mnkr. Leaderinsatser avseende Miljö (axel 2) och Ökad konkurrenskraft (axel 1) har varit svårare att få igång trots en del informationsinsatser. Tillsammans är budgeten för dessa 566 mnkr (62,9 mneuro), varav 218 mnkr (24,2 mneuro) är beslutade, dvs. 38 procent. När det gäller omfattnings- och resultatmålen är måluppfyllelsen god med tanke på den sena starten, men resultatmålet om ökade arbetstillfällen släpar efter, vilket som tidigare nämnts förklaras av att endast ett fåtal insatser är helt avslutade. Det krävs dock att den ökande trenden håller i sig för att såväl budgetmål som några av omfattnings- och resultatmålen ska kunna uppfyllas. För att så mycket som möjligt av pengarna inom Leader ska utnyttjas och därmed öka måluppfyllelsen planerar förvaltningsmyndigheten att göra omfördelningar mellan Leaderområden under Omfördelningen ska möjliggöra projekt i områden där pengar saknas. Axel 2 Axel 2 består av kompensationsbidraget (211 och 212), ersättningar för miljövänligt jordbruk (214), utvald miljö (214 och 216) samt ickeproduktiva investeringar skog (227). För att bedöma axel 2 bör man i högre utsträckning än budget utnyttjandet och anslutna brukare rikta blicken mot hektaruppfyllelsen och framför allt hektaruppfyllelsen för miljöersättningarna (med sina elva insatser). Den samlade bedömningen är att målen för axel 2 inte nås. Kompensationsbidraget och vallodling är två insatser som går bra och där arealmålen är av större betydelse. Det finns vissa likheter mellan insatsområdena: Stöden är tudelade och resultaten visar att måluppfyllelsen för antal hektar jordbruksmark nås för de södra delarna och ökar något jämfört med Samtidigt är utfallet fortsatt negativt vad gäller de skogsdominerade områdena och bergsområdena: målen nås inte och hektaruppfyllelsen minskar. För miljöersättningarna är den totala anslutningen av antal hektar jordbruksmark som får ersättning för miljövänligt jordbruk lika låg som för 2010, nämligen 78 procent. Förutom vallodling i de södra delarna nås hektarmålen för renskötselområdena, slåtterängar samt skyddszoner. Målen nås också för den ekologiska produktion som gäller djur samt bevarandet av traditionella husdjurs raser. Speciellt värdefullt är att resultaten för hektar slåtterängar med särskilda värden är uppnått (6 463 hektar) men denna måluppfyllelse är inte ny för 2011, utan nåddes redan under

9 Det bör speciellt uppmärksammas att de bredare insatserna med större hektarmål betesmarker, natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet, ekologisk produktion och minskade växtnäringsförluster har en låg måluppfyllelse och i viss ut - sträckning negativ utveckling. Arealen för betesmarker är låg i förhållande till det uppsatta målet, och arealen fortsätter att minska. Utfallet för 2011 är hektar ansluten mark, men målet är hektar. Arealen Natura 2000-områden som sköts med miljöersättning för betesmarker och slåtterängar minskar också. Målet för ekologisk produktion är att 20 procent av jordbruksarealen ska vara i certifierad produktion. År 2010 var värdet 14,2 procent av den totala arealen. Inga siffror finns ännu tillgängliga för 2011, men prognosen säger att ökningen är marginell. I stödet till värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet är måluppfyllelsen för ansluten areal åkermark endast 68 procent för Förutom att utfallet är lågt, fortsätter det att minska jämfört med tidigare år. Målet på hektar bedöms inte kunna nås under programperioden. Det finns olika stöd för att minska växtnäringsförluster från jordbruksmark. Antal hektar mark som får ersättning för miljöskyddsåtgärder är endast 52 procent. Antagligen var målet för högt satt från början i förhållande till ersättningens storlek. Resultaten för miljönyttan i form av antal hektar som brukas så att växtnäringsförlusterna från jordbruksmarken minskar, samt antal hektar som bidrar till en förbättrad mark- och vattenkvalitet, är endast 63 procent. Verksamhetsmålet att mellan 2009 och 2011 minska kväveläckaget med 600 ton har därmed inte uppnåtts. Utvald miljö nyttjas inte i tillräcklig utsträckning av de som potentiellt skulle kunna det. För exempelvis våtmarker som anlagts eller restaurerats inom utvald miljö är utfallet (ackumulerat) endast 46 procent, vilket är betydligt lägre än förväntat. Det ackumulerade budgetutnyttjandet för utvald miljö är lågt (51 procent), varför pengar har omfördelats från denna budget till exempelvis rådgivningsinsatser. Rätt använt skulle utvald miljö kunna ge hög miljöeffekt lokalt, men det kräver resurser för uppsökande verksamhet. Insatsen skogens mångfald i axel 2 ligger långt ifrån målet. Antal hektar som brukas så att biologisk mångfald och höga naturvärden bevaras är endast 20 procent. Eftersom insatsen svarar för en stor andel av indikatorerna blir måluppfyllelsen väldigt låg fastän åtgärden öka arealen ädellöv går bra. Slutsatsen är att axel 2 inte lever upp till de uppsatta målen. Miljöersättningar riktade till renskötselområdet, fäbodar, traditionella husdjursraser och slåtterängar har hög måluppfyllelse medan breda miljöersättningar till natur- och kulturmiljöer och betesmarker är längre ifrån målet. Bedömningen av axel 2 utifrån ett ekonomiskt perspektiv ger en mer positiv bild: Budgetutnyttjandet är 70 procent av programbudgeten och ligger därmed i fas med förväntningarna. Stödmyndigheternas kommentarer Från länsstyrelsernas rapportering kan nämnas att när det gäller landsbygdsföretagandet i stort rapporteras från de allra flesta länsstyrelser om framtidstro och investeringsvilja, trots osäkerheten i europas ekonomier. Länsstyrelserna har uppfattningen om att företagen gärna vill starta upp eller utveckla sina verk sam heter inom områdena lokal mat, hästrelaterad verksamhet och turism. Många län uppger att det behövs mer pengar till moderniseringsåtgärden för att tillgodose behovet av medel för investeringar i jordbruksföretagen. Ett ökat intresse för biogas tycks finnas på en del håll även om det finns tveksamheter avseende lönsamheten. 3

10 Kompetensutvecklingsprojektet Greppa Näringen har fått en större spridning under året. Startstödet är fortsatt populärt, men t.ex. ett jordbrukslän som Skåne skriver att särskild uppmärksamhet måste ges åtgärden då åtgärdsbudgeten annars riskerar att inte utnyttjas fullt ut. Satsningen på Matlandet visar på ett varierande resultat men verkar gå bättre än tidigare år. Bredbandspengarna är på en del håll redan slut medan andra län haft låg efterfrågan även En orsak till detta, som framförs av Stockholms län, är det svårhanterliga regelverket. Arbetet med Leader har intensifierats under året. Samverkan mellan LAG och länsstyrelserna sägs vara god men långa handläggningstider är en svag länk. I vissa län har det varit svårt att jobba i trepartnerskap med sviktande intresse. Anslutningen till axel 2-åtgärden natur- och kulturmiljöer ligger på liknande nivåer som tidigare år. För låg ersättning i relation till villkoren för stödet anses vara en orsak. En annan orsak sägs vara att det inte är ekonomiskt motiverat att ansluta åtgärden till arrenderad mark. Några län har gjort extra informationsinsatser och rådgivning vilka rapporteras ha gett god effekt. Målet för skyddszoner har uppnåtts som följd av höjda ersättningsnivåer och utökning av stöd området. Antalet ekologiskt certifierade producenter och certifierad djurhållning ökar men det finns även en negativ trend vad gäller anslutningen där utgångna åtaganden inte har förlängts. Skogsstyrelsen rapporterar att måluppfyllelsen ser bra ut för de flesta av de åtgärder som faller inom myndighetens ansvarsområde. Insatsen skogens mångfald är ett undantag och man har föreslagit sänkt mål och överflyttning av pengar till andra stödåtgärder. Ett antal åtgärder har vidtagits för att förbättra genomförandet bland annat en ökning av antalet rådgivare och inrättandet av en helpdesk. Sametingets rapportering för 2011 visar att ansökningarna inom startstödet fortsätter att vara långt fler än vad tillgänglig budget medger. Under 2011 har två tredjedelar av alla som sökt fått avslag. Moderniseringsåtgärden går sämre medan förädlingsstödet går bra vilket bedöms bero på ett större projekt som syftar till att öka antalet förädlingsföretag i renköttbranschen. Programmets utbetalningar Utbetalningarna i axel 1, 3 och 4 ligger av naturliga skäl inte lika högt som beviljade stöd eftersom utbetalningarna inom dessa axlar görs i efterskott och många insatser sträcker sig över flera år. Totalt sett ligger Sverige ändå bra till vad gäller utbetalningar i förhållande till övriga EU (utbetalt från EU per den 31 december 2011 var till Sverige 59,3 procent jämfört med EU-genomsnittet 47,5 procent 1 ). Det goda utnyttjandet kan till viss del förklaras med att ca 65 procent av programmets budget hänförs till miljöersättningar och liknande inom axel 2 där utbetalningar görs varje år. Under 2011 har 566 mneuro (5,16 mdkr) betalats ut, detta är cirka 24 procent av alla utbetalningar som hittills gjorts under programperioden. Hittills har Sverige betalat ut mneuro (22,3 mdkr) vilket utgör cirka 57,9 procent av programbudgeten. Detta beskrivs närmare i kapitel 3. Som tidigare nämnts kommer förvaltningsmyndigheten under de närmaste åren fokusera på att optimera budget - 1 Siffrorna avser de betalningar inkl. nationella förskott som EU gjort till Sverige och andra medlemsstater. 4

11 utnyttjandet. Pengar kommer sannolikt att flyttas mellan län, mellan åtgärder samt mellan Leaderområden. Utvärderingsaktiviteter Arbetet med en fördjupad kartläggning av länens stödgivning har under året genom förts i nästan alla län. Kartläggningen ger bl.a. en detaljerad överblick över vilka verksamheter som stöd ges till samt storleken på företag som beviljas stöd. Även vilka huvudverksamheter företagen har belyses i studien liksom bakomliggande investeringars betydelse för denna verksamhet och för sidoaktiviteter. Under året har uppföljningsstudier gjorts för ett antal jordbruksföretag som fått investeringsstöd. Studien baseras på djupstudier av bokföringsmaterial och syftet är att jämföra vad som sägs i affärsplanerna angående förväntat utfall med vad som faktiskt kan observeras. Detta är ett axplock av vad som pågår på utvärderingssidan. Flera andra studier och undersökningar med koppling till landsbygdsprogrammet har också påbörjats under året. Ett antal studier som inleddes tidigare år pågår också fortfarande. Åtgärder för att garantera kvalitet och effektivitet i genomförandet Kvalitet och effektivitet i genomförandet av programmet säkerställs främst genom information till stödmottagarna om villkor för stöden, men även genom utbildning till handläggare, bra IT-system samt genom ändamålsenliga administrativa system och fysiska kontroller. Det finns fortfarande problem med långa handläggningstider och eftersläpning i handläggningen. Både Jordbruksverket och övriga stödmyndigheter arbetar dock kontinuerligt med att förkorta handläggningstiderna. Under 2011 har länsstyrelserna ofta anställt extrapersonal för att komma till rätta med ärendebalanserna. Exempel på andra åtgärder som har vidtagits för att minska handläggningstiderna är utbildning av stödsökande om de uppgifter som ska lämnas, prioritering av kompletta ärenden i handläggningen och begränsning av tiden för kompletteringar. Även Sametinget och Skogsstyrelsen arbetar aktivt med att få ned handläggningstiderna. Skogsstyrelsen har tagit fram en åtgärdsplan med aktiviteter för att ytterligare minska tiderna och rekryterat ytterligare handläggare. Sametinget har hållit regelbundna uppföljningsträffar som förkortat tiden för kompletteringar. Sametinget arbetar samtidigt vidare för att uppfylla kravet på maximalt två månaders beredningstid från inkommande ansökan till beslut. Genom projektet SUSS-LB (Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan för LB-Stöd) arbetar Jordbruksverket på olika sätt för att effektivisera stöden inom LB-processen (dvs. stöden inom axel 1, 3 och 4) så att framför allt handläggningstiderna blir kortare. Projektet har under 2011 levererat ett ledningssystem för att styra och följa upp LB-processen. Projektet har även arbetat med att identifiera de moment i processen som gör att handläggningstiderna blir alldeles för långa och med att sätta in åtgärder för att minska dem. Bl.a. görs förbättringar i IT-systemet för handläggning av stödärenden. 5

12 När det gäller miljöersättningar och kompensationsbidrag har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna i projektform genomfört en rad åtgärder för att säkerställa att utbetalningar görs i tid, bland annat har IT-rapporter för att ta ut statistik om handläggningsläget byggts. Projektet har som redskap för sin styrning använt tydliga mål som förankrats på såväl Jordbruksverket som hos länsstyrelserna, med uppföljning varannan vecka, regelbundna styrgruppsmöten och löpande publicering av handläggningsläget. Ett mål för miljöersättningar och kompensationsbidrag var att 90 procent av ärendena skulle hinna delutbetalas till den 3 oktober, Detta mål uppnåddes. 6

13 1. Ändringar av de allmänna villkoren som påverkar programmets genomförande 1.1 Förändringar av lagstiftningen Endast mindre ändringar har skett i EU-lagstiftningen för landsbygdsprogrammet under år Vissa ändringar i förordning 1974/2006 har dock haft en begränsad påverkan på programmets genomförande. Ändringarna var följande: En ändringsklausul skrevs in i nya åtaganden som sträcker sig in i nästa programperiod för att möjliggöra att medlemsstaterna kan justera dessa åtaganden i enlighet med det nya regelverket. Ändringsklausulen ska införas fr.o.m och framåt. Klausulen är frivillig fr.o.m En ny artikel infördes som behandlar investeringar i förnybar energi på gårdsnivå. Stödet begränsas till en produktionskapacitet som motsvarar genomsnittlig årsförbrukning på gården. Slutligen infördes krav på att minst 50 procent av rösterna ska representeras av den privata sektorn då LAG väljer ut projekt som ska finansieras. Ändringarna har lett till ökad administration i form av anpassning av rutiner och informationsinsatser m.m. 1.2 Oförutsedd samhällsekonomisk utveckling Den svenska ekonomin kännetecknades av en stark återhämtning under det första halvåret 2011 jämfört med föregående år men under den senare delen av 2011 bromsades dock återhämtningen in. BNP-tillväxten i landet var också högre än vad den var i Euroområdet och USA. Den europeiska skuldkrisen verkar dock ha påverkat den inhemska efterfrågan mer under slutet av 2011 då en större osäkerhet fanns angående utvecklingen i Europa. Börskursutvecklingen vid den här tiden var också fallande. Trots den svaga tillväxten i Europa utvecklades den svenska exporten starkt under senare delen av året, vilket till viss del kan tillskrivas en förhållandevis god export till tillväxtekonomierna, d.v.s. länder utanför OECD området (KI, Konjunkturläget i december 2011). Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade också under 2011 till drygt 54 miljarder kronor, en ökning med 1 procent jämfört med Importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade samtidigt till drygt 99 miljarder kronor, en ökning med 4 procent jämfört med 2010 (Jordbruksverket, Utrikeshandel, PM, ). Lönsamhetsutvecklingen i det svenska jordbruket kan förenklat beskrivas av en ekonomisk kalkyl som upprättas varje år i Sverige (EEA kalkyl, JO 45 SM 1201) för jordbrukets olika sektorer. Enligt preliminära uppgifter ökade det totala produktionsvärdet i svensk jordbrukssektor med drygt 2 procent jämfört med föregående år. Största värdeökningen återfanns för foderväxter (ca 9 procent) medan potatis, frukt och bär samt djurproduktionen minskade i värde jämfört med I huvudsak hade kostnaden för alla produktionsmedel ökat (med undantag för bekämpningsmedel) mellan 2010 och 2011 där den största fördyrningen återfanns för gödselmedel och djurfoder. Sammantaget ökade kostnaden för insatsförbrukning mer (drygt 6 procent) än vad inkomsterna gjorde under 2011, vilket innebar 7

14 att förädlingsvärdet i jordbrukssektorn 2011 i förhållande till föregående år minskade med drygt 8 procent efter att avskrivningar hade genomförts. Samtidigt ökade dock utbetalningarna av stöd till jordbrukarna vilket medförde att driftsöverskottet (täcka kostnader för arrende, räntor, eget arbete och eget kapital) beräknas bli i stort sett oförändrat. Fördyringen av djurfoder tillsammans med minskade intäkter påverkade mjölkoch kököttproduktionen särskilt. I Jordbruksverkets årliga enkätundersökning hos jordbrukarna framträder en tydlig förändring som gäller mjölkproducenterna: Tidigare har ca 40 procent av företagarna uppgett att mjölkproduktionen kommer att upphöra på deras brukningsenhet under den närmaste 5-10-årsperioden. I undersökningen 2011 har den andel som uppger att de kommer att sluta med mjölkproduktionen halverats. Förändringen på riksnivå är statistiskt säkerställd. Men ytterligare underlag behövs innan det går att dra några slutsatser (Jordbruksverket, Årsredovisning, 2011). 1.3 Ändringar i gemenskapspolitiken och den nationella politiken som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument Andra finansiella instrument som kan ha koppling till EJFLU Andra finansiella instrument inom EU som kan ha koppling till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) är förutom Europeiska garantifonden för jordbruket t.ex. Europeiska fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden men också InterReg (EU:s territoriella samarbetsprogram), CIP (EU:s program för konkurrenskraft och innovation), FP7 (EU:s program för forskning och utveckling) och Enterprise Europe Network (företagsrådgivning om bland annat EU-regler). Finansiella instrument på nationell nivå, som kan ha koppling till EJFLU är t.ex. kanalisationsstödet, som är ett statligt stöd för anläggande av kanalisation för bredbandsfiber, och Livsmedelsstrategin, som regeringen presenterade Även det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige har koppling till EJFLU genom att utgöra en viktig förutsättning för att jordbruk ska kunna bedrivas i dessa områden. Ändringar som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument Under 2011 har en ny strategi för skogen införts som även har koppling till landsbygdsprogrammet. Skogsriket Skogsriket - med värden för världen, är regeringens vision för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skogen och därigenom bidra till ekonomisk utveckling på landsbygden och i småortssverige. Under 2011 fattade regeringen beslut om en ny förordning som reglerar stöd till företag inom ramen för Skogsriket. Företag som har en idé, eller redan är verksamma inom företagande med skogen som bas, kan ansöka hos Skogsstyrelsen om stödet 8

15 Väx med skogen. Det kan till exempel gälla kompetenshöjning eller stöd till olika former av entreprenörskap inom träförädling eller upplevelsenäring kopplad till skogen. Det finns också ändringar från tidigare år som fortfarande påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument. Överföring från EGFJ till EJFLU Ett första område gäller kopplingen till Europeiska garantifonden för jordbruket. Från garantifonden fördes pengar över genom s.k. modulering till EJFLU för att användas till särskilda utmaningar på främst energi- och klimatområdet, med start 2010 och resten av programperioden. Medel från den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen Ett andra område är de pengar som tillfördes EJFLU från den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen. Dessa pengar ska användas till bredbandssatsningar och därmed finns en koppling till det nationella kanalisationsstödet, som hanteras av länsstyrelserna eller i vissa fall regionförbunden. Kommunikationsmyndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) erbjuder medfinansiering både till kanalisationsstödet och till bredbandssatsningar inom landsbygdsprogrammet. Bred bandssatsningen bidrar till att uppfylla regeringens bredbandsstrategi för Sverige (N2009/8317/ITP), som presenterades i slutet av Sverige det nya matlandet Ett tredje område som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument är omfördelningen inom programmet till satsningen på visionen Sverige det nya matlandet. De huvudsakliga verktygen för visionen är tillämpbara åtgärder i landsbygdsprogrammet samt den ovan nämnda Livsmedelsstrategin. Regeringen presenterade en handlingsplan för visionen under Hand lingsplanen är uppdelad på fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurangbranschen. Regeringen bedömer att satsningen kan medverka till att skapa uppemot nya arbetstillfällen. En strategisk kommunikationsplattform och en webbplats ska ge aktörerna verktyg för att arbeta med Sverige det nya matlandet. Landsbygdsprogrammet tillsammans med Livsmedelsstrategin bidrar till målet att stärka den svenska livsmedelssektorns konkurrenskraft. Regeringens landsbygdsstrategi Ett förstärkt samarbete mellan politikområdena, som också kan påverka kopplingen mellan de finansiella instrumenten är regeringens strategi En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder som antogs av riksdagen Den arbetades fram genom en omfattande process där alla departement har deltagit. Ett antal utredningar har också lämnat viktiga bidrag. Landsbygdsstrategin är framåtsyftande. Strategin presenterar en rad åtgärder som genomförts, utreds eller förbereds samt frågor som är viktiga att analysera vidare. Regeringen slår dessutom fast att arbetet med landsbygdsfrågorna måste bedrivas fortlöpande. 9

16 Strategin är tvärsektoriell och täcker in såväl den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdsutveckling som andra politikområden av stor betydelse för landsbygdens utvecklingsmöjligheter. De regionala utvecklingsprogrammen (RUP), Europeiska unionens strukturfondsprogram, Sveriges landsbygdsprogram och programmet för Europeiska fiskefonden innehåller resurser som kommer de svenska landsbygderna till godo. Under 2011 tog Landsbygdsdepartementet över huvudansvaret för landsbygdsstrategin, där man har ett nära samarbete med Näringsdepartementet. Att skapa tillväxt på landsbygden är inte bara en uppgift för ett enda politikområde. Landsbygdsdepartementet med de gröna näringarna som bas är en stor och viktig del, men utvecklingen på landsbygden är beroende av fler politikområden. Aktuella områden som får ett djupare fokus är till exempel skola och omsorg, kommersiell service, infrastruktur och kultur, vilka alla bidrar till att förbättra förutsättningarna för att bo och verka på landsbygden. Under 2012 kommer ett arbete med landsbygdssäkrade beslut inledas. 1.4 Ändringar i landsbygdsprogrammet Ett programändringsförslag har godkänts av EU-kommissionen under Ändringsförslag nr 8 anmäldes i enlighet med artikel 6.1.c och artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 den 22 december EU-kommissionen accepterade förslaget den 18 mars Syftet med denna programändring var att möjliggöra förlängning av ingångna femåriga åtaganden inom åtgärden 214 Miljöersättningar som löper ut 2011 och Avsikten är att åtaganden ska kunna förlängas till slutet av programperioden, dvs. till och med Därigenom kan en stor omfattning av nya femåriga åtaganden undvikas. Antalet åtaganden som löper in i nästa programperiod minimeras därmed. Detta bidrar till att inför nästa finansiella period, dvs. landsbygdsprogrammet som avser år 2014 till 2020, öka möjligheten till flexibilitet vid den nationella utformningen. Under slutet av 2011 överlämnades ändringsförslag nr 9 till EU-kommissionen. Beredningen av detta ärende har av olika anledningar dragit ut på tiden. Ändringsförslaget planeras att tas upp i landsbygdsutvecklingskommittén (RDC) den 23 maj och därefter slutligt godkänns av EU-kommissionen cirka en månad därefter. Denna programändring är mer omfattande och innebär sammanfattningsvis: att säkerställa att tillgängliga medel kommer till nytta genom att kraftsamla på åtgärder som varit framgångsrika och där efterfrågan fortsatt bedöms vara stor, att undvika inlåsning av pengar i åtgärder där efterfrågan har varit lägre än förväntat genom att sänka mål eller helt stänga vissa åtgärder, att genomföra ytterligare offensiva satsningar inom politiskt prioriterade områden, att genomföra vissa förändringar som föreslås i halvtidsutvärderingen, samt 10

17 att minska den nationella finansieringen i landsbygdsprogrammet, dels för att delfinansiera en föreslagen sanktion mot Sverige med anledning av brister i blockdatabasen och i definitionen av betesmarker, dels för att verkställa den sänkning av nationella medel i programmet som regeringen aviserade i budgetpropositionen 2010 som en konsekvens av att Sverige mottagit 191 miljoner kronor från EU-budgeten i samband med beslut om den europeiska återhämtningsplanen. Sammantaget innebär detta att den nationella medfinansieringen minskar med 416 miljoner kronor. Den 22 juni överlämnade Sverige en notifiering till EU-kommissionen om en ut - ökning av statsstöd för bredband med 200 mnkr. Detta är ett tillägg till den tidigare godkanda anmälan, N30/2010, vilken omfattade 253 mnkr. EU-kommissionen godkände utökningen den 26 juli. Detta betyder att statsstödsramen för bredband nu uppgår till 453 mnkr. Projekt därutöver får inte överstiga gränsen för stöd av mindre betydelse, dvs under en period av tre år. 11

18 2. Utveckling av programmet i förhållande till uppsatta mål 2.1 Metodbeskrivning av indikatorer och utfall samt programmets omräkningskurs I detta avsnitt ges en kvantitativ och i viss mån en kvalitativ bild av uppnådda fram steg i förhållande till mål som finns fastställda i landsbygdsprogrammet. Prestationerna mäts med hjälp av indikatorer där det varit möjligt. Indikatorerna bygger i huvudsak på det system och de riktlinjer som EU-kommissionen fastställt för uppföljning och utvärdering, Common Monitoring and Evaluation Framework (CMEF). I flera fall finns även indikatorer som valts på nationell nivå för att bättre spegla det svenska landsbygdsprogrammets inriktningar och mål. I tabellerna över mål och utfall per åtgärd anges att riktvärdet är 71 procent. Detta är ett slags artificiellt riktvärde som kan användas vid bedömning av hur programmet fort skrider. Resonemanget bakom detta värde är att vid ett jämnt budgetutnyttjande bör 71 procent av hela budgeten vara förbrukad vid utgången av 2011 eftersom fem av de sju åren i programperioden då har passerat. Det är dock inte fastställt i programmet att det ska vara en jämn årlig takt. För t.ex. Leader är det heller inte möjligt att ligga i fas efter 5 år, med tanke på att genomförandefasen inte kunde börja förrän Leaderområden och LAG var på plats. Slutsatsen är att en jämförelse av utfallet gentemot det ackumulerade resultatet kan göra att utfallet ser sämre ut än vad det egentligen är. Förtydligande om hur utfallet redovisas i rapporten I kapitel 2 redovisas programmets framsteg i förhållande till uppsatta mål såsom de gäller efter programändringen som godkändes av EU-kommissionen den 18 mars Vid mätningen av omfattningsindikatorerna utgår denna rapports textdel från uppgifter i ansökningarna om stöd. Det innebär att värdena kan komma att avvika jämfört med de utbetalningar som sedan sker för genomförda insatser. Indikatortabellen i bilaga 1 utgår däremot från utbetalade stöd och avslutade insatser. Eftersom flera av de insatser som beviljats stöd inte har av slutats, blir mängden ärenden liksom värdet av de indikatorer som redovisas i rapportens textdel större än det faktiska utfallet för avslutade insatser som anges i bilaga 1. Det faktiska utfallet som anges i bilaga 1 ger inga betydande utslag förrän långt senare, då det tar en viss tid för insatser att bli helt färdigställda. Slutsatsen är att dessa olika delar inte är jämförbara. De investeringsvolymer som anges för vissa stöd i kapitel 2 utgår från de uppgifter om insatsernas kostnader som redovisas i ansökningar om stöd. Dessa uppgifter omfattar insatsernas kostnader enligt ansökan, men inte alltid de totala kostnader som stödmottagarna har för sina insatser. Detta gäller särskilt vid beloppsmässigt stora insatser då ofta ett stödtak uttryckt i visst belopp begränsar de stödberättigande kostnaderna som registreras i IT-systemet. Investeringsvolymen blir då underskattad. De slutliga kostnaderna (dock med risk för underskattning) redovisas först efter det att projektet är avslutat och då i bilaga 1. 12

19 För företagsstöd och projektstöd exklusive kompetensutveckling gäller att framtagandet av siffror till resultatindikatorerna görs genom insamling av uppgifter från affärs- och projektplaner, slutrapporter och annat material. Ett ackumulerat resultat uppskattas utifrån det material som hittills granskats om det anses tillämpligt. När det gäller kompetensutvecklingsåtgärderna så har resultatindikatorerna uppskattats utifrån schablonsiffror som tagits fram med hjälp av en enkät som genomfördes Resultatindikatorerna mäts endast för företag/organisationer som genomfört investeringen fullständigt och fått stödet slututbetalat. Från tidpunkten från det att investeringen är genomförd till dess den ger full effekt går det ofta 2-3 år. Eftersläpningen är som regel kopplad till investeringens storlek. En liten investering ger snabbt genomslag medan en stor investering inte får genomslag förrän efter flera år. Resultatet ökar successivt under perioden från att investeringen är genomförd till dess den ger full effekt. För förutsättningsskapande projekt, dvs. projekt där syftet är att stimulera till efterföljande verksamheter eller investeringar, redovisas inga resultat. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger förutsättningarna för en viss verksamhet. Det kan också handla om att skapa för ut sättningar för en verksamhet genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Enligt CMEF ska endast resultat som skapas som en direkt följd av ett projekt räknas. Indirekta resultat som uppstår i efterföljande projekt eller genom företagsinvesteringar ska inte tas med. De projekt som inte är förutsättningsskapande är av mer konkret karaktär t.ex. marknadsföring eller utveckling av verksamheter. I projekten deltar ofta många företag och organisationer, vilket gör det svårt att mäta resultaten. Resultaten uppstår också ofta en tid efter det att projekten avslutats. En hel del av projekten ger resultat endast under ett eller två år, t.ex. när det handlar om att genomföra ett visst evenemang eller att göra en marknadsföringsinsats. För att mäta bruttoförädlingsvärde på ett optimalt sätt krävs tillgång till deltagande företags bokföring, vilket inte är möjligt när det gäller projekten. Andra metoder för att uppskatta bruttoförädlingsvärde utifrån nyckeltal måste därför användas. Det innebär att uppgifter i projektansökningar och slutrapporter måste kompletteras med mer information. I den mån sådana uppföljningar och beräkningar lett till att uppskattning av bruttoförädlingsvärde har kunnat göras så har de redovisats. För flertalet av projekten saknas uppgifter eller metod för uppskattning av bruttoförädlingsvärde. En del av dessa kan dessutom ha resultat som inte är bestående. Bedömningar med utgångspunkt från indikatorutfall Bedömningar och analyser baserade på omfattningsindikatorer och i vissa fall även resultatindikatorer ska göras med stor försiktighet. Dessa indikatorer kan antyda att verksamheten går i en viss riktning, men utgör i själva verket endast mätpunkter för vissa förhållanden. Indikatorerna är inte ett mått på programmets effekt och de kan inte ersätta andra signaler som kommer fram om hur fram gångsrikt programmet är. Oavsett om insatserna är större eller mindre i antal eller omfattning än vad indikatorernas målvärden anger, är detta av mindre betydelse i förhållande till de effektmål som finns fastställda för programmet. 13

20 Programmets omräkningskurs i denna rapport Stöd och ersättningar är uttryckta i svenska kronor i de svenska förordningar och föreskrifter som reglerar programmet. Det är ett önskemål från EU-kommissionen att siffervärden i rapporten även bör anges i euro. En fråga är vilken kurs som bör väljas. Programmets omräkningskurs från svenska kronor till euro är 9,00. Den genomsnittliga kursen för år 2011 vid rekvisitioner har varit 9,37 kr/euro (vägd kurs). Rekvisitionerna för medfinansiering från EU görs alltid i euro och kursen bestäms en gång per månad. I bilaga 1 (indikatortabell för övervakning och utvärdering enligt mall från EU-kommissionen) används för redovisning av ut betalningar den verkliga kursen enligt rekvisitionerna. Detsamma gäller för bilaga 3 Redovisning av utbetalningar. I bilaga 2 Redovisning av beslut används programmets kurs 9,00. För övriga värdena i denna rapport används också 9,00 om inget annat anges. 2.2 Axel 1 Sammanfattning av länsstyrelsernas rapportering avseende axel 1 Den helt dominerande åtgärden inom axel 1 är fortsatt modernisering av jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag och ett antal län rapporterar att hela budgeten är intecknad vid utgången av Många län uppger att ytterligare pengar behöver skjutas till för att kunna tillmötesgå efterfrågan på investeringsstöd inom modernisering under den kvarvarande tiden av programperioden. Viljan att göra investeringar inom mjölkproduktionen förefaller särskilt stor, vilket kan förklaras av de fortsatt höga mjölkpriserna. Mjölkproducenterna i Jämtland och Västernorrland uppges dock ha lagt investeringsplanerna på is under 2011 på grund av den utdragna fusionen mellan mejerierna Arla och Milko. Dalarna uppger samtidigt att mjölksektorn återhämtat sig och för första gången på många år ökat sin mjölkinvägning, trots turbulensen kring Milko. Många län säger sig aktivt prioritera biogas och runt om i landet pågår ett arbete med att inventera och analysera möjligheterna till ökad biogasproduktion. Intresset för biogasinvesteringar sägs också vara på uppgång. Samtidigt understryks att det fortfarande finns tveksamheter kring lönsamheten hos biogasanläggningar, vilket verkar bromsande på investeringsviljan. Endast Västra Götaland och Jämtland skriver om en konkret positiv utveckling under 2011 när det gäller investeringsstöd till biogasanläggningar. Det finns dock förhoppningar om att förbättrade stödvillkor från 2012 gör att än fler biogasanläggningar kan etableras under de närmsta åren. Efterfrågan på startstöd har i regel rapporterats som god och vissa län har gjort omfördelningar för att få mer pengar till åtgärden. Utnyttjandegraden är dock inte lika hög på alla håll och Skåne skriver att stödet kräver särskild uppmärksam het och marknadsföring då det riskerar att inte utnyttjas fullt ut. Efterfrågan på kompetensutveckling bedöms av flera län vara god. Ett antal uppger att projektet Greppa Näringen, som hjälper lantbrukare att uppfylla statens miljömål, har fått en allt större spridning under En del av kompetensutvecklingen sker också inom ramen för satsningen på Matlandet som av länen ofta lyfts fram som viktig och efterfrågad. Även åtgärderna modernisering och förädling ryms inom Matlandet och många av länen rapporterar om ökat intresse för investeringar i exempelvis slakterier med tillhörande stycklokaler. Av länens 14

21 skiftande rapporter att döma förefaller dock intresset för förädlingsstödet på det hela taget ligga något lägre än övriga företagsåtgärder inom axel 1. Åtgärderna samarbete och infrastruktur har under året stängts till följd av låg efterfrågan. Några av länen beklagar dock stängningen av den senare och understryker nyttan och behovet av infrastruktursatsningarna. Sametingets rapportering avseende axel 1 Sametinget skriver att antalet ansökningar inom startstödet fortsätter att vara långt fler i förhållande till den budget som finns tillgänglig. Under 2011 har två tredjedelar av alla som sökt stödet fått avslag. Med två år kvar på programperioden bedömer Sametinget att åtgärden i det närmaste är slut. Åtgärden modernisering har under 2011 inte gått så bra som Sametinget önskat. Detta kan bero på att Sametinget valt att endast ge 20 procent i investeringsstöd för renvaktarstugor, då man vill att åtgärden bättre ska spegla näringsutveckling i det egna företaget i stället för byggnationer av stugor. Förädlingsåtgärden har förbrukat 77 procent av budgeterade medel och Sametingets bedömning är att pengarna tar slut under första halvan av Sametinget tror att detta till stor del beror på det stora projektet Renlycka som syftar till att öka antalet förädlingsföretag inom renköttsbranschen. Skogsstyrelsens rapportering avseende axel 1 Måluppfyllelsen ser enligt Skogsstyrelsen bra ut för de flesta av åtgärderna. Det är bara insatsen skogens mångfald i axel 2 som ligger långt från målet. Som en följd av detta kommer mål och budget sänkas för skogens mångfald och i stället höjas för insatsen ädellöv samt kompetensutvecklingsinsatserna för ett hållbart skogsbruk. Exempel på aktiviteter som startats under 2011 är godkännandet av organisationer och privatpersoner för att utföra rådgivning inom skogens mångfald och ädellöv, begränsandet besiktning på plats till ett urval av ärenden samt inrättandet av en helpdesk. Än är det för tidigt att utvärdera effekterna av dessa åtgärder. Skogsstyrelsen utför även kompetensutveckling för ett hållbart skogsbruk i egen regi. Några projekt avslutades under året och några startade. Exempel på projekt är Bioenergi och kompensationsåtgärder, Beställarkompetens hos skogsägare samt Skogens mångfald och Ädellöv. Kompetensutvecklingsprojekten Skogens mångfald och Ädellöv stöttar åtgärd 227 i axel 2 genom att erbjuda skogsägare tillgång till fri rådgivning om nyanläggning och återskapande av ädellövskog samt lämpliga skötselåtgärder för att bevara, utveckla och restaurera miljövärden (inkl. kulturmiljö- och sociala värden) på sin fastighet. Projekten är en viktig länk i arbetet med att öka kunskapen om stöden hos skogsägare och ger sökande hjälp i deras arbete med planeringen av utförandet av åtgärderna för att uppnå önskvärd effekt. 15

22 2.2.1 Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning (111 och ) Åtgärdens syfte och innehåll Insatser inom kompetensutvecklingsåtgärden ska underlätta företagens och den enskildes anpassning till nya förutsättningar för en ökad kvalitet och miljöhänsyn i produktionen av varor och tjänster. Den ska dessutom stärka företagens utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Kompetensutveckling av företagarna och kunskapsuppbyggnad hos företagen är viktig för att uppnå målen för axel 1 och 2. Stöd för aktiviteter av nationellt intresse söks centralt hos Jordbruksverket eller Sametinget, medan verksamheter med regionalt intresse söks hos läns styrelserna. Myndigheterna genomför verksamhet i egen regi och genom upphandling av utbildning från kunskapsföretag. Kunskapsföretag kan också själva ansöka om projektmedel för att de ska kunna ta fram och erbjuda olika kurser och utbildningar. Skogsstyrelsen bedriver framför allt aktiviteter av nationellt intresse men med möjlighet till regionala anpassningar. Kunskapsföretag kan söka projekt hos Skogsstyrelsen för både regionala och nationella utbildningssatsningar. Aktiviteterna kan dels avse företagsstöd och dels projektstöd. Företagsstöd ges till verksamma inom jordbruk, trädgård, renskötsel, livsmedelsförädling och skogsbruk som önskar genomgå specialutbildningar och därigenom stärka företaget. Projektstöd för kompetensutveckling ges till kunskapsföretag och organisationer inklusive Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Sametinget samt länsstyrelser som anordnar kompetensutveckling som kommer flera till del och tar fram utbildningsprogram med kursmaterial. Verksamheten täcker fyra huvudinriktningar: Företagsutveckling: Verksamheten ska stimulera till att utveckla befintliga och nya produkter och verksamheter inom lantbruket. Förbättring av miljön och landskapet: Verksamheten ska vara en del i arbetet med att nå miljömålen, öka djurvälfärden och förbättra andra produktions - kvaliteter. Jordbruksrådgivning: Verksamheten ska göra jordbrukare mer medvetna om regler för miljö, livsmedelssäkerhet, arbetsmiljö samt djurhälsa och djurskydd. Kompetensutveckling för ett hållbart skogsbruk Aktiviteterna utförs med utgångspunkt i nationella och regionala strategier för landsbygdsutveckling. Målgrupp för kompetensutvecklingsåtgärden inom axel 1 är personer som är verksamma inom jordbrukssektorn inklusive trädgård och renskötsel samt livsmedels- eller skogsbrukssektorerna, eller i produktutveckling för dessa sektorer. 2 Åtgärd 114 avser jordbruksrådgivning om tvärvillkor. 16

23 Budget och beviljat stöd Budget och beviljat stöd redovisas i följande tabell. Tabell 1, Budget och beviljat stöd, åtgärd 111 och 114 Budgettyp Budget, mnkr Beviljat stöd 2011, mnkr Beviljat stöd ackumulerat , mnkr Beviljat av budget, % Grundbudget 1 449,9 192, ,8 101 % Utmaning, klimat 119,7 76,0 122,1 102 % Utmaning, förnybar energi 60,3 4,4 31,7 53 % Utmaning, vattenkvalitet 96,3 59,8 71,5 74 % Utmaning, mjölk 19,8 21,5 22,0 111 % Sverige 80,0 30,7 51,5 64 % det nya matlandet SUMMA 1 826,0 384, ,5 96 % Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 2, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 111 och 114 inkl. utmaningarna klimat, energi, vattenkvalitet och mjölk Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2011 Utfall ackumulerat Antal deltagare i olika aktiviteter Åtgärd % (jordbruksföretag och livsmedelsföretag) Utfall ackumulerat, % Åtgärd % (skogsföretag) Åtgärd % (jordbruksföretag) Åtgärd % (skogsföretag) Antal utbildningsdagar Åtgärd % (jordbruksföretag och livsmedelsföretag) Åtgärd % (skogsföretag) Åtgärd ,5 % (jordbruksföretag) Åtgärd 114 (skogsföretag) % Antal deltagare som angivt att de förändrat arbetssätt tillföljd av en utbildningsaktivitet Åtgärd % (jordbruksföretag) Åtgärd % (skogsföretag) Åtgärd % (jordbruksföretag) Åtgärd % (skogsföretag) Riktvärde för är 71 % av målvärdena 1 Uppgifterna om Antal utbildningsdagar är lägre än för fjolårets redovisning. Det beror på att Jordbruksverket har gjort en kvalitetshöjande genomgång av registreringssystemet Kompis där uppgifterna registreras och lagras. 2 Reviderat värde jämfört med 2010 på grund av högre krav för att höja kvalitén på urval av deltagare som förändrat sitt arbetssätt till följd av utbildningsaktivitet. 17

26 juni 2012. Årsrapport 2011. Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001

26 juni 2012. Årsrapport 2011. Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001 26 juni 2012 Årsrapport 2011 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001 Innehåll Sammanfattning... 6 1 Ändringar av de allmänna villkoren som påverkar programmets genomförande.. 11

Läs mer

Förslag till Årsrapport 2012

Förslag till Årsrapport 2012 15 maj 2013 Förslag till Årsrapport 2012 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001 Innehåll Sammanfattning... 6 1 Ändringar av de allmänna villkoren som påverkar programmets genomförande..

Läs mer

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008 Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2007-2013 Möte 10 november 2008 Måluppfyllelse axel 1 (exkl. komp.utv.) I relation till målet för aktuell tidpunkt 160% 140% År 2007 2008, (okt) 120% 100%

Läs mer

Axel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden

Axel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden Axel 1 Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden 5 45% 4 35% Måluppfyllelse 2007 Måluppfyllelse 2008 Måluppfyllelse ackumulerat 3 25% Målvärde 2008 28,6%

Läs mer

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet 1(9) Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet 29-30 maj 2013 Lägesrapport per den 31 mars 2013 Highlights Totalt utbetalt 28 378 mnkr sedan programstart 654 mnkr utbetalt 2013 Q1 86 procent

Läs mer

Temperaturmätning landsbygdsprogrammet per den 31 mars 2017

Temperaturmätning landsbygdsprogrammet per den 31 mars 2017 Temperaturmätning landsbygdsprogrammet per den 31 mars 2017 1 Ögonblicksbild av genomförandet Temperaturmätningen ska vara överskådlig och förståelig Ska genomföras regelbundet för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 1(10) Övervakningskommittén 13 november 2013 Lägesrapport per den 30 september 2013 Highlights Totalt utbetalt 29 355 mnkr sedan programstart 1 631 mnkr utbetalt Q1-Q3 2013 90 procent beviljat av totala

Läs mer

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2016-05-25 ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 Bakgrund Jordbruksverket har tagit fram en lägesrapport för genomförandet

Läs mer

Promemoria 29 maj 2013

Promemoria 29 maj 2013 Promemoria 29 maj 2013 Landsbygdsdepartementet Förslag till ändring av Sveriges landsbygdsprogram för perioden 2007-2013 Medlemsstat: Sverige Programändring nr. 11 2 1. Godkänt program: Landsbygdsprogram

Läs mer

Årsrapport 2015 Landsbygdsprogram

Årsrapport 2015 Landsbygdsprogram Årsrapport 2015 Landsbygdsprogram 2007-2013 Budget Finansiellt genomförande och ändringar av programmet 2013 sista året för att fatta beslut men vissa beslut togs 2015 Utbetalningar till och med 31 december

Läs mer

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2016-11-02 ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Förväntningar på övervakningskommittén Övervakningskommittén ska ta del

Läs mer

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet Lägesrapport för landsbygdsprogrammet per den 2 maj 2016 Ansökningar om stöd Statistiken bygger på ansökningar som har kommit in till den 2 maj 2016. Drygt 6 100 ansökningar kommit in, totalt ansökt belopp

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Innehållsförteckning Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket...

Läs mer

Årsrapport landsbygdsprogrammet 2013

Årsrapport landsbygdsprogrammet 2013 Årsrapport landsbygdsprogrammet 2013 CCI 2007 SE 06 R PO 001 Hela programbudgeten är beslutad och nästan 90 procent av programbudgeten är utbetald. Totalt får ca 50 700 lantbrukare ersättning för miljövänligt

Läs mer

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet 1(22) Övervakningskommittén 1(22) 5 oktober 2012 Lägesrapport per den 30 juni 2012 Highlights Totalt utbetalt 23 592 mnkr sedan programstart 1 339 mnkr utbetalt januari-juni 2012 77 procent beviljat av

Läs mer

Landsbygdsprogram för Sverige år 2007 2013

Landsbygdsprogram för Sverige år 2007 2013 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007 2013 Årsrapport 2014 CCI 2007SE06RPO001 Hela programbudgeten är beslutad och 94 procent av den är utbetald. Drygt 5 000 hektar våtmark har anlagts eller restaurerats

Läs mer

Landsbygdsprogram för Sverige år

Landsbygdsprogram för Sverige år Landsbygdsprogram för Sverige år 2007 2013 Årsrapport 2015 och slutrapport för programmet CCI 2007SE06RPO001 99,5 % av den totala budgeten på 37,9 miljarder kronor för landsbygdsprogrammet 2007 2013 har

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

2011-05-20 preliminär. Årsrapport 2010. Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001

2011-05-20 preliminär. Årsrapport 2010. Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001 2011-05-20 preliminär Årsrapport 2010 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001 Innehåll 1 Inledning... 7 1.1 Omfattning... 7 1.1.1 Kort redovisning av utfallet för programmet... 7

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Urvalskriterier för insatserna inom landsbygdsprogrammet

Urvalskriterier för insatserna inom landsbygdsprogrammet Urvalskriterier för insatserna inom landsbygdsprogrammet 2007-2013 Enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 1 ska övervakningskommittén höras om urvalskriterier för programmet senast fyra månader efter

Läs mer

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder Innehållsförteckning Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder... 1 Beskrivning av delåtgärd 1.1, Stöd till yrkesutbildnings- och

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar Innehållsförteckning Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar... 1 Övergripande...

Läs mer

Årsrapport Landsbygdsprogram för Sverige år Rapport 2011:23

Årsrapport Landsbygdsprogram för Sverige år Rapport 2011:23 Rapport 2011:23 Årsrapport Landsbygdsprogram för Sverige år 2007 2013 Innehåll 1 Inledning... 7 1.1 Omfattning... 7 1.1.1 Kort redovisning av utfallet för programmet... 7 1.1.2 Programmets omräkningskurs

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Upplägg 1. Mål, struktur, budget, m.m. 2. Åtgärder och delåtgärder 3. Uppföljning och utvädering 4. Stödprocesserna vad möter kunden och vad händer efter ansökan skickats

Läs mer

Ändring av LBP - utgångspunkter

Ändring av LBP - utgångspunkter Ändring av LBP - utgångspunkter Undvika inlåsning av medel kraftsamling på framgångsrika åtgärder Genomföra offensiva satsningar på politiskt prioriterade åtgärder Halvtidsutvärderingens förslag Neddragning

Läs mer

Konsekvensutredning av förslag till ändring i följande föreskrifter:

Konsekvensutredning av förslag till ändring i följande föreskrifter: Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-11947/12 Konsekvensutredning av förslag till ändring i följande föreskrifter: - Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:16) om rutiner

Läs mer

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet 2010-11-02 Bilaga 4 1(20) Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet 2007-2013 I denna rapport ges en kortfattad information om läget i genomförandet av landsbygdsprogrammet per den 30 september

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd;

Läs mer

20 Bilagor kort om programmen

20 Bilagor kort om programmen BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

SJVFS 2014:37. Bilaga 1 Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 2017-07-18 Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 Du kan få miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar, och utveckla

Läs mer

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Skötsel av våtmarker och dammar 2017 2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara

Läs mer

Promemoria 29 maj Medlemsstat: Sverige. Programändring nr. 12. Landsbygdsdepartementet

Promemoria 29 maj Medlemsstat: Sverige. Programändring nr. 12. Landsbygdsdepartementet Promemoria 29 maj 2013 Landsbygdsdepartementet Förslag till ändring av Sveriges landsbygdsprogram för perioden 2007-2013 Medlemsstat: Sverige Programändring nr. 12 2 3 1. Godkänt program: Landsbygdsprogram

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Denna åtgärd kom in sent i processen och texter finns därför inte ännu Innehållsförteckning Artikel 21, Investeringar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft

Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft Mikaela Backman, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Thomas Holgersson, Linnéuniversitetet Johan Klaesson, Internationella Handelshögskolan

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till insatser på livsmedelsområdet; SFS 2008:80 Utkom från trycket den 11 mars 2008 utfärdad den 21 februari 2008. Regeringen föreskriver följande. Förordningens

Läs mer

9 Pengar riktade till traditionell småskalig matkultur

9 Pengar riktade till traditionell småskalig matkultur 9 Pengar riktade till traditionell småskalig matkultur En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 30 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sofia

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

UTKAST 2010-05-11. Årsrapport 2009. Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001

UTKAST 2010-05-11. Årsrapport 2009. Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001 UTKAST 2010-05-11 Årsrapport 2009 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001 Innehåll 1 Inledning...7 1.1 Omfattning...7 1.1.1 Kort redovisning av utfallet för programmet...7 1.1.2

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Förslag till ändring av landsbygdsprogrammet

Förslag till ändring av landsbygdsprogrammet Promemoria 2017-10-10 Näringsdepartementet Förslag till ändring av landsbygdsprogrammet 2014-2020 Syfte med behandlingen i övervakningskommittén Övervakningskommittén (ÖK) ska rådfrågas och, om den anser

Läs mer

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål 1 2013-05-07 Landsbygdsavdelningen Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål Handlingsplaner istället för regionala genomförandestrategier I nästa programperiod kommer länen

Läs mer

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare? Fosforförluster från åkermark vad har hänt hur går vi vidare? Hur är anslutningen till stöd i landsbygdsprogrammet? Emma Svensson, EU-programenheten, Jordbruksverket 24 april 2018 Åtgärder med koppling

Läs mer

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Innehållsförteckning Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden... 1 Beskrivning

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-15 Dnr:17-626 1(8) Avdelningen för samhällsfrågor 08-678 55 00 Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Pengar riktade till traditionell småskalig matkultur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Pengar riktade till traditionell småskalig matkultur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Pengar riktade till traditionell småskalig matkultur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 30 oktober 2018 Uppföljningen

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 SJV FPMB 12:29 2015-08 ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 Använd den här blanketten när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden Programmet ska ge: lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande

Läs mer

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13 INFORMATION Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19 Dnr 3.2.17-2297 13 Strukturen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet får en helt ny struktur jämfört med det förra landsbygdsprogrammet.

Läs mer

Startstöd till unga jordbruksföretagare en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Startstöd till unga jordbruksföretagare en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Startstöd till unga jordbruksföretagare en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 2 april 2018 Uppföljningen är gjord av

Läs mer

Samarbete inom landsbygdsprogrammet

Samarbete inom landsbygdsprogrammet Samarbete inom landsbygdsprogrammet -vad vet vi nu och vad är kvar innan det går att söka pengar? Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till ändrade föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbruksstöd

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till ändrade föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbruksstöd Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Bilaga 7. Figur 1 Karta över Sverige med landningsplatser i havet

Bilaga 7. Figur 1 Karta över Sverige med landningsplatser i havet Figur 1 Karta över Sverige med landningsplatser i havet 1 Figur 2 Organisationsstruktur, lokalt ledd utveckling Figur 3 Centrala aktörer i uppföljnings- och utvärderingsverksamheten 2 Tabell 1. Övergripande

Läs mer

Medlemsstat: Sverige. Programändring nr. 8. Promemoria. Jordbruksdepartementet

Medlemsstat: Sverige. Programändring nr. 8. Promemoria. Jordbruksdepartementet Promemoria Bilaga 2 2010-02-24 Jordbruksdepartementet Förslag till ändring av Sveriges landsbygdsprogram för perioden 2007-2013 Medlemsstat: Sverige Programändring nr. 8 2 1. GODKÄNT PROGRAM:...4 2. RÄTTSLIG

Läs mer

uppföljning inom havs- och fiskeriprogrammet

uppföljning inom havs- och fiskeriprogrammet Beredning av fiskerioch vattenbruksprodukter en uppföljning inom havs- och fiskeriprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom havs- och fiskeriprogrammet fram till och med den 3 december 2018 Uppföljningen

Läs mer

2 Startstöd till unga företagare

2 Startstöd till unga företagare 2 Startstöd till unga företagare En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 2 april 2018 Uppföljningen är gjord av Sofia Riedmüller 9 KAPITEL

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling Lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) 8 3 mom. och 67, ändras 5 24 och 30 punkten

Läs mer

Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.

Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för. 2017-07-18 Vallodling 2017 Du kan få miljöersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om stöd för kompetensutveckling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om EU:s direktstöd för jordbrukare; SFS 2014:1101 Utkom från trycket den 30 september 2014 utfärdad den 11 september 2014. Regeringen föreskriver följande. Grundläggande

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig

Läs mer

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Åtgärd: Avsnitt i mall för strategin: Villkor (tillräcklig nivå): Sammanfattning 1 JA/NEJ Bedömningsgrund A 1 Det finns en sammanfattning av utvecklingsstrategin

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Övervakningskommittén 11 maj 2016

Övervakningskommittén 11 maj 2016 Övervakningskommittén 11 maj 2016 Grundläggande om lokalt ledd utveckling Regelverk Vad innebär Leadermetoden? Budget Urvalskriterier En ansökans väg genom systemen Vad går det att söka stöd för? Jordbruksverket

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2016-03-16 Dnr: 16-1113 1(9) Avdelningen för samhällsfrågor Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening Sidan 1 av 7 Samarbetsavtal mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening 1. Parter Östhammars kommun, org. nr. 212000-0290, nedan kallad Östhammars kommun. Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling

Läs mer

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1 Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 27 N10 1 (5) Europeiska Gemenskapen Datum Dnr 23.4.2015 ÅLR 2015/896 Enligt sändlista Bilaga 1 Hänvisning Initiativ Kontaktperson Christel Lindholm Ärende TILLSÄTTANDE AV ÖVERVAKNINGSKOM-

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om företagsstöd

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Christian Bauer Journalnummer:

Läs mer

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1 Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland Näringsdepartementet 2015-09-22 Dokumentbeteckning KOM(2015) 365 Förslag till

Läs mer