LÄRA STOCKHOLM. Börja i glädjen! Anders Wall: Skolan med mest nöjda medarbetare. Anne Bamford om The Wow Factor. Nya IT-möjligheter i undervisningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄRA STOCKHOLM. Börja i glädjen! Anders Wall: Skolan med mest nöjda medarbetare. Anne Bamford om The Wow Factor. Nya IT-möjligheter i undervisningen"

Transkript

1 LÄRA STOCKHOLM INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD NR Anders Wall: Börja i glädjen! Skolan med mest nöjda medarbetare Anne Bamford om The Wow Factor Nya IT-möjligheter i undervisningen Han vill se mer kollektivt lärande

2 utbildningsförvaltningen Kunskapspriset 2010 har belönat nyskapande kunskapsspridare Vinnare av Internationella hederspriset: Professor Jared Diamond För att han utifrån sin osedvanliga tvärvetenskapliga bredd och forskning sprider kunskap genom en rad betydelsefulla populärvetenskapliga verk och föreläsningar, främst om människans natur och utveckling ofta med ett ekologiskt perspektiv. Vinnare i kategorin skola: Drömmarnas hus, Lotta Lundgren För deras långvariga och framgångsrika arbete med att låta skolelever förena kultur och natur. Eleverna får ta till sig lärdomar och samtidigt röra sig ute i naturen. Drömmarnas hus har, bl.a. med målsättningen att motverka användning av våld och droger, nått ut till tiotusentals elever, främst i Skåne. Fortbildning av lärare och ett välanvänt nätmagasin är andra delar av verksamheten. Nominera för 2011 på

3 I detta nummer LÄRA STOCKHOLM Inspiration och information från utbildningsförvaltningen Nummer 5, november 2010 Foto: ulrica zwenger LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt- Alfheim, , agnetha. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, , Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Pontus Dahlman, Agneta Berghamre Heins, Ulf Jämterud, Mikael Lindberg, Johan Schmidt, Monika Sidén, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård. Ansvarig utgivare: Thomas Persson. Grafisk form: pmochco reklambyrå. Tryck: Intellecta Tryckindustri, Stockholm, ISSN Upplaga: exemplar. Professor Anne Bamford är tvärsäker efter att ha analyserat undersökningar från över 60 länder: konst och kultur i skolan höjer elevernas resultat. Vi har träffat en entusiastisk och ständigt turnerande kunskapsspridare...10 För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på Foto: ulrica zwenger Foto: ulrica zwenger Foto: ulrica zwenger Följ med till skolan som fick högst Nöjd medarbetar-index av alla utbildningsförvaltningens enheter i den senaste mätningen...4 Forskaren Jon Ohlsson vill se en mer målstyrd och mindre mätfixerad skola. Politikerna har varit för klåfingriga, menar han...14 Utbildningsförvaltningen har tecknat ett nytt abonnemang som ger alla grundskolor gratis tillgång till 14 pedagogiska program...33 Dessutom... Omslag: Entreprenören och finansmannen Anders Wall fotograferad av Ulrica Zwenger. Så lyfter du din skola 8 Krönikör Jämterud slår ett slag för gammal-modigheten 13 Fler karriärmöjligheter för lärare 18 Hallå där, Martin Nauclér 19 Skolan måste ändra arbetssätt 20 Pilotprojektet som har allt 23 Anders Wall vill se entreprenörskap på schemat 26 OS i skolan främjar elevernas idrottande 29 Möt nestorn och skolbyråkraten Per Thorslund 30 Cheferna tar tag i GS-IT-problemen 32 Nya IT-möjligheter i undervisningen 34 Nämnd & Nytt 36 Serie: Livets hårda skola 37 Sista ordet 39

4 4

5 en skola i världsklass Speciallärare Stina Albråten, skolkanslist Monica Hansson och rektor Birthe Ahl-Källqvist (till höger) kunde alla glädjas åt att det goda arbetsklimatet på skolan avspeglades i den senaste Nöjd medarbetar-undersökningen. Bäst i världen Självständiga arbetslag, stark vi-känsla och inte minst en närvarande och synlig rektor så ser receptet ut för att få nöjda medarbetare. Åtminstone om man frågar personalen på Kämpetorpsskolan, som i den senaste mätningen hade högst Nöjd medarbetar-index inom hela utbildningsförvaltningen. På Kämpetorpsskolan jobbar vi jämlikt. Alla kuggar är lika viktiga. Här finns också en stark vi-känsla tack vare att alla medarbetare jobbar mot ett och samma mål att våra elever ska känna trygghet, trivsel och ha en så bra studiemiljö det bara går, säger Monica Hansson, skolkanslist och medarbetare på skolan sedan 16 år. Skoldagen är i stort sett till ända för de 320 F 5-eleverna som går på Kämpetorpsskolan. Ljushallen fylls i omgångar med elever som är på väg till eftermiddagens mellanmål och fritisverksamhet. När jag fick reda på att vi toppade listan och att medarbetarna var nöjda även i år blev jag självfallet jätteglad. Men vi har faktiskt hunnit vänja oss lite eftersom vi låg tvåa redan förra året, säger rektor Birthe Ahl-Källqvist. Samtidigt betonar hon att det nu ligger en stor utmaning i att hålla fast vid det goda arbetsklimatet. Kämpetorpsskolan har cirka 50 anställda: 20-talet lärare, lika många inom fritis samt egen bibliotekarie, kanslist, skolbespisningspersonal, vaktmästare och delade tjänster inom skolhälsovården. Många har varit anställda på skolan länge och vi känner varandra väl. Genom att vi också arbetat systematiskt med vår värdegrund finns i dag ett arbetsklimat på skolan som jag skulle beskriva som öppet, vänligt och respektfullt. Exempelvis hälsar alla alltid på varandra undantagslöst. Något vi också fått positiva kommentarer om från föräldrarna, säger Monica Hansson. Och Birthe Ahl-Källqvist understryker betydelsen av värde grundsarbetet på skolan. Värdegrunden är inte någon hyllvärmare hos oss. Den är ledstjärna i vårt vardagsarbete och väl förankrad på hela skolan: bland personal, föräldrar och inte minst hos eleverna. Det handlar om bemötande och om samspelet mellan oss på skolan. När eleverna ser att vi vuxna behandlar varandra med respekt och ödmjukhet, sprider det sig som ringar på vattnet. Samtliga arbetslag använder värdegrunden som bas i allt sitt arbete. Speciallärare Stina Albråten förtydligar att arbetslagen har stor frihet under ansvar: Det betyder bland annat att vi för livliga pedagogiska samtal och att det finns utrymme för att vara delaktig och möjligheter att påverka vårt arbetssätt kontinuerligt. Alla är oerhört engagerade i skolans utveckling och eftersträvar att eleverna ska ha en trygg och god studiemiljö hos oss. Text: Agneta Berghamre Heins Foto: Ulrica Zwenger 5

6 en skola i världsklass På Kämpetorpsskolan är värdegrunden ingen hyllvärmare utan väl förankrad i vardagsarbetet. Samtidigt ska vi inte sticka under stol med att vårt läge i Älvsjö/Hägersten spelar in för trivseln. Vi är en liten skola i ett upptagningsområde med mycket engagerade föräldrar. Monica Hansson har sett en skola i stark förändring under sina 16 år på Kämpetorpsskolan. Jag har haft olika roller på skolan under åren men hela tiden upplevt att vi förändrats till det bättre. Införandet av arbetslagen för ett tiotal år sedan var början till något helt nytt för skolan. I dag tror jag det är modellen med väl sammansatta arbetslag som väger tyngst för vårt höga Nöjd medarbetar-index. Vi är väldigt trygga i våra arbetslag, alla vet vad som gäller och vad vi ska göra, säger Stina Albråten. Det råder aldrig några oklarheter. Skolan genomsyras av tydlighet och öppenhet. Informationen om olika saker sprids omedel bart. Det skapar stor trygghet i arbetet. Hon lyfter också fram den viktiga rektorsrollen. Birthe Ahl-Källqvist är en närvarande rektor och syns ofta i klassrummen, i korridorerna och i skolmatsalen. Det ökar i sin tur möjligheterna till samtal och dis- Kämpetorpsskolans råd/ Så får du nöjda medarbetare Arbeta mot ett gemensamt skolutvecklingsmål. Utvärdera verksamheten regelbundet och låt alla medarbetare delta. Allas röst är lika viktig. Satsa på trevligheter för personalen som fredagsfika eller att gå ut och äta tillsammans. Låt inte värdegrunden bli någon hyllvärmare. Ett respektfullt förhållningssätt skapar trygghet och stabilitet. En fysiskt närvarande chef fungerar som pelare i vardagsarbetet. kussioner. Ingen behöver vänta länge eller bära på olika fråge ställningar, utan här kommer allt fram i ljuset väldigt snabbt. Detta i kombination med olika inplanerade möten ger många tillfällen till kommunikation mellan personalen och skolledningen. Hos oss råder ett arbetsklimat som helt enkelt gör att man trivs och ständigt kan utvecklas i sitt yrke, säger Stina Albråten med stor värme i rösten. Men nu måste rektor Birthe Ahl-Källqvist gå vidare till nästa punkt på dagens agenda. Ett av höstens många personalsamtal väntar. Till ljusgården utanför rektorskansliet har ännu fler elever hunnit för att hämta sina kläder och gå vidare hem, men en trappa ner hörs fortfarande musik, samt ljudet från slipmaskiner, och den omisskännliga lukten av trä leder oss vidare till slöjdsalen. Här råder fortfarande full aktivitet. Slöjdlärare Stefan Hedlund är i färd med det svåra arbetet att få eleverna att avsluta dagens många projekt: ljuslyktor av betong, pingisracketar eller klädhängare i trä och metall. Jo, träslöjden är populär. Jag kan få tjata en hel del för att få eleverna att sluta jobba. Rätt trivsam situation faktiskt, säger han glatt och utbrister i samma andetag: Det här är världens bästa skola! Personalpolitiken är toppen. För mig betyder det konkret att vi ger och tar såväl i vardagsarbetet som i det ständigt pågående arbetet med att utveckla och förbättra skolan. Våra arbetslag är inga statiska grupper. Där händer allt och vi har högt i tak. Dörrarna står alltid öppna både till rektorn och till alla kolleger på skolan, säger Stefan Hedlund och får en varm kram av en av sina elever. Maja Haglund i femman tar snabbt chansen att ge sin bild av skolan: Stefan är världens bästa slöjdlärare och Kämpetorpsskolan är världens bästa skola, för här lär vi oss jättemycket och alla är snälla och trevliga mot varandra. Och där har vi kanske den bästa förklaringen till att Kämpetorpsskolan ligger i topp på listan över utbildningsförvaltningens Nöjd medarbetar-index. n 6

7 Femteklassaren Maja Haglund tillsammans med världens bästa slöjdlärare Stefan Hedlund. Fakta/Nöjd medarbetar-index Nöjd medarbetarindex används för att mäta medarbetarnas tillfredsställelse. Kämpetorpsskolans index i den senaste mätningen var 79. Genomsnittet för alla enheter inom utbildningsförvaltningen var 60. Mätningen utförs av Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (USK) på uppdrag av stadsledningskontoret. 7

8 vi var där Illustration: hans von corswant 8

9 Så lyfter du din skola Prioritera! Det var budskapet från en av världens främsta skolforskare, kanadensaren Michael Fullan, när han visade Stockholms rektorer hur man kan lyfta en skola, en stadsdel eller ett helt land till bättre skolresultat. Michael Fullan, professor emeritus vid University of Toronto, har som mission att lyfta verksamheter som kört fast i länder där elevernas skolresultat har stagnerat, i stadsdelar som har oddsen emot sig, på skolor där lärare och elever har tappat framtidstron. Han inriktar sig på rektorerna eftersom de, med rätt engagemang och kunskaper, kan vända utvecklingen snabbt. Det handlar inte om karisma, det handlar bara om att verkligen vilja förbättra elevernas liv, säger Michael Fullan. Hans workshop hos datorföretaget Microsoft i september marknadsförs som ett väckelsemöte och i en multimediepresentation beskriver kanadensiska lärare hans förändringsmodell i hängivna ordalag. Men Michael Fullan själv är torr och korrekt, utrustad med orange slips, akademiska rön och rader av praktiska exempel. Nyckelordet är fokus. Prioritera några få mål, till exempel läs- och skrivkunnighet samt matematikkunskaper. Ju tunnare förändringsplan, desto större chans att lyckas, säger Michael Fullan. Hans strategi rymmer sex beståndsdelar: älska dina medarbetare, få dem att samarbeta, kartlägg vilka metoder som ger bäst elevresultat, skapa en kultur där alla medarbetare kan lära sig något varje dag, öppna verksamheten så att det blir normalt för lärare att studera varandra samt, till sist, få hela systemet att utvecklas som en helhet. Kanske är den svenska skolan alltför konsensusorienterad för Michael Fullans rektorsdrivna strategi? För demokratisk? Kanske, funderar Michael Fullan i en paus i workshoppen. Men nej, det handlar inte om att köra över någon utan om att få lärare att samarbeta fokuserat, att sätta dem i rörelse mot samma mål. När förändringarna startar får skolledaren vara beredd på kritik och bakslag som i allt förändringsarbete kan det bli sämre innan det blir bättre. Men inriktningen på erfarenhetsutbyte och lärande exempel genererar utveckling den som måste förklara sig inför andra skärper sig, menar Michael Fullan. När han kommer till Stockholm har han just varit i Finland, det land som Sverige en aning avundsjukt jämför sig med. Han konstaterar att finländska elever presterar bra men att de ansvariga inte kan förklara varför. Då har jag svårt att tro att de kan fortsätta att prestera som de gör, säger han. De finländska lärarna är duktiga men de är ensamma. De måste samarbeta mer fokuserat, annars kan Finland inte behålla sin tätposition i mätningar som Pisa. Vad gäller Sverige finner han balansen mellan centralisering och decentralisering intressant och antyder att staten bör spela en större eller åtminstone tydligare roll. Prestationerna i Sverige har försämrats efter kommunaliseringen. Det behövs starkare centrala system för granskning och feedback. Orkar den svenska skolan med fler förändringar? Michael Fullan har ingen förståelse för den som, i vår snabba tid, motsätter sig förändringar, men han känner sympati med lärare som är trötta på att ständigt tvingas till nya prioriteringar. Det är därför rektorn ska välja ett litet antal övergripande mål och sedan konsekvent hålla fast vid dem. De rektorer som deltar i workshoppen är motiverade. Flera vill fördjupa sig i vad forskningen säger om lärande. Någon vill se exempel på hur rektorn kan bli mer närvarande i lärarnas vardag. Någon är orolig för att kravet på öppenhet och erfarenhetsutbyte inte ska fungera när konkurrensen mellan skolor kan vara så hård. Och någon kan inte se hur allt utvecklingsarbete ska få rum i vardagen. Daniel Broman, nybliven rektor för Hjulsta skolor, har tillförsikt. För mig är detta jättenaturligt, jag har jobbat så tidigare. Han prioriterar tre områden för sitt förändringsarbete: att gå från ensamarbete till lagarbete, att få alla, även köks- och städpersonal, att agera som ledare i relation till eleverna samt att säkra att verksamheten inriktas mot målen i styrdokumenten. Och han låter inte som om hans ledarskap står och faller med en förändringsguru från andra sidan Atlanten. Men det är skönt att känna att man är på rätt väg, säger han. n Katarina Bjärvall Workshoppen Att leda en skola i förändring arrangerades av Microsoft i samarbete med utbildningsförvaltningen och Lärarförbundet. 9

10 10 Internationellt

11 Foto: Ulrica Zwenger Mer kultur i skolan! Anne Bamford, som blev världsberömd för sin rapport The Wow Factor, är tvär - säker: lyft in konsten och kulturen i skolan så presterar eleverna bättre, även i ett ämne som matematik. Klockan är nio och Mariatorgets lummiga park är redan fylld med barnvagnar. Professor Anne Bamford har just ätit frukost och glider fram med sin kabinväska i lobbyn på Hotel Rival. För fyra år sedan kom rapporten som gjort henne till en ständigt turnerande auktoritet inom den internationella utbildningsvärlden. Den heter The Wow Factor. Och består av en utvärdering av ett antal fältundersökningar gjorda bland annat i syfte att ta reda på: vilken nytta kan konsten och kulturen göra för skolresultaten? Anne Bamford fick i uppdrag av FN-organet Unesco att analysera stoffet från de över 60 länderna. Nu vet vi säkert att elever som har tillgång till en vad man kallar konstrik utbildning, alltså att konsten och kulturen finns rikt representerade på schemat och i barnens omgivning i vardagen, presterar bättre i skolan, säger hon. Vi vet att de är bättre på att läsa och skriva och har bättre matematiska färdigheter. De är också lyckligare, har fler vänner. Det finns detaljerade bevis på att eleven kan få individuella fördelar som ökat självförtroende. Och undersökningar som visar på vad de vinner socialt: att arbetet med konsten hjälper dem att samarbeta bättre med andra. Och som för att direkt bemöta dem som kanske tycker att det är bättre att köpa räknestickor än penslar för pengarna, slår hon fast: Det finns också undersökningar som visar på förbättrade resultat i tester. Den som trodde att Anne Bamford har som mission att skriva Bild, Musik eller Drama över hela schemat tror dock fel. Hon talar i stället om två delar som måste samverka och fungera om arbetet med konsten och kulturen i skolan ska ge resultat. Den ena är utbildning inom konstarterna, där det handlar om att till exempel lära sig hur man dansar, hur man tecknar, hur man läser 11

12 Internationellt noter. Detta för att eleven behöver få ett rimligt självförtroende för att utöva konstformen i sig. Den andra grundstenen hon för fram är att lära genom konsten. Det vill säga att använda de olika konstarterna för att lära sig andra ämnen. Foto: Ulrica Zwenger Och som för att bevisa att det hårdaste kärnämnet och den mjuka konsten kan mötas i en pedagogisk lyckträff, tipsar hon om hur matematiklektionen kan bli något annat och mera. Bara man för en stund vågar släpa bänkarna mot väggarna. Ta det här med vinklar: ett bra sätt att lära sig dem är genom dans. Läraren kan säga: okej, vrid dig 45 grader med ett ben eller en arm, gör en parallellogram tillsammans med din vän Då lär man sig inte bara med hjärnan utan också med kroppen, det fastnar hos eleverna, de kommer ihåg det de lärt sig. Genom att arbeta med exempelvis skulptur kan de lösa matematiska problem, de lär sig om form, balans, linjer. Hon har slagit sig ner i en minimalistisk soffmodul utan ryggstöd: ingen tid att luta sig bakåt! Och fortsätter att stryka under sambandet mellan konsten, inlärningen, kreativiteten och den i dag så omhuldade innovationen. Ger exemplet med upptäckten av den dubbla dnaspiralen, där lösningen kom efter att den bit för bit skulpterats fram för hand. Och en studie som gjorts nyss visar att de flesta vinnarna av Nobelpriset inom vetenskapskategorierna har ett starkt konstnärligt sidointresse, att de vid någon punkt i sitt liv kunde valt, säg, en musikalisk bana i stället. Det är kombinationen av båda som ger den där sista edgen, säger Anne Bamford. Ett annat sätt att lära matematik kan vara att se på en abstrakt målning. Nu ska vi räkna med bråk, hur många delar av målningen är röda, blåa? Finns det symmetrier mellan delarna? Anne Bamford öser på med tips för den som vill dra nytta av konsten under skoldagen. Hon började själv sin bana som lärare i Australien där hon växte upp. Och antagligen har den där första aha-upplevelsen satt sina spår. Alltså den som hon själv fick under sina första skolår när en ny, konstrikt arbetande lärare plötsligt gjorde lektionerna uthärdliga. Hon berättar om en stor undersökning som gjordes i Singapore, med två kontrollgrupper, där den ena undervisades med hjälp av konsten och den andra inte gjorde det. De som lärde sig språk genom konsten, särskilt genom att använda dramatik, fick ett ungefär 200 procent bättre resultat. The Wow Factor. Eleverna presterar bättre om konsten och kulturen ges utrymme både på schemat och i elevernas omgivning i vardagen, säger professor Anne Bamford. Dessutom blir eleverna lyckligare och bättre på att samarbeta. Hon talar också ivrigt om vikten för läraren av att bilda team med andra för att öka sin kompetens. Det kan handla om att riva ner murarna som kanske finns inom de olika ämnesområdena. Bildläraren och historielektorn bör alltså genast ta ett snack. Tänk vilken lockande ingång till kunskaper om vårt förflutna som studiet av en bataljmålning på Nationalmuseum kan ge! Det rör sig också om att låta den externa kulturvärlden komma in i skolan, och för skolan att söka sig utåt genom besök på olika institutioner. Innan det plötsligt är dags för Anne Bamford att ta sig ut till flyget till London, där hon är verksam vid Wimbledon College of the Arts, tipsar hon om ett typiskt konstvärldstrick som läraren bör göra till en vardagsingrediens. Ställ ut! Visa upp elevernas arbete och vad de lärt sig under lektionerna. Varför inte en mate matikutställning? Få eleverna att förstå att de arbetar med något speciellt och att de måste anstränga sig extra för att presentera det på ett vackert sätt. Det behöver inte vara så stort, det räcker med ett hörn i klassrummet. Det stärker deras självförtroende och uppmuntrar dem till att bli briljanta inom det de gör. Hon rullar ut sin väska i solen. De förmiddagslediga föräldrarna på Mariatorget gungar sina barn och tycks ha all tid i världen och man kan undra vilken sorts skola de nu så sorglösa döttrarna och sönerna ska få när det är dags. Anne Bamford har genom sina många besök i Sverige blivit något av expert på just den svenska skolan. Hon säger att hon inte vill bli politisk men har svårt att dölja sin oro. När jag gjorde Unesco-undersökningen 2005 var Sverige bäst i världen när det gällde elever som deltog i musikundervisning och annat utanför skolan. Ni har varit ett föredöme för många länder i de här frågorna, och det visar sig till exempel i att ni är nummer ett i det europiska indexet för innovation. Det har varit ett väldigt hårt tryck på de konstnärliga och kulturella ämnena, och orsaken till att jag hela tiden bjuds in till Sverige är att lärare, rektorer och föräldrar är oroliga för att förlora det här. De är verkligen rädda för det! Eleverna lär sig bättre genom att använda konsten. Jag förordar inte att man ska bli galen och släppa loss och kasta färg på väggarna, inte alls, snarare motsatsen. Det handlar om disciplin, att arbeta tillsammans, att verkligen lära sig att hålla ut, och utvecklas, säger Anne Bamford innan hon ger sig av. n Pontus Dahlman 12

13 Krönika: ULF JÄMTERUD Kulturombud på alla kommunala skolor Samtliga kommunala grundskolor och gymnasier i Stockholms stad har nu utsett kulturombud. Det är verkligen roligt att vi har så många kulturombud runtom på skolorna, säger Philip Olsson, konsulent för Kulan mötesplats kultur och skola. Vi har arbetat fram en tydlig uppdragsbeskrivning i olika referensgrupper. Kulturombudet ska vara en del av organisationen med ett tydligt mandat från rektor och därmed ha en central roll på skolan. Det ska finnas utrymme för uppdraget inom organisationen, berättar han. Alla kulturombud är med och formar sin presentation på Kulans webbplats som bygger på att både skolor och kulturliv presenterar sig och kommunicerar. Där får skolan på ett enkelt sätt överblick över kulturutbudet i Stockholm och kan både hitta inspiration från kulturlivet och få information om intressanta projekt. Skolor och kulturaktörer profilerar sig och får kontakt med varandra, säger Philip Olsson. Även 40 fristående grund- och gymnasieskolor är i dag med på Kulan och fler tillkommer varje vecka. Varför är det viktigt att skolorna har kulturombud? Skolan har en nyckelroll i kommunikationen mellan kulturliv och skola. Skolans kulturombud ska fungera som ett stöd och en inspiratör på sin skola för att nå målen inom kulturområdet. Till exempel genom att utveckla arbetet med estetiska lärprocesser och finna intressanta kulturprogram och samarbetspartner inom kulturlivet. Kulturombuden stöds i sin roll genom kulturkort som innebär fri eller rabatterad entré till stadens kulturliv. Men också genom exklusiva inbjudningar till förhandsvisningar, seminarier och diskussionsgrupper. De kommer också att introduceras till Kulans webbplats (www.kulan.stockholm.se) och få utbildning och stöd av Kulans konsulenter och nätverk. Kulan är ju inte bara till för kulturombuden. Vad kan en vanlig lärare få ut? Där finns nyhetsbrev, det går att söka i kulturutbudet och vi erbjuder rådgivning och inspiration. Dessutom finns det kommentarer på artiklar och kulturarrangemang, så det är bara att gå in och registrera sig, uppmanar Philip Olsson. n Monika Sidén Länge leve gammalmodigheten! för en tid sedan skulle ett nytt gymnasium byggas i en mellansvensk kommun och rektorn deklarerade stolt i lokaltidningen att detta skulle bli ett nytt, fräscht och modernt gymnasium som följer den senaste pedagogiska forskningen. På en direkt fråga kunde han dock inte redogöra för vilken ny pedagogik det faktiskt handlade om. Men alla förstod att det måste vara något väldigt bra eftersom det var både nytt och modernt. Och fräscht, dessutom! För visst är det så vi ofta tänker: nytt är bra gammalt är sämre. I Sverige upplever många att ålder och erfarenhet är en belastning, inte minst i skolans värld. Med ålder kommer tröghet, och lång erfarenhet kan av chefer betraktas som brist på förändringsbenägenhet. Det sitter i väggarna utgör sällan en positiv karakterisering av en skola eller ett kollegium. Unga lärare står för det nya och nytt är alltid bra. En friskola i Stockholm gjorde detta tydligt i reklamen inför det senaste gymnasievalet: På vår skola är alla lärare unga, positiva och brinner för sitt jobb. men skenet bedrar emellanåt. När nya lärarstudenter anländer för sin VFU uttrycks ofta en förhoppning på den lokala skolan om att man nu ska få ta del av det senaste från lärarutbildningen. Givetvis är det berikande både för skolan och för den enskilda handledaren att möta VFUstudenter. Men i första hand är det lärarstudenterna som växer i mötet med äldre lärares kunskaper och erfarenheter vilket också är själva syftet med praktiken. Likaså har många skolor en stark förhoppning om att nyexaminerade lärare ska bringa förnyelse och förändring till skolorna. Frågan är hur rimliga dessa förväntningar är. Jag minns min egen tid som ny lärare de första åren gick åt till att förbereda lektioner och skaffa rutin. Utan mina äldre erfarna kolleger som generöst delade med sig av sitt genomarbetade material hade jag aldrig överlevt. Min energi räckte helt enkelt inte till för att därutöver förnya hela skolan. Och nog är det ganska komiskt att mycket av det vi betraktar som modern pedagogik inte alls är så nytt. Det sociokulturella lärandet som hyllas på många av landets lärarutbildningar härrör bland annat från Vygotskij, en pedagog som varit död i 75 år. Problemorienterat lärande lyfts fram som en modern och effektiv arbetsmetod, men många tycks ha glömt att den amerikanske filosofen och pedagogen John Dewey förordade detta redan Och inom förskolan talar man gärna om den pedagogiska metoden sokratiska samtal, vars ursprung kan spåras år tillbaka i tiden. kanske skulle vi behöva lära oss något av en del afrikanska och asiatiska länder, där ålder och erfarenhet inger stor respekt. En bekant till mig fick tjänst som rektor i ett afrikanskt land och var tvungen att anlägga skägg för att bli tagen på allvar. Som 45-åring var hans ungdom snarast att betrakta som en belastning. Naturligtvis behöver skolan utveckling och förnyelse. Men i dag verkar det behövas lite mer mod för att våga hänvisa till klokskapen hos äldre generationer det kräver gammal-modighet. Så låt oss hälsa de nya pedagogerna utan att för den skull glömma dem som gått före oss. Låt oss välkomna förnyelsen, men låt oss samtidigt behålla respekten för erfarenheten. Ulf Jämterud är lärare i religionskunskap och historia på Bromma gymnasium samt lärarutbildare vid Stockholms universitet 13

14 14 samtalet

15 samtalet Lämna skolan i fred! Politikerna har varit alldeles för klåfingriga. Om skolan bara hade fått möjlighet att utvecklas på sina egna premisser inom ramen för en målstyrning värd namnet skulle vi i dag ha haft en bättre och mindre mätfixerad skola. Det menar forskaren Jon Ohlsson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, i ett samtal med LÄRA Stockholms Tomas Bannerhed. Text: tomas bannerhed Foto: Ulrica Zwenger Jon Ohlsson disputerade 1996 och är i dag ställföreträdande prefekt vid Pedagogiska institutionen. Han har ägnat en stor del av sin forskargärning åt skolans arbetslag och organisation och tycker att skolorna måste bli bättre på att utnyttja fördelarna med kollektivt lärande. Det finns en tröghet när det gäller lagarbete i skolans värld. Skolan har en väldigt stark individualistisk tradition och många vill jobba för sig själva i sitt klassrum. Man stänger dörren och betraktar eleverna som sina. Men den pedagogiska verksamheten skulle gynnas av att lärarna utförde en större del av arbetet tillsammans, till exempel när det gäller värdegrundsfrågor. Då kunde man diskutera sådant som: Vad betyder egentligen termen värdegrund i praktiken? Hur bemöter man elever som har hamnat i konflikt eller inte vill fullgöra sin skolgång? Hur hanterar man undervisningen i ett ämne där eleverna inte tycks förstå någonting? Jag har stött på skolor där man har diskuterat värdegrunden under en studiedag i början av terminen och sedan tyckt att de var färdiga med det. Avbockat liksom! Det är motsatsen till de kollektiva, ständigt pågående lärprocesser som jag förordar. Det räcker inte att var och en utvecklar sin lärarkompetens på egen hand, man behöver göra det tillsammans. Fotbollslaget är ett bra exempel. Det hjälper inte att man har elva individuella storstjärnor om de inte kan samordna sig. Då kan laget ändå inte prestera. Lärarna utsätts också för en helt annan press i dag, både från elever och föräldrar och från arbetsgivaren. Skolan ska vara konkurrenskraftig, eleverna kan byta skola och då följer pengarna med. Allt detta påverkar naturligtvis lärarnas vardag och förstärker behovet av samarbete ytterligare, säger Jon Ohlsson. Varför är skolan så trög när det gäller att anamma det kollektiva lärandet? Många vittnar om att det är svårt att få till stånd löpande pedagogiska samtal inom lärarkollegiet. Traditionens makt är som sagt stor, men det har också att göra med att många upplever att det kan bli för personligt. Som lärare använder man sig själv som redskap och för in mycket av sin egen vardagskompetens i undervisningen. Då kan det vara svårt att ta kritik från sina kolleger. Ett annat problem är att ledarskapet ute i skolorna är för vagt och outvecklat. Det skulle behöva fördjupas med sikte på att främja just kollektiva lärprocesser, till exempel genom att skolledarna tar fram diskussionsunderlag och är med mycket mer på arbetslagsmötena, över huvud taget blir mer aktiva i samtalet om den pedagogiska utvecklingen på skolan. Det är mycket viktigare än att vara ute och observera i klassrummen. Ett aktivt ledarskap resulterar i en ökad medvetenhet hos medarbetarna och bidrar till att höja deras kompetens. Dagens skolledare måste bli bättre på att tänka igenom och analysera saker pedagogiskt helt enkelt organisera verksamheten så att de får i gång det kollektiva lärandet. Borde även utvecklingssamtalen genomföras kollektivt? Nej, det är viktigt att man som chef kan samtala med varje medarbetare i enrum. Det finns ofta saker som man 15

16 samtalet måste kunna prata om mellan fyra ögon. Integritetsaspekten är viktig. Däremot skulle samtalen kunna kompletteras med kollektiva utvecklingsdagar, där man diskuterar hur arbetslaget som helhet ska kunna utvecklas. Det talas jämt och ständigt om detta pedagogiska ledarskap. Vad menar man egentligen med det? Tidigare har man lite oreflekterat tänkt sig att det är just sådant som rektorer sysslar med, eftersom de leder en pedagogisk verksamhet. Men pedagogiskt ledarskap handlar om att organisera en verksamhet vilken som helst så att man verkligen tar till vara de mänskliga resurserna, att ledarskapet ger förutsättningar för människor att utvecklas så mycket som möjligt i sitt yrke. Delaktighet är till exempel en väldigt viktig del. Medarbetarna måste känna sig delaktiga och kunna påverka utformningen av skolans arbetssätt om de ska engagera sig i de gemensamma, övergripande målen och visionerna. Pedagogiskt ledarskap kan man använda sig av i vilket företag som helst. Det har en betydligt vidare innebörd än att vara chef för en skola, och det uppmärksammas också mer och mer ute i näringslivet. Medarbetarnas kompetens är den viktigaste konkurrensfaktorn i många organisationer, inte minst när det gäller skolan som ju verkar under mer och mer marknadsliknande villkor. Därför är det viktigare än någonsin att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Hur ser du på målstyrningen av skolan som infördes i mitten av 90-talet? Målstyrning är jättebra om den tillämpas fullt ut. Rätt använd vädjar den till de professionella att utveckla sin kompetens och ta ansvar för sitt eget arbete inom givna ramar. Målstyrningen innebär också stora möjligheter för varje skola att arbeta med sin egen utveckling. Men i dag är det inte längre fråga om målstyrning. Det kallas numera mål- och resultatstyrning, vilket är ett uttryck för att politikerna inte har kunnat hålla sin klåfingrighet i schack. En sida av målstyrningen är att verksamheten sannolikt kommer att se ganska olika ut på olika skolor i landet. Men numera måste det tydligen vara exakt likadant överallt, från Ystad till Haparanda vilket naturligtvis är trams. Det blir aldrig lika, det är bara politisk retorik. Och politikerna är mest intresserade av att skolan ska visa resultat och hävda sig väl i internationella kunskapsmätningar som Pisa? Precis! Vilket leder till en kvantifiering av hela skolan. Det är ett instrumentellt förhållningssätt till studier där man bara ser till prestationer som går att mäta, vilket naturligtvis inte är bra från kvalitetssynpunkt. Det finns så många andra viktiga resultatindikatorer. Hur får man tag i dem med det nuvarande systemet? Faran när det här instrumentella tänkandet får grepp i ett samhälle, som har hänt i Sverige nu, det är att alla andra kvaliteter, som inte går att sätta en siffra på, avfärdas som flum. Hela västvärlden präglas i dag av en väldigt instrumentell kunskapssyn. Vi lever i en tid där skolan måste kunna redovisa vissa resultat till en viss kostnad som helst ska sänkas hela tiden. Men pendeln kommer att svänga! Det visar historien. Snart kommer en tid som kanske blir lite mer human att leva i (skratt). Har de mätbara kunskaperna fått för stort utrymme på bekostnad av skolans mer fostrande uppdrag? Ja, de sociala, relationella och emotionella aspekterna av kunskap har fått stå tillbaka, till exempel sådant som att kunna arbeta i grupp, ha förmåga att interagera och kommunicera och lära sig att uttrycka känslor. Detta är definitivt eftersatt i dagens skola! Och vi vet ju alla att det kan vara starkt ångestframkallande att inte kunna bearbeta sina känslor genom att sätta ord på dem. Detta är väldigt viktiga kunskapsaspekter, inte minst för elever i förskolan och de tidiga skolåren. Hur görs egentligen de här mätningarna som alla hänvisar till? Vilka kunskapskvaliteter är det som premieras? 16

17 Pasi Sahlberg från Finland var en av föreläsarna på Stockholm Summit i våras. Han menar att skolsystemet borde inrikta sig mer på att uppmuntra elevernas naturliga talang och mindre på inspektioner och nationella prov. Finns det en risk att vi stirrar oss blinda på Pisa-rankningar? Visst. Genom att införa de här kontrollinstrumenten har man tagit bort alla positiva aspekter av målstyrningsmodellen. Det skapar en perverterad form av styrning, menar jag, just för att målstyrningsmodellen syftar till att främja olikheter mellan skolor. Professionellas utveckling ska se olika ut beroende på vilka förutsättningar som gäller. Så fungerar det inte i dag. I dag ska allt vara lika. Politikerna vill kunna effektivisera verksamheten och tänker sig uppenbarligen att rigorösa kontrollsystem ska kunna förbättra allting. Så kan man inte se på skolverksamhet. Det vore mycket bättre om de professionella fick arbetsro och kunde utveckla skolan på sitt sätt. Ingen är betjänt av de ständiga förändringar som har präglat skolan i 20 års tid. För 20 år sedan var den svenska skolan bäst i världen. Vad är det som har hänt? Förklaringen är faktiskt ganska enkel: som man frågar får man svar. Hur görs egentligen de här mätningarna som alla hänvisar till? Vilka kunskapskvaliteter är det som premieras? Det är ju inte så att våra ungdomar har blivit dumma i huvudet, utan de kan antagligen en massa andra saker än det som var viktigt på 80- och 90-talet. Våra elever kanske rent av skulle visa sig vara bäst i världen på att söka information? Ja, tänk om det är så! Tänk om man kunde göra mätningar av sådana förmågor. I Sverige har vi jobbat ganska länge med att försöka utveckla skolans uppdrag och hitta nya former av kunskap. Det kanske får negativa effekter när man mäter kunskaper på ett mer traditionellt sätt. Finland lyckas ju ofta väldigt väl i sådana mätningar, men jag har inte sett någon studie av hur eleverna mår socialt för att bara ta ett exempel. Därmed inte sagt att dagens svenska skola inte har några problem. Det kanske till och med är så att skolan som institution håller på att dö ut, att den behöver hitta andra former, anpassa sig mer efter vår tid och den nya tekniken. Påfallande mycket i dagens skola bygger på det gamla konceptet från folkskolans tid. Det är kateder och klassrum och läraren som sitter där framme. Kanske borde eleverna få jobba mer i mindre grupper och ha en egen handledare, kanske borde de få söka sig mer ut i samhället och ha en arbetsplats på Ericsson eller på ett universitet. Ibland blir jag fundersam när jag möter nyblivna lärare som verkar ha som pedagogiskt ideal att bli som sin gamla skolfröken. Det gör mig faktiskt lite orolig. Du har intresserat dig ganska mycket för lärares kompetensutveckling. Hur kan den förbättras? Genom att skolorna satsar mer på att ta till vara de resurser som finns lokalt. Varför ska lärarna sitta och lyssna på en extern föreläsare med perifert budskap eller skickas på kurser en och en i stället för att få arbeta tillsammans på den egna skolan? Ge lärarna möjlighet att utveckla sin vardagliga kompetens, arbetet i sitt arbetslag med just de elever som går på skolan just nu! Där finns en potential som många skolor inte utnyttjar. Och det ligger i målstyrningens tanke att man ska göra det. Min forskning visar att det finns ett stort intresse bland lärarna att utveckla sitt eget kvalitetsarbete. I stället för att fylla i en massa formulär som ingen läser vill många ta upp rent konkreta frågor som knyter an till det vardagliga arbetet. Vad är vi bra på? Vilka delar behöver vi utveckla för att bli ännu bättre? Hur ska vi lyckas med det? Vad krävs för att nå dit? Man skulle också kunna samarbeta mer med de forskare som är intresserade av att jobba lokalt ute på skolorna. Generellt finns det en hel del nya tankar kring detta i kommunerna och ett mycket större intresse av att närma sig forskningen, vilket är bra även för forskarna. En del forskare är kritiska mot det harmonitänkande som de menar utmärker lärande organisationer. Är det bättre med bråk än gemensam samling i skolan? Jag tror att det finns en rädsla för konflikter, en allmän föreställning om att man alltid bör uppnå konsensus. Men det kanske är konflikterna som genererar den kraft som gör att vi över huvud taget börjar tänka tillsammans! Vad utmärker en riktigt bra och modern skolledare av i dag? Förmågan att ingripa pedagogiskt i sina medarbetares arbetsmiljö. Hur ser den här läraren på sina arbetsuppgifter, på sin situation? Vilket stöd behöver hon eller han i sitt vardagsarbete? Hur ser villkoren för lärande och kompetensutveckling ut? Hur fungerar samarbetet med kollegerna? Finns det vissa personer som hon eller han skulle vilja arbeta mer tillsammans med? En annan viktig sak är att uppmuntra lagarbete, eftersom det tar till vara de positiva resurser som finns bland medarbetarna. En modern skolledare ska jobba tätt med arbetslagen, följa upp verksamheten på andra sätt än rent siffermässigt och vara medveten om att vissa kvaliteter inte låter sig mätas. Vilka är de största utmaningarna för 10-talets svenska skola? Att utveckla en mer nyanserad kunskapssyn och försöka få gehör för den ute i samhället. Det är en jätteutmaning! Här har även forskarna en viktig roll, inte minst när det gäller att ta debatten mycket hårdare. Det är också viktigt att lärarna kan stå upp för sitt yrke och visa på dess komplexitet i dagens samhälle. Det är ingen enkel grej att vara lärare i dag. Väldigt mycket handlar om sociala fostransaspekter och om bemötandet av elever och föräldrar. Ibland hör man lärare som säger: Min uppgift är att undervisa, jag är ingen kurator. Men samhället ser inte ut så i dag, skolan har inte den typen av uppdrag längre. Det dummaste man kan göra är att bortse från vissa delar av läraruppdraget och låtsas som om samhället inte har förändrats. n Jon Ohlsson har bland annat givit ut böckerna Arbetslag och lärande lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning (Studentlitteratur, 2004) och Från lärandets loopar till lärande organisationer (tillsammans med Otto Granberg, Studentlitteratur, 2009). Det dummaste man kan göra är att bortse från vissa delar av läraruppdraget och låtsas som om samhället inte har förändrats. 17

18 KARRIÄRTJÄNSTER FÖR LÄRARE Ökade möjligheter göra karriär Nu kan lärare göra karriär utan att bli skolledare, bland annat genom att meritera sig för sin skicklighet i att undervisa. Detta är en av flera insatser för att lärare ska ha möjlighet att utvecklas i sin profession. Det ska i sin tur leda till skolutveckling och den bästa skolan för eleverna, säger Katarina Arkehag, enhetschef på kvalitets- och ekonomiavdelningen. Andra insatser är kompetensutveckling och ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete liksom delfinansiering av lärares studier med sikte på magisterexamen och licentiatexamen. Det senare har resulterat i att flera av licentiaterna kombinerar lärarjobbet med forskning och publicerar sina utvecklingsartiklar på Pedagog Stockholm för andra lärare att ta del av. Några artiklar finns redan där. Vi vill öka läraryrkets attraktivitet bland annat för att lättare kunna rekrytera bra lärare. Det är också ett sätt att fånga upp den kompetens som finns i våra skolor. Fler lärare med forskarkompetens utvecklar undervisningens kvalitet, säger Katarina Arkehag. Genom att bredda lärares karriärvägar skapas dessutom ett konkurrensmedel för skolan samtidigt som det är en bra merit för läraren i fråga. Ett exempel är den tidsbegränsade tjänsten utvecklingslärare som nu införs i Stockholms stad för att tillvarata duktiga lärares kompetens i skolans utvecklingsarbete. Utvecklingslärarna ska bidra med aktuell forskning och olika former av utveckling till sina kollegor. De kommer också att fungera som stöd till rektorerna. På det här sättet synliggör vi duktiga lärare och tar samtidigt vara på deras kompetens, säger Katarina Arkehag. Tanken på karriärtjänster är inte ny. Utbildningsförvaltningen beslutade redan 2007 att satsa på detta. Då rekryterades sju expertlärare till den centrala förvaltningen för tvååriga uppdrag. Tjänsterna var kopplade till de prioriterade ämnesområdena som bland annat ger lärare möjligheter till kompetensutveckling med ämnesdidaktiskt perspektiv. Tre av dessa expertlärare har nu blivit utvecklingslärare. Dessutom har fyra utvecklingslärare nyligen anställts för att arbeta med språkutveckling, och just nu rekryteras tre utvecklingslärare med lektorskompetens som ska arbeta halvtid på central förvaltning. Men det finns också möjlighet att bli utvecklingslärare på den egna skolan. Då är det skolans rektor som beslutar om vilka utvecklingsprojekt och resurser som finns för att tillsätta sådana tjänster. Tjänsten som utvecklingslärare är kopplad till ett tydligt uppdrag. Olika former av uppdrag kommer att kräva olika sorters kompetens. Det kan vara specialistkompetens inom något område, en magisterexamen eller en licentiatexamen, säger Katarina Arkehag. Länkar mellan forskningen och skolan. Birgitta Thorander (till vänster) och Kristina Ansaldo är två av utbildningsförvaltningens nya utvecklingslärare. Syftet är att ta tillvara en lärares särskilda kompetens som bedöms vara av strategisk betydelse. Många av de särskilda uppdrag som finns i dag kan ingå i en utvecklingslärares tjänst, till exempel kvalitetsarbete, utvecklingsprojekt, VFU- eller mentorsansvar, områdesansvar, ämnesansvar eller internationaliseringsansvar. En utvecklingslärare kan också förstärka det centrala utvecklingsarbetet genom att hon eller han har mycket goda ämnes- och ämnesdidak- Foto: Susanne Kronholm 18

19 tiska kunskaper. Det kan också vara en lärare med mycket god kompetens inom något övergripande område. Uppdraget ska gälla minst ett år och motsvara minst 20 procent av en heltid. Den som vill bli utvecklingslärare ska vara tillsvidareanställd i Stockholms stad, vara en väl kvalificerad lärare och ha särskild kompetens för uppdraget. Däremot införs inte det tidsbegränsade lektorat som det var tänkt tidigare. En sådan tjänst skulle kunna förväxlas med titeln lektor som riksdagen beslutat om i den nya skollagen. Den titeln är inte kopplad till något speciellt uppdrag, säger Katarina Arkehag. Den lärare som har minst licentiatexamen och har visat på fyra års pedagogisk skicklighet ska enligt skollagen kunna benämnas lektor. Men tanken är att de som blir titulerade lektor ska kunna få utvecklingsläraruppdrag där det krävs forskningskompetens, säger Katarina Arkehag. Även för att kunna få ett uppdrag som utvecklingslärare måste man kunna visa på pedagogisk skicklighet. Ett meriteringssystem där lärare ska kunna dokumentera sitt arbete i en portfolio håller på att skapas, berättar Katarina Arkehag. Just nu leder Skolporten ett projekt med ett antal skolhuvudmän. Portfolion ska kunna användas som grund till att meriteras som skicklig lärare. Fyra grundskollärare från Stockholms stad ingår i en grupp som under hösten provar hur man kan visa att man uppfyller olika kriterier för pedagogisk skicklighet. Projektet har pågått under 2010 och ska vara klart under Kristina Ansaldo är både utvecklingslärare på Språkforskningsinstitutet och lärare i Knutbyskolans grekisk-svenska modersmålsklass i Rinkeby. I min roll som utvecklingslärare är jag en länk mellan forskningen och läraren. Min kunskap och erfarenhet sprids vidare till kolleger genom att jag bland annat besöker skolor och handleder dem i metodik och flerspråkighet. Att vara utvecklingslärare innebär också möjligheter till personlig utveckling, menar Kristina Ansaldo: Jag får möjlighet att sätta mig in i ny forskning och aktuella pedagogiska strömningar. Kunskaper som jag sedan tar med mig in i klassrummet. n Monika Sidén Hallå där... Martin Nauclér, fotograf och författare. I boken Vi reser och lär (Sigma förlag) har du i ord och bild dokumenterat resor till Kina, Italien och Sri Lanka tillsammans med eleverna på estetiska programmet vid Lindeparkens gymnasiesärskola. Hur fick du idén? Det började egentligen med en annan bok, Framtiden tillhör oss. Lindeparken hade just startat ett estetiskt program och jag fotograferade en teckningstävling. Det var i slutet av 90-talet och i samma veva började skolan göra utlandsresor med eleverna, bland annat till Estland och Grekland, främst för att de skulle få måla, spela teater och träffa andra ungdomar med utvecklingsstörning. Vad har eleverna lärt sig genom resandet? Ursprungligen reste de för konst- och musikutbytet, men både lärare och föräldrar upptäckte att resan i sig innebar att eleverna utvecklades snabbare. De blev bemötta som vanliga turister och inte som utvecklingsstörda. Som turister är vi alla på samma våglängd: vi kan inte språket och känner inte till kulturen. På resorna upptäckte vi vuxna också att vi omedvetet behandlade eleverna annor- lunda. De fick ta mer egna initiativ och blev mer självständiga. Vad är det som gör resandet till en så bra grund för inlärning? Att bedriva all undervisning utifrån ett resmål, alltså även matematik och svenska, gör att motivationen ökar. Kunskapsinhämtandet blir mer konkret för eleverna. Oftast bygger undervisningen på den kommande resan ett helt år i förväg. Eleverna förbereder också en pjäs som de ska spela upp. Hur får eleverna arbeta med resan när de kommit hem? De målar, ritar, skriver och berättar. Att få stå i centrum och berätta om sin resa ger ökat självförtroende. Ofta lyssnar ingen på den som är utvecklingsstörd, men här har eleverna verkligen något att berätta som ingen annan varit med om och då blir både elever, vuxna och föräldrar intresserade. På så sätt ökar de på sitt ordförråd och blir bättre på muntligt framförande. Vilka vänder sig boken till? Den borde kunna vara intressant för andra särskolor. Vi beskriver hur vi har gått till väga och både elever och föräldrar vittnar om vilken betydelse resan har haft för dem. En del av texten är översatt till engelska, vilket kan vara bra när det kommer utlandsbesök till Lindeparken. Arbetar du fortfarande med särskoleelever? Ja, min nästa bok ska handla om en teatergrupp som består av tio tidigare särskoleelever. Det här är bara början. Jag tror att det kan hända mycket mer positiva saker för den här gruppen och det vill jag gärna vara med och beskriva som dokumentärfotograf. n Ingela Ösgård 19

20 Skola och entreprenörskap Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet. Men kan man lära elever att bli entreprenörer och vad innebär egentligen entreprenöriellt lärande? Är det en pedagogik med nytt innehåll eller ett politiskt mode ord utan substans? Vi har intervjuat forskaren Eva Leffler, besökt ett pilotprojekt i Bromma och Rinkeby och träffat entreprenören och finansmannen Anders Wall som numera stöder unga företagare. Skolan måste ändra arbetssätt Målet att ta tillvara kreativiteten är inte något nytt, men för att lyckas med det måste skolan ändra sitt arbetssätt. Själva undervisningen måste bli mer kreativ och entreprenöriell, säger forskaren Eva Leffler som länge studerat skolans arbete med entreprenörskap. Enligt regeringens nationella strategi ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet. Syftet är att förbereda och uppmuntra elever att starta och driva egna verksamheter. Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning, slår regeringen fast i strategin. Samverkan mellan skola och näringsliv måste förändras och fördjupas för att målen i strategin ska uppnås och eleverna kunna förberedas för morgondagens arbetsliv. Men även skolans interna arbete måste anpassas till nya krav och det handlar både om bättre kunskaper om företagandets villkor och om ökat fokus på entreprenöriellt lärande, som lyfts fram som en pedagogik för att stärka företagsamhet. Entreprenöriellt lärande är inte bara svårt att uttala utan också svårt att förklara. Begreppet har inte någon entydig definition utan behöver fortfarande fyllas med innehåll. Att jobba med entreprenörskap går ut på att stimulera eleverna att bli kreativa och ansvarstagande, men detta finns redan med i läroplanen. Det är snarare fokus och syftet som är det nya, säger Eva Leffler. Hon sammanfattar begreppet som ett förhållningssätt till lärande som syftar till att utveckla de förmågor som kännetecknar entreprenörer: utveckling av idéer, ansvarskänsla, motivation, självkännedom, initiativförmåga, kreativitet och nyfikenhet. Eva Leffler är lektor på Forskningscentrum för företagsamt lärande och entreprenöriell pedagogik vid Umeå universitet. Hennes doktorsavhandling handlade om hur begreppet entreprenörskap används i skolan och hon har också varit med och skrivit den kunskapsöversikt som Skolverket publicerade tidigare i år: Skapa och våga om entreprenörskap i skolan. Internationaliseringen av ekonomin och den snabba teknikutvecklingen leder till ett samhälle präglat av ständiga förändringar och ökad omsättning på alla typer av verksamheter. Många stora företag flyttar sin produktion till låglöneländer och arbetslösheten, främst bland ungdomar, växer. I debatten har skolan fått mycket kritik för att inte anpassa sig för att möta dessa nya krav, och utbildningssektorn beskrivs som föråldrad och i behov av att förnya både form och innehåll. Det är denna kontext som fått politiker att lyfta fram vikten av entreprenörskap. För att integrera entreprenörskap i undervisningen har både den svenska regeringen och EU skapat speciella fonder för att främja skolans samarbete med näringslivet. Men det har inte gjorts några ordentliga utvärderingar av huruvida satsningarna lett till fler företag eller 20

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka. Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.se Fakta om Botkyrka 87 600 innevånare 22 kommunala grundskolor

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Framtidens skolor i Gråbo - inriktning

Framtidens skolor i Gråbo - inriktning ! 1 Infrasupport Personalenheten Mia Gottfridson Granath Personalutvecklare 0302-52 12 57 Framtidens skolor i Gråbo - inriktning Bakgrund Sveriges ledande miljökommun Lerums kommun har visionen att år

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever 2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall Innehåll Karriärtjänster: reformen med exempel från Sundsvalls

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

Study visit in Wales

Study visit in Wales Study visit in Wales LIFELONG LEARNING Tove Heinonen Cardiff 8. maaliskuuta 2013 Mitt studiebesök i Cardiff var en upplevelse jag rekommenderar för alla som arbetar med utbildning på olika stadier. Besöket

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende. Familjeförvaltningen

Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende. Familjeförvaltningen "På Grimstofta förskoleenhet arbetar vi utifrån tanken att ompröva förskoletraditionens idé om att försöka förstå vem barnet "ÄR" till att öppna sig för vad ett barn "kan BLI". Grimstofta förskoleenhet

Läs mer

Tillsammans är vi starkare

Tillsammans är vi starkare Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby Till dig som funderar på VFU i Upplands Väsby Marie Asmar utbildar sig till lärare för grundskolans tidigare skolår: - På VFU* möter vi eleverna och får se hur flexibla vi måste vara som lärare. Ett kort

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla 800 lärare inom musik- och kulturskolan om sin arbetssituation En rapport från Lärarförbundet Dubbelklicka här och ange datum 2 [11] Musik- och kulturskolan

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun 2017-2019 Ystads utbildningsverksamheter vilar på tre ben: det digitala benet, kultur samt utepedagogik. I arbetet med att möjliggöra högre måluppfyllelse

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer