Sydkustens landskapsförbund är en intresseorganisation för de tvåspråkiga kommunerna i södra Finland. Sakkunnigorganisation.

Transkript

1 Års rapport

2 Sydkustens landskapsförbund är en intresseorganisation för de tvåspråkiga kommunerna i södra Finland. Medlemskommuner: Borgå stad Esbo stad Grankulla stad Hangö stad Helsingfors stad Ingå kommun Kimitoöns kommun Kyrkslätts kommun Lappträsks kommun Lovisa stad Pargas stad Raseborgs stad Sibbo kommun Sjundeå kommun Vanda stad Åbo stad Sakkunnigorganisation Samarbetsorganisation Projektorganisation Sekreterarorganisation Sydkustens landskapsförbund r.f., 2014 Texter: Sydkustens och Produforum Åbolands personal Bilder: Sydkustens och Produforum Åbolands bildarkiv Layout: Ulrika Öhman Tryck: Fram, Vasa 2 Vårt uppdrag är att främja den svenskspråkiga befolkningens förutsättningar att få kultur- och utbildningstjänster av god kvalitet. Samlad kompetens, kopplad till finansiering från både den offentliga och den ideella sektorn, är verktyget i arbetet. Sydkusten är en organisation som har flexibilitet, likviditet och legitimitet att agera i svenskt utvecklingsarbete. Nylands svenska landskapsförbund som fungerat sedan 1959 och Åbolands kulturråd gick 1998 samman och bildade Sydkustens landskapsförbund r.f. i syfte att bevaka svenska kultur- och utbildningsfrågor och att idka annan intressebevakning, som är central i de svensk- och tvåspråkiga medlemskommunerna.

3 Innehåll Inledning 5 inledning Allmänt om verksamheten 1.1. Styrelse och arbetsutskott 1.2. Personalen 1.3. Finansieringen 2. Dagvård och utbildning 2.1. Dagvården 2.2. Utbildningsfrågor och lärartillgång 2.3. Morgon- och eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet 3. Seminarier och kurser 3.1. Dagvårdsseminarier 3.2. Temakurser 4. Kultur 4.1. Ordkonst 4.2. Barnkultur 4.3. Vårkultur 4.4. Berättande 4.5. Seminarier och nätverksträffar 4.6. Produforum Åboland 5. Information och webbtjänster Sydkustens landskapsförbund r.f. har en mångfasetterad verksamhet enligt tyngdpunkten i sitt uppdrag, att bevaka och bereda svenska utbildningspolitiska frågor samt främja de svenska kultursträvandena på verksamhetsområdet. För att ge läsaren en mer detaljerad information om de olika åtaganden som förbundet haft under året, kompletterar vi verksamhetsberättelsen, som finns bland förbundsmöteshandlingarna som en del av bokslutet, med en årsrapport som sträcker sig från förbundsmötet den 18 april 2013 fram till förbundsmötet den 10 april Med hjälp av årsrapporten vill vi ge våra medlemskommuner, samarbetsparter och finansiärer en mera heltäckande bild av verksamheten. Vi vill ge delegaterna på förbundsmötet ett dokument som informerar men som också inspirerar till diskussion Samarbete och nationella uppdrag 47 Bilagor 4 5

4 1. Allmänt om verksamheten Avgående förbundsordförande Maria Björnberg-Enckell avtackas av vice ordförande Holger Wickström. Majoriteten av finlandssvenskarna bor inom Sydkustens medlemskommuner. Andelen svenskspråkiga uppgår till ca personer. Vardagen och verkligheten för dessa varierar stort, från befolkningsmässigt små men väldigt svenskdominerade områden i Åboland, till storstäderna i Mellannyland där de svenskspråkigas procentuella andel är mycket liten. Medlemskommunerna är 16 till antalet. I Nyland är medlemmarna Borgå, Esbo, Grankulla, Ingå, Hangö, Helsingfors, Kyrkslätt, Lappträsk, Lovisa, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, och Vanda. I Egentliga Finland är medlemmarna Kimitoön, Pargas och Åbo. Sydkustens landskapsförbund r.f. har i enlighet med stadgarna arbetat med att främja den svenskspråkiga befolkningens förutsättningar att få kultur- och utbildningstjänster av god kvalitet och bevakat frågor som har speciell relevans för den finlandssvenska befolkningen. Sydkusten har även uppdrag som sträcker sig utanför det egentliga verksamhetsområdet. Vi har allfinlandssvenska uppgifter inom morgon- och eftermiddagsverksamheten samt skolornas klubbverksamhet liksom även uppdraget att utveckla ordkonsten som konstform. Förbundets arbetssätt och ett aktivt arbete för att bredda finansieringsbasen för verksamheten, möjliggör tillförande av service inom utbildning och kultur för den svenskspråkiga befolkningen på det egna språket i medlemskommunerna. Med hänsyn till ekonomiska och personella resurser har förbundets verksamhet skötts framgångsrikt och med gott resultat. För att få tillstånd fungerande svenska lösningar är metoden att bygga upp och stärka nätverk mellan aktörer med ansvar för svenska tjänster mycket effektiv. Våra förtroendeorgan drar i egenskap av kommunernas representanter upp riktlinjer för verksamheten. Vi upprätthåller kontakten till medlemskommunerna inom våra huvudsakliga kompetensområden. Förbundsmötet utgör den formella kontakten som kompletteras av att ett stort antal personer i våra medlemskommuner deltar i vår verksamhet. Vi arbetar mycket i projekt- och arbetsgrupper. Sydkusten är en mötesplats där engagerade människor träffas, där behov och möjligheter synliggörs och ventileras och där initiativ förädlas till projektplaner och verksamhet. Vi jobbar med många sakkunniga i hela Svenskfinland kring gemensamma frågor. På de seminarier, kurser och träffar som vi ordnar möter vi kulturaktörer, eftisledare, dagvårdspersonal och övriga pedagoger. Vid förbundsmötet 2013 fastställdes de tyngdpunktsområden som stått som bas för verksamheten. Frågor med speciell relevans för den finlandssvenska befolkningens framtid Sydkusten har ett uppdrag att bevaka förändringar i samhället. Genom att ha uppsikt över förändringar i samband med de processer som pågår inom den kommunala och statliga förvaltningen och handla utgående från dem, förverkligar Sydkusten sitt uppdrag. Via kontaktnät till Utbildningsstyrelsen, svenska serviceenheten för undervisningsväsendet vid Regionförvaltningsverket, Nylands NTM-central, Kommunförbundet, till demokrati- och språkenheten vid justitieministeriet, universitet och högskolor, politiskt förtroendevalda m.fl. bevakar vi aktuella frågor inom vår kompetens. Försämrade förutsättningar för strukturer på svenska innebär ett ökat behov av att bistå och agera. Barn och unga utbildning och fritid Barnen och de unga, den finlandssvenska skolan, dagvården samt eftis- och fritids-verksamheten är centrala i all verksamhet som Sydkusten bedriver. I arbetet utgår vi från barns och ungas trygga uppväxtvillkor samt rätt till lärande och utveckling. Barnens lika rätt till god utbildning och stimulerande kulturfostran också på svenska i medlemskommunerna är grunden för Sydkustens barninriktade verksamhet. Vi vill att dagvård och utbildning på svenska har hög kvalitet och är attraktiv. Genom kultur- och konstfostran ges barn och unga en positiv värdegrund, kännedom om sitt kulturarv, inspiration till egen aktivitet samt stöd för sin utveckling som individer. Sydkusten vill, genom att kunna erbjuda aktiviteter och meningsfull stimulans hos barn och unga, medverka i den gemensamma samhällsutmaningen när det gäller att förebygga utslagning och utanförskap bland våra unga, såsom i form av läroavtalsutbildning samt implementerande av ungdomsgarantin med hjälp av den fria bildningen och ungdomsverksamheten. Vi söker medel via EU-program, från statliga instanser, fonder och stiftelser för att utveckla dessa för Sydkustens centrala verksamhetsformer till gagn för kommunerna. Tillgången på svenskspråkig arbetskraft Tillgången på arbetskraft i kommunerna är en allt större utmaning i takt med att de stora årskullarna går i pension. Utbudet av svenskspråkig arbetskraft och utbildningen till väsentliga yrken är en ännu större utmaning. För kvaliteten i den svenska dagvården och skolan är det av största vikt att det finns en välutbildad och motiverad personal. Aktivitet i förhållande till statsmakten, utbildningsanordnare och fortbildare är nödvändig för att påminna om de språkspecifika 6 Allmänt om verksamheten Allmänt om verksamheten 7

5 behoven. Medlemskommunerna stöds genom aktivt arbete för att i nätverk sammanföra tjänstemän och personer inom utbildningsinrättningar, stat och kommun. Vi bistår vid behov med personalrekryteringen till skola och daghem. Genom Sydkustens projektverksamheter främjas sysselsättningen bland kulturutövarna på finlandssvenskt håll. Genom engagemang för att underlätta integration på svenska ges även invandrare möjlighet att komma in i arbetslivet på svenska. Information om stödfunktioner och svensk verksamhet För att göra Sydkustens tjänster mera lättillgängliga och synliga för såväl allmänheten som medlemskommunerna vill vi kontinuerligt utveckla och effektivera informationen. Vi lyfter fram frågor som är av betydelse för förverkligandet av svenskspråkiga lösningar inom utbildning och kultur genom informationsutbyte med centrala statliga och kommunala verk och enheter. Genom förbättrad webbinformation och utveckling av sociala medier, genom kontakter till media samt genom regelbundna informationsbrev till kommunerna och en ökad dialog till såväl tjänstemän som förtroendevalda skall informationen förverkligas. Sydkusten har också en viktig koordinerande roll mellan kommun och tredje sektorn vad gäller informationsförmedling. Målet är att varje region inom Sydkustens verksamhetsområde uppmärksammas och får stöd för den form av verksamhet man själv anser sig behöva Styrelse och arbetsutskott Vid förbundsmötet valdes Mikaela Nylander till ordförande för år 2013, efter Maria Björnberg-Enckell som lotsat förbundet sedan Som vice ordförande har Bo Grönholm och Holger Wickström fungerat. Arbetsutskottet har bestått av presidiemedlemmarna Mikaela Nylander, Bo Grönholm. Holger Wickström, samt styrelsemedlemmarna Christel von Frenckell-Ramberg, Jessica Lerche, Rikard Lindström, fram till 29.8 och därefter Werner Orre, samt Lena Sjöberg-Tuominen. Medlemmar i styrelsen har varit: Ordinarie Lena Sjöberg-Tuominen, grön, Helsingfors Joonas Leppänen, vf, Helsingfors Björn Fant, sfp, Helsingfors Christel von Frenckell-Ramberg, sfp, Åbo Nina Björkman-Nystén, sfp, Lovisa Holger Wickström, sdp, Raseborg Jessica Lerche, sfp, Grankulla Mariella Ramstedt, sfp, Pargas Monica Björkman, sfp, Esbo Werner Orre, sfp, Raseborg Rikard Lindström, sfp, Borgå Inger Wretdal, sfp, Kimitoön Widar Nyberg, sdp, Pargas Elisabeth Helander, sdp, Helsingfors Thorolf Sjölund, saml, Kyrkslätt Bo Grönholm, saml, Esbo Ersättare Charlotta Wolff, grön, Raseborg Birgitta Gran, vf, Hangö Maria Bäck, sfp, Helsingfors Maj Björk, sfp, Pargas Leena Lindfors, sfp, Lovisa Ulf Lindström, sdp, Hangö Malin Hauk, sfp, Vanda Anna Abrahamsson, sfp, Sibbo Stefan Åstrand, sfp, Vanda Eivor Björklöf, sfp, Ingå Monika Zakowski, sfp, Sibbo Barbro Sulonen, sfp, Kimitoön Carita Henriksson, sdp, Pargas Monica Friberg-Välimäki, sdp, Vanda Zacharias Aarnio, saml, Åbo Josefin Gustafsson, saml, Helsingfors 8 Allmänt om verksamheten Allmänt om verksamheten 9

6 1.2. Personalen Förbundet har två kanslier, ett i Helsingfors vid Georgsgatan 29 A och ett i Pargas vid Strandvägen 24. Personalen på kansliet i Helsingfors har varit förbundets direktör Agneta Eriksson, utvecklingschef Monica Martens-Seppelin, förbundssekreterare Ulrica Palmroos-Siltala, planerare Filippa Sveholm, kulturproducent Michelle Mattfolk (moderskapsledig från 17.6.), planerare Sophie Kawecki fram till 29.6, utbildningsplanerare Johanna Öhman från 1.9 samt ledande ordkonstledare Helena von Schoultz fram till 30.6 och från 1.8. Iréne Poutanen. Personalen i Pargas har varit platschef Lena Långbacka, Kristin Mattsson som fungerat som projektchef för Produforum Åboland och Marina Saanila som projektkoordinator. En praktikant har under verksamhetsåret fått praktik vid Sydkusten. Timanställda ordkonstledare och övriga personer som avlönats med arvoden har också medverkat i förbundets verksamhet. Tilitoimisto CH-account sköter förbundets bokföring. Personalen i Helsingfors. det av projekt som kräver extern finansiering i kommunerna. Medlemsavgifterna utgör 32,5 % av intäkterna. Den övriga medelanskaffningen sker i huvudsak via fonder och stiftelser samt genom statliga bidrag. Intäkter 2013 euro % Medlemsavgifter Fonder och stiftelser Stat och kommun Övriga bidrag, deltagaravg. Sammanlagt Utgifter 2013 Löner, arvoden, förtroendemannarv , , , , ,86 32,48 % 36,67 % 19,40 % 11,45 % 100,00 % Resultat 2013 % Budget 2013 Resultat ,27 63,26 % , , Finansieringen Kansli, admin ,04 16,61 % , ,03 Vi arbetar idogt för att föra in extern finansiering i verksamheten. Genom såväl EU finansiering, nationella medel samt privata fond- och stiftelsebidrag kanaliseras medel för verksamhet som gagnar medlemskommunerna inom de specialområden som förbundet utvecklar och bevakar. Under år 2013 har närmare 70 % av intäkterna för verksamheten finansierats genom denna typ av extern finansiering. Ett målmedvetet arbete för att stärka förbundets ekonomi har resulterat i en stabil likviditet vilket ger en god bas för verksamheten. I en projektorganisation behövs det ekonomiska rörelseutrymmet för kostnader som planering av nya projekt och anskaffning av extern finansiering kräver. Stabil likviditet är en förutsättning för att kunna ta sig an stora projekt såsom det ESF- finansierade Produforum Åboland. Sydkusten vill vara en resursgenerator som möjliggör genomföran- Personalen i Pargas. Köptjänster Övriga personalkostnader Möten och seminarier Styrelse mötes- och resekostnader Avskrivningar Medlemsavgifter Sammanlagt, utgifter 8 642,06 1,19 % , , ,61 3,13 % , , ,73 13,69 % , , ,01 1,95 % , , ,86 0,15 % ,81 155,00 0,02 % 160,00 160, , % , ,14 10 Allmänt om verksamheten Allmänt om verksamheten 11

7 intäkter 2013 euro , , , , , ,00 - euro % Medlemsavgifter Fonder och stiftelser Stat och kommun , , ,62 Övriga bidrag, deltagaravg ,95 32,48 % 36,67 % 19,40 % 11,45 % Fonder och stiftelser 37% Medlemsavgifter 33% Stat och kommun 19% Övriga bidrag, deltagaravg. 11% Utgifter 2013 resultat 2013 euro , , , , ,00 - euro % Kansli, admin. Köptjänster Möten och seminarier Övriga personalkostnader Styrelsemötes och resekostnader Avskrivningar Löner, arvoden, förtroendemannaarvoden Medlemsavgifter , , , , , , ,86 155,00 63,26 % 16,61 % 1,19 % 3,13 % 13,69 % 1,95 % 0,15 % 0,02 % Löner, arvoden, förtroendemannaarvoden 63 % Kansli, admin. 17 % Möten och seminarier 14 % Övriga personalkostnader 3 % Styrelsemötes- och resekostnader 2 % Köptjänster 1 % 12 Allmänt om verksamheten 13

8 2. Dagvård och utbildning Sydkusten har kontinuerligt arbetat för att den svenskspråkiga dagvården och utbildningen skall hålla hög kvalitet. Personalrekrytering, kompetensutveckling, utvecklingsfrågor och intressebevakning inom dagvård och skola står högt på Sydkustens agenda. Tillgången på behörig personal inom såväl dagvård som skola är viktig för att utbildningen skall hålla en hög standard. En kvalitativt god dagvård och skola är avgörande för att det svenska språket skall vara levande i samhället. Vi har arbetat i nära samarbete med ansvarspersoner inom kommunerna för att bistå i satsningar på olika områden inom bildningssektorn. Svensk dagvård, den grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning, såväl gymnasiefrågan som yrkesutbildningens framtid, har aktivt bevakats för att på bästa sätt kunna bidra till att utveckla utbildningen. Sydkusten arbetar systematiskt för att förbättra tillgången på lärare på alla utbildningsstadier för de svenska eleverna i södra Finland. Vi har genom olika arbetsgrupper, information och konkreta handlingar verkat för att förbättra tillgången på pedagoger. För det svenska dagvårds- och utbildningsväsendet i Sydkustens medlemskommuner har det i åratal varit en utmaning att värva behörig personal till både daghem och skolor. För kommunen som arbetsgivare är det praktiskt taget omöjligt att kunna välja mellan sökande samt att alls ha tillgång till behöriga vikarier. Tillgången på motiverad och kompetent personal är av central betydelse, både för kommunerna i deras lagstadgade uppgift, som för hela dagvården och utbildningen på svenska i södra Finland. Trots kontinuerliga insatser är det svårt att få nyutexaminerade pedagoger att söka sig till de lediga jobben. Främst i huvudstadsregionen råder det en stor brist på klasslärare men även på speciallärare, specialklasslärare och vissa ämneslärare. Också yrkeslärarsituationen har länge varit svår. Underskottet på barnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare i södra Finland är fortsättningsvis ytterst bekymmersam. En i det närmaste akut brist på närvårdare råder inom dagvården på många håll. Särskilt i huvudstadsregionen med omnejd är läget svårt. Sydkusten har på olika sätt fokuserat på problemet och arbetat för att upphjälpa situationen Dagvården Frågor som berör dagvård är ständigt på agendan inom Sydkusten. Eftersom utmaningarna är många har vi sett det som viktigt att föra samman berörda parter för att behandla såväl frågor som berör det praktiska arbetet som goda lösningar för att därmed även kunna öka kvaliteten i verksamheten. Sydkusten samlar årligen dagvårdsadministratörer från de nyländska kommunerna samt representanter för den svenska barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors och utbildningsenheterna Arcada och Prakticum för att fördjupa samarbetet kring dagvården på svenska. Under hösten 2013 besökte utvecklingschef Monica Martens-Seppelin och utbildningsplanerare Johanna Öhman regionerna och träffade dagvårdsadministratörerna. De regionala träffarna var för Västnyland, för Åboland och 1.11 för Östnyland och huvudstadsregionen. Diskussion fördes kring tema, innehåll och tidpunkter för de traditionella seminarierna för personal inom småbarnsfostran under år Vi har under året stött personalens fortbildning inom dagvården genom ett flertal kurser och seminarier. Särskilt uppskattade är just de högklassiga fortbildningsdagar vi erbjudit personal runt om i våra medlemskommuner. Seminarierna i Helsingfors, Raseborg och i Pargas har sammanlagt samlat närmare 600 dagisanställda. Förutom att de har fått ta del av intressanta föreläsningar har seminarierna gett möjlighet till att utbyta tankar med kolleger från andra kommuner. Barnträdgårdslärarutbildningen Sydkusten har under året igen tagit ställning till barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors och bl.a. i ett uttalande konstaterat att det är viktigt att en utbildning på svenska för barnträdgårdslärare garanteras i södra Finland. Bristen på behöriga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen är fortsättningsvis ett lika stort problem som det varit de senaste tio åren. Därför behövs permanent barnträdgårdslärarutbildning på svenska i Helsingfors. Den gemensamma utbildningen som Åbo Akademi och Helsingfors Universitet upprätthåller har varit en nödvändig lösning. Studieprogrammet vid den svenska barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors är särskilt anpassat för att svara på de utmaningar och möta de behov som finns inom huvudstadsregionens svenska daghem. Förvaltning av svensk dagvård Genom att dagvården har överförts till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde har frågan om vem som har befogenheter att handha den svenskspråkiga dagvården varit oklar. Sydkusten har i två brev uppmärksammat ministeriet på att frågan bör klarläggas samt konstaterat att Regionförvaltningsverkens svenskspråkiga serviceenhet för undervisningsväsendet handhar det svenskspråkiga undervisningsväsendets uppgifter som hör till regionförvaltningsverkens ansvarsområde, med ett riksomfattande ansvar för bildningsväsendets svenskspråkiga tjänster. Därför vore det naturligt att även den svenskspråkiga småbarnsfostran lyder under samma myndighet. Daghemsföreståndardagar De finlandssvenska daghemsföreståndardagarna arrangerades på Hanaholmen, i Esbo. Sydkustens landskapsförbund medverkade i arrangemangen tillsammans med huvudstadsregionens kommuner (Esbo, Grankulla, Helsingfors, Kyrkslätt och Vanda), Svenska Kulturfonden samt Svenska folkskolans vänner. Dagarna samlade ca 150 daghemsföreståndare och övriga intresserade kring temat: Att leda kvalitet i dagvården. Kommunförbundets specialsakkunniga Jarkko Lahtinen uppskattades mycket av deltagarna. Han berättade om aktuella förändringar när det gäller småbarnsfostran, bl.a. om lagstiftning och läroplaner. Professor Gunilla Holm från Helsingfors universitet pratade om det aktuella temat: kulturell mångfald och rättvisa i dagvården och universitetslektor Heidi Harju-Luukkainen från Helsingfors universitet Kasabergets daghem 14 Dagvård och utbildning Dagvård och utbildning 15

9 arbetade alla tillsammans kring temat kvalitet i dagvården. Universitetslektor Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson från Göteborgs universitet, gjorde den andra dagen till en mycket intressant helhet när hon pratade om kvalitet i förskolan utifrån ett ledarperspektiv. Dessutom tog hon upp tidsanvändningen, något som väckte mycket diskussion och tankar hos deltagarna. Deltagarna hade även möjlighet att besöka ett idétorg där olika kommuner och daghem presenterade goda modeller från just deras kommun. Man upplevde det givande att konkret få bekanta sig med olika material och ta med sig idéer till sitt eget arbete och sin egen kommun. Dessa daghemsföreståndardagar är viktiga för att kolleger från hela Svenskfinland ska kunna träffa varandra och nätverka! Nätverksträff för dagvårdsadministratörer I januari 2014 arrangerades en nätverksträff för medlemskommunernas dagvårdsadministratörer och representanter för Arcada och Prakticum i Grankulla för en framtidsdiskussion under rubriken Dagvården i förändring. Diskussionen inleddes av Pia Sundell, verksamhetsledare för Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Den nya dagvårdslagen, kvalitativ svenskspråkig dagvård med barnets bästa i fokus samt rekryteringen av behörig mångprofessionell personal lyftes upp. Den planerade nya barnledarutbildning vid Prakticum fick stort understöd eftersom behovet är stort. Diskussionen var aktiv och utbytet av tankar och erfarenheter upplevdes givande. Efter lunch gjordes ett studiebesök till Kasabergets daghem i Grankulla där daghemsföreståndare Anette Rönnlund tog emot. Daghemmet startade sin verksamhet 2012 och har 108 platser. Deltagarna upplevde studiebesöket mycket givande och fick med sig idéer till de egna kommunerna. Nästa nätverksträff arrangeras hösten Utbildningsfrågor och lärartillgång Ur en språklig minoritets synvinkel är det av största vikt att den utbildningsautonomi som finns för den svenska utbildningen består. Förutom att hela utbildningsstigen skall finnas på svenska så krävs även att den undervisning som ges håller en hög kvalitet. För att detta skall kunna garanteras bör det finnas ett tillräckligt utbud av behöriga och mångsidiga lärare. Utbildningen i Finland håller som känt en ytterst hög nivå. Också eleverna i den finlandssvenska skolan klarar sig bra. Det är dock viktigt att hela tiden fördjupa kunnandet på alla nivåer. I ett föränderligt samhälle behövs ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att kunna garantera en utbildning av hög kvalitet. Omsorgen om eleven skall stå över alla andra ambitioner. Goda resultat uppnås om samarbetet fungerar mellan olika instanserna inom bildningssektorn. Sydkusten har under året såväl sammanfört aktörer till möten som själva deltagit i tillfällen där utvecklingsarbete har förekommit. En ytterst central faktor för hög kvalitet i undervisningen är en välutbildad och motiverad lärare. I samverkan med pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi har under årens lopp vidtagits olika åtgärder för att minska på lärarbristen. Det har varit fråga om information till studerande, aktivt rekryteringsarbete, inträdesförhör i Helsingfors, behörighetsgivande utbildning, tillfällig utlokaliserad utbildning mm. Åtgärderna till trots har tillgången på behöriga lärare fortsättningsvis förblivit otillräcklig i södra Finland. Andelen obehöriga som de facto finns i klassrummen på alla stadier är ännu alltför stor. Det är närmast omöjligt för kommunerna att få behöriga vikarier. Sydkustens styrelse har därför i ett uttalande förespråkat en kompletterande klasslärarutbildning i Helsingfors. (se bilaga) Bra, bättre bäst svensk dagvård och utbildning Inom Sydkustens landskapsförbund har en arbetsgrupp arbetat med att sammanställa en beskrivning av vad svensk dagvård och utbildning i Finland är. Arbetsgruppens medlemmar har varit Barbro Högström, Ulrika Lundberg, Rolf Sundqvist, Veronica Granö-Suomalainen, Johan Aura och Agneta Eriksson. Syftet har varit att stödja utbildningsväsendet i kommunerna. Gruppen har utgått ifrån att det behövs en definition av vad svensk dagvård och svensk grundläggande utbildning är. Man har ansett det viktigt att klargöra vad man i kommunen erbjuder och vad man som kommuninvånare kan förvänta sig när det gäller dagvård och utbildning. Under arbetets gång har avsikten varit att involvera möjligast många. Diskussioner har förts då personer inom utbildningsväsendets mötts vid seminarier och möten. Under processens gång har nya frågeställningar dykt upp. Arbetsgruppen har utgått från ett kommunalt perspektiv för bildningen. En särskild betoning har lagts vid den kommunala strategin och de lokala processerna vid framställningen av styrdokumenten för det svenska utbildningsväsendet där barnets lärande står i fokus. Ett dokumentet sammanställdes på basen av de diskussioner som förts med olika aktörer inom bildningsväsendet i hela Svenskfinland och distribuerades till de tvåspråkiga kommunernas bildningsnämnder som diskussionsunderlag t.ex. i nämnden eller vid andra tillfällen, då förtroendevalda eller personal samlas. (se bilaga) Sydkustens grupp för personal inom dagvård Utbildningsdirektör Rikard Lindström berättar om skolorna i Borgå och välkomnar studerande att söka sig till Borgå efter examen. och utbildning Sedan flera år upprätthåller vi även en grupp för personal inom dagvård och utbildning. Bristen på lärare i södra Finland har ursprungligen varit anledningen till att gruppen sammankallats. I gruppen sitter bl.a. svenska utbildningsdirektörer samt representanter för Finlands svenska lärarförbund, Kommunförbundet, Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa, Utbildningsstyrelsen, Helsingfors universitets beteendevetenskapliga fakultet, Svenska Kulturfonden och Svenska folkskolans vänner. Detta är det enda forum som regelbundet samlar dessa aktörer runt samma bord. Gruppen diskuterar aktuella teman och frågeställningar som berör dagvård och utbildning, så som tillgången på behörig dagvårds- och utbildningspersonal, förändringar i lagstiftningen och frågor kring fortbildning, samt att gemensamt främja samarbetet mellan de olika parterna och vara proaktiva för att tillgodose behovet av lärare i de finlandssvenska skolorna. Till de frågor som man även behandlar hör praktiska åtgärder som den regelbundet återkommande Nylandsturnén. Nylandsturnén Sydkusten har under flera år, i samarbete med Pedagogiska fakulteten (PF), arrangerat en besöksturné förlärarstuderande till de nyländska skolorna. Efter föregående Nylandsturné 16 Dagvård och utbildning Dagvård och utbildning 17

10 Sagt av studerande som deltog i nylandsturnéen: Nylandsturnén måste fortsätta, man lär sig mycket nytt och fast man är från Nyland så är det ett bra tillfälle att skapa kontakter. Uppskattade det! Fick en positiv insyn i arbetet som specialklasslärare i Helsingfors. Jag har varit rätt öppen tidigare att eventuellt flytta ner till södra Finland efter studierna och känner nu att det har blivit ett säkrare alternativ Det var verkligen synd att inte flera personer kom med, för jag tyckte verkligen det var en superbra idé med turnén och att det var otroligt givande! Jag skulle rekommendera den varmt! Viktigast att få en fot in i södra Finland. Det verkade lyckas bra, blev genast erbjuden vikariat i skolan jag besökte! hösten 2012 beslöt man att Nylandsturnén skulle förlängas från två till tre dagar. Sydkustens roll är att fungera som kontaktlänk till skolorna och kommunerna. Nylandsturnén och dess målsättning har under året diskuterats både i Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildning och vid referensgruppsmötet för Rådet för pedagogisk forskning och utveckling vid PF. Kommunerna och PF har bedömt att turnén är ett bra sätt för lärarutbildningen att stärka samarbetet med kommunerna och skolorna. Det upplevs viktigt att studerande får en möjlighet att bekanta sig med en skola utanför den traditionella praktiken. En fördjupning i skolornas tyngdpunktsområden och utvecklingsprojekt skall även gynna arbetet kring pro gradu avhandlingen. Nylandsturnén 2013 arrangerades den 6-8 november. En dag med studiebesök och två dagar i de nyländska skolorna. Studerande gjorde bl.a. studiebesök till Utbildningsstyrelsen för att bekanta sig med läroplansarbetet. Sydkusten välkomnade till en kvällstillställning där studerande speciellt uppskattade att träffa de inbjudna lärarna. Det var nyttigt att höra hur det är att jobba som lärare och hur verkligheten ser ut i skolorna i Nyland. Totalt önskade 28 skolor på 11 olika orter få besök av en eller flera studerande. Sydkustens målsättning är att så många kommuner som möjligt skall få besök. PF hade räknat med att studerande skulle delta i Nylansturnén men totalt deltog slutligen endast 15 studerande (9 klasslärarstuderande och 7 speciallärarstuderande). Dessa besökte 11 skolor på 5 olika orter. Ungefär hälften av dem var hemma från Österbotten och hälften från Nyland. Den nya formen av Nylandsturnén utvärderades grundligt med tanke på nästa år och för att fler studerande skulle se mervärdet i att delta. Bristen på behöriga lärare, speciellt i huvudstadsregionen, är stor och kommunerna tar gärna emot studerande för att bekanta sig med skolorna och sedan förhoppningsvis söka tjänster hos dem framöver. Ur utvärderingarna kom det fram att studerande deltog för att de ville se skolverklighet och var intresserade att jobba i Nyland efter studierna, medan studiepoängen var av liten betydelse för deltagandet. Överlag var studerande positiva till skolbesöken. Det var intressanta dagar, skolorna tog bra emot dem, de fick besöka olika klasser och se en riktig skolvardag. De flesta bedömde att de hade stor nytta av skolbesöket. Educa I januari 2014 deltog Sydkusten i den stora utbildningsmässan Educa på mässcentrum i Helsingfors. Vi medverkade också i den finlandssvenska arbetsgrupp som koordineras av FSL och som under året planerade och förverkligade hela det svenska kvarteret på mässan. Tillsammans med Förbundet Hem och Skola, Svenska kulturfonden och Svenska Folkskolans Vänner hade Sydkusten en egen monter. På den gemensamma scenen Hörnan pågick svenskt program under hela mässan. Sydkusten deltog med en programpunkt under rubriken Flexibel skoldag kvalitativt eftis. Utvecklingschef Monica Martens-Seppelin redogjorde kort hur läget för tillfället ser ut inom morgon- och eftermiddagsverksamheten i Finland och Svenskfinland. Den Camilla Herlin och Monica Martens-Seppelin. modell Finno skola infört, med en flexibel skoldag och rektor som ansvarig för hela dagen, diskuterades också under presentationen. Rektor Camilla Herlin berättade om hur de byggt upp modellen och hur man kommer att utveckla arbetet i framtiden. I år ordnades Educamässan i större skala än tidigare och även det svenska kvarteret hade vuxit med fler utställare. Svenskspråkiga lärare och pedagoger från hela landet har hittat hit. Mässan är ett viktigt forum där Sydkusten kan synliggöra och presentera sin verksamhet och det material som riktar sig till dagis, skola och eftis. I år kunde besökarna bekanta sig med den uppdaterade webbsidan kursinformation, Ordkonsthandboken samt eftis- och klubbhandböcker. För att lyfta upp svenskskola.fi hade vi till mässan tryckt upp nya häften med post-it lappar Morgon- och eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet Sydkusten har fått en stark roll som expertorganisation inom eftis- och klubbverksamheten i Svenskfinland. Denna roll har vi skapat med ett målinriktat utvecklingsarbete och med hjälp av ett välfungerande dynamiskt samarbetsnätverk med stark förankring i myndigheters, utbildningsanordnares, kyrkans, centralorganisationernas, tredje sektorns och kommunernas verksamhet. Sydkustens ledningsgrupp för eftis- och klubbverksamheten består av representanter för centrala aktörer inom verksamheten i Svenskfinland. Gruppen har sammankommit till tre möten under det gångna året. Lena Granqvist (Barnavårdsföreningen i Finland) har fungerat som ordförande för gruppen. Det finns ett klart behov på fältet av ett välfungerande nätverks- och utvecklingsarbete inom morgon- och eftermiddagsverksamheten och klubbverksamheten på svenska. Tjänstemän, ansvarspersoner och eftisledare är idag ganska ensamma 18 Dagvård och utbildning Dagvård och utbildning 19

11 i sitt arbete. De upplever ett mervärde av sakkunskap, regelbunden information, möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter samt uppleva delaktighet i utvecklingsprocessen. Ingen annan instans än Sydkusten har idag möjlighet att handha detta omfattande helhetsansvar i Svenskfinland. Sydkusten har i början av år 2014 beviljats EU-bidrag för ett ettårigt eftisprojekt. Projektet EftisKompetens skall bl.a. lyfta fram goda exempel på hur morgon- och eftermiddagsverksamheten förverkligas på kommunal och lokal nivå. Projektet förverkligas år 2014 i samarbete med Folkhälsan, Barnavårdsföreningen i Finland, yrkesläroanstalter och olika kommuner. Nationellt utvecklingsnätverk Sydkusten fungerar tillsammans med Utbildningsstyrelsens svenska linje som hela Svenskfinlands representant i det nationella utvecklingsnätverket för morgon- och eftermiddagsverksamhet och klubbverksamhet. Nätverket består av 15 regionala nätverk och leds av projektchef Riitta Rajala på Utbildningsstyrelsen. Monica Martens-Seppelin från Sydkusten är kontaktperson för det svenskspråkiga nätverket och som andra kontaktperson fungerar rektor Inger Nabb från Vasa. Nätverket har sammankallats till gemensamma arbetsmöten fyra gånger under Sydkusten bevakar de svenska intressena, sköter om den svenska kontakten och informationen till de tvåspråkiga kommunerna och de svenska eftisarna. Sydkusten medverkar i det nationella utvecklingsarbetet tillsammans med de övriga nätverken. Det finns idag ca 250 svenskspråkiga eftisar i Svenskfinland. Till det svenskspråkiga nätverket hör 33 tvåspråkiga kommuner samt ca 9 enskilda enheter på språköarna. Tyngdpunkten i arbetet är att förenhetliga verksamheten, att stärka eftisledarnas yrkeskompetens samt höja verksamhetens kvalitet. Den årliga nationella uppföljningen av morgon- och eftermiddagsverksamheten gjordes av Utbildningsstyrelsen våren Målgruppen för uppföljningen var denna gång vårdnadshavarna. Sydkustens landskapsförbund har inom nätverksarbetet informerat kommunerna om det som sker på nationell nivå och synliggjort de språkliga aspekterna på verksamheten. Sydkusten har pekat på behovet av en förvaltning som både beaktar och sköter båda språkgruppernas verksamhet och behov. Monica Martens-Seppelin anlitas regelbundet som talare och föreläsare inom yrkesutbildningen samt fortbildning som behandlar eftis- och klubbverksamheten, bl.a. närvårdarstudier vid Prakticum samt barnledarstudier vid Kristliga folkhögskolan i Nykarleby. Regionala träffar och möten Inom ramen för det nationella utvecklingsnätverket arrangerar Sydkusten i samarbete med Utbildningsstyrelsen regionala möten för eftis- och klubbkoordinatorer och ansvariga tjänstemän i kommunerna varje termin. Under året hölls sammanlagt 6 möten. På mötena behandlades aktuella frågor och goda exempel på hur verksamheten kan ordnas. Grunden för en god kvalitet i verksamheten är behöriga, kompetenta och motiverade ledare och pedagoger som har en stark yrkesidentitet. Detta Besök på Skolverket och Stockholms Universitet Besök till Bredängsskolans fritidshem i Stockholm uppnås bl.a. via yrkesutbildning och kontinuerlig fortbildning. Det svenska nätverket har alla år satsat mycket på samarbete med de utbildningar som ger behörighet att arbeta på eftis för att locka studerande till yrkesutbildningarna. Vi har också samarbete med bl.a. Luckan i huvudstadsregionen, Åbo Akademi och Educode gällande fortbildning för eftisoch klubbledare och dessutom ordnat egna kurser och temadagar på lokal nivå i olika regioner i samarbete med andra. Studiebesök till Stockholm i oktober 2013 Det svenskspråkiga utvecklingsnätverket gjorde den 9-10 oktober 2013 ett studiebesök till Stockholm. 11 personer deltog i resan, främst personer från Sydkustens ledningsgrupp för eftis- och klubbverksamheten samt några andra aktiva personer inom eftisverksamheten. Utbildningsstyrelsens svenska linje finansierade resan i sin helhet. Under resan besökte vi Skolverket i Stockholm (motsvarar UBS), Stockholms universitets fritidspedagogutbildning och två olika fritidshem. Samtliga besök gav mycket information och kunskap samt också inspiration och idéer för det egna utvecklingsarbetet. Information kring eftis Sydkusten håller regelbunden kontakt till medierna för att informera om verksamheten. Vi upprätthåller och uppdaterar webbsidan och Där finns aktuell information om morgon- och eftermiddagsverksamheten och klubbverksamheten, kontaktuppgifter, länkar, litteraturtips, kurser, utbildningsmöjligheter och mycket annat för eftis- och klubbledare, föräldrar, lärare och övriga intresserade. Regelbundet presenteras ett nytt Eftis i fokus i form av ett reportage på webbsidan. I januari 2014 presenterades eftisverksamheten i Norge (Sfo) i form av ett reportage skrivet av Jolin Slotte som flyttat med sin familj från Helsingfors till Trondheim. Nyhetsbrevet Eftis-info som postas regelbundet till alla svenska eftisar och tvåspråkiga kommuner innehåller aktuell information om kurser, bidrag, lagstiftning, material, tips för verksamheten m.m. för att komplettera och synliggöra den information som finns på webbsidan eftis.fi. Eftis-info utkom 4 gånger år I samband med infobladet bifogades oftast någon form av material för eftisledare. 20 Dagvård och utbildning Dagvård och utbildning 21

12 3. Seminarier och kurser Sydkusten har med åren fått en allt större roll som fortbildare av personer inom dagvård, eftis- och klubbverksamhet samt ordkonst. Kursverksamheten är ett led i de målsättningar som Sydkusten uppställt för att stöda kommunerna och personalen inom segment som är viktiga för den svenska befolkningens kultur- och utbildningsbehov. Under året har igen över 1000 personer deltagit i de kurser, seminarier och träffar som vi ordnat, ibland tillsammans med andra, ibland som ensam arrangör. Vi upplever att de seminarier som ordnas med huvudsaklig fokus på dagvården är särskilt viktiga eftersom fortbildningen av dagvårdspersonal på svenska är ytterst bristfällig. Eftisledare och lärare deltar även ofta i seminarierna Dagvårdsseminarier Traditionellt seminarium på tre orter Sydkustens traditionella seminarier samlade år 2013 sammanlagt ca 580 personer, som till vardags arbetar inom dagvården, som eftisledare och lärare. Dessa seminarier hör till de största gemensamma fortbildningstillfällena för svenskspråkiga pedagoger som årligen ordnas, vilket också märks i det stora deltagarantalet varje år. Att alla intresserade inte alltid ryms med visar på intresse och behov av fortbildning för denna målgrupp. I dagens läge, med den skriande bristen på behörig dagvårdspersonal i södra Finland, är detta en viktig kvalitetshöjande insats för dagvården. År 2013 ordnade Sydkusten tre stora seminarier i tre regioner i samarbete med medlemskommunerna: i Helsingfors, Det professionella mötet med föräldrar i Pargas, Kick off inför läsåret i Raseborg, Det professionella mötet med föräldrar Årets tema på seminarierna i Helsingfors och Raseborg var samarbetet med föräldrarna. Gästföreläsare Elisabet Carlén Alfredsons föreläsning gav energi och uppslag direkt användbara i praktiken. Elisabet Carlén Alfredson är utbildningskonsult med bakgrund som förskollärare, förskolechef, verksamhetsutvecklare och föreläsare. Syftet med dagen var Elisabet Carlén Alfredson föreläste i Helsingfors och Ekenäs. att genom att öka medvetenheten förstå sin egen roll i mötet med föräldrarna och ge redskap för en tydlig kommunikation. Verksamhetsledare Micaela Romantschuk från förbundet Hem och Skola deltog som föreläsare och talade engagerat och tankeväckande om vikten av ett välfungerande samarbete med föräldrarna under rubriken Att lyssna och bli hörd dialog som stöder barnet. Båda föreläsarna kombinerade teori med reflektion och praktiska verktyg och exempel att använda i sitt arbete. Föreläsaren tog också upp vad våra styrdokument säger om samarbetet med föräldrarna och vad begreppet fostringsgemenskap betyder. Seminariet i Helsingfors ordnades på Arcada och i Raseborg i Snåresalen. I Åboland ordnades det årliga seminariet som en Kickoff inför det nya läsåret den på Sarlinska skolan i Pargas. Ca 200 personer deltog och dagen bestod av föreläsningar som varvades med ett info-torg med olika lokala utställare samt med ett uppfriskande zumba-inslag lett av Marjo Paavola. Som föreläsare hörde vi specialbarnträdgårdslärare Ann-Britt Forsblom under rubriken Att bemöta och mötas - smågruppsverksamhet i dagvården. Språkstödsbarnträdgårdslärare Johanna Karlsson talade om hur man skapar en pedagogiskt stimulerande och inspirerande miljö. I slutet av dagen fick alla höra Samu Sundqvist tala om motivation, stresshantering och arbetsglädje i vardagen. På material- och idétorget i samband med en längre lunchpaus fick deltagarna ta del av material och information av lokala kulturarbetare och aktörer och organisationer. För att öka de studerandes intresse för dagvården har vi ett aktivt samarbete med Arcada. Tredje årets studerande bjuds in till seminariet i Helsingfors för att ta del av en högklassig föreläsning samt träffa personer som arbetar i branschen. I år deltog 40 studerande i seminariet på Arcada. Deltagarnas utvärdering visade att de var mycket nöjda med dagen och feedbacken var väldigt positiv. 22 Seminarier och kurser Seminarier och kurser 23

13 Seminariet på Arcada var igen fullsatt. Paus-zumba på seminariet i Pargas Temakurser Temakurser för eftis- och klubbledare Tack vare ett utökat ekonomiskt bidrag från Utbildningsstyrelsen gjordes en satsning på fortbildning och kurser för klubb- och eftisledare runt om i kommunerna. Sydkusten ordnade under året 6 kurser där sammanlagt ca 200 eftisledare deltog. Teman för fortbildningarna var bl.a. språkstimulans på eftis och grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Behovet av utbildningsdagar och information är stort och deltagarna uppskattar att det ordnas dagar med konkreta teman där de kan träffas och utbyta tankar och erfarenheter. Detta är ett viktigt led i att utveckla och höja kvaliteten i verksamheten. Vid samtliga utbildningsdagar är målgruppen eftis- och klubbledare samt övriga pedagoger (rektorer, lärare, dagvårdspersonal, skolgångsbiträden, m.fl.). Gemensamma kurser och träffar ökar medvetenheten och stärker samarbetet mellan skola och eftis. Det svenska nätverket stöder och handleder kommunerna i att också ordna egna lokala kurser och temadagar för ledarna.nätverket uppmuntrar, samordnar och stöder andra aktörer och samarbetsparter att ordna kurser för denna målgrupp. Temakurser i ordkonst Det har funnits ett stort intresse att lyfta fram betydelsen av ordkonst och lära ut Ordboets ordkonstnärliga metoder för blivande pedagoger. Barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors har under de två senaste åren inkluderat en kurs i Ordboets metodik i den obligatoriska kursen Språkutveckling och språkstimulering. Ca 50 studeranden fick bekanta sig med Ordboet och deltog i övningar från utställningen i samband med att utställningen fanns på Annegården i Helsingfors. Ordkonsten kan inspirera och stimulera skolans modersmålsundervisning på många sätt. Åtta välbesökta inspirationskurser om ordkonst, läslust och språkstimulans som riktade sig till pedagoger och andra intresserade har ordnats under verksamhetsåret. Under kurserna fick deltagarna insikt i hur olika metoder kan göra berättelser levande och hur barns uttrycksförmåga kan utvecklas med deras egen fantasi och kreativitet som utgångspunkt. En del av kurserna genomfördes som workshops i Ordboet där deltagarna också fick ta del av en materialpresentation och tips om hur man själv kan skapa ett eget Ordbo. En kurs ordnades i samband med bokkalaset i Ekenäs i början av oktober. Som gästföreläsare fungerade Katarina Katti Hoflin, tidigare ansvarig för barnkulturen på Kulturhuset i Stockholm och numera verksamhetschef för Dunkers kulturhus i Helsingborg. Kursdeltagarna fick tillsammans med Ordboets projektplanerare Filippa Sveholm bekanta sig med utställningen och pröva på dess olika övningar. Många av kurserna ordnades på Annegården i samarbete med Helsingfors kulturcentral, Folkhälsan och Helsingfors stadsbibliotek. Under Ordboets besök på Annegården vid årsskiftet ordnades bl.a. två halvdagskurser med läsinspiratören Agneta Möller-Salmela kring högläsning och berättande. Kurserna gav flera infallsvinklar till och tips om hur man läser och berättar muntligt för barn, hur man väljer de rätta böckerna och hur man skapar en viss stämning eller miljö för lässtunden. 24 Seminarier och kurser 25

14 4. Kultur Ledaren Elin Sundell och Karis ordverkstad Ordkonst Ordkonsten som Sydkusten har utvecklat systematiskt skall klart förankras i ett bredare barnkultursammanhang och få självständiga verksamhetsförutsättningar. Sydkustens styrelse fattade under år 2013 beslut om att Sydkustens ordkonstskola skall bli en egen administrativ enhet med Sydkusten som huvudman. Sydkustens landskapsförbunds styrelse utser direktionen för ordkonstskolan samt godkänner dess verksamhetsplan och budget. Målet är en långsiktig och kvalitativ verksamhet med statlig finansiering Sydkustens ordkonstskola Många barn har deltagit i Sydkustens ordkonstskolas kontinuerliga verksamhet. Verksamheten är indelad i grundläggande konstundervisning som följer en läroplan och övrig undervisning i ordkonstverkstäder inom ordkonstskolan. I genomsnitt deltog 201 barn i verksamheten, 25 av dessa inom den grundläggande undervisningen. Sydkustens ordkonstskolas läsår inleds i september och avslutas i maj. Under vårterminen leddes ordkonstgrupperna av sju ordkonstledare och under höstterminen var de engagerade ordkonstledarna 10 till antalet. Under året certifierades ordkonstledarna Helena von Schoultz, Lotta Sanhaie och Hanna Vilén efter att de genomgått ordkonstskolans interna ledarutbildning. Grundläggande konstundervisning Den grundläggande konstundervisningen i ordkonst som ordnas i Borgå hade fyra grupper på vårterminen. I medeltal har 25 barn deltagit i den grundläggande konstundervisningen i ordkonst. Undervisningen ordnades för åk 1-2, 3-4, 5-6 och 7-uppåt. På höstterminen var intresset för den yngsta gruppen så stort att två grupper ordnades för åk 1-2. Därtill ordnades en grupp för åk 3-4 samt för åk 7-uppåt. Undervisningen följer Sydkustens ordkonstskolas läroplan samt terminsplan. Sydkustens ordkonstskolas verksamhet i Borgå är en del av Konststegen som är ett samarbetsprojekt för läroanstalter som ger grundläggande konstundervisning i Borgå. Inom ramen för Konststegen pågår ett utvecklingsarbete gällande självutvärdering och Sydkystens ordkonstskola deltar i detta. Under år 2014 kommer vi att utveckla vår egen skolas utvärderingsmodell med inriktning på vårdnadshavarna, deltagarna och våra egna ledare. Utvärderingsmodellen baserar sig på den nationella Virvatulimodellen som utarbetats för alla konstformer inom den grundläggande konstundervisningen. Ordverkstäder Temat för terminsplanen för läsåret var Rymden medan temat för läsåret är Jorden runt. Ordverkstäder hålls en gång i veckan, i regel 12 gånger per termin. En ordverkstad är 1,5 timme lång. Under vårterminen 2013 ordnades sammanlagt 22 ordkonstgrupper medan motsvarande antalet var 18 stycken under höstterminen. Småbarnsordkonst Förutom att Sydkustens ordkonstskola ordnar ordverkstäder och ordkonstklubbar för barn i skolålder, hålls även ord- konstverksamhet för yngre barn och bebisar. Babypoesi har i år hållits i Esbo, så som under flera år tidigare. Rimskoj för lite äldre barn har ordnats i Helsingfors och i Pargas. Ett projekt kring småbarnsordkonst genomfördes i Helsingfors under hösten Sydkustens ordkonstskola har även varit en aktiv samarbetspartner i utvecklingen av Rimjam-ordkonsten, som ordnas på Richardsgatans bibliotek en gång i månaden. De lekfulla Rimjamen är öppna för alla barnfamiljer med barn i åldern 0-5 år och fokuserar på ordskoj med rim och ramsor. Rimjamledare har under året haft en möjlighet att öva sitt program tillsammans med inspiratören och skådespelaren Harriet Abrahamsson. Ledarna har även bekantat sig med ordlös kommunikation och rörelse tillsammans med danspedagogen Päivi Aura. Kurser och fortbildningar för ordkonstledare Ordkonstläsåret inleddes med ett introduktionsveckoslut för samtliga ordkonstledare i månadsskiftet augusti-september. Introduktionsveckoslutet fungerar som en ordkonstkurs för såväl gamla som nya ledare. Under två dagar fick ledarna bekanta sig med varandra och de praktiska arrangemang som hör till arbetet som ordkonstledare. Då läsårets tema var Jorden runt fick de även lära sig använda berättarkappsäckarna, som fungerar som ett hjälpmedel i undervisningen i ordverkstäderna. Under veckoslutet deltog inspiratör Harriet Abrahamsson, som ledde bl.a. improvisationsövningar med ledarna. I slutet på höstterminen sökte Sydkustens ordkonstskola nya ordkonstledare med tanke på den kommande terminen men 26 Kultur Kultur 27

15 (Ghana, Indien och Brasilien) och upptäckte till slut fantasilandet Fantasien! Lägren byggde på en berättelse om städaren Dustin Himalaya som fick chansen att åka på denna resa som bara ordnas vart 54:e år. Eftersom han hade förhinder bad han istället barnen att åka. I varje land som barnen besökte dök de djupare in i landets kultur, natur, ritualer samt språk och fick på detta vis en insikt i landets historia och vardag. Som vanligt fanns också utevistelse, simning, lägerdisco och annat roligt på lägerprogrammet. Lägerdeltagarna besökte bl.a. Indien. Ordkonstledarna väljer en berättarkappsäck att användas i ordverkstäderna även hösten Intresset att jobba med ordkonst var stort och en heldags introduktion ordnades för dem som ville bekanta sig närmare med ordkonsten. Läger Under sommaren 2013 ordnades fantasilägren Jorden runt på 3 dagar i Nagu och Borgå. Lägren varade tre dagar och två nätter. Deltagarna, som gick i årskurs 1-9, fick resa runt jorden på en flygande matta med stopp i tre olika länder Lägret på Gammelgård i Nagu hölls och ca 30 barn från Pargas, Kimitoön och Åbo deltog. Borgålägret ordnades på Öviks lägergård där 30 deltagare från Borgå med omnejd var med. Lägerbloggen kan läsas här: Projekt Ordkonstens språkstödjande och stimulerande metoder har också blivit allt mer populära och uppskattade som stimulans och inspiration för skolans modersmålsundervisning. Intresset att få in ordkonsten i skolan ökade och flera projekt i skolor har utförts under året. Det blir allt vanligare att skolor och daghem kontaktar Sydkustens ordkonstskola för att få in ordkonstprogram och projekt i undervisningen. Flera har märkt ordkonstens positiva inverkan på barnens språk och insett vad ordkonstens metoder kan bidra med till undervisningen. Intresset har vuxit för både kortare endagsordverkstäder och för längre och mer heltäckande ordkonstprojekt. Ordkonstledare Helena von Schoultz som Ordboets Dag Bladh under Ordkonstfabriken. Ordkonstfabriken Under våren 2013 genomfördes projektet Ordkonstfabriken i samtliga svenska lågstadieskolor i Vanda. Projektet gick ut på att alla tredjeklassister fick delta i två ordverkstäder samt ett biblioteksbesök med ordkonstnärligt program. Syftet med projektet var att jobba med språkstimulerande metoder och att introducera såväl ordkonsten som fantasiutställningen Ordboet för eleverna. Projektet visade sig vara så omtyckt att ett dylikt projekt planeras på nytt för våren Ordkonstfabriken var ett samarbete mellan Sydkusten ordkonstskola, Vanda stads kulturtjänster och bibliotek. Ordkonst i Boställ På beställning av Folkhälsan i Alberga i Esbo höll två av Sydkustens ordkonstskolas ledare ett halvdagsläger i ordkonst i Boställs skola fyra måndagar i juni Lägret var riktat till barn i lågstadieålder och målet var att barnen under lägrets gång skulle få bekanta sig med ordkonsten och dess olika former. Ordskoj Under hösten 2013 ordnades ett småbarnsordkonstprojekt för barn på daghemmen Tärnan och Doppingen på Drumsö i Helsingfors. Projektet Ordskoj hölls för ca 60 stycken 3-4-åringar. Vid fyra tillfällen fick barnen bl.a. lära sig ramsor med rörelser och delta i ledda teaterstycken som baserade sig på kända sagor. Projektet avslutades med ett gemensamt evenemang, Ordkaos, där alla barn deltog. Projektet genomfördes i samarbete med Helsingfors stads utbildningsverk. Ordkonstkalaset På vintern inleddes ett annat ordkonstprojekt i Östra Helsingfors. Ordkonstkalaset erbjöd tre stycken ordverkstäder för samtliga elever i Degerö lågstadieskola, Nordsjö lågstadieskola, Östersundom skola samt lågstadieklasserna i Botby grundskola. Projektet fokuserade på läsning, skrivande och berättande. Eleverna fick nya språkstimulerande uppgifter varje vecka och vid sidan av dem fick de en utmaning att läsa sig hela vägen runt jorden. Varje bok som lästs av en av skolans elever under projektets gång omvandlas till kilometer. I slutändan räknades alla lästa kilometer ihop för att se hur långt skolan rest tillsammans. Ordkonstprojektet verkställdes av Sydkusten på beställning av de ovannämnda skolorna. 28 Kultur Kultur 29

16 ORDKONSTKALASET: Projektet fokuserar på läsning, skrivande och berättande. Ordkonstkalaset leds av två av Sydkustens ordkonstskolas certifierade ordkonstledare. Huvudtemat i ordverkstäderna är författaren Roald Dahls böcker Mitt magiska finger (för årskurs 1-2) och Häxorna (för årskurs 3-6). Eleverna får också en utmaning att läsa sig hela vägen runt jorden. Varje bok som lästs av en av skolans elever under projektets gång omvandlas till kilometer och i slutändan räknas alla lästa kilometer ihop för att se hur långt skolan rest tillsammans. Det land som skolan läst sig till är temat för den sista ordverkstaden. Därtill får eleverna språkstimulerande uppgifter som de får göra i klassen varje vecka under projektets gång. Ifall skolorna så önskar ordnar de en läsdag, kväll eller natt i skolan efter den sista ordverkstaden. Under evenemanget kan Ordkonstkalasets ordkonstledare leda övningar i anknytning till läsning och litteratur med eleverna. Under den första ordverkstaden träffar ledarna barnen i varje skola. Den första ordverkstaden bygger på en interaktiv teaterpjäs, där ordkonstledarna involverar barnen samtidigt som de introducerar Dahls bok för dem. Den första ordverkstaden slutar med en diskussion kring hur mycket man kan lära sig av att läsa böcker. Genom att läsa böckerna kan man också resa i tid och rum. Att läsa är som att resa. Till den andra ordverkstaden skall klasserna ha läst den bok av Roald Dahl som de blev introducerade till under första träffen. Den här gången får eleverna göra olika ordkonstnärliga övningar i anknytning till boken. Boken diskuteras också. Den tredje gången hålls en gemensam ordverkstad för skolans samtliga elever och leds av bägge ordkonstledarna. Ordkonstledarna hjälper eleverna att i sin egen fantasi resa till landet som de läst sig till och göra olika interaktiva övningar med landet som tema. Kulturkarnevalen Sydkustens ordkonstskola och ledande ordkonstledare Iréne Poutanen deltog i årets Kulturkarneval som arrangerades i Lovisa Sydkusten deltog i karnevalen med verkstaden Ordlabb Digitalt berättande med en grupp på åtta ungdomar. Ordlabb på Kulturkarnevalen Det här var första gången som jag fick uppleva Kulturkarnevalen som ett evenemang. Kulturkarnevalen samlar varje år ihop omkring 500 ivriga skolungdomar från hela Svenskfinland från årskurserna 7-9, folkhögskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och svenska språkbadsklasser. Nu arrangerades Kulturkarnevalen redan för elfte gången i rad, denna gång i Lovisa. Sydkusten deltog i karnevalen med verkstaden Ordlabb Digitalt berättande. Vi fokuserade på processen, inte slutprodukten. Under två hela dagar gick vi igenom en modell till kreativ process. Steg för steg arbetade vi genom en konstant linbanegång mellan ramar och frihet. Jag hade bett alla på förhand hämta med sig fotografier, gamla eller nya, som på något sätt illustrerar deras liv. Vi jobbade med minnena så att de först formades till muntliga berättelser och sedan till inbandade audiovisuella berättelser. båthantverk och quidditch. För att låna kulturkarnevalens arrangörer: Fyra dagar gemenskap, utmaningar, skratt och kulturfrossa! Kulturkarnevalen är en vision om hur man i skolan kunde arbeta på ett utomakademiskt sätt och utvinna samma kunskap ur en konstnärlig skaparprocess som ur en lärobok. Det gläder mig att se att det satsas på ett tvärkonstnärligt tänkande. Dessutom anser jag att bara genom inlevelse och aktivt deltagande kan man lära sig kritiskt tänkande och inse att inlärningsprocessen är en livskraft. Som evenemang upplevde jag Kulturkarnevalen som ett perfekt tillfälle för ungdomar att uppleva kultur genom det praktiska utövandet. Dessutom knyts hundratals nya vänskapskontakter utöver landskapsgränderna. Årligen åker varenda deltagare hem med en bunt goda minnen från Kulturkarnevalen. Kulturkarnevalen är ett underbart koncept för unga i Svenskfinland. Under fyra dagar samlas hundratals unga människor för att delta i olika labb med temat kultur i all dess breda bemärkelse. Ungdomarna kan välja mellan en massa olika labb - allt från voguedans och poetry slam till En liten del av Kulturkarnevalen kan du se på arkivet: Iréne Poutanen Ledande ordkonstledare 30 Kultur Kultur 31

17 Regionalt, nationellt och nordiskt samarbete Sydkustens ordkonstskola satsar mycket på samarbete på olika plan. En stor del av verksamheten baserar sig på samarbete mellan bl.a. bibliotek, skolor och kulturcentrum. Sydkustens ordkonstskola ordnar bl.a. ordverkstäder, fortbildningar och projekt i samarbete med andra. Det regionala samarbetet kan bland annat påvisas i den referensgrupp som Sydkustens ordkonstskola upprätthåller. Referensgruppens syfte är att fungera som ett inspirationsnätverk för att stöda ordkonstskolans utveckling. Gruppen samlades tre gånger under I februari träffades referensgruppen i Åbo och på referensgruppens möte i Helsingfors i maj deltog Hannah Kaihovirta-Rosvik som inspiratör. Referensgruppens möte i oktober hölls på Hangö stadsbibliotek där vi fick besöka upplevelserummet som biblioteksfunktionär, läsinspiratör Agneta Möller-Salmela byggt upp. På nationell nivå jobbar Sydkustens ordkonstskola i samarbete med bl.a Suomen sanataideopetuksen seura (SSOS), Sällskapet för ordkonstundervisning i Finland. Ordkonstskolan har en styrelseplats sedan fem år tillbaka. Sydkustens ordkonstskola ordnar tillsammans med SSOS varje år Ordkonstveckan. Under den nationella, tvåspråkiga Ordkonstveckan lyfts all ordkonstverksamhet fram runtom i landet. Årets ordkonstvecka hölls och temat var Läsandets magi. Inför ordkonstveckan varje år finns det en möjlighet för vem som helst att skicka in förslag på ett ordkonstprogram. Under årets ordkonstvecka ordnades evenemang som lyfte fram språkstimulans, litteratur, ordlek och berättarkonst. Ordkonstveckan fick stor synlighet i press och media, bl.a. i HBL, BBL, ÖN och ÅU. Sällskapet för ordkonstundervisning belönade de bästa idéerna i den svenska och finska kategorin med stipendium på 200 euro. De svenskspråkiga prisen gick till två av Sydkustens ordkonstledare, Lotta Sanhaie med en idé som går ut på att få barn i lågstadieåldern att läsa Häxorna av Roald Dahl och Elin Sundell med idén att välja ut ord ur en favoritbok och göra en utställning av dem. Under vintern 2013 inledde Sydkustens ordkonstskola ett nordiskt samarbete som resulterat i att Sydkustens Filippa Sveholm i maj skall åka till Norge och hålla ett föredrag om ordkonst, Ordboet och samarbete på konferensen Barn XO- Ta språket! Konferensen riktar sig till bibliotekarier och andra som arbetar med barn i åldern 0-12 i Norden Fantasiutställningen Ordboet Fantasiutställningen Ordboet har igen ett lyckat år bakom sig. Samtliga lärare som använt Ordboet i sin undervisning har i utvärderingen uppgett att de har fått en mycket bra eller bra helhetsuppfattning av utställningen. Ordboet uppfattas som någonting nytt och som någonting som inte har en motsvarighet på annat håll. Eleverna har upplevt Ordboet som något spännande och roligt. I slutet av året fanns ca 20 stycken skolor på väntelistan över att få Ordboet på besök. Av de skolor som fått uppleva utställningen har samtliga bett om att få ett återseende med den i ett senare skede. Medan pedagogerna ser nyttan i Ordboet, sprudlar eleverna av glädje efter att ha fått ta del av Ordboets fantasifulla och annorlunda värld. Utställningen har under året besökt ett knappt dussin skolor och inspirerat både elever och lärare med sina lockande roliga, språkstimulerande metoder. Förutom att Ordboet har förgyllt vardagen i skolorna, har inspirationsdagar i Ordboet lockat många deltagare och i dagstidningar har man skrivit gott om utställningen. Den stora efterfrågan efter Ordboet har fortsatt och utställningens popularitet växt. Ordboets turné under året som gått Under året 2013 fortsatte Ordboets turné som startade våren Sammanlagt fick 10 skolor besök av Ordboet, varav fem stycken i Esbo (en språkbadsskola), två i Vanda, två i Ekenäs och en i Borgå (se bilaga för lista på skolorna). Då Ordboets turné tidigare fokuserat främst på skolor i huvudstadsregionen, blev 2013 året då skolor i både Väst- och Östnyland besöktes för första gången. I början av år 2014 styr Ordboet för första gången kosan mot Åboland. I de skolor som turnén besökt under året har ca 1530 elever och ca 140 lärare hållit lektioner inne i utställningen. I november spelades en reportagefilm om Orboet in. I filmen deltog sjätteklassister från Vindängens skola i Esbo. Då Ordboet i vanliga fall endast turnerar omkring i skolor var det spännande att för första gången sedan turnén startade år 2012 få ha Ordboet öppet för allmänheten. Det skedde under de två månader som utställningen var stationerad på kulturhuset Annegården i Helsingfors. Under tiden var utställningen öppen för allmänheten varje dag under Annegårdens öppethållningstider. Invid Ordboet utställningen byggdes även ett inspirationsrum, som innehöll språkstimulerande material och böcker från Helsingfors stadsbibliotek, Helsingfors kulturcentral och Folkhälsan. Den 20 november invigdes utställningen på Annegården. Under tre veckor i november och januari hölls guidade rundturer på 1,5 timme för skol- och förskolegrupper. Rundturerna leddes av Sydkustens ordkonstledare. Allt som allt deltog 437 barn i en guidad rundtur. Utställningen fick mycket uppmärksamhet och fin feedback av besökarna, vilket bevisar att Ordboet uppskattas av barn, lärare och föräldrar. Under den tid som Ordboet var öppet för allmänheten på Annegården besökte hela 5400 personer Ordboet presenterades och diskuterades Ordboet på Bokmässans Tottiscen. Programnumrets tema var Ordboet-fantasi ger läsglädje. Wivan Nygård-Fagerudd intervjuade Sydkustens Filippa Sveholm och Monica Martens-Seppelin om innehållet i Ordboet och om utställningens metoder. Åhörarna bestod av såväl lärare, skolbarn och andra intresserade. Intresset för Ordboet och dess metoder är stort och inspirationskurserna om utställningen har varit välbesökta Barnkultur En stimulerande kultur- och konstfostran ger barn och unga en positiv värdegrund, kännedom om sitt kulturarv, inspiration till egen aktivitet samt stöd för sin utveckling som individer. Att stöda barns förutsättningar och tillgång till kultur på svenska hör till Sydkustens tyngdpunksområden. 32 Kultur Kultur 33

18 Vi ser det som vår uppgift att bevaka att kulturtjänster för de svenskspråkiga barnen är tillgängliga på ett jämlikt sätt och att de håller hög kvalitet. Vi har ett nära samarbete med Luckan kring barnkulturen. Fascinerad besökare i Ordboet Ge ditt barn en gåva Anna lapsellesi lahja För att möta behovet av att stöda tvåspråkiga familjer inom mödra- och barnrådgivningen och höja kompetensen hos personalen vid mödra- och barnrådgivningarna kring frågor som berör tvåspråkiga familjer, har Sydkusten tillsammans med Folktinget och Folkhälsan startat en kampanj som syftar till att förbättra förmågan att möta flerspråkighet och att stöda barnfamiljerna i att förankra barnet i två språkkulturer i huvudstadsregionen. Kampanjen Ge ditt barn en gåva Anna lapsellesi lahja är en ny satsning efter Sydkustens tidigare rådgivningsprojekt , Dubbelt så roligt - Molempi parempi. I samarbete med Folktinget och Folkhälsan har det gjorts en uppdatering av broschyren Ge ditt barn din gåva Anna lapsellesi lahja. Mödra- och barnrådgivningarna i kommunerna har fått beställa broschyren för att dela ut den till svensk- och tvåspråkiga familjer. Under Neuvolapäivät (THL) den fanns organisationerna med och lyfte fram vikten av att främja båda språken i en tvåspråkig familj. Broschyren har haft en stor åtgång och ett nytryck har gjorts. Organisationerna har under hösten 2013 samlat en referensgrupp kring arbetet med tvåspråkighetsfrågor inom mödra- och barnrådgivningarna. Förankringen i kommunerna 34 Kultur 35

19 är viktig. I referensgruppen finns representanter från huvudstadsregionens kommuner med. Målet är att sprida information om tvåspråkighet till barn- och mödrarådgivningarna, tvåspråkiga familjer och beslutsfattare. Gruppens uppdrag är dels att arrangera ett stort seminarium våren 2014 och få synlighet i frågan och dels att nå ut till rådgivningspersonalen som arbetar på fältet genom mindre utbildningar kring temat. Tanken finns även att göra en uppföljning på Din egen bok din egen skiva. En ny kulturgåva planeras till år Kampanjen pågår under år Arbetet utvärderas i referensgruppen innan julen Utredning kring barnkulturen I maj 2012 publicerade Sydkusten rapporten Svenskspråkig barnkultur i huvudstadsregionen - En utredning och kartläggning av utbud och verksamhetsförutsättningar kring den svenskspråkiga barnkulturen i huvudstadsregionen. Utredningen visade att den svenskspråkiga barnkulturen behöver utvecklas inom flera områden. Samordning genom ett svenskspråkigt barnkulturnätverk kunde ge klara fördelar. En skillnad som konstaterades vara särskilt påtaglig i jämförelse med verksamhet på finska är att den svenskspråkiga barnkulturverksamheten är totalt beroende av privata finansiärer. Rapporten spreds till många och Sydkustens och Luckans representanter överlämnade också rapporten till kulturministerns specialmedarbetare. I februari gavs besked att Föreningen Luckan inlemmats i barnkulturnätverket (Aladdins lampa) som är ett riksomfattande nät av barnkulturcenter. Nätverket utvecklar och förmedlar kulturtjänster för barn och unga och vill stöda verksamheten hos existerande barnkulturaktörer. Inom nätverket Aladdins lampa får barn och unga förverkliga sig själva och sina idéer genom mångsidiga konstnärliga metoder Kulturverkstäder Kulturverkstäder för daghemsgrupper ordnades i Pargas Idrotts- och Ungdomsgård 1-3 oktober och på Gillesgården i Åbo 8-10 oktober Sammanlagt 10 kulturaktörer deltog och förverkligade 62 verkstäder för ca 600 barn. Verkstäderna ordnades under tre förmiddagar. Målet var dels att daghemsbarn och personal skulle få pröva på kulturverksamhet och få bättre kännedom om vilka aktörer som finns i regionen, dels att kulturaktörerna skulle få testa och utveckla sina paket. Förhoppningen är att intresset för kulturpaket ökar och att tröskeln att ta kontakt med aktörer blir lägre. Vi informerade också om möjligheter att få bidrag för kulturverksamhet, t.ex. med hjälp av Kulturfondens Kultur på dagis -paket. Ett annat mål var att daghemspersonalen skulle få idéer för att kunna utveckla sin egen verksamhet på daghemmet. Aktiviteterna riktades i första hand till barn mellan 3 och 6 år. Kulturverkstäder har nu ordnats tre gånger, två gånger i Pargas och en gång i Åbo. Konceptet har varit lyckat och målen har uppnåtts. Småningom börjar verksamheten hitta sina former. Både daghemmen och aktörerna har uppskattat möjligheten och önskar en fortsättning. Daghemmen upplever att det är bra att kunna testa olika verksamhetsformer innan de besluter sig för vad de beställer till sina daghem. Aktörerna har möjligheter att visa vad de gör och få kontakt med personalen och därmed flera arbetsmöjligheter. Förhoppningen är att vi kunde hitta en permanent finansiering för att regelbundet kunde erbjuda verkstäder i den här formen. Följande teman hölls i verkstäderna: Paola Fraboni, sagoberättande med hjälp av fingerdjur, mjukisar eller andra hjälpmedel. Marjo Paavola, Rimsalabim: dans, rörelselekar, sång, rim, kompismassage. Ylva Gustavsson, sångstunder för barn. Susanne Montag- Wärnå, Dans med mycket improvisation. Erika Halonen, cirkuskonster. Pia Holm: färgglada tryck på tyg, färgexperiment. Heidi Fredriksson och Tiina Puranen: sagodrama. Åbolands hantverk: spökeverkstad. Tillverkning av litet spöke i tyg, virka armband Vårkultur Vårkultur är ett samarbete mellan Sydkustens landskapsförbund och kultursektorerna i Pargas, Åbo och Kimitoön. Genom satsningen, som förverkligats årligen sedan 2007, vill vi lyfta fram ett tema och ordna olika evenemang, diskussioner och seminarier i anknytning till temat. Temat för VårKultur 2013 var fest och kalas. I programmet ingick något för alla åldersgrupper och temat belystes ur olika perspektiv. Nya koncept testades och lekfulla tävlingar ordnades för att engagera människor i hela Åboregionen. I samarbete med Åbolands Ungdomsförbund uppmärksammades ungdomsföreningsrörelsens 125-årsjubileum. Minnen från fester och evenemang i ungdoms- och föreningslokaler samlades in och utgavs i en liten skrift och öppet hus ordnades i samarbete med lokalföreningarna. 36 Kultur Kultur 37

20 Detta år gjordes en annonsbilaga i ÅU för att uppmärksamma projektet. Bilagan gjordes 8-sidig och innehöll information om programmet och artiklar i anslutning till temat. Bilagan distribuerades med ÅU:s meganummer Dessutom togs ett särtryck på 500 exemplar. Produforum Åboland hade en sidas annons, där nätverkets aktörer fick presentera sig utgående från temat. VårKultur 2014 har temat Barn och böcker läsglädje i vardagen. Programmet innehåller läskampanj, seminarium, verkstäder och läsfest på bibliotek i Åbo och Åboland. Bidrag i novelltävlingen: Dansa sommarnatten lång. Gå hem i gryningsljuset. Utan skor. Ljusblå viskosklänning, Escada-doft. Förväntansfullt hjärta klappar. - Får jag lov? Champagnen på is. Ringarna graverade. Var fan dröjer hon? Storstäda, pynta, handla, baka, putsa, tvätta, stryka, paketera, psykakuten. Födelsedagskalas. En gång varje år. Åldern är en attityd. Komma i stämning. Fixa håret. Rödvin, läppstift och partymusik. Sup i buskarna. Orkestern stämmer upp. In och trycka. Vårpartaj på Rivieran. Gråbleka nordbor. Måsarna skrattar. Dubbel glädje. Filmtävling Filmtävlingen FESTLIGT riktade sig till ungdomar i åldern Temat för filmerna var fest och kalas och längden på bidragen fick vara maximalt 10 minuter. Tävlingen fick in sex bidrag. En jury bestående av Marina Saanila (Produforum Åboland), Dag Andersson (Finlandssvenskt filmcentrum), Johanna Slotte (Åbo stads fritidssektor), Hanna Mehtonen-Rinne och Lisa Roberts (filmfestivalen UPLOAD) bedömde filmerna och utsåg pristagarna. Första pris (200 ) gick till SDSP av Ellen Järvinen och Adrienne Westerback. Alla bidrag visades i Villa Lande i samband med filmfestivalen UPLOAD. Då premierades de vinnande bidragen och allt firades med ett kalas. Filmerna laddades upp på Vimeo. com och kan ses via Novelltävling Den lekfulla tävlingen gick ut på att skriva noveller på 9 ord med temat fest och kalas. Nästan 90 bidrag skickades in och alla bidrag publicerades på Ett urval av novellerna fanns med på den utställning som ordnades på gamla kommunalstugan i Pargas i maj Berättande Sydkustens landskapsförbund har under året fört diskussioner gällande fortsatt arbete kring berättande. För att samla berättarintresserade ordnades seminariet Storytelling i Svenskfinland - berättandets många möjligheter i samarbete med Svenska Studiecentralen och KulturÖsterbotten. För att nå så många som möjligt ordnades två seminarier: i SFV-salen i Helsingfors 11.9 och på Stundars i Korsholm Det visade sig att intresset för berättande är stort. Deltagarna representerade bland annat föreningar, guider och utbildningssektorn. I Helsingfors deltog ca 40 personer och i Korsholm kring 30 personer. Målet var att presentera och diskutera berättandets möjligheter samt fundera på hur man kan fortsätta arbeta kring berättande. Det som tydligt kom fram var att det finns ett behov av utbildning på området. Som ett resultat av seminarierna har diskussionsgruppen Storytelling i Svenskfinland startats på Facebook. Gruppen har även en berättarbank, där berättare kan registrera sig och man kan hitta kontaktuppgifter till berättare för olika sammanhang. Seminariedeltagarna lyssnar till Bobo Lundén Seminarier och nätverksträffar Kulturseminarium på Kankas gård 20.8 Det åboländska kulturseminariet ordnades i samarbete med Produforum Åboland och lockade 29 deltagare. Målet var att diskutera gemensamma mål och möjligheter på kulturfältet i Åboland. Dagen inleddes med kaffe och presentationsrunda och därefter rundvandring på Kankas gård. Efter att deltagarna fått höra om Kankas historia var det dags för Bobo Lundén att tala kring rubriken Vad vinner vi på nätverk och samarbete? Bobo talade en hel del om mänskliga relationer, att jobba tillsammans och att fungera med andra människor. Han liknade samarbete och människorelationer vid trädgårdsskötsel. Det var också diskussion om Världens bästa medarbetare. På eftermiddagen diskuterades följande teman i grupper: 1. Projekt. Behöver vi gemensamma projekt på kulturfältet? Förslag till projektidéer. 2. Information på svenska i Åboland. Hur ska vi bäst få ut information om det som händer på svenska? 3. Barnkultur. Vad borde utvecklas på barnkulturens område? 4. VårKultur. Finns det ett behov av VårKultur-samarbetet? Hur ska det se ut i framtiden? Deltagarna upplevde att det är viktigt att träffas för att diskutera gemensamma frågor och att det är värt att satsa på en årlig gemensam seminariedag. Inspirationskväll för föreningar I samarbete med Svenska Kulturfonden ordnades en inspirationskväll för föreningar på Åbo Svenska Teater. Temat var: Pengar och projekt - från idé till bidragsansökan. Ca 30 personer deltog. Kvällen inleddes med rundvandring på teatern med Ida Kreutzman som guide. Därefter serverades en 38 Kultur Kultur 39