Projekt Nyskapande av småbiotoper i slättbygdernas åkerlandskap- Kan Wild Bird Cover vara ett sätt att gynna odlingslandskapets fåglar?

Transkript

1 Projekt Nyskapande av småbiotoper i slättbygdernas åkerlandskap- Kan Wild Bird Cover vara ett sätt att gynna odlingslandskapets fåglar? Sammanfattning av verksamheten t.o.m. oktober 2006 Syftet med första året är att testa ett urval blandningar och dels utvärdera hur bra blandningarna etablerar och utvecklar sig och dels att få en grov uppfattning om vilka fågelarter som dras till blandningarna. Vi har valt blandningar, både ett- och tvååriga, som innehåller relativt många sorters fröbärande växter för att snabbt se vilka arter som går att odla här. Om möjligt vill vi även se vilka specifika örter fåglarna äter av. Meningen är att vi efter första vintern ska hitta någon/några blandningar att gå vidare med inför kommande år. Då huvudsyftet med blandningarna är att bidra med föda under vinterhalvåret, så kan vi inte naturligt nog inte säga så mycket om nyttan ännu, då vintern inte kommit än. Vi ser dock tydliga tendenser på att mängden fågel har ökat under oktober månad, med flockar om finkar. När det gäller blandningen som ska gynna pollinatörer har en sort etablerats i år och inventeringar har genomförts, men merparten av studierna på evertebrater kommer att ske under nästa säsong. Första årets försöksupplägg är enligt följande Tre engelska fröblandningar testas, varav två är riktade mot att stärka födobasen för fågel (kallas i fortsättningen -Wild Bird Cover) och en som ska gynna pollinatörer (pollen/nektarmix). Tre lokaler i Sverige har använts, Jälla utanför Uppsala, Borgeby i Skåne och Dingle i Bohuslän. På varje plats har upprepningar anlagts, vilket ger totalt nio upprepningar av varje fröblandning. Följande blandningar har såtts in: 1 Wild Songbird Seed. (Utsädesmängd 6,25-6,5 kg/0,25 ha) Fröblandningen innehåller vårvete, vårrågvete, hirs, canary seed, solros, bovete, mjölmålla, och oljedådra. Blandningen är ettårig, och står kvar över en vinter med huvudsyftet att ge föda över vintern åt stannfåglarna, samt delvis även flyttfåglar. 2 Wildlife Winter Holding. (Utsädesmängd 6, 25-6,5 kg/0,25 ha) Blandningen innehåller grönkål, bovete, hirs, vitsenap, foderraps, solros, mjölmålla och sötväppling. Det här är en tvåårig blandning som alltså står kvar över två vintrar. Förutom vinterföda åt stannfåglarna är det även tänkt att den ska fungera som födosök/häckningsplats för

2 fälthöns andra sommaren. Andra vintern skall grönkålen och sötväpplingen dominera och ge rikligt med föda, medan övriga arter förser fåglarna med frön första vintern. 3. Pollen and Nectar Mix med del Butterfly and Bumblebee mix inblandat (Utsädesmängd 4 kg/0,25 ha) Blandningen innehåller gräs som svinglar, rödven, kamäxing och timotej samt alsikeklöver, käringtand, rödklöver, svartklint, fodervicker och esparsett. Butterflymixen innehåller phacelia, rödklöver och gurkört. Det här är en två eller flerårig blandning som har som syfte att öka mängden föda för pollinatörer som humlor, bin och fjärilar. Alla tre blandningarna saluförs i England, via Kings Company, och lantbrukare kan odla dem och erhålla miljöstöd för arealen. Placering i landskapet -blandningarna har anlagts ute i slättlandskapet så att de är omgivna av öppen åkermark. Anledningen till det är här den stora bristen på småbiotoper finns. För blandningarna ligger de tre upprepningarna så långt ifrån varandra som möjligt, i varsitt hörn inom ett och samma fält, med ett avstånd mellan varandra på minst 60 m eller mer. blandningen är anlagd intill någon form av kantzon, antingen en lähäck, markväg med dike intill eller en skogskant, enligt rekommendationer från engelska forskare inom RSPB, vilka studerar dessa blandningar. Skiss på försöksupplägg; blandningarna. 1: Wild Songbird Seed, 2 Wildlife Winter Holding, 0 kontrollruta med samma gröda som resten av fältet. Alla delrutorna är 0,075 ha stora, dvs set om tre olika blandningar blir 0,225 ha stort. blandningen. Alla rutorna är 10*50 m. Varannan ruta är insådd pollen/nektarblandning, varannan är den ordinarie grödan på fältet, dvs kontroll. med

3 Sådd och uppkomst I första hand har s.k. uttagen areal använts för odlingarna, men även skiften med spannmål har använts. Sådden har skett mellan mitten på maj (i Bohuslän) och 5 juni (i Uppsala). Storleken på rutorna är ha för -blandningarna och 0,05 ha för pollen/ nektarblandningen. Beroende på var odlingarna varit placerade så har de påverkats olika av vädret. För blandningarna har tex torkan i mellansverige gjort att både uppkomsten och tillväxten blev dålig, fr.a. är det kålsorterna som inte kommit upp. Grönkålen, som ska vara basen i den tvååriga blandningen har inte kommit upp i något av de tre landskapen, varför vet vi inte. Det här kommer med all sannolikhet att tvinga oss att nyetablera blandningen nästa vår. Solros, rågvete, vete, bovete och hirs har haft en god uppkomst medan arter som mjölmålla och oljedådra på ett par ställen gått sämre. Alla blandningarna såddes genom vanlig sådd, med ett relativt grunt sådjup om 1,5-2,5 cm sådjup. Inga ogräs- eller insektsbehandlingar är gjorda. Det skiljer sig också mycket inom respektive fält hur pass väl blandningarna etablerar sig. Hur väl etableringen påverkar sedan tillväxten under hela säsongen. Etableringen av pollen/nektarmixen varierade mellan landskapen, men generellt har första sommaren dominerats av en riklig blomning av phacelia och gurkört, vilka har haft en god tillväxt. Gräsen, klövern och övriga örter har efter en långsam start, pga torkan, tätnat ordentligt och täcker nu marken på ett bra sätt. Förvånansvärt lite ogräs har uppkommit trots en sen etablering. Första sommaren har endast enstaka esparsett, klöver och käringtand blommat. Gurkörten har i Uppsala påverkats av rådjursbete. Fortfarande den 20 oktober blommar phacelia, rödklöver och gurkört tämligen riklig på alla lokalerna. Inventeringar t.o.m. 20 oktober blandningen Humlor, bin och fjärilar har räknats vid minst två tillfällen på alla tre platserna i landet. Räkningen har genomförts genom att inventeraren sakta gått genom remsorna och räknat alla individer som ses under en passage. Ingen noggrannare artbestämning har genomförts, utan bara grova grupperingar av arterna enligt kategorierna humlor, bin, vitfjärilar, juvelvingar och praktfjärilar. Ibland har dock artnamn noterats. Inventeringarna startade i slutet av juli och har sedan upprepats sex-sju gånger fram till och med 20 oktober. Vi märker en stor variation mellan regionerna i vilka fågelarter som dominerade under juli-augusti, men senare på hösten, när fröätarna kommit är det en klar majoritet för grönfink och pilfink på alla tre platserna. I flera av blandningarna är en stor del av solrosorna redan uppätna, vilken är den art som grönfinken tydligt föredrar.

4 Resultat plats för plats Uppsala Noterbart är att rådjur har observerats varje gång, med ett stadigt stigande antal. I juli och augusti sågs bara 2-3 st, men under september /oktober har antalet stigit till i snitt 6-8 st, och som mest 11 stycken den 18 okt. Antalet rådjur är nu så många att det börjar synas tramp- och ätskador i grödan. Bovetet har ätits upp, och liksom en del av spannmålen också. I de övriga regionerna har bara enstaka rådjur observerats hittills. Av fåglarna var det mest sånglärka under juli-september, med någon enstaka hämpling, grönfink och tofsvipa men under oktober ökade antalet grönfinkar dramatiskt. Som mest har det varit mellan stycken som rör sig mellan fröblandningarna, och utnyttjar solrosfröna i båda blandningarna. Enstaka piplärkor, gulsparvar och sånglärkor håller också till i och omkring blandningarna, men är inte lika hårt knutna till dessa som finkarna verkar vara. Övriga arter som noterats i blandningarna är blåmes, blåhake och pilfink Resultaten visar på stora skillnader mellan blandningarna och kontrollerna för humlor och bin. I Uppsala är det i snitt 220 humlor och bin per pollen/nektarruta (ca 0,5/m2) jämfört med 2 stycken per kontrollruta. Förvånansvärt nog var antalet bin bara en bråkdel av antalet humlor. När det gäller fjärilar är det i det närmaste exakt lika många fjärilar i bägge leden, och dessutom relativt låga antal. Om de bägge inventeringstillfällena slås ihop så noterades totalt 42 fjärilar i pollen/nektarblandningarna mot 43 i kontrollrutorna. De vanligaste grupperna var vitfjärilar och blåvingar, men även tistelfjäril, nässelfjäril och pärlemorfjärilar har observerats. Fortfarande i oktober så blommade phacelian och gurkörten och ett fåtal bin var kvar här. Skåne Vid första inventeringstillfället noterades bara en fasan i en av rutorna och en sånglärka i en nollruta. I mitten av augusti dominerade insektsätarna bland fåglarna, främst törnsångare och lövsångare, men även någon buskskvätta. I genomsnitt 5 insektsätare/ruta. I slutet av augusti fanns det buskskvättor i alla tre upprepningarna, sammanlagt 7 st. Även lövsångare fanns i alla upprepningarna. Uddafågeln utgjordes av en törnskata. I mitten av september började fröätarna, främst grönfink och pilfink dyka upp. I den bäst etablerade upprepningen fanns då ett 40-tal grönfink och 10-talet pilfink, dessutom enstaka trädpiplärka, rödhake och lövsångare. I övriga två upprepningar fanns mellan 5-10 pilfinkar och enstaka trädpiplärkor. Uddaobservationerna utgjordes denna gång av 5 fasaner i en av rutorna, samt 1 rödstjärt. Nu i mitten av oktober har ytterligare grönfink tillkommit och en flock på ca 200 fåglar rörde sig mellan två av upprepningarna. I finkflocken fanns också ett 20-tal pilfinkar. Totalt 8 sävsparvar, 1 bofink och 2 järnsparvar fanns också i de tre upprepningarna. I en av rutorna höll en fasan till och i två av rutorna också en katt (ej samma). Tyder kanske på lämplig jaktmark? Mest insekter fanns vid inventeringen i juli, då främst phacelian gjorde hela rutan blå. Humlor och bin fanns då i tätheter på 5-10/m2 och dagfjärilar 4-5/m2. Fjärilarna

5 dominerades av en liten grå fjäril, troligen en gräsfjäril. Utöver den arten fanns också en del vitfjärilar, som kålfjäril. I mitten av augusti hade phacelian i stort sett blommat över och antalet fjärilar minskat kraftigt, liksom humlor/bin. Nu sågs här bara 1-2 humlor/bin/m2. Samma gräsfjäril som vid förra tillfället fanns kvar, men fåtalig liksom vitfjärilarna. I mitten av oktober blommade både phacelian och gurkörten om och nyansen är fortfarande blå, om än inte lika intensivt som tidigare. Fortfarande finns enstaka bin och gräsfjärilar kvar, samt en hel del flugor. Bohuslän Under augusti och september fanns det enstaka hämpling, grönsiska, bofink och sångare i båda blandningarna, medan gulsparv föredrog kontrollrutorna. Kring månadsskiftet september/oktober ökade antalet fåglar, med arter som grönsiska, grönfink, bergfink, pilfink och bofink. Flockar om som mest 350 fåglar har observerats, vilka drar runt mellan rutorna, där grönfinken är den klart dominerande. 2-3 rådjur har från september regelbundet uppehållit sig i rutorna. Under juli var antalet humlor/bin bara 30 per pollen/nektarruta mot 2-3 för kontrollrutorna. I augusti steg antalet till humlor/bin per pollen/nektarruta, mot 20 st per kontrollruta. För fjärilarna var skillnaderna mindre. I juli var det 55 totalt i pollen/nektarrutorna mot 13 i kontrollerna, medan förhållandet i augusti var 118 mot 105. Förklaringen till ökningen i kontrollerna under augusti ligger delvis i att en riklig blomning av tistlar då drog till sig ett 50-tal nässelfjärilar. Diskussion Det första året tyder på att blandningarna helt klart drar till sig stora mängder fröätande fåglar, fr.a. finkar. Ändå har inte vintersäsongen börjat, vilken är meningen ska vara den viktigaste perioden med allmän matbrist för våra stannfåglar. Det finns en viss oro att inte frömängden räcker hela vintern igenom. Även rådjuren har uppskattat skyddet och vissa ingående sorter. Svårigheten ligger i att ta reda på exakt vilka fröer som drar till sig de olika fågelarterna. Årets säsong har väderleksmässigt varit extrem med torka, vilket kan ha medverkat till att kålväxterna inte etablerat sig. Det i sin tur leder troligtvis till att den tvååriga blandningen som ska domineras av grönkålen det andra året, får plöjas upp och sås om nästa vår. Även pollen/nektarblandningen har gett goda resultat trots torkan i år och ska också bli spännande att följa upp nästa år. Uppsala Sören Eriksson HS Konsult AB Projektledare z