Utvärdering av effekterna av handboken om återvinning av avfall i anläggningsarbeten

Transkript

1 Utvärdering av effekterna av handboken om återvinning av avfall i anläggningsarbeten En rapport framtagen av

2

3 Förord Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av askor från energiproduktion. Målet är ett hållbart energisystem där askorna i så stor utsträckning som möjligt återanvänds och ingår i kretsloppet gav Naturvårdsverket ut handboken Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. I handboken beskrivs vilka bestämmelser som berörs vid användning av avfall för anläggningsändamål. Samt hur man kan använda avfall för anläggningsändamål efter en anmälan eller tillståndsprövning. I handboken beskrivs också hur handläggningen av dessa ärenden går till. Syftet med denna studie är att redovisa om handboken har haft någon effekt på användningen av avfall för anläggningsändamål med inriktning på aska och i så fall vilken effekt den har haft. Stockholm den 17 november 2015 Monica Lövström Svenska EnergiAskor AB

4

5 Sammanfattning Vid förbränning med energiutvinning bildas askor som en restprodukt. I Sverige uppstod år 2012 ca 1,7 miljoner ton askor 1 i olika förbränningsanläggningar för energiproduktion. Dessa askor har varierande egenskaper och användningsområden. Vissa biobränsleaskor sprids i skog för att återföra näring, vissa askor används för anläggningsändamål och vissa askor deponeras gav Naturvårdsverket ut handboken Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, handbok 2010:1 (kallas handboken i fortsättningen). I handboken beskrivs vilka bestämmelser som berörs vid användning av avfall för anläggningsändamål och hur man kan använda avfall för anläggningsändamål efter en anmälan eller tillståndsprövning samt hur handläggningen av dessa ärenden går till. Syfte med denna studie har varit att redovisa om handboken har haft någon effekt på användningen av avfall för anläggningsändamål med inriktning på användningen av aska för anläggningsändamål, och i så fall vilken effekt den har haft. Genom att gå igenom ärenden som handlar om att använda askor i anläggningsändamål hos länsstyrelsen samt några ärenden hos kommunen som handlar om att använda betong i anläggningsändamål kan man konstatera att man endast har hänvisat till handboken i ett fåtal fall. Handbokens påverkan på hanteringen av ärenden verkar därmed inte vara särskilt stor och myndigheterna har fortsatt att hantera ärenden som handlar om användning av askor i anläggningsändamål på samma sätt som innan handboken kom. I de intervjuer som gjorts har det framkommit att det finns förvirring kring nivåerna för mindre än ringa risk som anges i handboken. Istället för att tolka nivåerna som prövningsnivåer används de som gränsvärden för när man kan använda aska i anläggningsändamål. Baserat på de domar som identifierats konstateras att Naturvårdsverket och länsstyrelserna inte har haft framgång när de har hänvisat till handboken när det gäller deponitäckning. Praxis verkar vara samma som före hanboken, det vill säga tillämpning av gränsvärden för mindre känslig markanvändning. Det upplevs som krångligare och svårare av verksamhetsutövaren att använda avfall i anläggningsändamål än att använda jungfruliga material. Ska man använda avfall upplever man att handläggarna på myndigheterna är mycket osäkra och restriktiva och handläggningstiden upplevs som för lång. 1 Askor i Sverige 2012, Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska Energiaskor 2(24)

6 1 Bakgrund 1.1 Askor Vid förbränning med energiutvinning bildas askor som en restprodukt. I Sverige uppstod år 2012 ca 1,7 miljoner ton askor 2 i olika förbränningsanläggningar för energiproduktion. Dessa askor har varierande egenskaper och användningsområden. Vissa biobränsleaskor sprids i skog för att återföra näring, vissa askor används för anläggningsändamål och vissa askor deponeras. Undersökningar från och visar att knappt 70 procent av askan användes som konstruktionsmaterial för deponier, vägar och andra ytor. Andelen som används för täckning av deponier har dock ökat mellan 2006 och 2010 medan användningen som vägbyggnadsmaterial har minskat. Övrig användning inkluderar bland annat återföring till skog och mark, jordförbättringsmedel, utfyllnad av oljebergrum och täckning av gruvavfall. Den deponerade mängden aska har minskat mellan 2006 och Lagstiftning och Naturvårdsverkets handbok Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Askor är att betrakta som avfall i de flesta fall enligt miljöbalken (1998:808). Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. Till miljöbalken hör ett stort antal förordningar och föreskrifter som är juridiskt bindande och som har meddelats med stöd av bestämmelser i miljöbalken. Myndigheter har möjlighet att ge ut handböcker som är samlade dokument om det regelverk som gäller inom olika områden. Handböckerna är inte juridiskt bindande men innehåller faktaupplysningar och myndigheternas tolkningar av föreskrifterna i miljöbalken gav Naturvårdsverket ut handboken Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, handbok 2010:1 (kallas handboken i fortsättningen). I handboken beskrivs vilka bestämmelser som berörs vid användning av avfall för anläggningsändamål och hur man kan använda avfall för anläggningsändamål efter en anmälan eller tillståndsprövning samt hur handläggningen av dessa ärenden går till. För avfall i anläggningsändamål gäller ibland anmälnings- eller tillståndsplikt enligt 9 kap 6 miljöbalken. Handboken innehåller vägledning om när det krävs ett tillstånd, en anmälan eller varken tillstånd eller anmälan vid användning av askor i anläggningsändamål. Vilken prövningsnivå som blir aktuell i det enskilda ärendet avgörs av hur stor föroreningsrisken anses vara vid den aktuella anläggningen (ringa eller mer än ringa). Normalt är det verksamhetsutövaren som initialt bedömer vilken föroreningsrisk som föreligger i det aktuella projektet och därmed också på vilken prövningsnivå som handläggningen ska påbörjas. 2 Askor i Sverige 2012, Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska Energiaskor 3 Askor i Sverige 2010, Statistik utförd av Tyréns på uppdrag av Svenska Energiaskor 4 Aska från energiproduktion producerad och använd mängd i Sverige (24)

7 Bild 1. Bild från rapporten Att använda askor rätt Handbok för miljöprövning av askor utgiven av Svenska Energiaskor. Bilden beskriver vid vilka risker som det krävs ett tillstånd, en anmälan eller varken tillstånd eller anmälan vid användning av askor i anläggningsändamål. Handboken innehåller också vägledning om vilken information som behövs om avfallens egenskaper då man överväger en användning av avfallet i anläggningsändamål. Till handboken finns det också åtta underlagsrapporter som bland annat beskriver underlag för kriterierna. De avfallsslag som omfattas av handboken är avfall som kan ersätta traditionellt material i anläggningsarbeten, det vill säga både kvalificerat ballastmaterial och mer okvalificerat material som kan ersätta naturligt material i utfyllnader. Utgångspunkten för handboken har utgjorts av miljöbalken, förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt andra specialbestämmelser. Principerna utgörs av de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och delar av modellen som används för att beräkna riktvärden för förorenad mark. Med utgångspunkt i detta har man i handboken tagit fram modellen för beräkning av nivåer och sammantaget leder dessa delar tillsammans till nivåerna för mindre än ringa risk. 2 Syfte och mål Syfte med rapporten är att redovisa om handboken har haft någon effekt på användningen av avfall för anläggningsändamål med inriktning på användningen av aska för anläggningsändamål, och i så fall vilken effekt den har haft. 3 Avgränsning På grund av projektets budget har vi varit tvungna att begränsa antalet ärenden som ingår i studien. Därför har vi endast fokuserat på de ärenden som har inkommit till länsstyrelserna som handlar om askor i anläggningsändamål. De inkomna ärendena hos länsstyrelsen är rätt få och för att få tillräckligt med underlag för att kunna se effekterna av handboken har undersökningen också utökats till att omfatta ärenden som rör användning av betong i anläggningsändamål. För att få en inblick i kommunens arbete har undersökningen även omfattat några betongärenden. Ärenden som handlar om att täcka deponier med aska och mellanlagring av askor ingår inte i rapporten. När det gäller analysen av domar har dock sluttäckning av deponier inkluderats för att få mer underlag. 4(24)

8 4 Metod Underlag för utredningen har varit ärenden registrerade i länsstyrelsernas diarium, domar, intervjuer med initierade myndigheter och verksamheter samt branscherfarenhet från konsulter inom Tyréns. Länsstyrelserna har sedan 8 juni 2011 ett gemensamt diarium som är offentligt. I diariet registreras dagligen nya ärenden, handlingar i pågående ärenden samt när beslut fattas i ärendena. För varje länsstyrelse har vi sökt i diariet på ärenden som har orden askor och slagggrus i sin ärendemening. För att säkerställa att vi inte har missat ärenden som är relevanta och för att komplettera sökningen har vi även sökt på ordet anläggningsändamål för varje länsstyrelse i det gemensamma diariet. Utifrån sökträffarna har vi sedan granskat dessa och valt ut de ärenden som handlat om avfall i anläggningsändamål och sedan har vi kontaktat länsstyrelserna och begärt ut besluten i de aktuella ärendena. För de ärenden som handlar om användning av betong i anläggningsändamål har vi begränsat oss till de länsstyrelser som hade ärenden som handlade om att använda askor i anläggningsändamål. Utifrån dessa sökte vi ut de ärenden som de handlade om användning av betong i anläggningsändamål. För dessa ärenden har vi också kontaktat länsstyrelserna och begärt ut besluten. De ärenden som skickats på remiss till länsstyrelsen av kommunerna där länsstyrelsen har valt att avsluta ärendena utan någon åtgärd har vi begärt ut från kommunerna för att se hur resonemangen på kommunen gick. Via en rättsfallsdatabas har vi sökt på domar som handlar om avfall i anläggningsändamål. För att få ett komplement till ärenden och domar har vi också genomfört telefonintervjuer med olika aktörer i branschen. Vi har pratat med flera verksamhetsutövare inom askbranschen samt handläggare på olika tillsynsmyndigheter. 5 Sammanställning av domar och ärenden 5.1 Ärenden Utifrån den sökning som har gjorts i länsstyrelsernas gemensamma diarium har vi fått fram 8 ärenden som handlar om askor i anläggningsändamål. De kommer från 7 olika länsstyrelser (Blekinge, Norrbotten, Skåne, Västerbotten, Västmanland, Västra Götaland och Östergötland). Vad gäller ärendena hos länsstyrelserna som handlar om att använda betong i anläggningsändamål var dessa desto fler. Totalt hittade vi 22 stycken som fanns hos14 olika länsstyrelser (Blekinge, Dalarna, Gotland, Halland, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro och Östergötland). Vilken typ av ärende som dessa ärenden utgörs av framgår i Tabell 1 och en lista på alla ask- respektive betongärenden sammanfattas i bilaga 1 och bilaga 2. 5(24)

9 Tabell 1. Typ av ärenden som handlar om askor respektive betong i anläggningsändamål från samtliga länsstyrelserna från juni 2011-januari Typ av ärende Antal askärenden Antal betongärenden Remiss från kommuner om anmälan 4 19 (även information om anmälan ingår här) Tillståndsansökan till länsstyrelsen 1 1 Överklagande av kommunens beslut i anmälningsärende 1 1 Ändring av tillståndpliktig verksamhet 2 0 Övrigt 0 1 Totalt 8 22 I 15 av dessa har länsstyrelsen valt att avsluta ärendet utan åtgärd. I 2 av 8 askärenden har länsstyrelsens handläggare hänvisat till handboken och vad den anger hur man ska använda avfall i anläggningsändamål. En av länsstyrelserna skriver också att man har beaktat rapporten "Att använda askor rätt" från Svenska Energiaskor vid handläggningen av ärendet. När det gäller betongärendena på länsstyrelsen är det totalt en verksamhetsutövare som hänvisar till handboken i sin ansökan men ingen länsstyrelse hänvisar till handboken i sin handläggning. Sammantaget kan man konstatera att utifrån vårt begränsade urval av ärenden har man endast hänvisat till handboken i ett fåtal fall i de ärenden som handlar om att använda avfall i anläggningsändamål. 5.2 Domar Vi har gått igenom de domar som har identifierats som har handlat om att använda avfall i anläggningsändamål samt letat referenser till handboken och resonemang kopplade till handboken. Domar med koppling till vattenverksamhet eller användning av muddermassor i vattenområden har inte ingått i analysen. 6(24)

10 Tabell 2. Analyserade domar som handlar om användning av avfall i anläggningsändamål samt användning av avfall för att sluttäcka deponier. Administrativa uppgifter MÖD 2011:5 Sökande: Söderhalls Renhållningsverk Aktiebolag (SÖRAB) Dom datum: MMD Mål nr M Sökande: Lidköpings Värmeverk Deldom datum: MMD Mål nr M Sökande: Halmstad Energi och Miljö AB Deldom datum: MMD Mål nr M Överklagande av länsstyrelsebeslut Dom datum: Fakta om domen Ansökan om tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid fjärrvärmeanläggning på fastigheten Filen 1, Lidköpings kommun, Västra Götalands län; nu fråga om uppskjutna frågor avseende omhändertagande av flygaska från avfallspannorna och mottagningskontroll av avfall Ansökan om tillstånd till ny deponi, behandling samt mellanlagring av avfall på fastigheten Fyllinge 20:393 mm, Halmstads kommun Överklagande av länsstyrelsens beslut gällande kommunens föreläggande att inkomma med uppgifter om uppfyllnad på fastigheten Kärrbogärde 2:3 i Alingsås kommun Koppling till handboken Naturvårdsverket hävdar att handboken gäller. (d.v.s. att kunskapsläget är sådant att praxis med att tillämpa MKM ovan tätskikt för deponier inte är tillräckligt strikt längre). MÖD beslutar att MKM är ok. Ingen. Domen handlar inte om användande av avfall för anläggningsändamål. Länsstyrelsen hänvisar till handboken som att den bör gälla för konstruktionsmaterial ovan tätskiktet. Bolaget hävdar att handboken är obsolet, med hänvisning till mål nr M (MÖD 2011:5). Domstolens bedömning: Restprodukter som används för konstruktionsändamål ska: b. utanför sluttäckningens tätskikt och för andra konstruktionsändamål inom anläggningen (i) såvitt avser skyddet för människors hälsa och markmiljön uppfylla gällande kriterier för mindre känslig markanvändning (för närvarande Naturvårdsverkets rapport 5976 Riktvärden för förorenad mark) Det förs resonemang om syftet med upplag av stenblock och stenkross i avsikt att bedöma om avfallet används för anläggningsändamål eller ej. I samband med detta hänvisar länsstyrelsen till handboken. 7(24)

11 Administrativa uppgifter MÖD Mål nr M Överklagat avgörande Klagande: Länsstyrelsen i Stockholms län Motpart: Holmen Paper AB Dom datum: Fakta om domen Angående att använda aska som sluttäckning av Ryatippen i Norrtälje Koppling till handboken Ingen hänvisning till handboken eller Naturvårdsverket. I länsstyrelsens beslut har länsstyrelsen förbjudit bolaget att använda aska från Hallsta pappersbruk ovanför tätskiktet i sluttäckningen med hänvisning till att föroreningsrisken inte är endast ringa och uppläggningen av aska därför är en tillståndspliktig åtgärd. Bolaget hävdade i MMD att föroreningsrisken är ringa. Uppfattningen delades av MMD. Bolaget har under målets handläggning i MÖD godtagit länsstyrelsens yrkande (mot bakgrund av provresultat från lakningsförsök av lagrad aska). 8(24)

12 Administrativa uppgifter MÖD Mål nr M Överklagat avgörande Klagande: SAKAB AB Motpart: Länsstyrelsen i Örebro län Dom datum: Fakta om domen Miljöfarlig verksamhet på fastigheten Kvarntorp 1:5 i Kumla kommun Koppling till handboken Både Naturvårdsverket och bolaget hänvisar till handboken. Naturvårdsverket hävdar att Om avfall ska användas för anläggningsändamål som ger en ringa föroreningsrisk bör kriterier för avfall tas fram och en riskbedömning göras i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:1. Bolaget verkar i tidigare instans ha hänvisat till handboken när det gäller att bedöma om deras ansökta verksamhet avsåg bortskaffande eller användning av avfall för anläggningsändamål. MÖD finner i likhet med MMD att verksamheten inte avser bortskaffande av avfall. För att specificera kraven för det avfall som kommer att användas för utfyllnad, ställs motsvarande krav som i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10) 22 och 23 (som avser deponier för inert avfall). Efter avslutad utfyllnad ska avfallsmassor förses med en topptätning som motsvarar kraven för topptätning av deponier för inert avfall enligt gällande lagstiftning. Det kan konstateras att eftersom avfallet som ska användas för utfyllnad inte ännu finns, har man inte valt att utgå från riskbedömning i det enskilda fallet, som handboken anger, utan att ställa krav på avfallet i enlighet med kraven för inert avfall i deponiföreskrifterna. 9(24)

13 Administrativa uppgifter MÖD Mål nr M Överklagat avgörande dom i mål nr M Klagande: Länsstyrelsen i Skåne län Motpart: Hässleholm Miljö AB Dom datum: Fakta om domen Anmälan om sluttäckning av Deponi 2000 vid Vankiva avfallsanläggning i Hässleholms kommun Koppling till handboken Med hänvisning till MÖD 2007:29 och MÖD 2008:7 gör MÖD bedömningen att Vad som framkommit om lokaliseringen av den nu aktuella deponin motiverar inte att i detta fall göra en annan bedömning än vad Mark- och miljööverdomstolen tidigare gjort när det gäller möjligheterna att använda massor som uppfyller kraven på mindre känslig markanvändning utanför deponins tätskikt. En sådan användning överensstämmer även i detta fall bäst med principen om resurshushållning i 2 kap. 5 miljöbalken. 6 Analys 6.1 Praxis innan handboken kom När det gäller användning av avfall för sluttäckning av deponier ovanför tätskiktet indikerar analysen av domarna att kraven på mindre känslig markanvändning tillämpades regelmässigt innan handboken kom vilket också hade stöd i prejudicerade domar, se avsnitt 5. När det gäller specifikt för askor hanterade man ärendena som handlade om askor i anläggningsändamål på olika sätt innan handboken kom. På vissa håll i landet arbetade man väldigt systematiskt och organiserat medan man på andra håll arbetade på olika sätt från fall till fall. Under de intervjuer som har genomförts med olika verksamhetsutövare har det framkommit att handläggarna på myndigheterna hade en stor okunskap om användning av askor i anläggningsändamål och som verksamhetsutövare fick man ofta lägga mycket tid på att förklara och kommunicera dessa frågor. På de håll i landet där man arbetade systematiskt på myndigheterna var man alltid noga med att remittera ärendena till grannmarkägarna där askorna skulle användas för anläggningsändamål och motsatte sig någon till verksamheten avslog i regel myndigheten verksamheten. Ett exempel på ett systematiskt arbetssätt var att man använde miljökonsekvensbeskrivningen för den verksamhet som askorna kom ifrån som grund eftersom den innehöll en beskrivning av vad askorna innehöll och redovisade resultat av de laktester som hade genomförts på askorna. I de fall där askornas egenskaper och innehåll inte varierade (gällde för torvaska) kunde man använda miljökonsekvensbeskrivningen som grund till alla anmälningsärenden. Genom att hantera ärendena på detta sätt kände sig kommunen trygg i att man hade tillräckligt med underlag och kunskaper om askornas egenskaper. Slutsatsen är att i de kommuner där det fanns verksamhetsutövare med ambitionen att använda askor för anläggningsändamål byggdes kompetensen sakta upp hos myndigheten. Om förtroende fanns mellan verksamhetsutövaren och myndigheten hittade man ofta ett system för 10(24)

14 att hantera frågorna om användning av askor för anläggningsändamål som fungerade för båda parter. 6.2 Praxis efter att handboken kom Slutsatsen av att ha gått igenom de ärenden som handlar om att använda askor eller betong i anläggningsändamål är att endast ett fåtal innehåller en hänvisning till handboken. Det hade varit intressant att kunna dra någon slutsats om handboken har påverkat besluten och i vilken riktning men detta har inte rymts inom detta uppdrag. Från de intervjuer som har utförts inom ramen för detta uppdrag har flera verksamhetsutövare uppgivit att myndigheterna har fortsatt att hantera ärenden som handlar om användning av askor i anläggningsändamål på samma sätt som innan handboken kom. Vidare har man uppgivit att efter att handboken kom finns det en missuppfattning att det numera finns ett gränsvärde för när man fritt får använda massor (mindre än nivån för mindre än ringa risk). Många tillsynsmyndigheter tolkar det som ett gränsvärde när det är godkänt att använda massor i anläggningsändamål men det som nivån innebär är vilken prövningsnivå som det ska vara (fri användning, anmälan eller tillstånd). Detta är ett missförstånd man som verksamhetsutövare tvingas att förklara för tillsynsmyndigheterna. De domar av betydelse som identifierats avser sluttäckning av deponier eller i ett fall utfyllnad. Baserat på de domar som identifierats konstateras att Naturvårdsverket och länsstyrelserna inte haft framgång när de har hänvisat till handboken när det gäller deponitäckning. Praxis verkar vara samma som före hanboken, det vill säga tillämpning av gränsvärden för mindre känslig markanvändning. Vidare anger handboken värden för när det krävs anmälningsförfarande för användande av avfall för anläggningsändamål (om föroreningsrisken är ringa). Dessa har inte prövats i någon dom som identifierats i detta arbete. Den dom som avser utfyllnad handlar om bergkross, som bedömdes som ej anmälningspliktig. Hänvisningen till handboken avsåg syftet med utfyllnaden. 6.3 Analys av effekterna av handboken Innan handboken kom var hanteringen av ärenden om användning av aska i anläggningsändamål olika på olika myndigheter. Hur ärendena hanterades berodde på kunskapsnivån på myndigheten. I kommuner/län där man hade en aktiv verksamhetsutövare med återkommande askanvändningsärenden byggdes kompetensen upp och man hittade över tid ett fungerande sätt att hantera ärendena på. Handbokens påverkan på hanteringen av ärenden verkar inte vara särskilt stor. Av 8 askärenden på länsstyrelsen hittade vi referens till handboken i 2 stycken. Av 22 betongärenden på länsstyrelsen hittade vi referens till handboken i ett fall och det var då verksamhetsutövaren som hänvisade till den. Av sju betongärenden på kommunen hittade vi referens till handboken i två av ärendena, i ett fall av verksamhetsutövaren och i ett fall av verksamhetsutövaren. Intervjuerna indikerar att det finns förvirring kring nivåerna för mindre än ringa risk som anges i handboken. Istället för att tolka nivåerna som prövningsnivåer används de som gränsvärden för när man kan använda aska i anläggningsändamål. 7 Resultat Sammanfattande slutsatser: 11(24)

15 - Få beslut från länsstyrelsen innehåller hänvisning till handboken. (Myndigheten hänvisar i två av åtta askärenden, verksamhetsutövaren hänvisar i ett av 22 betongärenden (i 19 av dessa har dock länsstyrelsen inte yttrat sig i). - Få beslut från kommunen om användning av betong för anläggningsändamål innehåller hänvisning till handboken (Miljökontoret hänvisar i 1 ärende och verksamhetsutövaren i 1 ärende). - De flesta av betongärendena som handlar om att använda betong i anläggningsändamål väljer länsstyrelserna att avsluta utan någon åtgärd. Man har alltså valt att inte lämna synpunkter på kommunens handläggning. - Många myndigheter verkar tycka att det finns för lite underlag och kunskap om askorna vid bedömning i ärenden som handlar om avfall i anläggningsändamål och agerar då utifrån försiktighetsprincipen och avslår tillståndet eller förbjuder anmälan istället för att tillåta den. (Slutsats utifrån intervjuer) - De intervjuer som vi har genomfört indikerar att handboken inte har haft någon större effekt förutom att handläggarna hos myndigheterna tolkar nivån för mindre än ringa risk felaktigt. Man tolkar nivån som ett gränsvärde när en användning är tillåten och inte vilken prövningsnivå som ärendet ska ha. (tre personer har bekräftat detta i intervjuer) (Med den metod vi har använt har vi inte kunnat mäta handbokens effekt på handläggningsmetodik och liknande, utan endast hur stor handbokens betydelse varit vid den juridiska och miljömässiga bedömningen av ärendet.) - När det gäller krav på det material som används ovanför tätskikt vid sluttäckning av deponier har handboken inte haft genomslag utan praxis kvarstår som före hanboken kom. - Det upplevs som krångligare och svårare av verksamhetsutövaren att använda avfall i anläggningsändamål än att använda jungfruliga material. Ska man använda avfall upplever man att handläggarna på myndigheterna är mycket osäkra och restriktiva och handläggningstiden upplevs som för lång. (Slutsats utifrån intervjuer men också erfarenhet från flera konsulter på Tyréns när det gäller generellt för avfall i anläggningsändamål.) 8 Referenser Att använda askor rätt Handbok för miljöprövning av askor. Svenska Energiaskor, Askor i Sverige 2012, Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska Energiaskor, Askor i Sverige 2010, Statistik utförd av Tyréns på uppdrag av Svenska Energiaskor, Aska från energiproduktion producerad och använd mängd i Sverige 2006, Svenska Energiaskor, Länsstyrelsernas diarier: Miljöbalken (1998:808) Rättsfallsdatabasen Lexpress: Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, handbok 2010:1, Naturvårdsverket, (24)

16 Bilaga 1 Lista på askärenden Ärenderubrik Typ av ärende Kommentar Materialtyp Hänv. t. handbok? Diarium för Länsstyrelsen i Blekinge län Dnr/ Beslutsdatum Överklagande av kommuns beslut enligt Miljöbalken om förbud mot användning av avfall för anläggningsändamål vid anläggandet av två skogsbilvägar på fastigheten Fridlevstad 1:5 i Karlskrona kommun Överklagande av kommunens beslut Länsstyrelsen avslår överklagandet och menar att det inte är tillräckligt utrett om den aska som avses att användas till anläggning kan godtas ur miljöoch hälsoskyddssynpunkt. Askor från träbränsle Nej Annat av vikt Anläggning av två nya skogsbilvägar (2400 meter). Vägarna kommer att anläggas med cirka 1,5 m 3 material per meter väg. Det handlar om aska från trädbränslen. Överst på vägen läggs troligen ett tradition- eller slitlager, då askan inte har fullt så bra slitegenskaper. Diarium för Länsstyrelsen i Norrbottens län Begäran om Länsstyrelsens yttrande över anmälan avseende stabilisering av befintliga ytor med bioaska, slaggrus och truckdäck på fastigheten Svartbjörsbyn 2:53 och 2:36 Remiss från kommunen. Företaget har redan tillstånd till bl.a. användning av avfall som konstruktionsmaterial. Miljö- och byggnämnden förelägger med stöd av 26:9 MB och :899 om försiktighetsmått för den anmälda verksamheten. Askor Nej Beslut från kommunen där man tillåter stabilisera och förbereda ytor på nedlagda deponeringsytor för att sedan kunna nyttja dessa ytor för olika försök och projekt. 13(24)

17 Diarium för Länsstyrelsen i Skåne län Anmälan om ändring av tillståndspliktig verksamhet avseende användning av sorterat slaggrus i konstruktioner på NSR återvinningsanläggning Helsingborg, Helsingborgs kommun Anmälan till länsstyrelsen om ändring av tillståndspliktig verksamhet. Ärendet ej avslutat än, d.v.s. det finns inget beslut ännu. Askor Nej Diarium för Länsstyrelsen i Västerbottens län Begäran om yttrande över anmälan om miljöfarlig verksamhet för Skellefteå Kraft AB:s användning av aska för anläggningsändamål inom fastigheten Lycksele 8:1, Lycksele kommun Remiss från kommunen. Remiss från kommunen. Länsstyrelsen tycker att det saknas uppgifter om askans ursprung, hur och var den ska användas i skjutvallen och vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att minimera risker för omgivningen. Endast analyser av metaller har redovisats och uppgifter om ev andra ämnen i askan saknas. En bedömning av ev risker med användningen av flygaska respektive bottenaska saknas också. Askor Nej Användning av aska i skjutvall. Analyser av metaller finns i anmälan till kommunen. 14(24)

18 Diarium för Länsstyrelsen i Västmanlands län Anmälan om återvinning av avfall för anläggningsändamål (CEaska), Kraftvärmeverket, Västerås Anmälan till länsstyrelsen om återvinning av avfall i anläggningsändamål. Länsstyrelsen bedömer att anmälan om återvinning av avfall i anläggningsarbeten inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Cementstabiliserad aska (CE-aska) Nej Användning av m 3 cementstabiliserad aska (CE-aska) för att fylla igen ett antal golvrännor inomhus i det nya ballagret på en fastighet. Syftet med utfyllnaden är att få ett slätt golv som kan användas för ballagring. Utrymmet är helt skyddat mot grundvatteninträngning och nederbörd. Diarium för Länsstyrelsen i Västra Götalands län Begäran om Länsstyrelsens yttrande över anmälan om miljöfarlig verksamhet - bygga skogsbilväg av askor Remiss från kommunen. Länsstyrelsen anser att det föreslagna sättet att nyttiggöra askorna är olämpligt. Askorna bör i första hand återföras till skogen som skogsgödsling enligt Skogsstyrelsens rekommendationer. Askor Ja av Länsstyrelsen Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande till kommunen att man har i sin bedömning i huvudsak följt kriterierna från Handboken. Länsstyrelsen skriver också att man har beaktat "Att använda askor rätt" från Svenska Energiaskor. 15(24)

19 Diarium för Länsstyrelsen i Östergötlands län Anmälan om ändring av tillståndspliktig verksamhet, utökad yta för nyttiggörande av energiaskor, Gärstadverket Anmälan till länsstyrelsen om utökad yta för nyttiggörande av energiaskor vid anläggningsarbeten. Länsstyrelsen beslutar att verksamheten för närvarande inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida. Askor Nej Bolaget har fått tillstånd av Mark- och Miljödomstolen att använda askor som konstruktionsmaterial vid utbyggnad av Gärstadverket. I samband med projektering av anläggningen har det uppkommit behov av ytterligare yta för bl.a. upplägg av byggmaterial 16(24)

20 Bilaga 2 Lista på betongärenden Dnr/ Beslutsdatum Ärenderubrik Typ av ärende Kommentar Materialtyp Hänv. t. handbok? Annat av vikt Diarium för Länsstyrelsen i Blekinge län Begäran om yttrande anmälan från AB KarlskronaHem gällande rivning samt återfyllnad av befintligt betonggarage på fastigheten Smörblomman 2 i Karlskrona kommun Remiss från kommunen. Lst har valt att avsluta ärendet utan åtgärd med motiveringen att ärendet har kontrollerats avseende förorenade områden och byggnader och att inget framkom. Betong Nej Diarium för Länsstyrelsen i Dalarnas län Anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för användning av betong, Borlänge kommun Remiss från kommunen. Lst har valt att avsluta ärendet utan åtgärd. Betong Nej 17(24)

21 Diarium för Länsstyrelsen i Gotlands län Anmälan om anmälningspliktig 2011 verksamhet, användning av krossmassor Anmälan till länsstyrelsen om återvinning av avfall i anläggningsändamål. Anmälan föranleder ingen åtgärd från länsstyrelsen. Avbaningsmassor (lerhaltiga massor) tillsammans med betongkross. Massorna beräknas uppgå till < 1000 m3 och ha EWC-kod Nej Använda krossad betong i projektet med att efterbehandla delar av Västra brottet. Brottet ska vattenfyllas enligt täkttillståndet. Diarium för Länsstyrelsen i Hallands län Anmälan om användning av avfall för anläggningsändamål avseende betong från ÅVC Karlstorp vid igenläggning av våtmark samt lakvatttendamm som har tagits i bruk, Skedala 1:11 i Halmstads kommun Ärende från kommunen för kännedom till länsstyrelsen. Lst har valt att avsluta ärendet utan någon åtgärd. Betong Nej 18(24)

22 Diarium för Länsstyrelsen i Norrbottens län Information över anmälan om 2014 mekanisk bearbetning av betong för anläggningsändamål på fastigheten Björsbyn 9: Information över anmälan om krossning av betong för anläggningsändamål på fastigheten Björsbyn 9:105 Ärende från kommunen för kännedom till länsstyrelsen. Ärende från kommunen för kännedom till länsstyrelsen. Beslut för kännedom till Lst. Kommunen beslutar att betongkross som används för anläggningsändamål ska vara fritt från föroreningar, samt att armeringsjärn, organiskt material, isoleringsmaterial, trä, plast och liknande material som inte är lämpligt för anläggningsändamål ska ha sorterats bort från avfallet innan det används. Remiss från kommunen om anmälan som avser krossning av betong för anläggningsändamål. Betongkross Nej m3 massor Betongkross Nej Diarium för Länsstyrelsen i Skåne län Begäran om yttrande över anmälan om krossning av betong för byggnads- och anläggningsarbete på fastigheten Lomma 25:4 och 25:5, Lomma kommun Remiss från kommunen. Lst har valt att avsluta ärendet utan någon åtgärd. Betongkross Nej 19(24)

23 Diarium för Länsstyrelsen i Stockholms län *5558* Anmälan om användning av massor för anläggningsändamål, Grisslehamn 5:73, Eckerö Linjen AB, Norrtälje kommun Begäran om yttrande angående användning av avfall för anläggningsändamål, Besqab Anmälan till länsstyrelsen om återvinning av avfall i anläggningsändamål. Remiss från kommunen. Bolagets anmälan föranleder ingen ytterligare åtgärd från länsstyrelsens sida. Lst avstår från att yttra sig Kasserad betong Återvunnen krossad betong, sten och asfalt Nej Ja av VU Använda kasserad betongplatta som fyllning i planerad vågbrytare i Grisslehamns hamn. Betongen kommer från den befintliga förbindelsegången som ska rivas och ersättas av en ny. Vågbrytaren kommer att få en tät spontning som fylls med berg och kasserad betong innan den försluts med ett lock av betong. Uppfyllnad för kalkcementstabilisering. Området ska exploateras med bostäder *5558* Anmälan om anläggande av väg med betongkross på område 3, Högbytorp, Bro-Önsta 2:10 Upplands-Bro kommun Anmälan till länsstyrelsen om återvinning av avfall i anläggningsändamål. Lst och enheten för lantbruksfrågor yttrar sig. Utifrån perspektivet miljöfarlig verksamhet avstår lst att yttra sig. Betongkross Nej *5051*Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut Erstavik 25:32, Storkällans Väg 25, Nacka kommun - Krossning av berg eller betong, utfyllnad m.m. Ärende från kommunen för kännedom till länsstyrelsen. Lst har valt att avsluta ärendet utan någon åtgärd. Berg eller betong Nej 20(24)

24 Diarium för Länsstyrelsen i Uppsala län Överklagande av kommuns beslut enligt Miljöbalken att inte kröva ytterligare åtgärder beräffande fyllnadsmassor Överklagande av kommunens beslut. Länsstyrelsen avslår överklagandet. Ärendet är ett tillsynsärende. Asfaltsmassor Nej Massorna ska användas som bärlager och gjutas över med betong. Diarium för Länsstyrelsen i Värmlands län Anmälan om uppläggning av betongslam på Karlstad Airport Ärende från kommunen för kännedom till länsstyrelsen. Lst har valt att avsluta ärendet utan någon åtgärd. Betongslam Nej Anmälan angående utfyllnad med ljusbågsugnsslagg samt betong i utrymme av vattentät betong inomhus Ärende från kommunen för kännedom till länsstyrelsen. Lst har valt att avsluta ärendet utan någon åtgärd. Betong Nej Diarium för Länsstyrelsen i Västerbottens län Beslut om föreläggande för Skanska Sverige AB om försiktighetsåtgärder vid användning av avfall för anläggningsändamål av betong på fastigheten Holmsund 2:65, Umeå kommun Begäran om yttrande över Skellefteå kommuns anmälan om användning av betongkross för anläggningsändamål på f d Scharins industriområde inom fastigheten Ursviken 2:1, Skellefteå kommun Ärende från kommunen för kännedom till länsstyrelsen. Remiss från kommunen. Lst har valt att avsluta ärendet utan någon åtgärd. Lst meddelar att platsspecifikt material kan användas om inte föroreningsnivån är för hög men att lämpligheten att använda material som erosionsskydd bör övervägas. Betong Betongkross Nej Nej Betongkrosset kommer från byggnader som funnits på platsen och inte tagits in utifrån. 21(24)

25 Diarium för Länsstyrelsen i Västernorrlands län Beslut angående anmälan om använding av betong för anläggningsändamål, Svaleri, Timrå kommun Ärende från kommunen för kännedom till länsstyrelsen. Lst har valt att avsluta ärendet utan någon åtgärd. Betong Nej Diarium för Länsstyrelsen i Västmanlands län Information över anmälan om användning av krossad betong för anläggningsändamål från Nordkalk AB på fastigheten Sjötullen 1:48, Nya Hamnvägen, Köpings kommun Ärende från kommunen för kännedom till länsstyrelsen. Lst har valt att avsluta ärendet utan någon åtgärd. Krossad betong Nej Diarium för Länsstyrelsen i Örebro län Anmälan om att använda betongrester till byggande av vägvåg, Orica Sweden AB Anmälan om användning av inert avfall för anläggningsändamål Ärende från kommunen för kännedom till länsstyrelsen. Ärende från kommunen för kännedom till länsstyrelsen. Lst har valt att avsluta ärendet utan någon åtgärd. Anmälan att kunna använda tegel och betong för anläggningsarbete. Anmälan föranleder ingen åtgärd från länsstyrelsens sida. Betongrester Tegel och betong som uppkommer i den egna verksamheten Nej Nej Det inerta avfaller ska användas inom ett skjutfält. Det finns ett stort antal grusade ytor i form av provplatser, hårdgjorda ytor vid förråd, uppställningsplatser etc som kräver ett ständigt behov av konstruktionsmaterial. Det skall användas till att förstärka eller bygga ut redan befintliga grusytor. 22(24)

26 Diarium för Länsstyrelsen i Östergötlands län Begäran om yttrande avseende användning av betong, 2014 blåbetong och tegel för anläggningsändamål. Remiss från kommunen. Lst har valt att avsluta ärendet utan någon åtgärd. Betong, blåbetong och tegel Nej Anmälan om återvinning av betong som fyllnadsmaterial Ärende från kommunen för kännedom till länsstyrelsen. Lst har valt att avsluta ärendet utan någon åtgärd. Betong Nej 23(24)

27 Tyréns AB Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: (24)