Årsredovisning 2010 Cybercom Group

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2010 Cybercom Group"

Transkript

1 CYBERCOM GROUP ÅRSREDOVISNING 2010 Årsredovisning 2010 Cybercom Group

2 Cybercom i korthet 2 VD-ord Mål och strategier 5 Förvaltningsberättelse 7 Sammanfattning Verksamhet och organisation 8 Marknad och marknadsutveckling 9 Omsättning och resultat 10 Kassaflöde och finansiell ställning 12 Medarbetare 14 Företagsansvar och god samhällsmedborgare 15 Ersättning till ledande befattningshavare 15 Risk och riskhantering 16 Kompletterande information 17 Aktieutveckling och ägarstruktur 18 Framtidsutsikter 19 Viktiga händelser efter rapportperiodens slut 19 Moderbolaget 19 Resultaträkning, koncernen 20 Rapport över totalresultat, koncernen 20 Förändring i eget kapital, koncernen 20 Balansräkning, koncernen 21 Kassaflödesanalys, koncernen 22 Resultaträkning, moderbolaget 23 Förändring i eget kapital, moderbolaget 23 Balansräkning, moderbolaget 24 Kassaflödesanalys, moderbolaget 25 Femårsöversikt 26 Definitioner 27 Noter 28 Förslag till vinstdisposition 57 Försäkran 57 Styrelsens yttrande över föreslagen utdelning 57 Revisionsberättelse 58 Bolagsstyrningsrapport 59 Styrelseledamöter 62 Koncernledning 63 Revisorer 63 Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 64 Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 65 Årsstämma Kalendarium och Investor relations 66

3 Cybercom är ett konsultföretag inriktat på avancerade IT- och telekomlösningar som skapar affärsvärde för kunder genom att leverera kostnadseffektiva lösningar av högsta kvalitet. Med global leveranskapacitet stärker Cybercom sina kunder med helhetslösningar där teknik och verklighet möts, med lokal närvaro i samarbete med kunden. Cybercom verkar i nära samarbete med kunden och kan samtidigt erbjuda global leveransförmåga. Cybercoms verksamhet har en stark plattform i Norden och etableringar i östra Europa, Asien samt säljkontor i USA och Dubai. Med 25 kontor i tio länder åtar sig Cybercom uppdrag i större delar av världen. Cybercom är ett tillväxtbolag som i huvudsak vuxit genom förvärv från 2006 med cirka 535 MSEK i omsättning till över MSEK i omsättning under Tack vare drygt medarbetare, med stort verksamhetskunnande och lång erfarenhet, är Cybercom en etablerad partner för lösningar inom internet- och mobila tjänster, säkerhet, inbyggda system och telecom management. Telekom utgör den största andelen, 51 procent, av Cybercoms omsättning, följt av offentlig sektor, industri, media, handel samt bank och finans. Bolaget grundades 1995 och är sedan 1999 noterat på NASDAQ OMX Nordic.

4 Återhämtningen på den nordiska IT-marknaden var mer avvaktande än väntat under Vi såg tidigt en stadigt ökande efterfrågan inom samtliga Cybercoms kärnområden men när det handlade om helhetsåtaganden var kunderna fortsatt försiktiga och affärsavsluten tog tid. Under april och maj försvagades marknaden åter, främst på grund av finansiell instabilitet i södra Europa. Under andra halvåret 2010 skedde dock en snabbare återhämtning. För Cybercoms del har en volatil marknad inneburit att vi genomfört flera större åtgärder. Till följd av en förändrad lokal marknad i södra Sverige var vi tvungna att snabbt anpassa verksamheten. Vi har också renodlat vår nearshore-kapacitet och stängt kontoret i Estland. I vår strategi ligger Norden som viktig hemmamarknad. Med en stark plattform i Norden och internationell verksamhet i östra Europa, USA, Mellanöstern och Asien, kan Cybercom på ett attraktivt och effektivt sätt erbjuda global leveranskapacitet. Cybercoms internationella struktur gör också att vi kan följa våra kunder runt världen i deras strategiska utveckling och expansion. Vi ser också att våra kunders framtida tillväxt till stor del kommer att ske utanför Norden, vilket befäster Cybercoms global sourcing strategi. Med världsledande global leveranskapacitet stärker Cybercom sina kunder med helhetslösningar där teknik och affärer möts. Cybercom har sedan 2006 varit ett bolag i tillväxt som väsentligt utvecklats och grunden till det är flera stora förvärv. De senaste årens konjunkturrörelser och de globala drivkrafterna vi möter i vår verksamhet motiverade en översyn och optimering av vår koncernstruktur. Åtgärderna innebär att vi nu är väl anpassade för kommande år. Under årets andra hälft har vi investerat tid på att införa en ny organisation. I Sverige har vi fusionerat tre bolag till ett och organiserat oss i landstäckande affärsområden kring våra kärnerbjudanden. Vi har skapat motsvarande organisation i Finland och ser stor möjlighet till synergier framåt. Vi har påbörjat en förstärkning av vår säljkapacitet i de nordiska länderna och även lagt en tydligare strategi för våra offshore-enheter kopplad till de svenska och finska affärsområdena. På så vis skapar vi center of excellence inom våra kärnerbjudanden. Med en effektivare organisation förbättrar vi lönsamheten långsiktigt men vi måste även sänka vår kostnadsmassa på kort sikt. Under året har vi i rask takt amorterat våra lån som vi tagit upp i och med våra förvärv, vi har en stark soliditet och vi har ett tillfredsställande kassaflöde från den löpande verksamheten. Vi har också lyckats bredda vår kundbas. Patrik Boman VD och koncernchef

5 Cybercom har en stark position hos telekombolag i Norden men alltmer även i andra delar av världen. Jag kan stolt notera att våra tjänster efterfrågas på världens just nu starkaste marknad; Kina och av flera ledande operatörer där. Våra strategiska uppdrag när det gäller uppbyggnad av mobila nät i tillväxtländer fortsätter i Afrika och Mellanöstern och vi vinner nu ny mark i Sydamerika. Telekom är en teknikintensiv bransch och vital för teknikutvecklingen. En utveckling som flyttas alltmer från Norden till Asien och västkusten i USA. Cybercoms närvaro där är en investering i vår framtida affär. Det är viktigt för Cybercom att ha en tydlig position inom telekom. Samtidigt arbetar vi strategiskt med att aktivt bredda vår affär utanför segmentet, för att skapa nya affärsmöjligheter hos kunder som inte har telekom som sin kärnaffär. Hos dem kan vi skapa stor affärsnytta. Cybercom rör sig mot nya marknader, nya segment och nya branscher. Vi har medvetet arbetat för att öka vår andel inom offentlig sektor, vilket vi lyckats med. Likaså blir vi en allt viktigare spelare inom fordonsindustri och media. Cybercoms nya organisation och ledning i både Sverige och Finland är ett led i vår strategi att bryta ny mark och bredda vår kundbas. +1 är frukten av Cybercoms själ, våra värderingar, och betyder för alla medarbetare i Cybercom att alltid sträva efter att överträffa de förväntningar som finns hos kunder, kollegor och partners. Jag överraskas varje dag av den fantastiska +1 anda som våra konsulter visar i sitt arbete. Genom våra medarbetares kompetens och verksamhetskunnande vinner vi nya och spännande affärer. Genom gott renommé har Cybercoms varumärke blivit etablerat. Cybercom har ett internationellt erkännande för expertkompetens inom IT-säkerhet, telecom management och mobila tjänster, där vi har starka referenser både i Norden och internationellt. +1 betyder också att Cybercom alltid strävar efter att uppträda ansvarsfullt i de länder och i alla sammanhang där koncernen verkar. Till grund för vårt ansvarstagande ligger Cybercoms värderingar. Vi har en uppförandekod som alla våra verksamheter i koncernen oavsett land, bejakar och verkar efter. Detta är viktigt för oss som verkar i många olika geografier och kulturer. Cybercom är ett kunskapsföretag som vill bidra till kunskapsutveckling i länder där vi har pågående projekt. Cybercom stödjer SOS Barnbyars verksamhet i Rwanda ett land där vi bygger mobila nät, vilket skapar möjligheter för landet att utvecklas. Samtidigt ger vi genom SOS Barnbyar utsatta barn i landet möjlighet till en familj, trygghet och utbildning. Cybercom var också först i Sverige, genom ett samarbete med Eurocard och Barncancerfonden, att erbjuda våra anställda företagskort där en andel av alla inköp går till kampen mot barncancer. Detta är vi stolta över i Cybercom, det är +1. Genom vår expertis inom internet- och mobila tjänster, säkerhet och inbyggda system, vilka samtliga är branschöverskridande, kan vi agera katalysator mellan telekom och andra branscher, där vi tillför lösningar och återanvänder kunskap. Intelligent vehicle technologies och infotainmentlösningar till fordonsindustrin är sådana exempel, där Cybercom har vunnit exklusiva samarbeten med ledande biltillverkare. Mobila banklösningar är andra exempel där vi hjälper ledande nordiska banker att utveckla framtidens transaktionslösningar och finansiella tjänster. Vi utvecklar spännande mobila applikationer för nya kunder och inom branscher där vi tidigare inte har så stor exponering. Under året gjorde vi också ett strategiskt vägval när vi skapade en bred erbjudandeportfölj kring molnbaserade tjänster. Det är en långsiktig satsning tillsammans med viktiga partners. Det har öppnat för bredare möjligheter inom offentlig sektor, där vi vann ett av de största ramavtalen någonsin. Denna tjänsteportfölj kommer även att ge affärsmöjligheter inom andra branscher. Molntjänster kommer att vara en stor drivkraft inom hela vår bransch de kommande decennierna och Cybercom har gjort tidiga investeringar för att möta den växande marknaden. Vi har genomfört flera åtgärder under 2010 för att parera de svårigheter vi mött på enskilda marknader och för att möta en förbättrad marknad Jag bedömer att Cybercoms förutsättningar för 2011 är goda. Vi har samlat våra verksamheter för att skapa en mer homogen inriktning och en tydlighet i vårt erbjudande. Marknaden i Norden, där Cybercom har största delen av sin verksamhet, är nu stabilare. Med fortsatt fokus på lönsamhet och tillväxt bygger vi ett internationellt Cybercom för en långsiktig affär. Stockholm i mars 2011 Patrik Boman VD och koncernchef

6 Cybercom har som mål att skapa värde för bolagets ägare genom god tillväxt och hög lönsamhet, vilket i sin tur är ett resultat av att kunderna ser Cybercom som en attraktiv leverantör av högkvalitativa och kostnadseffektiva tjänster, utförda av kvalificerade och motiverade medarbetare. Med världsledande global leveranskapacitet ska Cybercom stärka sina kunder med helhetslösningar där teknik och affärer möts, med lokal närvaro hos kunden. Cybercoms varumärke ska vara välkänt hos kunder, medarbetare och på arbetsmarknaden. Cybercoms närvaro på befintliga marknader ska stärkas och Cybercom ska fortsätta sin expansion utanför Norden. Bolagets kundbas ska breddas, där ingen enskild kund ska representera mer än 15 procent av omsättningen. Tjänster inom området global sourcing ska på sikt utgöra en större del av försäljningen. Cybercom ska framgångsrikt dominera sina utvalda marknader med en ledande position för kunder, anställda och ägare. Cybercom har följande långsiktiga operativa mål: Cybercom har följande finansiella mål: Långsiktigt ska Cybercom redovisa en rörelsemarginal (EBIT) om 13 procent. Organisk tillväxt ska uppgå till 15 procent i genomsnitt per år över en konjunkturcykel. Mål: Långsiktigt ska bolaget redovisa en rörelsemarginal (EBIT) om 13 procent. Måluppfyllelse: Under 2010 förbättrades rörelsemarginalen till 4 procent. En volatil återhämtning har präglat den nordiska marknaden, framförallt när det gäller helhetsåtaganden som ligger något senare i konjunkturcykeln. Mål: Långsiktigt är målsättningen att största kunds andel av omsättningen inte ska överstiga 15 procent. Måluppfyllelse: Cybercom har lyckats minska sitt beroende av enskilda kunder successivt under åren, genom att bolaget aktivt breddat kundbasen. Under 2010 stod Cybercoms största kund för 16 procent av omsättningen. Mål: Organisk tillväxt om 15 procent i genomsnitt per år över en konjunkturcykel. Måluppfyllelse: Under 2010 uppgick den organiska tillväxten till -13 procent, främsta orsaken är den neddragning som gjordes i södra Sverige samt att Cybercom stängt kontoret i Estland, till följd av större kunders projektavslut. Mål: Långsiktigt strävar bolaget efter större expansion utanför Norden. Måluppfyllelse: Cybercom expanderar geografiskt till nya marknader. Under 2010 återfanns 23 procent av Cybercoms medarbetare utanför Norden och 43 procent utanför Sverige.

7 Cybercoms grundläggande strategi är att med Norden som stark plattform vara ett konsultbolag med global leveranskapacitet för IT-tjänster. Cybercoms strategi som ligger till grund för verksamhetens utveckling är fokuserad mot lönsamhet och tillväxt samt att bygga ett starkt varumärke. Cybercom arbetar fortlöpande med att utveckla sin organisation för att vara en attraktiv samarbetspartner. En viktig del i detta är +1 vilket på ett tydligt sätt präglar Cybercoms värderingar, företagskultur och själ. +1 betyder kortfattat att alltid sträva efter att överträffa de förväntningar som finns. Cybercoms kunder ställer höga krav på kvalitet och kommersiellt funktionella lösningar. En förutsättning för att nå hög kundtillfredsställelse är ett nära samarbete med kunderna. Bolagets verksamhet styrs av följande huvudstrategier: Cybercom ska ha ett starkt fokus på lönsamhet och tillväxt. Cybercom ska strategiskt välja sina kunder och fokusera på kunder och projekt där Cybercom adderar affärsvärde och som därmed bidrar till högre lönsamhet för bolaget. Cybercom ska vara ett snabbrörligt företag med fokus på paketerade tjänsteerbjudanden till marknader och områden i stark tillväxt. Cybercom ska expandera inom sina fem tjänsteområden: internettjänster, mobila tjänster, säkerhet, inbyggda system, och telecom management. Cybercom ska kontinuerligt skapa en effektiv verksamhet inom samtliga områden där bolaget verkar genom enhetliga processer och gemensamma stödsystem. Cybercom ska ha ett proaktivt sälj med global leveranskapacitet kombinerad med en decentraliserad organisation som ger korta beslutsvägar. Cybercom ska internt och externt agera som ett bolag en kultur ett team genom de gemensamma värderingar bolaget enats kring. Cybercom ska stärka sitt anseende och attraktionskraft bland kunder och medarbetare samt på arbetsmarknaden genom varumärkesstärkande aktiviteter. Genom att enbart rekrytera medarbetare med skarp +1 attityd ska Cybercom skapa bestående värden för kunderna och ett långsiktigt samarbete.

8 Styrelsen och verkställande direktören för Cybercom Group AB (publ.) organisationsnummer får härmed avge årsredovisning samt koncernredovisning för perioden 1 januari 2010 till 31 december Om inte annat anges, redovisas samtliga belopp i tusental kronor. Information inom parentes avser föregående räkenskapsår, det vill säga Ord som Cybercom, bolaget, koncernen och liknande uttryck avser i samtliga fall moderbolaget, Cybercom Group AB, och dess dotterbolag. Som en effekt av personalneddragningar under 2009 och början av 2010, i kombination med valutakurseffekter, sjönk Cybercoms omsättning jämfört med föregående år, till 1 528,9 MSEK (1 751,6). Rörelsemarginalen EBITDA uppgick till 7,3 procent (8,2). Rörelsemarginalen EBIT uppgick till 4 procent (-10). Bolaget vann ett antal nya strategiska kunder och projekt under året, bland andra Kammarkollegiet i Sverige, Scalado, Wireless Maingate, Danmarks Radio, Kinas största bredbandsleverantör CECT Chinacomm och Telkomsel i Indonesien. Försäljningen till flera stora befintliga kunder utvecklades väl. Hos Nokia Siemens Networks skedde dock en betydande nedgång då kunden flyttade ut en stor del av sin verksamhet från Finland under året. Under första kvartalet genomfördes ett åtgärdsprogram i södra Sverige som en konsekvens av avslutat projekt hos två större kunder i södra Sverige. Kostnaden för programmet uppgick till 18 MSEK. Exklusive kostnaderna för omstruktureringsprogrammet var rörelsemarginalen EBITDA 8,5 procent. Under året avslutade Cybercom sin verksamhet i Estland, men ökade i gengäld fokuset på leverans från kontoret i Rumänien, som utvecklades väl. Kassaflödet från den löpande verksamheten var fortsatt tillfredsställande, 76,8 MSEK (128,4), soliditeten stärktes till 61,5 procent (52,3) och bolaget har en stabil finansiell ställning.

9 Cybercom är en av Nordens ledande leverantörer av kvalificerade IT-konsulttjänster, med en global verksamhet inom vissa utvalda marknadssegment, bland annat telekom och säkerhetslösningar. Med anställda i tio länder vid utgången av 2010 är Cybercom mycket väl positionerat för att kunna erbjuda internationella företag avancerade och kostnadseffektiva tjänster som hjälper kunderna att förbättra sina erbjudanden och verksamheter. Cybercoms erbjudande fokuserar på fem huvudområden: Internettjänster, Mobila tjänster, Säkerhet, Inbyggda system, och Telecom management. Gemensamt för dessa områden är att Cybercom har en både djup och bred kompetens, vilket bland annat resulterat i att bolaget under många år varit en betydande leverantör till många internationellt ledande företag, till exempel Alma Media, Ericsson, Kone, Millicom, Nokia, Sony Ericsson, TeliaSonera och Volvo. Bolagets strategi innebär också ett fokus på helhetsåtaganden, där Cybercom tar fullt ansvar för projekt, snarare än att verka som resursförstärkning till kunden. Under 2010 uppgår andelen helhetsåtaganden till 53 procent. Målsättningen är att öka andelen ytterligare. Cybercom bedrev under 2010 verksamhet i tre geografiska segment; Norden, Övriga Europa samt Asien. Leveransmodellen bygger på att kombinera närhet till kunderna och lyhördhet för deras behov, med kostnadseffektiv leveranskapacitet, både lokalt och från bolagets verksamheter i Indien, Kina, Polen och Rumänien. Bolaget grundades 1995, och är sedan 1999 noterat på NASDAQ OMX Nordic. Cybercom bedriver verksamhet i tre geografiska segment; Norden, Övriga Europa och Asien.

10 2010 var ett år som i IT-konsultbranschen inledningsvis fortsatte att präglas av efterdyningarna av lågkonjunkturen. Efterfrågan på IT-konsulttjänster var under en betydande del av året fortsatt svag i hela Norden. Under andra halvåret skedde dock en markerad förbättring avseende resursförsäljning, det vill säga konsulter som agerar resursförstärkning hos kunden. Upphandlingen av större projekt och helhetsåtaganden tog dock inte fart under Inom telekomsektorn skedde under året en differentiering mellan Cybercoms större kunder. Efterfrågan från flera av dessa var förhållandevis stabil, men i några fall skedde en väsentlig minskning. Utvecklingen mot alltmer leverans av tjänster från lågkostnadsländer fortsatte att accelerera. Detta gynnar Cybercom, vars globala leveranserbjudande skapar kostnadseffektiva lösningar. Konkurrensen om uppdragen fortsätter dock att skärpas, då många lokala aktörer tvingas sänka sina priser för att överhuvudtaget kunna komma ifråga, samtidigt som stora internationella aktörer får större möjlighet att konkurrera i takt med att uppdragen internationaliseras. Inom tillverkande exportindustri skedde en viss, om än i synnerhet i Finland, förhållandevis svag återhämtning i efterfrågan under året. Många stora tillverkande företag i Norden drabbades hårt av den internationella lågkonjunkturen, vilket i sin tur ledde till att de drog ned på sina kostnader, även inom IT. Också bland dessa kunder märks dock ett ökande intresse för lågkostnadsleveranser, men än så länge i lägre omfattning än inom telekombranschen. Genom sin expertis inom internet- och mobila tjänster, säkerhet och inbyggda system, vilka samtliga är branschöverskridande, kan Cybercom agera katalysator mellan telekom och andra branscher och tillföra lösningar och återanvända kunskap. Intelligent vehicle technologies och infotainmentlösningar till fordonsindustrin är sådana exempel, där Cybercom har exklusiva samarbeten med ledande biltillverkare för konceptutveckling inom dessa områden. Återhämtningen efter lågkonjunkturen har varit relativt snabb inom fordonsindustrin. Efterfrågan inom offentlig sektor är fortsatt hög, vilket Cybercom har gynnats av, i synnerhet i Stockholmsregionen och i Danmark. I Danmark kom effekterna av lågkonjunkturen något senare än i övriga Norden. Efterfrågan på kvalificerade konsulttjänster kring uppbyggnaden av nya mobiltelefoninät i tredje världen var fortsatt god under året. Inom internettjänster var efterfrågan fortsatt förhållandevis god. Många företag fortsätter med satsningar på portallösningar och e-handelstjänster, bland annat för att detta ger en lägre kostnad per transaktion. Internet utvecklas också vidare från att vara ett skyltfönster mot att bli en komplett marknadsplats, vilket driver efterfrågan på alltmer komplexa internettjänster. Prisbilden stabiliserades under året, och i vissa fall ökade priserna något. Viktiga kunder inom internettjänster är bland andra Arbetsförmedlingen, Assa Abloy, H&M, Kommunalarbetarförbundet och Sony Ericsson. Under året har efterfrågan inom mobila tjänster varit god. Cybercom har i viss utsträckning kunnat dra fördel av det faktum att många telekombolag för närvarande står inför stora utmaningar och att ett viktigt sätt att möta dessa utmaningar är att utveckla nya tjänster och produkter. En omstrukturering pågår inom delar av telekombranschen, exempelvis bland mobiltelefontillverkarna. Denna förväntas allmänt fortsätta vilket potentiellt kan leda till minskad efterfrågan på Cybercoms tjänster. Genom att bredda kundbasen och minska beroendet av enskilda kunder, skapar Cybercom en beredskap för att möta en sådan utveckling. En viktig åtgärd är att öka försäljningen till internationella telekomoperatörer, för vilka Cybercom driver mycket intressant applikationsutveckling. Priserna för resursförstärkning till kundprojekt pressas kontinuerligt, bland annat till följd av ökad internationalisering, vilken medför ökad konkurrens från stora internationella konsultbolag. Cybercom möter detta dels genom att i möjligaste mån arbeta med helhetsåtaganden som skapar potential för en bättre lönsamhet, dels genom att erbjuda kostnadseffektiv leveranskapacitet från sina verksamheter i Indien, Kina, Polen och Rumänien. Bland de största kunderna inom området mobila tjänster kan nämnas Ericsson, Nokia, Sony Ericsson, och TeliaSonera. Under året märks en tydlig trend med att kunder utanför telekomsegmentet vill utveckla mobila applikationer för att nå sina kunder. Exempel på nya kunder är Scalado, SMHI och Trafikverket. Säkerhetsområdet karakteriserades av fortsatt god efterfrågan under Säkerhetsaspekter blir allt viktigare inom alla ITområden och Cybercoms erbjudande är konkurrenskraftigt, vilket visar sig genom en växande kundbas av stora företag, till exempel inom finanssektorn. Prisbilden för Cybercoms tjänster är god och har inte påverkats av prispress. Viktiga kunder inom säkerhetsområdet är till exempel Bankgirocentralen, Finansiell ID-tjänst (BankID), SL och SOS Alarm. På grund av den affärskritiska och känsliga naturen hos många av de uppdrag Cybercom har inom detta område är det vanligt att kunder inte kan nämnas vid namn. Inom inbyggda system var efterfrågan gradvis ökande, i synnerhet från fordonsindustrin. Cybercoms kompetens inom utveckling av kommunikationslösningar har varit efterfrågad. Bolaget har utvecklat ett koncept för så kallade intelligenta fordon, Auto App Store, som rönt stort intresse från ett antal utomnordiska fordonstillverkare. Viktiga kunder inom området inbyggda system är bland andra Ericsson, Kapsch TrafficCom, Saab och Volvo AB. Inom telecom management har efterfrågan varit relativt stark under huvuddelen av Cybercom tillhandahåller tjänster åt telekomoperatörer i samband med att de planerar, bygger, testar

11 och driver nätverk. Cybercom verkar främst i Afrika, Mellanöstern, Asien och Sydamerika, där det finns ett stort behov av utökad nätverkskapacitet, vilket utgör grunden för den goda efterfrågan på bolagets tjänster. Cybercoms verksamhet inom detta område är baserad i Singapore, med försäljningskontor i Dubai. Verksamheten drivs baserat på ett begränsat antal mycket kvalificerade egna anställda, som kompletteras av ett betydande antal underkonsulter. Bolaget fortsatte under 2010 att fokusera på att stärka och utveckla sina kunderbjudanden, samt att effektivisera verksamheten. Integrationen av tidigare förvärvade verksamheter fortsatte, bland annat i syfte att ytterligare öka möjligheterna att utnyttja de olika verksamheternas kompetens inom en större del av koncernen, samt för att förbättra den operativa och finansiella styrningen och uppföljningen. Den fortsatt svaga efterfrågan på IT-konsulttjänster under inledningen av året påskyndade initiativ som syftade till att minska kostnader som ej är personalrelaterade och till att öka leveranseffektiviteten. Under första kvartalet genomfördes till följd av ett avslutat projekt en anpassning av organisationen i södra Sverige, vilket resulterade i en personalminskning om 59 personer. Åtgärdsprogrammet hade snabbt en positiv effekt på effektivitet och beläggningsgrad och kommer att få fullt genomslag på bolagets kostnadsmassa under Under hösten påbörjades och i betydande omfattning genomfördes en konsolidering av Cybercoms verksamheter i Sverige. De tre svenska dotterbolagen slogs samman till ett, med ett samlat kunderbjudande, gemensamma affärsprocesser, stödsystem med mera. Cybercom Sverige har nu fem affärsområden: Internet Services, Test & Verification Services, Communication & Integration Services, Connected Devices samt Security & Strategy Services. Under året skedde en motsvarande konsolidering även i Finland. I Cybercom Finland finns nu två affärsområden: Internet Services samt Connected Devices. Antalet anställda i koncernen vid årets utgång uppgick till personer (1 818). MSEK Förändring, % Omsättning 1 528,9 1,751,6 12,7 Omsättning (i 2009 års valutakurs) 1 574, ,6 10,1 Skillnad 3,0% Koncernens omsättning sjönk med 12,7 procent. Valutaeffekter påverkade omsättningen negativt. Baserat på 2009 års genomsnittliga valutakurser hade omsättningen 2010 blivit 3,0 procent högre än utfallet. Färre egna anställda konsulter är det överskuggande skälet till minskningen av omsättningen. Antalet debiterbara medarbetare (heltidsanställda) minskade till (1 544), främst på grund av det ovan nämnda omstruktureringsprogrammet. Nettoomsättningen per anställd var 931 ksek (995), minskningen är en effekt av blandad leverans från Norden och lågkostnadsländer. Genomsnittspriset per såld timme till externa kunder utvecklades svagt negativt, exklusive valutakurseffekter, och med hänsyn tagen till en ökande andel leverans från lågkostnadsländer. Vad avser resursförstärkning till kundernas egna projekt tog efterfrågan fart under andra halvåret Vissa prishöjningar har kunnat genomföras som en följd av detta, men priserna är fortfarande generellt sett låga. Cybercoms fokus på projekt och helhetsåtaganden gör att denna efterfrågeförbättring inte fått fullt genomslag på bolagets lönsamhet. MSEK Förändring, % Omsättning 1 528, ,6 12,7 Personalkostnader 989, ,3 8,3 Övriga direkta kostnader 238,0 281,4 15,4 Bruttoresultat 301,3 391,0 22,9 Övriga externa kostnader 189,1 246,9 23,4 Rörelseresultat, EBITDA 112,2 144,1 22,1 Avskrivningar 50,7 41,8 21,3 Nedskrivning av goodwill 280,0 Rörelseresultat, EBIT 61,5 177,7 134,6 Finansiella poster 21,1 27,3 22,7 Resultat före skatt 40,4 205,0 119,7 Skatt 2,3 4,1 156,1 Resultat kvarvarande verksamhet 42,7 209,1 120,4 Avvecklad verksamhet 0,9 0,4 325,0 Årets resultat 43,6 209,5 120,8 Lönekostnadernas andel av totalkostnaderna har ökat något under Detta på grund av att övriga direkta kostnader, främst kostnader för underkonsulter, har sjunkit med 15 procent huvudsakligen till följd av lägre volym. Personalkostnad per anställd minskade med 3,4 procent och uppgick till 573 ksek (593) per anställd. Det omstruktureringsprogram som initierades under första kvartalet omfattade totalt 59 medarbetare som fick lämna bolaget i södra Sverige. Kostnaden för programmet var 18 MSEK. Programmet hade en väsentlig positiv effekt på beläggningsgraden i den berörda enheten. Som en naturlig del av utvecklingen och styrningen av Cybercoms verksamheter sker kontinuerligt en översyn av bolagets kostnadsbas, i syfte att öka effektiviteten och därmed stärka konkurrenskraften. Rörelseresultatet är negativt påverkat av engångskostnader om 18 MSEK för det ovan nämnda åtgärdsprogrammet. Dessa kostnader ingår i övriga externa kostnader i tabellen ovan.

12 Exklusive dessa kostnader är EBITDA 130,2 MSEK, vilket ger en EBITDA marginal på 8,5 procent. EBIT exklusive dessa kostnader är 79,5 MSEK vilket ger en EBIT marginal på 5,2 procent. Finansnettot uppgår till 21,1 MSEK ( 27,3). Här ingår räntekostnad för lån upptagna i samband med förvärvet av au- Systems (2007) och Plenware (2008) med 9,2 MSEK ( 17,5). Resultatet före skatt uppgår till 40,4 MSEK ( 205,0). Detta innebär en nettomarginal på 2,6 procent ( 11,7). Under 2010 genomfördes en extra amortering om 50 MSEK på befintliga lån i samband med omläggningen av bolagets finansieringsram. Amorteringen har haft en positiv effekt på räntekostnaderna. Under 2010 går koncernens effektiva skattesats ej att beräkna (2,0 procent). Skatt från tidigare år har återbetalats och gett en skatteintäkt om 3,8 MSEK. En uppskjuten skatteskuld om 7,8 MSEK har lösts upp då de finska skattereglerna ändrats så att skattemässigt och koncernmässigt värde samstämmer. Exklusive dessa justeringar uppgår skattesatsen till 23,3 procent. Skattekostnaden är beräknad efter aktuell skattesats för moderbolag och respektive dotterbolag. Hänsyn är tagen till temporära skillnader och befintliga underskottsavdrag MSEK Norden Sverige Finland Danmark Intäkter från externa kunder 1 411, ,9 284,5 58,2 Intäkter från andra segment 11,4 13,0 1,7 6,4 EBITDA 111,9 79,5 23,0 9,4 Antal anställda MSEK Norden Sverige Finland Danmark Intäkter från externa kunder 1 622, ,3 358,4 48,4 Intäkter från andra segment 20,8 10,2 2,4 11,0 EBITDA 161,8 111,8 37,0 13,0 Antal anställda Verksamheten i västra Sverige är främst inriktad på tjänster inom inbyggda system och trådlösa kommunikationslösningar, bland annat baserade på blåtandsteknik. Cybercom är utvecklingspartner till flera ledande svenska och utländska företag tack vare bolagets expertis inom trådlös kommunikation och användargränssnitt. I södra Sverige har Cybercom bland annat kunder inom telekomsegmentet, med uppdrag inom mobila tjänster och portallösningar. I mellersta och norra Sverige arbetar Cybercom primärt inom områdena telekom, industri, offentlig sektor och har mycket konkurrenskraftiga erbjudanden inom bland annat säkerhetslösningar. Större kunder är bland andra Arbetsmarknadsstyrelsen, Assa Abloy, Ericsson, Nokia, SAAB, Sony Ericsson, Stockholms lokaltrafik, Stockholms läns landsting, Tele2, TeliaSonera och Volvo. Antalet anställda uppgick vid årets slut till 910 personer (1 012). Åtgärdsprogrammet under första kvartalet 2010 minskade antalet anställda med 59 personer. Därutöver har vissa justeringar av leveranskapaciteten genomförts kontinuerligt under I Finland är Cybercoms verksamhet främst inriktad mot telekom-, industri- och mediasektorerna. Uppdragen handlar om utveckling av mobila lösningar, intelligenta maskiner och service management. Cybercom har även flera hostingåtaganden och närmare 5 procent av Finlands internettrafik går via Cybercoms hostingtjänster. Större kunder är bland andra Alma Media, Kone, Nokia Terminals och Sandvik. Antalet anställda vid årets slut uppgick till 346 personer (352). Verksamheten i Danmark levererar kvalificerade systemutvecklingstjänster, bland annat kopplade till Oracles databasprodukter. Större kunder är bland andra AMS, BEC, Elsparefonden, Nordea och PFA Pension. Antalet anställda vid årets slut uppgick till 43 personer (38). MSEK Intäkter från externa kunder 10,4 10,2 Intäkter från andra segment 28,4 32,7 EBITDA 0,5 2,6 Antal anställda Cybercom har två kontor i Polen, i Warszawa och Lodz. Cybercom Polen är delvis en leverantör av kvalificerade tjänster till Cybercom Sverige och dess kunder, men har också ökande lokal verksamhet. Större kunder är bland andra Sicap, Sony Ericsson och ST Ericsson. Antalet anställda vid årets slut uppgick till 66 personer (61). Cybercom Rumänien bedriver kvalificerad utvecklings- och testverksamhet med inriktning mot telekomsektorn. Bolaget är en underleverantör till Cybercoms nordiska bolag. Större slutkunder är bland andra Itella, Metso och Nokia. Antalet anställda vid årets slut uppgick till 62 personer (53). Cybercom har under 2010 lagt ner verksamheten i Estland. Antalet anställda vid årets slut uppgick därför till 0 personer (34).

13 MSEK Intäkter från externa kunder 106,8 118,4 Intäkter från andra segment 38,8 23,8 EBITDA 21,8 11,9 Antal anställda Indien erbjuder kvalificerade utvecklings-, test- och underhållstjänster till Cybercombolagen i främst Sverige och stärker Cybercoms erbjudande avseende global leveransförmåga. Bolaget samägs med det indiska bolaget Datamatics, vilket möjliggör en flexibel och effektiv personalförsörjning. Större slutkunder är bland andra Assa Abloy, HSB och Sony Ericsson. Antalet anställda vid årets slut uppgick till 182 personer (162), varav hälften räknas till Cybercoms anställda. Cybercom Kina bedriver kvalificerad utvecklings- och testverksamhet med inriktning på telekomsektorn. Bolaget är delvis underleverantör till Cybercoms nordiska bolag, men har även en snabbt ökande försäljning till lokala kunder. Större kunder är bland andra China Mobile och Nokia. Antalet anställda vid årets slut uppgick till 153 personer (138). Från Singapore erbjuder Cybercom strategisk rådgivning och outsourcingtjänster (så kallade Managed Services) vid uppbyggnad och drift av telekomnätverk i närliggande regioner såsom Afrika, Mellanöstern och Sydostasien. Större kunder är bland andra Etisalat och Millicom. Antalet anställda vid årets slut uppgick 31 personer (28). Verksamheten har också anlitat ett betydande antal underkonsulter under året, totalt motsvarande cirka 60 helårsanställda. Koncernens kassaflöde (förkortad) MSEK Kassaflöde från rörelsen före förändring av rörelsekapital 71,4 117,4 Förändring i rörelsekapital 5,4 11,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 76,8 128,4 Kassaflöde från investeringsverksamheten 34,7 26,5 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 121,0 85,6 Årets kassaflöde från kvarvarande verksamhet 78,9 16,4 Årets kassaflöde från avvecklad verksamhet 0,9 0,5 Årets kassaflöde 78,0 15,9 Under perioden uppgick kassaflöde från den löpande verksamheten till 76,8 MSEK (128,4). Trots en generell trend mot längre kredittider hos många kunder, främst stora internationella företag, så har rörelsekapitalet utvecklats positivt genom ett betydande fokus från bolagets sida på att effektivisera hanteringen av kundfordringar och leverantörsskulder. Arbetet med att effektivisera rörelsekapitalhanteringen fortgår kontinuerligt, i syfte att binda så lite kapital som möjligt givet förutsättningarna i de marknader där Cybercom verkar. Kassagenerering 108% 109%

14 Kassaflöde från investeringsverksamheten uppgick till -34,7 MSEK ( 26,5) under Utöver investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar så ingår även tilläggsköpeskilling till Teleca med 13,6 MSEK avseende 50 procent av den skatteeffekt Cybercom kan tillgodogöra sig för skattemässiga avskrivningar på inkråmsgoodwill som ingick i förvärvet av ausystems Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 15,4 MSEK (7,4) under Nettoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 5,2 MSEK (7,8). Tillsammans motsvarar dessa investeringar 1,4 procent (0,9) av försäljningen under Kassaflöde från finansieringsverksamheten var 121,0 MSEK ( 85,6) under Cybercom har under 2010 återbetalat cirka 155 MSEK (170) på de befintliga lånen, varav extra amortering 50 MSEK (100), samt även minskat sina leasingåtaganden. Koncernens balansräkning (förkortad) MSEK TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 1 121, ,1 Rörelsekapitalbalanser (tillgångar) 286,0 356,8 Övriga tillgångar 6,7 2,0 Likvida medel 98,6 183,5 Summa tillgångar 1 512, ,4 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 930,6 906,9 Rörelsekapitalbalanser (skulder) 300,3 358,3 Räntebärande skulder 228,5 403,1 Övriga skulder 53,2 67,1 Summa eget kapital och skulder 1 512, ,4 Rörelsekapitalbalanser (tillgångar) = Icke räntebärande kortfristiga fordringar justerat för skattefordran. Rörelsekapitalbalanser (skulder) = Icke räntebärande kortfristiga skulder justerat för skatteskuld. Andelen materiella samt immateriella anläggningstillgångar motsvarar 3,5 procent (4,0) respektive 91,7 procent (90,7) av totala anläggningstillgångar per 31 december Rörelsekapitalbindningen var 14,3 MSEK ( 1,5) per 31 december Minskningen i förhållande till föregående år är till viss del ett resultat av lägre omsättning men framför allt ett resultat av kontinuerligt arbete med att förbättra effektiviteten i rörelsekapitalet. Koncernens likvida medel uppgick per den 31 december 2010 till 98,6 MSEK jämfört med 183,5 MSEK per den 31 december Det är bolagets bedömning att den befintliga likviditeten täcker bolagets behov under en överskådlig framtid. Bolaget har lån dels i SEK, dels i EUR. Per den 31 december 2010 var den utestående skulden 82,5 MSEK (120) samt 10,4 MEUR (19,8). Lånen amorteras kvartalsvis fram till mitten av Cybercom har också en checkkredit om 50 MSEK, av vilken 40 MSEK var nyttjad per 31 december Lånefinansieringen kräver att vissa nyckeltal uppfylls, så kallade covenanter. Nyckeltalen beräknas bland annat utifrån Cybercoms resultat, finansnetto, kassaflöde och skuldsättningsgrad. Cybercom analyserar dessa nyckeltal löpande. Det egna kapitalet per den 31 december 2010 var 930,6 MSEK (906,9) vilket motsvarar en soliditet om 61,5 procent (52,3). Eget kapital per aktie uppgick till 25,79 SEK (25,13).

15 Medelantal anställda: personer (1 760). Totalt antal anställda per den 31 december: personer (1 818). Könsfördelning: 19 procent kvinnor, 81 procent män (18/82). Utbildningsnivå: 87 procent har högskoleutbildning (88). Kostnader för extern utbildning: ksek (6 746). Medelålder: 35 år (35). Konsulternas genomsnittliga branscherfarenhet: 10 år (9). Beläggningsgraden har under året förbättrats något i många av koncernens verksamheter. Detta är en kombination av framgångsrikt försäljningsarbete och en kontinuerlig översyn av bolagets kostnadsmassa. Kompetensutveckling är en av de viktigaste förutsättningarna för Cybercoms framtida konkurrenskraft. Kompetensutveckling av bolagets personal sker genom externa och interna utbildningar, i kompetensgrupper och i kundprojekt. Utöver det renodlade kompetensutvecklingsarbetet genomförs runt om i koncernen även seminarier som lyfter fram företagskulturen, ny teknik, metoder, projektledning samt hälsa och friskvård etcetera. Kompetensutvecklingen stärker och vitaliserar bolagets kompetensbas. Resultatet av kompetensutvecklingen märks bland annat i fler certifieringar inom prioriterade områden samt i bättre konkurrenskraft, vilket i förlängningen har potential att leda till ökad beläggning och högre timpriser. Cybercom har flera kompetensutvecklingsprogram där chefer och medarbetare kan arbeta med kompetens och utveckling på ett strukturerat sätt. Kompetensutvecklingen är fokuserad till de områden där bolaget har starka erbjudanden. Cybercom definierar kompetenskrav som går att mäta och därefter sätts löner och andra förmåner utifrån uppfyllnad av dessa krav. Cybercom genomför regelbundna medarbetarundersökningar, där ledarskap, kommunikation, kompetensutveckling, medarbetarskap och arbetsförutsättningar mäts. Under 2010 förbättrades resultaten på de flesta av dessa punkter jämfört med 2009.

16 Rekryteringsarbetet är en av de mest kritiska faktorerna för att säkerställa Cybercoms fortsatta lönsamhet och tillväxt. I syfte att säkerställa tillgången av kompetent personal fokuserar Cybercom på att systematiskt identifiera bolagets framtida kompetensbehov. Att behålla nyckelmedarbetare och attrahera nya kvalificerade medarbetare är en strategisk fråga för Cybercom. Cybercom arbetar kontinuerligt med arbetsförhållanden, ledarskap och kompetensutveckling för att säkerställa att bolaget är en attraktiv arbetsgivare för sina anställda. Cybercom har en bred rekryteringsbas som omfattar alla branscher. Bolagets rekryteringsprocess syftar till att alla medarbetare ska besitta den kunskap och erfarenhet som bolaget och dess kunder efterfrågar och som överensstämmer med bolagets tjänsteerbjudanden. Bolaget har en väl utprövad rekryteringsprocess baserat på detta. Det är även viktigt att medarbetarna är vana vid att dela med sig av sin kunskap sinsemellan, arbeta effektivt med kvalitet samt har en god social kompetens. Cybercom strävar efter att uppträda ansvarsfullt i alla länder och i alla sammanhang där koncernen verkar. Arbetet med socialt ansvarstagande, människosyn, arbetsförhållanden och miljö tar sin utgångspunkt i företagets värdegrund samt i FNs Global Compact, detta genom att engagera sig i dessa frågor och stödja mänskliga rättigheter, motverka korruption, diskriminering och alla former av tvångsarbete. Cybercoms styrelse fastställde den första upplagan av företagets uppförandekod, Code of Conduct, Denna kod, som uppdateras regelbundet, innehåller regler för affärsmässigt uppträdande och för företagets ansvar gentemot kollegor, kunder, leverantörer, aktieägare, myndigheter och världen i stort. Koden ska tillämpas i hela koncernen och finns tillgänglig för alla medarbetare på företagets intranät. för en grundskola med 200 barn i Gikongoro, Rwanda. Cybercom driver kundprojekt världen över, bland annat i Rwanda, där Cybercom bygger ut mobila nät och optimerar nätens prestanda. Cybercom var först i Sverige, genom ett samarbete med Eurocard och Barncancerfonden 2010, med att erbjuda anställda företagskort där en andel av alla inköp går till kampen mot barncancer. Cybercoms verksamhet har relativt sett en begränsad direkt miljöpåverkan, men bolaget strävar efter att i möjligaste mån minimera denna. Delar av företagets verksamheter är miljöcertifierade enligt den internationella standarden ISO Cybercom strävar efter att samtliga verksamheter ska certifieras på sikt, vilket är ett arbete som har påbörjats. Cybercom stödjer genom ett långsiktigt partneravtal SOS Barnbyar och finansierar en betydande del av verksamheten Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Förslaget överensstämmer med de riktlinjer som beslutades av årsstämman 2010 och baseras på redan ingångna avtal mellan Bolaget och respektive befattningshavare. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och övriga personer som ingår i Bolagets koncernledning. Denna krets framgår av Bolagets hemsida.

17 FAST LÖN OCH RÖRLIG ERSÄTTNING Bolaget ska erbjuda en marknadsmässig totalkompensation som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. Ersättning till ledande befattningshavare består av fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner, till exempel bilförmån. Den rörliga lönedelen baseras på uppnådda verksamhetsmål, varav den absoluta huvuddelen avser finansiella mål. Den rörliga ersättningen ska uppgå till maximalt 30 procent av den fasta lönen, 792 ksek, för verkställande direktören och maximalt två månadslöner, 952 ksek, för övriga ledande befattningshavare. PENSION OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER Pensionsåldern för ledande befattningshavare uppgår till 65 år. För verkställande direktören ska bolaget årligen avsätta ett belopp motsvarande 30 procent av verkställande direktörens årslön till pensions- och försäkringslösningar, 792 ksek. Till övriga ledande befattningshavare utgår pensionsersättning enligt en för koncernen gemensam ålders- och lönebaserad premietrappa, 622 ksek. Samtliga befattningshavare, inklusive den verkställande direktören, kan avsluta sina anställningar med sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om sex månader för verkställande direktören och mellan 6 och 18 månader för övriga ledande befattningshavare. Verkställande direktören och vissa andra ledande befattningshavare, har utöver lön under uppsägningstid, rätt till sex månaders avgångsvederlag i sådana fall. Vad gäller övriga förmåner ska dessa utgöra ett begränsat värde i förhållande till den totala ersättningen och motsvara vad som är normalt förekommande på marknaden. Dessa riktlinjer ska kunna frångås av styrelsen om det i enskilda fall finns särskilda skäl för det. Så har inte skett under Det finns även möjlighet för en ledande befattningshavare att säga upp sin anställning och få ersättning från bolaget vid händelse av en ägarförändring eller större organisationsförändringar. Denna ersättning kan maximalt uppgå till 15 månadslöner. Cybercom är exponerat för ett antal risker vilka kan påverka koncernens resultat. Cybercom genomför löpande riskutvärdering och identifierar och hanterar bolagets risker. De risker som bedöms ha störst betydelse för bolaget har nedan klassificerats som verksamhetsrelaterade, marknadsrelaterade eller finansiella risker. KUNDKONCENTRATION Cybercoms tio största kunder står för 50 procent av bolagets omsättning. Hos de större kunderna har Cybercom ofta många olika projekt som är oberoende av varandra. Cybercom arbetar med långa relationer till sina kunder och flera av dessa har funnits med på kundlistan under många år. Även om ett fåtal kunder svarar för en stor del av Cybercoms omsättning har Cybercom spridit risken mellan olika bolag både inom Cybercomkoncernen och hos kunden. RAMAVTAL Betydelsen av ramavtal har ökat under de senaste åren. Många kunder väljer idag att samarbeta med ett mindre antal leverantörer, men i gengäld väljer man ut dessa mycket omsorgsfullt. Förutom kvalitet och hög teknisk kompetens är en stark finansiell ställning av största vikt idag för att finnas bland de bolag som kunderna väljer som ramavtalsleverantörer. Cybercom har idag ramavtal med huvuddelen av sina stora kunder och för att minska riskerna att inte få fortsätta som ramavtalsleverantör är det absolut nödvändigt att leverera kvalitet och resultat, samt att ha en god dialog med kunden. MEDARBETARE Som tjänsteföretag är Cybercom beroende av personalens motivation och kompetens. Kvalificerade konsulter är en förutsättning för att genomföra kundprojekt med goda resultat och nöjda kunder. En hög personalomsättning eller en förlust av nyckelpersoner skulle därför kunna påverka bolaget negativt. Cybercom arbetar aktivt med att medarbetarna ska trivas, genom kontinuerlig kompetensutveckling, sociala aktiviteter, samt konkurrenskraftiga ersättningsmodeller. Dessutom avsätts resurser för utbildnings- och rekryteringsaktiviteter, till exempel deltagande i konferenser, seminarier och kurser. UPPDRAG/PROJEKT En kund kan i vissa fall avsluta projekt med kort varsel. Detta kan medföra en beläggningsrisk för Cybercom genom att de konsulter som påverkas, inte omedelbart kan beläggas med andra uppdrag. Vid projekt med fast pris utsätts företaget för risker om projektet inte kan slutföras inom de givna kostnadsramarna. Bolaget vidareutvecklar kontinuerligt sina rutiner för att bedöma och kontrollera fastprisuppdrag. ÄGARFÖRÄNDRINGAR Vid en materiell ägarförändring eller ett offentligt uppköpserbjudande finns det en möjlighet för vissa kunder att säga upp avtal med bolaget, vilket skulle kunna påverka verksamheten negativt. Det finns också möjlighet för Cybercoms långivare att säga upp finansieringsavtalen med bolaget vid vissa större ägarförändringar, inklusive offentliga uppköpserbjudanden.

18 En ledande befattningshavare har en ägarförändringsklausul i sitt avtal vilket medför att personen kan anse sig uppsagd vilket också innebär tillkommande ersättning. STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR Många av Cybercoms kunder utgörs av stora internationella koncerner som i sin tur önskar samarbeta med ett fåtal, men stora internationella leverantörer. Cybercom har anpassat sig till detta genom att aktivt sträva mot en större grad av internationalisering, vilken till stor del har skett genom strategiska förvärv. Cybercom har identifierat fyra finansiella risker som kan påverka resultatet: LIKVIDITETS- OCH FINANSIERINGSRISK Målsättningen är att koncernen oavsett marknadsläge, till rimlig kostnad och med bibehållet positivt varumärke ska kunna klara sina finansiella åtaganden. Koncernens policy är att minimera upplåningsbehovet genom att i möjligaste mån använda överskottslikviditet inom koncernen. Likviditetsriskerna för koncernen hanteras centralt inom moderbolaget. Risken finns att en stor kund till Cybercom kan påverkas negativt av marknadsutvecklingen och välja att minska sina konsultinköp substantiellt, vilket på kort sikt kan innebära sämre beläggning för Cybercom. Bolaget strävar efter att ha en bra balans mellan kunder från olika branscher och geografiska områden för att därmed inte bli alltför beroende av en enstaka kund. Målsättningen är att ingen kund ska stå för mer än 15 procent av bolagets intäkter över tiden. Cybercom har en konsultansvarsförsäkring, som ger ersättning för den händelse Cybercom blir skyldig att ersätta en kund till följd av skador som uppstått som en effekt av arbete utfört av Cybercom. Lånefinansieringens beroende av att ett antal nyckeltal, covenanter, uppfylls innebär en risk att bolaget kan tvingas omförhandla sin finansiering om så inte sker. Bolaget följer dessa nyckeltal kontinuerligt och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de ska uppfyllas. RÄNTERISK Ränterisk kan leda till förändring i verkliga värden och förändring i kassaflöden. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Bolagets skuldfinansiering löper med tre månaders ränteperioder, men har under 2010 i stor utsträckning säkrats med hjälp av ränteswappar. Dessa har som syfte att säkerställa att koncernens räntekostnader är väl förutsägbara. VALUTARISKER Cybercom är exponerad för olika typer av valutarisker. Dotterbolagen är i vissa projekt exponerade för valutarisker, som när så anses fördelaktigt säkras genom lämpliga finansiella instrument, till exempel valutaterminer. Cybercom har som policy att endast säkra befintliga och väl kända valutaflöden, främst vissa kundkontrakt. Cybercom säkrar inga prognostiserade valutaflöden. Under året har ett antal mindre kundkontrakt säkrats, vilket haft en positiv effekt på de aktuella affärerna, men en synnerligen marginell påverkan på koncernens resultat. Den största valutaexponeringen 2010 var mot EUR. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning endast avseende nettoinvestering i utländska dotterbolag. Säkringsredovisning tillämpas sålunda inte för ränteswappar. Moderbolaget är främst exponerat för valutarisken vid omräkning av utländska dotterföretags tillgångar och skulder. Moderbolaget är också utsatt för valutarisker med avseende på betalningsflöden för lån i utländsk valuta. KUNDKREDITRISKER Cybercom är i vissa marknader och projekt, i första hand i tredje världen, exponerad för risker i kundfordringar. Dessa risker hanteras genom en kombination av kreditkontroller innan projekten startas, och tydliga interna rutiner för hantering av kundfordringar. Hanteringen av de finansiella riskerna beskrivs närmare i not 25. Inga tvister existerar som bedöms kunna ha materiell effekt på bolaget. Under första kvartalet 2010 förvärvade Cybercom inkråm från SunGard, vilket inkluderade två anställda. Avtalet innebar även att Cybercom övertog förvaltningsansvaret för några av SunGards kunder. Köpeskillingen uppgick till 0,5 MSEK, av vilken 0,5 MSEK har bedömts utgöra kundrelationer. I enlighet med köpeavtalet mellan Cybercom och Teleca för förvärvet av ausystems 2007 ska Teleca erhålla 50 procent av den skatteeffekt Cybercom kan tillgodogöra sig för skattemässiga avskrivningar på inkråmsgoodwill som ingick i förvärvet. I tredje kvartalet betalades 13,6 MSEK som en del av återstående köpeskilling. Cybercoms kompetens inom utveckling av kommunikationslösningar för fordonsindustrin har varit efterfrågad. Cybercom

19 har i Sverige utvecklat ett koncept för så kallade intelligenta fordon, Auto App Store, som rönt stort intresse från ett antal utomnordiska fordonstillverkare. Huvudprincipen är att utgifter för utveckling redovisas direkt i resultaträkningen om det inte avser utveckling initierad av kund och som bedöms kunna säljas separat, i detta fall aktiveras utgifterna i balansräkningen. Under 2010 har samtliga utgifter för utveckling om 0,9 MSEK aktiverats. Cybercom upprättar en separat Bolagsstyrningsrapport på sidan 59 som är skild från den formella årsredovisningen. Bolagsstyrningsrapporten inkluderar information om koncernens system för intern kontroll och riskhantering. Cybercoms aktie noterades på Stockholmsbörsen, numera NASDAQ OMX Nordic, den 1 december Aktien handlas under beteckningen CYBE. Inga avtal mellan aktieägare som begränsar deras rätt att överlåta sina aktier existerar såvitt bolaget känner till. Aktiekapitalet samt antalet utestående aktier i Cybercom uppgick den 31 december 2010 till 36,1 MSEK (36,1) respektive aktier ( ). Samtliga aktieägare äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktiernas kvotvärde är 1. Styrelsen föreslår stämman att utdelning lämnas för räkenskapsåret 2010 med 0,50 SEK per aktie ( SEK). Namn Antal aktier Andel % JCE Group AB ,93 LivförsäkringsAB Skandia ,12 Swedbank Robur Fonder ,24 Didner & Gerge Aktiefond ,64 Handelsbanken fonder ,46 Skarpebo Invest AB ,62 Andra AP-fonden ,31 UBS AG LND IPB Segregated Client A ,10 JP Morgan Bank ,70 Länsförsäkringar fondförvaltning AB ,53 Summa ,65 Övriga ,35 Totalt antal aktier ,00

20 Cybercom har en stark plattform i Norden, där bolaget är en ledande aktör. Genom etableringar i östra Europa, Indien, Singapore och Kina är bolaget väl positionerat för att vara en attraktiv samarbetspartner till befintliga och blivande kunder. Nya typer av affärsmodeller efterfrågas allt oftare. Cybercoms strategi är att erbjuda kunder branschöverskridande expertis med leverans från flera olika geografiska regioner. Detta tillsammans med en förbättrad marknad ger möjlighet för framtida tillväxt och högre lönsamhet. Cybercom lämnar inga prognoser. Nokia som är en av Cybercoms kunder i Finland har under februari 2011 lagt fast en förändrad strategi som bland annat innefattar ett samarbete med Microsoft. Cybercoms verksamhet i Finland påverkas till viss del av Nokias nya strategi. Inga pågående kontrakt avbryts dock utan fortsätter till avtalsslut, vilket i flertalet fall sker under andra kvartalet Nokia stod under 2010 för knappt fyra procent av Cybercoms totala omsättning. Omsättningen relaterad till Nokia förväntas minska under 2011 med måttlig resultatpåverkan för året. Detta har dock motiverat en nedskrivningsprövning då Nokia som kund utgör del av koncernmässigt övervärde hänförligt till kundrelationer vid Cybercoms förvärv av Plenware Oy. Styrelsen har beslutat göra en nedskrivning om 16 MSEK hänförlig till nyss nämnda balanspost. Nedskrivningen är inte kassaflödespåverkande. Moderbolagets verksamhet består till största delen av att hantera koncerngemensamma funktioner såsom affärsjuridik, ekonomi, information och marknadskommunikation, administration, interna system med mera. Vid periodens slut var 18 (14) personer anställda i moderbolaget. Medeltalet antal anställda under perioden uppgick till 16 (14). Omsättningen uppgick till 31,0 MSEK (33,4). Moderbolaget hanterar och ansvarar för koncernens finansiella transaktioner. Den övergripande målsättningen är att minimera negativa effekter på koncernens resultat. Moderbolaget hanterar också koncernens olika finansiella risker, framför allt likviditetsoch finansieringsrisk, ränterisk och valutarisk. Vad gäller övrig information om moderbolagets verksamhet, ställning och resultat hänvisas till vad som anges i förvaltningsberättelsen för koncernen. Rörelseresultatet uppgick till -27,7 MSEK (-29,7). Resultatet efter finansnetto uppgick till -18,4 MSEK (-65,3). Moderbolagets likviditet uppgick per den 31 december 2010 till 45,6 MSEK (119,3). Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 3,9 MSEK (2,0).

21 NOT Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter 2, Ersättningar till anställda Övriga externa kostnader 4, Övriga rörelsekostnader Av- och nedskrivningar 11, 12, Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt Skatt Årets resultat kvarvarande verksamhet Årets resultat från avvecklad verksamhet Årets resultat , 10 Före utspädning, SEK Resultat per aktie hela verksamheten 1,21-6,23 Resultat per aktie kvarvarande verksamhet 1,18-6,22 Efter utspädning, SEK Resultat per aktie hela verksamheten 1,21-6,23 Resultat per aktie kvarvarande verksamhet 1,18-6,22 Årets resultat Omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter Säkring valutarisk utländska verksamheter Skatteeffekt säkring valutarisk utländska verksamheter Årets övriga totalresultat Årets totalresultat Övrigt tillskjutet kapital Aktiekapital Omräkningsreserv Balanserat Summa resultat eget kapital Ingående balans 1 januari Årets resultat Årets övriga totalresultat Nyemissioner Utgående balans 31 december Årets resultat Årets övriga totalresultat Nyemissioner Utgående balans 31 december

22 NOT TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 14, Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar 16, Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 19 Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Omräkningsreserv Balanserat resultat inklusive årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder Uppskjuten skatteskuld Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Förskott från kunder Avsättning för omstruktureringsåtgärder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 27

23 NOT 30, Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Kassaflöde från rörelsen Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kundfordringar Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -103 Förvärv av dotterföretag/inkråm, nettoeffekt på likvida medel Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyemission Upptagna lån Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde från kvarvarande verksamhet Kassaflöde från avvecklad verksamhets investeringsverksamhet Årets kassaflöde från avvecklad verksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Valutakursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut

24 NOT Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens intäkter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar 11, 12, Övriga rörelsekostnader Rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Årets resultat överensstämmer med Årets totalresultat Aktiekapital Reservfond Överkursfond Balanserade vinstmedel Summa eget kapital Ingående balans 1 januari Erhållna/lämnade koncernbidrag Skatteeffekt erhållna/lämnade koncernbidrag Årets resultat Nyemissioner Utgående balans 31 december Erhållna/lämnade koncernbidrag Skatteeffekt erhållna/lämnade koncernbidrag Årets resultat Nyemissioner Utgående balans 31 december

25 NOT TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 11, Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar Kundfordringar 16 Skattefordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Aktiekapital Reservfond Summa bundet eget kapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Eventualförpliktelser 27

26 NOT 30, Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Kassaflöde från rörelsen Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kundfordringar 763 Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 979 Investeringar i dotterföretag Avyttring av dotterföretag Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyemission Upptagna lån Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

27 Resultaträkning, MSEK Rörelsens intäkter 1 528, , , ,5 535,8 Rörelsens kostnader , , ,3-982,9-478,8 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar 112,2 144,1 193,8 116,6 57,0 Av- och nedskrivningar -50,7-321,8-37,8-12,5-6,2 Rörelseresultat 61,5-177,7 156,0 104,1 50,9 Finansiella intäkter 9,0 7,0 12,9 6,0 4,4 Finansiella kostnader -30,1-34,3-52,3-28,1-5,1 Resultat före skatt 40,4-205,0 116,6 82,0 50,1 Skatt 2,3-4,1-30,0-21,1-14,4 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 42,7-209,1 86,6 60,9 35,7 Årets resultat från avvecklad verksamhet 0,9-0,4 47,4 6,1-0,4 Årets resultat 43,6-209,5 134,0 67,0 35,3 Balansräkning, MSEK Immateriella anläggningstillgångar 1 028, , ,3 815,9 135,7 Materiella anläggningstillgångar 39,7 48,3 67,8 20,7 10,9 Finansiella anläggningstillgångar 1,1 1,0 0,9 0,7 0,7 Uppskjutna skattefordringar 52,2 61,4 50,1 63,3 1,8 Omsättningstillgångar, exkl likvida medel 292,7 358,9 373,6 405,8 170,7 Likvida medel 98,6 183,5 169,7 82,0 88,9 Summa tillgångar 1 512, , , ,4 408,7 Eget kapital 930,6 906,9 998,1 708,4 272,4 Långfristiga skulder 107,1 327,8 499,8 323,9 8,3 Kortfristiga skulder 474,9 500,8 530,5 356,1 128,0 Summa eget kapital och skulder 1 512, , , ,4 408,7 Kassaflödesanalys, MSEK Kassaflöde från den löpande verksamheten 76,8 128,4 198,8 60,1 34,4 Kassaflöde från investeringsverksamheten -34,7-26,5-283,5-600,6 0,5 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -121,0-85,6 118,5 531,7 Kassaflöde från kvarvarande verksamhet -78,9 16,4 33,8-8,8 34,8 Kassaflöde från avvecklad verksamhet 0,9-0,5 52,4 2,3-0,7 Likvida medel vid årets början 183,5 169,7 82,0 88,9 55,5 Valutakursdifferens i likvida medel -6,9-2,1 1,5-0,4-0,7 Likvida medel vid årets slut 98,6 183,5 169,7 82,0 88,9 Nyckeltal Avkastning på totalt kapital, % 4,3-9,1 9,9 12,3 14,5 Avkastning på sysselsatt kapital, % 5,8-12,0 12,9 18,0 21,2 Avkastning på eget kapital, % 4,7-22,0 15,7 13,7 13,8 Rörelsemarginal, % 4,0-10,1 8,8 9,5 9,5 Nettomarginal, % 2,6-11,7 6,5 7,9 9,4 Soliditet, % 61,5 52,3 49,2 51,0 66,6 Skuldsättningsgrad, ggr 0,2 0,4 0,6 0,5 0 Räntetäckningsgrad, ggr 2,3-5,0 3,2 3,9 10,8

28 Femårsöversikt, forts. Medarbetare Antal anställda, medeltal Antal anställda vid årets slut Antal konsulter, medeltal Omsättning per anställd, ksek Omsättning per konsult, ksek Förädlingsvärde per anställd, ksek Aktiedata Antal aktier vid årets slut Antal aktier vid årets slut, efter utspädning Eget kapital per aktie, SEK 25,79 25,13 40,60 31,65 22,11 Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK 25,79 25,13 40,60 31,65 21,90 Genomsnittligt antal aktier Genomsnittligt antal aktier efter utspädning Resultat per aktie, SEK 1,21-6,23 4,92 4,46 2,86 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 1,21-6,23 4,92 4,46 2,83 Kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK 2,13 3,82 7,29 4,00 2,75 Utdelning per aktie, SEK 0, Jämförelsetal för 2007 är omräknade för avyttrad verksamhet, dock ej balansposter. Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital¹. Kassaflöde från löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning. Röreselresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital¹. Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittlig balansomslutning¹. Kassaflöde från löpande verksamheten dividerat med årets resultat för kvarvarande verksamhet justerat för ej kassaflödespåverkande poster. Resultat före skatt i procent av omsättningen. Rörelseresultat. Rörelseresultat före av- och nedskrivningar. Rörelseresultat plus arbetskraftskostnader dividerat med genomsnittligt antal anställda. Arbetskraftskostnader beräknas som lönekostnader med tillägg för 35 procent schablon för sociala avgifter. Årets resultat i relation till genomsnittligt antal aktier efter utspädning. Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader. Rörelseresultat i procent av omsättningen. Ett vägt genomsnitt av under året utestående aktier. Räntebärande skulder dividerat med eget kapital. Ett vägt genomsnitt av under året utestående aktier samt potentiellt tillkommande aktier. Eget kapital i procent av balansomslutningen. ¹ När ett genomsnittligt värde ska beräknas för nyckeltalen ovan tillämpas metoden IB+UB/2.

29 sättningar för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en väsentlig effekt på värdet på goodwill. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom finansiella tillgångar och skulder i form av derivat vilka värderas till verkligt värde. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. De källor till osäkerheter i uppskattningar som anges nedan avser sådana som innebär en signifikant risk för att tillgångars eller skulders värde kan komma att behöva justeras i väsentlig grad under det kommande räkenskapsåret. Cybercom tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal. Det innebär att intäkterna redovisas i takt med att uppdraget färdigställs. Till grund för att beräkna ett projekts färdigställandegrad ligger bedömningen av hur många timmar projektet totalt väntas ta att slutföra. Denna bedömning uppdateras på månadsbasis och intäktsföringen sker i paritet med gjorda bedömningar. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag har prövats på bokslutsdagen och det har bedömts sannolikt att avdraget kan utnyttjas mot överskott i framtida beskattning. Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS som koncernen tillämpar från och med 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon effekt på koncernens redovisning. I IASBs årliga förbättringsprojekt publicerat i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställning av rapporten över förändringar i eget kapital. Cybercom har valt att förtidstillämpa dessa ändringar från och med årsredovisningen för Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post i övrigt totalresultat. Cybercom har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. Sådan detaljerad avstämning lämnades även i not i årsredovisningen för 2009, men förefaller krävas i rapporten över förändringar i eget kapital enligt den version av IAS 1 som skulle gälla för 2010 utan nämnda förtidstillämpning. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har dock i rapporten över förändringar i eget kapital den tidigare raden för årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övriga totalresultat. Den ändrade presentationen tillämpas för aktuellt år och jämförelseår. Ändringarna har inte föranlett några justeringar av belopp i de finansiella rapporterna. Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. En redogörelse för dessa återfinns i not 11. Som förstås av beskrivningen i not 11 skulle ändringar av förut- Sedan 1 januari 2010 tillämpar koncernen omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Omarbetningen medför bland annat att definitionen av rörelse har ändrats, transaktionsutgifter vid förvärvstidpunkten ska redovisas som en kostnad i årets resultat samt att villkorade köpeskillingar ska fastställas till

30 verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar ska redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Ändringarna har inte haft någon effekt på koncernens finansiella rapporter för Då ändringarna endast har framåtriktade effekter har jämförelseperioder ej ändrats i årsredovisningen. Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga från och med räkenskapsår efter 2010 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har Cybercom bedömt att dessa inte har någon effekt på de finansiella rapporterna. IFRS 9 Finansiella instrument avser ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. Endast två värderingskategorier kommer att finnas; en för verkligt värde och en annan för upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde. IASB publicerade i november 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39. IFRS 9 har inte godkänts av EU för tillämpning och sådant godkännande kan tidigast ske då samtliga delar av IFRS 9 är färdigställda. Därför kan IFRS 9 i nuvarande utformning inte förtidstillämpas. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilka det finns finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 2 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentation av rörelsesegment. Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Cybercom Group AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Transaktionsutgifter för förvärv till och med 2009 inkluderas i anskaffningsvärdet och transaktionsutgifter som uppkommer efter 2009 kostnadsförs direkt i årets resultat. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Joint venture är redovisningsmässigt företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint venture enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att för joint venture företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultat- och balansräkningar. Detta görs genom att samägarens andel av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader i ett joint venture företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i samägarens koncernredovisning. Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens egna kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör. Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras

31 i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med joint venture elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna från omräkningsreserven i årets resultat. Sedan 1 januari 2004, det vill säga tidpunkten för övergång till redovisning enligt IFRS, har omräkningsdifferenser redovisats i omräkningsreserven. I koncernbalansräkningen representeras investeringarna i utländska verksamheter av redovisade nettotillgångar i dotterbolag inklusive monetära poster som utgör en del av nettoinvesteringarna i bolagen. I viss utsträckning har åtgärder vidtagits för att reducera valutarisker som är förknippade med dessa investeringar. Det har skett genom upptagande av lån i samma valuta som nettoinvesteringarna. Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån omräknade till balansdagskurs. Den effektiva delen av periodens valutakursförändringar avseende säkringsinstrumenten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserven i eget kapital, för att möta och delvis matcha de omräkningsdifferenser som redovisas avseende nettotillgångarna i de utlandsverksamheter som valutasäkrats. Omräkningsdifferenserna från både nettoinvestering och säkringsinstrument löses upp och redovisas i årets resultat, då utlandsverksamhet avyttras. I de fall säkringen inte är effektiv redovisas den ineffektiva delen direkt i årets resultat. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i årets resultat baserad på färdigställandegraden på balansdagen. Färdigställandegraden fastställs genom en bedömning av utfört arbete på basis av gjorda undersökningar. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller garantier och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Koncernens intäkter utgörs främst av konsultintäkter, 98 procent av omsättningen. Övriga intäkter utgör 2 procent av koncernens omsättning. Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda tjänster exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Intäkter redovisas enligt följande: TJÄNSTEUPPDRAG PÅ LÖPANDE RÄKNING Uppdrag på löpande räkning resultatavräknas i samma takt som tjänsterna utförs, det vill säga såväl intäkter som kostnader redovisas i den period då de intjänas respektive förbrukas. Intjänade arvoden per balansdagen, vilka ännu inte fakturerats, redovisas som Upparbetad men ej fakturerad tid under rubriken Övriga fordringar. TJÄNSTEUPPDRAG TILL FAST PRIS När utfallet av ett tjänsteuppdrag till fast pris kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas inkomster och utgifter som är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på balansdagen (så kallad successiv vinstavräkning). Färdigställandegraden fastställs i första hand med utgångspunkt i antalet nedlagda timmar per balansdagen i förhållande till beräknat totalt antal timmar för uppdraget. När det föreligger svårigheter att beräkna ett tjänsteuppdrags resultat (till exempel i inledningsskedet av ett uppdrag) men det ändå är troligt att nedlagda kostnader kommer att bli täckta av uppdragsgivaren redovisas intäkten per balansdagen till ett belopp som motsvarar de nedlagda kostnaderna för uppdraget. Någon vinst redovisas därmed inte. Om det är sannolikt att nedlagda kostnader inte kommer att bli ersatta av uppdragsgivaren sker ingen intäktsredovisning och uppkomna utgifter redovisas som kostnad. En befarad förlust redovisas omedelbart som kostnad, i den mån den kan beräknas. Fakturerade arvoden i fastprisuppdrag avseende tjänster som ännu inte utförts redovisas som Förskott från kund. För klassificering av leasingavtal, se avsnittet om leasade tillgångar under materiella anläggningstillgångar. Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i

32 resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Finansiella intäkter består av ränteintäkter på likvida medel och kortfristiga placeringar, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändringar på finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde via resultatet, samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Låneutgifter redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla över- och underkurser. Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som skuld. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, derivat och kundfordringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, derivat samt låneskulder. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte skickats. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen bland annat utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning och till den del denna är effektiv, redovisas värdeförändringar på derivatinstrument på samma rad i årets resultat som den säkrade posten. Även om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller bland finansiella poster baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relaterats till en rörelsepost eller en finansiell post. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som

33 värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning. Om säkringsredovisning inte tillämpas vid användning av ränteswap, redovisas räntekupongen som ränta och övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas som övrig finansiell intäkt eller övrig finansiell kostnad. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över årets resultat. Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster. Denna kategori består av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I kategorin ingår derivat med positivt eller negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar. Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 25, Riskexponering och riskhantering. Redovisningen av finansiella intäkter och kostnader behandlas även under princip redovisning av finansiella intäkter och kostnader ovan. Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar av kassaflöden och nettoinvesteringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Cybercom tillämpar säkringsredovisning endast avseende säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag. Säkringsredovisning tillämpas sålunda inte för ränteswappar. Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån som på balansdagen omräknats till balansdagens kurs. Omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserven i eget kapital. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar eget kapital när koncernföretagen konsolideras. Vid en avyttring av dotterbolaget flyttas den ackumulerade värdeförändringen avseende den avyttrade verksamheten från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Leasingavtal klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. När så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av över respektive tillgångs nyttjandeperiod medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

34 Tillgångar som hyrs enligt operationell leasing redovisas inte som tillgång i balansräkningen. Operationella leasingavtal ger inte heller upphov till en skuld. nedskrivningsbehov (se redovisningsprinciper för nedskrivningar). Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Leasade tillgångar skrivs även de av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingtiden. Beräknade nyttjandeperioder: byggnader år datorer år inventarier år Använda avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov (se redovisningsprinciper för nedskrivningar). Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Goodwill prövas för nedskrivningsbehov årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. Beräknade nyttjandeperioder: licensrättigheter år förvärvade kundrelationer år förvärvat varumärke år patent... 5 år balanserade utvecklingsutgifter... 3 år Nyttjandeperioderna omprövas varje år. Koncernens redovisade tillgångar bedöms vid varje balansdag för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter; till exempel för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av en juridisk rättighet, avskrivningar på patent och licenser. Övriga utgifter för utveckling redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingsutgifter är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Övriga immateriella tillgångar utgörs av patent, licensrättigheter, förvärvade kundrelationer och förvärvade varumärken och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar (se redovisningsprinciper för nedskrivningar). Undantaget från ovan är ett förvärvat varumärke som bedöms vara en immateriell tillgång med obestämbar nyttjandeperiod. Grund för denna bedömning är att det är frågan om ett väl inarbetat varumärke som är känt på marknaden. Varumärket tillhör en kassagenererande enhet och prövas minst årligen för Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde (se nedan). För goodwill beräknas återvinningsvärdet dessutom årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, och dess verkliga värde minus försäljningskostnader inte kan användas, grupperas tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen. Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet fördelas nedskrivningsbeloppet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som in-

35 träffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet. Ett observerbart förhållande är att en fordran inte blir betald i tid. Cybercom har fastställda regler för hur osäkra fordringar ska hanteras, nedskrivning av förfallna kundfordringar görs efter individuell bedömning. En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner tecknade av anställda. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Samtliga pensionslösningar i koncernen klassificeras som avgiftsbestämda pensionsplaner. Det innebär att företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period. En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med. En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader. En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet. En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

36 Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2010 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen. Den omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv tillämpas sedan 1 januari De ändrade redovisningsprinciperna för omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter som tillämpas i koncernen ger avseende transaktionsutgifter inte samma ändringar av redovisningsprinciperna i moderbolaget, se nedan under avsnitt Dotterföretag och joint venture. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter. Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader samt redovisningen av eget kapital. Andelar i dotterföretag och joint venture redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden och inkluderar transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Eventuell villkorad köpeskilling redovisas liksom tidigare endast när ett sannolikt och tillförlitligt belopp kan beräknas och eventuella ombedömningar av värdet redovisas endast i balansräkningen. I koncernredovisningen värderas villkorad köpeskilling däremot till verkligt värde med eventuella värdeförändringar redovisade i resultatet. Principerna för nedskrivning av aktier i dotterföretag överensstämmer med avsnittet Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar samt andelar i joint venture för koncernen. I moderbolagets resultat redovisas tjänsteuppdrag när tjänsten är färdigställd. Intill dess redovisas pågående arbeten för annans räkning avseende tjänsteuppdrag till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Moderbolagets finansiella garantiavtal består av borgensförbindelser. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gälden är inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet. Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning. De underliggande fordringar och skulder i utländsk valuta som skyddas mot valutakursförändringar med terminskontrakt värderas till avistakursen den dag då valutaterminen tas upp. Skillnaden mellan terminskursen och avistakursen vid kontraktets ingång (terminspremie) periodiseras över terminskontraktets löptid. Periodiserad terminspremie redovisas som ränteintäkt respektive räntekostnad. Ränteswappar som effektivt säkrar kassaflödesrisk i räntebetalningar på skulder värderas till nettot av upplupen fordran på rörlig ränta och upplupen skuld avseende fast ränta och skillnaden redovisas som räntekostnad respektive ränteintäkt. Säkringen är effektiv om den ekonomiska innebörden av säkringen och skulden är densamma som om skulden istället hade tagits upp till en fast marknadsränta när säkringsförhållandet inleddes. Eventuell betald premie för swapavtalet periodiseras som ränta över avtalets löptid. Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter. GOODWILL Goodwill med obestämbar nyttjandeperiod som i koncernen inte är föremål för avskrivning, skrivs i moderbolaget av över en period om tio år. I moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.

37 Cybercom redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Inom Cybercom lämnas koncernbidrag i syfte att minimera koncernens totala skatt och därför redovisas koncernbidraget direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Fusioner redovisas enligt BFN AR 1999:1. Det innebär att det övertagande företaget övertar tillgångar och skulder till värden som har sin grund i den förvärvsanalys som upprättades vid förvärvet av det överlåtande bolaget. Fusionsdifferensen förs direkt till eget kapital i det övertagande företaget. Eventuell internvinst hanteras mot det egna kapitalet.

38 2010 MSEK Norden Sverige Finland Danmark Övriga Europa Asien Koncerngemensamt & eliminering Koncernen Intäkter från externa kunder 1 411, ,9 284,5 58,2 10,4 106,8 0, ,9 Intäkter från andra segment 11,4 13,0 1,7 6,4 28,4 38,8-88,3 Segmentens EBITDA 111,9 79,5 23,0 9,4-0,5 21,8-21,0 112,2 Avskrivningar -50,7 Finansiella poster -21,1 Resultat före skatt och avvecklade verksamheter 40,4 Anläggningstillgångar 1 008,3 694,8 292,3 21,2 7,8 44,9 7, ,0 Antal anställda I koncerngemensamt ingår kostnader för moderbolaget med 18,2 MSEK MSEK Norden Sverige Finland Danmark Övriga Europa Asien Koncerngemensamt & eliminering Koncernen Intäkter från externa kunder 1 622, ,3 358,4 48,4 10,2 118,4 0, ,6 Intäkter från andra segment 20,8 10,2 2,4 11,0 32,7 23,8-80,1 Segmentens EBITDA 161,8 111,8 37,0 13,0-2,6 11,9-27,0 144,1 Nedskrivningar -280,0-80,0-200,0-280,0 Avskrivningar -41,8 Finansiella poster -27,3 Resultat före skatt och avvecklade verksamheter -205,0 Anläggningstillgångar 1 074,2 694,5 357,8 21,9 10,8 41,8 3, ,7 Antal anställda I koncerngemensamt ingår kostnader för moderbolaget med 22,5 MSEK sker en förändring av den interna uppföljningen vilket medför att rörelsesegmentsrapporteringen kommer att förändras. De delar av Cybercoms offshore-enheter som har en tät koppling till verksamheten i onshoreenheterna kommer att sammanföras i segmentsrapporteringen för att tydliggöra det sammanlagda resultatet. Cybercom kommer att följa upp segmenten Sverige, Finland och International. Verksamheten i Indien tillhör segmentet Sverige och verksamheten i Rumänien samt viss del av verksamheten i Kina tillhör segmentet Finland. Segmentet International består av verksamheterna i Danmark, Singapore och Polen samt den del av verksamheten i Kina som inte räknas till Finland. Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets koncernledning följer upp, så kallad management approach. Koncernens verksamhet är organiserad så att koncernledningen följer upp det resultat före av- och nedskrivningar som koncernens olika geografiska områden genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Då koncernledningen följer upp verksamhetens resultat utifrån geografiska områden utgör dessa koncernens rörelsesegment. Koncernens interna rapportering är därför uppbyggd så att koncernledningen kan följa samtliga geografiers prestationer och resultat. Det är utifrån denna interna rapportering som koncernens segment har identifierats, genom att de olika delarna har genomgått en process som syftar till att slå ihop segment som är likartade. Det innebär att segment har slagits ihop när ekonomiska egenskaper samt tjänster och distributionssätt är likartade. Intäkterna i segmenten består i allt väsentligt av konsultuppdrag. Följande rörelsesegment har identifierats: Norden Övriga Europa Asien I rörelsesegmentens resultat före av- och nedskrivningar har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. De redovisade posterna i rörelsesegmentens resultat före av- och nedskrivningar är värderade i enlighet med det resultat före av- och nedskrivningar som företagets koncernledning följer upp. Tillgångar och skulder följs inte upp av koncernledningen uppdelat på de olika rörelsesegmenten. I anläggningstillgångar inkluderas immateriella och materiella anläggningstillgångar. Internpris mellan koncernens olika rörelsesegment är satta utifrån marknadsmässiga priser. Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter det land försäljningen har skett från. Under 2010 har intäkter genererats från en större kund om 246,6 MSEK, vilkas intäkter redovisas i rörelsesegmentet Norden.

39 Kostnader för ersättning till anställda i koncernen Löner och ersättningar Pensionskostnader Övriga sociala kostnader Summa Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader Moderbolaget Ledande befattningshavare (4 personer samt styrelse) Övriga anställda Summa Ledande befattningshavare (4 personer samt styrelse) Övriga anställda Summa Löner och andra ersättningar (varav tantiem) (-757) (-757) (2 132) (2 132) Pensionskostnader Övriga sociala kostnader Löner och andra ersättningar samt pensionskostnader för ledande befattningshavare i koncernen Koncernen Ledande befattningshavare (14 personer samt styrelse) Ledande befattningshavare (14 personer samt styrelse) Löner och andra ersättningar (varav tantiem) (-906) (2 631) Pensionskostnader Summa Medelantal anställda Antal Varav män¹ Antal Varav män¹ Sverige % % Danmark 40 89% 35 89% Estland 13 82% 36 82% Finland % % Indien 90 83% 64 83% Kina % % Polen 63 89% 67 89% Rumänien 57 77% 45 77% Singapore 32 82% 31 82% USA 1 100% 1 100% Koncernen % % varav moderbolaget (Sverige) 16 50% 14 57% ¹ Andel män beräknas vid årets utgång Könsfördelning ledande befattningshavare Koncernen Antal på balansdagen Varav män Antal på balansdagen Varav män Styrelseledamöter 6 83% 5 100% Övriga ledande befattningshavare 14 86% 14 93% Moderbolaget Styrelseledamöter 6 83% 5 100% Övriga ledande befattningshavare 4 75% 4 75%

40 Moderbolaget Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 0,7% 0,6% långtidssjukfrånvaro sjukfrånvaro för män 0,0% 0,5% sjukfrånvaro för kvinnor 1,6% 0,8% anställda 29 år anställda år 0,7% 0,6% anställda >50 år Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare i moderbolaget 2010 Rörlig ersättning Grundlön, styrelsearvode Pensionskostnad Summa VD Patrik Boman Vice VD Peter Keller-Andreasen Andra ledande befattningshavare (2 personer) Styrelsens ordförande Wigon Thuresson Styrelseledamot Margareta Alestig Johnson Styrelseledamot Roger Bergqvist Styrelseledamot Hampus Ericsson Styrelseledamot Ulf Körner Styrelseledamot Thomas Landberg Summa Rörlig ersättning Grundlön, styrelsearvode Pensionskostnad Summa VD Patrik Boman Vice VD Peter Keller-Andreasen Andra ledande befattningshavare (2 personer) Styrelsens ordförande Wigon Thuresson Styrelseledamot Hampus Ericsson Styrelseledamot Ulf Körner Styrelseledamot Thomas Landberg Styrelseledamot Lars Persson Summa Enligt de beslutade riktlinjerna för 2010 har VD, tillika koncernchef, haft rätt till fast lön, rörlig lön samt andra ersättningar i enlighet med tabellen. Under 2010 fattades beslut om att reducera den rörliga ersättningen avseende 2009 med 370 ksek, för 2010 utgår ingen rörlig ersättning. Den rörliga lönen har en fastställd gräns som motsvarar 30 procent av den fasta lönen. Den rörliga lönen utgör ej pensionsgrundande inkomst. VD har ett premiebaserat pensionsavtal där premien beräknas till 30 procent av den fasta årslönen. VD har i sitt anställningsavtal en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida har VD rätt till 6 månaders avgångsvederlag. Detta är utöver lönen som erhålls under uppsägningstiden. I teckningsoptionsprogrammet 2008 tecknade VD teckningsoptioner till marknadspris. Teckning av aktier till lösenkurs 42,82 SEK kunde ske i juni 2010, vid lösentillfället var börskursen lägre än lösenkursen varvid optionerna inte nyttjades. Övriga ledande befattningshavare har haft rätt till fast lön, rörlig lön och andra ersättningar i enlighet med tabellen. Den rörliga ersättningen är baserad på verksamhetsmål. Under 2010 beslutades att reducera den rörliga ersättningen avseende 2009 för vice VD med 228 ksek samt 159 ksek för övriga ledande befattningshavare, för 2010 utgår inga rörliga ersättningar. Till vice VD i moderbolaget utgår ingen pensionsersättning. Premiebaserad pensionsersättning utgår till de övriga ledande befattningshavarna. För vissa ledande befattningshavare tillämpas förlängd uppsägningstid från bolagets sida, 18 månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Vissa ledande befattningshavare har rätt till 6 månaders avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida. För VD och vissa övriga ledande befattningshavare finns möjlighet till bilförmån. För VD och övriga ledande befattningshavare finns även förmån i form av sjukvårdsförsäkring. I teckningsoptionsprogrammet 2008 tecknade vice VD teckningsoptioner samt en annan ledande befattningshavare teckningsoptioner till marknadspris. Teckning av aktier till lösenkurs 42,82 SEK kunde ske i juni 2010, vid lösentillfället var börskursen lägre än teckningskursen varvid optionerna inte nyttjades. Arvodet till styrelsens ledamöter valda av årsstämman beslutas av årsstämman. För 2010 har ersättning utgått enligt tabellen. Ersättning till ledamöter av ersättningsutskottet utgår ej. Ersättning till ledamöter som är anställda i koncernen utgår ej.

41 Koncernen Moderbolaget Revisionsverksamhet inom revisionsuppdraget KPMG Andra revisionsbyråer Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget KPMG Andra revisionsbyråer Skatterådgivning KPMG Andra revisionsbyråer Övriga tjänster KPMG Andra revisionsbyråer 12 1 Summa Den största delen av arvodet för Övriga tjänster 2009 avser arbete relaterat till bolagets nyemissionsprospekt. Koncernen Moderbolaget Vidarefakturerade kostnader och hyresintäkter Valutakursvinster Valutakursförluster Summa Angivna valutakursdifferenser avser rörelsefordringar respektive rörelseskulder. Koncernen Ränteintäkter Verkligt värde vinst derivat Valutakursvinster Finansiella intäkter Räntekostnader Verkligt värde förlust derivat Valutakursförluster Finansiella kostnader Finansiella poster Moderbolaget Netto valutakursförändring Ränteintäkter, koncernföretag Övriga ränteintäkter Övriga räntekostnader Netto övriga finansiella intäkter/kostnader Summa

42 Resultat från andelar i koncernföretag Utdelning Realisationsresultat avyttring dotterföretag Nedskrivningar Summa Moderbolaget Förändring överavskrivningar Förändring periodiseringsfond Summa Koncernen Moderbolaget Aktuell skatt Skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Uppskjuten skatt avseende underskottsavdrag Summa Koncernen Moderbolaget Skatt avseende poster som redovisats i övrigt totalresultat och direkt mot eget kapital Skatteeffekt säkring valutarisk utländska verksamheter i övrigt totalresultat Skatteeffekt emissionskostnader i eget kapital Skatteeffekt koncernbidrag i eget kapital Summa Koncernen Moderbolaget Skillnad mellan skatt i resultaträkning och skatt baserad på moderbolagets gällande skattesats Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Källskatt Skatt hänförlig till tidigare år Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter Skatt schablonränta periodiseringsfonder Ej upptagen skattefordran -467 Effekt av utländska skattesatser Effekt av förändrade skatteregler Finland Skatt på årets resultat enligt resultaträkning Moderbolagets gällande skattesats uppgår till 26,3 procent (26,3 procent). Koncernens effektiva skattesats för 2010 går ej att beräkna ( 2,0 procent).

43 Koncernen Avvecklad verksamhet Rörelseintäkter Rörelsekostnader Av- och nedskrivningar Rörelseresultat Finansiella poster Aktuell skatt Resultat från verksamheten Realisationsresultat Resultat från avvecklad verksamhet Resultat per aktie från avvecklad verksamhet, SEK 0,03-0,01 Under fjärde kvartalet 2008 avyttrades 100 procent av aktierna i dotterföretaget Cybercom Group UK Ltd med 37 medarbetare till brittiska Digital Marketing Group plc. Köpeskillingen uppgick till 73,9 MSEK, vilket gav en reavinst om 41,5 MSEK. Sista konsolideringsdag var 30 september Under 2010 har en tilläggsköpeskilling om 0,9 MSEK erhållits. Under 2009 tillkom försäljningskostnader med 0,5 MSEK. Koncernen Aktiedata, före utspädning Resultat per aktie hela verksamheten, SEK 1,21-6,23 Resultat per aktie kvarvarande verksamhet, SEK 1,18-6,22 Eget kapital per aktie, SEK 25,79 25,13 Antal aktier vid periodens början Nyemission Antal aktier vid periodens slut Genomsnittligt antal aktier Under 2010 förföll det utestående optionsprogrammet. Då lösenkursen var högre än börskursen nyttjades inte optionerna. Under 2009 ansågs inte optionerna vara utspädande då en förlust redovisades samt att lösenkursen (42,82 SEK) var högre än den genomsnittliga börskursen under den tid optionerna var utestående. Aktiedata, efter utspädning Resultat per aktie hela verksamheten, SEK 1,21-6,23 Resultat per aktie kvarvarande verksamhet, SEK 1,18-6,22 Eget kapital per aktie, SEK 25,79 25,13 Genomsnittligt antal aktier, före utspädning Genomsnittligt antal utspädande optioner Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning Årets resultat hela verksamheten Årets resultat kvarvarande verksamhet

44 Koncernen Moderbolaget Goodwill Ingående anskaffningsvärde Genom förvärv av dotterföretag Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående av- och nedskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar Redovisat värde Som en effekt av den rådande lågkonjunkturen gjordes under 2009 en nedskrivning av goodwill med 280 MSEK, varav 80 MSEK avsåg Cybercom Sweden East och 200 MSEK avsåg Cybercom Finland vilka båda redovisas i segmentet Norden. För samtliga nedanstående kassagenererande enheter överstiger återvinningsvärdet det redovisade värdet. Företagsledningen bedömer att en rimlig och möjlig förändring i de nämnda kritiska variablerna inte skulle ha sådan effekt att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än redovisat värde. Koncernen Fördelning goodwill per kassagenererande enhet Cybercom Sweden East Cybercom Sweden West Cybercom Sweden South Cybercom Singapore Cybercom Danmark Cybercom Rumänien Cybercom Finland Summa Nedskrivningstest Koncernens goodwill kontrolleras årligen, eller då tecken på nedgång finns, för att undersöka om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Detta görs genom att fastställa de kassagenererande enheternas återvinningsvärde, på vilka goodwill är fördelat, genom beräkning av nyttjandevärde. Vid beräkning av återvinningsvärde diskonteras framtida kassaflöden. Nedan beskrivs vilka antaganden och bedömningar som är gjorda i samband med nedskrivningstest. Samtliga antaganden och parametrar i nedskrivningsprövningarna är generella för de kassagenererande enheterna. Kassaflödesprognosen görs på de fem kommande åren med utgångspunkt från utfall innevarande år. Tillväxten under de kommande fem åren har satts till 3 procent (0) med beaktande av marknadens utveckling. Antalet prognosperioder är antaget till oändlighet, där de kassaflöden som ligger längre fram än fem år har getts en årlig tillväxttakt om 3 procent (3). Den framtida utvecklingen har beräknats baserad på prognostiserad tillväxt och lönsamhet i de aktuella enheterna. Som grund för detta ligger Cybercoms uppfattning om marknadstillväxt och prisutveckling samt den egna konkurrenskraften. Dessa baseras i sin tur delvis på externa analyser av oberoende analysinstitut i kombination med Cybercoms historiska utveckling, marknadsstrategier, förändringar i kundstruktur och dylikt. Då rörelsens kassaflöden prognostiseras utan beaktande av finansiella poster ska den kalkylränta som tillämpas för diskontering av kassaflödena återspegla en vägd kapitalkostnad för eget kapital samt lånefinansiering, så kallad Weighted Average Cost of Capital (WACC). För bestämning av WACC erfordras bedömning av: Skuldsättningsgrad (finansieringsmix) Avkastningskrav på eget kapital Kostnad för långfristig lånefinansiering WACC uppgår till 9,5 procent (9,5) efter skatt vilket är den diskonteringsränta som har använts vid beräkningarna.

45 Koncernen Moderbolaget Licensrättigheter Ingående anskaffningsvärde Inköp Genom förvärv av dotterföretag/inkråm Försäljningar Omklassificering Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningar Omklassificering Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade avskrivningar Redovisat värde Koncernen Egenutvecklad programvara Ingående anskaffningsvärde Omklassificering Årets balanserade utgifter 879 Omräkningsdifferenser -481 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificering Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser 350 Utgående ackumulerade avskrivningar Redovisat värde Koncernen Kundrelationer Ingående anskaffningsvärde Genom förvärv av dotterföretag/inkråm Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade avskrivningar Redovisat värde Koncernen Varumärken Ingående anskaffningsvärde Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser 757 Utgående ackumulerade avskrivningar Redovisat värde

46 Koncernen Patent Ingående anskaffningsvärde Omklassificering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering Utgående ackumulerade avskrivningar Redovisat värde Koncernen Moderbolaget Inventarier Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar och utrangeringar Genom förvärv av dotterföretag/inkråm Omklassificering 358 Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Omklassificering -62 Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade avskrivningar Redovisat värde I tabellen för inventarier ingår anläggningstillgångar vilka är klassificerade som finansiell leasing med 12,1 MSEK (20,9). Se även not 26 Leasing.. Koncernen Byggnader Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar -43 Utgående ackumulerade nedskrivningar -43 Redovisat värde Koncernen Ingående anskaffningsvärde Inköp 127 Försäljning/Amortering -24 Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Redovisat värde

47 Moderbolaget Andelar i koncernföretag Ingående anskaffningsvärde Avyttring av dotterföretag Aktieägartillskott Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde andelar i koncernföretag Bokfört värde andelar i joint venture Redovisat värde Då det bokförda värdet på aktierna i Cybercom Finland översteg dess nyttjandevärde, skrevs aktierna 2009 ned med ksek. Antal andelar Kapital- och röstandel i % Redovisat värde Moderbolagets direkta innehav av andelar i dotterföretag Org.nr Säte Cybercom Stockholm IT AB Stockholm Cybercom IS/IT Services AB Stockholm Cybercom Group Stockholm AB Stockholm Cybercom Nord AB Stockholm Cyber Com Consulting A/S Danmark Cybercom Sweden South AB Stockholm Cybercom Netcom Consultants AB Stockholm Cybercom Plenware Oy Finland Summa Kapital- och röstandel i % Övriga i koncernen ingående bolag Org.nr Säte Cybercom Sweden East AB Stockholm Cybercom Sweden West AB² Göteborg Cybercom Sweden South AB² Stockholm Cybercom Romania Holding AB Stockholm Cybercom China Holding AB Stockholm Cybercom Poland Sp. Z o.o Polen Cybercom Singapore PTE Ltd N Singapore Plenware IT Resources Oy Finland 100 NSD Consulting Oy Finland 100 Plenware Eesti Oܲ Estland Cybercom Romania S.R.L Rumänien Cybercom IT Services China Ltd Kina Cybercom America Inc USA ¹ Bolag som under 2010 har fusionerats. ² Bolag som under 2011 kommer att fusioneras/likvideras.

48 Koncernen Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Nettotillgångar 15, Intäkter Kostnader Årets resultat Koncernen har ett innehav på 50 procent i ett joint venture i Indien, Cybercom Datamatics Information Solutions Ltd, organisationsnummer U72900MH2000PTC med säte i Mumbai. Följande belopp ingår i koncernens balans- och resultaträkning och utgör koncernens innehav av 50 procent av tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader i detta joint venture. Det finns inte några eventualförpliktelser som härrör från koncernens intresse i detta joint venture. Inte heller har detta joint venture några eventualförpliktelser. Koncernen Moderbolaget Kundfordringar Osäkra kundfordringar Ingående balans Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar Årets nedskrivningar Kundfordringar netto Koncernen Moderbolaget Upparbetad men ej fakturerad tid Övriga poster Summa Koncernen Moderbolaget Förutbetalda hyror Förutbetalda leasingavgifter Förutbetalda försäkringspremier Förutbetalda tjänster och arvoden Förutbetalda räntekostnader 246 Förutbetalda licensavgifter Förutbetald datakommunikation Övriga poster Summa

49 Koncernen Omräkningsreserv i eget kapital Ingående balans Säkring valutarisk utländska verksamheter Skatteeffekt säkring valutarisk utländska verksamheter Årets förändring av omräkningsreserv Utgående balans Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än svenska kronor, vilken är den valuta koncernens finansiella rapporter presenteras i. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder som upptagits som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet. Koncernen Teckningsoptioner Antal utgivna teckningsoptioner vid årets början Teckningsoptioner, i eget förvar Ej utnyttjade teckningsoptioner Antal utestående teckningsoptioner vid årets slut Per 31 december 2009 omfattar det registrerade aktiekapitalet stycken aktier ( ). Aktiernas kvotvärde är 1 (1). Samtliga aktier är fullt betalda. Cybercoms årsstämma den 22 april 2008 fattade beslut om ett teckningsoptionsprogram riktat till ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i Cybercom. Totala antalet teckningsoptioner uppgick till optioner där varje option gav rätt att teckna en aktie. De optioner som tecknades, emitterades till marknadspris. Teckningsoptionsprogrammet bestod av två serier, vilka gavs ut i juni respektive oktober I den första serien tecknades optioner, i den andra serien tecknades optioner, totalt optioner, vilket gav en utspädningseffekt om 0,5 procent. Lösenpriset i båda serierna uppgick till 42,82 SEK. Teckningsoptionerna löpte under knappt två år och teckning av aktier kunde ske i juni Då börskursen var lägre än lösenkursen utnyttjades inga optioner. De teckningsoptioner som fanns i eget förvar 2009 var värderade till 0 SEK. Koncernen Moderbolaget Uppskjutna skattefordringar Ej avdragsgilla avskrivningar på inventarier Kapitalförsäkring samt löneskatt Reserveringar Förvärvad inkråmsgoodwill Underskottsavdrag Övrigt Summa uppskjutna skattefordringar Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende ovanstående poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar. Uppskjutna skatteskulder Ackumulerade överavskrivningar Periodiseringsfonder Avskrivning inkråmsgoodwill Varumärke Kundrelationer Summa uppskjutna skatteskulder Uppskjuten skatt netto Koncernen Moderbolaget I balansräkningen inkluderas följande Uppskjuten skattefordran som nyttjas efter mer än 12 månader Uppskjuten skatteskuld att betala efter mer än 12 månader

50 Koncernen Moderbolaget Förändring uppskjutna skattefordringar Fordran vid årets början Förändring i årets resultat Omräkningsdifferens Bokfört värde Koncernen Förändring uppskjuten skatteskuld Skuld vid årets början Förändring i årets resultat Omräkningsdifferens Bokfört värde Koncernen Moderbolaget Särskild löneskatt på kapitalförsäkring Banklån Finansiell leasing Skuld till ausystems tidigare aktieägare Övrigt Summa Banklån förfaller fram till 2012 och löper med 3 månaders ränta. Koncernen Moderbolaget Banklån Derivat 335 Finansiell leasing Moms, källskatt Övriga kortfristiga skulder Summa Den del av banklånet som förfaller inom 12 månader löper med 3 månaders ränta. Koncernen Förändring omstruktureringsreserv Redovisat värde vid årets början Avsättningar som gjorts under året Belopp som tagits i anspråk under året Outnyttjade belopp som återförts under året -640 Omräkningsdifferens -280 Totalt redovisat värde vid årets slut

51 Koncernen Moderbolaget Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupna räntekostnader Upplupna externa tjänster Övriga poster Summa Finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori Koncernen 2010 Låne- och kundfordringar Övriga skulder Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet Summa redovisat och verkligt värde Långfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa Långfristiga räntebärande skulder Kortfristiga räntebärande skulder Leverantörsskulder Derivat, värderingskategori nivå Övriga skulder Summa Koncernen 2009 Låne- och kundfordringar Övriga skulder Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet Summa redovisat och verkligt värde Långfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Derivat, värderingskategori nivå Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa Långfristiga räntebärande skulder Kortfristiga räntebärande skulder Leverantörsskulder Derivat, värderingskategori nivå Övriga skulder Summa Värderingskategorier Verkligt värde för de finansiella instrumenten bestäms utifrån tre kategorier. Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Nivå 2: Utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Fastställande av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas. Långfristiga fordringar Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att beräkna framtida diskonterade kassaflöden. I värderingsbedömningen vägs värdet vid eventuellt genomförda transaktioner in. Derivatinstrument För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på förmedlande kreditinstituts värdering. Räntebärande skulder Verkligt värde för finansiella skulder som inte är derivatinstrument beräknas verkligt värde baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen. Finansiella leasingskulder Verkligt värde är baserat på nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade till marknadsränta för liknande leasingavtal. Kundfordringar och leverantörsskulder För kundfordringar och leverantörsskulder anses det redovisade värdet reflektera det verkliga värdet.

52 Cybercom är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler. Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner hanteras centralt inom moderbolaget. Den övergripande målsättningen är att minimera negativa effekter på koncernens resultat. Likviditetsrisk är risken för att koncernen kan få problem att fullgöra sina skyldigheter som är förknippade med finansiella skulder. Koncernen har rullande 14-veckors likviditetsplanering som omfattar alla koncernens enheter. Planeringen uppdateras månadsvis. Likviditetsplanering används för att hantera likviditetsrisken och kostnaden för finansiering av koncernen. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som i nedgångar utan betydande oförutsebara kostnader och utan att riskera koncernens rykte. Koncernens policy är att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen genom cash pools. Koncernen använder sig av factoring för vissa stora kunder. Likviditetsriskerna för koncernen hanteras centralt inom moderbolaget. Cybercoms finansiella skulder uppgick till årsskiftet till 228,5 MSEK (372,9) och förfallostrukturen på låneskulden framgår av tabellen nedan. Framtida amorteringar och räntebetalningar beräknas på basis av växelkurs och räntesats per balansdagen. Koncernen Original valuta Total 0 1 år 1 3 år 3 5 år Total 0 1 år 1 3 år 3 5 år Banklån EUR Banklån SEK Leverantörsskulder SEK Finansiella leasingskulder EUR Summa Lånefinansieringen kräver att vissa nyckeltal uppfylls, så kallade covenants. Nyckeltalen beräknas utifrån Cybercoms resultat, finansnetto, kassaflöde och skuldsättningsgrad. Cybercom analyserar dessa nyckeltal löpande. Cybercom uppfyller de gränser som covenanterna anger. Marknadsrisk Marknadsrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriset. Marknadsrisker indelas av IFRS i tre typer, valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen är ränterisker och valutarisker. Ränterisk Ränterisk är risken för att värdet på finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan leda till förändring i verkliga värden och förändring i kassaflöden. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Cybercoms skuldfinansiering löper med tre månaders ränta. En ränteförändring på 100 räntepunkter per balansdagen skulle, med tabellen ovan som utgångspunkt, påverka koncernens framtida resultat och egna kapital med 0,4 MSEK (3,7). Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer (till exempel valutakurser) förblir oförändrade. För säkring av osäkerheten i mycket sannolika prognostiserade ränteflöden avseende upplåning till rörlig ränta används ränteswappar där Cybercom erhåller rörlig ränta och betalar fast ränta. Valutarisk Risken att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument kan fluktuera när värdet på främmande valutor förändras kallas valutarisk. Cybercom är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen härrör från koncernens försäljning och inköp i utländska valutor. Dessa valutarisker består dels av risk för fluktuationer i värdet av kundfordringar och leverantörsskulder, dels av valutarisken i förväntade och kontrakterade betalningsflöden. Dessa risker benämns transaktionsexponering. Cybercom har som policy att endast säkra befintliga och väl kända valutaflöden, främst vissa kundkontrakt. Cybercom säkrar inga prognostiserade valutaflöden. Cybercom strävar alltid efter att i möjligaste mån matcha intäkter och kostnader i samma valuta. Under 2010 har ett antal mindre kundkontrakt säkrats, vilket haft en positiv effekt på de aktuella affärerna men en synnerligen marginell påverkan på koncernens resultat. Valutarisker återfinns också vid omräkning av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. Cybercom är också utsatt för valutarisker avseende betalningsflöden för lån i utländsk valuta. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för detta är uppfyllda. I koncernens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 2,3 MSEK ( 0,3) i rörelseresultatet och med 2,6 MSEK ( 2,4) bland finansiella poster.

53 Cybercoms transaktionsexponering fördelar sig per balansdagen på följande valutor, belopp i ksek omräknade till balansdagskursen. Valuta Övriga fordringar Övriga skulder Summa Övriga fordringar Leverantörs skulder Övriga skulder Summa SEK AED CHF CNY DKK EEK EUR GBP INR NOK PLN RON SGD USD Summa Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor. Original valuta Kundfordringar Leverantörsskulder Kundfordringar Nettoinvestering Säkrad nettoinvestering Nettoexponering Nettoinvestering Säkrad nettoinvestering Nettoexponering DKK EUR INR PLN RON SGD USD Summa Delar av nettoinvesteringen i EUR säkras genom att Cybercom även har lån i EUR. Det redovisade värdet på lånet den 31 december 2010 var 93,8 MSEK (155,3). En valutakursvinst om 13,0 MSEK (7,3) efter skatt har redovisats i eget kapital i samband med omräkning av lånet till SEK. Avseende säkringsredovisning, se vidare not 1 Redovisningsprinciper. Risken att Cybercoms kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Cybercom har historiskt sett haft mycket låga kreditförluster. Huvuddelen av koncernens kunder är välrenommerade bolag och myndigheter med hög kreditvärdighet. Cybercom har även som policy att kreditkontrollera sina kunder, varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från ett kreditupplysningsföretag. Cybercom gör dock ingen kreditklassificering utifrån detta. Cybercom har fastställda regler för hur osäkra fordringar ska hanteras, nedskrivning av förfallna kundfordringar görs efter individuell bedömning. Cybercoms totala kreditrisksexponering beräknas utifrån Likvida medel, Upparbetad men ej fakturerad tid samt Kundfordringar. Per 31 december 2010 uppgick Cybercoms totala kreditrisksexponering till 358,9 MSEK (503,5). Cybercom definierar sitt förvaltade kapital som eget kapital i koncernen. Det är nödvändigt för Cybercom att ha en robust ekonomisk ställning och god likviditet. Detta ger det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av sysselsatt kapital samt dra nytta av affärsmöjligheter. Förvaltningen av kapitalstrukturen syftar till att skapa balans mellan eget kapital, lånefinansiering och likviditet så att Cybercom säkrar finansiering av verksamheten till en rimlig kapitalkostnad. Cybercoms strävar efter att finansiera tillväxt, normala investeringar och utdelningar till aktieägarna genom att generera ett tillräckligt positivt kassaflöde från den löpande verksamheten.

54 Redovisat värde Redovisat värde Ej förfallna kundfordringar Förfallna 1 30 dagar Förfallna dagar Förfallna >90 dagar Summa Cybercom har inga säkerheter att ta i anspråk för de förfallna kundfordringarna. Koncernen Moderbolaget Operationell leasing Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år Förfaller till betalning senare än fem år Summa Nominella värdet av framtida minimileaseavgifter, avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal fördelar sig enligt tabellen. Koncernen Moderbolaget Operationell leasing Leasingkostnader Leasingintäkter för objekt som vidareuthyres Koncernen Finansiell leasing Ränta Kapitalbelopp Ränta Hyreskontrakt där kontraktstiden går ut under perioden, har uppskattats till liknande villkor. Leasingkontrakt består i allt väsentligt av hyreskontrakt och en mindre andel kontorsmaskiner. Minimileaseavgift Minimileaseavgift Kapitalbelopp Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år Förfaller till betalning senare än fem år Summa Icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal förfaller enligt tabellen. Koncernen Finansiell leasing Variabla avgifter som ingår i periodens resultat Koncernen Moderbolaget Ställda säkerheter I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Företagsinteckningar Aktier Summa ställda säkerheter Krav har framställts gentemot Cybercom Sweden West AB uppgående till cirka 7 MSEK. Till stöd för kraven anförs bland annat väsentligt avtalsbrott, det föreligger dock inget avtal. Kraven är oprecisa och koncernledningens bedömning är, såsom kraven nu har framställts, att dessa är grundlösa. Cybercom Finland har erhållit ett krav från den tidigare ledningen i bolaget men koncernledningen bedömer att kraven saknar grund. I samband med upptagande av lån för förvärv av Plenware och ausystems pantsattes aktierna i de förvärvade bolagen. Enligt avtalet har långivarna rätt att realisera panten om en uppsägningsbar grund (Event of Default) föreligger och överenskommelse ej kan uppnås. Panten kan endast realiseras om en uppsägningsgrund fortfarande är pågående, det vill säga finns vid realiseringstillfället. Koncernmässigt värde av pantsättningen per 31 december 2010 uppgår till 873,6 MSEK (628,2). Därutöver har uttagna företagshypoteksbrev om 83,3 MSEK (35,0) pantsatts för samma ändamål.

55 Inköp och försäljning mellan koncernföretag uppgick till 136,7 MSEK (118,3) och avser i allt väsentligt tjänster. Inköp och försäljning mellan koncernföretag och joint venture uppgick till 18,9 MSEK (13,7). JCE Group är den största aktieägaren i Cybercom med ett aktieinnehav om 35,9 procent (35,9). Till Consafe Logistics, bolag inom JCE Group, har försäljning skett med 0,6 MSEK (0). Ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 3. Moderbolaget Periodiseringsfond, taxering Periodiseringsfond, taxering Periodiseringsfond, taxering Periodiseringsfond, taxering Ackumulerade överavskrivningar Summa Koncernen Moderbolaget Likvida medel Kortfristiga placeringar Kassa och bank Likvida medel Koncernen Moderbolaget Räntor Erhållen ränta Erlagd ränta Räntor, netto Koncernen Moderbolaget Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar Orealiserade kursdifferenser Verkligt värde derivat Nedskrivning aktier i dotterföretag Realisationsresultat 449 Ej erlagd/erhållen ränta Avsättningar Summa I förvärvsbalansräkningen för Plenware Oy ingick skulder för tilläggsköpeskillingar uppgående till ksek för tidigare gjorda förvärv av NSD Consulting Oy och Comprog Oy. Under 2009 justerades dessa tilläggsköpeskillingar och ökade med ksek tack vare stark utveckling av verksamheterna i de förvärvade enheterna ksek reglerades kontant och resterande ksek samt ingående skulden om ksek reglerades genom den kvittningsemission som genomfördes under tredje kvartalet 2009.

56 2007 förvärvade Cybercom ausystems i Sverige, Danmark och Polen från Teleca med cirka 700 anställda. I samband med förvärvet skuldfördes en tilläggsköpeskilling uppgående till ksek. Tilläggsköpeskillingen avser 50 procent av skatteeffekten för avskrivning av inkråmsgoodwill i ett av de förvärvade bolagen. Under 2010 uppgick Telecas del av skatteeffekten till ksek, varvid motsvarande del av skulden betalats till Teleca. Köpeskilling 2010 Tilläggsköpeskilling, kontant betalt Tilläggsköpeskilling, tidigare skuldförd Total köpeskilling Verkligt värde förvärvade nettotillgångar Goodwill Investeringsverksamheten 2010 Kontant reglerad köpeskilling Påverkan på koncernens likvida medel från förvärv Den 17 februari 2010 förvärvade Cybercom Sweden East AB inkråm från SunGard, vilket inkluderade två anställda. Avtalet innebar även att Cybercom övertog förvaltningsansvaret för några av SunGards kunder. Köpeskillingen uppgick till 520 ksek, av vilken 306 ksek betalades kontant och 214 ksek skuldfördes som tilläggsköpeskilling vilken utgår om vissa nivåer på försäljning uppnås. Totala värdet av förvärvade tillgångar och skulder, köpeskilling och påverkan på koncernens likvida medel avseende SunGard var enligt tabellen. Förvärvade nettotillgångar Bokfört värde Verkligt värde Kundrelationer 472 Materiella anläggningstillgångar Förvärvade nettotillgångar Köpeskilling 2010 Kontant betalt 306 Tilläggsköpeskilling, skuldförd 214 Total köpeskilling 520 Verkligt värde förvärvade nettotillgångar -520 Goodwill 0 Investeringsverksamheten 2010 Kontant betalt 306 Påverkan på koncernens likvida medel från förvärv 306 I förvärvsbalansräkningen för Plenware Oy ingick skulder för tilläggsköpeskillingar uppgående till ksek för tidigare gjorda förvärv av NSD Consulting Oy och Comprog Oy. Under 2009 justerades dessa tilläggsköpeskillingar och ökade med ksek tack vare stark utveckling av verksamheterna i de förvärvade enheterna ksek reglerades kontant och resterande ksek samt ingående skulden om ksek reglerades genom den kvittningsemission som genomfördes under tredje kvartalet Köpeskilling 2009 Justerad köpeskilling, kontant betalt Justerad köpeskilling, kvittad Total köpeskilling Verkligt värde förvärvade nettotillgångar Goodwill Investeringsverksamheten 2009 Kontant reglerad köpeskilling Likvida medel i förvärvat dotterföretag Påverkan på koncernens likvida medel från förvärv 6 901

57 Den 1 april 2009 förvärvade Cybercom Plenware Oy inkråm från Teleste, vilket inkluderade 23 anställda. Köpeskillingen uppgick till ksek. Förvärvet betalades med framtida rabatter och upplåtelse av lokal till övriga anställda inom Teleste, vilket beräknades uppgå till ksek. Resterande 547 ksek betalades kontant. Totala värdet av förvärvade tillgångar och skulder, köpeskilling och påverkan på koncernens likvida medel avseende Teleste var enligt tabellen. Förvärvade nettotillgångar Bokfört värde Verkligt värde Kundrelationer Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Kortfristiga skulder Förvärvade nettotillgångar Köpeskilling 2009 Kontant betalt 547 Framtida rabatter, skuldförda Total köpeskilling Verkligt värde förvärvade nettotillgångar Goodwill 0 Investeringsverksamheten 2009 Kontant betalt 547 Likvida medel Påverkan på koncernens likvida medel från förvärv 547 Den 10 april 2008 förvärvade Cybercom Sweden East AB 100 procent av aktiekapitalet i informations- och säkerhetsföretaget Technology Nexus Security AB med 43 medarbetare i Sverige. Cybercom betalade ksek i kontanter. Under 2009 nåddes överenskommelse om tilläggsköpeskilling, vilken uppgick till ksek. Tilläggsköpeskillingen var den sista och var prestationsbaserad. Köpeskilling 2009 Justerad köpeskilling, kontant betald Total köpeskilling Verkligt värde förvärvade nettotillgångar Goodwill Investeringsverksamheten 2009 Kontant betalt Påverkan på koncernens likvida medel från förvärv Nokia som är en av Cybercoms kunder i Finland har under februari 2011 lagt fast en förändrad strategi som bland annat innefattar ett samarbete med Microsoft. Cybercoms verksamhet i Finland påverkas till viss del av Nokias nya strategi. Inga pågående kontrakt avbryts dock utan fortsätter till avtalsslut, vilket i flertalet fall sker under andra kvartalet Nokia stod under 2010 för knappt fyra procent av Cybercoms totala omsättning. Omsättningen relaterad till Nokia förväntas minska under 2011 med måttlig resultatpåverkan för året. Detta har dock motiverat en nedskrivningsprövning då Nokia som kund utgör del av koncernmässigt övervärde hänförligt till kundrelationer vid Cybercoms förvärv av Plenware Oy. Styrelsen har beslutat göra en nedskrivning om 16 MSEK hänförlig till nyss nämnda balanspost. Nedskrivningen är inte kassaflödespåverkande.

58 Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Överkursfond SEK Balanserat resultat SEK Årets resultat SEK Totalt SEK Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: Utdelning SEK I ny räkning överföres SEK Totalt SEK Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Styrelsen lämnar förslag på en utdelning om 0,50 SEK per aktie för verksamhetsåret Den föreslagna utdelningen utgör 2,0 procent av moderbolagets eget kapital och 1,9 procent av koncernens eget kapital. Moderbolagets soliditet uppgår till 73,5 procent före utdelning och 73,1 procent efter utdelning. Koncernens soliditet uppgår till 61,5 procent före utdelning och 61,1 procent efter utdelning. Styrelsen bedömer att utdelning till aktieägarna med föreslaget belopp är försvarlig med hänsyn till de krav på både bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt och möjlighet att göra eventuella nödvändiga investeringar. Resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 28 april 2011 för fastställande. Stockholm den 29 mars 2011 Wigon Thuresson Styrelseordförande Margareta Alestig Johnson Styrelseledamot Roger Bergqvist Styrelseledamot Hampus Ericsson Styrelseledamot Ulf Körner Styrelseledamot Thomas Landberg Styrelseledamot Robin Hammarstedt Arbetstagarrepresentant Henrik P Larsson Arbetstagarrepresentant Patrik Boman VD Vår revisionsberättelse har avlämnats den 29 mars 2011 KPMG AB Anders Malmeby Auktoriserad revisor

59 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Cybercom Group AB (publ.) för år Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen samt förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 29 mars 2011 KPMG AB Anders Malmeby Auktoriserad revisor

60 Cybercom Group AB (publ.) (nedan Cybercom ) är ett publikt svenskt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Nordic. Företaget tillämpar därmed Svensk kod för bolagsstyrning ( Koden ) vilken finns tillgänglig på Kollegiet för svensk bolagsstyrnings webbplats Cybercoms bolagsstyrning regleras bland annat av svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen och av NASDAQ OMX Nordics Regelverk för emittenter samt av övriga för bolaget relevanta regler och förordningar. Bolagsstyrningsrapporten redogör för hur bolagsstyrningen har bedrivits i Cybercom under verksamhetsåret Bolagsstyrningsrapporten är upprättad enligt 6 kap 8 Årsredovisningslagen och ingår inte i förvaltningsberättelsen. STÖRRE AKTIEINNEHAV I bolaget finns två aktieägare med direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, JCE Group AB 35,9 procent och LivförsäkringsAB Skandia (publ.) 12,1 procent. RÖSTRÄTT Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Bolagsordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter, eller om ändring av bolagsordningen. Cybercoms årsstämma 2010 hölls på bolagets huvudkontor på Lindhagensgatan 126 i Stockholm den 21 april. På stämman deltog 21 aktieägare inklusive ombud, vilka representerade drygt 70 procent av rösterna. Cybercoms styrelse och ledning samt företagets revisor var närvarande vid stämman. Årsstämman 2011 kommer att hållas på bolagets huvudkontor på Lindhagensgatan 126 den 28 april. På bolagsstämma i Cybercom motsvarar en aktie en röst. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och som anmält deltagande i tid i enlighet med bestämmelser i bolagsordningen har rätt att delta i stämman och rösta för det totala innehavet av aktier. Vad gäller hur bolagsstämman i Cybercom fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, tillämpar Cybercom Koden, men följer i övrigt tillämpliga bestämmelser i lag och andra författningar. Årsstämman beslutar hur valberedningen ska utses. På Cybercoms årsstämma 2010 utsågs en valberedning bestående av Hampus Ericsson och Erik Sjöström, som representanter för de två röstmässigt största aktieägarna JCE Group AB och Skandia Liv, samt John Örtengren från Sveriges Aktiesparares Riksförbund som representant för de mindre aktieägarna. Vidare utsågs styrelseordföranden Wigon Thuresson att vara sammankallande och medlem i valberedningen, dock utan rösträtt. Enligt årsstämmans beslut ska ordförande i valberedningen vara den ledamot som representerar den till röstetalet största aktieägaren, såvida inte valberedningens ledamöter beslutar annat. Styrelsen har informerats om att Cybercoms valberedning har valt att inte besluta om annan ordförande. Ordförande i valberedningen har således under året varit Hampus Ericsson, trots att denne är styrelseledamot i bolaget. Bolaget avviker därmed från punkt 2.4 i Koden. Valberedningens motivering för detta var att Hampus Ericsson representerar en stor aktieägare samt är väl lämpad att på ett effektivt sätt leda valberedningens arbete för att uppnå bästa resultat för bolagets aktieägare. Enligt årsstämmans beslut gäller vidare att, om en aktieägare som representeras i valberedningen inte längre tillhör de två till röstetalet största aktieägarna under valberedningens mandatperiod, så ska den ledamot som representerar en sådan aktieägare ställa sin plats till förfogande och den aktieägare som tillkommit bland de två till röstetalet största aktieägarna utse ny ledamot. Aktieägare som utsett ledamot i valberedningen äger rätt att entlediga ledamoten och utse ny ledamot. Valberedningen har, i enlighet med årsstämmans beslut, i uppgift att arbeta fram och till årsstämman 2011 presentera förslag till ordförande vid årsstämman, styrelse och styrelseordförande, styrelsearvode uppdelat på ordförande, ledamöter och ersättning för eventuellt utskottsarbete, revisionsarvode samt regler för valberedningen inför årsstämman Valberedningen upprättar en kravprofil och arbetar efter principen att bolagets styrelseledamöter ska ha en för Cybercom relevant kompetensprofil med beaktande av branscherfarenhet, kompetens och internationell erfarenhet. Vidare diskuteras styrelsens storlek och sammansättning. Valberedningen har sedan årsstämman 2010 haft fem protokollförda möten samt kontakt däremellan. Valberedningens förslag, dess motiverade yttrande till föreslagen styrelse samt kompletterande information om föreslagna styrelseledamöter, offentliggörs i samband med kallelsen på bolagets webbplats och presenteras tillsammans med en redogörelse för valberedningens arbete på årsstämman För närvarande finns inte några av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.

61 STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Till styrelsen omvaldes vid årsstämman 2010 ledamöterna Wigon Thuresson, Thomas Landberg, Ulf Körner och Hampus Ericsson. Margareta Alestig Johnson och Roger Bergqvist valdes till nya styrelseledamöter. Lars Persson avböjde omval. Vidare valdes, enligt valberedningens förslag, Wigon Thuresson till styrelsens ordförande. STYRELSENS OBEROENDE Valberedningens bedömning, som delas av styrelsen, av ledamöternas beroendeställning i förhållande till bolaget, bolagsledningen och aktieägarna framgår av tabellen nedan. Som framgår av tabellen uppfyller Cybercom tillämpliga regler om styrelseledamöters oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt bolagets större aktieägare. Utöver styrelsens ledamöter deltar vid styrelsemötena koncernens verkställande direktör och tillika koncernchef Patrik Boman, och koncernens informationsdirektör, tillika styrelsens sekreterare Kristina Cato. Vid specifika agendapunkter även koncernens vice VD Peter Keller-Andreasen och finansdirektör Odd Bolin. Andra tjänstemän i koncernen deltar vid styrelsens sammanträden som föredragande av särskilda frågor när det finns anledning därtill. Styrelsens arbete bedrivs utifrån aktiebolagslagens krav och Svensk kod för bolagsstyrning och övriga för bolaget tillämpliga regler och förordningar samt i enlighet med av styrelsen fastställd arbetsordning. Instruktioner reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, formerna för den ekonomiska rapporteringen, verkställande direktörens uppgifter samt beslutsrätt. Styrelsen fastställer även en informationspolicy som reglerar Cybercoms informationsgivning. Vidare fastställer styrelsen arbetsordningen för revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Översyn av styrelsens arbetsordning, tillhörande instruktioner och informationspolicyn görs årligen. Övriga instruktioner och principer ses över efter behov. Enligt gällande arbetsordning ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år (utöver konstituerande sammanträde efter ordinarie bolagsstämma). På varje ordinarie möte behandlas uppföljning av verksamheten, den ekonomiska situationen samt förvärv, avyttringar och konsolidering. Ett styrelsemöte ägnas huvudsakligen åt strategi och ett åt affärsplan och budget. Ordföranden leder styrelsens arbete. Ordföranden följer verksamheten i dialog med verkställande direktören och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden är även delaktig i utvärdering av och utvecklingsfrågor för koncernens ledande befattningshavare. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor. Under 2010 har styrelsen sammanträtt nio gånger (varav en gång per capsulam) utöver konstituerande styrelsemöte efter årsstämman. Under 2010 har styrelsens arbete koncentrerats till att optimera organisationsstrukturen och lönsamheten i bolaget. Vidare har styrelsen fokuserat på att stärka bolagets finansiella situation och tydliggöra bolagets strategiska positionering. Under året har även dotterföretagschefer och andra ledande befattningshavare presenterat och diskuterat sina ansvarsområden med styrelsen. Styrelsen har under 2010 inte träffat revisorn utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen. Bolaget avviker därmed från punkt 7.5 i Koden av vilken framgår att styrelsen minst en gång per år ska träffa revisorn utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen. Styrelsen har vid flertalet tillfällen under 2010 haft kontakt med revisorn och tack vare det tillfredsställande utbytet av information vid dessa möten har styrelsen valt att inte ha ett möte enbart mellan styrelsen och revisorn, exklusive verkställande direktören och annan person från bolagsledningen. Extern utvärdering av styrelsens, liksom av den verkställande direktörens, arbete 2010 har genomförts genom en systematisk och strukturerad process som bland annat syftar till att få fram ett bra underlag för styrelsens eget utvecklingsarbete. Styrelsen har även vid ett särskilt styrelsemöte behandlat utvärderingen av verkställande direktörens arbete varvid ingen från bolagsledningen närvarade. Valberedningen informeras om resultatet av utvärderingen av styrelsens arbete. Namn Oberoende Styrelsemöte Ersättningsutskott Wigon Thuresson Ja 100% 100% Thomas Landberg Ja 100% 100% Lars Persson 1 Ja 67% Ulf Körner Ja 100% Hampus Ericsson 2 Nej 100% 100% Margareta Alestig Johnson 3 Nej 100% Roger Bergqvist 4 Ja 100% Robin Hammarstedt, arbetstagarrepresentant Henrik P Larsson, 4 arbetstagarrepresentant Alexandra Trpkoska, 1 arbetstagarrepresentant ¹ Styrelseledamot till och med april ² Beroende i förhållande till bolagets större aktieägare. ³ Styrelseledamot från och med april Beroende i förhållande till bolagets större aktieägare. 4 Styrelseledamot från och med april Nej 89% Nej 100% Nej 100% STYRELSENS ARBETE I UTSKOTT Revisionsutskott Revisionsutskottet inrättades efter beslut av styrelsen i april Revisionsutskottet sammanträder vanligen i anslutning till offentliggörande av finansiella rapporter samt därutöver, i förekommande fall, i anslutning till ordinarie styrelsemöten. Utskottet har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs, samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisorer upprätthålls enligt av styrelsen antagna instruktioner för detta arbete. Revisionsutskottet skall också tillse att det finns en ändamålsenlig kommunikation med bolagets revisorer.

62 Revisionsutskottet är ett förberedande organ. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen, som fattar eventuella beslut föranledda av revisionsutskottets arbete. Revisionsutskottets möten protokollförs och protokollen tillhandahålls styrelsen. Revisionsutskottet har sedan det tillsattes bestått av styrelseledamöterna Thomas Landberg (ordförande) och Margareta Alestig Johnson. Bolaget avviker därmed från punkt 7.3 i Koden, av vilken det framgår att revisionsutskottet ska bestå av minst tre ledamöter. Styrelsen, som utser utskottets medlemmar, bestämde dock att dessa personer var mest lämpade att utgöra bolagets revisionsutskott för 2010/11 med beaktande av erfarenhet, intresse och kompetens. Koncernens finansdirektör, koncernens chefjurist tillika revisionsutskottets sekreterare, koncernens internrevisor samt koncernredovisningschefen deltar vid revisionsutskottets sammanträden. Revisionsutskottet sammanträdde fyra gånger under 2010 och samtliga medlemmar var närvarande vid mötena. Cybercoms externa revisorer deltog vid tre av revisionsutskottets möten. Ersättningsutskott Cybercoms ersättningsutskott tillsätts av styrelsen. Ersättningsutskottet arbetar med principer för lönesättning och övriga anställningsvillkor för Cybercoms verkställande direktör, vice VD och koncernledning. Ersättningsutskottet arbetar för att ge bästa möjliga förutsättningar för att förmånsfrågor får en allsidig och väl genomtänkt behandling. I utskottet ingår Wigon Thuresson, Thomas Landberg och Hampus Ericsson. Ersättningsutskottet har sammanträtt en gång sedan årsstämman Utskott för fastprisåtaganden Utskottet har till uppgift att kvalitetssäkra och godkänna offerter för större kunduppdrag. I utskottet ingår Thomas Landberg och Margareta Alestig Johnson. Utskottet sammanträder vid behov. Under 2010 har utskottet sammanträtt en gång.

63 Wigon Thuresson (född 1942) Ordförande sedan 2007 Utbildning: Ekonom (politices magister) Tidigare uppdrag: Verkställande direktör och koncernchef i Sweco AB, VD i Hexagon, Fabege, Sandblom & Stohne Spetskompetens: Konsultverksamhet, företagsförvärv och tillväxtsatsningar Aktieinnehav: Margareta Alestig Johnson (född 1961) Ledamot sedan 2010 Ledamot i Revisionsutskottet CFO för JCE Group AB Utbildning: Civilekonom Andra uppdrag: Styrelseledamot i Green Cargo AB och i flera bolag inom JCE Group koncernen Tidigare uppdrag: CFO och administrativ chef för Broström AB och Swisslog AB Spetskompetens: Redovisning och finans Aktieinnehav: 0 Roger Bergqvist (född 1948) Ledamot sedan 2010 Senior Advisor Utbildning: Marknadsekonom Andra uppdrag: Styrelseledamot i BE Group AB, Proact IT Group AB och Stockholm Byggplåt AB Tidigare uppdrag: Verksam inom Bergman & Bevingkoncernen på olika befattningar och efter noteringen av Addtech AB var han VD och koncernchef för bolaget fram till VD för Teleinstrument och verksam inom ABB. Spetskompetens: Internationellt företagande samt strategioch organisationsutveckling Aktieinnehav: Ulf Körner (född 1946) Ledamot sedan 2005 Professor vid Lunds Tekniska Högskola Utbildning: Doktorsexamen i kommunikationssystem Andra uppdrag: Styrelseledamot i EAB (Equality of Access Board inom TeliaSonera), samt bolagsman i Tevi Konsult Handelsbolag Tidigare uppdrag: Styrelseledamot i Post och Telestyrelsen, Statens Telenämnd, Doro AB, Cale Access AB, Consafe IT AB, Consafe Infotech AB, Cale Group AB samt Labs2 AB, styrelseordförande i Upgrade Communication AB Spetskompetens: Telekombranschen Aktieinnehav: Hampus Ericsson (född 1972) Ledamot sedan 2009 Verkställande direktör för JCE Group AB Utbildning: Master of Science, Handelshögskolan i Göteborg, B.A. International Business vid Johnson & Wales University (USA) Andra uppdrag: Ordförande i Consafe Logistics Holding AB, styrelseledamot i BRUKS Holding AB, Burntisland Fabrications Ltd, Consafe Invest AB, JCE Group AB och Green Circle Bioenergy Inc. Tidigare uppdrag: Consafe Offshore AB samt Enskilda Securities Spetskompetens: Finansiering, M&A och affärsutveckling Aktieinnehav: 0 (Indirekt via juridisk person aktier) Thomas Landberg (född 1950) Ledamot sedan 2007 Ordförande i Revisionsutskottet Senior Advisor Utbildning: Data- och elektroingenjör. Managementutbildning från CEDEP/INSEAD och Duke University. Andra uppdrag: Ledamot i Smarteq AB (publ.) Tidigare uppdrag: VD Unisys AB, VD NCR Sweden, VD AT&T Nordic AB, CEO Pricer AB (publ.), VD Ericsson Business Consulting AB,VP Ericsson Inc., VP Ericsson Ltd. Tidigare styrelseuppdrag: Unisys AB, Pricer AB (publ.), AT&T Nordic AB, Intactix Inc., CTIA WIC, Edgecom Inc., Ericsson Services Ltd. Spetskompetens: Internationell strategi & affärsutveckling inom IT- & Telekombranschen Aktieinnehav: 0 Robin Hammarstedt (född 1970) Arbetstagarrepresentant sedan 2008 Konsult på Cybercom Sweden AB Utbildning: PTKs bolagsstyrelseutbildning, ekonomisk högskoleutbildning Tidigare uppdrag: Personalrepresentant i Teleca Networks AB Aktieinnehav: 0 Henrik P Larsson (född 1978) Arbetstagarrepresentant sedan 2010 (suppleant sedan 2009) Konsult på Cybercom Sweden AB Utbildning: PTKs bolagsstyrelseutbildning, Dataingenjör och Tek. Mag. i Projektledning, båda vid Högskolan i Jönköping Tidigare uppdrag: Mandator AB arbetstagarrepresentant i styrelsen Aktieinnehav: 0

64 Styrelsen utser verkställande direktör och koncernchef. Den verkställande direktören och koncernchefen leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i koncernledningen. Denna består, förutom av verkställande direktören, av bolagets vice verkställande direktör, bolagets finansdirektör och bolagets informationsdirektör. Koncernledningen deltar i regelbundna verksamhetsgenomgångar under verkställande direktörens ledning. Patrik Boman (född 1964) VD och koncernchef Anställd sedan: 2007 Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet Tidigare erfarenhet: HiQ, AT&T-Unisource, Telia Finans AB, Telia AB Innehav i Cybercom: aktier Peter Keller-Andreasen (född 1956) Vice VD och VD i Cybercom Sweden AB Anställd sedan: 2001 Utbildning: Elektroingenjör, Danmarks Tekniske Universitet Tidigare erfarenhet: TietoEnator A/S, Digital A/S Innehav i Cybercom: aktier Odd Bolin (född 1963) Finansdirektör Anställd sedan: 2009 Utbildning: Civilingenjör och teknologie doktor, Kungliga Tekniska högskolan Tidigare erfarenhet: Ceres Corporate Advisors, Hagströmer & Qviberg Fondkommission Innehav i Cybercom: aktier Kristina Cato (född 1968) Informationsdirektör och ansvarig för IR Anställd sedan: 1999 Utbildning: Filosofie Magisterexamen, Uppsala universitetet Tidigare erfarenhet: Universitetssjukhuset i Linköping Innehav i Cybercom: aktier Revisionsbolag, valt på årsstämman 2008 på fyra år, är KPMG AB med auktoriserade revisorn Anders Malmeby som huvudansvarig revisor. Revisorerna har till uppgift att å aktieägarnas vägnar granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna rapporterar löpande till styrelsen. Revisionsarvodet framgår av not 4.

65 Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en del av den totala interna kontrollen inom Cybercom och en del av Cybercoms bolagsstyrning. I enlighet med årsredovisningslagen innehåller Cybercoms bolagsstyrningsrapport en beskrivning av bolagets system för intern kontroll och riskhantering. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av bokslutskommunikéer, delårsrapporter och årsredovisning. Den interna kontrollen syftar även till att säkerställa att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag. KONTROLLMILJÖ Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Kontrollmiljön avseende den finansiella rapporteringen bygger på en tydlig fördelning av roller och ansvar i organisationen, fastställda och kommunicerade beslutsvägar, instruktioner beträffande befogenhet och ansvar samt redovisnings- och rapporteringsinstruktioner. Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning. Styrelsen har vidare utsett ett revisionsutskott som har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisorer upprätthålls. Styrelsen har även upprättat en instruktion till verkställande direktören. Cybercom har en internrevisor som rapporterar till koncernens verkställande direktör och revisionsutskottet. Internrevisorn arbetar med att granska hur den interna kontrollen fungerar. Interna styrdokument för den finansiella rapporteringen utgörs framförallt av koncernens Accounting Principles, som definierar koncernens redovisningsregler, koncernens Definitions of Accounts, som anger hur koncernens kontoplan skall användas samt koncernens Reporting Instructions, som definierar koncernens rapporteringsregler. Tillsammans lägger dessa dokument grunden till en korrekt och enhetlig finansiell rapportering. RISKBEDÖMNING Cybercoms riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen syftar till att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag. Riskbedömningen resulterar i en överblick över de risker som kan påverka koncernens möjlighet att uppfylla de grundläggande kraven på den externa finansiella rapporteringen. Riskbedömningen uppdateras årligen och behandlas i revisionsutskottet. KONTROLLAKTIVITET I koncernen finns en attestordning som tydligt reglerar vilka befogenheter som finns på varje nivå i organisationen. I enlighet med attestordningen skall exempelvis offerter av viss storlek alltid behandlas av styrelsens fastprisutskott. I bolagets affärsprocesser ingår kontroller avseende godkännande och redovisning av affärstransaktioner. I boksluts- och rapporteringsprocessen finns kontroller, bland annat vad gäller redovisning, värdering och upplysningskrav samt beträffande tillämpningen av väsentliga redovisningsprinciper och uppskattningar i såväl enskilda dotterföretag som på koncernnivå. Ledningen i respektive dotterföretag planerar, utvärderar och analyserar sina egna bolags verksamhet. Verkställande direktören samt ekonomichefen i samtliga dotterföretag bekräftar varje månad skriftligt att de efterlever koncernens interna styrdokument avseende finansiell rapportering. Tillsammans med den analys som görs på koncernnivå bidrar detta till att se till att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga fel. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Information om interna styrdokument för den finansiella rapporteringen finns tillgängliga för alla berörda medarbetare på Cybercoms intranät. Information och utbildning avseende de interna styrdokumenten sker även genom årligen återkommande CFO konferenser. Under 2010 har två konferenser genomförts. Internrevisorn har en löpande dialog med revisionsutskottet vad gäller resultatet av genomförda revisioner. Revisionsutskottets arbete rapporteras fortlöpande till styrelsen. För extern kommunikation av finansiella rapporter finns särskilda riktlinjer som säkerställer att bolaget lever upp till de högt ställda kraven på korrekt information. UPPFÖLJNING Uppföljning för att säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker av styrelsen, revisionsutskottet, verkställande direktören, koncernledningen, internrevisorn och av koncernens bolag. Uppföljning inbegriper bland annat genomgång av varje bolags månatliga finansiella rapporter mot budget och mål. Internrevisorn arbetar efter en årlig plan som upprättas av koncernens verkställande direktör och godkänns av styrelsen. Planen tar sin utgångspunkt i en riskbedömning och omfattar prioriterade bolag. Bolagets process för finansiell rapportering utvärderas årligen av styrelsen. Stockholm den 29 mars 2011 Styrelsen i Cybercom

66 Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010 på sidorna och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget. Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Stockholm den 29 mars 2011 KPMG AB Anders Malmeby Auktoriserad revisor

67 Cybercom håller ordinarie årsstämma den 28 april 2011 klockan i bolagets lokaler i Stockholm, Lindhagensgatan 126. Kallelse till stämman offentliggörs senast fyra veckor innan detta datum på bolagets hemsida och genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och i Dagens Industri. Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska: dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken den 20 april 2011, dels anmäla sig, och det antal biträden som aktieägare önskar medta, till bolagets huvudkontor senast den 20 april 2011 klockan aktierna i eget namn. Sådan omregistrering måste vara verkställd hos Euroclear Sweden AB i god tid före den 20 april. Anmälan om deltagande kan ske via: telefon: hemsida: skriftligen (märk kuvertet Anmälan årsstämma ) till: Cybercom Group AB Box Stockholm Oavsett registreringssätt, uppge namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer, antal biträden samt aktieinnehav. Välkommen! Aktieägare som har sina aktier förvaltningsregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste, för att äga rätt att delta i årsstämman, begära tillfällig inregistrering av Delårsrapport januari mars april 2011 kl Årsstämma april 2011 kl Delårsrapport januari juni juli 2011 kl Delårsrapport januari september oktober 2011 kl Bokslutskommuniké februari 2012 kl Namn Företag Ort Johanna Ahlqvist Enskilda Securities Stockholm Daniel Djurberg Nordea Bank AB Stockholm Anders Hillerborg ABG Sundal Collier Stockholm David Jacobsson E Öhman J:or Fondkommission Stockholm Andreas Joelsson Enskilda Securities Stockholm Mikael Laséen Ålandsbanken Stockholm Christian Lee Redeye AB Stockholm Viktor Lindeberg Carnegie Stockholm Peter Trigarszky Danske Bank, Danske Equities Stockholm Charlotte Widmark D. Carnegie & Co Stockholm Stefan Wård Handelsbanken Capital Markets Stockholm Informationsdirektör och ansvarig för IR Kristina Cato Telefon: E-post: Box Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 126, Stockholm Växel: Fax: E-post:

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Koncernrapport 14 augusti 2015 Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade med 4%

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2004 FÖR CYBERCOM GROUP

DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2004 FÖR CYBERCOM GROUP DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS FÖR CYBERCOM GROUP Stark tillväxt åter lönsamt Omsättningen ökade med 28% till 103,2 MSEK (80,6) Resultatet efter skatt ökade till 0,6 MSEK (1,3) Resultat per aktie ökade till

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010)

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010) Göteborg 2010-10-15 Delårsrapport perioden januari-september 2010 Kvartal 3 (juli september) ) 2010 Omsättningen ökade med 73 procent till 7,6 (4,4) Mkr Rörelseresultatet (EBIT) ökade med 1,2 Mkr och uppgick

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

+23% 15,0% Positiv. 23% omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Q1 2015

+23% 15,0% Positiv. 23% omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Q1 2015 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 Koncernrapport 12 maj 2015 23% omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet JANUARI - MARS (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade 23% till

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009. Viktiga händelser under helåret 2009. Viktiga händelser efter rapportperioden

Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009. Viktiga händelser under helåret 2009. Viktiga händelser efter rapportperioden Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009 Koncernens nettoomsättning för perioden uppgick till 3,7 (-) MSEK Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar för perioden uppgick

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL Pressinformation den 8 maj Poolia Professionals Under första kvartalet har ett förvärv av rekryteringsbolaget Nilesco Search stärkt vårt fokus på kvalificerade

Läs mer

JLT Delårsrapport jan juni 15

JLT Delårsrapport jan juni 15 JLT Delårsrapport jan juni 15 Rörelseresultat 2,4 MSEK (2,7) Omsättning 43,7 MSEK (34,6) Bruttomarginal 45,7 procent (34,9) Resultat efter skatt 2,0 MSEK (2,0) Kommentarer från VD Uppstarten av JLT:s USA-bolag

Läs mer

Ökad omsättning och förbättrat resultat

Ökad omsättning och förbättrat resultat Nolato delårsrapport 1 januari 31 mars 26, sid 1 av 8 Nolato AB (publ) delårsrapport tre månader 26 Ökad omsättning och förbättrat resultat Koncernens omsättning ökade med 9 % till 594 Mkr (543) Stark

Läs mer

Delårsrapport kvartal 2 2014

Delårsrapport kvartal 2 2014 Delårsrapport kvartal 2 2014 Första halvåret 2014 Nettoomsättningen uppgick till 18,6 MSEK (10,4) Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK (-2,1) Resultatet efter skatt blev 1,0 MSEK (-2,1) Resultatet efter

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport Q1 2013 Smarteqs affärsidé är att sälja och utveckla antennsystem för ökad tillgänglighet, effektivitet

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Positiv resultatutveckling och rekommendation till aktieutdelning Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2007

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2007 1 av 8 DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2007 Starkt tredje kvartal med ökad omsättning och rörelseresultat Omsättningen tredje kvartalet ökade med 50% och uppgick till 217,3 MSEK (144,9). Rörelseresultatet

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL Pressinformation den 14 augusti Poolia AB Vid extra bolagsstämma efter periodens slut fattades beslut om inlösen av aktier. Därmed överförs 137,0 MSEK till

Läs mer

Seamless Delårsrapport januari-mars 2007

Seamless Delårsrapport januari-mars 2007 Seamless Delårsrapport januari-mars 2007 Seamless Distribution AB (publ) Dalagatan 100, 113 43 Stockholm Telefon: 08-564 878 00 www.seamless.se Organisationsnummer: 556610-2660 JANUARI TILL MARS 2007 3

Läs mer

Delårsrapport: Januari Juni 2011

Delårsrapport: Januari Juni 2011 Delårsrapport: Januari Juni 1 Omsättningen ökade till 52,9 MSEK (36,7) Resultat efter skatt -1,2 MSEK (-2,9) Fortsatt ökad orderingång 59,7 MSEK (50,5) Positiv trend i andra kvartalet o Omsättning 30 MSEK

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer

Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30

Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30 Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30 Online Brands Nordic AB (publ) 73 % ökning i e-handeln driver försäljningstillväxt Sammanfattning första kvartalet 2015 Omsättningstillväxten är 14 %, försäljningen

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ)

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Medcore AB (Publ) Org.nr 556470-2065 Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Januari mars 2010 Nettoomsättningen uppgick till 14,9 (12,4) MSEK +20% EBITDA 0,6 (0,2) MSEK Resultat efter skatt uppgick till

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan - Mars 2007 (jämfört med första kvartalet 2006) Nettoomsättningen ökade med 90% till 27,0 MSEK (14,2) Rörelseresultatet ökade

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2015

Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport januari juni 2015 Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster och ser

Läs mer

Mekonomen Group. Januari - mars 2014. 8 maj 2014

Mekonomen Group. Januari - mars 2014. 8 maj 2014 Mekonomen Group Januari - mars 2014 8 maj 2014 Första kvartalet 2014 Intäkter: 1 441 MSEK (1405) EBITA: 133 MSEK (129) EBITA-marginal: 9 procent (9) Rörelseresultat: 103 MSEK (103) Rörelsemarginal: 7 procent

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Januari juni 2006 jämfört med samma period 2005 Stark kundtillväxt och förstärkt position på den svenska marknaden. Den norska

Läs mer

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014 New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014 SEX MÅNADER SEX MÅNADER Q2 Q2 2014 2013 2014 2013 Nettoomsättning, ksek 136 007 109 955 74 935 58 928 Bruttoresultat, ksek 87 889 75 682 48

Läs mer

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000 1 SECO TOOLS AB Bokslutskommuniké 2000 Årets rörelseresultat är det bästa i Secos historia, 778 MSEK (572). Efterfrågetrenden i Europa fortsatt positiv, men successiv avmattning i USA. Satsningar i Asien

Läs mer

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november Poolia AB Poolia har halverat förlusttakten från föregående år. Det förbättrade rörelseresultatet visar att koncernens

Läs mer

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002 Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september Resultatet efter finansiella poster blev 256 (411) I föregående års resultat ingick reavinster från avyttring av affärsområde Handel med 170

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Delårsrapport perioden januari mars 2007. Diadrom Holding AB (publ) Första kvartalet 2007. Perioden i sammandrag. Affärsområdet Diagnostik

Delårsrapport perioden januari mars 2007. Diadrom Holding AB (publ) Första kvartalet 2007. Perioden i sammandrag. Affärsområdet Diagnostik Göteborg 2007-05-21 Delårsrapport perioden januari mars 2007 Första kvartalet 2007 Omsättningen under de första tre månaderna 2007 ökade med 61 procent till 7,4 (4,6) Mkr, en ökning med 2,8 Mkr. Rörelseresultatet

Läs mer

Rekordår för Poolia högsta intäkterna och lönsamheten någonsin

Rekordår för Poolia högsta intäkterna och lönsamheten någonsin Rekordår för Poolia högsta intäkterna och lönsamheten någonsin Koncernens intäkter 2006 uppgick till 1 221,1 MSEK. Marknadsutvecklingen har varit god på samtliga marknader där Poolia är verksamt och samtliga

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 Januari Mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,5 (-0,6) MSEK. Resultat

Läs mer

Mekonomen Group. Januari - juni 2013. 27 augusti 2013

Mekonomen Group. Januari - juni 2013. 27 augusti 2013 Mekonomen Group Januari - juni 2013 27 augusti 2013 Andra kvartalet 2013 Intäkter: 1 591 MSEK (1 341) Försäljningen i jämförbara enheter ökade med 5 procent EBITA: 195 MSEK (154) EBITA-marginal: 12 procent

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

Delårsrapport 2013-07-01 2013-09-30

Delårsrapport 2013-07-01 2013-09-30 Delårsrapport 2013-07-01 2013-09-30 VD-rekrytering klar Sammanfattning tredje kvartalet 2013 Tillväxt på 13 % i Bolaget under tredje kvartalet. Tillväxten kommer från förvärvet Watchonwatch.com. Hedbergs

Läs mer

FORTSATT TILLVÄXT MED STARK RESULTATUTVECKLING

FORTSATT TILLVÄXT MED STARK RESULTATUTVECKLING DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER FÖR CYBERCOM GROUP FORTSATT TILLVÄXT MED STARK RESULTATUTVECKLING Delårsrapport januari september Omsättningen ökar med 18%, till 342,7 MSEK (291,4) Resultatet efter skatt

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Delårsrapport 3 för perioden 1 juli 30 september 2011

Delårsrapport 3 för perioden 1 juli 30 september 2011 Stockholm den 16 november Delårsrapport för perioden 1 juli - 30 september Samtliga belopp i rapporten avser koncernen och anges i svenska kronor, om inte annat anges. Beloppen inom parentes avser motsvarande

Läs mer

Delårsrapport perioden januari mars 2008. Diadrom Holding AB (publ) Kvartal 1, 2008. Perioden i sammandrag (januari mars 2008)

Delårsrapport perioden januari mars 2008. Diadrom Holding AB (publ) Kvartal 1, 2008. Perioden i sammandrag (januari mars 2008) Göteborg 2008-04-25 Delårsrapport perioden januari mars 2008 Kvartal 1, 2008 Omsättningen ökade med 7 procent till 7,9 (7,4) Mkr, en ökning med 0,5 Mkr. Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 1,9 (2,7)

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.)

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Organisations nr. 556718-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ)

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ) 1 (13) Informationen lämnades för offentliggörande den 16 maj 2012 kl. 12.00. Keynote Media Groups Certified Adviser på First North är Remium AB. Tel. +46 8 454 32 00, ca@remium.com DELÅRSRAPPORT 1 januari

Läs mer

Delårsrapport 1 JANUARI 31 MARS. Omsättningen för perioden uppgick till 21,3 miljoner kronor (23,7).

Delårsrapport 1 JANUARI 31 MARS. Omsättningen för perioden uppgick till 21,3 miljoner kronor (23,7). Delårsrapport 2008 1 JANUARI 31 MARS Omsättningen för perioden uppgick till 21,3 miljoner kronor (23,7). Resultatet (EBITA) för perioden uppgick till 2,4 miljoner kronor (2,7). Detta motsvarar en rörelsemarginal

Läs mer

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007 VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007 Fortsatt lönsam tillväxt utökade satsningar i Tyskland och Storbritannien Under andra kvartalet uppgick Pooliakoncernens intäkter

Läs mer

Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt

Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt Hexatronic Scandinavia AB (publ) Bokslutskommunike 1 september 2009 till 31 augusti 2010 Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt På grund av flera förseningar i projekt har försäljningen minskat

Läs mer

WIP, Wireless Independent Provider AB (publ).

WIP, Wireless Independent Provider AB (publ). .. WIP utvecklar, producerar, integrerar samt licensierar och supporterar produkterna DynApp och SecureDynApp. Mer information om WIP, kunder, produkter och projekt finns på bolagets hemsida: www.wip.se

Läs mer

1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - mars år 2007 * Kvartalet visade en stark tillväxt. Nettoomsättningen ökade med 11 procent i fast valuta och 6 procent i SEK till 1 508 MSEK (1 416). * Rörelseresultatet

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS

HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS Kvartalet oktober -- december 2014/2015 -Nettoomsättningen uppgick till ksek 12 826 (11 958) -Rörelseresultatet uppgick till ksek 1 355 (1 566) -Rörelseresultat efter

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Karlskrona, 2 februari 2015 WIP, Wireless Independent Provider AB (Publ) Bokslutskommuniké 2014 WIP, Wireless Independent Provider AB (Publ). WIP är ett svenskt säkerhets- och teknikutvecklingsföretag,

Läs mer

Kvartalsrapport januari-mars 2010 januari mars 2010

Kvartalsrapport januari-mars 2010 januari mars 2010 Kvartalsrapport januari-mars 2010 januari mars 2010 Free2move laddar för kraftig expansion Nettointäkterna Q1 uppgick till 2,5 MSEK Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK Orderstock 14,2 MSEK 2,5 2 1,5

Läs mer

Mekonomen. Mekonomen. Januari - december 2012. 14 februari 2013

Mekonomen. Mekonomen. Januari - december 2012. 14 februari 2013 Mekonomen Mekonomen Januari - december 2012 14 februari 2013 Fjärde kvartalet 2012 Intäkter: 1 556 MSEK (1 088) Rörelseresultat: 125 MSEK (104) Rörelsemarginal: 8 procent (10) Resultat efter finansiella

Läs mer

Delårsrapport januari-mars 2003 för Cyber Com Consulting Group Scandinavia AB (publ) org.nr 556544-6522

Delårsrapport januari-mars 2003 för Cyber Com Consulting Group Scandinavia AB (publ) org.nr 556544-6522 Delårsrapport januarimars för Cyber Com Consulting Group Scandinavia AB (publ) org.nr 5565446522 Omsättningen uppgick till 80,6 MSEK Rörelseresultatet före goodwill uppgick till 3,3 MSEK eller 4,1% Strategiskt

Läs mer

Resultat per aktie, SEK 0,03 0,05-27% 0,22 0,26-16%

Resultat per aktie, SEK 0,03 0,05-27% 0,22 0,26-16% Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2011 Koncernrapport 17 februari 2012 Svagare resultat men starkt kassaflöde och höjd utdelning OKTOBER - DECEMBER (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen

Läs mer

Mabi Rent AB (publ.) Bokslutskommuniké 2012

Mabi Rent AB (publ.) Bokslutskommuniké 2012 Mabi Rent AB (publ.) Bokslutskommuniké 2012 Nettoomsättning under 2012 för Mabi Rent AB var 235 263 TKR (151 802), en ökning med 65% jämfört med 2011. Resultat efter finansiella poster var 3 298 TKR (6

Läs mer

Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31

Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31 Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31 117 % tillväxt i e-handel Sammanfattning första kvartalet 2012 Tillväxt på 117 % i e-handeln i Hedbergs Guld & Silver under första kvartalet. Total tillväxt i Hedbergs

Läs mer

Kommentar från Verkställande Direktören. Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008. Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Kommentar från Verkställande Direktören. Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008. Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan Mar 2008 jämfört med Jan Mar 2007 Nettoomsättningen för kvartalet uppgick till 15,6 MSEK (27,0) Rörelseresultatet

Läs mer

Ökad omsättning med bra rörelseresultat. Perioden januari - mars. Vd:s kommentar. Januari mars 2015

Ökad omsättning med bra rörelseresultat. Perioden januari - mars. Vd:s kommentar. Januari mars 2015 Ökad omsättning med bra rörelseresultat Perioden januari - mars Omsättningen uppgick till 84,1 MSEK (76,8), vilket motsvarar en tillväxt om 9,4 % (23,4) Rörelseresultatet uppgick till 8,6 MSEK (8,2) vilket

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

Delårsrapport januari-september 2001 för Cyber Com Consulting Group Scandinavia AB (publ) org.nr 556544-6522

Delårsrapport januari-september 2001 för Cyber Com Consulting Group Scandinavia AB (publ) org.nr 556544-6522 Delårsrapport januariseptember för Cyber Com Consulting Group Scandinavia AB (publ) org.nr 5565446522 Omsättning och rörelseresultat före goodwill uppgick för tredje kvartalet till 85,8 MSEK respektive

Läs mer

Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög.

Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög. Hexatronic Scandinavia AB (publ) Kvartalsrapport 1 för perioden 1 september 2010 till 30 november 2010 Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög. Försäljningsansträngningar inom båda bolagets

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 46 procent till 20,8 (14,2) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 59 procent till 6,8

Läs mer

Cyber Com Consulting Group Scandinavia AB (publ)

Cyber Com Consulting Group Scandinavia AB (publ) D E L Å R S R A P P O R T för perioden 1 januari - 30 juni 1999 Perioden i sammandrag Omsättningen ökade med 131 % till 89,8 MSEK från 38,8 MSEK föregående år Resultatet efter finansnetto uppgick till

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009 Fortsatt god tillväxt Andra kvartalet Intäkterna ökade med 33 procent till 19,1 (14,3) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 63 procent till 5,5 (3,4) MSEK.

Läs mer

Delårsrapport. Perioden 2011-07-01 2011-09-30. Cinnober Financial Technology AB Org nr 556548-9654

Delårsrapport. Perioden 2011-07-01 2011-09-30. Cinnober Financial Technology AB Org nr 556548-9654 Delårsrapport Perioden 2011-07-01 2011-09-30 Cinnober Financial Technology AB Org nr 556548-9654 Nettomsättning för perioden uppgick till 44,7 MSEK (73,7 MSEK) Resultat före skatt för perioden uppgick

Läs mer

Header Compression Sweden Holding AB (publ) DELÅRSRAPPORT Januari juni 2011

Header Compression Sweden Holding AB (publ) DELÅRSRAPPORT Januari juni 2011 Header Compression Sweden Holding AB (publ) DELÅRSRAPPORT Januari juni Header Compression Sweden Holding AB (publ) Delårsrapport januarijuni Header Compression Sweden Holding AB (publ) DELÅRSRAPPORT Januari

Läs mer

Mertiva DELÅRSRAPPORT. Mertiva AB (publ), Org nr 556530-1420 september 2014 februari 2015

Mertiva DELÅRSRAPPORT. Mertiva AB (publ), Org nr 556530-1420 september 2014 februari 2015 DELÅRSRAPPORT AB (publ), Org nr 556530-1420 september 2014 februari 2015 Perioden 1 september 2014 28 februari 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK Rörelseresultatet uppgick till - 0,4 (-

Läs mer

Kvartalsrapport 1 2015-01-01 2015-03-31. Rootfruit Scandinavia AB 556717-1185 (ROOT)

Kvartalsrapport 1 2015-01-01 2015-03-31. Rootfruit Scandinavia AB 556717-1185 (ROOT) Kvartalsrapport 1 2015-01-01 2015-03-31 Rootfruit Scandinavia AB 556717-1185 (ROOT) 7 april 2015 Styrelsen för Rootfruit Scandinavia AB Rootfruit Scandinavia AB utvecklar, tillverkar och säljer premiumchips

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

NEXTLINK AB (publ) Resultat per aktie uppgick till 0,76 (-11,38) SEK. Samarbete med Dangaard Telecom avseende Bluespoon AX

NEXTLINK AB (publ) Resultat per aktie uppgick till 0,76 (-11,38) SEK. Samarbete med Dangaard Telecom avseende Bluespoon AX NEXTLINK AB (publ) Bokslutskommuniké 2004 Omsättningen uppgick till 19,1 (23,7) MSEK Resultatet efter skatt blev 5,3 (-4,9) MSEK Resultat per aktie uppgick till 0,76 (-11,38) SEK Samarbete med Dangaard

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 31 MARS 2012

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 31 MARS 2012 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 31 MARS 2012 Oförändrat kundflöde och minskande beståndsintäkter Första kvartalet Intäkterna minskade totalt med 10 procent till 18,9 (20,9) MSEK. Rörelseresultatet

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 Stark start på året! > Intäkterna ökade med 41 procent till 18,1 (12,9) MSEK. > Rörelseresultatet ökade med 129 procent till 4,8 (2,1) MSEK. > Resultat

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR FENIX OUTDOOR AB (publ) 2009-01-01 2009-12-31

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR FENIX OUTDOOR AB (publ) 2009-01-01 2009-12-31 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR FENIX OUTDOOR AB (publ) 20090101 20091231 Koncernens nettoomsättning uppgick till 1 114,2 (961,1) MSEK, en ökning med 16%. Koncernens rörelseresultat uppgick till 171,7 (135,5) MSEK,

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29 PRESSMEDDELANDE www.billerud.com 2005-03-29 Effekter till följd av övergång till IFRS Billerud AB (publ) tillämpar från och med den 1 januari 2005 de av EG-kommissionen godkända International Financial

Läs mer

Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30

Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30 Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30 27 % tillväxt inom guld & silver Sammanfattning andra kvartalet 2011 Bolaget fokuserar på försäljning av smycken i Hedbergs Guld och Silver AB efter avyttringen av fotoverksamheten

Läs mer

Kvartalsrapport Q1 2015

Kvartalsrapport Q1 2015 Kvartalsrapport Q1 2015 KVARTALSRAPPORT Q1 2015-03-31 Periodens nettoomsättning uppgick till ksek 11.989 (8.634). Periodens resultat uppgick till ksek 1.252 (334). Periodresultat per aktie: SEK 0,13 (0,035).

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Net Gaming Europe AB (publ)

Net Gaming Europe AB (publ) Delårsrapport för perioden 1 januari 30 september 2014 Samtliga belopp i rapporten avser koncernen och anges i tkr, om inte annat anges. Beloppen inom parentes avser motsvarande period förra året. Spelintäkterna

Läs mer

Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31

Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Online Brands fokuserar på smycken Sammanfattning första kvartalet 2011 Fotoverksamheten, d.v.s. inkråmet i Önskefoto AB såldes för 12 MSEK plus möjlighet till tilläggsköpeskilling

Läs mer

Delårsrapport januari-juni 2002 för Cyber Com Consulting Group Scandinavia AB (publ) org. nr 556544-6522

Delårsrapport januari-juni 2002 för Cyber Com Consulting Group Scandinavia AB (publ) org. nr 556544-6522 Delårsrapport januarijuni för Cyber Com Consulting Group Scandinavia AB (publ) org. nr 5565446522 Omsättning uppgick till 188,2 MSEK Rörelseresultatet före goodwill uppgick till 3,0 MSEK eller 1,6% Positivt

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007 1 av 8 DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007 Omsättningstillväxt och stärkt varumärke Omsättningen uppgick till 341,2 MSEK (219,5), en ökning med 55%. Rörelseresultatet uppgick till 8,7 MSEK (11,7), motsvarande

Läs mer

H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 2014

H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 2014 H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 214 1 Viktiga händelser Q1 214 Koncernens nyckeltal Nettoomsättning (MSEK) 25,7 Bruttomarginal 4,3% EBITDA (MSEK) 2,6 EBT 6,19% Eget kapital/aktie* (SEK),62

Läs mer

Enlight i linje med förväntningarna

Enlight i linje med förväntningarna Enlight i linje med förväntningarna Dataföreningen outsourcar drift och tjänster kring Datakörkortet till Enlight. Rörelseresultat efter avyttring av KPS -1,4 MSEK för kvartalet och 15,9 MSEK för rapportperioden.

Läs mer

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet.

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet. Delårsrapport H1-2015 SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 SWEMET H1 2015 FÖRSTA HALVÅRET 2015 Intäkterna uppgick till 6,3 MSEK (6,1) Resultatet

Läs mer

Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy

Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2006 Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy JANUARI DECEMBER 2006 Omsättningen ökade med 160 % till 67,5 MSEK (26,0). Rörelseresultatet ökade

Läs mer