Projektet Sinnen och Minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektet Sinnen och Minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga"

Transkript

1 Projektet Sinnen och Minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga Projektledare: Birgitta Boo Gunilla Rundqvist Svenljunga kommun

2 Innehållsförteckning Inledning 1 Rapportens syfte och hur den arbetats fram 1 Bakgrund 1 Projekt Sinnen och Minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga 2 Projektets arbetssätt 3 Tidsplan 3 Startkonferens 3 Brukarsamverkan 4 Möte med lokala samarbetspartners 5 De mobila utställningarna 5 Introduktion till personalen 5 De mobila utställningarna 6 Projektförlängning 6 Regionalt samarbete 7 Omvårdnadsprogrammet 7 Intervjusammanfattning 7 Boende på särskilt boende fick följande frågor 7 Personal på särskilt boende fick följande frågor 8 Lärare på Omvårdnadsprogrammet fick följande frågor 8 Elever på Omvårdnadsprogrammet fick följande frågor 8 Representant från Röda Korset fick följande frågor 9 Svårigheter 9 Har vi uppnått målen? 9 Hur går vi vidare efter projekttidens slut? 10 Vision 11 Bilagor Utvärdering av konferensen Bilaga 1 De lokalt tillverkade skåpen, 3 sidor Bilaga 2 Manualer till skåpen, 4 sidor Bilaga 3 Det professionellt tillverkade skåpet Bilaga 4

3 Inledning Svenljunga kommun har under perioden september 2004 december 2005 arbetat med projektet Sinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga. Ett projekt som gjorts möjligt genom ekonomiskt bidrag från Västra Götalands kulturnämnd och Svenljunga kommun. Projektet riktar sig till boende på kommunens särskilda boenden och projektledare har varit anhörigrådgivare Birgitta Boo och socialbibliotekarie Gunilla Rundqvist. Projektets syfte har framför allt varit att arbeta med kulturstimulans inom äldreomsorgen och att finna nya former för lokalt och regionalt samarbete kring kultur i äldreomsorgen. Rapportens syfte och hur den arbetats fram Projektrapporten är ett led i att dokumentera och sprida våra erfarenheter från arbetet med projektet Sinnen och minnen. Rapporten är också ett sätt för oss att utvärdera och reflektera över hur projektet har fungerat och om vi har uppnått de uppsatta målen. Under projekttiden har projektledarna kontinuerligt skrivit dagboksanteckningar om hur arbetet fungerat. Samtal med vård- och omsorgspersonal och boende har skett under hela projektettiden. I slutskedet av projektet har intervjuer gjorts med vård- och omsorgspersonal, boende på särskilda boenden, elever och lärare på kommunens omvårdnadsprogram och en representant från Röda Korset. Rapporten är skriven med handledning av lektor Per-Åke Karlsson från Äldre Väst Sjuhärad vid Högskolan i Borås. Bakgrund Svenljunga kommun är en glesbygdskommun med cirka invånare. Andelen personer över 65 år var år 2004 ca 19 %. I kommunen finns fem särskilda boenden inom äldreomsorgen med plats för cirka 200 boende samt fyra gruppboenden med 22 platser avsedda för LSS verksamheten. Kommunen har även 8 gruppboenden med 59 lägenheter/vårdrum för demenssjuka. År 2003 påbörjade Svenljunga bibliotek tillsammans med äldreomsorgen och LSSverksamheten en utvecklingsplan för att driva ett förändringsarbete inom kulturverksamheten inom äldreomsorg och LSS-verksamhet. Svenljunga kommun, liksom de flesta mindre kommuner, kommer att se sin befolkning åldras under överskådlig tid, och det är viktigt att tiden som boende på ett särskilt boende blir rik och utvecklande. Idag delar man ofta upp pensionärsgruppen i yngre äldre och äldre äldre. För de yngre äldre handlar det oftast om att man ser till att verksamheten inom kultur- och fritidssektorn är så tillgänglig och anpassad som möjligt. För dem, oftast äldre äldre, som bor på särskilda boenden är den traditionella, uppsökande biblioteksverksamheten inte tillräckligt väl anpassad, eftersom de boende i allmänhet är för trötta, dementa, funktionshindrade och för sjuka. Ett nytt sätt att arbeta, med litteratur ihop med andra kulturformer, skulle kunna vara kulturellt stimulerande för målgruppen. 1

4 Den kulturgrupp inom vård- och omsorg som bildades år 2003 i Svenljunga kommun vill genom kulturverksamheten Förebygga inaktivitet hos individen Möjliggöra kulturella aktiviteter Aktivt hjälpa till social aktivering Kommunerna har ansvaret för äldreomsorgen. Kommunerna har också ansvaret för folkbiblioteksverksamheten. Små kommuner har ibland också tillgång till annan kulturverksamhet, men den professionella kunskapen inom andra kultursektorer finns mest på regional nivå. För de äldre är det oftast svårt att ta del av de regionala kultursatsningarna, så dessa måste föras ner till verksamhet och storlek som kan upplevas i närmiljön. Ett regionalt ABM (Arkiv, Bibliotek, Museer) samarbete i samverkan och samarbete med en kommunal kulturgrupp borde kunna bli en samverkansmodell för att ge även de äldsta kommuninvånarna möjlighet att ta del av regionala kulturresurser. Projekt Sinnen och Minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga Mål Projektets mål var enligt projektansökan: Se till att kultur blir en del av livsinnehållet för boende på kommunens särskilda boenden. Att väcka sinnen och minnen och ge inspiration till dialog Utgöra ett lärande för kultursektorn Utgöra ett lärande för vård och omsorg. Bidra till att lokal samverkan kring kultur i äldreomsorgen utvecklas Finna nya former för regionalt och lokalt engagemang och samarbete kring kultur i äldreomsorgen. Målgruppen är äldre på särskilda boenden, som sällan eller aldrig har möjlighet att själva besöka t ex kulturinstitutioner eller på annat sätt ta del av det kulturella utbudet. Kulturstimulans för alla sinnen kan medverka till att vistelsen på särskilda boenden blir rikare och mer stimulerande, vilket påverkar det fysiska välbefinnandet. Ytterligare mål med projektet var att göra vård- och omsorgsarbetet mer stimulerande och att öka samarbetet både lokalt och regionalt inom kulturarbetet i äldreomsorgen. En projektansökan lämnades in till Västra Götalandsregionens Kulturnämnd och ansökan bifölls för projektet Sinnen och minnen. Projektet avsåg tiden september augusti Projektmedel beviljades med 150 t. Under sommaren 2005 stod det klart att det vore önskvärt att förlänga projekttiden fram till årsskiftet 2005/2006. Projektledarna ville utveckla samarbetet med de regionala kulturinstitutionerna och dessutom engagera omvårdnadsprogrammets elever i arbetet med projektet. Förlängningen av projektet beviljades. 2

5 Projektets arbetssätt Styrgrupp Vid projektstarten bildades en styrgrupp bestående av socialbibliotekarie (projektledare), anhörigrådgivare (projektledare), vård- och omsorgschef, bibliotekschef och en representant från Regionbibliotek Västra Götaland. Styrgruppen har träffats vid ett antal tillfällen och diskuterat och planlagt projektets genomförande. Tidsplan En tidsplan utarbetades av styrgruppen. Den första punkten i den planen var startkonferensen som hölls i Svenljunga i november Därefter kontaktade vi Äldre Väst Sjuhärad vid Högskolan i Borås för att få råd och hjälp i hur man tänker i genomförandet av ett projekt inom äldreomsorgen och få råd och stöd vid sammanställandet av slutrapporten. Våren 2005 var planerad till att färdigställa de mobila utställningar som skulle vara grunden i vårt arbete. Under tiden skulle vi ta kontakt med regionala och lokala samarbetspartners för att få ta del av så mycket kunskap och erfarenhet som möjligt om hur man gör en mobil utställning. Hur skall den vara utformad och vad skall den innehålla? Utställningarna skulle vara placerade på två av kommunens särskilda boenden under projekttiden. Efter halva tiden skulle skåpen byta plats. Vi valde det stora särskilda boendet i centralorten och ett mindre i kommunens ytterområde. De två särskilda boendena representerar centralort och landsbygd. På det mindre särskilda boendet känner personalen de boende på ett mer personligt sätt. Boende och personal har ibland en kontakt sedan tidigare såsom t ex grannar. På det stora särskilda boendet kommer de boende från hela kommunen och den personliga kännedomen är inte lika stor. Sensommaren och hösten 2005 var avsatt för att intervjua olika grupper som deltagit i projektet och utvärdera resultatet. Startkonferens Konferensen riktade sig till politiker, chefer och personal inom äldreomsorg, kulturtjänstemän inom kommun och region, studieförbund, frivilligorganisationer, pensionärsföreningar och andra som arbetar med äldre och kultur. Syftet med konferensen var att uppmärksamma behovet av kultur och aktivitet inom äldreomsorgen och att presentera olika modeller för att ge boende på särskilda boenden kulturupplevelser och kulturstimulans för ett rikare liv. Vi ville naturligtvis få en möjlighet att presentera hur vi i Svenljunga kommun tänkte arbeta med projektet Sinnen och minnen både för Svenljunga kommuns vård- och omsorgspersonal och andra intresserade. 62 personer från andra kommuner och ett 90-tal inom vård- och omsorg i Svenljunga kommun deltog i konferensen. Vi hade bjudit in tre föredragshållare. Lena Frändberg, bibliotekarie och sjukvårdsbiträde talade om sin rapport Behövs det böcker på äldreboendet? Bibliotekets medier en resurs inom äldreomsorgen. Om engagemang, tidsbrist och möjligheterna med att använda bibliotekets medier som redskap i omsorgsarbetet. 3

6 Kerstin Gunnemark, universitetslektor i etnologi, Göteborgs universitet som berättade om boken Minnenas Galleri om minnesskåp och kulturarv. Kerstin Gunnemark har även arbetat med projektet Minneslådor för äldre en kultursatsning över generationsgränser i Göteborg. Eva-Lena Larsson, fil dr och miljöforskningsinformatör Göteborgs botaniska trädgård som föreläste om hur fritid rekreation påverkar äldres hälsa psykiskt och fysiskt. En skrift av Eva-Lena Larsson och Ingemar Norling Ett gott och friskare liv som äldre delades ut till konferensdeltagarna. Konferensen visade vikten av kulturstimulans inom äldrevården. Det trevliga var, att så många ur kommunens egen personal kom för att höra vad som sades. Flera deltagare kom fram efteråt och kommenterade hur inspirerande det är att ta del av nya synsätt på hur man kan arbeta med kulturarbetet i äldrevården. Eftersom så många av Svenljunga kommuns vård- och omsorgspersonal deltog i konferensen fanns redan kännedom om projektet när det praktiska arbetet började. En utvärdering gjordes. Bil 1 Brukarsamverkan Styrgruppen hade kommit fram till att vi skulle arbeta med mobila utställningar som skulle väcka minnen och ge ingångar till dialog mellan de boende och mellan boende och personal. Att vi valde mobila utställningar berodde på, att efter projektets slut skall utställningarna vandra runt på kommunens särskilda boenden. Att de skulle vara lätta att transportera var en förutsättning. Vilka teman skulle vara lämpliga att utgå ifrån? Projektledningens första spånande gick i en helt tydlig riktning mot att det var lantbruk som skulle vara det ämne som skulle intressera de flesta. Svenljunga är och har varit en stark lantbruksbygd med många småbrukare. Naturligtvis var det inte projektledningen som skulle bestämma teman. Vi besökte därför två olika avdelningar på ett av de särskilda boendena, som skulle ingå i projektet, för att höra med de boende vad som skulle vara intressant att tala om och vad som skulle kunna väcka minnen. Vi besökte en demensavdelning och en avdelning med somatisk vård. Vid besöket på den somatiska avdelningen satte vi oss vid kaffebordet vid eftermiddagsfikat och presenterade oss och vårt projekt. Båda projektledarna har haft mer eller mindre kontakt med det särskilda boendet genom ordinarie arbete så vi var inte helt okända för de boende. Till en början var det en avvaktande hållning mot ordet utställning och mot att de själva skulle komma med förslag på teman. Efter lite trevande försök med olika förslag kom vi igång att prata semesterminnen. Alla hade något förhållande till semester. Några hade aldrig haft semester för jordbruket hade tagit all tid, andra hade varit på cykelsemester, bussresor och charterresor till Medelhavet. Sättet att fira semester och semesterns längd hade förändrats väldigt mycket under den tid som de boende hade varit aktiva i arbetslivet. Vi kom fram till att semester skulle vara ett tema för våra mobila utställningar. Vid besöket på avdelningen för demenssjuka fick personalen på avdelningen en större roll. Personalen känner de boende väl och vet vad var och en är intresserad av och vad som kan fungera att samtala om. Under samtalet runt bordet på den avdelningen kom vi fram till att psalmer var något som de dementa hade kvar i minnet. Att göra en utställning som väcker minnen om de olika skeden i livet som förknippas med olika psalmer såsom dop, skolavslutning, konfirmation, bröllop, begravning inom kyrkan och frikyrkan skulle vara en möjlig ingång för att väcka sinnen och minnen hos boende på demens avdelning. 4

7 Möte med lokala samarbetspartners Ett av projektmålen var att öka samarbete lokalt i kommunen. Kulturgrupp Vård- och omsorg har ett väl fungerande samarbete med flera frivilligorganisationer. Till projektet Sinnen och Minnen ville vi utöka samarbete ytterligare. I februari inbjöd vi därför lokala studieförbund, pensionärsföreningar, hembygdsföreningen i Svenljunga, representanter från Svenska kyrkan och Röda Korset, till en informations och inspirationsdag om Sinnen och minnen och om hur projektet skulle genomföras. Representanterna från PRO, Röda Korset och Svenska kyrkan var redan delaktiga i vår - Kulturgrupp Vård och omsorg. De studieförbund som vi knöt kontakt med vid inspirationsdagen var Studieförbundet Vuxenskolan och Bilda. Detta inledande möte följdes av många nya möten. SPF påtog sig att bygga skåpen samt måla dem. De andra frivilligorganisationerna och projektledarna färdigställde därefter skåpen och manualer skrevs. De mobila utställningarna Vi skulle ha två tittskåp därför att det ena skulle placeras på det större särskilda boendet i centralorten och det andra på ett mindre i kommunens ytterområde. Vi vände oss till PRO och SPF-avdelningen med frågan, om någon skulle vilja tillverka och måla dessa skåp. Det var tre män från SPF, som påtog sig den uppgiften. Skåpen tillverkades från scratch och blev mycket användbara med lyfthandtag på sidorna för att lätt kunna förflyttas mellan de särskilda boendena. Skåpen målades vita, för att vid andra teman kunna återanvändas utan ommålning. För att inreda skåpen med material som passade de olika temana åkte vi på inköpsrunda. Eftersom vi vänder oss till äldre på servicehus, kunde vi inte köpa enbart nytillverkade saker. Vi gav oss därför till bl.a. Myrorna för inköpen. Vi skulle ha saker och kläder som var moderna då de äldre befann sig i yrkesverksam ålder och som lätt kunde igenkännas för att väcka deras sinnen och minnen. Böcker, cd skivor, videos som passade till våra två teman inköptes och lånades från biblioteket. Bilda Studieförbund bidrog med videos och ljudkassetter. Vuxenskolans representant bidrog med gamla sorgebrev och inbjudningar till begravningar. Hon hade gamla begravningskarameller, som vi nytillverkade. Färdigställandet av skåpen var det absolut roligaste under projekttiden. Vår fantasi flödade fritt. Vi som gjorde färdigställandet var från frivilligorganisationerna Röda Korset, PRO, Vuxenskolan, Bilda, Svenska kyrkan och projektledarna. Vi klippte och klistrade och arrangerade sakerna som skulle vara i skåpen, tills vi blev helt nöjda med resultatet. Bil. 2 Introduktion till personalen Vård och omsorgspersonalen är den viktigaste länken i kedjan för att skåpen skall användas och att en dialog skall komma igång. Redan i början av projektet hade enhetschefer inom vård- och omsorg fått information om projektet. En stor del av de vård och omsorgsanställda i Svenljunga kommun deltog i projektets startkonferens. Vi bjöd in till en introduktion med genomgång om skåpen för personalen på vart och ett av de särskilda boendena som ingick i projektet. Vi redogjorde för hur skåpen skulle kunna 5

8 användas tillsammans med de boende, vilka tillbehör som fanns och om filmer och video som följde med. Vi förklarade att meningen var, att en dialog skulle sätta igång sinnena och därmed minnena. Det viktigaste var, att de äldre kom igång och tala med varandra. Hade personalen svårt att starta dialogen, hade vi gjort en manual till varje skåp på vad som kunde tänkas sätta igång minnet. Bil 3. I skåpen placerades en bok där man kunde skriva ner sina synpunkter och tankar. Även studieförbunden placerade en gästbok vid respektive skåp. Representanterna från Studieförbundet Vuxenskolan, Bilda, Röda Korset och Svenska Kyrkan var med vid introduktionen av skåpet som handlade om Psalmer under livets gång för vård och omsorgspersonalen. Diakonissan talade om den stora betydelse som kyrkan i många fall haft för den generation som nu bor på särskilda boenden. Studieförbundet Bilda bidrog med information om frikyrkan och dess betydelse. Nästa steg var att inviga tittskåpen för de boende. Vi bjöd även in personal, anhöriga, våra samarbetspartners och de lokala tidningarna Borås Tidning och Svenljunga Tranemo Tidning. Vi talade lite grand om skåpen och till Psalmer under livets gång hade vi bjudit in en pensionerad operasångare som sjöng några valda psalmer och sånger. En liknande invigning fick också det andra tittskåpet. Vi redogjorde för skåpet och dess innehåll för de boende och förklarade, att alla var välkomna att titta i det och minnas. Borås Tidning och Svenljunga Tranemo Tidning gjorde reportage om projektet och invigningen på det större särskilda boendet i centralorten. De mobila utställningarna Skåpen skulle stå ungefär två månader på de två särskilda boendena för att sedan byta plats. Psalmskåpet var till en början placerat på det större särskilda boendet i centralorten. Semesterskåpet var placerat på det mindre särskilda boendet. Tanken var att den personal som varit med vid introduktionen på respektive särskilda boende skulle använda skåpet tillsammans med de boende. Projektledarna var inte delaktiga i det praktiska arbetet med att samla boende vid skåpen och samtala om de olika temana. Projektledarna var emellanåt på de särskilda boendena för att informellt tala med vård- och omsorgspersonalen om hur det fungerade. I slutet av projektet intervjuades några av dem. Projketförlängning Projektettidens längd var från september 2004 till september Det lokala samarbetet fungerade väldigt bra. Vad gäller det regionala samarbetet hade inte några direkta kontakter tagits och därmed kändes det att det återstod uppgifter att göra. De utställningsskåp som tillverkats lokalt var funktionella men hur skulle en professionell utställningsarkitekt gå tillväga? Vård och omsorgspersonalens viktiga uppgift i kulturarbetet i vården var också en aspekt i projektet som vi ville vidareutveckla. Det kändes viktigt att få komma in redan i utbildningssituationen för vård- och omsorgspersonalen för att implementera tankar om vikten med kultur inom äldrevården. 6

9 Projektledning och styrgrupp beslutade om att ansöka till Västra Götalands kulturnämnd om att få förlängd projekttid till årsskiftet 2005/2006. Ansökan beviljades och projektet fortsatte under hösten Regionalt samarbete Under hösten 2005 tog projektledarna kontakt med Bohusläns museums utställningsformgivare Pia Johansson och inledde ett samarbete om ytterligare ett utställningsskåp. Samarbetet fungerade bra. Vi diskuterade oss fram till hur vi ville att skåpen skulle fungera både visuellt och funktionellt. För övrigt fick formgivarna fria händer. Vi delgav Pia våra erfarenheter angående skåpen. Att höjden skulle vara lämpad efter rullstol och att man skulle kunna köra fram rullstolen och ta ut saker, som ligger i skåpen. Skåpen skulle även vara lätta att transportera. Temat för detta utställningsskåp är jordbruk. Skåpen är anpassade i höjd för rullstolsbundna. Lådor och fack är målade i olika färger och ljusinsläpp finns ovanifrån. Till utställningen hör en skärm med ett screentryck på en landsväg från Svenljunga. Den bilden är ett bidrag från Svenljunga hembygdsförening. Bil. 4. Omvårdnadsprogrammet Inom den kommunala vuxenutbildningen i Svenljunga är det ca 40 elever som går Omvårdnadsprogrammet. Vi tog kontakt med kursansvariga och frågade om det var möjligt att på något sätt involvera eleverna i vårt projekt. Resultatet blev att vi presenterade vårt projekt och vårt arbete med Kulturgrupp Vård och omsorg vid ett lektionstillfälle. Därefter fick två elever i APU - Arbetsplatsutbildning - uppgift att arbeta med respektive utställningsskåp under sin praktiktid på de särskilda boenden som ingick i projektet. Intervjusammanfattning Samtal med boende och personal har skett under hela projekttiden. I slutet av projektet genomfördes intervjuer för att se hur de såg på projektet. Frågorna ställdes till: två boende på särskilda boenden två representanter från personalen en lärare på Omvårdnadsprogrammet två elever från Omvårdnadsprogrammet en representant från Röda Korset Boende på särskilda boenden fick följande frågor: Har du använt skåpet? Vad tyckte du om temat? En av informanterna hade varit med vid kaffebordet och pratat när projektledarna hade varit på det särskilda boendet och spånat idéer till utställningsskåpen. Båda informanterna hade varit med på invigningen och tillbringade dagligen mycket tid i samlingssalen där skåpen stått. Informanterna hade varit med vid två tillfällen då personal hade samlat en grupp och pratat om utställningarna. Dessutom hade en av informanterna tittat på egen hand i skåpen, det är bra sysselsättning medan man väntar på att middagen ska bli klar. 7

10 Skåpen har väckt gamla minnen, de är intressanta och jag minns det bästa minnena. Såna här skåp kan behövas här. Personal på särskilda boenden fick följande frågor: Engagerades de boende av skåpen? Uppstod någon dialog? Använde ni böcker, video, cd-skivor? Båda informanterna arbetar på dagverksamheten på de särskilda boendena. Personalen på det mindre särskilda boendet har använt skåpen några gånger. Vid ett tillfälle var diakonissan inbjuden att tala om psalmskåpet. När vi tittade i semesterskåpet kom samtalet igång. När man väl sitter där då börjar minnena komma. Övrig personal har varit positiv men har haft ont om tid att ta tag i det. Videofilmerna har vi använt vid några tillfällen, de är så lagom långa. Filmerna har en längd på cirka 20 minuter, och det är den tid, som många äldre och dementa kan hålla kvar sin koncentration. Till de dagliga aktiviteterna på det större särskilda boendet kommer så många boende varje gång att det är svårt att samlas kring skåpen, så det har inte blivit av så många gånger. När man samlas vid ett skåp, är det bäst att bara vara några stycken, så alla kan få tillfälle att tala. Övrig personal har varit positiv även på det större särskilda boendet men har haft svårt att få tiden att räcka till. Skåpen är någonting för frivilligorganisationerna. Lärare på Omvårdnadsprogrammet fick följande frågor: Hur mottog eleverna uppgiften? Hur ser Omvårdnadsprogrammet på projektet Sinnen och Minnen? Ingår kultur i utbildningen? Mycket bra att vi blev tillfrågade och involverade i projektet. Flera av eleverna på omvårdnadsprogrammet tog del av projektets startkonferens. I kursen Människan socialt och kulturellt gjorde vi små utställningar, inspirerade från konferensen. Hela omvårdnadsprogrammet är uppbyggt enligt ett holistiskt tänkande människosynen inom vården har olika aspekter det fysiska, det psykiska, det sociala, det kulturellt/andliga. Alla delar, inklusive de kulturella, är lika viktiga. Elever på Omvårdnadsprogrammet fick följande frågor: Vilka tankar fick du inför uppgiften? Vad var svårt/lätt? Hur mottog de boende aktiviteten? Såg du något engagemang? Elev 1: Semesterskåpet. Tyckte först att det lät krångligt när jag fick uppgiften. När jag sett skåpet kändes det bättre. Oroade mig för att det var svårt att få igång samtal. Funderade på vad som var minnen och vad som var bara prat i gruppen med dementa. När man väl kommit igång gick det av sig självt. Elev 2: Psalmskåpet. Jag hade förväntat mig semesterskåpet. Det stod där när jag sommarjobbade. Det använde jag någon gång då. Det gick bra men då var de inga dementa som var med i gruppen. Psalmer ingav respekt. Dementa kommer ihåg psalmverser och 8

11 sakerna i skåpet var bra. Funderade på vilka jag skulle ta med till skåpet. En del hör väldigt dåligt, en del hör bra men ser dåligt. Det blir svårt med kommunikationen då. När vi väl var där kom de igång att prata med varandra och engagemanget fanns där. På frågan om hur de tror att det kommer att fungera när de är ute i arbetslivet tror båda eleverna att de kommer att använda sig av liknande skåp i det dagliga arbetet. Ser det som en del i jobbet, ett avbrott för de boende och bra att byta miljö till samlingssalen, kanske ta med en fikakorg. Representant från Röda Korset fick följande frågor: Hur har samarbetet fungerat i projektet? Var skåpen anpassade för de boende? Mycket användbara grejer i skåpen, sådant som väcker minnen. Samarbetet inom projektet har fungerat bra. Jag brukar ha studiecirklar på särskilda boenden om gamla tider och ett sådant här skåp kan ge uppslag till många samtal. Så får man känna, titta och hålla i sakerna också. Svårigheter När vi startade projektet var vi inte medvetna fullt ut, om hur arbetsamt det var, att iordningsställa en konferens. Många problem uppstod, en del gick lätt att fixa, medan andra tog mycket tid och energi att lösa. Det är lätt på pappret att få till stånd en konferens, men betydligt svårare praktiskt. Ändå känns det rätt, att först gå ut med en konferens, som belyser och ger en förklaring till det vi ska arbeta med. Det blir lättare att implementera idéerna efteråt hos vård- och omsorgspersonalen, som är de, som ska arbeta med skåpen. Den stora svårigheten har ändå varit att engagera vård- och omsorgspersonalen. De upplever sin arbetssituation som mycket stressig. Varje nytt moment i arbetet känns som en börda. Den basala omsorgen tar den mesta arbetstiden. Detta är kanske en ledningsfråga? Samarbetet med de regionala kulturinstitutionerna var under projektets första tid svårt att få till stånd. Det kan bero på att det lokala samarbetet fungerade så bra. Projektledarna hade svårigheter att till en början se vad de regionala institutionerna kunde bidra med. Efter att de första skåpen tillverkats lokalt uppkom frågan: Hur hade ett museum löst detta? Vi kunde inte släppa tanken och kontaktade Bohusläns museum. Har vi uppnått målen? Efter intervjuer med boende och personal på särskilda boenden, representant från Röda Korset, lärare och elever på Omvårdnadsprogrammet har vi kommit fram till slutsatsen att alla har tyckt att det har varit ett positivt projekt. Skåpen fungerar som en väckarklocka till minnet och sinnet. Utställningsskåpen har blivit en del av livsinnehållet för några boende. Det lokala samarbetet och arbetet med Kulturgrupp Vård- och omsorg var en förutsättning för projektet och det lokala samarbetet har förstärkts under projektets gång. Projektet har bidragit till ett nytt sätt att arbeta för Kulturgrupp Vård- och omsorg. 9

12 Det regionala samarbetet har också utvecklats. Kontakter har knutits med ett museum i regionen. Vård- och omsorgspersonalens arbetstid är väldigt pressad och tidsutrymmet för att aktivt arbeta med utställningsskåpen har varit svårt att få till för äldreomsorgspersonalen. Projektets mål var enligt projektansökan: Se till att kultur blir en del av livsinnehållet för boende på kommunens särskilda boenden. Enligt intervju med ett par boende fungerar skåpen lite som en del av vardagen. Att väcka sinnen och minnen och ge inspiration till dialog Även här sa de intervjuade att de mobila utställningarna väckte minnen och gav upphov till dialog Utgöra ett lärande för kultursektorn Samarbetet mellan biblioteket och vård- och omsorg har ökat förståelsen för vårdoch omsorgspersonalens arbetssituation. Utgöra ett lärande för vård och omsorg. Samarbetet med biblioteket har öppnat många dörrar. Biblioteket har många olika tillgångar som vård- och omsorg kan använda i kulturarbetet. Bidra till att lokal samverkan kring kultur i äldreomsorgen utvecklas Det lokala samarbetet har fungerat bra tidigare. Förutom tidigare samarbetspartners har studieförbunden och hembygdsföreningen engagerats. Finna nya former för regionalt och lokalt engagemang och samarbete kring kultur i äldreomsorgen. Det regionala samarbetet har kommit igång. De regionala kulturinstitutionerna är en tillgång för det kommunala kulturarbetet. Hur går vi vidare efter projekttidens slut? De mobila utställningarna kommer att cirkulera på alla särskilda boenden i kommunen. Även LSS-verksamheten och psykiatrin har frågat efter utställningarna och kommer att få ta del av materialet. Proffsskåpen levererades precis vid projektets slut. Dessa kommer att färdigställas och sedan placeras på olika särskilda boenden. Andra utställningsplatser är t ex biblioteket och kommunhusets entré. Kulturgruppen Vård- och omsorg kommer att ansvara för att nya teman skapas och att skåpen cirkulerar runt i kommunen. 10

13 Vision Svenljunga kommun satsar nu på en ökad frivilliginsats inom äldreomsorgen. Vår vision är att utställningsskåpen skall vara ett område där de frivilliga kan göra en insats. Att skåpen skall bli ett naturligt inslag i aktiviteten på det särskilda boendet och att frivilliga tillsammans med boende och personal skapar tillfällen för de boende att minnas och att använda sina sinnen. Det står i socialtjänstlagen att kommunerna skall garantera den enskilde en skälig levnadsnivå, så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Att leva ett självständigt liv innebär att man skall kunna ta del av det kulturella utbudet som finns i kommunen. Är man handikappad antingen somatiskt eller mentalt är svårigheterna större att ta del av kulturlivet. Med våra tittskåp vill vi föra in kulturen till särskilda boenden genom att anordna tittskåp, där olika tema skulle belysa intressanta ämnen. Till skåpen hör också video, kassetter och böcker, som kan studeras enskilt eller i grupp. Det står också i Socialtjänstlagen att socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. Vår vision är, att även de från ordinärt boende, som vid besök på särskilda boendet skall komma i kontakt med skåpen och de boende för att bryta sin kanske ensamma situation och ha dialog om och kring skåpen. Personalen står för den basala omsorgen av våra boende såsom hygien, mat, förflyttningar m.m. och detta tar en större del av personalens tid. Den medicinska biten tar också sin tid. Denna basala omsorg är mycket viktig, men den kulturella delen är också viktig för att känna livskvalitet. Länsstyrelsen har givit ut en rapport Är det skäligt att bry sig om själen? I denna tas det upp, hur viktigt det är med kultur. Tiden för personalen känns inte tillräcklig för att kunna engagera sig i andra uppdrag. Man känner sig stressad och vet inte, hur man skall hinna. Personalen känner att den måste prioritera. Tid för andra aktiviteter än den basala omsorgen måste ges från ledningen, samtidigt som det bör betonas vikten av kulturaktivitet. De boendes livskvalitet är något, som också måste tas med, när vi talar om basal omsorg. Själen måste ha sitt bränsle! Vår förhoppning för framtiden är, att vård- och omsorgspersonalen på särskilda boenden skall få mer tid för dessa aktiviteter. För de boende på särskilda boenden är det viktigt att få känna gemenskap och att få samtala med andra. Görs detta i en liten grupp och om ett specifikt ämne, där varje deltagare får tid och tillfälle att samtala om sitt minne, ökar livskvaliteten och den sociala isoleringen minskar. 11

14 Bilaga 1 Utvärdering av konferensen Sinnen och Minnen den 12 november Betyg Programmets innehåll =61 Kulturgruppens =60 Sinnen och Minnen =63 Projektet Föreläsningarna =69 Gav dagen vad =62 Du väntat? Resultat Alla hade inte svarat på alla frågorna, några hade satt enskilda betyg på föreläsarna. Kommentarer: Eva-Lena Larsson! Jätteduktig! Intressant! Tips samt hur man söker ekonomiska medel. Eva-Lena Larsson Eva-Lena Larsson Miljöforskning Eva-Lena Larsson. Hon var jättebra. Saknade en duk över drickabacken under OH, projektorn skulle varit finjusterad och riktad högre upp. Städning av herrtoalett. Ex på fler tips. Kerstin Gunnemark och Eva-Lena Larsson 5. Lena Frändberg 2 på föreläsningarna. Kerstin Gunnemark 5, Eva-Lena Larsson 4 på föreläsningarna. Kerstin Gunnemark 5, Eva-Lena Larsson 5, Lena Frändberg 2 på föreläsningarna. Den sista föreläsaren kunde pratat lite längre. Eva-Lena Larsson. Det var bra allting. Den sista föreläsaren var bäst. Ålderdomen. Sådana föreläsningar är toppen för oss personal. Vi behöver tips ideer. Skitdåligt väder, men det kunde inte ni hjälpa. Mer ex. på hur vi i vården ska gå tillväga för att inspirera de gamla att medverka till aktiviteter och dyl.

15 Bilaga 2

16 Bilaga 2

17 Bilaga 2

18 Bilaga 3 Manual till tema Psalmer under livets gång Här följer ett antal infallsvinklar på temat Psalmer. Manualen är inget som du måste följa utan endast ett hjälpmedel om samtalsämnena tryter. Tag gärna fram de olika föremålen och låt dem gå runt. TIPS! Före varje tillfälle titta gärna igenom lådan med böcker, video och cd-skivor, så Du vet vad som finns i den! Doptraditioner. Hur var det i din familj? Döptes barnen i kyrkan eller hemma? Vilka psalmer sjöngs? (Titta i psalmboken) Dopkalas? Doppresenter? Faddrar? Dopklänning? Hur döptes Du? Examenspsalmer. Konfirmation. Vit eller svart klänning? Första kostymen till konfirmation? Konfirmationskort? Bytte ni konfirmationsminnen? Konfirmationsgåvor? Firades konfirmationen i hemmet? När konfirmerades du, vår eller sommar? Var prästen sträng? Var det mycket utantill att lära sig? Konfirmationsläger? Betraktade ni er själva som vuxna efter konfirmationen? Vad det skillnad efter konfirmationen vad du fick göra? (dans, biobesök mm) Hur är det nu? Vilka psalmer sjöngs då, vilka sjungs nu?

19 Bilaga 3 Bröllopstraditioner. Gifte ni er i kyrkligt eller borgerligt? Vad hade ni på er? Bestämde ni psalmerna själva eller med hjälp av prästen? Den käraste bröllopspsalmen? Vilka blommor fanns i brudbuketten? Vigselring? Lystes det i kyrkan? Hur många gånger? Lysningstraditioner nu? Bröllopsvittnen? Tärnor, marskalker, brudnäbbar? Morgongåva? Brudkista? Bröllopskalas? Var prästen med på kalaset? Bröllopsresa? Begravning. Numera finns alternativet borgerligbegravning. Dödsannons? Själaringning? Begravningspsalmer? Begravningskarameller? Blommor, kransar, buketter? Begravningskaffe/middag? Var prästen med? Tillkännagivandet i kyrkan? Hur har begravningssederna förändrats över årtiondena? Begravningsklädsel? Sorgetiden? Svart eller ljus klädsel? Nu och förr? Högtidspsalmer. Advents, jul, påsk, pingst, sommarpsalmer. Andra högtider. Älsklingspsalmer. Gamla och nya psalmboken. Läsarsånger, t ex Lapplisa och Hultman och Frälsningsarmén.

20 Bilaga 3 Manual till tema Semester Här följer ett antal samtalsingångar på temat semester. Manualen är inget som du måste följa utan endast ett hjälpmedel ifall samtalsämnena tryter. Tag gärna ut de olika föremålen och låt dem gå runt i gruppen. TIPS! Före varje tillfälle titta gärna igenom lådan med böcker, video och cd-skivor, så Du vet vad som finns i den! Semesterns införande. Hur många dagar hade ni när ni började arbeta? Hur många dagar är semestern nuförtiden? Hur har det ändrats? Industrisemester? Höstsemester? Vad gjorde ni på semestern? Var ni hemma? Hade extrajobb? Jobbade hemma på gården? Charterresa? Cykelsemester? Bilsemester? Camping? Husvagn? Tågresor? Bussresor? Båtsemester? Vandrade i fjällen? Besökte släktingar? Någon annan aktivitet? Hur var vädret? Det värsta väderminnet? Det bästa väderminnet? Badsemester vid havet? Badhytt i Falkenberg? Stuga i Varberg?

Sinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga

Sinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga Sinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga Vision Ett nytt sätt att arbeta med kulturstimulans i äldrevården har arbetats fram i Svenljunga kommun. I samarbetet med hemtjänsten,

Läs mer

Slutrapport av projekt Barns väntan

Slutrapport av projekt Barns väntan Slutrapport av projekt Barns väntan Projekt Barns väntan har under 2005 arbetat med barn och ungdomar som ensamma, utan anhöriga, kommer till Sverige för att söka asyl. Västra Götalands kulturnämnd har

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Uppföljning Inspirationsträff den 24 september 14, kl 9. 15. Medborgarhuset, Lycksele Målgrupp: civila samhället med representanter för pensionärsföreningar,

Läs mer

Låt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt:

Låt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt: 1 Tal av Ragnwi Marcelind vid konferensen "Kulturen har en plats i vård och behandling på Smålands musik och teater i Jönköping den 13 oktober 2009. Tack Tack för att jag blivit inbjuden att tala vid den

Läs mer

Delrapport gällande stimulansmedel till ett varaktigt stöd för anhöriga för år 2008

Delrapport gällande stimulansmedel till ett varaktigt stöd för anhöriga för år 2008 RAPPORT 1 (8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Äldreomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Margareta Helgesson, anhörigkonsulent 2008-12-08 704-15949-2008 Länsstyrelsen i Södermanlands län Att:

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga. 1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Rapport. Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010. Terminologi Beskrivning

Rapport. Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010. Terminologi Beskrivning Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Rapport Projekt: Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010 Godkänd av: Datum: Terminologi Term Beskrivning Versionshantering

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012

Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012 Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012 Äldreomsorgen i Gällivare Kommun Gällivare Kommun och socialnämnden ser det sociala

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Sundsvalls Kommun. till projektslutrapporten Kultur för äldre

Sundsvalls Kommun. till projektslutrapporten Kultur för äldre Bilaga 8 till projektslutrapporten Kultur för äldre Sundsvalls Kommun Slutrapport Utförandedatum: 04-02-2013 09:41:13 Antal svar: 36 Den här undersökningen har totalt 36 respondenter och en svarsfrekvens

Läs mer

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Seminarium om Boken kommer Växjö 14 november 2008

Seminarium om Boken kommer Växjö 14 november 2008 Anteckningar från Seminarium om Boken kommer Växjö 14 november 2008 Dagen inleddes med att Elisabeth Aquilonius redogjorde för rapporten Social ekonomi http://www.regionbiblioteket.stockholm.se/upload/social%20ekonomi%2007102

Läs mer

Brösarps pensionärsförening. Anne-Marie Mårtensson Kommunalpensionärerna, ersättare. Onslunda Pensionärsförening, ersättare

Brösarps pensionärsförening. Anne-Marie Mårtensson Kommunalpensionärerna, ersättare. Onslunda Pensionärsförening, ersättare Rådsprotokoll 1 Närvarande: Åke Ranteg Ulf Persson Birgit Rooth Majken Bendroth Malte Johansson Ordförande (m) Ledamot (c) Brösarps pensionärsförening Onslunda pensionärsförening PRO Tomelillas Pensionärsförening

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Västerås satsar på e-hemtjänst

Västerås satsar på e-hemtjänst 15 Bildskärmen gör det möjligt att genomföra ett videosamtal. Västerås satsar på e-hemtjänst Hundra personer i Västerås använder i dag så kallad e-hemtjänst som komplement till den ordinarie hemtjänsten.

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Närvarande: Petra Rantatalo, Region Västerbotten Åsa J-Persson, Åsele kommun Tage Markusson, Västerbottensteatern Brage Sundberg,

Läs mer

Kartläggning av kultur inom äldreomsorgen i Jönköpings län

Kartläggning av kultur inom äldreomsorgen i Jönköpings län Kartläggning av kultur inom äldreomsorgen i Jönköpings län Mars 2004 Paula Eriksson Folkhälsoplanerare Innehållsförteckning 1.Sammanfattning...sid.3 2.Inledning...sid. 4 3.Kartläggning...sid. 5 3.1 Syfte,

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Resultat av SBFs kundundersökning 2013

Resultat av SBFs kundundersökning 2013 Resultat av SBFs kundundersökning 2013 Vår auktorisation genom Sveriges Begravningsbyråers Förbund (SBF) innebär bland annat att vi ska genomföra regelbundna kundundersökningar. Nedan kan ni läsa svaren

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Tuija Vartiainen, Länsbibliotek Västmanland

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Tuija Vartiainen, Länsbibliotek Västmanland MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Tuija Vartiainen, Länsbibliotek Västmanland Delar av slutrapporten som Jenny Tunedal, den första av två projektledare, håller på att skriva. När det inte

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA

KULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA PROJEKTPLAN Varför ger kultur bättre hälsa? Man blir glad! hormoneffekter de hormon som utsöndras vid aktiviteter bidrar till att förlänga

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Teater för Äldre 2012 2014 METODER FÖR DRAMA OCH TEATERPEDAGOGIK INOM ÄLDREOMSORGEN

Teater för Äldre 2012 2014 METODER FÖR DRAMA OCH TEATERPEDAGOGIK INOM ÄLDREOMSORGEN 2012 2014 METODER FÖR DRAMA OCH TEATERPEDAGOGIK INOM ÄLDREOMSORGEN 1 Introduktion Vi mår alla bättre om vi är aktiva genom eget skapande och har en meningsfull vardag med stimulerande innehåll. Många äldre

Läs mer

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö

Läs mer

SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK

SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK Rapport av David Rutström om Svenska kyrkan Sofia församlings i Stockholm verksamhet på Facebook för perioden 4 februari 2010 till och med 31 januari 2013. Förord

Läs mer

Hållbar utveckling Broddetorp

Hållbar utveckling Broddetorp Detta är ett levande dokument dokument i utveckling Hållbar utveckling Broddetorp Socialt hållbar utveckling Ekologiskt hållbar utveckling Ekonomiskt hållbar försörjning De tre byggstenarna, hållbarhetstriangeln,

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Slutrapport. Gotlands kommun utveckling av stöd till anhöriga/närstående

Slutrapport. Gotlands kommun utveckling av stöd till anhöriga/närstående 2002-03-05 Slutrapport Projekt Anhörig 300 april 1999 juni 2002 Gotlands kommun utveckling av stöd till anhöriga/närstående Elisabeth Öhrling Projektledare Ledningskontoret Gotlands kommun Innehållsförteckning

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Människor, möten, minnen

Människor, möten, minnen Människor, möten, minnen ett samarbetsprojekt i Klippans kommun Inledning - Har ni haft en sån här någon gång när ni var barn? frågar Ingela, personal på äldreboendet Ljungåsen i Östra Ljungby. Hon visar

Läs mer

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast 2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE Social verksamhet SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE SEPTEMBER DECEMBER 2014 Maria Toll Samordnare anhörigstöd/volontärarbete/förebygga Postadress: Besöksadress: socialverksamhet@grastorp.se

Läs mer

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Anhörigstöd i Mjölby kommun

Anhörigstöd i Mjölby kommun Anhörigstöd i Mjölby kommun Det kan både skänka glädje och trygghet att hjälpa en anhörig men det kan även skapa oro, trötthet. För att orka kan man behöva stöd. Vilket stöd som behövs är olika från person

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier för vård och omsorg i Kumla kommun Införande av värdighetsgarantier Socialnämnden beslutade i januari om att anta värdighetsgarantierna Väntar på socialstyrelsens godkännande

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Riktlinjen ersätter : Riktlinje för Aktivitetscenter för vuxna personer med psykiska funktionshinder,

Riktlinjen ersätter : Riktlinje för Aktivitetscenter för vuxna personer med psykiska funktionshinder, Riktlinje 2014-10-16 Träffpunkt Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0264 Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2014-10-16. Nämnden

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 Genomlysning av samtliga LSS-verksamheter samt boendestöd med undantag av daglig verksamhet Sammanställd juni 2014 Sammanfattning

Läs mer

kommuninfo Specialnummer vård- och omsorg Kommunal information från Vännäs kommun November 2009 Gruppförsändelse till hushåll

kommuninfo Specialnummer vård- och omsorg Kommunal information från Vännäs kommun November 2009 Gruppförsändelse till hushåll kommuninfo Kommunal information från Vännäs kommun November 2009 Specialnummer vård- och omsorg Gruppförsändelse till hushåll Specialnummer från vård- & omsorg Ansvarig utgivare Ulf Norberg ulf.norberg@vannas.se

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Vad tycker Du om anhörigstöd?

Vad tycker Du om anhörigstöd? Vad tycker Du om anhörigstöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna dig trygg när du vårdar din närstående? Hur tycker du att du blir bemött i din kontakt med kommunens anhörigstöd? Vad är viktigt

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

... Fråga om ert förslag på datum och tid passar, eller fråga när det finns lediga tider.

... Fråga om ert förslag på datum och tid passar, eller fråga när det finns lediga tider. Dopguidens Checklista www.dopguiden.se 2-3 månader innan Bestäm datum för dopet Vilket dopdatum passar bra för er? Glöm inte att kolla med dopgästerna. Det kan vara svårt att hitta ett datum som passar

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende

Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende Kvalitetsuppföljning, Pilegården (juli 2010) Bilaga 1. 1(5) Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende NKI (Nöjd-Kund-Index) NKI (Nöjd-Kund-Index) är ett sammanfattande mått på hur nöjda kunderna är med en

Läs mer

Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun.

Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun. Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun. Fler äldre som är pigga och vitala Ofta handlar äldrepolitiken om ökat vårdbehov och

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun

Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun Antagen av 2012 03 28 Biblioteksplan 2012-2015 Denna biblioteksplan avser folkbibliotekens verksamhet och gäller således inte skoloch gymnasiebibliotek eller

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer