Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Barndom och skola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Barndom och skola"

Transkript

1 Handledning till minnesväskan Vi minns vårt 1900-tal Barndom och skola

2 Innehållsförteckning - Minnesväska Vi minns vårt 1900-tal Barndom och Skola Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden Genomförande av reminiscensmetoden Samtalsmetodik Tips på samtalsämnen Föremål Tema Barndom och skola : Se föremålsbeskrivning Tidningar Nio tidningar från och två klippdockor Böcker Tio böcker Ljud Två cd-skivor; Vårt 1900-tal del 1, Vårt 1900-tal del 2 Doft Barnängens barntvål Smak Kungen av Danmark och Eukalyptus tabletter Upplevelsealbum Album med bilder och gamla vykort Texter Korta texter om livet förr, litteratur om livet under talet Litteratur Isacs, L & Wallskär, H (2004). Låt minnena leva- en handbok i reminiscensmetoden. Stockholm: Gothia Gynnerstedt, K och Schartau M- B (2000). Reminiscensmetoden- tillämpad i äldrevården. Lund: Studentlitteratur

3 Föremål Användningsområde Föremål som minnesväckare samt smaker och dofter från barndomen. Dockbädd: Babydocka, trasdocka, samedocka, teddybjörn, kudde, madrass, täcke med lakan Barndomsminnen. Rollek: Förkläde, tvättbräda, dockservis, barnängens barntvål Barndomsminnen, mitt husdjur, leksaker och spel. Leksaker och spel: Katt, kanin, hund, trähäst, motorcykel, träbil, speldosa, kalejdoskop, munspel, jojo, ishockeypuck, sparbössa, pussel, spelkort löjliga familjen, kortlek, pickande kycklingar. 1

4 Föremål Användningsområde Dopminnen, konfirmationsminnen, psalmer och sånger. Andligt: Dopsked, psalmer för de yngsta, psalmbok konfirmationsminne, sionstoner, sångbok för väckelse, fältandaktsbok, godtemplarordens sångbok, bönbok för de gamla, tavla Skolminnen. Skola: Majblommor, kulram, läsebok, sångbok, räknebok, ritbok, slöjdbok för träslöjd, slöjdpåse, pennskrin med olika pennor, linjal, blockflöjt, skolklocka, hopprep, visselpipa, spelkulor Tidningar, böcker och klippdockor som minnesväckare. Tidskrifter, böcker och klippdockor 2

5 Föremål Användningsområde Album innehållanden minnen i form av foton, vykort, bokmärken, filmstjärnor Upplevelsealbum Historiska återblickar i form av ljud och musik. Smakupplevelser Cd-skivor: Vårt 1900-tal. Del 1 och del 2. Tabletter: Olika smaker 3

6 Handledning - Minnesväska Vi minns vårt 1900-tal Barndom och skola Innehåll Minnesväskorna Vi minns vårt 1900-tal finns i fem teman: Kök och nostalgi Necessär och arbetsliv Barndom och skola Kläder och hantverk Natur och Fritid Minnesväskorna kan användas på många olika sätt och utgår från reminiscensmetoden (se separat faktablad). Reminiscens är en kommunikationsmodell som syftar till att tänka tillbaka på tidigare händelser och skeenden i livet. Genom att stimulera minnena via sådant som påminner om tidigare händelser kan man aktivera och bevara olika minnen. Metoden är inriktad på tidiga minnen som ofta finns kvar länge hos personer med demens. Via reminiscensarbete kan de få mer kontakt med sitt förflutna och därmed bli mer närvarande i nuet. Minnena som väcks kan stärka självkänslan, identiteten och skapa trygghet. Materialet är tänkt att fungera som så kallade triggers; minnesväckare. Väskan innehåller flera olika delar i syfte att stimulera olika sinnen. Föremålen i denna väska är uppdelade i ämnesområden: Dockbädd Rollek Leksaker och spel Skola Andligt Böcker, tidskrifter och klippdockor Tips på samtal kopplade till dessa finns i faktabladet tips på samtalsämnen. Innehållet kan användas var för sig eller kombineras med varandra Faktablad I mappen Faktablad finns olika texter som kan användas som en informationskälla för dig som leder reminiscensarbetet. I mappen finns också texter att använda för att skapa reminiscenser. Texterna skildrar olika de- 1

7 lar ur livet och kan användas utifrån olika teman som till exempel sommarminnen, barndomsminnen, skolminnen och arbetsliv. Muntliga berättelser som anknyter till en persons erfarenheter kan väcka minnen och få personen att berätta om egna upplevelser. Ljud I väskan finns även två cd-skivor med historiska återblickar, musik, sport-telegram-, samhälls- och tekniknyheter som härrör från 1900-talets första del. Väskan innehåller även två kassettband med musik från Norrbotten. Musik kan vara ett sätt att hitta vägen till känslor och livsglädje och sången kan finna de glömda orden. Doft För att stimulera doftsinnet innehåller minnesväskan Barnängens barntvål. Förbered era träffar genom att ta med relevanta dofter som kan framkalla just de minnen som är aktuella för gruppen eller individen. Upplevelsealbum I lådan finns även ett upplevelsealbum som innehåller bilder, vykort, bokmärken att samtala kring. Delarna i albumet kan användas separat eller i kombination med något av föremålen. Om ni väljer att kombinera olika minnesväckare är det viktigt att tänka igenom valet så att den demente inte upplever det som rörigt. Smak En metod för att väcka smakminnen är att t.ex. köpa in färska jordgubbar vid samtal om sommarminnen, eller att baka pepparkakor vid jultema. Baka mat- och kaffebröd som man gjorde förr och samtala om hur och när det bakades är också ett sätt att skapa reminiscenser. Minnesväskan Minnesväskan är tänkt att fungera som en resurs, introduktion eller inspiration att fortsätta reminiscensarbetet på er arbetsplats. Med hjälp av väskan och faktabladen kan ni skapa givande reminiscensstunder och förhoppningsvis kunna tillämpa metoden dagligen. Kom ihåg, denna handledning är endast en vägledning i reminiscensmetoden. Utforma ert eget arbete så att ni får ut så mycket som möjligt av samtalsstunderna. Använd de minnesväckare som passar just er eller samla ihop ett eget minnesmaterial utifrån de äldres livshistoria. Minnesväskan kan även vara ett stöd för anhöriga i kommunikationen med sin närstående. Läs mer om metoden i faktabladet Genomförande av reminiscensmetoden. Lycka till! 2

8 Fakta om reminiscens Det engelska ordet reminiscence kan översättas med hågkomst eller minne. Reminiscens är en kommunikationsmodell som syftar till att tänka tillbaka på tidigare händelser och delar av livet. Bilder, föremål, musik och dofter kan användas som triggers så kallad minnesväckare. Det bör finnas ett varierat utbud av minnesväckare eftersom olika personer behöver olika typer av stimulans. Via sinnena väcker de associationer som kan stimulera en person att minnas sådant som hon eller han glömt för länge sedan. Med hjälp av reminiscens kan man möta människor med demenshandikapp på ett positivt sätt genom att man medvetet riktar intresset mot något annat än personens handikapp. En viktig del i kommunikation med personer med demens är kunskap om den enskildes bakgrund. För vårdpersonalen är reminiscens en metod att lära känna de äldre bättre. Kunskap om de äldre människornas livshistoria har stor betydelse för att den som vårdar ska kunna tillgodose de äldres önskemål och behov. Metodens fördelar Metoden är inriktad på tidiga minnen som ofta finns kvar längre hos personer med demenshandikapp. Metoden ger personer möjlighet att återuppleva en tid då han eller hon var aktiv och frisk. Vid demenssjukdomar försämras korttidsminnet vanligen tidigt. Att minnas sitt förflutna kan få personen att känna sig tryggare, Thöja livskvaliteten, öka självkänslan och förstärka identiteten. Genom reminiscensarbetet får människor med demens kontakt med sitt förflutna och kan därmed bli mer närvarande och koncentrerade i nuet. Vårdpersonal får ökad kännedom om individen och större förståelse för personen. Anhöriga är viktiga resurser inom reminiscens genom att de kan ge vårdpersonalen en bild av personens levnadshistoria. Vid reminiscensaktiviteter i grupp kan de positiva effekterna förstärkas genom att: Personerna får uppleva samtal med varandra De får lyssna och se andra, vilket stimulerar viljan att själva minnas och berätta De blir sedda och hörda De använder sina sinnen och sin kropp Gruppledaren och övrig personal får större kunskap om deltagarna Gruppen lär känna varandra bättre vilket minskar konflikter 3

9 Genomförande av reminiscensmetoden Samtalet Den vanligaste formen av reminiscensarbete är samtalet. Muntlig tradition, dvs. att förmedla information genom berättande från generation till generation är en gammal metod att bevara det förgångna. Reminiscens kan användas på många olika sätt. Metoden kan vara till hjälp för att fördjupa vårdpersonalens dagliga kontakter med boende på äldreboenden genom: Planerade reminiscensaktiviter i grupp Individuella möten Spontant i vardagen Anhörighetsstöd Förberedelser Innan reminiscensarbetet påbörjas är det viktigt att som vårdare försöka skaffa så mycket kunskap som möjligt om människan bakom sjukdomen. Vem är personen? Vilka intressen har personen? Vad har personen arbetat med? Var är personen född? Hur ser familjen ut? Med ökad kännedom om personens livshistoria är det lättare att föra ett meningsfullt samtal som bidrar till att hålla minnesfunktioner vid liv. Reminscensarbete framkallar många olika känslor varpå det är viktigt att vara förberedd och ha förmåga att hantera de känslor som kommer upp. Enskilt eller i grupp Reminiscensarbetet kan ske enskilt eller som en gruppaktivitet, dvs. det kan vara något som sker mellan en ensam vårdtagare och en personalmedlem på en avskild plats eller så kan det ske mellan personer gemensamt i grupp. Reminiscensarbete i grupp syftar oftast till att minnas tillsammans eller för att utbyta minnen, vilket i praktiken ofta innebär att ett minne leder till ett annat. Genom att påminnas om olika händelser kan man friska upp minnen som man trodde försvunnit. Grupperna bör vara små, välplanerade och strukturerade. Mindre grupper skapar en tryggare atmosfär samtidigt som det underlättar för en dement person att följa med i det som sägs. Allmänt eller specifikt reminiscensarbete Man kan välja mellan allmänt eller specifikt reminiscensarbete. Med allmänt reminscensarbete avses en metod där man använder sig av en mängd minnesutlösande symboler för att stimulera minnena. Föremål, dofter, bilder eller ljud sätter igång tankeprocessen som gör att man associerar till tider och situationer förknippade med minnesväckarna. 4

10 Med specifikt reminiscensarbete syftar man till omsorgsfullt utvald och bestämd användning av speciella triggers, utvalda med relevans för de deltagande. Förslag på användningsområde Minnesväskan är uppbyggd för att stimulera alla sinnen. Välj de minnesväckare som passar för de deltagare som finns i gruppen. Dofter som påminner om fritidsintressen och tidigare arbeten kan väcka många minnen till liv. Doft av nysågat trä för en snickare eller sågverksarbetare kan stimulera arbetsminnen liksom dofter av djur för en lantbruksarbetare. Doft av nylagad mat kan trigga igång minnen för en kokerska och påminna om gångna tiders gemenskap runt matbordet. Såpa kan verka som en minnesväckare genom att påminna om städning och tvätt, parfym om högtidsdagar. Använd tidningarna och böckerna i minnesväskan och låt deltagarna få bläddra och titta på bilderna för att väcka intresse. Cd-skivorna kan väcka minnen genom att de innehåller ett brett spektra av historiskt material. Tänk igenom vilken eller vilka delar av dessa minnesväckare som kan stimulera minnen hos just din vårdtagare. Praktiskt genomförande Det första steget i reminiscensarbete är att bestämma vilka som ska ingå i gruppen. Efter att gruppledaren bestämt gruppens sammansättning är det dags att besluta vilka ämnen som ska behandlas samt vilka minnesväckare som ska användas. Kom ihåg att inte använda för många sinnesintryck åt gången. Börja gärna med en grupp på två till fyra personer. Genom att deltagarna inte blir så många blir det lättare för gruppledaren att se till att alla får komma till tals. Var om möjligt på samma plats varje gång eftersom personer med demens är i behov av organiserade aktiviteter för att strukturera dagen. Börja reminiscensarbetet med att samla gruppen och förklara vad sittningen handlar om. Välj breda teman innan gruppen är van vid träffarna (exempelvis barndomen, högtider eller årstider). Sitt gärna i en ring utan bord så att ni kan avläsa kroppsspråket bättre. Försök att ha en tydlig struktur på mötet. Skicka runt, alternativt visa upp en minnesväckare och invänta eventuella reaktioner. Samtala om de minnen som dyker upp. Det är viktigt att gruppledaren stimulerar samtalet i gruppen allt eftersom de deltagande delger sina livshistorier. Det finns ingen fastställd mall för vad som kan kallas reminiscens. En utgångspunkt är att när människor tillsammans skapar upplevelser som för personen blir en bekräftelse på vem han eller hon är uppstår en reminiscensaktivitet. Se gärna faktabladen om samtalsmetodik och tips på samtalsämnen för ytterligare information. 5

11 Samtalsmetodik Reminiscens är ett verktyg för att underlätta kommunikation. Följande är viktigt att tänka på då man kommunicerar med personer med demenshandikapp Använd ett enkelt språk Försök hitta flera sätt att säga samma sak Var så konkret som möjligt Var lyhörd för signaler som visar om personen förstått Skapa en tillåtande atmosfär Visa att du lyssnar och lägger på minnet vad personen sagt Avbryt eller rätta inte Tala långsamt med korta meningar Undvik frågor som försätter personen i en omöjlig valsituation Förstärk ditt tal med gester. Peka på det du talar om. Om du instruerar om något, visa samtidigt hur det går till Förstärk det talade ordet med bilder 6

12 Tips på samtalsämnen tema Barndom och skola Samtalsämnen tema barndom och hemarbete: Hur såg din familj ut? Var bodde ni? Vilka sysslor hade du i hemmet som barn? Vilka sysslor var a) roligast? b) tråkigast? Hjälpte alla till med hemsysslorna? Hade du något husdjur? Samtalsämnen tema lek: Vilka sorts lekar lekte ni som barn? Hade du någon bästis? Var lekte ni oftast? Hade du någon nallebjörn? Eller docka? Gjorde du några leksaker själv? Brukade ni spela spel? Lägga pussel? Samtalsämnen tema skola: Berätta vad du minns om din första lärare? Var din lärare a) sträng? b) snäll? Vad åt du för lunch i skolan? Vad gjorde ni på rasterna? Hur många år gick du i skolan? Vad hände om du varit olydig? Vad fick du göra på slöjden i skolan? Spelade du något instrument? Var det lång väg till skolan? Hade du något favoritämne? 7

13 Samtalsämnen tema fest och högtid: Firade din familj någon särskild högtid? Hur firade ni jul? Vad åt ni under julen? Fick du julklappar som liten? Hur firade ni midsommar när du var liten? Samtal kring Konfirmationsboken: Gick du i kyrkan? Hur kändes det att vara där? Hur såg prästen ut? Konfirmerades du? Hur var det att gå och läsa inför konfirmationen? Vilka psalmer minns du? Hur gick det till i Söndagsskolan? Vad minns du av a) bröllop b) dop c) begravningar? Referens Isacs & Wallskär (2004). Låt minnena leva - en handbok i reminiscensmetoden. Stockholm: Gothia Gynnerstedt, K & Schartau M-B (2000). Reminiscensmetoden - tillämpad i äldrevården. Lund: Studentlitteratur 8

14 Leken ut i livet Genom historien har barn lekt och imiterat sin omgivning. Till sin hjälp har de ibland haft föremål - leksaker som de gjort eller fått. De symboliserade ofta bruksföremål eller andra föremål i det samhälle de levde i. Leksaker är kända ända från stenåldern för 7000 år sedan. Könsrollerna var tidiga, flickor lekte med dockor eller små hushållsredskap och pojkar med små miniatyrer av vapen och jaktredskap. Med tiden tillkom hästar och fordon av skilda slag. Dockan har genom tiden ändrat skepnad många gånger. Från den enkla dockan gjord av ett vedträ, till trasdockan, porslinsdockan där kroppen syddes, celluiddockan med sin ömtåliga kropp. Dockan fick sedan hår och gingerdockan kunde både gå och vrida på huvudet. Under 1960 talet fick dockan nylonhår och barbiedockan gjorde entré. Dockan har oftast varit en spegling av det rådande modet. Nallebjörnen var omtyckt av både pojkar och flickor och 1903 såg den första nallebjörnen dagens ljus. Den kallas även Teddybjörn och blev för många vår mest förtrogna vän sedan barndomsåren. Samla och spara Under barndomsåren kunde man samla på olika saker, ibland var det blommor som man pressade och gjorde herbarium av. Frimärken som klistrades in i frimärksalbum. Bokmärken och filmstjärnor som byttes mellan varandra och en del samlade på autografer. Klippdockor från Hemmets Veckotidning eller Året Runt, som sedan fick egenhändigt nya ritade kläder. Man skulle spara, hemma i sparbössan och i skolan i skolsparbössan. Sedan fick man prenumerera på Lyckoslanten som hade en liten knep och knåp sida. Man kunde skriva i sin poesibok eller läsa i boken med mina vänner. Rita, vika pappersflygplan och göra sin egen Loppa i papper. Man hade brevvänner som man brevväxlade med. Böcker Med läsningen öppnades en helt ny värld, först var det barnboken, bland Tomtar och Troll med sina fantastiska bilder och sedan Pelle Svanslös. Pippi Långstrump och alla hennes upptåg. Lotta och hennes tokerier. Sedan kom äventyrsboken med Biggles äventyr, Femböckerna, Kitty, Mary Lou och alla mysterier som skulle lösas. Utelek Ute kunde man hoppa hage, gunga, gå på styltor, hoppa rep, rocka med sin rockring, eller träna på det rätta knycket med sin jojo, hoppa längd och höjdhopp. På sommaren cyklade man och på vintern sparkade eller skidade man. Pojkarna spelade ishockey eller bandy och flickorna hade konståkningsskridskor. På sommaren spelade pojkarna fotboll och det fanns simskola, men ibland var det så kallt så det blev bara torrsim. Annars kunde man simma för olika simborgarmärken. På skolan spelade man kula på rasten. Lekte kurragömma, bro bro breja, bulleri bock, viskleken, ett skepp kommer lastat och vem är rädd för svarte man. 1

15 Pussel och spel Hemma kunde man lägga pussel som ibland tog flera dagar, om det var många bitar. Olika spel, domino, kinaspel, fia med knuff, coron och monopol var populärt. En del hade labyrintspel. Spelade kortspel som svarte Petter, löjliga familjen och femkort med Öbergs spelkort. Men spelkort fick inte alla spela för det var syndigt! Dop och konfirmation De flesta döptes hemma på BB eller i kyrkan. När man var 13 år gick man och läste och sedan konfirmerades man. En del var på konfirmationsläger i några dagar. Sedan valde man väg! 2

16 Mamma gör dockor För fem år sedan, när min äldsta syster var liten, ville hon mycket gärna leka med dockor. Men alla dockor, som mamma köpte gick snart sönder. Då tänkte min mor: Skall det inte gå att göra henne en docka, som håller litet? Så hon sökte ihop några tygbitar och litet vadd samt köpte sig ett dockansikte. Hon sprättade sönder en gammal docka och tog så mönster av den, klippte till bitarna och satte sig sedan att sy ihop dem. Efter många timmar var dockan färdig. Hon tyckte själv, att det var mycket intressant och roligt att göra dockor. Hon visade den för sina bekanta, och de i sin tur tyckte, att den var fin och mycket hållbar, och de ville, att hon skulle göra dem en var, så att de skulle få köpa. Mamma tyckte det var roligt, om hon kunde förtjäna en extra slant, så att hon började sy dockor och sälja. För de första dockorna hon sydde tog hon 3 kr och 50 öre eller 4 kr, så det blev inte så stor slant över då. Sedan hittade hon på att sy djur av vaxduk, såsom hästar hundar, elefanter, giraffer, mm. Dem sydde hon ihop på maskin, vände dem samt stoppade dem med träull. Även dem fick hon sälja mycket av. Särskilt före jularna brukade hon sitta uppe till sent på kvällarna för att hinna göra något, för på dagarna hade hon ju mycket annat som skulle skötas om. Sedan hon fått ihop ett lika antal djur och dockor, gick hon ut för att sälja dem. På så sätt fick hon ihop en extra slant, som snart behövdes åt oss barn, som växte upp. Vi skulle ju ha mat, kläder, skor m.m. Med åren lärde hon sig att göra dockorna bättre. Till sist hittade hon på att sätta på dem flätor av ullgarn med vackra sidenband i. Det tyckte småflickorna mycket om, och på det senaste åren har hon sytt mycket dockor. De sista åren hon har gjort dockor, har hon fått ända upp till 15 kronor för dessa med flätor. Men hon har gjort ännu finare dockor, som haft glashuvud och hår samt blundögon, och dem har hon fått ända upp till 25 kr för. Men de här sista två åren har hon inte hunnit med att göra så många dockor, för hon har plats på barnbespisningen i folkskolan, som jag går i. Dessutom har hon ju hem och oss barn att sköta om. Men till jularna brukar hon göra så många dockor hon hinner med, så hon förtjänar pengar att kunna köpa julklappar för. Referens Bygdespegeln (1950) B.N. Svartbyns Folkskola årskurs 4. 3

17 En dag i Ladugården På morgonen klockan sju går man till ladugården. Först utgödslar man, och sedan får korna hö. Medan korna äter, borstar man dem och blandar mjöl och rotfrukter, så att de får äta det efter höet. Sedan får de vatten, och så blir det tid för mjölkningen. Strax efter mjölkningen föres mjölken in, och där silas den. Sedan blir det utfodring och sopning. När klockan blir fem är det tid att gå till ladugården igen. Då måste man ge hö åt korna. Kvällsmålet är detsamma som på morgonen. Referens Bygdespegeln (1950) Nelly Engman klass 7 4

18 Hur man bakar tunnbröd Man börjar med att göra degen kvällen innan. Man sätter dit mjölk kornmjöl och jäst. Sedan får degen stå och jäsa till morgonen. På morgonen knådar man ihop degen. Sedan kommer bak kvinnorna och börjar baka. Först öser man degen ur tråget på bakbordet och knådar ihop degen med mjöl. Sedan tar den ena Bak kvinnan en liten bit av degen och rullar den till en liten kaka., och den andra bak kvinnan kavlar ut den till en stor kaka. Sedan naggar man ut den till en stor rund tunn kaka. Därefter sätter man brödet i ugnen till att gräddas. Efter en stund tar man ut det och viker ihop det, medan det är varmt. Så sätter man det i kartonger. Referens Bygdespegeln (1950) A.L. Svartbyns Folkskola 5

19 Samiska minnen Ni gamla, snälla vajor. Er minns jag. Ni som lät er fångas av små barnhänder, följde deras små steg för att bindas vid närmaste träd, där mödrarna mjölkade skvättar av fet mjölk. Mjölken som gav oss god kaffeost som byttes eller såldes åt bönderna till höbärgningskaffet. Mjölken torkades i renmagar över kåtaelden för att bli vinterkaffets delikatess. Mjölken som gav oss vassla till getamjölksgröten under sommarkvällarna. Under tiden behövde vi inte gärden omkring hjorden. Den naturliga hjordinstinkten höll er samman. Tack vare att ni var tama så var aveln och utgallringen möjlig och rentjurarna, härkarna och vajorna var betydligt större än dagens renar. Du lilla ren, förr var ni våra vänner. Nu är ni bara slaktvikt, en massa kroppar. Då gavs ni i utbyte mot vårt livs förnödenheter och små glädjeämnen. Jag minns ännu, från den tid jag var ung. Den tiden då hjorden lydde människorna, de som nu är gamla. Rökarnas granrisbolmande moln och skira slöjor lade sig på marken där hjorden vilade och krävde allehanda flygfän innan den bredde ut sig över myrens tuvor. Det luktade granris, kåda, torv och dynga mellan kaffedoft och torkad renost. Kaffeelden var den samlingsplats för alla som trånade eldens rök. Folk, hundar och renar i en enda röra. Det var bara att var en höll reda på sig. Kaffegrejor, svansar och ben. Referens Norrbottens Bildningsförbund (1979). Norrbotten berättar. Luleå Länstryckeriet 6

20 Gränsbygd Tornedalen är en gränstrakt och därför annorlunda. För sextio år sedan var Tornedalen helt finskspråkig. Jag minns min första skoldag på 40 talet. Jag kunde inte ett ord svenska. Jag gick allt som allt fyra terminer i en mindre folkskola. Sedan var man färdig. Språket Är ju grunden för allt umgänge mellan medmänniskor. När man bor i Sverige och har finskan som modersmål förstår man hur svårt det är. Alla blanketter som ska fyllas i, alla tidningar på svenska. Skulle man till läkare måste man ha tolk. Därför var det så viktigt att barnen lärde sig svenska i skolorna. Det var straffbart att prata finska. Inte bara i skolan utan hemma också. Det skapade stora problem mellan barn och förälder. När jag skulle göra rekryten i Boden blev de tillfrågade av sina kamrater: Är du finne? Ja, vad skulle jag svara? Ja, jag är finne i svenska armen. Referens Norrbottens Bildningsförbund (1979). Norrbotten berättar. Luleå Länstryckeriet 7

21 Arbetsstugor och skolgång Under nödåren inrättades arbetsstugor i Norrbotten och Västerbotten. Fyra låg i Finnbygden Korpilombolo, Tärendö, Pajala och Pello och fyra i Lappmarkerna Gällivare, Jokkmokk, Arvidsjaur och Arjeplog. Grundaren av arbetsstugorna hette Carl Svedelius och var rektor vid Luleå Tekniska skola, och lektor vid läroverket i Luleå. Hans målsättning var: fostran till arbete, tillfälle till skolgång och tillgång till närande kost och god fysisk omvårdnad. Intagningen till arbetsstugorna var frivillig och meningen var att endast de fattigaste och verkligt nödställda barnen skulle få plats där. Föreståndarinnan I arbetsstugan fanns en föreståndarinna. Hon spelade en viktig roll och skulle vara en god husmor med kunnighet att laga mat och förmåga att undervisa barnen i slöjd och husliga sysslor. Föreståndarinnan skulle alltid tala svenska med barnen och uppmana dem att använda svenska som samtalsspråk, även under rasterna. Genom förtroendefull vänlighet skulle hon nå längst men om det inte hjälpte skulle straff tillämpas exv. uteslutning från måltid, förbud att lämna rummet samt kroppslig aga. I svårare fall kunde det bli fråga om uteslutning från arbetsstugan. På söndagarna var det obligatoriskt kyrkobesök tillsammans med föreståndarinnan som övervakade att alla skötte sig. Praktiskt arbete, slöjd och skolgång På arbetsstugan fick barnen rik och närande kost, kläder och skor. Förutom allmän fostran lade man också stor vikt vid praktiskt arbete. Pojkarna fick hugga ved och bära in den, hämta mjölk från byn, bära in vatten och skotta snö. Flickorna fick hjälpa till med husliga sysslor i storköket och städa rum. Varje eftermiddag hade barnen slöjdtimmar. För pojkarna anställdes en snickare för pojkslöjden och en skomakare för att lära dem skomakeri. De tränade sig i träsnideri, skolagning, borstbinderi, korgmakeri och metallarbeten. Flickorna hade textilslöjd, där de fick sy, väva, laga kläder och arbeta i köket. De fick även tillverka spånkorgar, spånflätor, bastskor och tofflor. Slöjden i arbetsstugorna var mer nyttoinriktad än skolslöjden som hade mer pedagogiska uppläggningar och övningar. Arbetsstugorna blev barnens andra hem och gav dem möjlighet till skolgång i kyrkbyarnas folkskolor. Barnen vistades i arbetsstugorna under de åtta vintermånaderna. Under sommarferierna for de med glädje hem till sina föräldrar. De var på arbetsstugorna tills de fullbordat skolgången och ofta även konfirmerats. Med tiden moderniserades arbetsstugorna med vatten avlopp och centraluppvärmning. Arbetsstugorna avvecklades Från 1930 talet märks allt tydligare att arbetsstugorna utvecklades till vanliga skolhem. 8

22 Folkskolan infördes i Sverige 1842, den var sexårig fram till Realskolan var en fortsättningsskola efter småskolan, den började avvecklas på 1950 talet. Den sjuåriga folkskolan ersattes efter riksdagsbeslut 1962 med obligatorisk nioårig grundskola. Referens: Skola för glesbygd Arbetsstugor i norra Sverige av Nils Slunga Stiftelsen Norrbottens Läns Arbetsstugor. 9

23 Hur de sociala förmånerna förbättrade förhållandena för barnen De sociala förmånerna har förbättrat mycket under de senaste åren. Särskilt för barnen har det skett en stor förbättring. Barnen får nu skolfrukost. Skolbarnen får också fri tandvård och läkarundersökning. Alla barn får också fritt skolmaterial. I högre skolor kan man få stipendier. Dessa förmåner för skolbarnen är inte gamla och innebär en mycket stor förbättring. Förr fick barnen köpa sitt skolmaterial själva och maten måste man ta hemifrån. Den bestod i regel av några brödbitar och en flaska mjölk. De skolbarn som har lång skolväg kan nu få fri skolskjuts. Det är även ordnat med fri barnavård till dess barnen är två år gamla och barnbidrag får alla barn tills de är sexton år. Dessa barnbidrag använder man till kläder och annat. Det är verkligen till stor nytta allt, som jag nu har berättat om. Referens Bygdespegeln (1950) G.L Svartbyns Folkskola 10

24 Vad vi minns från vår första skoltid När vi började skolan så hade vi Berta Fahlström som lärarinna. Hon hade kommit till byn Vi var 12 elever som började samtidigt, det är vi som nu slutar i år. Det var så roligt att räkna och skriva. När vi fick A.B.C. boken var det trevligt och så sa fröken att vi fick ha dem. Vi brukade ha gymnastik 3 timmar i veckan då, det minns jag. En gång när det var vackert väder så gjorde vi en utflykt till en äng och fröken hade en hund med sig. Det blev ingen tävlan för det var så skojigt att springa efter hunden. Fru Fahlström flyttade härifrån 1946, så fick vi en ny lärarinna i slutet av terminen hon hette Frida Ranta. Rune L Jag minns inte riktigt säkert men jag tror att det var fröken som ropade upp våra namn när vi började skolan. Gullan kände jag mest för vi hade ju bott alldeles i närheten av varandra men inte visste vi vem som var Birgit, Sune, Svante och Tage. Psalmen 56 lärde vi oss först, den timmen hade vi rättskrivning och när man blev färdig så fick man ta en psalmbok och börja läsa på psalmen 56. En gång fick jag låna en bok av tant Hilda där det stod om tre flickor som skulle gå och mjölka sina kor. Maj- Lis Nilsson Jag minns när jag skulle första dagen till skolan. Jag hade en röd klänning på mig som mamma hade sytt. Flaggan var hissad. Jag ville inte gå ensam utan mamma måste följa med mig. Jag kände bara Maj Lis och Ingrid av flickorna. Utav Pojkarna visste jag alla utom Svante och Rune. Varje gång på morgonen jag skulle till skolan frågade jag mamma hur mycket klockan var. Skolan började då 10 min i nio. Jag gick alltid precis halv nio. På examen då vi gick i 2:an frågade fröken vad vi skulle göra om vi fick se katten komma på råttan, råttan på repet osv. då var det bara Erik som räckte upp handen. Han svarade: Skratta Tuttan När jag kom till uppropet kom jag med min syster Irene. Jag var blyg, när jag kom till skolsalen, fast jag kände ju Ingrid, Birgit och några till. Det känns så högtidligt att sitta i bänken. Först tordes vi inte röra på oss, vi satt alldeles stilla. Hjördis och jag hade en dag tappat våra mössor, vi leta överallt på skolgården men kunde inte hitta dem. När magistern hörde att vi hade tappat mössorna sa han: Ni ska hålla reda på era saker. Jag tycker att det var hemskt otrevligt när magistern var arg på oss, vi kunde ju inte göra någonting åt att mössorna kommit bort. Hjördis och jag gick hem utan mössor fast det var kallt. Nästa dag när vi kom till skolan fick hela klassen leta. Maj- Lis, Hjördis, Tuttan och jag gick ut på landsvägen. I ett hörn vid Frans Olofssons staket låg en säck med ruttna potatisar, och där låg våra mössor. Gullan 11

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Necessär och arbetsliv

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Necessär och arbetsliv HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN Vi minns vårt 1900-tal Necessär och arbetsliv INNEHÅLLSFÖRTECKNING - MINNESVÄSKA Vi minns vårt 1900-tal Necessär och arbetsliv Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden

Läs mer

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi INNEHÅLLSFÖRTECKNING - MINNESVÄSKA Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden Genomförande

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Trevlig helg Monika och Helene

Trevlig helg Monika och Helene Hej! v.47 Den här veckan har vi börjat tänka lite matte, vi har tex 6 kulor i handen och "gömmer" 3 i andra handen hur många finns då kvar? jo 3, vi har också 6 små fyrkanter till hjälp som ligger framför

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

När luciatåget tågar ut från Lila så fikar vi på respektive avdelning, på lussebullar och pepparkakor som era barn bakat tillsammans!

När luciatåget tågar ut från Lila så fikar vi på respektive avdelning, på lussebullar och pepparkakor som era barn bakat tillsammans! Nu väntar Lucia och julen står för vår dörr! Ni är varmt välkomna att fira lucia hos med oss fredagen den 12 dec. Vi tänker att alla som vill får vara luciaklädda (lämna kläderna redan på morgonen märkta)

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Välkommen till Grodan, våren 2009

Välkommen till Grodan, våren 2009 Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd SIDAN 1 Författare: Berit Härd Vad handlar boken om? Boken handlar om Saga som går på ridskola. Hon ska äntligen få galoppera med hästen Billy. Mamma och lillebror Noel är också där och tittar på. De börjar

Läs mer

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Visionsarbete 2011 Brunnsgården C-hus

Visionsarbete 2011 Brunnsgården C-hus Visionsarbete 2011 Brunnsgården C-hus En tidig vårdag i solen, med boende och personal C-huset är f.d. servicelägenheter som går från norr till söder, vilket innefattar långa korridorer utan gemensamhetsutrymmen.

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Hej alla föräldrar och barn!

Hej alla föräldrar och barn! Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga

Läs mer

Förstärk handlingen i en saga med hjälp av dofter.

Förstärk handlingen i en saga med hjälp av dofter. Lukt och smak Vi träffar på många olika dofter i vår vardag och det är bra om vi, tillsammans med eleverna, stannar upp och tar möjligheten att uppleva dem mer än vad vi kanske vanligtvis gör. Lukter kan

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Välkommen till fritidshemmen Hajen och Valen!

Välkommen till fritidshemmen Hajen och Valen! 1 ht 2013 vt 2014 2008 Välkommen till fritidshemmen Hajen och Valen! Hajens telefonnummer: 240466 Hajens mobil: 076/7688595 Valens telefonnummer: 240465 Valens mobil: 070/3642466 Venhaga förskola avd.

Läs mer

Kap. 1 Ljudet. - Sluta tjuvlyssna, Tommy! Just då blängde Ulf på Mimmi. Han sa åt Mimmi att inta skrika så åt sin snälla klasskompis Tommy.

Kap. 1 Ljudet. - Sluta tjuvlyssna, Tommy! Just då blängde Ulf på Mimmi. Han sa åt Mimmi att inta skrika så åt sin snälla klasskompis Tommy. Av: Signe Sundequist CC BY NC ND 2014 Kap. 1 Ljudet Mimmi satt i klassrummet och lyssnade på sin stränga magister Ulf. Det var en tråkig lektion. Då hörde Mimmi ett ljud som lät "pa pa pa". Mimmi viskade

Läs mer

Namnuppgifter. Barndomen

Namnuppgifter. Barndomen Tilltalsnamn (eventuell smeknamn) Namnuppgifter Tidigare efternamn Barndomen Min födelseplats och boendeplatser under uppväxten Här kan det stå om platser jag bott på och vad det har betytt för mig och

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Berättarstunden. Termin 6: Hjälpstudion. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 6: Hjälpstudion. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 6: Hjälpstudion Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 6 Hjälpstudion Förord Berättarstunden levande berättelser från Bibeln...4 Beskrivning Termin

Läs mer

Handledning för pedagoger

Handledning för pedagoger AV-nummer: 100723tv 1 8 Handledning för pedagoger Åtta program om språket á 10 minuter för skolår 0-3 Selma, 8 år, får en konstig semla av sin pappa. Semlan ger henne en magisk kraft som gör att hon kan

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011 Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,

Läs mer

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta Om lilla mig många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta "Märkligt att man kan sakna någon så ofantligt mycket. Någon som egentligen aldrig tidigare existerat. En gång var det bara du

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Flaskposten juni. -15

Flaskposten juni. -15 Flaskposten juni. -15 Sommar, sol och fågelkvitter...då var det åter dags för en förhoppningsvis härlig sommar framför oss. Med lite framförhållning vill vi passa på att tala om att den 7 september har

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Haki Gud behöver våra. händer och fötter

Haki Gud behöver våra. händer och fötter Haki Gud behöver våra händer och fötter Ett förslag på aktivitet till exempelvis en gudstjänst för att presentera BIAL och BIALs resedocka Haki. Mål: Att barnen får höra missionsbefallningen. Att barnen

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Adjektiv Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Förskoleklass Bubblan

Förskoleklass Bubblan Sida 1 av 5 Skarpnäcks skola Förskoleklass Bubblan Bulleribock telenr: 0761291067 Bubblan telenr: 0761294382 Öppning och stängningsfritids telenr: 50815626 Veckobrev 30 mars 2012 för vecka 14, 16 och 17

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

ÖPPEN FÖRSKOLA. Kontakt : Email : Blogg : www.kulanbloggen.se. Facebook: www.facebook.com/kulansoppnaforskola

ÖPPEN FÖRSKOLA. Kontakt : Email : Blogg : www.kulanbloggen.se. Facebook: www.facebook.com/kulansoppnaforskola ÖPPEN FÖRSKOLA Kontakt : Öppna Förskolan KULAN Fäladstorget 1 226 44 Lund telefon: 046 35 64 38 www.lund.se/kulan Email : kulansoppnaforskola@live.se Blogg : www.kulanbloggen.se Facebook: www.facebook.com/kulansoppnaforskola

Läs mer

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic SIDAN 1 Boken handlar om: Det är dags för ramadan. Detta år ska Ayse också få prova på, att fasta. Mamma säger, att Ayse får fasta några timmar varje dag, men hon bestämmer sig för att fasta hela dagarna.

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Mimmi. Hennes hund, Bonita, rymmer efter att ha blivit rädd när en polisbil kör förbi, med sirenerna på. Polisbilen jagar en motorcykel. Mimmis mamma berättar,

Läs mer

GRÖN FLAGG. Rapport från Tingvalla förskola Sigtuna kommun. Livsstil och Hälsa

GRÖN FLAGG. Rapport från Tingvalla förskola Sigtuna kommun. Livsstil och Hälsa GRÖN FLAGG Rapport från Tingvalla förskola Sigtuna kommun Livsstil och Hälsa SAMMANFATTANDE BESKRIVNING Gemensamma mål och åtgärder för Tingvalla förskola. Mål 1: Minskad stress, ge barnen tid att varva

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Adventstid När vi har som mörkast känns det fint att tända första ljuset i adventsljusstaken och räkna ner till jul.

Adventstid När vi har som mörkast känns det fint att tända första ljuset i adventsljusstaken och räkna ner till jul. Adventstid När vi har som mörkast känns det fint att tända första ljuset i adventsljusstaken och räkna ner till jul. V 48 Planeringsdag Tor 15/1 januari Då är förskolan stängd! Tänk på kläder efter väder!

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Sommar Juni. Utvecklar och förbättrar kvaliteten i vårdens vardag

Sommar Juni. Utvecklar och förbättrar kvaliteten i vårdens vardag Sommar Juni Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor Du nalkas ljuva sommar då gräs och gröda gror Med blid och livlig värma till allt som varit dött sig solens strålar närma och allt blir återfött

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje AL Publishing Välkomna Hit En pedagogisk familjebok för nyanlända om livet i Sverige koncept och text illustrationer och omslag grafisk formgivning Josephine

Läs mer

Avdelningen Blåbäret

Avdelningen Blåbäret Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014 PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014 www.teatertre.se / 08-669 00 60 Peka Trumma Dansa är en rytmisk, rörlig och rolig föreställning för de yngsta, fritt efter

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Kåre Bluitgen. Sjalen. Översättning: Catharina Andersson illustrationer: Kirsten raagaard. nypon förlag AB. Publicerat med tillstånd.

Kåre Bluitgen. Sjalen. Översättning: Catharina Andersson illustrationer: Kirsten raagaard. nypon förlag AB. Publicerat med tillstånd. Kåre Bluitgen Översättning: Catharina Andersson illustrationer: Kirsten raagaard nypon förlag AB Ska vi byta hår? Åh, vad ditt hår är fint, säger Ida. Hon drar borsten genom Aylas svarta hår. Tycker du?

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Rönngården i Tärendö. Vi har även fått ta del av andra utmärkelser som; Den goda arbetsplatsen 2003, Norrmejeriets stipendiat 2008.

Rönngården i Tärendö. Vi har även fått ta del av andra utmärkelser som; Den goda arbetsplatsen 2003, Norrmejeriets stipendiat 2008. Rönngården i Tärendö Vi är ett team som arbetar på ett gruppboende för demenssjuka i Bifurkationens natursköna Tärendö i Tornedalen, Pajala kommun i Norrbotten. Tärendö är en by med ca 550 invånare och

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3 ************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3 ************************************* ************************************* Vår

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA!

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Hej alla barn. Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Jag har hört att ni barn på denna förskola är jätteduktiga på att arbeta med

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg sidan 1 Författare: Gertrud Malmberg Vad handlar boken om? Saras mamma ska ut och handla och Sara har inget att göra. Mamma föreslår att Sara ska ringa Maja som hon har sällskap med till skolan. Men mamma

Läs mer