Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bräckegymnasiet Bygg- och anläggningsprogrammet Gäller t.o.m Illustration: Marie Kassman

2 Innehållsförteckning Mål och värdegrund 2 Viktiga begrepp 3 Likabehandling Diskriminering Trakasserier Annan kränkande behandling Främjande arbete 4 Delaktighet Förebyggande arbete 6 Kartläggningsmetoder Analys och planerade åtgärder Utredning och dokumentation 9 Uppföljning under läsår 15/16 9 Anmälan 9 Bilaga 1: Handlingsplan vid trakasserier och kränkande behandling 1

3 Mål och värdegrund På Bräckegymnasiet ska alla trivas, känna sig trygga och utvecklas. Vi visar varandra respekt och har förståelse för att vi är olika. Vi ställer upp för varandra och verkar för en bra sammanhållning och för en skola fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. I vår skola utgår vi från att alla människor har samma värde. Alla, oavsett kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder har samma rättigheter och ansvar i skolan. Bräckegymnasiet: arbetar främjande för likabehandling, arbetar förebyggande mot kränkande behandling och trakasserier, utreder, vidtar åtgärder och följer upp om någon känner sig utsatt, upprättar varje år en ny likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling genom att följa upp föregående års plan, kartlägga nuläget på skolan och planera åtgärder och mål inför kommande läsår. 2

4 Viktiga begrepp Ordet likabehandling används för att beskriva arbetet för lika rättigheter och möjligheter. Likabehandling betyder inte att alla ska behandlas likadant. På grund av diskriminering och andra maktstrukturer 1 har vi olika förutsättningar och ibland behöver skolan då behandla elever olika för att nå likabehandling och lika rättigheter. Diskriminering är om skolan behandlar en elev sämre än andra elever och det har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, bristande tillgänglighet eller ålder. Diskrimineringsgrunderna: - Kön: man eller kvinna. Diskrimineringsgrunden gäller också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. - Könsidentitet eller könsuttryck: Könsidentitet är en persons självidentifierade kön, det vill säga det kön en person känner sig som. Könsuttryck handlar om hur en person uttrycker sitt kön exempelvis genom kläder eller kroppsspråk. - Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller liknande. - Religion eller annan trosuppfattning - Funktionsnedsättning: fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga - Bristande tillgänglighet: om en person med funktionsnedsättning missgynnas för att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder. - Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Sexuell läggning handlar om vem/vilka man har förmågan att bli kär i, kåt på eller attraherad av. - Ålder Trakasserier är en form av diskriminering som kan ske mellan elever. Trakasserier kan vara sexuella. Annan kränkande behandling är när någon kränker en elev på något annat sätt än det som kallas diskriminering eller trakasserier. Mobbning är när en person upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra personer. Trakasserier och kränkningar kan ske både i skolan och via telefon och dator. Det kan handla om hot, våld, nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller utfrysning. 1 Vilka grupper eller individer som har makt i samhället påverkas av t ex. kön, sexuell läggning eller etnicitet. 3

5 Främjande arbete Det främjande arbetet är ett långsiktigt arbete som handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i skolan och under praktiken (APL). Vid skolstart håller rektor samtal med elever om skolans rutiner och ordningsregler. Trivselaktiviteter arrangeras på skolan för att främja gemenskap både på klassnivå och på skolnivå. Främjande arbetet sker i undervisningen. Genom kunskap om exempelvis demokrati, etik och mänskliga rättigheter främjas respekt för människors olikheter. För att främja en trygg skolmiljö är personal på skolan lättillgänglig. Det finns alltid personal i uppehållsrummet. Många i personalen väljer medvetet att ha öppna dörrar till arbetsrummen så att elever känner sig mer välkomnade att ta kontakt. Servicepersonalen har ett roterande schema och varierar mellan olika arbetsuppgifter i skolan. Ett syfte är att främja relationen till eleverna. Genom att finnas på allmänna ytor främjas trygghet och trivsel och det finns möjligheten att se och höra eventuella kränkningar, trakasserier eller upptäcka diskriminering. Genusperspektiv och normer kring kön tas upp när alla elever i år 1 får undervisning om risker av att använda anabola steroider och hur det påverkar kropp och psyke. Personal från Ungdomsmottagningen på Hisingen besöker alla klasser i år 2. Syftet är bland annat att nå ut till elever som inte annars uppsöker Ungdomsmottagningen. En stor del av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Alla som är handledare för elever under APL bjuds in till en handledareutbildning. Under praktikperioderna besöker skolans lärare eleverna ute på deras praktikplatser. På temadagar tas frågor kring etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning upp, framför allt inom kurserna samhällskunskap och religion. Eleverna får träffa företrädare för olika religioner i workshops. Skolan uppmärksammar Världsaidsdagen (World AIDS Day) den 1 december och tar då upp fakta och fördomar kring HIV-smittan och om hur det är att leva med HIV idag. 4

6 Många i personalen är utbildade i normkritiskt arbete. Arbetet med att synliggöra och ifrågasätta normer 2 är viktig i det främjande arbetet. Skolan arbetar för att förändra begränsande normer. Fortbildning av personal är viktig. Under 14/15 fick all personal utbildning av Specialpedagogiska skolmyndigheten för att öka kunskapen och förståelsen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och koncentrationssvårigheter. Vid rekrytering av personal finns en strävan efter att öka mångfalden vad gäller ålder, kön och etnicitet. Delaktighet Målet är att alla i skolan, elever och personal, är delaktiga i likabehandlingsarbetet. För att nå målet behöver alla få information om likabehandlingsplanen och kunskap om sina rättigheter och om sitt ansvar. Kurator och rektor går igenom likabehandlingsplanen med all personal vid läsårsstart. Personalen ska ha goda kunskaper om skolans ansvar samt om de olika diskrimineringsgrunderna, om trakasserier och om kränkande behandling. Rektor utser lärare som ansvarar för att likabehandlingsplanen behandlas och diskuteras med alla elever. Information om skolans likabehandlingsarbete ges till vårdnadshavarna till elever i åk 1 under föräldramöte vid läsårsstart. Alla elever och vårdnadshavare informeras om att likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. Elever och personal som börjar vid annan tidpunkt än läsårsstart blir informerade om likabehandlingsplanen av mentor eller rektor. 2 Regler och förväntningar (ofta osynliga) för hur man ska vara eller hur man ska uppträda mot varandra. 5

7 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet inriktas på att minimera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Under vårterminen genomförs en årlig kartläggning av läget på skolan med fokus på elevernas trygghet och trivsel samt förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utifrån kartläggningens resultat planeras förebyggande insatser för kommande läsår. Kartläggningsmetoder Elevenkäten; gemensam skolundersökning i Göteborgsregionen i år 2. Observationer; elevhälsoteamet observerar under lektionstid både under teoripass och under verkstadspass samt under raster i uppehållsrummet. Skolsköterskan träffar elever i åk 1 i hälsosamtal, där frågor om trygghet och trivsel i skolan tas upp. Statistiskt material: - Fortlöpande kontroll av anmäld och oanmäld frånvaro samt utredning av orsak. - Anmälda ärenden till elevhälsan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Elevhälsan deltar i lärararbetslagens möten. Kurator samarbetar med servicelaget och ställer frågor som fokuserar på vad som händer på skolans allmänna ytor såsom korridorer och uppehållsrum. Fyra skolkonferenser enligt dialogmodell. Innan skolkonferenserna får eleverna behandla olika frågor under klassråd. Analys och planerade åtgärder Den gemensamma skolundersökningen för 2015 visar att de allra flesta, 94 %, av eleverna känner sig trygga på skolan och 89 % upplever att de trivs. Skolkonferenserna, hälsosamtalen och observationer tyder på att de elever som inte känner sig trygga eller trivs kan uppleva att jargongen på skolan är hård och att det är svårt att vara en elev som skiljer sig från det som är norm på skolan, dvs. det som av de flesta anses som det rätta sättet att vara, bete sig eller se ut. Ett kränkande behandlingsärende som har varit aktuellt under läsåret handlade om trakasserier kring kön och sexuella trakasserier. Det finns elever och personal som upplever att det kan förekomma en jargong och kränkande ordväxling på skolan som handlar om tjejer, om elevers olika etniska tillhörighet och om sexuell läggning. Orden kan uttryckas som skämt eller av vana och behöver inte vara menade att såra, men man måste vara medveten om att någon kan påveras negativt av orden. 6

8 De flesta elever på skolan är unga män och även byggbranschen är starkt mansdominerad. Media har uppmärksammat att byggbranschen har en arbetskultur som ofta är macho och de som påverkas mest är framförallt kvinnor, HBTQ-personer 3 och människor med utländsk bakgrund. En del elever uppfattar att skolkulturen och arbetskulturen ute på företag kan vara hård och macho medan andra elever upplever något annat. Under skolkonferenserna lyftes frågan om trygghet och trivsel under APL. Det vanligaste är att elever trivs mycket bra på sina praktikplatser och en elev berättar att på praktikplatsen är gubbarna mjuka och många är småbarnsföräldrar som sitter och pratar om barnvagnar (citat från skolkonferens ). Utifrån kartläggningens resultat har vi identifierat ett övergripande område Bemötande i ord och handling. Vi kommer att arbeta utifrån diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Målet är att vi på Bräckegymnasiet ska ha ett gemensamt förhållningssätt som innebär nolltolerans mot ord och handlingar som kan uppfattas kränkande. Detta gäller för både personal och elever. Åtgärd: En personalgrupp från en annan skola bjuds in för att spegla verksamheten. Ansvar: Rektor När: September 2015 Åtgärd: Rektorerns går igenom Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling med eleverna i årskurs 1. Mentorerna går igenom planen med eleverna i årskurs 2 och 3. Ansvar: Rektor och mentor årskurs 2 och 3 När : Höstterminen Homosexuell - förmågan att förälska sig i och/eller vara sexuellt attraherad av någon av samma kön som en själv. Bisexuell - förmågan att bli sexuellt attraherad och förälskad i båda könen. Transperson - person som genom sitt könsuttryck och/eller könsidentitet inte följer normen om att det endast finns två kön. Queer - Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker, men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormativitet (att det anses som rätt att vara heterosexuell). Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. 7

9 Åtgärd: Arbetslagen reflekterar regelbundet över klassrums- och korridorsklimat. I reflektionen ingår också upplevelser av klimatet på APL-platserna samt uppmärksammande av eventuell jargong bland personalen utifrån skolans nolltolerans av diskriminering och kränkande behandling. Reflektionerna skall mynna i förslag till förbättring. Ansvar: Arbetslagsamordnare När: Arbetslagsmöten under läsåret Åtgärd: På mentorstiden följa upp klassrumsklimat, förhållningssätt, bemötande i ord och handling såväl i skolan som på APL. Ansvar: Mentor När: Löpandeunder läsåret 8

10 Utredning och dokumentation Om en elev känner sig utsatt är det viktigt att hen berättar det för personal på skolan. Detta gäller också om någon elev eller vuxen ser eller hör att någon är utsatt. Elevhälsoteamet informeras och en utredning startas (se handlingsplan i Bilaga 1). Utredningen inleds med ett samtal med den som känner sig utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. Därefter förs samtal med den eller de som misstänks ha utsatt andra. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan utredningsansvarig bedöma situationen. Då görs en bedömning av vilka åtgärder som måste vidtas. Det är den utsatta eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Utredningen ska dokumenteras utifrån mallen i Bilaga 2: Utredning och dokumentation av kränkningar/trakasserier/diskriminering. Uppföljning under läsår 15/16 Under läsåret följer elevhälsoteamet upp hur eleverna i ett antal klasser upplever den psykosociala arbetsmiljön. Uppföljning och utvärdering sker också på skolkonferenserna. Utvärdering av likabehandlingsplanen och kartläggning inför kommande läsår sker i maj Anmälan Om skolan inte agerar enligt sina skyldigheter kan elev eller vårdnadshavare anmäla detta till Barn- och elevombudsmannen (BEO) då det handlar om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) när det gäller diskriminering och trakasserier. Kränkande behandling kan innebära att barn far illa och det kan utgöra brott. Bedömning om orosanmälan eller polisanmälan görs av rektor i varje enskilt fall. Vid händelser som innebär allvarlig fara för liv och hälsa gör rektor en anmälan till Arbetsmiljöverket. 9

11 Bilaga 1. Handlingsplan vid trakasserier och kränkande behandling Iakttagelse av Upplevelse av Misstanke om KRÄNKNING, TRAKASSERI Rapport till elevhälsoteamet. Beslut fattas om vem som ska inleda en utredning enligt Utredning och dokumentation av kränkningar/trakasserier/diskriminering. Elevhälsoteamet kontaktar elever, vårdnadshavare och/eller personal i den kränktes närhet. Informationsinsamling och observationer. Elevhälsoteamet tar emot och analyserar informationen. Planering av åtgärd. Individnivå Samtalsstöd eller motivationsskapande enskilda samtal. Ev. anmälan till socialtjänst och/eller polis. Gruppnivå Insatser i klassen. Skolnivå Förändringar i organisationen. Uppföljning och eventuella nya åtgärder. 10