FÖRSAMLINGSINSTRUKTION för Örby-Skene församling i Örby-Skene pastorat

Transkript

1 1 Församlingsinstruktion för Örby-Skene församling Antagen av kyrkorådet

2 2 FÖRSAMLINGSINSTRUKTION för Örby-Skene församling i Örby-Skene pastorat 1. REGLER SOM DOMKAPITLET BESLUTAR OM Pastoratet består av följande församlingar Örby-Skene Pastoratet ingår dessutom i egen samfällighet. I pastoratet finns följande prästbefattningar: Kyrkoherde, komminister i Skene, komminister i Örby-Skene och 50 % sjukhuspräst Stiftsstyrelsen har beslutat att minst 3 komministrar skall finnas i pastoratet I pastoratet finns följande befattningar som diakon: Diakon i Örby, Diakon i Skene, Sjukhusdiakon. I pastoratet finns följande befattningar som kyrkomusiker: Organist i Örbydistriktet, organist i Skenedistriktet. Domkapitlet har beslutat att minst en kyrkomusiker skall vara:organist. I församlingen finns följande kyrkor/kapell/gudstjänstlokaler: Örby kyrka, Skene kyrka, Svenasjö kyrka, lasarettets andaktsrum. Kyrkorådets godkännande, datum och paragraf Kyrkoherdens godkännande:.. namn datum Församlingsinstruktionen utfärdad av domkapitlet i Göteborgs stift; datum och paragraf: Övrigt om gudstjänster Varje söndag firas minst en huvudgudstjänst i församlingen. Förutom huvudgudstjänst erbjuds temagudstjänster, musikgudstjänster, förböns- och lovsångsgudstjänster. Plan för församlingens gudstjänster Örby Skene Svenasjö I Örby firas huvudgudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag. Var tredje söndag firas huvudgudstjänsten som mässa. Gudstjänsten kan även utformas som temagudstjänst eller temamässa. Under terminen firas I Skene firas huvudgudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag. Minst en gång i månaden firas huvudgudstjänsten som högmässa. Gudstjänsten kan även utformas som temagudstjänst eller temamässa. I Svenasjö firas gudstjänst varje söndag eller helgdag. Undantagna är annandagar och helgdagar i nära anslutning till varandra. Då sammanlyses gudstjänsterna. Under sommaren kan gudstjänsten ersättas med helgmålsbön på lördagen. familjegudstjänst en gång i månaden. Under terminen firas familjegudstjänst en gång i månaden. Sammanlysningar av gudstjänster kan ske vid jubiléer, bibelhelger, visitationer eller liknande. Konfirmandarbetet följer Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete.

3 3 2. FÖRSAMLINGSPASTORAL I. OMVÄRLDSBESKRIVNING Örby-Skene församling var en gång de många torpställenas och backstugornas socken. I fattigfolkets små stugor dunkade vävstolarna flitigt för att väva tyg åt vävnadsförläggarna och för att få ihop lite kontanter till nödvändiga inköp. Runt sekelskiftet 1900 etablerade sig ett antal textilindustrier i bygden. Efterhand växte de till storföretag. Kungsfors fabriker i Skene (Wäfveribolaget) hade över 1000 anställda. Torparna blev industriarbetare. Idag finns inte så många av de stora textilföretagen kvar av. Många av fabrikerna lagts ned eller så har de flyttat produktionen till låglöneländer. I lokalerna till Kungsfors fabriker finns t.ex. i stället ett lågprisvaruhus, Försäkringskassan, Skatteförvaltningen, ett dataföretag, en Montessoriskola, tandläkar- och psykiatrimottagning. Andra företag har kommit i stället. Stora Enso med sin kartongoch wellpapp-tillverkning, Eliassons charkuterifabrik, Samhall, Faiber plast och många andra. Kommunen är nu den största arbetsgivaren. Den största arbetsplatsen är Skene lasarett. Andra stora arbetsplatser är Kunskapens Hus med gymnasieskola, högstadieskolorna i Skene och Örby samt äldreboenden. Många pendlar till arbetsplatser i göteborgsregionen, vilket innebär långa dagar med två timmars resa eller mer per dag. Särskilt Skene är invandrarbygd. Före Andra världskriget kom de första flyktingarna, som snabbt fick arbete i textilindustrin. Efter kriget behövdes mer arbetskraft och då kom många invandrare från Finland och f d Jugoslavien. Kommunen har tagit sitt ansvar för flyktingmottagning och varje år tagit emot flyktingar. Idag finns ett trettiotal nationaliteter representerade. De flesta har lyckats bra och många har skaffat sig villa och en del har startat egna företag. Många upplever stress och oro idag. Inget arbete känns riktigt säkert. För att klara alla utgifter måste båda parter i äktenskap eller samboförhållanden arbeta. Ständiga omorganisationer och rationaliseringar pågår på arbetsplatser i en intensiv jakt på att pressa kostnader. Oron och stressen är ofta orsak till slitningar och relationsproblem. Användningen av alkohol är omfattande och sprider sig i allt lägre åldersgrupper. Droganvändning förekommer också i kommunen. Bland positiva tecken noteras att folkrörelserna har en omfattande verksamhet i kommunen. Idrottsintresset är mycket stort och fångar upp en stor del av ungdomarna. Många vidareutbildar sig på näraliggande folkhögskolor eller på Kunskapens Hus. Studieförbunden samlar många äldre i studiecirklar. På det kyrkliga området dominerar svenska kyrkan. Frikyrkan finns representerad i Elimkyrkan i Skene, Missionskyrkan och Pingstkyrkan i Kinna. På den religiösa kartan finns även en ganska stor grupp Jehovas Vittnen i Skene. Kyrksamheten är relativt god och kyrkan har omfattande verksamhet som riktar sig till alla åldersgrupper. Församlingen uppmärksammar också invandrarna. Således firas regelbundet gudstjänster i Skene kyrka för finsktalande. Kyrkan upplåts också för gudstjänster för katolska och ortodoxa kyrkorna. Församlingen är dessutom huvudman för Sjukhuskyrkan på Skene lasarett. II. FÖRSAMLINGENS UPPGIFT Församlingens grundläggande uppgift enligt kyrkoordningen är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. HUVUDMÅLSÄTTNING Vi vill vara den lokala närvaron av Kristi världsvida kyrka och vill göra Jesus Kristus känd, trodd och älskad.

4 4 FÖRSAMLINGENS GRUNDLÄGGANDE UPPDRAG Församlingen syftar till - att människor kommer till tro på Kristus och lever i den - att en kristen gemenskap skapas och fördjupas - att Guds rike utbreds - att skapelsen återupprättas. Allt som församlingen utför ska vara stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift. III. VÄRDEGRUND FÖR FÖRSAMLINGEN Vi vill sammanfatta församlingens identitet och grund i fyra punkter: En plats för tillbedjan Vi är skapade för att tillbe och ära Gud. Det är människans bestämmelse. Därför längtar vi alla efter gemenskapen med honom. Samtidigt finns det hos oss en vilja att fly från Gud. Vi vill inte lyda hans vilja. Det är det Bibeln kallar synd. Synd är att vi missar vårt mål som människor; att tillbe Gud och älska vår nästa(rom. 3:23). För att återupprätta denna gemenskap har Gud tagit initiativet. Han har sänt Jesus Kristus. Jesu korsdöd och uppståndelse öppnar vägen till en förnyad och fördjupad gemenskap med honom. Den uppståndne Jesus möter oss i sitt Ord; Bibeln samt i sakramenten; dopet och nattvarden. Där talar han till oss och gör, genom sin Ande, gemenskapen med honom levande. När vi möts till gudstjänst är det alltså den levande Herren vi möter! Där får vi börja öva oss i att leva i vår bestämmelse att tillbe Gud och att lovsjunga honom. En mötesplats Vi är skapade för gemenskap med varandra. I Johannes första brev läser vi att kärlek är ett tecken på sann kristendom (1Joh. 3:14). Att vara en kristen innebär att få öva sig i att leva i kärlek. Därför är det viktigt att församlingen får vara en kärleksfull mötesplats, där vi möter Gud och varandra. Bibeln beskriver församlingen som Kristi kropp. Denna kropp är en organism, där huvudet är Kristus och lemmarna är alla de som är döpta och lever trons liv. I denna kropp har vi fått olika gåvor och uppgifter. Paulus kan tala om ett ömsesidigt beroende, där vi kompletterar varandra och därför inte behöver konkurrera. Mötet med och i församlingen är alltså något oerhört stort vi möter Kristi kropp(rom. 12:5)! Bibeln beskriver också församlingen som ett tempel, eftersom Gud möter oss där. Det betyder också, att när vi möter varandra i församlingen, så möter vi Guds tempel. Att t ex förtala varandra blir då lika allvarligt som tempelskändning(ef. 2:20-22). Församlingen behöver alltså vara en mötesplats där kärlek, omsorg och sanning råder. En plats för frihet Församlingen vill vara en fristad. Liksom det i gamla testamentet talas om fristäderna som tillflyktsplatser, så vill också församlingen fungera som en sådan(se 4 Mos. 21). I denna fristad är vi älskade som vi är. Friheten finns där, därför att han som är Friheten, Kristus, finns där. Om inte Kristus finns i vår mitt, finns där ingen frihet. Liksom fisken bara kan fungera i frihet när den är i vattnet, så kan vi bara vara riktigt fria när vi är i vårt rätta element Guds kärlek i Kristus. När vi möter Guds vilja, uttryckt i tio Guds bud, avslöjas vi. Friheten föds i oss av att Kristus frikänner oss och förklarar oss skuldfria. Det innebär en frihet från Guds dom, från ondskans makt och från att styras av vår själviskhet(se bl.a. Rom. 8:1). Denna frihet behöver ständigt på nytt förnyas. Därför är gudstjänsten så viktig.

5 5 Bara om friheten inför Gud finns, kan vi stå fria gentemot andra människor. Denna frihet är en frihet där vi är bundna till vår medmänniska i kärlek. Församlingen vill vara en plats för oss som är små och svaga och för oss som fått svåra törnar i livet. En växtplats Att vara en kristen innebär också att vi får växa i tro, kärlek och tjänst. Växten innebär behov av näring och möjlighet att använda det vi fått. Näring: Vi behöver undervisning om den kristna tron och om att leva det kristna livet. Här vill församlingen ge många olika tillfällen till undervisning. Undervisningen hämtar sin näring i Guds Ord. Paulus skriver att tron kommer av predikan, som kommer av Kristi ord(rom. 10:17). För tron är undervisning alltså livsviktig. Tron verksam i kärlek. Det vi lär oss behöver praktiseras. Därför skriver Jakob att tron utan gärning är död(jak. 2:17). Paulus talar om att tron är verksam i kärlek(gal. 5:6). Luther kan sammanfatta det så : Det är sant att tron allena rättfärdiggör, men jag talar om den sanna tron, som icke sover och är lat, utan är verksam i kärleken (M. Luther: Stora Galaterbrevskommentaren, sid Helsingfors 1954) Tron växer när den praktiseras. På samma sätt är det med kärleken, den växer när den praktiseras. Vi är alla kallade att visa kärlek mot varandra och andra. När församlingen beskrivs som Kristi kropp, menar Bibeln också att var och en har fått en särskild gåva(se bl a 1 Kor: 12:1-11, Rom. 12:1-8). Det är därför viktigt att vi får upptäcka våra gåvor och fungera i dem. IV. FÖRSAMLINGENS KARAKTÄR I församlingen finns ett arv från den gamla schartauanska väckelsen i botten med dess betoning av bibelordet, personlig omvändelse och trohet i vardagsuppgifterna. Ungdomsväckelsen i bygden på 1970-talet har påverkat många till en fortsatt betoning på Bibeln och det personliga engagemanget. Under senare år har även inslag från olika förnyelserörelser vunnit insteg. Dessa har lyft fram den enkla lovsången, Andens gåvor och gemenskapen i den lilla gruppen.. V. GUDSTJÄNST I gudstjänsten möter Gud oss i sitt ord och sina sakrament. Liksom Jesus tvättade lärjungarnas fötter vid nattvardens instiftande, är hans avsikt att betjäna oss i gudstjänsten. Han talar till oss i sitt ord. Han hör våra böner. Han föder en lovsång i vårt inre, och tar emot vår lovsång. Han, som är den store skaparen, vill också låta oss vara med och fungera med våra gåvor. Gemenskapen mellan oss som firar gudstjänst är också en del av gudstjänsten. Grekiskans ord för gemenskap, koinonia, betyder att tillsammans ha del i något. Gudstjänsten är hela församlingens angelägenhet och det är viktigt att de olika gåvorna får komma till uttryck där. HUVUDMÅL Målsättning gudstjänsten: Vi vill att vår gudstjänst ska få vara Guds tilltal till oss i sitt Ord och att hans Ande ska föda fram ett svar i våra hjärtan och i gemenskapen i lovsång, tillbedjan och andra uttryck som Anden verkar. Allt detta så att kroppens olika lemmar får fungera i ett samspel i församlingens gudstjänst. DELMÅL: Målsättning predikan: - Vi vill uppmuntra våra präster, och ge rum i deras tjänster till förberedelse för predikan. - Paulus talar om att tron föds av predikan och predikan av Kristi ord(rom. 10:17). Därför är det vår önskan att predikan ska få vara biblisk och relevant. - Vi vill att predikan tydligt ska visa på vägen till tro på Kristus och livet i tro på honom.

6 6 - Vi vill att predikan ska bygga en bro mellan bibelordet och vår vardag så att vi kan rustas att allt bättre vara Jesu lärjungar. Målsättning musiken: Lovsången är vårt svar på Guds tilltal, och vår förundran inför hans storhet. Lovsången kan ta sig många olika uttryck. - Vi vill ge utrymme för bredd i den musik som uttrycks i gudstjänsten. - Vi vill ha ett varierat utbud som kan tala till olika generationer. Här är församlingens musiker, körer, psalmorkester och andra medverkande av stor betydelse. Sångskatten innehåller dels psalmboken och dels nya sånger, som t.ex. Göteborgs stifts sånghäfte, nya psalmer och visor m.m. - Vi vill ge rum för såväl lovprisande psalmer och sånger, som berättande och undervisande. Också här är mångfalden väsentlig. Målsättning bönen: - Vi vill ge rum för bönens olika former i gudstjänsten: tackbön, bön om hjälp, förbön, lovprisning. - Vi vill genom kyrkans allmänna förbön samla upp församlingens bön. Vår målsättning är att den, när så är lämpligt, ska ledas av diakon eller förbönsgrupp. - Vi vill även erbjuda möjligheter till personlig förbön i samband med våra gudstjänster. Målsättning mässan: Mässan är Kristi möte med oss på ett konkret sätt. Jesus talar om att vi ska fira den ofta. - Vi önskar fira fullständig högmässa efter Kristi instiftelse så ofta som möjligt, åtminstone en gång i veckan i någon av församlingens kyrkor. Dop Det är vår önskan att dop sker i huvudgudstjänsten, men det kan även ske vid andra tillfällen när så bedöms lämpligt. Dopgudstjänsterna förbereds genom att prästen och dopföräldrarna tillsammans samtalar om vad dopet innebär. - Vi vill i första hand erbjuda dop i samband med våra huvudgudstjänster. - Vi vill även erbjuda särskilda dopgudstjänster. - Vi önskar att dopföräldrar och präst har ett gemensamt samtal före doptillfället. - Vi vill i samband med dopet uppmuntra dopföräldrarna att delta i församlingens verksamhet. Se även doppastoral. Konfirmation Konfirmander erbjuds läsning under terminerna eller sommarläsning. Vid särskilda tillfällen hålles konfirmandgudstjänster. I konfirmationsläsningen ingår även läger. Se konfirmandpastoral Vigsel Vigselgudstjänst anordnas efter överenskommelse med präst. Begravning Begravningsgudstjänster hålls i församlingens kyrkor eller i kapellet på Skene lasarett. Tidpunkt för begravning beslutas i huvudsak enligt gällande arbetsschema.

7 7 Musikgudstjänster Musikgudstjänster firas i olika former. Inom varje distrikt planeras och utformas dessa under ledning av distriktets musiker. Temagudstjänster Dessa syftar till att i en öppnare form förmedla det kristna budskapet på olika områden även till den som är ovan vid kyrka och kristen tro. I dessa önskar vi använda oss av de olika kreativa uttryck som budskapet, frågeställningarna och kyrkorummet tillåter. - Vi vill genom temagudstjänsterna erbjuda öppningar till icke-kyrkvana besökare. - Vi vill i temagudstjänsterna ge uttryck för den kreativa mångfald Gud har lagt ner i församlingen genom skapelsens och Andens gåvor. Detta kan ske i form av musik, drama, rörelsegestaltning, diktläsning, vittnesbörd m.m. - Vi vill genom temagudstjänsterna erbjuda människor att ge relevanta uttryck för sin tro. Lovsångs- och förbönsgudstjänster Lovsångs- och förbönsgudstjänster erbjuds vid olika tillfällen. - Vi vill i dessa gudstjänster ge utrymme för den beröring som Ordet, musiken och olika förbönsmoment kan förmedla. Gudstjänster på finska Gudstjänster på finska firas i Skene kyrka i regel en gång i månaden. Vi stöder ekonomiskt finsk församlingsverksamhet. Sjukhuskyrkans gudstjänster Veckomässa firas regelbundet varje vecka i sjukhuskyrkans andaktsrum. Dessutom hålles 3-4 sånggudstjänster under varje termin. Sjukhuskyrkans radio förmedlar regelbundet andakter genom sjukhusets radiokanaler. Församlingsmöten Sedan några år inbjuds alla kyrkotillhöriga till församlingsmöten i Örby och Skene. Möten hålls också årligen i Svenasjö. Vid dessa sker information om betydelsefulla förändringar före beslut i kyrkofullmäktige. Det finns även möjlighet att framföra önskemål och synpunkter på församlingens verksamhetsmål och budget. Före antagandet av denna församlingsinstruktion har innehåll och bärande riktlinjer presenterats och diskuterats vid församlingsmöten. VI. UNDERVISNING Barnverksamheten - Vi vill att församlingen ska vara en växtplats där vi växer som människor och i vår tro. Utgångspunkten för all undervisning i kyrkan är Bibeln. - Vi vill skapa ett möte mellan Guds ord, oss själva och vår vardag. I de olika möten vi erbjuder, samt i praktiserandet av det vi lärt oss, sker ett växande. Det är viktigt att bli sedd och tagen på allvar. Det livslånga lärandet pågår i mötet mellan människor livet igenom. - Vi vill att varje barn i vår församling ska få höra om Gud och få en tro som bär dem i vardagen. - Vi vill erbjuda barnverksamhet i olika former.

8 8 - Vi vill i barnverksamheten utgå från, och syfta mot gudstjänsten som centrum i vårt arbete, i första hand gudstjänsterna för stora och små. - Vi vill i vår barnverksamhet nå familjerna. - Vi vill även samarbeta med förskolor och skolor som finns inom församlingen och inbjuda till samlingar för förskolor och skolklasser. Där så är möjligt för båda parter även i samband med skolavslutningar. - Vi vill även genom barnkören nå barnen genom musik och sång och föra dem in i trons värld. Ungdomsverksamheten - Vi vill utifrån dopet erbjuda en dopaktualisering som ger ungdomar en livstydning och en levande tro på dopets grund. - Vi vill erbjuda såväl högstadie- som gymnasieungdomar att vara med i församlingens ungdomsarbete, Kyrkans Ungdom. - Vi vill även stödja de kristna eleverna på högstadieskolorna i Örby och Skene samt på gymnasiet i Skene, till ett kristet vittnesbörd. Den kristna gruppen på gymnasiet, Fisherman s friends, stödjer vi tillsammans med de andra kyrkorna på orten. Vuxenundervisningen - Vi vill genom församlingens vuxenundervisning erbjuda människor möjlighet att få en personlig tro och att växa i tro Detta vill vi göra bl.a. på följande sätt: Samtalsgrupper Det handlar om enkla samtalsgrupper om t.ex. livsfrågor, barns frågor om Gud mm. Dessa erbjuds där så är naturligt genom de olika kontakter som skapas i verksamheten. Alphagrupper Under flera år har dessa haft stor betydelse i vårt församlingsarbete. Här får vi möjlighet att mötas under trivsamma former, presentera den kristna tron enkelt och sedan samtala vidare om dessa frågor. För den som vill fortsätta erbjuder vi basgrupper och bibelstudier. Bibelstudier Genom enkla genomgångar vill vi fördjupa oss i olika bibelavsnitt. För den som önskar erbjuds vidare samtal i smågrupper. Bibel- och katekesförklaringar Dessa är under några veckor höst och vår ett erbjudande om en fördjupning i Bibeln och den kristna trons grundsanningar. Körverksamhet För den som vill delta i församlingens körer är detta en utmärkt form för gemenskap, förkovran i sång och en introduktion i den kristna trons begreppsvärld. Förbönsgrupp Lekmän leder ofta förbönen i huvudgudstjänsten. Dessutom erbjuds förbön efter gudstjänsten, eller i förböns- eller temagudstjänster. Vi vill låta denna grupp, under diakonens ledning, vara en grupp där människor kan växa i förbönens och trons omsorg och hjälpa andra att växa. Basgrupper I en mindre grupp på 5 10 personer kan samtalet, bibelstudiet och bönen bli mer personlig och vardagsnära. Vi vill uppmuntra och stödja ledarna, så att de aktivt kan leda samtalet under bibelstudiet. Bön och förbön vill vi ska vara viktigt för dessa grupper. Målsättning basgrupper: - att ge en växtplats för den enskilde i församlingen att växa i kunskap, bön och kärlek i gemenskap med andra. - att hjälpa enskilda till ett ansvarstagande i grupp med sina gåvor. - att ge utrymme för omsorg för den enskilde i församlingen.

9 9 VII. DIAKONI Drivkraften till diakoni finns i Guds kärlek till oss. I liknelsen om den barmhärtige samariern beskrivs hur mannen möts av stor barmhärtighet. Vi är kallade att vara Jesu händer, ögon, öron och fötter i vår närmiljö. Därför är diakonin hela församlingens uppdrag. - Vi vill genom församlingens diakoni vara Jesu utsträckta händer till den nöd vi möter hos människor i församlingen. Vi kan inte lindra all nöd, men vi vill lindra den nöd Gud kallar oss att möta. - Vi vill också genom undervisning och prioriteringar markera att diakoni är hela församlingens angelägenhet. - Vi vill även vidga församlingens diakonala perspektiv till diakonala kontakter med människor i andra delar av världen. - Vi vill stödja människor i äktenskaps- och familjerelationer, i mötet mellan olika åldrar och i ökad förståelse mellan olika grupper av människor i vår närmiljö. - Vi vill i vårt diakonala arbete möta enskilda människor i deras utsatthet. Hur gör vi? Församlingens diakonala arbete sker genom besök, själavårdssamtal, samtalsgrupper, träffar för daglediga, utflykter, uppsökande verksamhet, soppluncher, sorgeuppföljning, äktenskapskola, öppet husverksamhet för föräldrar och barn, samtal m.m.. Frivilligarbetet har stor betydelse i vår församling. Vi har många frivilliga arbetare, men vi har plats för ännu fler. Många frivilliga insatser görs i gudstjänsten och i diakonin liksom i soppgrupp och bakgrupp. Samverkan Där så är möjligt samverkar vi med kommunens sociala verksamhet. I samarbetet med skolor, servicehem och olika institutioner och organisationer finns i många fall ett etablerat samarbete. Detta vill vi bevara och fördjupa. Församlingen har också en beredskap för att göra aktiva insatser för människor som drabbas av stora kriser och katastrofer i vårt närområde. Detta sker i samverkan med kommunens Posomgrupp och lasarettets krisgrupp. I Sjukhuskyrkan har en sådan samverkan kommit till stånd. Några exempel på församlingens diakonala arbete i skrivande stund (alla dessa ska ses som uttryck för församlingens huvudmålsättning inom diakonin): Sorgearbete I församlingen sker en initial kontakt mellan de sörjande och tjänstgörande präst inför begravningen. Begravningen följs sedan upp med att diakon eller präst tar en förnyad kontakt. De anhöriga inbjuds till en särskild Levavidaregrupp och, om så önskas, även deltagande i den Levavidarehelg som anordnas i kontraktet. Frivilligt diakonalt arbete Diakonen arbetar med att utbilda och uppmuntra till besöksgrupper. En särskild förbönsgrupp, som leder förbönen under gudstjänsten och den personliga förbönen är också ett viktigt led i den diakonala omsorgen. Soppluncher, där behållningen går till Lutherhjälpen eller det Vitryska projektet, fyller också en viktig diakonal funktion. Ett viktigt stöd i insamlingsarbetet ges av församlingens syföreningar, som årligen samlar in betydande belopp till hjälparbetet. De frivilliga grupper som svarar för soppluncher och bakning gör också viktiga insatser i församlingen. Genom kollekter samlar vi in medel i en särskild diakonifond. Pengarna i denna använder vi för behövande i församlingen.

10 10 Internationell diakoni Vitryska projektet Vart 3:e år bjuds barn in från de områden som drabbades hårdast efter Tjernobylkatastrofen. Vi stöder byn Wischnevka utanför Minsk genom hjälpsändningar och genom att vi ordnar läger för barn från byn. Drottning Silvias Mödrahem Genom församlingskollekter ger vi särskilt stöd till Drottning Silvias Mödrahem. Internationell grupp Vi strävar efter att stödja Lutherhjälpens arbete med internationell diakoni och hjälpverksamhet. Det innebär att vi bidrar till katastrofhjälp världen över. Sjukhuskyrkan Arbetet i sjukhuskyrkan sker i samarbete med andra församlingar inom kontraktet. Örby-Skene församling är huvudman. Sjukhuspräst och diakon har etablerat ett väl fungerande samarbete med sjukhuset. - Sjukhuskyrkan vill vara församlingens utsträckta arm på Skene lasarett. - Vi vill förmedla en kristen människosyn och evangeliet till patienter och personal på Skene lasarett. - Vi vill samverka med lasarettet i krissituationer och i mötet med sjukdom, smärta och sorg. VIII. MISSION Mission betyder sändning. Kyrkan är sänd med uppdraget att göra Jesus Kristus känd och att vara salt och ljus i världen. Församlingen förkunnar genom gudstjänster, samtalsgrupper och genom olika möten med människor. Den enskilde är kallad att vara ett vittne i sin vardag om Kristus som vägen till evigt liv. Ordet mission har av många uppfattats som kontroversiellt, då man har förknippat det med västvärldens kolonisering och maktmissbruk i tredje världen. Vi önskar befrämja sund mission som präglas av respekt för mottagaren, samtidigt som man vill förmedla ett klart kristet budskap. Missionsuppdraget utgår från en helhetssyn på människan, där det är viktigt att både förkunna evangelium och att inbjuda människor till en kristen gemenskap. Att arbeta för fred, rättvisa, mat och husrum, sjukvård och mänskliga rättigheter är en följd av denna helhetssyn. Mission i Sverige - Vi vill förmedla och förkunna det kristna evangeliet i Sverige och i utlandet. - Vi vill medverka till att alla i församlingen nås av evangeliet och omfattar det i tro och liv. - Vi vill bidra till den världsvida kyrkans uppgift att göra alla folk till lärjungar. - Allt detta vill vi göra i trohet mot det uppdrag kyrkans Herre gett oss och i respekt för de enskilda människorna. - Att alla i församlingen under en femårsperiod ska möta evangeliet om Jesus Kristus i någon form.

11 11 Detta kan ske när de enskilda församlingsborna, eller församlingen, på olika sätt vittnar om Jesus Kristus. Evangeliet förmedlas i ord och handling. Den enskilde behöver vara engagerad i sin närmiljö och på så sätt vara ett salt och ett ljus i samhället. Vår grundhållning är att leva nära Gud och nära människor. Som folkkyrka har vi en unik möjlighet att nå människor genom förrättningar och det breda kontaktnät som vi har i samhället. Vi vill möta den enskilde med respekt och lyssnande och i en öppen dialog förmedla evangeliet till andra. Vår förebild är Jesu sätt att närma sig människor. I våra kollekter har vi särskilt prioriterat Credo för mission på skolor och i universitetsvärlden. Vi önskar tillsammans med andra samfund be och verka för en väckelse i vårt samhälle. Mission utomlands - Som församling önskar vi stödja olika missionsprojekt. - Vi vill också i församlingen öka medvetenheten om vikten av att fullgöra det missionsuppdrag vi fått som kyrka. Den internationella gruppen följer upp och förmedlar kunskap om våra missionsprojekt. Det är viktigt för oss att missionsuppdraget ständigt hålls aktuellt och levande för oss. Därför vill vi sträva efter konkreta insamlingsmål och insatser när det gäller missionen utomlands. 3. MINORITETSSPRÅK Verksamhet på samiska och på teckenspråk.. När det gäller dessa områden hänvisar vi tillstiftets verksamhet. Vid behov i samband med förrättningar sker ett samråd med stiftet och kommunen för att tillgodose dessa. 4. FÖRSAMLINGENS PERSONAL Personalvård Vi är måna om vår personals välbefinnande. Genom sjukvård och själavård, samt trivselåtgärder önskar vi befrämja en god arbetsmiljö. Det personalpolitiska avtalet är en god riktningsgivare för oss. Församlingen är ansluten till Markhälsan, den mellan kommunen och företagen gemensamma företagshälsovårdscentralen i kommunen. Genom den önskar vi ge hjälp när det gäller arbetsrelaterade skador. Den enskilde erbjuds reseersättning för fyra själavårdssamtal per år. Kontakten bör vara inom en radie motsvarande Göteborgs stifts själavårdscentrum. I vardagsarbetet är det en viktig del med regelbundna arbetsplatsträffar. Vi önskar ett öppet och varmt klimat i arbetsmiljön. Får vi ha det sprider det sig också i vår övriga verksamhet. Utbildningsplan Varje anställd skall erbjudas minst två utbildningsdagar per år och i budgeten planeras för att alla anställda kan erhålla fem dagars personalutveckling och utbildning. Utvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda. Med ledning av dessa sker en utbildnings- och utvecklingsplanering. Här görs bedömningar utifrån fyra perspektiv: inspiration, kompetenshöjning, samverkan och personalvård. Prioriteringen mellan dessa kan inte göras generellt, utan görs dels i samråd mellan arbetsledare och den enskilde, dels utifrån det som tjänsten och verksamheten kräver. Utbildning av frivilliga Församlingen är för sin stora verksamhet beroende av det arbete som förtroendevalda och frivilliga medarbetare utför. En grundregel är att vi inte vill starta en ny verksamhet utan att vi har löfte om en frivilliginsats. Därför vill vi uppmuntra de frivilliga att delta i utbildningar och kurser som erbjuds av stift, församlingsförbund eller andra organisationer. För nyvalda förtroendevalda anordnas en kurs i församlingens regi.

12 12 5. SAMVERKAN MED ANDRA FÖRSAMLINGAR Örby-Skene församling är ett enförsamlingspastorat i Marks kommun. Församlingen ingår i Marks och Bollebygds kontrakt av Göteborgs stift. Församlingen är huvudman för Sjukhuskyrkan på Skene lasarett. Sjukhuskyrkans kostnader fördelas efter invånarantal mellan församlingarna inom Marks kommun, samt Seglora-delen av Kinnarumma pastorat. För samordning av och information om verksamheten finns en särskild samrådsgrupp, där varje deltagande pastorat har en representant. Församlingarna i Mark svarar också för kyrkans närradio. För denna är Kinna församling huvudman. Kostnaderna fördelas mellan församlingarna efter särskild överenskommelse. För utbildning och stimulans är kursverksamheten på Helsjöns folkhögskola mycket betydelsefull. Tillsammans med Kinna församling inbjuder vi varje år alla elever i årskurs 3 till påskvandring. Genom denna får barnen i dramats form uppleva påskens avgörande händelser. Mellan de olika församlingarna i kommunen och kontraktet finns också ett informellt samråd och erfarenhetsutbyte som är mycket värdefullt. Örby-Skene församling är medlem i Marks Ekumeniska Råd (MER). Vi önskar verka tillsammans med andra samfund på vår ort där så är möjligt. Katolska gudstjänster Katolska gudstjänster firas i regel en gång i månaden i Skene kyrka på spanska. Ortodoxa gudstjänster Ortodoxa gudstjänster firas i regel en gång i månaden i Skene kyrka på ryska och rumänska.

13 13 Bilaga: Målsättning för sjukhuskyrkan I Sjukhuskyrkans målsättning för arbetet finns följande: - att finnas till hands för dem som önskar kontakt med Sjukhuskyrkan. - att vara lyssnande och själavårdande i mötet med patienter, närstående och personal i deras bekymmer, frågor och kriser. - att erbjuda gudstjänster och andakter allmänna och enskilda söndagar och vardagar. - att förmedla kontakt mellan patient och dennes trossamfund. - att, vid behov initierat av personalen, erbjuda sjukhusets personal utbildning och samtal om människosyn, etik och krishantering. - att vara till tjänst åt personal för stöd i samband med svåra arbetssituationer. - att medverka i lasarettets palliativa team. - att ingå i Sjukhusets krisjour med beredskap i hemmet. - att vara ett förebedjande stöd till sjukhusets arbete och framgång. Vid varje gudstjänst bedja för personal, patienter och närstående. - att insiktsfullt och med bön om vishet bevara den anmärkningsvärda öppenhet gentemot kristen tro som råder hos patienter, närstående och personal. - att vara tillgänglig på utsatt expeditionstid, samt genom personsökare. - att undervisa om etik på Vårdskolan vid önskan från vårdlärarna. - att dygnet runt erbjuda alla patienter radioprogram på sjukhuskyrkans egen radiokanal. - att vid behov besöka näraliggande församlingar för att tala om Sjukhuskyrkans verksamhet.