Nästan allt material är numera databaserat. Det som saknas är, tyvärr, Göteborgs stift.

Transkript

1 Lunds Universitets Kyrkohistoriska Arkiv startades i början av 1940-talet av dåvarande professorn i kyrkohistoria, Hilding Pleijel. Hans ambition var att kartlägga det han kallade för gammal kyrklig sed genom att låta studenter genomföra intervjuer som en del av sin utbildning i kyrkohistoria. De som intervjuades var födda på sent 1800-tal och de kunde därför berätta om kyrkliga seder både från sin barndom och senare i livet. Totalt gjordes drygt 5600 intervjuer vilka skrevs ned antingen för hand eller med skrivmaskin. Materialet kommer från hela Sverige, men av naturliga skäl kommer det mesta från södra Sverige, vilket framgår av tabellen nedan. Stift Antal uppteckningar Uppsala 28 Linköping 248 Skara 597 Strängnäs 73 Västerås 69 Växjö 1282 Lund 1504 Göteborg 1162 Karlstad 268 Härnösand 140 Luleå 139 Visby 117 Stockholm 7 Summa 5634 Nästan allt material är numera databaserat. Det som saknas är, tyvärr, Göteborgs stift. Nedan följer den frågelista som Pleijels studenter, och även studenter till hans efterträdare, skickades ut med. Efter frågelistan följer ett exempel på hur svaren kan se ut. Efter detta presenteras en sentida frågelista. INLEDNING För varje år som går försvinna allt mer de sista resterna av den kyrkliga enhetskultur som en gång behärskade hela vårt folk. Allt sedan den stora socialekonomiska omvälvningen i vårt land under förra seklets tidigare hälft ha de religiösa föreställningarna differentierats och den kyrkliga seden uppluckrats. För närvarande är det endast inom få områden av vårt land, där man ännu kan påträffa ett kyrkoliv utgestaltat i samma former som detta allmänt hade för ett sekel sedan. Att utforska och genom uppteckningar samla de ännu bevarade resterna av forna dagars kyrkoliv - det är en av den kyrkliga folklivsforskningens uppgifter. För närvarande är den kanske den viktigaste. Den allmänna folklivsforskningen har sedan årtionden tillbaka systematiskt genomforskat och bearbetat det svenska folklivet i dess olika funktioner. En sida av det forna samhällslivet har därvid icke blivit tillräckligt tillgodosedd: folkets andliga livsföring. Detta är ur vetenskaplig synpunkt betänkligt, ty om man icke tager hänsyn till folkets förankring i kristen tro och kyrklig sed, får man en fullständigt falsk bild av vårt folks tänkesätt och livsföring under gångna tider. Det sagda bör vara en tillräcklig motivering för att uppmärksamheten nu riktas på den vetenskapliga disciplin som här givits namnet "kyrklig folklivsforskning" och att ett försök nu göres till uppteckning av de kyrkliga folkminnen som ännu finns bevarade. Det kan 1

2 tilläggas att jag i annat sammanhang sökt närmare klargöra den kyrkliga folklivsforskningens problem och arbetsmetoder. Frågor angående religiösa föreställningar och kyrklig sed. 1. Vilka postillor och andra uppbyggelseböcker läste de gamle? 2. Beskriv i detalj hur julafton, nyårsafton och andra stora högtider firades i hemmet. 3. Hölls husandakt både morgon och afton? Beskriv i detalj under vilka former! Vad lästes då? Vad sjöngs? Iakttogs några särskilda bruk (knäfall, tyst bön o d)? 4. Höllos s. k. utfärdstal före begravningen? Vem höll talet? (prästen? klockaren eller någon annan lekman?) Vilka psalmer sjöng man då? 5. Brukade de sörjande sitta under gudstjänsten när menigheten i övrigt reste sig (vid textläsning o. d.)? Användes prestaver? 6. Brukade man sjunga en psalm efter måltiden vid kalasen? Vilken psalm? Vem tog upp psalmen? 7. Vilka böcker i bibeln läste man mest vid husandakten och vid den enskilda andakten? Lästes Uppenbarelseboken mycket som uppbyggelseläsning och som ledning vid tydandet av världens skickelser? Läste man Apokryferna? 8. Hade man några instrument, när man sjöng psalmer och sånger i hemmet? 9. Hur tillgick, när prästen besökte en sjuk? Vad kallades kommunionkärlen,som prästen hade med sig vid sjukbud? 10. Förhörde prästen på katekesen, när kontrahenterna togo ut lysning? 11. Firades lillejul (Kyndelsmässoafton) och andra gamla, nu försvunna helgdagar och helgdagsaftnar? På vad sätt firades de? 12. Brukades seden med s.k. gångsöndagar, d.v.s. att man en viss söndag på året vandrade till en viss kyrka. 13. Iakttogs olika bruk i klädedräkten vid olika tider inom kyrkoåret (t.ex. svart dräkt på botdagen, långfredagen; ljus dräkt midsommardagen o.s.v.)? 14. Böjde man knä vid nämnandet av Jesu namn under textläsningen i kyrkan? Reste man sig, då Treenighetens namn nämndes? 15. Hur tillbragtes söndagen i hemmet? Läste man predikan ur någon postilla? Ur vilken (Luthers, Nohrborgs? Wallins?)? Förhördes de unga, som varit i kyrkan, vid hemkomsten på prästens predikan? Hade man vid hemkomsten från kyrkan någon särskild hälsning (t.ex. "mässa i Guds namn")? Tog man därvid de hemmavarande i hand i särskild ordning? 16. Hur tillgick det vid husförhören? Sjöngs några särskilda psalmer vid husförhören? Hade man s.k. husförhörspsalm som "lystes på" från predikstolen? 17. Iakttogos några särskilda kyrkliga bruk under fastan? Under långfredagen? 18. Vad menade man att kyrkotagningen innebar (rening? eller tacksägelse? endast tom sed?) och hur tillgick den? Beskriv i detalj! (nere vid kyrkdörren? i mittgången? vid altaret? hade modern följekvinna med sig? hade hon karameller med sig som grannarna i bänken bjödos på?) 19. Var det sockensed med särskilda psalmer vid de olika högtidsdagarna? ("Den blomstertid nu kommer" på midsommardagen, "Var kristtrogen fröjde sig" på juldagen o.s.v.) 20. Skedde vigseln i regel i hemmen eller i kyrkan eller i prästgården? Skulle de nygifta gå till nattvarden vid närmast följande nattvardsgång? 21. Hade man bestämda bänkplatser i kyrkan? Byttes de Första söndagen i advent. Hur länge behölls seden med manfolks-sida och kvinnofolkssida i kyrkan? 22. Vad kallades de tre ringningarna till gudstjänst? Talade man om "prästaringningen"? Vad innebar detta? 23. Lyfte männen på mössan och nego kvinnorna, när kyrkklockorna började ringa? Gjorde de alltid så eller bara vid högmässans början? 2

3 24. Hur utmärkte man vid "själaringningen"att det var en man, en kvinna eller ett barn som dött? När ägde "själaringningen" rum? Vilka skötte om ringningen? (kyrkoväktaren? en viss gård? eller någon annan?). 25. Läste de gamla någon bön, när de hörde ringningen? 26. Brukade männen vid jordfästningen på kyrkogården kasta en spade jord över kistan efter prästen? Vad kallades detta bruk? 27. Användes vid tacksägelsen över den avlidne någon s.k. "dö'psalm" d.v.s. en psalm som den avlidne själv bestämt då skola läsas)? 28. Hade prästen en vit duk i ena handen, när han stod vid altaret eller på predikstolen? I höger eller i vänster hand? Vad kallades denna duk? Vad hette prästen? 29. Hur ofta gick man till nattvarden? Brukade man fasta den dagen på morgonen, innan man gick till kyrkan? 30. Har det gått fram några väckelserörelser genom socknen? Vilka var deras ledare i socknen? Beskriv i detalj hur det gick till, när de samlades till andaktsstunder i en bondgård eller i en stuga! 31. Hur tillgick det, då "gammal-läsarna" samlades till andaktsstunder, särskilt då ingen präst var med. Vad läste man? (ur Bibeln, ur Nohrborgs postilla? ur någon annan postilla?) Vem läste? (den äldste mannen? någon kvinna?) Vad sjöng man? (ur psalmboken? ur Mose och Lamsens visor?) Använde man tyst bön? Hur sammankallades "vännerna" (genom bud? eller bestämdes tid, när de var samlade?) 32. Berätta utförligt om Er konfirmationstid. Vad hette prästen och hur han var omtyckt (sträng? snäll? noggrann?). Hur tillgick det vid läsningen? (började med bön, psalm? eller blott bibelläsning?) Vilken bok användes? (Lilla katekesen? "grunden"? enbart Bibeln?) Vad måste man lära sig utantill? Hur var läsbarnen klädda vid konfirmationen? Bjödos de hem på traktering till prästgården (hade de förning med sig?) I de databaserade svaren har en kod lagts in, tex postilla f1. På så sätt möjliggörs snabb identifiering av obesvarade frågor. * ** Signe Augusta Hedenberg, lektorsfru. Född 1902 i Umeå landsförsamling, Luleå stift. Fadern var lantbrukare. ### 1. postilla f1 Vi läste Luthers postilla rätt mycket. Vidare Rosenius och Arndt, både predikningar och betraktelser. 2. psalmer f2 Vi åt lutfisk och gröt på kvällen efter julbönen, där alla först varit. Sedan läste min far julevangeliet och julbetraktelsen i Rosenius. Vi sjöng en del julpsalmer. Så var det också på nyårsafton, då far läste Rosenius och vi sjöng nyårspsalmer och psalmer vid årets slut. 3. husandakt f3 Husandakt hade vi en tre gånger i veckan på kvällen. Vi sjöng en psalm före och en efter. Det var inga bestämda psalmer utan sådana, som passade efter kyrkoåret och annars vilka som helst. Det var Rosenius betraktelser och lärobok som lästes. Knäfall e. dyl. iakttogs ej. 4. utfärdstal f4 Före begravningen sjöngs en psalm i hemmet. Vid begravningen efter min far höll min äldste bror ett tal. Begravningar voro oftast på söndagarna. De sörjande brukade sitta under gudstjänsten under textläsningen. Prestaver användes inte. 3

4 5. kalaspsalm f5 Ja, det gjorde de allt i de flesta hem, men jag kommer inte ihåg, vilken det var. Det var väl någon, som kunde sjunga som tog upp den. 6. bibelböcker f6 Apokryferna lästes sällan. Eljest läste vi i Bibeln hur som helst, men ungefär lika i de olika böckerna. Uppenbarelseboken läste vi lika mycket som de andra. 7. instrument f7 Nej, det hade vi inte. 8. kommunionskärlen f8 Sjukbesök var det allt ibland. Prästen talade med den sjuke och höll väl ett skriftetal som vanligt. Kommunionkärlen kallades inget särskilt. 9. lysning f9 Nej, det gjorde de inte. 10. lillejul f10 Nej. Midsommar firades med vaka. Då var det också alltid konfirmation. Mikaeli firas också mer än här nere på Västkusten. 11. gångsöndagar f11 Nej, det gjorde de inte. 12. kläder f12 Vi hade svarta kläder under fastan och långfredagen; på midsommardagen skulle det vara gulvitt. 13. knäböjning f13 Nej, det gjorde de inte. 14. söndagen f14 Vi var oftast i kyrkan. De söndagar, då vi ej voro i kyrkan, men även ibland annars läste vi en predikan ur Rosenius eller Luther. Barnen förhördes inte på predikan; ej heller någon hälsning vid hemkomsten. 15. husförhör f15 Husförhör hade de sällan, annat än såsom förskrivning, för mantalsskrivningen. Eller också hade de en bibelförklaring, en gudstjänst, men det är mest nu på senare tid. 16. fastan f16 Nej, det gjorde de inte. 17. kyrkotagning f17 Kyrkotagning hade de ibland. Modern kom då fram till altarringen. Så vitt jag vet hade hon ingen med sig. Det skulle vara moderns tacksägelse, för att hon nu åter fått bliva frisk. Jag vet inget om karameller. Kyrkotagning har nu helt upphört. 18. högtidspsalmer f18 Nej, det var olika psalmer de sjöng. 19. vigsel f19 Vigseln skedde mest i hemmen, men ibland gick de också till prästen. Att de nygifta skulle gå till nattvarden efteråt vid en gudstjänst, känner jag inte till. 20. bänkplatser f20 Nej, folk fick sitta hur som de ville. På sina ställen hade de manfolks- o. kvinnfolkssida, men det är nog slut med det nu. 21. ringningarna f21 Den sista ringningen kallades sammanringning. Vad de andra kallades vet jag inte. 22. mössan f22 Nej, det gjorde de inte. 23. själaringningen f23 Själaringning hade de inte. Det infördes för en sex till åtta år sedan, ungefär, tror jag. 24. gamla f jordfästningen f25 Nej, det gjorde de inte. 26. döpsalm f26 Nej, någon sådan användes icke. 27. duk f27 Nej, det hade han inte. 28. nattvarden f28 Jag kan inte svara på hur ofta de gick till nattvarden. Jag har aldrig hört om någon fasta. 29. väckelserörelse f29 Nej, inte annat än en del frikyrkliga. 30. gammalläsarna f30 Jag har aldrig hört talas om gammalläsare. 31. konfirmation f31 Jag gick och läste för doktor Ahnlund. Han började med en bön och Fader Vår. Vi läste i Bibeln, i Nya Testamentet. Han förhörde ur både lilla och stora katekesen. Så fick vi psalmer i läxa, en åt gången. Lilla katekesen och de viktigaste frågorna ur den stora, samt psalmerna skulle vi kunna utantill. Vid konfirmationen hade flickorna korta vita klänningar. 4

5 Pojkarna voro svartklädda. Vi var hemma hos honom på kaffe, men vi hade inget med oss. Han var så väldigt snäll. Jag tyckte mycket bra om honom och det gjorde alla, det är jag säker om Upptecknat sommaren 1948 av teol. stud. Per Jansson, p.-adr. Ljungskile. Pleijels efterträdare, Carl Edvard Norman, fortsatte i och för sig insamlandet, men startade började också med mer standardiserade frågelistor, som i princip vart sjätte år med början 1962 sändes till alla församlingar i Svenska kyrkan. Frågelistan från 2002 bifogas. Dessa listor är alla databaserade i SPSS. 5

6 KYRKOHISTORISKA ARKIVET LUKA 27 Teologiska institutionen Allhelgona Kyrkogata Lund Tel. 046/ tisdagar och onsdagar KYRKLIG SED 2002 Stift:... Uppgifterna lämnade av: Församling:... Namn:... Kyrka/kyrkor:... Befattning:.... Tjänstgjort i förs. sedan år: Frågorna avser 1/1-31/ Sätt kryss i tillämplig ruta! FRÅGOR SVAR KYRKLIGA HANDLINGAR Dop: 1A. Anordnas särskilda dopgudstjänster? Nej Ja 1B. Firas dop i samband med familjegudstjänster? Nej Ibland I regel 1C. Firas dop inlagt i högmässogudstjänsten? Nej Ibland I regel 1D. Söker man förlägga dopen till fasta dopdagar? Nej Ja 2A. Sker dop i prästens hem? Nej Ibland I regel 2B. Sker dop i dopfamiljens hem? Nej Ibland I regel 2C. Sker dop utomhus? Nej Ibland I regel 3A. Träffar prästen föräldrarna för samtal före dopet? Nej Ibland I regel 3B. Sker sådana samtal vid besök i hemmet? Nej Ibland I regel 3C. Rör samtalen mest de yttre formerna för dopet? Nej Ibland I regel 3D. Kombineras samtalet med undervisning om dopets innebörd? Nej Ibland I regel 4A. Går dopföljet in i procession när dop sker i kyrkan? Nej Ibland I regel 4B. Tänds ett stort, fristående ljus vid dop i kyrkan? Nej Ja 5A. Förklaras i samband med dopakten de olika symboler etc. som ingår i dopritualet? Nej Ibland I regel 5B. Medverkar föräldrar eller andra anhöriga i dopritualet? Nej Ibland I regel 6. Ställer prästen dopfråga till föräldrarna? Nej Ja 7. Förekommer faddrar? Nej Ibland I regel 8. Utsänds/överlämnas dophälsningar på årsdagarna av dopen? Nej Ja 9. Inbjuds prästen att deltaga i familjesamlingar efter dop? Nej Ibland I regel 10. Finns det några särskilda dopseder (äldre eller nyare) att notera i församlingen? Konfirmation:

7 11A. I vilken utsträckning deltar ungdomar i konfirmationsläsning utanför församlingen? Inte alls Ibland I regel 11B. Anordnas särskilda konfirmandgudstjänster? Nej Ja 12. Deltar konfirmanderna i församlingens nattvardsfirande under lästiden? Nej Ibland I regel 13A. Läggs tyngdpunkten i läsningen på innehållsfrågor i den kristna tron eller på att öva konfirmanderna i bön, andakt och inlevelse? Innehållet Övning i bön, andakt etc. Lika mycket 13B. Byggs konfirmationsläsningen upp utifrån dispositionen i Luthers lilla katekes? Nej Ja 14. Förekommer annan kunskapsredovisning än förhör vid konfirmationsgudstjänsten? Nej Ja, i form av: Förläggs konfirmation och nattvardsgång till samma dag? Nej Ja 16. Kommunicerar föräldrarna i samband med de nykonfirmerades nattvardsgång? Nej Ibland I regel 17. Uppvaktas konfirmanderna med blommor utanför kyrkan vid konfirmationen? Nej Ibland I regel 18. Brukar konfirmanderna låta trycka och inbördes byta visitkort? Nej Ibland I regel 19. Förekommer konfirmationsläsning med äldre ungdomar och/eller vuxna? Nej Ja 20. Firas konfirmationsdagen i familjerna? Nej Ibland I regel 21A. Följs konfirmationsläsningen upp, t.ex. genom samlingar för tidigare konfirmationsgrupper? Nej Ja 21B. Anordnas andra ungdomssamlingar till vilka konfirmanderna inbjuds? Nej Ja 22. Förekom något konfirmandjubileum? Nej Ja 23. Finns det några särskilda seder (äldre eller nyare) med anknytning till konfirmationen att notera i församlingen? Vigsel: 24. Förekommer lysning? Nej Ibland I regel 25A. Rör vigselsamtalen mest de yttre formerna för vigseln? Nej Ibland I regel 25B. Rör vigselsamtalen mest vad vigseln/äktenskapet innebär? Nej Ibland I regel 25C. Gör prästen hembesök för vigselsamtal? Nej Ibland I regel 25D. Förekommer repetition inför vigseln där fler än brudparet deltar? Nej Ibland I regel 26A. Bär brudgummen frack? Nej Ibland I regel 26B. Bär bruden vit klänning? Nej Ibland I regel 26C. Bär bruden vit slöja? Nej Ibland I regel 26D. Bär bruden krona som tillhör församlingen? Nej Ibland I regel 27A. Förrättas vigslar på pastorsexpeditionen? Nej Ibland I regel 27B. Förrättas vigslar i prästens hem? Nej Ibland I regel 27C. Förrättas vigslar i brudparets hem? Nej Ibland I regel 27D. Förrättas vigslar i brudgummens/brudens föräldrars hem? Nej Ibland I regel 27E. Förrättas vigslar utomhus? Nej Ibland I regel 28A. Medverkar lekmän med bön eller på annat sätt i vigselritualet? Nej Ibland I regel 7

8 28B. Avger brudparet sina löften utan att prästen läser före? Nej Ibland I regel 29. Händer det att brudparets barn döps i samband med vigseln? Nej Ja 30A. Förekommer sjungen brudmässa? Nej Ibland I regel 30B. Firas nattvard i samband med vigsel? Nej Ibland I regel 31A. Förekom något fall av kyrklig välsignelse efter borgerlig vigsel? Nej Ja 31B. Förekom något fall av kyrklig välsignelse över registrerat partnerskap? Nej Ja 32. Förekommer klockringning i samband med vigsel i kyrka? Nej Ibland I regel 33. Förekommer särskild andakt i samband med skilsmässa? Nej Ibland I regel 34. Inbjuds prästen att delta i måltid eller mottagning efter vigseln? Nej Ibland I regel 35. Finns det några särskilda seder (äldre eller nyare) med anknytning till vigseln att notera i församlingen? Begravning: 36. Underrättas prästen om dödsfallen direkt av de anhöriga? Nej Ibland I regel 37. Ringes själaringning efter dödsfall? Nej Ja, snarast möjligt Ja, en särskild dag i veckan 38A. Förekommer andakt (utläsning) innan den som dött hemma lämnar bostaden? Nej Ibland I regel 38B. Gäller prästens samtal med de anhöriga före begravningen enbart ritualet? Nej Ibland I regel 38C. Förekommer någon form av andakt i samband med prästens samtal med de anhöriga? Nej Ibland I regel 38D. Framför de anhöriga, direkt eller via begravningsbyrån, önskemål om psalmer vid begravningen? Nej Ibland I regel 39A. Brukar de sörjande delta i gudstjänsten då tacksägelsen läses? Nej Ibland I regel 39B. Tändes ljus i kyrkan i samband med tacksägelsen? Nej Ibland I regel 40A. Äger begravningarna rum i kyrkan/en kyrka? Nej Ibland I regel 40B. Märks en trend att oftare förlägga begravningsgudstjänsterna till församlingskyrkan? Nej Ja 40C. Finns på kyrkogården någon ceremoniplats för begravningar utomhus? Nej Ja 40D. Har det hänt att man ordnat begravningsceremonier i hemmet, i naturen eller på annan profan plats? Nej Ja 41. Deltar endast anhöriga och inbjudna gäster vid begravningarna? Nej Ibland I regel 42A. Brukas mörk klädsel vid begravningar? Nej Ibland I regel 42B. Brukas ljus klädsel vid begravningar? Nej Ibland I regel 43A. Bär prästen svart kappa vid begravningar? Nej Ibland I regel 43B. Bär prästen stola vid begravningar? Nej Ibland I regel 43C. Bär prästen röklin vid begravningar? Nej Ibland I regel 44. Brukas bårtäcke över kistan vid begravningarna? Nej Ibland I regel 45. Förekommer det att andra än prästen talar vid begravningsgudstjänsterna? Nej Ibland I regel 8

9 46. Följer deltagarna med till kyrkogården vid jordbegravning? Nej Ibland I regel 47A. Finns någon minneslund på de begravningsplatser församlingen använder? Nej Ja 47B. Utnyttjas minneslunden för avlidna från församlingen? Nej Ibland I regel 48. Medverkar präst vid urnnedsättningar? Nej Ibland I regel Var anordnas minnesstunder? Inga minnesstunder förekommer 49A. I församlingshem Ja Ibland I regel 49B. I sorgehuset Ja Ibland I regel 49C. I restaurang, café eller motsvarande Ja Ibland I regel 49D. I annan lokal, nämligen. 50. Finns det några särskilda seder (äldre eller nyare) i samband med begravningar att notera i församlingen? KYRKOÅRETS HÖGTIDER 51. Förekom ljuståg i kyrkan under Advent? Nej Ja, som luciahögtid 52. Firades luciahögtid i kyrkan? Nej Ja 53. Har kyrkan julkrubba? Nej Ja 54. Om kyrkan har julkrubba: I vilka sammhang användes krubban (förskolebesök, andakter osv)? Ja, som ljuståg 55A. Förekom på Julafton julbön? Nej Ja 55B. Förekom på Julafton midnattsgudstjänst? Nej Ja, utan nattv. Ja, med nattv. 56A. Förekom på Juldagen julotta? Nej Ja 56B. Förekom på Juldagen senare huvudgudstjänst? Nej Ja, utan nattv. Ja, med nattv. 57A. Förekom på Nyårsafton nyårsbön? Nej Ja 57B. Förekom på Nyårsafton midnattsgudstjänst? Nej Ja, utan nattv. Ja, med nattv. 58. Finns det några särskilda seder (äldre eller nyare) under advents-, jul-, nyårs-, eller trettondagstiden att notera i församlingen? 59A. Firades Kyndelsmässodagen med ljuståg i kyrkan? Nej Ja 59B. Firades Kyndelsmässodagen som Kyrkomusikens dag? Nej Ja 60. Markerades Jungfru Marie Bebådelsedag på något särskilt sätt i kyrkan? Nej Ja, genom Förekom passionsgudstjänster? Nej Ja, under hela fastetiden Ja, men bara under stilla veckan 62. Markerades Askonsdagen på något särskilt sätt i kyrkan? Nej Ja, genom A. Markerades faste- och passionstiden på något särskilt sätt i kyrkorummet? Nej Ja, genom

10 63B. I så fall: Från vilken dag? Från: Förekom fastemarsch? Nej Ja 65. Utdelades på Palmsöndagen/Påskdagen kvistar eller blommor i samband med gudstjänsten? Nej Ja, Palmsöndagen 66. Förekom ekumenisk korsvandring under stilla veckan? Nej Ja 67A. Anordnades nattvardsgudstjänst på Skärtorsdagen? Nej Ja 67B. Avkläddes altaret på Skärtorsdagen? Nej Ja 68A. Anordnades korsandakt eller gravandakt på Långfredagen? Nej Ja 68B. Avstod man under Långfredagen från att utnyttja orgeln under gudstjänsterna? Nej Ja 69A. Förekom på Påskdagen påsknattsgudstjänst? Nej Ja, utan nattv. Ja, med nattv. 69B. Förekom på Påskdagen påskotta? Nej Ja, utan nattv. Ja, med nattv. 70A. Förekom på Påskdagen ett stort fristående påskljus? Nej Ja 70B. Förekom på Påskdagen i någon gudstjänst doplöftenas förnyande? Nej Ja 71A. Har kyrkan så kallat påskbord/påsklandskap? Nej Ja 71B. Om kyrkan har påskbord/påsklandskap: I vilka sammanhang användes det (förskolebesök, andakter o.s.v.)? 72. Finns det några särskilda seder (äldre eller nyare) under fastan och påsken att notera i församlingen? Ja, Påskdagen Förekom på Kristi Himmelfärds Dag: 73A. Musik (blåsinstrument, körsång) från kyrktornet/kyrktrappan? Nej Ja 73B. Friluftsgudstjänst? Nej Ja 74A. Anordnades under året några andra friluftsgudstjänster? 74B. Om friluftsgudstjänster anordnades: När och var? Nej Ja... 75A. Finns det någon skola eller något daghem som kan ha samlingar i kyrkan? Nej Ja 75B. Om skola/daghem finns: Förekom skolavslutning i kyrkan vid jul? Nej Ja, med präst Ja, utan präst 75C. Förekom skolavslutning i kyrkan vid vårterminens slut? Nej Ja, med präst Ja, utan präst 75D. Förekom särskilda skolgudstjänster i kyrkan vid andra tidpunkter? Nej Ja 75E. Förekom särskilda gudstjänster för daghem/förskolor? Nej Ja 76. Medverkade präst i skolavslutning på annan plats än i kyrka? Nej Ja 77. Medverkade präst vid firande av nationaldagen? Firande förekom ej Nej Ja, med att Förekom skördegudstjänst? Nej Ja, utan särskilt prydande 10

11 Ja, och kyrkan pryddes särskilt 79A. Förekom i kyrkan gudstjänst till minne av under året avlidna? Nej Ja, dag:... 79B. Om sådan gudstjänst förekom: Tändes ljus till minne av de avlidna? Nej Ja, ett för alla döda Ja, ett för varje avliden 79C. Förekom gudstjänst på kyrkogården? Nej Ja, dag: Förekommer gravlyktor och/eller gravljus andra tider än Allhelgonahelgen? Nej Ja 81. Förekommer husförhör? Nej Ja, i hemmen Ja, i förs.hem Ja, i kyrkan 82. Förekommer helgmålsbön? Nej Ja, hela året Ja, på sommaren Ja, oregelb. 83. Förekommer tidebön enligt den svenska tidegärden? Nej Ja 84. Firas någon särskild kyrkans årsdag? Nej Ja Anordnas så kallade kyrksöndagar för särskilda grupper, organisationer eller arbetsplatser? Nej Ja, för Anordnas kyrkkaffe eller motsvarande efter gudstjänsterna? Nej Ibland I regel 87. Finns det några andra särskilda seder (äldre eller nyare) med anknytning till kyrkoåret att notera i församlingen? DEN ALLMÄNNA GUDSTJÄNSTEN MM Läser gudstjänstdeltagarna högt med i följande moment i gudstjänsterna: 88A. Syndabekännelsen/Bön om förlåtelse? Inga Enstaka De flesta 88B. Instiftelseorden? Inga Enstaka De flesta 88C. Korta bönesvar (exempelvis efter textläsningarna) eller i Inga Enstaka De flesta gudstjänstens allmänna förbön? 89. Används psalm eller motsvarande som alternativ till trosbekännelsen? Nej Ibland I regel 90. Enligt vilken version läses Herrens bön? Den gamla Anbefalles församlingen tyst bön: 91A. I predikan? Nej Ja 91B. Vid syndabekännelsen/bön om förlåtelse? Nej Ja 91C. Vid Kyrkans allmänna förbön? Nej Ja NT-81 Den ekumeniska 11

12 Medverkar lekman vid läsning av: Nej Ibland I regel 92A. Den gammaltestamentliga texten? Nej Ibland I regel 92B. Episteltexten? Nej Ibland I regel 92C. Evangelietexten? Nej Ibland I regel 92D. Kyrkans allmänna förbön? Nej Ibland I regel 92E. Medverkar lekmän på annat sätt vid gudstjänsten bortsett från läsning och/eller kollektupptagning? Nej Ja Förekommer lekmannaledda gudstjänster? Nej Ja, gudstjänst. ledd av praktikant Ja, gudstjänst ledd av annan lekman Medverkar diakon vid: Vi har ingen diakon 94A. Utdelning av nattvarden? Nej Ibland I regel 94B. I Kyrkans allmänna förbön? Nej Ibland I regel 95A. Förekommer offergång? Nej Ibland I regel 95B. Förekommer håvgång? Nej Ibland I regel 95C. Förekommer evangelieprocession? Nej Ibland I regel 96A. Frambärs bröd och vin under tillredelsepsalmen? Nej Ibland I regel 96B. Förekommer obrutet duklag? Nej Ibland I regel 96C. Förekommer stående kommunion? Nej Ibland I regel 96D. Används vanligt bröd? Nej Ibland I regel 96E. Används alkoholfritt vin? Nej Ibland I regel 96F. Används särkalkar? Nej Ibland I regel 97. Förekommer intinktion? Nej Ibland I regel 98. Förekommer fridshälsning mellan bänkgrannar? Nej Ibland I regel Kommunicerar barn före konfirmationsåldern: 99A. Tillsammans med familjemedlemmar? Nej Ibland I regel 99B. Tillsammans med kamrater? Nej Ibland I regel 99C. Ensamma? Nej Ibland I regel 100. Gör gudstjänstdeltagarna korstecken? Nej Enstaka De flesta 101. Används processionskors? Nej Ja Förekom: 102A. Sinnesrogudstjänster? Inga Enstaka Flera 102B. Middagsböner? Inga Enstaka Flera 102C. Veckomässor? Inga Enstaka Flera 102D. Taizegudstjänster? Inga Enstaka Flera 102E. Andra typer av meditationsgudstjänster? 103. Placeras blommor eller tänds ljus vid en Mariabild i kyrkan? Mariabild finns ej Nej Ja 104. Finns bokbord i kyrkan? Nej Ja 105. Finns någon form av kyrkobeskrivning tillgänglig för besökande? Nej Ja, informationsblad Ja, häfte som säljs 12

13 106A. Finns i kyrkan en ljusbärare? Nej Ja 106B. Om ljusbärare finns: Hur används den? Finns i kyrkan förbönsbok eller förbönslåda eller liknande? Nej Ja, bok Ja, låda Ja, annat: Förekom kyrkospel eller dramatiseringar av bibeltexter? Nej Ja, kyrkospel Ja, dramatisering av bibeltexter 109. Förekom bord/landskap under andra kyrkoårstider än jul och Nej Ja påsk? (Beakta ej landskap/bord tillverkade av konfirmander) Anordnades i kyrkan: 110A. Musik/lunchandakter? Nej Ibland Ofta 110B. Sånggudstjänster av typ Hela kyrkan sjunger? Nej Ibland Ofta 110C. Musik helt utan gudstjänstmoment? Nej Ibland Ofta 111. Användes kyrkan för kommersiella musikarrangemang? Nej Ja Användes vid gudstjänsterna: 112A. Psalmer ur 1937 års psalmbok? Nej Ibland I regel 112B. Psalmer ur Psalmer i 90-talet? Nej Ibland I regel 112C. Psalmer ur andra sångsamlingar? Vilka? Nej Ibland I regel Anordnas söndagsskola för barn under gudstjänsten? Nej Ja, i annat rum Ja, i kyrkorummet, men i en speciell barnhörna 114A Hålles kyrkan öppen för allmänheten? Nej Ja, hela året Ja, på sommaren 114B. Vilka dagar är kyrkan då öppen? Alla dagar Måndag - Fredag Lördag Söndag 115. Förekommer särskilda visningsgudstjänster för turister? Nej Ja 116. Förekommer lokal pilgrimsvandring? Nej Ja 117. Förekommer det att andra samfund får använda kyrkorummet för gudstjänster och kyrkliga handlingar? Vilka samfund? Nej Ja: Finns det några andra särskilda seder (äldre eller nyare) med anknytning till gudstjänsten och gudstjänstlivet att notera i församlingen? Tack för hjälpen! Sänd ifyllt formulär till: Kyrkohistoriska Arkivet Teologiska Institutionen, Allhelgona Kyrkogata 8, LUND 13