Döden och trösten i historiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Döden och trösten i historiskt perspektiv"

Transkript

1 Döden och trösten i historiskt perspektiv Birgitta Odén, professor emerita Historiska institutionen, Lunds universitet

2 Birgitta Odén Döden och trösten i historiskt perspektiv

3 Illustrationer: s. 37: Foto av Pia Fromholt och Birgitta Odén, 30 juli,1999, taget av Pias vän Vagn vid deras besök i Lund. s. 40: Vykortet som Pia Fromholt skickade till Birgitta Odén Leonardo da Vincis porträtt av Ginevra de Benci. Hon valde det utifrån dess frånvarande närvaro. 2

4 In memoriam Piæ Fromholt 3

5 4

6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 5 Certecs förord... 6 Barbro Beck-Friis förord... 7 Författarens förord... 8 Kapitel I I historiskt perspektiv Dödens förvandlingar Brytpunkterna Kapitel II Tröstens former Den judiska trösttraditionen Den antika trösttraditionen Den kristna trösttraditionen Tröst i tystnadens tid och nu Döden som tröst En bioetisk appell Kapitel III Att skriva sin död Brevskriverskan Vänskapen Såret Arbetet som tröst Alternativen Döden tar sats Den rationella döden Hospice en möjlighet att leva rikt till slutet Kapitel IV Att lyssna till döendes röster Självvald död Livets mening(ar) De viktiga relationerna Trösten? Slutord

7 Certecs förord Det är en glädje och en ära att få ge ut Birgitta Odéns Trösten och döden i Certecs rapportserie. Bakgrunden är som följer: Birgitta Odén, professor emerita i historia och välkänd äldreforskare, har följt verksamheten vid Certec i stort sett sedan dess tillkomst år Hon gjorde den första utvärderingen av Certec år 1991, se tillsammans med Carin Boalt, professor emerita i byggnadsfunktionslära ( 1999) och Håkan Lanshammar, numera professor och prefekt vid IT-institutionen i Uppsala. Under snart två decennier har Birgitta Odén sedan visat ett kontinuerligt intresse för vår verksamhet, och engagemanget blev ännu starkare då Certec år 2003 tog initiativ till forskningsprogrammet Äldre och design. Forskningsprogrammet har sedan utvecklat sig till att bli hela designinstitutionens program, se Tillsammans med Barbro Beck- Friis, professor emerita i geriatrik, är Birgitta Odén programmets beskyddare och tillskyndare. Själv har jag haft förmånen att ha många samtal med Birgitta, ibland korta, ibland långa men alltid substantiella. De har ofta tagit sin utgångspunkt i något skriftligt. Så var det också när jag i början av år 2006 fick läsa hennes manus om Trösten och döden, skrivet inte bara med det skarpa intellektet utan också med det hela hjärtat, precis så som både Pia Fromholt (presenteras närmare i skriften) och hon själv önskade. Från första stund engagerade jag mig i att manuset skulle bli utgivet, men Birgitta hade några mindre fotnotskorrektioner kvar. Så hände det som dessbättre eller dessvärre ofta inträffar i kreativa forskares liv: hon kom att uppslukas av ytterligare en forskningsuppgift, och det här manuset fick vänta på sin tur. Tills nu, juni 2009, för nu är den andra forskningsuppgiften och dess manus klara, och därefter har Birgitta också gjort slutkorrektionerna i Döden och Trösten i historiskt perspektiv. Birgitta Odéns förord har kvar sin ursprungliga datering: advent Detta är inget misstag utan vill markera att manuset inte uppdaterats därefter: inte tillförts något nytt källmaterial och inte heller några nya forskningsreferenser. Ämnets och det föreliggande basmaterialets unika karaktär gör att skriften inte nämnvärt påverkas av detta tidsglapp. Dessutom innebar beslutet att bibehålla manuset precis som det var (efter bara några småkorrektioner) att det fick ha kvar den fräschör som det hade när det skrevs med hela hjärtat. Lund den 5 juni 2009 Bodil Jönsson 6

8 Barbro Beck-Friis förord Döden och trösten i historiskt perspektiv är en skrift som handlar om de stora, existentiella frågor som livshotande sjukdom ger upphov till, från vad som är viktigt i livet till dödsångest och självmord. Den här boken ger också en mycket personlig insikt i vänskapen och tröstrelationen mellan två forskare båda kvinnor och professorer som har mötts i den akademiska världen, och som genom sitt gemensamma intresse för de stora livsfrågorna och balansen mellan liv och död håller kontakten också då cancersjukdomen slår till. Genom brevväxling och telefonsamtal får vi följa bägges via dolorosa, och hur de delat de svåra utmaningar förlust, sorg och viljan att leva som cancersjukdomen föder. Man är som mest ensam när man ska dö. En livshotande sjukdom gör att allt omvärderas. Vad är meningen med livet, vad ger tröst när känslor av ångest, rädsla, ensamhet och vanmakt dominerar den cancersjukas verklighet? Hur nå tröst? I döden? På hospice? I religion, arbete, musik, konst, natur? Relationer? Den existentiella ensamheten kan vara mycket svår och trösten synas ouppnåelig. Birgitta Odén lyfter ömsint och kärleksfullt fram alla svåra känslor och beslut. Det är en skrift, som inte bara handlar om döden och trösten, utan framför allt om tillvaron i sin helhet och om livet självt. Den borde läsas av alla de inom vård och omsorg som försöker ge stöd och hjälp i nöd och sorg. Skriften lyfter fram de stora livsfrågorna och vårt oändliga behov av tröst. Denna skrift berör oss alla. Borensberg Sommaren 2009 Barbro Beck-Friis 7

9 Författarens förord Döden och trösten i historiskt perspektiv är ett tema, där det första begreppet är mångomskrivet i teologisk, filosofisk och medicinskt litteratur och det andra sällan är behandlat, ja, t.o.m. ifrågasatt, som vetenskapligt begrepp. Det historiska perspektivet avser att låta döden och trösten relateras till de mentalitetsförändringar som framträder, när man anlägger vad Eva Österberg kallat de långa linjernas strategi. Inspirationen till denna studie kommer från Astrid Norberg, professor i omvårdnadsforskning i Umeå. I början av november 1998 hade Landstinget Dalarna inbjudit till en seminariedag om åldrande, döende och ett värdigt liv. Biskop Claes-Bertil Ytterberg i Västerås stift inledde med reflexioner om livet före döden och Astrid Norberg avslutade dagen med en kort redogörelse för ett nytt program om tröst, som just inletts i Umeå. 1 Själv talade jag om mitt nyss avslutade arbete om äldres självmord i historiskt perspektiv. Efter konferensen föreslog Astrid Norberg mig att lämna självmorden men återanvända mitt empiriska material för att studera trösten i ett historiskt perspektiv. Men detta material hovrättsprotokoll från Göta hovrätt i Jönköping och häradsrättsprotokoll från Västsverige visade sig mindre givande för en analys av tröstens innehåll och former i äldre tid. Därför samlade jag några lundaforskare från olika ämnen kring temat Tröst: kyrkohistorikern Anders Jarlert, historikern Yvonne Maria Werner, läkaren och medicinhistorikern Bodil E. B. Persson, lexikografen Ragnhild Malmer och etikern Axel Carlberg. 2 Det visade sig då att en kyrkohistorisk infallsvinkel på tröst var mest givande, främst genom den stora mängden bevarade psalmer, begravningstal och trösteböcker. 3 Mitt eget arbete tog en ny vändning genom tillgången till personliga texter från vänner som kände till mitt arbete med tröst främst psykologen professor Pia Fromholt i Aarhus som jag tillägnat detta arbete. I ett senare skede av mitt arbete med trösten i historiskt perspektiv lade jag fram texter vid ett seminarium vid Institutionen för medicinsk etik, arrangerat av med. dr, teol. kand. Ingrid Bolmsjö, där professor Göran Hermerén, professor Ingalill Rahm Hallberg, docent Margareta Nyman, professor Barbro Beck-Friis och narkosläkaren Jan Beck-Friis deltog och gav värdefulla synpunkter. 4 När en historiker tar upp ett nytt ämne, som tvingar henne att gå över gränser till andra discipliner, kan ibland den professionella säkerheten svikta. I det läget är de personliga vännerna ett stort stöd. Flera trogna vänner har hjälpt mig att hålla min forskning levande, 1 A. Barle, red., En dag om åldrande, döende och ett värdigt liv. Landstinget Dalarna Solveig Ståhl, intervjuare, Tröst handlar om att dela. LUM 2000:6. 3 Temat psalmers tröst har tagits upp av historikern i Stockholm Ann-Sofie Arvidsson. Se Döden som katharsis, red. Y. M. Werner. Stockholm Ingrid Bolmsjö och jag färdigställde ett manuskript i maj 2004, som Ingalill Rahm Hallberg med vårt tillstånd använde i sin Andrus-Viidik-föreläsning vid den nordiska gerontologkongressen i Stockholm Kapitel III i detta arbete är min del av detta manuskript. Ingrid Bolmsjös tankar finns i L. Åkesson, red. Inför Döden, Edition Andersson. Höganäs

10 främst Eva Österberg, Bodil Jönsson och Barbro Beck-Friis. Jag tackar dem varmt för att de finns för mig. Utan bistånd av förste bibliotekarie Britt-Marie Lindahl, arkivarie Bengt Werner och högskolesekreterare Lena Leveen hade som vanligt mitt arbete inte kunnat genomföras. Tack! Lund i adventstid 2005 Birgitta Odén 9

11 Kapitel I I historiskt perspektiv Ett historiskt perspektiv på ett nutida problem eller ett samtida begrepp söker man för att förstå hur ett motsvarande problem lösts under andra demografiska, ekonomiska och kulturella premisser än dem som råder i dagens samhälle eller förutses i framtiden. 5 Men det sker inte bara av kuriositet. Viktigare är att söka fixera trender och förändringar i mentalitetsstrukturen och att fastställa de komplexa faktorer, som lett till förändringar. Förändringsprocesser sker i regel inte i trendmässigt jämna linjer. Det gäller därför att utpeka brytpunkterna i förändringen. Insatserna vid studier av trender kommer från olika håll från demografer, från sociologer, från ekonomhistoriker. Bland historiker är det främst de franska historiker som arbetar i Annales-skolans anda som tagit upp mentaliteternas förändringar inte minst dödens. Men den tyske historikern Norbert Elias landsflyktig i England har kanske haft ett ännu större inflytande genom sitt stora arbete om civilisationsprocessens förändringar från medeltiden till vår egen tid. Flera svenska forskare främst Eva Österberg i min miljö har anlagt de långa linjernas strategi i sin forskning. Min egen uppgift är vilket antyddes i förordet att relatera tröstens utformning till föreställningar om dödens innebörd. 1. Dödens förvandlingar Människan som art har ett väl utvecklat minne och en förmåga att planera inför framtiden. Genom dessa unika funktioner bär hon med sig minnet av andra människors död och insikten om sin egen kommande död. Tanken på döden egen eller närståendes är skrämmande, därför att vi inte kan föreställa oss en tillvaro utan tid och rum. Livet är det välkända, döden det okända. Människan har därför i alla kända kulturer utvecklat religiösa föreställningar om livet, döden och ett liv efter döden. 6 Så också i vår egen kultur. Det finns en mycket stor litteratur, där döden och föreställningen om döden är det centrala temat: filosofer från Sokrates till Wittgenstein, teologer från Augustinus till Martin Buber, demografer, sociologer, psykologer, litteraturforskare, etnologer, antropologer, arkeologer och medicinare har från sina forskningsområdens utgångspunkter behandlat människan och döden. Döden framstår som en av de tre stora existentiella frågorna kanske den största. Inom min egen disciplin historievetenskap väcktes intresset förhållandevis sent. Döden i sotsäng var inte en politisk fråga och döden på slagfältet var mer en fråga om siffror än om kulturhistoria. År 2004 höll de nordiska historikerna sitt 25:e årsmöte. Ett centralt tema för diskussionerna var Döden som katharsis. Nordiska perspektiv på dödens kultur- och mentalitetshistoria. 5 B. Odén, I historiskt perspektiv i En kompanjonbok till Forskningsetik och perspektivval, red. H. Jönson. Lund. Studentlitteratur Z. Bauman, Döden, odödligheten och det moderna samhället. Sv. övers. Göteborg S. Einhorn, En dold Gud. Om religion, vetenskap och att söka Gud. Stockholm. Forum

12 Temat var som sagt ovanligt och de åtta bidragen till debatten samlades i en speciell volym Stockholm Studies in History, 71. Redaktören för volymen, Yvonne Maria Werner, framhåller i sin inledning att hanteringen av dödsproblematiken säger något om vad som upplevs som viktigt i ett samhälle och kastar ljus över livets mening och mål. Men trots ämnets betydelse finner hon att mycket litet ännu skrivits i ämnet i ett historievetenskapligt perspektiv som kultur- och mentalitetshistoria. Den historiografiskt inriktade danska forskaren Inga Floto hävdar i sin stora artikel, att döden är ett tema som internationellt behandlats i ett långt historiskt perspektiv, detta särskilt i fransk forskning. 7 Hon finner vid sin genomgång av den internationella historiska forskningen att man kan urskilja två tolkningstraditioner, som förklarar förändringen av döden i historien på olika sätt och som använder olika metoder. Men bägge traditionerna kommer fram till att föreställningen om döden förändras under tidens gång. Michel Vovelles banbrytande arbete om människors inställning till döden baseras på innehållet i tusentals testamenten från Provence som behandlas kvantitativt och visar att en sekularisering av människors föreställningsvärld påbörjades redan i mitten på 1700-talet och föregrep attackerna på kyrkan och religionen under franska revolutionen. Den andra franska forskningstraditionen utvecklades av den kände historikern Philippe Ariès och baseras på förändringar i gravskick och begravningsritual. Han kommer fram till att i ett långt historiskt förändringsperspektiv, så kan man iaktta en ökad individualisering av människornas föreställningsvärld, som långsamt bröt med de kollektiva tankevanor som bar upp den traditionella kristendomen. Endast i ett långt perspektiv kan dessa förändringar iakttas. Trenden pekar mot den privatiserade döden men Ariès kan finna flera brytpunkter som tillåter honom att periodisera dödens förändring över tid: den naturliga döden förkristen tid den personliga döden medeltiden den andres död 1600/1700-talen den förbjudna döden 1900-talets första hälft den kommersialiserade döden 1950-talet till nu Floto redogör sakkunnigt för diskussionen om Ariès metod och periodindelning. En tydlig period av brytning med synen på döden framträder i slutet av 1800-talet och under talets första hälft. Detta gäller också i vårt land. Döden medikaliserades och avlägsnades från familjen. Dödsprocessen institutionaliserades och teknifierades. Döendet skedde ofta i ensamhet. Den efterträdande perioden är i vår kulturkrets främst döendet som vårdkultur den palliativa vården. Under den tysta dödens tid förändrades förutsättningarna för döendet markant. Medicinska framsteg hejdade infektionssjukdomarna att få dödlig utgång. Döden inträdde i allt högre 7 I. Floto, Döden i historien i Y. M. Werner, red., Döden som katharsis, Stockholm. Almqvist & Wiksell Flotos tidigare arbeten om dödens historiografi har främst gällt dödsstraffets funktion i samhället. 11

13 åldrar. Cancersjukdomar ökade som dödsorsak, vilket ledde till längre tider av terminalvård. Långvårdskliniker började inrättas på sjukhusen. Det långsamma döendets problem började uppmärksammas av läkare, av vårdpersonal och av politiker. Ny kunskap om döendet växte fram hade sjuksköterskan Dame Cicely Saunders kunnat öppna St. Christopher s Hospice för döende patienter och hennes vårdfilosofi på kristen grund spreds över världen. I USA publicerade Elisabeth Kühler-Ross 1969 sin banbrytande studie om döendet, baserad på intervjuer med döende patienter. I Sverige inledde läkaren och psykiatern Loma Feigenberg sina patientsamtal 1976 och publicerade sina teorier om terminalvård I Finland presenterade Katie Eriksson sin vårdteologi och i Sverige utvecklade Barbro Beck-Friis ett alternativ till hospicevård i livets slutskede lasarettsanknuten hemsjukvård. Hon och Peter Strang samlade de centrala linjerna i den nya vårdideologin i Palliativ medicin Även på politisk nivå uppmärksammades de döendes problem bildades en internationell arbetsgrupp, IWG, och i Sverige tillsattes en utredning redan året efter som 1979 avgav sitt betänkande. 8 Flera utredningar har följt. Viktigast är Döden angår oss alla. Värdig vård vid livets slut Brytpunkterna Ariès och Vovelles periodisering av döendet förklaras med sekularisering och individualisering i den kollektiva mentaliteten. Sekularisering och individualisering är de två stora mentalitetsförändringar som också identifierats i andra studier av den västliga världens mentala förändringsprocesser. Dessa mentalitetsförändringar kan iakttas i litteratur, konst, kyrkobruk, livsformer. Sekulariseringen inleddes på en ideologisk nivå under upplysningstiden men kan också iakttas hos t.ex. en och annan medborgare i 1700-talets Stockholm. 10 Under 1800-talet kunde tendensen avläsas i minskade kyrkobesök och minskat nattvardsdeltagande. I gengäld tillväxte individualistiska frikyrkorörelser. När sociologer som Weber och Durkheim började studera religionen kom de till slutsatsen att religionen successivt skulle försvinna i Nord- och Västeuropa. Statistiskt har det kunnat visas att så skett, inte minst i Sverige. 11 Tesen om världens sekularisering har emellertid ifrågasatts av forskare som studerat fenomenet på global nivå. Peter L. Berger har 1999 samlat motargument mot sin tidigare ståndpunkt. 12 En ny prövning genomfördes av Pippa Norris och Ronald Inglehart. 13 De kom 8 För ovanstående beskrivning hänvisas till U. Qvarnström, Vår död. Liber Utbildning Döden angår oss alla. Värdig vård vid livets slut. SOU 2001:6. Stockholm. Norstedts tryckeri AB. 10 A. Jarrick, Mot det moderna förnuftet, Stockholm T. Pettersson, E. Hamberg, Denominatial pluralism and church membership, Journal of Empirical Theology 10, Man bör dock observera att frågesituationen kan förstärka svararens negativa tendenser. 12 P. L. Berger, ed., The desecularization of the world. Washington R. Stark, R. Fincke, Acts of faith. Explaining the human side of religion. Berkeley P. Norris, R. Inglehart, Sacred and secular. Religion and politics worldwide. Cambridge

14 fram till att sekulariseringen fortgick i alla länder som erbjöd en existentiell trygghet i formativa år. Tendensen har ökat i vårt land under efterkrigstiden trodde 80 % i Sverige på Gud och 71 % på ett liv efter döden hade siffrorna sjunkit till 49 % för tro på Gud och 39 % för tro på ett liv efter döden. 14 Den brytpunkt i synen på döden som inträffade i slutet på 1800-talet och under 1900-talets första hälft var inte endast förorsakad av förändringar i det ideologiska och religiösa klimatet. Det berodde sannolikt också på att människors döende i vårt land institutionaliserades. I det agrara samhället hade de döende vårdats av sina anhöriga. Unga flickor socialiserades in i vård av döende. Under 1800-talets samhällsförändringar ändrades detta. 15 Allt fler döende var gamla som bodde på olika former av ålderdomshem. När sjukhusen i den begynnande välfärdsstaten utvecklades inrättades långvårdsavdelningar, där sjuka och gamla avled, ofta i ensamhet. Döden blev osynlig och den folkliga kunskapen om omsorg om döende försvann. Döden blev nedtystad. Detta är en viktig brytpunkt. Den andra inträdde efter Andra världskrigets slut. I Sverige politiserades döendet under 1950-talets socialpolitiska konflikter kring hemvård eller vårdhem. 16 Samtidigt växte ett nytt krav fram att vården av gamla och av döende skulle utvecklas vetenskapligt i takt med medicinens och den kliniska forskningens snabba utveckling. Forskare och vårdpersonal gav ut studier av döendet och det politiska samhället genomförde den ena statliga utredningen efter den andra om vården av döende: var? när? hur? 17 Tystnadens tid var definitivt förbi. Men nu måste samtalet föras under en ny himmel: sekularisering och individualisering genomsyrade samhället. Religionssociologerna Thorleif Pettersson och Owe Wikström i Uppsala har 1983 framlagt en hypotes om att i Sverige den generation som är född omkring 1930 är den första som inte som barn inskolats i den kristna traditionen. 18 Om detta håller, betyder det, att den första generation som når den frekventa dödsåldern utan att ha en kristen livsåskådning i bagaget att tro på eller återuppväcka är den kohort som blir 80 år Vilka tolkningsramar för de existentiella problemen kommer att stå dem till buds? 14 T. Pettersson, Bakom dubbla lås. En studie av små och långsamma värderingsförändringar. Institutet för Framtidsstudier B. Odén, Äldre kvinnors krämpor i äldre tid i Könsmaktens förvandlingar. Göteborg D. Gaunt, Hemvård istället för vårdhem i D. Gaunt, G. Lantz, Hemmet i vården Vården i hemmet. Falköping. Liber B. Odén, Makt och kunskap i Ord i rättan tid, red. A. Björnsson m.fl. Stockholm. Carlssons förlag T. Pettersson, O. Wikström, Religion och åldrande i Äldre i samhället, del 2, Stockholm. Liber förlag

15 Frågan inställer sig nu: hur har trösten inför döden förändrats under dessa kulturella förändringar i mentaliteter? Betyder en ökad sekularisering att psykoterapin skall överta kyrkans roll i det sekulariserade samhället? 19 Eller står vi inför nya former av religiositet? Vi har konstaterat att föreställningen om döden nått en viktig brytpunkt i vår egen kultur i mitten på 1900-talet och att detta inom en snar framtid kan få konsekvenser för tröstens former och innehåll. Därför är frågan viktig för individerna, för vårdsamhället, för politikerna. 19 O. Wikström, Den outgrundliga människan. Livsfrågor, psykoterapi och själavård. Stockholm. Natur och kultur Se särskilt kapitel 4. 14

16 Kapitel II Tröstens former När ett litet barn slår sig tillgriper mamma eller pappa instinktivt en form för tröst. Man blåser på såret för att lindra smärtan, man lägger förband för att bota såret och man förklarar hur skadan uppstått. Till slut tar man upp barnet i famnen och erbjuder närhetens och beröringens tröst. Vi har lärt oss att få tröst genom att det onda elimineras. Men döden kan inte elimineras. Det är en skilsmässa som kräver tröst för den som skall dö och för dem som skall leva kvar. Trösten för de kvarlevande är den som är mest analyserad i teologisk, etnologisk och historisk forskning. Trösten för den döende är mindre uppmärksammad annat än i vårdveten-skapen. Det är den som är temat för denna historiska studie. Vilka former har trösten då haft i ett historiskt perspektiv? Är det instinktiva beteendet biologiskt betingat och sammanhängande med artens överlevnad eller är det kulturellt betingat och föränderligt över århundradens gång? Kan vi bygga upp en filosofi och ett handlingsprogram för tröst som håller oberoende av de religiösa föreställningar om liv och död som gällt under tidigare århundraden? 1. Den judiska trösttraditionen I det Gamla testamentet framträder en speciell judisk trösttradition, förankrad i Jahves förbund med det judiska folket. Judarnas dramatiska historia krävde kollektiv tröst för folket och denna beskrivs som Jahves röst ur stormvinden eller något annat ovanligt naturfenomen. Jahves löfte till det judiska folket fick därigenom en tröstande bekräftelse. Även profeterna åberopade Jahves röst. Tröst för individen framträder främst i Jobs kraftmätning med Jahve Job på sin hög av aska och jord som också den slutade med Jahves maktdemonstration i en vindstorm. Men mest upplysande för den förkristna tröstformen är de tre vännernas besök hos Job för att trösta honom. Han ligger berövad sin materiella existens, hans barn och husfolk är döda, hans kropp är täckt av variga sår, som han skrapar med en krukskärva. Han menar själv att Jahve straffat honom orättfärdigt. Vännerna söker ge honom tröst genom att övertyga honom om att Jahve haft skäl att straffa honom och att han borde försona sig med sin Gud. Job avfärdar dem som usla tröstare. Han lyssnar inte heller på sin hustru som råder honom att söka döden för egen hand. Tröst uppnår han först när han försonat sig med Jahve och Jahve återgivit honom hans sociala och materiella liv. I Nya testamentet förändras trösttraditionen genom Jesu budskap om syndernas förlåtelse och ett evigt liv. I Pauli brev till individer och till grupper inpräglas detta tröstbudskap med nästan stereotyp intensitet. 15

17 2. Den antika trösttraditionen På 400-talet före Kristus utvecklade den grekiske läkaren Hippokrates en ny, rationell läkekonst. Den läkared han krävde att de utbildade skulle avlägga gällde tre bud: att bota, att lindra och att trösta. Denna målsättning gäller ännu i dag. De många böcker om läkekonst som tillskrivits Hippokrates beskriver olika sjukdomar och hur de botas och hur symptom lindras men är förhållandevis förtegen om tröstens former. Tydligen var det tillräckligt att läkaren var vänlig och uppmärksam så att patienten glömde sina plågor. 20 Den grekiska antika kulturen var som bekant en filosofisk, talande kultur. När Sokrates skulle tömma giftbägaren samlade han sina vänner omkring sig och samtalade. Språket var tröstens form. Denna föreställning lever kvar in i vår tid. Språket hävdar Georg Klein använder vi för att trösta varandra. 21 År 524 e.kr. var filosofen och politikern Boëthius i samma situation som Sokrates. Han var dömd till döden och väntade på sin avrättning. I detta läge skrev han Filosofins tröst, en bok som smugglades ut ur hans fängelse, spreds och lästes under århundraden. Tröstens form är en dialog mellan den dödsdömde och filosofins gudinna. Boëthius kallar henne sin läkare. Och filosofin inleder dialogen genom att uppmana Boëthius att tala: Om du väntar dig en läkares hjälp, måste du visa ditt sår. 22 Boëthius sår visade sig inte vara ångest inför döden eller smärtor från de kedjor, som fängslade honom. Såret var den olycka som drabbat honom genom den orättfärdiga anklagelsen och domen. Dialogen kom därför att handla om det onda i världen och maktens arrogans. Filosofins argumentering blir en tröst. Den dödsdömde kommer ur sin bitterhet och accepterar gudinnans påpekande att han trots allt har kvar en lycka : sin familjs kärlek. I vår egen kulturkrets har Astrid Norberg tagit avstamp i Boëthius behandling av trösten inför döden och föreslagit en modell för tröstandet, användbar i vår egen tids vårdpraktik. 23 Jag har starkt inspirerats av hennes tolkning och jag har tillåtit mig att här pröva modellen på en nutida, starkt uppmärksammad tröstbehövande grupp: de förstummade kvinnorna i Bosnien. Den svenska läkaren Christina Doctare har haft internationella uppdrag att hjälpa krigsskadade människor i Bosnien män som behövt proteser och rehabilitering, kvinnor som blivit våldtagna och skymfade. Hon har i sina böcker redogjort för sitt viktiga arbete. 24 Av hennes framställning framgår att den form för tröst som Boëthius framlagt och som Astrid Norberg utvecklat till en teori fungerar i ett omfattande, praktiskt arbete också i vår tid. Boëthius inledningsformel Om du väntar dig en läkares hjälp, måste du visa ditt sår är viktig, därför att det alltid finns starka emotionella blockeringar kring sårets uppkomst. Den som ger tröst har sedan främst fått lyssna. Den tröst som infunnit sig genom Doctares 20 E. Nachmanson, Hippokrates och hans tid. Stockholm G. Klein, Så kan jag svara döden, när den kommer. Bonnier Esselte A. M. S. Boëthius, Filosofins tröst. Sv. övers. Stockholm. Atlantis A. Norberg, Fenomenet tröst. Utveckling av en teoretisk modell. Projektansökan C. Doctare, Skapa andrum. Stockholm. Runa förlag

18 förståelse och egna erfarenheter av livet är ett fint exempel på kommunion den inledda läkningsprocessen som Astrid Norberg utnyttjar i sin tröstmodell. Det är således uppenbart att den antika modellen för tröst fungerar även i en nutida krissituation. Men hur fungerar trösten i en terminal situation? 3. Den kristna trösttraditionen Boëthius stora arbete om tröst spreds under medeltiden och lästes också under och 1600-talen och då främst av kungar och andra makthavare som fick tröst av Boëthius skildring av hur samhället fungerar och de risker makthavarna kan möta. Det märkliga är att Boëthius var kristen men alldeles undviker kristna tröstegrunder, trots att han själv väntade på döden. Det var den antika filosofin som gav trösten, inte de former för tröst som kyrkan utvecklat. Den främste teoretikern i den organiserade kyrkan var Augustinus. I sina Bekännelser berättar han att hans kristna mor Monnica länge var orolig för sin sons själs frälsning och att hon sökte sin tröst i böner till Gud. När Monnica avled på väg tillbaka till Afrika sörjde Augustinus henne djupt men först i nattens ensamhet kunde han gråta över sin förlust och fick då tröst genom detta. Som kristen skulle han inte gråta offentligt över att någon gick över gränsen och förenades med Gud 25. Under medeltiden utvecklade den katolska kyrkan sina tröstformer, fast förankrade i två grundpelare: Guds plan för människorna och ett evigt liv som jordelivets mål. Kyrkofäder skrev lärda avhandlingar, präster höll predikningar i sina församlingar, bröder från olika ordnar spred budskap, böcker för menigheten trycktes och spreds i Norden främst Själens tröst. 26 Det vore en intressant idéhistorisk uppgift att granska dessa budskap och söka fånga tröstens former. Genom bikt, förlåtelse och avlösning kunde den felande tröstas för sina felsteg. Och ars moriendi konsten att dö utvecklade en sinnrik liturgi för den som behövde tröst i dödens stund. 27 Reformationen ändrade formerna för trösten men innehållet blev ändå i stort sett detsamma. Det gällde att genomföra Guds plan med ens liv och dö i tron på sin frälsare. Och begravas enligt kyrkans ordning. De kulturella variationerna blev otaliga och antalet tröstböcker ökade och spred sig. 28 Boktryckarkonsten möjliggjorde också spridning av psalmböcker och andaktsböcker. 29 Historikern Ann-Sofie Arvidsson i Stockholm har inriktat sig på att studera tröstens plats i detta material. Av hennes rapport framgår att trösten 25 A. Ahlberg, Augustinus den första moderna människan. Lindblads B. Odén, De gamla och deras livsvillkor i Signums kulturhistoria, 1, A. Imhof, Ars moriendi. Die Kunst des Sterbens einst und heute. Wien & Köln. Böhlau Y. M. Werner, Ars moriendi i kampen om det goda samhället i Döden som katharsis. Stockholm. Almqvist & Wiksell Idéhistorikern Kristiina Savin har inlett ett inträngande studium av tröst och trösteböcker Jag tackar Kristina för att jag fått läsa hennes texter. 29 Se t.ex. Johann Gertrand, En lijten Haandbook af krafftig Tröst Then Man kan bruka emoot Dööden. Åbo

19 främst var riktad mot de efterlevande sörjande och hade formen av föreställningen av återförening efter döden. 30 Ett annat viktigt material för förståelsen av tröstens former är begravnings-talen. 31 De beskriver ofta döendeprocessen och tröstar de sörjande med den döde/dödas tapperhet i lidandet och förtröstan på livet efter döden. En mycket stor del av tröstlitteraturen avser att trösta inte den döende själv men de efterlevande. Riter och symboler i samband med begravningar avser att ge tröst för brustna relationer. Det centrala innehållet i den kristna traditionens tröstliturgi utgörs av föreställningen om det förväntade eviga livet, då relationerna kan återställas. Ett exempel på århundradens kristna tröstetradition är den romerske skalden Prudentius ( ) begravningspsalm, som översattes av J. O. Wallin och fanns med i 1819 års psalmbok men försvann i 1986 års psalmbok: Nu tystna de klagande ljuden Och stille sig tårarnas flöden! Till liv och odödlighet buden Är mänskan av Gud genom Döden. Om trösten i det traditionella samhället först och främst förmedlades inom det kyrkliga livets ramar, så får man inte glömma att människorna, plågade, trötta av dagen slit och rädda för döden, utvecklade andra folkliga former för tröst, som gav glömska: danses macabres, processioner, väldiga begravningskalas, suporgier och andra utsvävningar Tröst i tystnadens tid och nu Under den period i dödens kulturhistoria som Ariès kallar den förbjudna döden och andra forskare kallat den tystade döden minskade intresset för tröst. De tröstböcker som analyserats från 1900-talets första hälft följer visserligen den kristna traditionen. 33 Men förändringstendenser framträder t.ex. genom ökat intresse för kremering. Kroppens uppståndelse ifrågasätts implicit i kremeringen. Några kända poeter och författare relaterar döden till sin alltmer naturanpassade världsbild. 30 A-S. Arvidsson, Psalmers tröst och stöd vid dödsfall i Döden som katharsis, red. Y. M. Werner, s Stockholm. Almqvist & Wiksell G. Stenberg, Döden dikterar. En studie av likpredikningar och gravtal från och 1700-talen. Stockholm. Atlantis B. Bergner, Dygden som levnadskonst. Kvinnliga dygdeideal under stormaktstiden i Jämmerdal och fröjdesal. Kvinnor i stormaktstidens Sverige, red. E. Österberg, s Stockholm. Atlantis W. Seelmann, Die Totentänze des Mittelalters. Lepizig B. Odén, Tröst för gamla i Arkiv, fakultet, kyrka. Festskrift till I. Brohed. Lund

20 Birger Sjöberg skriver i Kriser och kransar: Trodde min broder rätt, är döden ett bekymmer, vilken lik ängslan nog tör äga övergång. Morgonen bräcker lätt, i samma stund det skymmer. Bäst som vårt solsken dog det sken vid fågelsång. Just som jag kved Jag dör, drömmande jag mig rör, svävande fram på ängar. Strängar i vindstråk jag hör. Liknar ej faran då trots skrämsels vita lakan mildaste skymningsblund i juninattens gång? Väl råder natt men så som sker vid sommarvakan. Bida en ringa stund och morgon slår sin sång! Svimning på huvudgärd, väckning vid luftig färd. Lågande längtan bara... Klara och strålande värld! Trodde min broder rätt är ständig sanningsglöden, varar min ömma dröm en evig fjäril lik. Stormig på många sätt men god är mörka döden, liknar en kolsvart ström, som för till grönskad vik. Just som mitt hjärtas slag domnat, förnimmer jag friskhets och lyckas bölja skölja i rodnande dag B. Sjöberg, Samlade dikter. Stockholm. Albert Bonniers förlag

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. Förbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar och bör utformas i enlighet med situationens krav. Det fullständiga

Läs mer

1. Psalm 2. Inledande välsignelse

1. Psalm 2. Inledande välsignelse 6 Bikt 191 I den enskilda bikten kan man bekänna sin skuld eller någon särskild synd och få avlösning. Bikten kan tas emot av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. Om bikt och själavård

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Ordning för begravningsgudstjänst

Ordning för begravningsgudstjänst Ordning för begravningsgudstjänst Klockringning Musik Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan ske. Annan instrumental- och/ eller vokalmusik kan utföras. Därefter kan prästen säga följande eller

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Dopgudstjänst så här går det till

Dopgudstjänst så här går det till Dopgudstjänst så här går det till Ni har bokat tid för dop i vår kyrka. Här kan ni inför dopsamtalet gå igenom hur en dopgudstjänst brukar gå till. Psalmer samtalar vi om på dopsamtalet, där vi kommer

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen.

Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen. Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen. Tanken på en dom är inte bekväm av två anledningar. Dels så tvivlar vi på att vi själva ska hålla inför domens krav och dels blir vi

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

1. Skapad till Guds avbild

1. Skapad till Guds avbild Introduktion Detta material är tänkt som ett samtalsunderlag i frälsningsoch dopsamtal. Steg för steg går man igenom de 10 stegen och samtalar om den kristna trons grunder. När alla har förstått ett av

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti 1 Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti Bakgrund Den 28 augusti firar kyrkan den helige Augustinus. Augustinus föddes 354 e.kr i Tagaste i nuvarande Souk Ahras i Algeriet (i dåtidens

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. D. Vid minnesstund Detta formulär kan i tillämpliga delar användas vid minnesstund över en avliden t.ex. på årsdagen av ett dödsfall vid släktmöten där man minns bortgångna medlemmar. Andakten leds av

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Kristendomen. Mikael C. Svensson

Kristendomen. Mikael C. Svensson Kristendomen Mikael C. Svensson Jesus Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Maria och Josef kan inte få barn. Ängeln Gabriel visar sig för Maria och säger att hon ska föda guds son. Jesus

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

8 söndagen under året år A

8 söndagen under året år A 933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga

Läs mer

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Psalm Inledningsord Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att rädda oss från det onda. Genom dopet föder han

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Vigselgudstjänst P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Musik Under musiken går brudparet in i kyrkan. Samlingsord P: I Guds, den treeniges, namn. P: Vi har samlats till vigsel

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

4 söndagen 'under året' - år A

4 söndagen 'under året' - år A 847 4 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 106:47) Fräls oss, Herre, vår Gud, och församla oss från folken, så att vi får prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. Inledning Saliga

Läs mer

C. När någon har avlidit

C. När någon har avlidit C. När någon har avlidit Andakt enligt detta formulär hålls på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med en vit

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper GUDS STORA PASSION 50 skäl att Jesus gav sitt liv John Piper Kristus led och dog... FÖR ATT UPPSLUKA GUDS VREDE Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att för vår skull ta förbannelsen på

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Gudstjänst på julaftonen

Gudstjänst på julaftonen Gudstjänst på julaftonen Julaftonens gudstjänst firas på eftermiddagen. Om julaftonen är en söndag kan gudstjänsten firas som församlingens huvudgudstjänst. I Inledning 1. Ingångspsalm Psalmen kan ersättas

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. örbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. ormuläret kan användas i tillämpliga delar i enlighet med situationens krav. På ett bord som är täckt med en

Läs mer

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10)

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Detta häfte vill hjälpa Dig att lära känna Gud personligen, erfara ett liv av sann kärlek, förlåtande livsstil och trofasta

Läs mer

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk. Predikan 2 sön ef Trettondedagen 3 årg. Psalm: 332:1-3, 38b, 259, 15:3-4, 2002 Söderledskyrkan. Psalm: 259, 236, 38b, 785/SvPs 709, 15, Red. 2017 C.ka. Johannes 5:31-36, Livets källa Tidigare var söndagen

Läs mer

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet TRO OCH TVIVEL "Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se." (Hebreerbrevet 11:1). Tron på Gud innebär inte

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Vilket namn har ni gett ert barn? Förälder svarar. Någon av följande böner leds av förälder eller annan anhörig:

Vilket namn har ni gett ert barn? Förälder svarar. Någon av följande böner leds av förälder eller annan anhörig: Dopgudstjänst KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD PSALM INLEDNINGSORD I dopet för Gud oss samman med Jesus Kristus och ett liv tillsammans med honom. Det gör Gud med detta/dessa barn/dig/er som idag ska döpas.

Läs mer

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma 15 Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över mig.

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 Heliga trefaldighets dag Dagens bön: Heliga Treenighet, Fader, Son och Ande, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap, så att vi kan vittna om försoningens hemlighet. Du som lever och

Läs mer

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2. Predikan 5 i påsktiden 2010, årg. 2. När man läser dagens evangelietext står man som nutidssvensk lite förundrad över vissa av Jesu formuleringar. Jag provade dem på en vän till mig, jag sade: Du är min

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Samtal med Gud. Nr 6 i serien Kristusvägen

Samtal med Gud. Nr 6 i serien Kristusvägen Samtal med Gud Nr 6 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet VÅR FADER Den viktigaste kristna bönen är den bön som Jesus lärde sina lärjungar. I den lär han oss att be till Gud som vår far: Vår Fader,

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De

Läs mer

Östanåskyrkan Joh 11

Östanåskyrkan Joh 11 1 Östanåskyrkan 140323 Joh 11 Det är få skildringar i evangelierna som rymmer så många perspektiv som johannesevangeliets elfte kapitel. Det är ett yttre skeende men också ett inre skeende; vi möter Jesus

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Ett andligt liv i frihet.

Ett andligt liv i frihet. Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. År 2013 Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. Foto: Tobias Lindberg Eva Söderström Konstnär, Religionsvetare Kulturvetare Mobil +46 (0)70-686

Läs mer

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 1 Uskavi 160710 Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 Det här har varit det bästa året i mitt liv sade en kvinna häromdagen, och kunde räkna upp en massa anledningar till det, och en av de viktigaste var att

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Juldagen år A. Ingångsantifon Jes 9:6

Juldagen år A. Ingångsantifon Jes 9:6 119 Juldagen år A Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer