Döden och trösten i historiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Döden och trösten i historiskt perspektiv"

Transkript

1 Döden och trösten i historiskt perspektiv Birgitta Odén, professor emerita Historiska institutionen, Lunds universitet

2 Birgitta Odén Döden och trösten i historiskt perspektiv

3 Illustrationer: s. 37: Foto av Pia Fromholt och Birgitta Odén, 30 juli,1999, taget av Pias vän Vagn vid deras besök i Lund. s. 40: Vykortet som Pia Fromholt skickade till Birgitta Odén Leonardo da Vincis porträtt av Ginevra de Benci. Hon valde det utifrån dess frånvarande närvaro. 2

4 In memoriam Piæ Fromholt 3

5 4

6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 5 Certecs förord... 6 Barbro Beck-Friis förord... 7 Författarens förord... 8 Kapitel I I historiskt perspektiv Dödens förvandlingar Brytpunkterna Kapitel II Tröstens former Den judiska trösttraditionen Den antika trösttraditionen Den kristna trösttraditionen Tröst i tystnadens tid och nu Döden som tröst En bioetisk appell Kapitel III Att skriva sin död Brevskriverskan Vänskapen Såret Arbetet som tröst Alternativen Döden tar sats Den rationella döden Hospice en möjlighet att leva rikt till slutet Kapitel IV Att lyssna till döendes röster Självvald död Livets mening(ar) De viktiga relationerna Trösten? Slutord

7 Certecs förord Det är en glädje och en ära att få ge ut Birgitta Odéns Trösten och döden i Certecs rapportserie. Bakgrunden är som följer: Birgitta Odén, professor emerita i historia och välkänd äldreforskare, har följt verksamheten vid Certec i stort sett sedan dess tillkomst år Hon gjorde den första utvärderingen av Certec år 1991, se tillsammans med Carin Boalt, professor emerita i byggnadsfunktionslära ( 1999) och Håkan Lanshammar, numera professor och prefekt vid IT-institutionen i Uppsala. Under snart två decennier har Birgitta Odén sedan visat ett kontinuerligt intresse för vår verksamhet, och engagemanget blev ännu starkare då Certec år 2003 tog initiativ till forskningsprogrammet Äldre och design. Forskningsprogrammet har sedan utvecklat sig till att bli hela designinstitutionens program, se Tillsammans med Barbro Beck- Friis, professor emerita i geriatrik, är Birgitta Odén programmets beskyddare och tillskyndare. Själv har jag haft förmånen att ha många samtal med Birgitta, ibland korta, ibland långa men alltid substantiella. De har ofta tagit sin utgångspunkt i något skriftligt. Så var det också när jag i början av år 2006 fick läsa hennes manus om Trösten och döden, skrivet inte bara med det skarpa intellektet utan också med det hela hjärtat, precis så som både Pia Fromholt (presenteras närmare i skriften) och hon själv önskade. Från första stund engagerade jag mig i att manuset skulle bli utgivet, men Birgitta hade några mindre fotnotskorrektioner kvar. Så hände det som dessbättre eller dessvärre ofta inträffar i kreativa forskares liv: hon kom att uppslukas av ytterligare en forskningsuppgift, och det här manuset fick vänta på sin tur. Tills nu, juni 2009, för nu är den andra forskningsuppgiften och dess manus klara, och därefter har Birgitta också gjort slutkorrektionerna i Döden och Trösten i historiskt perspektiv. Birgitta Odéns förord har kvar sin ursprungliga datering: advent Detta är inget misstag utan vill markera att manuset inte uppdaterats därefter: inte tillförts något nytt källmaterial och inte heller några nya forskningsreferenser. Ämnets och det föreliggande basmaterialets unika karaktär gör att skriften inte nämnvärt påverkas av detta tidsglapp. Dessutom innebar beslutet att bibehålla manuset precis som det var (efter bara några småkorrektioner) att det fick ha kvar den fräschör som det hade när det skrevs med hela hjärtat. Lund den 5 juni 2009 Bodil Jönsson 6

8 Barbro Beck-Friis förord Döden och trösten i historiskt perspektiv är en skrift som handlar om de stora, existentiella frågor som livshotande sjukdom ger upphov till, från vad som är viktigt i livet till dödsångest och självmord. Den här boken ger också en mycket personlig insikt i vänskapen och tröstrelationen mellan två forskare båda kvinnor och professorer som har mötts i den akademiska världen, och som genom sitt gemensamma intresse för de stora livsfrågorna och balansen mellan liv och död håller kontakten också då cancersjukdomen slår till. Genom brevväxling och telefonsamtal får vi följa bägges via dolorosa, och hur de delat de svåra utmaningar förlust, sorg och viljan att leva som cancersjukdomen föder. Man är som mest ensam när man ska dö. En livshotande sjukdom gör att allt omvärderas. Vad är meningen med livet, vad ger tröst när känslor av ångest, rädsla, ensamhet och vanmakt dominerar den cancersjukas verklighet? Hur nå tröst? I döden? På hospice? I religion, arbete, musik, konst, natur? Relationer? Den existentiella ensamheten kan vara mycket svår och trösten synas ouppnåelig. Birgitta Odén lyfter ömsint och kärleksfullt fram alla svåra känslor och beslut. Det är en skrift, som inte bara handlar om döden och trösten, utan framför allt om tillvaron i sin helhet och om livet självt. Den borde läsas av alla de inom vård och omsorg som försöker ge stöd och hjälp i nöd och sorg. Skriften lyfter fram de stora livsfrågorna och vårt oändliga behov av tröst. Denna skrift berör oss alla. Borensberg Sommaren 2009 Barbro Beck-Friis 7

9 Författarens förord Döden och trösten i historiskt perspektiv är ett tema, där det första begreppet är mångomskrivet i teologisk, filosofisk och medicinskt litteratur och det andra sällan är behandlat, ja, t.o.m. ifrågasatt, som vetenskapligt begrepp. Det historiska perspektivet avser att låta döden och trösten relateras till de mentalitetsförändringar som framträder, när man anlägger vad Eva Österberg kallat de långa linjernas strategi. Inspirationen till denna studie kommer från Astrid Norberg, professor i omvårdnadsforskning i Umeå. I början av november 1998 hade Landstinget Dalarna inbjudit till en seminariedag om åldrande, döende och ett värdigt liv. Biskop Claes-Bertil Ytterberg i Västerås stift inledde med reflexioner om livet före döden och Astrid Norberg avslutade dagen med en kort redogörelse för ett nytt program om tröst, som just inletts i Umeå. 1 Själv talade jag om mitt nyss avslutade arbete om äldres självmord i historiskt perspektiv. Efter konferensen föreslog Astrid Norberg mig att lämna självmorden men återanvända mitt empiriska material för att studera trösten i ett historiskt perspektiv. Men detta material hovrättsprotokoll från Göta hovrätt i Jönköping och häradsrättsprotokoll från Västsverige visade sig mindre givande för en analys av tröstens innehåll och former i äldre tid. Därför samlade jag några lundaforskare från olika ämnen kring temat Tröst: kyrkohistorikern Anders Jarlert, historikern Yvonne Maria Werner, läkaren och medicinhistorikern Bodil E. B. Persson, lexikografen Ragnhild Malmer och etikern Axel Carlberg. 2 Det visade sig då att en kyrkohistorisk infallsvinkel på tröst var mest givande, främst genom den stora mängden bevarade psalmer, begravningstal och trösteböcker. 3 Mitt eget arbete tog en ny vändning genom tillgången till personliga texter från vänner som kände till mitt arbete med tröst främst psykologen professor Pia Fromholt i Aarhus som jag tillägnat detta arbete. I ett senare skede av mitt arbete med trösten i historiskt perspektiv lade jag fram texter vid ett seminarium vid Institutionen för medicinsk etik, arrangerat av med. dr, teol. kand. Ingrid Bolmsjö, där professor Göran Hermerén, professor Ingalill Rahm Hallberg, docent Margareta Nyman, professor Barbro Beck-Friis och narkosläkaren Jan Beck-Friis deltog och gav värdefulla synpunkter. 4 När en historiker tar upp ett nytt ämne, som tvingar henne att gå över gränser till andra discipliner, kan ibland den professionella säkerheten svikta. I det läget är de personliga vännerna ett stort stöd. Flera trogna vänner har hjälpt mig att hålla min forskning levande, 1 A. Barle, red., En dag om åldrande, döende och ett värdigt liv. Landstinget Dalarna Solveig Ståhl, intervjuare, Tröst handlar om att dela. LUM 2000:6. 3 Temat psalmers tröst har tagits upp av historikern i Stockholm Ann-Sofie Arvidsson. Se Döden som katharsis, red. Y. M. Werner. Stockholm Ingrid Bolmsjö och jag färdigställde ett manuskript i maj 2004, som Ingalill Rahm Hallberg med vårt tillstånd använde i sin Andrus-Viidik-föreläsning vid den nordiska gerontologkongressen i Stockholm Kapitel III i detta arbete är min del av detta manuskript. Ingrid Bolmsjös tankar finns i L. Åkesson, red. Inför Döden, Edition Andersson. Höganäs

10 främst Eva Österberg, Bodil Jönsson och Barbro Beck-Friis. Jag tackar dem varmt för att de finns för mig. Utan bistånd av förste bibliotekarie Britt-Marie Lindahl, arkivarie Bengt Werner och högskolesekreterare Lena Leveen hade som vanligt mitt arbete inte kunnat genomföras. Tack! Lund i adventstid 2005 Birgitta Odén 9

11 Kapitel I I historiskt perspektiv Ett historiskt perspektiv på ett nutida problem eller ett samtida begrepp söker man för att förstå hur ett motsvarande problem lösts under andra demografiska, ekonomiska och kulturella premisser än dem som råder i dagens samhälle eller förutses i framtiden. 5 Men det sker inte bara av kuriositet. Viktigare är att söka fixera trender och förändringar i mentalitetsstrukturen och att fastställa de komplexa faktorer, som lett till förändringar. Förändringsprocesser sker i regel inte i trendmässigt jämna linjer. Det gäller därför att utpeka brytpunkterna i förändringen. Insatserna vid studier av trender kommer från olika håll från demografer, från sociologer, från ekonomhistoriker. Bland historiker är det främst de franska historiker som arbetar i Annales-skolans anda som tagit upp mentaliteternas förändringar inte minst dödens. Men den tyske historikern Norbert Elias landsflyktig i England har kanske haft ett ännu större inflytande genom sitt stora arbete om civilisationsprocessens förändringar från medeltiden till vår egen tid. Flera svenska forskare främst Eva Österberg i min miljö har anlagt de långa linjernas strategi i sin forskning. Min egen uppgift är vilket antyddes i förordet att relatera tröstens utformning till föreställningar om dödens innebörd. 1. Dödens förvandlingar Människan som art har ett väl utvecklat minne och en förmåga att planera inför framtiden. Genom dessa unika funktioner bär hon med sig minnet av andra människors död och insikten om sin egen kommande död. Tanken på döden egen eller närståendes är skrämmande, därför att vi inte kan föreställa oss en tillvaro utan tid och rum. Livet är det välkända, döden det okända. Människan har därför i alla kända kulturer utvecklat religiösa föreställningar om livet, döden och ett liv efter döden. 6 Så också i vår egen kultur. Det finns en mycket stor litteratur, där döden och föreställningen om döden är det centrala temat: filosofer från Sokrates till Wittgenstein, teologer från Augustinus till Martin Buber, demografer, sociologer, psykologer, litteraturforskare, etnologer, antropologer, arkeologer och medicinare har från sina forskningsområdens utgångspunkter behandlat människan och döden. Döden framstår som en av de tre stora existentiella frågorna kanske den största. Inom min egen disciplin historievetenskap väcktes intresset förhållandevis sent. Döden i sotsäng var inte en politisk fråga och döden på slagfältet var mer en fråga om siffror än om kulturhistoria. År 2004 höll de nordiska historikerna sitt 25:e årsmöte. Ett centralt tema för diskussionerna var Döden som katharsis. Nordiska perspektiv på dödens kultur- och mentalitetshistoria. 5 B. Odén, I historiskt perspektiv i En kompanjonbok till Forskningsetik och perspektivval, red. H. Jönson. Lund. Studentlitteratur Z. Bauman, Döden, odödligheten och det moderna samhället. Sv. övers. Göteborg S. Einhorn, En dold Gud. Om religion, vetenskap och att söka Gud. Stockholm. Forum

12 Temat var som sagt ovanligt och de åtta bidragen till debatten samlades i en speciell volym Stockholm Studies in History, 71. Redaktören för volymen, Yvonne Maria Werner, framhåller i sin inledning att hanteringen av dödsproblematiken säger något om vad som upplevs som viktigt i ett samhälle och kastar ljus över livets mening och mål. Men trots ämnets betydelse finner hon att mycket litet ännu skrivits i ämnet i ett historievetenskapligt perspektiv som kultur- och mentalitetshistoria. Den historiografiskt inriktade danska forskaren Inga Floto hävdar i sin stora artikel, att döden är ett tema som internationellt behandlats i ett långt historiskt perspektiv, detta särskilt i fransk forskning. 7 Hon finner vid sin genomgång av den internationella historiska forskningen att man kan urskilja två tolkningstraditioner, som förklarar förändringen av döden i historien på olika sätt och som använder olika metoder. Men bägge traditionerna kommer fram till att föreställningen om döden förändras under tidens gång. Michel Vovelles banbrytande arbete om människors inställning till döden baseras på innehållet i tusentals testamenten från Provence som behandlas kvantitativt och visar att en sekularisering av människors föreställningsvärld påbörjades redan i mitten på 1700-talet och föregrep attackerna på kyrkan och religionen under franska revolutionen. Den andra franska forskningstraditionen utvecklades av den kände historikern Philippe Ariès och baseras på förändringar i gravskick och begravningsritual. Han kommer fram till att i ett långt historiskt förändringsperspektiv, så kan man iaktta en ökad individualisering av människornas föreställningsvärld, som långsamt bröt med de kollektiva tankevanor som bar upp den traditionella kristendomen. Endast i ett långt perspektiv kan dessa förändringar iakttas. Trenden pekar mot den privatiserade döden men Ariès kan finna flera brytpunkter som tillåter honom att periodisera dödens förändring över tid: den naturliga döden förkristen tid den personliga döden medeltiden den andres död 1600/1700-talen den förbjudna döden 1900-talets första hälft den kommersialiserade döden 1950-talet till nu Floto redogör sakkunnigt för diskussionen om Ariès metod och periodindelning. En tydlig period av brytning med synen på döden framträder i slutet av 1800-talet och under talets första hälft. Detta gäller också i vårt land. Döden medikaliserades och avlägsnades från familjen. Dödsprocessen institutionaliserades och teknifierades. Döendet skedde ofta i ensamhet. Den efterträdande perioden är i vår kulturkrets främst döendet som vårdkultur den palliativa vården. Under den tysta dödens tid förändrades förutsättningarna för döendet markant. Medicinska framsteg hejdade infektionssjukdomarna att få dödlig utgång. Döden inträdde i allt högre 7 I. Floto, Döden i historien i Y. M. Werner, red., Döden som katharsis, Stockholm. Almqvist & Wiksell Flotos tidigare arbeten om dödens historiografi har främst gällt dödsstraffets funktion i samhället. 11

13 åldrar. Cancersjukdomar ökade som dödsorsak, vilket ledde till längre tider av terminalvård. Långvårdskliniker började inrättas på sjukhusen. Det långsamma döendets problem började uppmärksammas av läkare, av vårdpersonal och av politiker. Ny kunskap om döendet växte fram hade sjuksköterskan Dame Cicely Saunders kunnat öppna St. Christopher s Hospice för döende patienter och hennes vårdfilosofi på kristen grund spreds över världen. I USA publicerade Elisabeth Kühler-Ross 1969 sin banbrytande studie om döendet, baserad på intervjuer med döende patienter. I Sverige inledde läkaren och psykiatern Loma Feigenberg sina patientsamtal 1976 och publicerade sina teorier om terminalvård I Finland presenterade Katie Eriksson sin vårdteologi och i Sverige utvecklade Barbro Beck-Friis ett alternativ till hospicevård i livets slutskede lasarettsanknuten hemsjukvård. Hon och Peter Strang samlade de centrala linjerna i den nya vårdideologin i Palliativ medicin Även på politisk nivå uppmärksammades de döendes problem bildades en internationell arbetsgrupp, IWG, och i Sverige tillsattes en utredning redan året efter som 1979 avgav sitt betänkande. 8 Flera utredningar har följt. Viktigast är Döden angår oss alla. Värdig vård vid livets slut Brytpunkterna Ariès och Vovelles periodisering av döendet förklaras med sekularisering och individualisering i den kollektiva mentaliteten. Sekularisering och individualisering är de två stora mentalitetsförändringar som också identifierats i andra studier av den västliga världens mentala förändringsprocesser. Dessa mentalitetsförändringar kan iakttas i litteratur, konst, kyrkobruk, livsformer. Sekulariseringen inleddes på en ideologisk nivå under upplysningstiden men kan också iakttas hos t.ex. en och annan medborgare i 1700-talets Stockholm. 10 Under 1800-talet kunde tendensen avläsas i minskade kyrkobesök och minskat nattvardsdeltagande. I gengäld tillväxte individualistiska frikyrkorörelser. När sociologer som Weber och Durkheim började studera religionen kom de till slutsatsen att religionen successivt skulle försvinna i Nord- och Västeuropa. Statistiskt har det kunnat visas att så skett, inte minst i Sverige. 11 Tesen om världens sekularisering har emellertid ifrågasatts av forskare som studerat fenomenet på global nivå. Peter L. Berger har 1999 samlat motargument mot sin tidigare ståndpunkt. 12 En ny prövning genomfördes av Pippa Norris och Ronald Inglehart. 13 De kom 8 För ovanstående beskrivning hänvisas till U. Qvarnström, Vår död. Liber Utbildning Döden angår oss alla. Värdig vård vid livets slut. SOU 2001:6. Stockholm. Norstedts tryckeri AB. 10 A. Jarrick, Mot det moderna förnuftet, Stockholm T. Pettersson, E. Hamberg, Denominatial pluralism and church membership, Journal of Empirical Theology 10, Man bör dock observera att frågesituationen kan förstärka svararens negativa tendenser. 12 P. L. Berger, ed., The desecularization of the world. Washington R. Stark, R. Fincke, Acts of faith. Explaining the human side of religion. Berkeley P. Norris, R. Inglehart, Sacred and secular. Religion and politics worldwide. Cambridge

14 fram till att sekulariseringen fortgick i alla länder som erbjöd en existentiell trygghet i formativa år. Tendensen har ökat i vårt land under efterkrigstiden trodde 80 % i Sverige på Gud och 71 % på ett liv efter döden hade siffrorna sjunkit till 49 % för tro på Gud och 39 % för tro på ett liv efter döden. 14 Den brytpunkt i synen på döden som inträffade i slutet på 1800-talet och under 1900-talets första hälft var inte endast förorsakad av förändringar i det ideologiska och religiösa klimatet. Det berodde sannolikt också på att människors döende i vårt land institutionaliserades. I det agrara samhället hade de döende vårdats av sina anhöriga. Unga flickor socialiserades in i vård av döende. Under 1800-talets samhällsförändringar ändrades detta. 15 Allt fler döende var gamla som bodde på olika former av ålderdomshem. När sjukhusen i den begynnande välfärdsstaten utvecklades inrättades långvårdsavdelningar, där sjuka och gamla avled, ofta i ensamhet. Döden blev osynlig och den folkliga kunskapen om omsorg om döende försvann. Döden blev nedtystad. Detta är en viktig brytpunkt. Den andra inträdde efter Andra världskrigets slut. I Sverige politiserades döendet under 1950-talets socialpolitiska konflikter kring hemvård eller vårdhem. 16 Samtidigt växte ett nytt krav fram att vården av gamla och av döende skulle utvecklas vetenskapligt i takt med medicinens och den kliniska forskningens snabba utveckling. Forskare och vårdpersonal gav ut studier av döendet och det politiska samhället genomförde den ena statliga utredningen efter den andra om vården av döende: var? när? hur? 17 Tystnadens tid var definitivt förbi. Men nu måste samtalet föras under en ny himmel: sekularisering och individualisering genomsyrade samhället. Religionssociologerna Thorleif Pettersson och Owe Wikström i Uppsala har 1983 framlagt en hypotes om att i Sverige den generation som är född omkring 1930 är den första som inte som barn inskolats i den kristna traditionen. 18 Om detta håller, betyder det, att den första generation som når den frekventa dödsåldern utan att ha en kristen livsåskådning i bagaget att tro på eller återuppväcka är den kohort som blir 80 år Vilka tolkningsramar för de existentiella problemen kommer att stå dem till buds? 14 T. Pettersson, Bakom dubbla lås. En studie av små och långsamma värderingsförändringar. Institutet för Framtidsstudier B. Odén, Äldre kvinnors krämpor i äldre tid i Könsmaktens förvandlingar. Göteborg D. Gaunt, Hemvård istället för vårdhem i D. Gaunt, G. Lantz, Hemmet i vården Vården i hemmet. Falköping. Liber B. Odén, Makt och kunskap i Ord i rättan tid, red. A. Björnsson m.fl. Stockholm. Carlssons förlag T. Pettersson, O. Wikström, Religion och åldrande i Äldre i samhället, del 2, Stockholm. Liber förlag

15 Frågan inställer sig nu: hur har trösten inför döden förändrats under dessa kulturella förändringar i mentaliteter? Betyder en ökad sekularisering att psykoterapin skall överta kyrkans roll i det sekulariserade samhället? 19 Eller står vi inför nya former av religiositet? Vi har konstaterat att föreställningen om döden nått en viktig brytpunkt i vår egen kultur i mitten på 1900-talet och att detta inom en snar framtid kan få konsekvenser för tröstens former och innehåll. Därför är frågan viktig för individerna, för vårdsamhället, för politikerna. 19 O. Wikström, Den outgrundliga människan. Livsfrågor, psykoterapi och själavård. Stockholm. Natur och kultur Se särskilt kapitel 4. 14

16 Kapitel II Tröstens former När ett litet barn slår sig tillgriper mamma eller pappa instinktivt en form för tröst. Man blåser på såret för att lindra smärtan, man lägger förband för att bota såret och man förklarar hur skadan uppstått. Till slut tar man upp barnet i famnen och erbjuder närhetens och beröringens tröst. Vi har lärt oss att få tröst genom att det onda elimineras. Men döden kan inte elimineras. Det är en skilsmässa som kräver tröst för den som skall dö och för dem som skall leva kvar. Trösten för de kvarlevande är den som är mest analyserad i teologisk, etnologisk och historisk forskning. Trösten för den döende är mindre uppmärksammad annat än i vårdveten-skapen. Det är den som är temat för denna historiska studie. Vilka former har trösten då haft i ett historiskt perspektiv? Är det instinktiva beteendet biologiskt betingat och sammanhängande med artens överlevnad eller är det kulturellt betingat och föränderligt över århundradens gång? Kan vi bygga upp en filosofi och ett handlingsprogram för tröst som håller oberoende av de religiösa föreställningar om liv och död som gällt under tidigare århundraden? 1. Den judiska trösttraditionen I det Gamla testamentet framträder en speciell judisk trösttradition, förankrad i Jahves förbund med det judiska folket. Judarnas dramatiska historia krävde kollektiv tröst för folket och denna beskrivs som Jahves röst ur stormvinden eller något annat ovanligt naturfenomen. Jahves löfte till det judiska folket fick därigenom en tröstande bekräftelse. Även profeterna åberopade Jahves röst. Tröst för individen framträder främst i Jobs kraftmätning med Jahve Job på sin hög av aska och jord som också den slutade med Jahves maktdemonstration i en vindstorm. Men mest upplysande för den förkristna tröstformen är de tre vännernas besök hos Job för att trösta honom. Han ligger berövad sin materiella existens, hans barn och husfolk är döda, hans kropp är täckt av variga sår, som han skrapar med en krukskärva. Han menar själv att Jahve straffat honom orättfärdigt. Vännerna söker ge honom tröst genom att övertyga honom om att Jahve haft skäl att straffa honom och att han borde försona sig med sin Gud. Job avfärdar dem som usla tröstare. Han lyssnar inte heller på sin hustru som råder honom att söka döden för egen hand. Tröst uppnår han först när han försonat sig med Jahve och Jahve återgivit honom hans sociala och materiella liv. I Nya testamentet förändras trösttraditionen genom Jesu budskap om syndernas förlåtelse och ett evigt liv. I Pauli brev till individer och till grupper inpräglas detta tröstbudskap med nästan stereotyp intensitet. 15

17 2. Den antika trösttraditionen På 400-talet före Kristus utvecklade den grekiske läkaren Hippokrates en ny, rationell läkekonst. Den läkared han krävde att de utbildade skulle avlägga gällde tre bud: att bota, att lindra och att trösta. Denna målsättning gäller ännu i dag. De många böcker om läkekonst som tillskrivits Hippokrates beskriver olika sjukdomar och hur de botas och hur symptom lindras men är förhållandevis förtegen om tröstens former. Tydligen var det tillräckligt att läkaren var vänlig och uppmärksam så att patienten glömde sina plågor. 20 Den grekiska antika kulturen var som bekant en filosofisk, talande kultur. När Sokrates skulle tömma giftbägaren samlade han sina vänner omkring sig och samtalade. Språket var tröstens form. Denna föreställning lever kvar in i vår tid. Språket hävdar Georg Klein använder vi för att trösta varandra. 21 År 524 e.kr. var filosofen och politikern Boëthius i samma situation som Sokrates. Han var dömd till döden och väntade på sin avrättning. I detta läge skrev han Filosofins tröst, en bok som smugglades ut ur hans fängelse, spreds och lästes under århundraden. Tröstens form är en dialog mellan den dödsdömde och filosofins gudinna. Boëthius kallar henne sin läkare. Och filosofin inleder dialogen genom att uppmana Boëthius att tala: Om du väntar dig en läkares hjälp, måste du visa ditt sår. 22 Boëthius sår visade sig inte vara ångest inför döden eller smärtor från de kedjor, som fängslade honom. Såret var den olycka som drabbat honom genom den orättfärdiga anklagelsen och domen. Dialogen kom därför att handla om det onda i världen och maktens arrogans. Filosofins argumentering blir en tröst. Den dödsdömde kommer ur sin bitterhet och accepterar gudinnans påpekande att han trots allt har kvar en lycka : sin familjs kärlek. I vår egen kulturkrets har Astrid Norberg tagit avstamp i Boëthius behandling av trösten inför döden och föreslagit en modell för tröstandet, användbar i vår egen tids vårdpraktik. 23 Jag har starkt inspirerats av hennes tolkning och jag har tillåtit mig att här pröva modellen på en nutida, starkt uppmärksammad tröstbehövande grupp: de förstummade kvinnorna i Bosnien. Den svenska läkaren Christina Doctare har haft internationella uppdrag att hjälpa krigsskadade människor i Bosnien män som behövt proteser och rehabilitering, kvinnor som blivit våldtagna och skymfade. Hon har i sina böcker redogjort för sitt viktiga arbete. 24 Av hennes framställning framgår att den form för tröst som Boëthius framlagt och som Astrid Norberg utvecklat till en teori fungerar i ett omfattande, praktiskt arbete också i vår tid. Boëthius inledningsformel Om du väntar dig en läkares hjälp, måste du visa ditt sår är viktig, därför att det alltid finns starka emotionella blockeringar kring sårets uppkomst. Den som ger tröst har sedan främst fått lyssna. Den tröst som infunnit sig genom Doctares 20 E. Nachmanson, Hippokrates och hans tid. Stockholm G. Klein, Så kan jag svara döden, när den kommer. Bonnier Esselte A. M. S. Boëthius, Filosofins tröst. Sv. övers. Stockholm. Atlantis A. Norberg, Fenomenet tröst. Utveckling av en teoretisk modell. Projektansökan C. Doctare, Skapa andrum. Stockholm. Runa förlag

18 förståelse och egna erfarenheter av livet är ett fint exempel på kommunion den inledda läkningsprocessen som Astrid Norberg utnyttjar i sin tröstmodell. Det är således uppenbart att den antika modellen för tröst fungerar även i en nutida krissituation. Men hur fungerar trösten i en terminal situation? 3. Den kristna trösttraditionen Boëthius stora arbete om tröst spreds under medeltiden och lästes också under och 1600-talen och då främst av kungar och andra makthavare som fick tröst av Boëthius skildring av hur samhället fungerar och de risker makthavarna kan möta. Det märkliga är att Boëthius var kristen men alldeles undviker kristna tröstegrunder, trots att han själv väntade på döden. Det var den antika filosofin som gav trösten, inte de former för tröst som kyrkan utvecklat. Den främste teoretikern i den organiserade kyrkan var Augustinus. I sina Bekännelser berättar han att hans kristna mor Monnica länge var orolig för sin sons själs frälsning och att hon sökte sin tröst i böner till Gud. När Monnica avled på väg tillbaka till Afrika sörjde Augustinus henne djupt men först i nattens ensamhet kunde han gråta över sin förlust och fick då tröst genom detta. Som kristen skulle han inte gråta offentligt över att någon gick över gränsen och förenades med Gud 25. Under medeltiden utvecklade den katolska kyrkan sina tröstformer, fast förankrade i två grundpelare: Guds plan för människorna och ett evigt liv som jordelivets mål. Kyrkofäder skrev lärda avhandlingar, präster höll predikningar i sina församlingar, bröder från olika ordnar spred budskap, böcker för menigheten trycktes och spreds i Norden främst Själens tröst. 26 Det vore en intressant idéhistorisk uppgift att granska dessa budskap och söka fånga tröstens former. Genom bikt, förlåtelse och avlösning kunde den felande tröstas för sina felsteg. Och ars moriendi konsten att dö utvecklade en sinnrik liturgi för den som behövde tröst i dödens stund. 27 Reformationen ändrade formerna för trösten men innehållet blev ändå i stort sett detsamma. Det gällde att genomföra Guds plan med ens liv och dö i tron på sin frälsare. Och begravas enligt kyrkans ordning. De kulturella variationerna blev otaliga och antalet tröstböcker ökade och spred sig. 28 Boktryckarkonsten möjliggjorde också spridning av psalmböcker och andaktsböcker. 29 Historikern Ann-Sofie Arvidsson i Stockholm har inriktat sig på att studera tröstens plats i detta material. Av hennes rapport framgår att trösten 25 A. Ahlberg, Augustinus den första moderna människan. Lindblads B. Odén, De gamla och deras livsvillkor i Signums kulturhistoria, 1, A. Imhof, Ars moriendi. Die Kunst des Sterbens einst und heute. Wien & Köln. Böhlau Y. M. Werner, Ars moriendi i kampen om det goda samhället i Döden som katharsis. Stockholm. Almqvist & Wiksell Idéhistorikern Kristiina Savin har inlett ett inträngande studium av tröst och trösteböcker Jag tackar Kristina för att jag fått läsa hennes texter. 29 Se t.ex. Johann Gertrand, En lijten Haandbook af krafftig Tröst Then Man kan bruka emoot Dööden. Åbo

19 främst var riktad mot de efterlevande sörjande och hade formen av föreställningen av återförening efter döden. 30 Ett annat viktigt material för förståelsen av tröstens former är begravnings-talen. 31 De beskriver ofta döendeprocessen och tröstar de sörjande med den döde/dödas tapperhet i lidandet och förtröstan på livet efter döden. En mycket stor del av tröstlitteraturen avser att trösta inte den döende själv men de efterlevande. Riter och symboler i samband med begravningar avser att ge tröst för brustna relationer. Det centrala innehållet i den kristna traditionens tröstliturgi utgörs av föreställningen om det förväntade eviga livet, då relationerna kan återställas. Ett exempel på århundradens kristna tröstetradition är den romerske skalden Prudentius ( ) begravningspsalm, som översattes av J. O. Wallin och fanns med i 1819 års psalmbok men försvann i 1986 års psalmbok: Nu tystna de klagande ljuden Och stille sig tårarnas flöden! Till liv och odödlighet buden Är mänskan av Gud genom Döden. Om trösten i det traditionella samhället först och främst förmedlades inom det kyrkliga livets ramar, så får man inte glömma att människorna, plågade, trötta av dagen slit och rädda för döden, utvecklade andra folkliga former för tröst, som gav glömska: danses macabres, processioner, väldiga begravningskalas, suporgier och andra utsvävningar Tröst i tystnadens tid och nu Under den period i dödens kulturhistoria som Ariès kallar den förbjudna döden och andra forskare kallat den tystade döden minskade intresset för tröst. De tröstböcker som analyserats från 1900-talets första hälft följer visserligen den kristna traditionen. 33 Men förändringstendenser framträder t.ex. genom ökat intresse för kremering. Kroppens uppståndelse ifrågasätts implicit i kremeringen. Några kända poeter och författare relaterar döden till sin alltmer naturanpassade världsbild. 30 A-S. Arvidsson, Psalmers tröst och stöd vid dödsfall i Döden som katharsis, red. Y. M. Werner, s Stockholm. Almqvist & Wiksell G. Stenberg, Döden dikterar. En studie av likpredikningar och gravtal från och 1700-talen. Stockholm. Atlantis B. Bergner, Dygden som levnadskonst. Kvinnliga dygdeideal under stormaktstiden i Jämmerdal och fröjdesal. Kvinnor i stormaktstidens Sverige, red. E. Österberg, s Stockholm. Atlantis W. Seelmann, Die Totentänze des Mittelalters. Lepizig B. Odén, Tröst för gamla i Arkiv, fakultet, kyrka. Festskrift till I. Brohed. Lund

20 Birger Sjöberg skriver i Kriser och kransar: Trodde min broder rätt, är döden ett bekymmer, vilken lik ängslan nog tör äga övergång. Morgonen bräcker lätt, i samma stund det skymmer. Bäst som vårt solsken dog det sken vid fågelsång. Just som jag kved Jag dör, drömmande jag mig rör, svävande fram på ängar. Strängar i vindstråk jag hör. Liknar ej faran då trots skrämsels vita lakan mildaste skymningsblund i juninattens gång? Väl råder natt men så som sker vid sommarvakan. Bida en ringa stund och morgon slår sin sång! Svimning på huvudgärd, väckning vid luftig färd. Lågande längtan bara... Klara och strålande värld! Trodde min broder rätt är ständig sanningsglöden, varar min ömma dröm en evig fjäril lik. Stormig på många sätt men god är mörka döden, liknar en kolsvart ström, som för till grönskad vik. Just som mitt hjärtas slag domnat, förnimmer jag friskhets och lyckas bölja skölja i rodnande dag B. Sjöberg, Samlade dikter. Stockholm. Albert Bonniers förlag

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron Tankar om Foto: Bengt Nilsson Döden Sorgen Den kristna tron Sorgen - en process att ta fasta på. Något av det mest smärtsamma och svåra en människa går igenom är förlusten av en nära anhörig. Speciellt

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan.

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. Instuderingsfrågor kristendom NV10A - Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. 1. Berätta vad som hände under Jesu

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

En dag av nåd! Av: Johannes Djerf

En dag av nåd! Av: Johannes Djerf En dag av nåd! Av: Johannes Djerf Jag tror att de flesta utav oss någon gång suttit framför tv:n och varit engagerad i någon dokusåpa av något slag, även om vi kanske inte vill erkänna det. Ett program

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

När döden utmanar livet. Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet Cancerspecialist och överläkare, Stockholms Sjukhem

När döden utmanar livet. Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet Cancerspecialist och överläkare, Stockholms Sjukhem När döden utmanar livet Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet Cancerspecialist och överläkare, Stockholms Sjukhem Lärobok med - Teori - Praktiska fall - Vårdreflektions frågor

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Referensdokument Dokumentnamn

Referensdokument Dokumentnamn Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende

Läs mer

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Apostladagen, 8/6 Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Dagens tema är sänd mig. Dagens text, som vi strax ska läsa, handlar bland annat om själva grunden

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Idag istället för en gång

Idag istället för en gång Idag istället för en gång FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT LUKAS 4:16 22 Det är säkert många som tycker, att adventstiden är förfärlig och blir den inte längre och längre? Är det inte irriterande att se jäktade

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

JESU KRISTI EVANGELIUM

JESU KRISTI EVANGELIUM JESU KRISTI EVANGELIUM VAD ÄR JESU KRISTI EVANGELIUM? Jesu Kristi evangelium är vår himmelske Faders plan för hans barns lycka och frälsning*. Det kallas Jesu Kristi evangelium därför att Jesu Kristi

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf Använd av Gud Av: Johannes Djerf Under den här adventstiden så har vi talat om en sak. Guds angelägenhet att få komma nära ditt liv. Vi har talat om Jesus som sann konung och Gud, som kommer ridandes in

Läs mer

MEDITATION MED FREDRIK LAUTMAN PÅ BERGET

MEDITATION MED FREDRIK LAUTMAN PÅ BERGET MEDITATION MED FREDRIK LAUTMAN PÅ BERGET MARS 2012 Meditation 1: Skärtorsdag. Markus 14:32-42, 120316 Getsemane - De svåra valen Getsemane. Stunden är laddad. Man har firat den sista måltiden tillsammans

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

B. Begravningsmässa. 2. Inledande välsignelse och växelhälsning. Se Gudstjänstboken s. 17, 51, 81 eller 101 enligt den serie som används.

B. Begravningsmässa. 2. Inledande välsignelse och växelhälsning. Se Gudstjänstboken s. 17, 51, 81 eller 101 enligt den serie som används. B. Begravningsmässa Under begravningsmässan kan kyrkans påskljus vara tänt. Jordfästningsorden (moment 14) kan uttalas vid graven. Då den avlidna förs till graven kan ett processionskors bäras före begravningsföljet.

Läs mer

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland Om oss Moti Klimer, grundaren av Sabra, föddes och växte upp i en ortodox judisk familj

Läs mer

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Vad är Andreasakademin? Målsättningen för församlingsens vuxenfördjupning är att vi ska gripa oss an stora ämnen - utan att krångla till det. Namnet Andreasakademin

Läs mer

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Begravningen är det sista avskedet. Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en

Läs mer

Guds rike är nära! Av: Johannes Djerf

Guds rike är nära! Av: Johannes Djerf Guds rike är nära! Av: Johannes Djerf Förra söndagen så fick vi följa Jesus nedför olivbergets kant på en liten åsna. Fast beslutsam att gå in genom stadens portar och genomlida döden för din och min skull.

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Varför måste Jesus dö?

Varför måste Jesus dö? Varför måste Jesus dö? "Jag gör så gott jag kan. Mer kan inte Gud begära" Så säger många människor när man för frågan om rättfärdighet på tal. Gud vill gripa in i ditt och mitt liv. Vi tvekar inte att

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer