som e-bok innehåll förord

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "som e-bok innehåll förord"

Transkript

1 som e-bok innehåll förord

2 GUDSTJÄNSTBOKEN

3 GUDSTJÄNSTBOKEN Handbok för församlingarna i Evangeliska Frikyrkan, Pingströrelsen, Svenska Alliansmissionen och Svenska Baptistsamfundet Bokförlaget Libris Örebro

4 Arbetsgrupp för Gudstjänstboken Sven Lindström (ordförande), Sune Fahlgren (sekreterare), Kent Cramnell, Joakim Hagerius, Anders Hallqvist, Lars Hult, Gunnar Melkstam, Lennart Thörn, Karin Wiborn Texter och böner får kopieras endast för gudstjänstbruk. Bifogad CD innehåller Gudstjänstboken i digital form samt särskilt material från samfunden. CD:n medföljer utan extra kostnad. Bibelcitaten är hämtade ur Bibel 2000 Copyright Svenska Bibelsällskapet Copyright 2005 Bokförlaget Libris, Örebro Formgivning, sättning och omslag: Margret Utbult Tryck: WS Bookwell Finland, 2005 isbn

5 INNEHÅLL Förord 7 Församlingens gudstjänstliv 9 i SÖNDAGENS GUDSTJÄNST 15 Gudstjänstens grundmönster 17 Huvudgudstjänst 20 Gudstjänst i enklare form 22 ii NATTVARDEN 23 Nattvardsgudstjänst I 27 Nattvardsgudstjänst II 39 Nattvardsandakt 43 iii DOPET 46 Dopgudstjänst 48 Dop av barn (Svenska Alliansmissionen) 54 Dopbekräftelse 59 Dopförnyelse 62 iv NYA MEDLEMMAR 65 Välkomnande av nya medlemmar 66 v VÄLSIGNELSE AV BARN 68 vii VIGSEL 82 Vigselgudstjänst 84 viii BIKT OCH ENSKILD SJÄLAVÅRD 94 Bikt 96 ix TILL TJÄNST 98 Förbön för medarbetare i församlingen 101 Avskiljning/ordination/ installation/sändning 104 x VID LIVETS SLUT 112 Andakt efter dödsfall 114 Tacksägelse (parentation) 117 Begravningsgudstjänst 119 Begravning av dödfött barn eller barn som avlidit i späd ålder 127 Böner och texter att användas vid begravning 131 Gravsättning 138 Urnnedsättning/gravsättning skild från begravningsgudstjänst 140 Barnvälsignelse 70 vi PÅ TRONS VÄG 76 Konfirmationsgudstjänst 77 Källhänvisningar 144

6

7 FÖRORD Den kristna församlingen är sänd till världen för att göra Jesus Kristus känd, trodd och älskad. För att väcka och stärka tro behöver evangeliet omsättas i ord och handling. Därför lever församlingen i bön, lovsjunger Gud och visar omsorg om medmänniskan. Den är sänd till att döpa, predika och dela nattvardens gåvor. Dessa handlingar uttrycker Guds mission evangelium till alla människor. Första advent 1999 utkom Bibel 2000, och därmed väcktes behovet att se över tidigare handböcker för församlingarnas gudstjänstliv. Därefter har också Den svenska evangelieboken reviderats och tillägg till Psalmer och Sånger samt Den svenska psalmboken publicerats. Med Gudstjänstboken skrivs ett stycke frikyrkohistoria. Evangeliska Frikyrkan, Pingst fria församlingar i samverkan, Svenska Alliansmissionen och Svenska Baptistsamfundet ger ut en gemensam handbok för församlingens gudstjänstliv. Arbetet har varit en god och fruktbärande övning i ekumenik. Processen har inneburit intensivt arbete med formuleringar, erfarenhetsutbyte och teologiska diskussioner. Våra fyra samfund är delvis präglade av olika traditioner och har skilda synsätt i vissa teologiska frågor. Den ekumeniska viljan och vår gemensamma grund har dock visat sig tillräckligt starka för att skapa en gemensam handbok. Samtliga fyra samfund var i behov av att förnya sina handböcker. Svenska Baptistsamfundet hade under fyra år arbetat med en egen handbok. Under 2004 togs kontakter som ledde till att en arbetsgrupp bildades. I juni samma år beslutade arbetsgruppen rekommendera sina samfund utgivning av en gemensam handbok. Efter ett intensivt arbete under hösten skickades i december 2004 ett förslag till gudstjänstbok ut till samfunden på remiss. Materialet är framtaget av samfunden och rekommenderas, men är inte formellt antaget av styrelser eller konferenser. Låt Gudstjänstboken inspirera till gudstjänster som levandegör Jesus Kristus världens ljus. Lennarth Hambre Evangeliska Frikyrkan Anders Bengtsson Svenska Alliansmissionen Sten-Gunnar Hedin Pingst fria församlingar i samverkan Karin Wiborn Svenska Baptistsamfundet 7

8 I boken används följande förkortningar L = Gudstjänstledare F = Församling A = Alla P = Pastor K = Kvinnor M = Män PoS = Psalmer och Sånger 2004 ST = Segertoner Där inget annat anges förutsätts gudstjänstledaren (L) vara den som läser och/eller ber den föreslagna texten. En asterisk (*) efter moment i gudstjänstordningarna betyder att församlingen står upp. En fyrkant ( ) efter bibelställe betyder att texten är bearbetad. Kursivering av enstaka ord i gudstjänstordningarna anger att anpassning skall ske till situationen (hon/han, detta/dessa, ert/ditt/dina etc). Med NN anges att den aktuella personens eller de aktuella personernas namn skall nämnas. När det är lämpligt används endast tilltalsnamnet.

9 FÖRSAMLINGENS GUDSTJÄNSTLIV Allt detta sker för er skull, för att nåden skall nå allt fler och hos allt fler väcka en överflödande tacksamhet, till Guds ära. 2 Kor 4:15 Vi kan inte leva utan att fira vår Herres dag. Martyr i Abitina, Nordafrika, år 303 Församlingens gudstjänstliv har sin grund i vad Gud har gjort, vilket väcker vårt gensvar i bön och lovsång. Det syftar också till att allt fler skall få möta Guds nåd och stämma in i lovsången. Därmed hör gudstjänsten ihop med församlingens uppdrag i världen. Gudstjänst är helig närvaro. Det som möter oss är inte enbart ord, inte enbart bröd och vin i nattvarden. Vi möter Gud närvarande och handlande i denna värld nu. Orden och måltiden har så kallad åminnelsekaraktär, det vill säga vi hör inte endast om vad som hänt en gång, utan vi blir indragna i Guds frälsningshistoria. Det som förde Mose till den brinnande busken en gång var en Närvaro. Och det som ägde rum var en uppenbarelse och en kallelse till tjänst för Gud i världen. Det som drog lärjungarna till Jesus var en Närvaro. I och genom Jesus uppenbarade sig Gud för dem och sände dem ut i världen. Detta mönster av närvaro och delaktighet, av tilltal och gensvar, är grundläggande för förståelsen av gudstjänst och hur man firar den. Teorier och gudstjänstböcker blir ofullständiga om man inte räknar med att Gud är närvarande och handlande som gudstjänstens ursprung, som aktivt verksam i den och som dess yttersta mål. församlingens gudstjänstliv 9

10 Denna gudstjänstbok vill ge handfast och enkel vägledning till dem som i församlingen planerar och leder olika typer av gudstjänster, högtider och akter. För att fördjupa den nödvändiga reflektionen kring gudstjänstens teologi och gudstjänstrum finns andra böcker och forum. Det betyder inte att denna bok har tillkommit på pragmatiska grunder. Arbetet har präglats av teologisk reflektion och analys. Därför vill arbetsgruppen lyfta fram några tankar som bakgrund till bokens förslag till ordningar och texter. ETT NUTIDA SPRÅK Arbetsprocessen har präglats av en vilja att göra en handbok med ett enkelt och vackert språk. Ord är inte bara ord i allmänhet. Varje gudstjänst är ett medvetet eller omedvetet val av ord. Det språk vi använder för Gud är avgörande. Orden påverkar gudstjänstdeltagarnas tänkande om Gud. Tro kan stärkas eller försvagas utifrån det språk vi använder. Ibland uppenbaras en flik av tillvarons gåta i några enkla ord. Vi läser i Romarbrevet om att så bygger tron på förkunnelsen, alltså på det talade ordet (Rom 10:17). Det finns ett djupt samband mellan att lyssna till goda ord och att bli till. Hebreiskans davar, som betyder ord, betyder också händelse, vilket framgår till exempel av skapelseberättelsens Gud sade och det blev så (1 Mos 1:6). Sådana tankar kring ordens stora betydelse gör det angeläget att ständigt arbeta med språket i församlingens gudstjänstliv. Detta är särskilt viktigt att påpeka när vi i Sverige allt mer talar om ordtrötthet. Kanske beror den bortvändheten på att det ibland slarvas med de stora och viktiga orden. Det är också viktigt att lyssna till språkutvecklingen. Användningen av språket förändras hela tiden. Numera eftersträvar man till exempel i dagligt tal att inte tala exkluderande när det gäller kön. Gudstjänstens språk behöver vara lyhört för sådana förändringar. En bok av den här karaktären har också sina risker därför att de väl formulerade orden kan förändra gudstjänstens karaktär av levande ord, av muntlighet, av omedelbarhet och av dialog. I frikyrklig gudstjänsttradition finns en muntlig konstart som det finns skäl att ta vara på och utveckla. 10 gudstjänstboken

11 ETT GRUNDMÖNSTER Väckelserörelserna på 1800-talet reagerade bland annat mot uppfattningen att en rätt gudstjänst skulle följa de böner, texter och anvisningar som fanns i kyrkohandboken på den tiden. Numera är den likriktningen övergiven av de flesta kyrkor i världen. I den tidiga kyrkan fanns inte en enhetlig gudstjänst som sedan utvecklats i olika traditioner, utan i stället fanns från första tiden en mångfald. I denna mångfald kan man dock se en inre struktur (ordo) som har teologisk grund. Arbetet med den här boken har bejakat denna syn på gudstjänsten, som uppmuntrar mångfald utifrån ett givet grundmönster, ett slags trons grammatik. Det har bland annat tagit sig följande uttryck: Grundmönstret för söndagens gudstjänst består av ordet och måltiden med en inledande samling och avslutande sändning. Gudstjänstens karaktär av tilltal och gensvar återspeglas i dess uppbyggnad. Vår bön och överlåtelse föregås av mötet med Gud i ord och handling. Varje gudstjänst börjar i regel med inledning och bön. Inledningsorden anger några teologiska motiv för den specifika gudstjänsten. Bönen gör sammankomsten gudstillvänd en samling inför Gud och inte vilket möte som helst. Varje ordning innehåller alternativa texter till de flesta moment. Även med en handbok behöver man aktivt förbereda gudstjänsterna, och det pekar på behovet av variation och förnyelse inom den givna grundstrukturen. De traditioner som präglat våra samfunds gudstjänstliv stöds av ordningarna. Exempelvis finns i de flesta fall alternativet fri bön angivet vid förbön. Andra särdrag, som det personliga, spontana och nära, handlar mer om hur gudstjänsten genomförs och den atmosfär som skapas än om vad som står i en handbok. församlingens gudstjänstliv 11

12 EN KONKRET HÄNDELSE Strävan mot det konkreta präglar nutida gudstjänstarbete. Gud har blivit kött och blod i Jesus Kristus. Gud är alltså intresserad inte bara av våra öron utan vill nå oss genom alla våra sinnen. Gudstjänsten är därför en totalkommunikation mellan Gud och människor och mellan människa och människa. Relationen mellan Gud och människa måste upprättas på så många plan som möjligt. Detta aktualiserar även barnens plats och roll i den gudstjänstfirande församlingen. Som stöd för olika former av gestaltningen finns det regitexter i boken. Det kan handla om symboler, kroppsspråk och musik. Återkommande finns även kopplingar till församlingssångboken. Förhoppningen är att dessa referenser skall inspirera till att låta alla sinnen få förmedla det heliga till oss. ETT ANDLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Gudstjänstboken präglas av övertygelsen att Gud verkar i, med och under dessa handlingar, ord och skeenden. Det betyder att vi ser gudstjänsten som ett verkligt möte med Gud utifrån vissheten att Anden ger liv (2 Kor 3:6). Utgångspunkten är att det begränsade kan rymma det obegränsade, att vi kan möta Gud i det konkreta. På teologiskt språk kallas detta för inkarnation och är på ett unikt sätt gestaltat i Jesu människoblivande. Han är ursakramentet. Men i någon mening finns också församlingen på den linjen när Nya testamentet framställer den som Kristi kropp där vi var och en är hans lemmar (1 Kor 12:27). Det betyder att församlingen synliggör och förkroppsligar Jesus Kristus i världen. Även församlingens gudstjänstliv har då sakramentala dimensioner. Det gudomliga kan förmedlas till oss genom det konkreta. Tingen och handlingarna i gudstjänsten förmedlar vad de representerar. På så vis kan gudstjänsten öppna våra ögon för vardagslivets helighet. Vi får hjälp att föra in Andens värld i hemmet, i arbetet och i våra relationer. Den synen på gudstjänsten räddar oss från en andlighet skild från det dagliga livets stress och press. Vi lever och arbetar inför Guds ansikte. 12 gudstjänstboken

13 Detta förhållningssätt uttrycks i praktiken genom att be om Guds Andes närvaro (epikles). Gud vill inte objuden komma in i våra olika livsområden (Upp 3:20). Därför inbjuder vi Gud att vara med i allt som händer i gudstjänsten. Vi inbjuder Gud att ge liv åt förkunnelsen och sången och bönen. Vi ber Anden komma över måltiden med bröd och vin. Vi inbjuder Kristus att hela våra kroppar. Vi inbjuder Gud att verka i, med och under allt det som förekommer i gudstjänsten. EN FÖRDJUPAD DELAKTIGHET Vår samtids inriktning på konsumtion och underhållning gör det nödvändigt att klargöra att gudstjänst inte är en vara som skall ge mig något och att medvetet omsätta den insikten i gudstjänstarbetet. På några punkter blir skillnaden särskilt tydlig, inte minst i frågan om delaktighet och ansvarstagande. Utifrån ett bibliskt perspektiv är varje medlem inte objekt för församlingens verksamhet utan subjekt. Idealbilden finns i Paulus ord att då vi samlas har var och en något att bidra med till allas uppbyggelse (1 Kor 14:26). Man kan förstå varför det grekiska ordet liturgi kom att bli den tekniska termen för gudstjänst. Ordet betyder folkets verk, alltså gudsfolkets firande. I gudstjänsten är hela församlingen (inklusive pastorn) vänd mot Gud. Denna strävan kommer också till uttryck i den här boken. Församlingen är gudstjänstens subjekt, inte pastorn, inte musikerna, inte andra medverkande. Det är viktigt att de som är ledare för gudstjänsten hjälper församlingen att uppleva sig som ett vi som firar högtid. Musikerna hjälper församlingen att sjunga till Guds ära. Textläsarna hjälper församlingen att höra Guds ord, och så vidare. När de som har en särskild uppgift i gudstjänsten uppfattar sig själva som en del av den gudstjänstfirande församlingen går det lättare att underordna allt denna helhet. En ordning kan vara en hjälp för församlingens aktiva deltagande och delaktighet. Vid de olika momenten ger den här boken förslag som kan öppna för allas delaktighet, men det finns många fler möjligheter. En bedjande församling är ett av de starkaste uttrycken för delaktigheten. församlingens gudstjänstliv 13

14 EN EKUMENISK VILJA Att fyra samfund ger ut en gemensam gudstjänstbok är ett enhetens tecken. Även bokens innehåll präglas av korsbefruktning mellan olika traditioner, öppenhet för varandras kulturer och praxis samt en vilja att restaurera gudstjänstlivet utifrån den stora kristna traditionen. Vi lär av varandra. Vi är inte längre rädda för varandra utan tar emot vad andra traditioner bevarat och kommit fram till. Denna öppenhet gäller både innehåll, språkliga uttryck och gudstjänsthandlingar. Den gemensamma viljan är att låta församlingen som Guds stora familj ta gestalt och bli en synlig gemenskap i vår tid, så att vi i evangelisation och diakoni frimodigt kan säga: Kom och se församlingen när vi lever tillsammans och firar gudstjänst. 14 gudstjänstboken

15 i SÖNDAGENS GUDSTJÄNST Kom, helig Ande, kom rör vid oss, kom rör vid oss. Vi samlas här i Jesu namn. PoS 798 Gudstjänsten är församlingens centrum och har sina rötter i urkyrkan. På den dag då Kristus hade uppstått Herrens dag samlades de första kristna, övertygade om att Jesus var mitt ibland dem (Matt 18:20). En fungerande gudstjänst är ett möte mellan Gud och människa där vi får hjälp att föra bönens samtal. Det andliga skeendet till Guds ära och människors uppbyggelse är gudstjänstens syfte, och formerna bör främja detta. I gudstjänsten är vi inte åskådare eller publik utan deltagare. Var och en har något att bidra med, och allt syftar till att bygga upp (1 Kor 14:26). Guds ord, bönen, gemenskapen, dopet och nattvarden (Apg 2:42) är de bärande delarna i en gudstjänst. Läsningar, sång, musik, drama, muntlig undervisning, vittnesbörd och liturgiska handlingar är vanliga uttryck för förtroligheten i det heliga samtalsrum som bönens hus utgör. När vi möts är våra behov olika och präglade av den situation vi för tillfället befinner oss i. Mötet med Gud ger tröst, vägledning, förmaning, ny kraft, inspiration och glädje. Det rustar oss för vardagen (2 Tim 3:16 17), till vittnesbörd, tjänst och gemenskap. Koncentration, enkelhet, genomtänkt ordning och grundliga förberedelser i övrigt ger goda förutsättningar för Andens verk i församlingen. Det är viktigt att reflektera över språk och uttrycksformer i gudstjänsten. Ensidighet, mångordighet och ett alltför internt språk är exempel på faktorer som begränsar eller stör gudstjänstupplevelsen. söndagens gudstjänst 15

16 I detta kapitel presenteras sex huvudmoment (ordo) som ger gudstjänsten dess rytm: samling, tilltal, gensvar, måltid, förbön och sändning. Utifrån denna helhet ges sedan två exempel på hur detta kan utformas mera i detalj. Syftet är att stimulera friheten och den lokala skaparglädjen i förberedelserna för gudstjänst. FÖRBEREDELSEBÖN Öppna, Herre, mina läppar till att välsigna ditt heliga namn, och rena mitt hjärta från alla tomma, orena och främmande tankar. Upplys mitt förstånd och upptänd min kärlek, så att jag värdigt, uppmärksamt och hängivet nalkas dig och blir bönhörd inför ditt gudomliga majestät. Genom Jesus Kristus, vår Herre. ur Oremus 16 gudstjänstboken

17 GUDSTJÄNSTENS GRUNDMÖNSTER SAMLING I gudstjänstens första minuter behöver var och en få möjlighet att landa med det som han eller hon bär med sig. Samtidigt finns redan från början ett tydligt fokus. Några ord anger varför vi är här och hjälper oss att mitt i allt vända oss till Gud och överlåta vårt liv till Gud. Momentet samling kännetecknas av glädje och lovsång. Vi stämmer in i den himmelska sången. Vi gläds över Gud och Guds gåvor. Vi tillber Kristus som möter oss där två eller tre samlas i hans namn. Vi gläds över försoning och förlåtelse. Församlingens gudstjänst är en del i ett större sammanhang. När de kristna samlas ansluter de sig till en gudstjänst som redan pågår. I himlen sjunger änglarna Guds lov och i naturen sjunger allt skapat till Guds ära (Upp 4, Ps 148). På motsvarande sätt pågår hela tiden gudstjänsten i människors personliga böneliv, fritid och arbete. När vi samlas synliggörs denna ständigt pågående gudstjänst. Till kyrkan kommer vi som enskilda människor. Väl framme blir jag en del av ett vi, min bön blir en del av församlingens gemensamma. Tillsammans kommer vi inför Gud med vår längtan och våra böner. Gudstjänstens inledning kan innehålla: musik eller inledningspsalm, ingångsord, bekännelse och förlåtelsens ord, lovsång, inledningsbön, hälsning, inslag för/med barn, solosång, körsång eller församlingssång. TILLTAL Efter inledningen får ordet stå i centrum. Ordet är Guds tilltal till oss Gud har kallat oss att komma. Församlingen är de som genom evangeliets ord kallats ut ur världen (jfr grekiskans ord för församling, ekklesia, som betyder de utkallade). gudstjänstens grundmönster 17

18 Gudstjänsten präglas nu av lyssnande och beredskap att ta emot. En eller flera bibeltexter läses. Gestaltning av bibeltexter kan också ske på annat sätt. Predikan har sin plats här, liksom sång i olika former. GENSVAR Efter ordet följer församlingens svar på det tilltal som var och en har uppfattat i sånger, läsningar och predikan. Svaret kommer till uttryck i bön, trosbekännelse, lovsång, personlig delgivning, kollekt/offer och förbön, men även när meddelanden lämnas om församlingens arbete. Syftet med trosbekännelsen är att stärka församlingens identitet och påminna om det som är bärande i vår tro. Samtidigt är trosbekännelsen ursprungligen ett sätt att lovsjunga Gud, där vi påminns om vad Gud har gjort genom frälsningshistorien. Lovsång och tillbedjan ger uttryck för vårt gensvar på Guds välgärningar. Under insamlingen av kollekten bär församlingen fram sin gåva, och var och en får överlåta sig själv, sitt liv och sina tillgångar till Gud. Kollekten uttrycker tacksamhet över Guds gåvor samtidigt som människors villighet att dela sitt liv och sina tillgångar med varandra gestaltas. På så sätt uttrycker den också en hållning inför tingens och pengarnas makt. Andra former av gensvar är vittnesbörd, livsnära berättelser, iakttagelser eller upplevelser, liksom uttryck för Andens gåvor. Pålysningar om kommande gudstjänster, andra samlingar och aktiviteter kan göra församlingens gemensamma liv konkret och synligt. Om de ges i anslutning till förbönen kan kommande sammankomster och uppdrag inneslutas i församlingens böner. MÅLTIDEN Med begreppen samling, tilltal och gensvar anges att gudstjänsten är dialog eller samspel mellan Gud och hans folk. Församlingen närmar sig den helige, vi överlåter oss själva och förenas i lovsång till den levande Guden. Därefter stannar vi upp och lyssnar för att sedan i ord, beslut och handling besvara det tilltal som vi kunnat uppfatta. Nattvarden är en del av gudstjänsten där vi möter Gud genom flera 18 gudstjänstboken

19 sinnen syn, lukt, smak, hörsel och känsel. Återigen är det Gud som bjuder oss att komma. (Se även kapitlet om nattvarden, s 23.) FÖRBÖN Även om förbönen här står som ett eget moment kan också den betraktas som ett gensvar på Guds tilltal. I förbönen ber församlingen för det som gudstjänsten handlat om, för det gemensamma missionsarbetet, för människor med särskilda behov, skapelsen, folk och länder, nödlidande, närsamhället, Kristi världsvida kyrka och den egna församlingen. Församlingens förbön sträcker sig ut till de olika sammanhang som hon överblickar och känner att det är angeläget att be för. Att i förbönen också nämna övriga församlingar på orten är ett sätt att gestalta kristen enhet. Vid varje gudstjänst behöver ett urval göras; det är inte möjligt att be för allt varje gång. Några områden kan konkretiseras utifrån söndagens texter eller tema, eller utifrån aktuella händelser. Förbönsmomentet är också ett tillfälle att personligt och individuellt svara på gudstjänstens tilltal. Människors villighet att ta emot evangeliets erbjudande och bejaka Guds vilja kan komma till uttryck. Möjligheten att tända ljus, ta emot personlig förbön, skriva böner att lägga i en korg som bärs fram är olika sätt att bereda utrymme för ett gensvar som också stärker upplevelsen av delaktighet. Gudstjänstfirarna kan också inbjudas att nämna egna förbönsämnen. Det finns även anledning att påminna om behovet av gemensam tystnad. Bland alla ord och sånger bör det finnas kortare eller längre stunder när inget sägs och inget sjungs, när var och en får vara ensam med sina tankar och böner. SÄNDNING Guds välsignelse tillsammans med ett sändningsord avslutar gudstjänsten, leder ut i vardagen, samhället och världen och uppmanar oss att fortsätta gudstjänsten i vardagslivet. Frimodigt går vi med Guds fred och välsignelse. gudstjänstens grundmönster 19

20 HUVUDGUDSTJÄNST samling Församlingssång* Ingångsord Bön tillbedjan, tacksägelse, bekännelse Förlåtelsens ord Lovsång* Hälsning Inslag för/med barn Sång/församlingssång tilltal Bibelläsning Församlingssång/annan sång Bibelläsning och bön Församlingssång Predikan gensvar Lovsång Trosbekännelsen* Församlingssång med kollekt/offer och bön över gåvorna Pålysningar 20 gudstjänstboken

21 måltiden Tillredelsesång Nattvardsbön och instiftelseord* Vår Fader* Brödsbrytelsen och fridshälsning* Utdelandet Tacksägelse sändning Förbön (Sång/musik) Inbjudan till överlåtelse Sändningsord Välsignelsen Församlingssång* huvudgudstjänst 21

22 GUDSTJÄNST I ENKLARE FORM samling Församlingssång* Ingångsord och bön Lovsång* Hälsning Inslag för/med barn tilltal Solosång/körsång Bibelläsning och bön Församlingssång Predikan gensvar Församlingssång och kollekt/offer bön för gåvorna Pålysningar (och inbjudan till bön/förbön) (Solosång/musik) Förbön Vår Fader sändning Sändningsord/överlåtelse Församlingssång Välsignelsen 22 gudstjänstboken

23 ii NATTVARDEN Vilket stort mysterium! Vilken salig källa! Livet kommer till oss, öppnar våra ögon. PoS 803:3 Den kristna församlingen har fått Herrens måltid som en gåva, en gåva med rik och mångfaldig innebörd (1 Kor 11:23 25). I brödet och vinet blir mötet med Jesus Kristus tydligt. Måltiden följer Jesu eget handlande enligt instiftelseberättelsen: han tog, han tackade, han bröt och han gav. I den tidiga kyrkan firades nattvard varje söndag, Kristi uppståndelses dag. Det är ovanligt i svensk frikyrklighet, men många församlingar har återupptäckt värdet av att oftare fira nattvard och göra det till en självklar del av gudstjänsten. EN MÅLTID MED MÅNGA MOTIV Nattvardens många beteckningar återspeglar de teologiska motiv som förbinds med denna måltid i Bibeln. Gemenskapens måltid (kommunion, brödsbrytelse). Församlingen har som uppgift att gestalta en gemenskap som går tvärs över alla gränser människor emellan. Försoningens måltid. Kristi död till försoning för varje människa och för hela skapelsen gestaltas. Vi får möjlighet att bekänna synd och skuld och ta emot förlåtelsen. Erinrandets måltid. Nattvarden firas till minne av Jesu död och uppståndelse. Ändå är den inte enbart tillbakablickande. Kristus finns närvarande här och nu när brödet bryts och vinet delas. nattvarden 23

24 Det nya förbundets måltid. I den judiska påskmåltiden var Lammets blod ett tecken på liv och frihet. Mot denna bakgrund framstår det nya förbundets centrum klart: Kristus, Guds lamm, har utgivit sig för hela världen och fullbordat Guds frälsning. Glädjens och tacksägelsens måltid (eukaristi). Brödet och vinet gestaltar den generositet och det överflöd som kännetecknar både skapelse och frälsning. Den heliga måltiden genomsyras därför av tacksägelse, lovprisning och ett levande hopp. Vägens och framtidens måltid. Församlingen är ett folk på väg pilgrimer som slår sig ner vid vägkanten och delar bröd och vin. Vid rastplatsen stärks vissheten om att Kristus vandrar vid deras sida och leder dem till Gudsrikets fullbordan och till den glädjefest som Gud förberett för alla människor. UTDELANDET KAN SKE PÅ OLIKA SÄTT Den mångfaldiga innebörden i denna måltid kan uttryckas på olika sätt genom valet av sånger, texter, symboler och handlingar. Till exempel kan utdelandet i duklag gestalta gemenskap, nattvardsgången kan lyfta fram nattvardens pilgrimsmotiv och utdelandet i bänkarna kan betona kallelsen till tjänst för varandra. Nattvardsgång. Församlingen kommer fram och tar emot gåvorna vid en eller flera platser. Med ett flertal platser för utdelning kan många människor betjänas utan att det tar alltför lång tid. De som har svårt att gå kan bli betjänade där de sitter. Duklag. Församlingen kommer fram i mindre grupper och ställer sig eller böjer knä vid nattvardsbordet för att ta emot gåvorna. Sändningsordet riktas till respektive duklag när gåvorna tagits emot (eventuellt också till alla gemensamt efteråt). Även så kallat obrutet duklag kan användas. Då tar man plats runt nattvardsbordet allteftersom platser blir lediga. Sittande. Församlingen sitter kvar i bänkarna och nattvardstjänarna går runt och betjänar. I sammanhang då det är en mindre grupp som samlas till nattvard, och människor står eller sitter runt ett bord eller i en öppen cirkel, är det möjligt att skicka bröd och vin till varandra. 24 gudstjänstboken

25 ANDRA PRAKTISKA FRÅGOR Nattvarden leds av kvinnor och män som har församlingens förtroende och uppdrag. Bordet kan gärna dukas som ett inledande moment, till exempel under nattvardspsalmen (tillredelsen). Inför nattvarden bör man komma överens om när och hur de som tjänstgör delar nattvarden. Att brödet doppas i bägaren (intinktion) har blivit allt vanligare men fordrar ett bröd som inte smular eller oblater. Detta sätt att dela ut nattvarden kan göra bruket av individuella bägare överflödigt. Det finns skäl att uppmärksamma behovet av glutenfritt bröd liksom druvjuice som alternativ till alkoholfritt vin. Vad gör man med bröd och vin som är kvar på nattvardsbordet efter utdelandet? Om de överblivna nattvardsgåvorna inte skall användas för enskild nattvard kan de tas ut i naturen. Nattvardsgåvorna kommer från Guds skapelse och tillhör den. Olika praxis förekommer kring barns delaktighet i nattvarden. Om barnen tar emot gåvorna tillsammans med sina föräldrar stärker det synen på familjen som en trosgemenskap. Som stöd för att låta barn vara med finns Jesu ord om barnen och Guds rike. Å andra sidan finns det familjer som anser att barnen skall vänta, bland annat med hänvisning till att de inte är döpta och att de kanske inte kan göra skillnad mellan denna heliga måltid och annan, vanlig mat. Vid utdelandet kan dessa barn uppmärksammas genom handpåläggning och välsignelseord, till exempel Gud välsignar/välsigne dig, NN. Det är viktigt att dessa frågor blir föremål för samtal i församlingen. ORDNINGAR FÖR NATTVARDEN I den första ordningen markeras i handboken de fyra grundläggande handlingarna som präglar Herrens måltid: tog, tackade, bröt och gav. Den andra ordningen är enklare och kortare men har kvar samma grundmönster. Dessutom finns en kort ordning att använda vid sjukbesök och i mindre grupper. nattvarden 25

26 Samtliga ordningar har moment som enligt bred kristen tradition tillhör firandet av nattvard. Första ordningen förutsätter att alla har tillgång till texterna, till exempel på ett utskrivet blad (agenda) eller projicerade på en vägg eller skärm så att alla kan se. Några texter i den andra ordningen kan läsas gemensamt genom att församlingen upprepar bit för bit vad textläsaren säger. SOM SPRIDDA SÄDESKORNEN Vi tackar dig, vår Fader, för livet och kunskapen, som du gjort kända för oss genom Jesus, din tjänare. Dig tillhör äran i evighet. Som detta brutna bröd var utspritt över bergen men samlades och blev ett, låt så också din kyrka församlas från jordens ändar till ditt rike. ur De tolv apostlarnas lära, omkring år gudstjänstboken

27 NATTVARDSGUDSTJÄNST I När nattvarden ingår i gudstjänsten behöver denna ordning anpassas till helheten. Till exempel kan inledningen förkortas till inbjudan och tillredelse. inbjudan Jesus Kristus är mitt ibland oss. Han bjuder oss på nytt till den heliga nattvarden. I denna måltid ger han sig själv till oss. Han leder oss in i en djupare gemenskap med varandra och utrustar oss för vittnesbörd och tjänst. eller Nattvardsbordet står dukat. Här får vi tillsammans fira befrielsens fest och förnya vår glädje över frälsningen. Här får vi del av Jesu kropp och blod. Den Helige rör vid vår mun och vårt inre. eller [Andra inledningsord som anknyter till predikan och/eller nattvardens olika motiv] syndabekännelse och förlåtelse Låt oss i stillhet pröva oss inför Gud. [Tyst bön/eftertanke] Vi ber och bekänner: a Barmhärtige Gud, du som i Kristus öppnar vägen till dig och utplånar världens alla synder, jag ber dig: nattvardsgudstjänst i 27

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

GUDSTJÄNSTBOK FÖR METODISTKYRKAN

GUDSTJÄNSTBOK FÖR METODISTKYRKAN GUDSTJÄNSTBOK FÖR METODISTKYRKAN 1 INNEHÅLL GUDSTJÄNSTEN / introduktion... 4 Ordets och bordets gudstjänst 5 Ordets och bordets gudstjänst för alla åldrar 9 Ordets gudstjänst 12 Bordets andakt 14 RITUALER

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Agenda för gudstjänstens ledare

Agenda för gudstjänstens ledare genda för gudstjänstens ledare = Präst/ledare/liturg = lla Sång 15. Du som söker Du som söker efter fäste, du som famlar efter fred. Vet att räddningen är nära, den som älskar dig är här! Sök ditt inres

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet.

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet. Vigsel Anvisningar I skapelsens morgon skapades människan till Guds avbild, skapad för att växa till likhet med sin skapare. Grunden i detta växande är kärleken. Gud älskade oss först, och i det gensvar

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

B. Begravningsmässa. 2. Inledande välsignelse och växelhälsning. Se Gudstjänstboken s. 17, 51, 81 eller 101 enligt den serie som används.

B. Begravningsmässa. 2. Inledande välsignelse och växelhälsning. Se Gudstjänstboken s. 17, 51, 81 eller 101 enligt den serie som används. B. Begravningsmässa Under begravningsmässan kan kyrkans påskljus vara tänt. Jordfästningsorden (moment 14) kan uttalas vid graven. Då den avlidna förs till graven kan ett processionskors bäras före begravningsföljet.

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

svenska kyrkans utredningar 2012:2 FÖRSLAG

svenska kyrkans utredningar 2012:2 FÖRSLAG svenska kyrkans utredningar 2012:2 FÖRSLAG Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del Förslag Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1 FÖRSLAG KYRKOHANDBOK FÖR SVENSKA KYRKAN DEL Svenska kyrkans utredningar 2012:2

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

I KASUALHANDLINGAR 7

I KASUALHANDLINGAR 7 I KASUALHANDLINGAR 7 8 1. Dop 9 A. Barndop Kyrkans medlemmar skall befordra sina barn till dopet utan onödigt dröjsmål (KO 2:15). Om endast barnets far är medlem av den evangelisk-lutherska kyrkan, kan

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Liturgi / gudstjänst, kyrkoår

Liturgi / gudstjänst, kyrkoår Liturgi / gudstjänst, kyrkoår Sammanfattning konfirmationsundervisning Lena Bergman, Peter Kempi S:t Matteus församling Som inledning till konfirmationsundervisningen ställde vi frågorna: Varför firar

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats 2 Välkommen till denna plats Välkommen till denna plats Välkommen in i mitt öppna hjärta Du har sagt i ditt ord att du tronar på vår lovsång Så vi ärar dig, och vi prisar dig Och vi offrar denna kärlekssång

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

JESU KRISTI EVANGELIUM

JESU KRISTI EVANGELIUM JESU KRISTI EVANGELIUM VAD ÄR JESU KRISTI EVANGELIUM? Jesu Kristi evangelium är vår himmelske Faders plan för hans barns lycka och frälsning*. Det kallas Jesu Kristi evangelium därför att Jesu Kristi

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Del 2. Vigningar, installationer och välsignelseakter PRÄSTVIGNING

Del 2. Vigningar, installationer och välsignelseakter PRÄSTVIGNING Del 2 Vigningar, installationer och välsignelseakter PRÄSTVIGNING 263 10 Prästvigning PRÄSTVIGNING 265 Prästvigning förrättas av stiftets biskop, vanligen i domkyrkan. Om biskopsämbetet är ledigt eller

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Detta tror vi på! Apg 4:11-12

Detta tror vi på! Apg 4:11-12 Detta tror vi på! (Årshögtidspredikan) Borlänge 140105 Gott Nytt År! Jag ska nu försöka förmedla till er vad jag tror Gud har lagt på mitt hjärta för den här dagen och för året som ligger framför. På olika

Läs mer

Församlingsordning. version 2013-01-24

Församlingsordning. version 2013-01-24 Församlingsordning version 2013-01-24 Inledning Barmhärtighetens gemenskap Vi vill vara en församling som i Jesu efterföljd attraherar alla slags människor och ger dem möjlighet att möta hans barmhärtighet:

Läs mer

Vecka 1 Gruppreflektion (Inledning vi samlas)

Vecka 1 Gruppreflektion (Inledning vi samlas) Vecka 1 Gruppreflektion (Inledning vi samlas) Inledande bön: L: Jag blev glad när man sade till mig: Kom, vi skall gå till Herrens tempel. A: Nu står vi i dina portar, Jerusalem. Jerusalem, du välbyggda

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15 Nionde söndagen efter trefaldighet Upplyft era hjärta till Gud och ta emot det heliga evangeliet. Så skriver evangelisten sankt Lukas: Den som är trogen i smått är också trogen i stort, och den som är

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

VATTENDOPET DET KRISTNA DOPET I VATTEN

VATTENDOPET DET KRISTNA DOPET I VATTEN DET KRISTNA DOPET I VATTEN VATTENDOPET För den som är ny i tro skulle vattendopet vara ett av de första stegen på lydnadens väg. Det symboliserar att det gamla syndalivet tvättas bort och att man identifierar

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

Skapad för att tjäna andra Av: Johannes Djerf

Skapad för att tjäna andra Av: Johannes Djerf Skapad för att tjäna andra Av: Johannes Djerf När jag närmade mig 18 år så blev jag kallad till mönstring i Karlstad för att se om jag var lämplig för fortsatt militärtjänst. Man testade bl.a. min intelligens,

Läs mer

Del 1. Kasualhandlingar och andakter BARNDOP

Del 1. Kasualhandlingar och andakter BARNDOP Del 1 Kasualhandlingar och andakter BARNDOP 11 1 Dop BARNDOP 13 A. Barndop Kyrkans medlemmar skall befordra sina barn till dopet utan onödigt dröjsmål (KO 2:15,1). Då man avgör om ett barn kan döpas skall

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

Att vara förebedjare ett material från Livskraft Norr

Att vara förebedjare ett material från Livskraft Norr Att vara förebedjare ett material från Livskraft Norr 1. Inledande tankar om förbön Först och främst uppmanar jag till bön och åkallan, till förbön och tacksägelse för alla människor (1 Tim 2:1). Denna

Läs mer

MARIAS BARN ÄR GUDS SON

MARIAS BARN ÄR GUDS SON MARIAS BARN ÄR GUDS SON FJÄRDE SÖNDAGEN I ADVENT (ÅR A) (22 DECEMBER 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Matteus 1:18-25 Med Jesu Kristi födelse förhöll det sig så: hans mor, Maria, hade blivit trolovad med

Läs mer

En Muslim ropar på Jesus

En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem - Swedish En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem Av Aron Little The 700 Club Översättning C-S. K Kamal Saleem föddes i Libanon av en helöverlåten Muslimsk familj. Han kommer ihåg att han redan

Läs mer

Predikan av: Urban Ringbäck Smyrnakyrkan, 9 september 2012

Predikan av: Urban Ringbäck Smyrnakyrkan, 9 september 2012 BÖN Predikan av: Urban Ringbäck Smyrnakyrkan, 9 september 2012 Heliga vanor för vanliga människor - Bön Vi har hämtat inspiration till den här serien från en bok av den svenskamerikanske predikanten John

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Sankt Franciskus katolska församling

Sankt Franciskus katolska församling Sankt Franciskus katolska församling Årgång 3 nr 3 2 2 Juni 2011 Första kommunion i vår församling 2 Kära församlingsmedlemmar! Snart är sommar igen och tid att villa eller åka på semester. Vi alla behöver

Läs mer

introduktion till kristen tro kyrkan Bibeln En studiehandledning av Gunilla Lindén

introduktion till kristen tro kyrkan Bibeln En studiehandledning av Gunilla Lindén introduktion till kristen tro kyrkan Bibeln En studiehandledning av Gunilla Lindén Studiehandledning intro Författare: Gunilla Lindén 2011-09-12 Vad är introböckerna? Under 2011 presenterar Verbum förslag

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Vissa liturgiska texter ur Missale för Stockholms katolska stift (1987). Bibeltexter ur Bibel 2000. Bibelkommissionens översättning (1999).

Vissa liturgiska texter ur Missale för Stockholms katolska stift (1987). Bibeltexter ur Bibel 2000. Bibelkommissionens översättning (1999). STOCKHOLMS KATOLSKA STIFT RITUALE FÖR VUXENDOP PROVMANUS Förlaga: Rituale Romanum: Ordo initiationis christianae adultorum. Editio typica (1969) Svensk provupplaga Vissa liturgiska texter ur Missale för

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

ATT TÄNKA PÅ VID SAMGÅENDE MELLAN FÖRSAMLINGAR. Varsågod!

ATT TÄNKA PÅ VID SAMGÅENDE MELLAN FÖRSAMLINGAR. Varsågod! ATT TÄNKA PÅ VID SAMGÅENDE MELLAN FÖRSAMLINGAR Varsågod! Utmanade av den glädjande utvecklingen att allt fler gemensamma församlingar bildas vill Sveriges Frikyrkosamråd, med samfundens samlade erfarenhet,

Läs mer