FALKENBERGS KOMMUN. Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för del av Kattegatt Skottarevet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FALKENBERGS KOMMUN. Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för del av Kattegatt Skottarevet 2007-04-17"

Transkript

1 FALKENBERGS KOMMUN Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för del av Kattegatt Skottarevet

2 Material till miljökonsekvensbeskrivningen är hämtat från miljökonsekvensbeskrivningen i miljöprövningsärendet. Den ursprungliga miljökonsekvensbeskrivningen har framställts av Triventus consulting AB. 2

3 Innehåll Icke teknisk sammanfattning 5 1. Inledning Bakgrund, syfte, förslag till detaljplan Behovsbedömning om planen innebär betydande miljöpåverkan Nivåavgränsning Alternativ lokalisering och layout Bakgrund Alternativa lokaliseringar Nollalternativ Detaljplaneförslaget Områdesbeskrivning Riksintressen Kommunala förhållanden Vindförhållanden Bottenförhållanden Strömmar Vågor Marin bottenflora och fauna Fisk Marina däggdjur Fåglar Fladdermöss Marinarkeologi Yrkes- och fritidsfiske Påverkan av planförslaget Oljor Kemikalier Försvaret Luftfart Sjöfart Radio- och telekommunikation Säkerhet Emissioner till luft Ljud Skuggor Vindförhållanden Strömmar Vågor Marin bottenflora och fauna Fisk Marina däggdjur Fåglar Fladdermöss Landskapsbild Kulturmiljön Friluftsliv och turism Yrkes- och fritidsfiske Miljökvalitetsmålen Miljökvalitetsnormer 35 3

4 8. Förslag till åtgärder Uppföljning och övervakning 35 4

5 Icke teknisk sammanfattning Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) enligt miljöbalken (MB) avser detaljplan för vindkraftsetablering i Kattegatt utanför Falkenberg i Falkenbergs kommun. MKB:n ska enligt 6 kap. 12 MB ge en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra. Denna miljökonsekvensbeskrivning är en förkortad version av miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande miljöprövningsärendet. Triventus Consulting AB har framställt ursprungsmiljökonsekvensbeskrivningen. Beskrivning av planen Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggande av en vindkraftspark inom redovisat område. Alternativ lokalisering och utformning Sökanden har utrett ett antal alternativa platser för vindkraftsetableringen. Förutom huvudalternativet som, det så kallade Norra alternativet, har även en lokalisering på samma avstånd från kusten men strax söder om farleden in till Falkenbergs hamn utretts, benämnt det Södra alternativet. Vidare har ett område innanför Skottarevet och ett utanför (benämnda det Inre och det Yttre alternativet), ett område på Marsten samt två landalternativ utretts. Det har även undersökts ett antal alternativa utformningar för vindkraftsparken Påverkan av planförslaget Byggnation och underhåll För att förankra vindkraftverken vid havsbotten krävs någon form av fundament. Efter att den marinarkeologiska utredningen hade genomförts fick man kunskaper om bottenförhållandet i området. Utifrån dessa uppgifter finner man i dagsläget tre olika möjliga fundament till vindkraftsparken. Dessa är monopile-, gravitation- och hybridfundament. Vindkraftsparken kan utrustas med en transformatorstation till havs. Transformatorstationen kan monteras på något av ovanstående fundament men utöver detta kan ett fackverksfundament användas. Ledningen från Norra alternativet, Romb med avklippta hörn, ansluts till mottagningsstationen Falkenberg Norra. Om en mätmast (fackverksmast) blir aktuell kan den förankras med vilken som helst av samtliga ovan nämnda metoder. Med 1-2 planlagda servicetillfällen och 4-8 övriga tillsynsbesök per år och vindkraftverk, kan trafiken uppskattas till turer/år för alternativen Norra Romb, Norra Triangel och Södra Romb. Den planlagda huvudservicen måste förläggas till stilla perioder och tar ca 1 dag/verk. Den planerade trafiken kommer sannolikt att utgöra % av den årliga trafiken. Oljor och kemikalier Ett vindkraftverk innehåller ca liter olja om verket är av den typ som har växellåda. Därutöver innehåller vindkraftverkets hydraulsystem ca l hydraulolja. Om det skulle bli fel på maskinen och olja läcker ut samlas detta upp i maskinhuset. Risken för påverkan på omgivningen från oljan är mycket liten. 5

6 Påverkan på allmänna intressen Endast försvaret har haft något att erinra mot etableringen. Vid framtagandet av riksintresseområden för vindkraft har försvaret godtagit vindkraftsetablering i aktuellt område. Säkerhet Drifterfarenheter från tusentals vindkraftverk runt om i världen visar att det är mycket osannolikt att blad eller andra delar kastas från ett vindkraftverk eller att ett vindkraftverk skall falla ned. Risken bedöms som försumbar. Vindkraftverk kan vid vissa speciella omständigheter släppa isbitar ifrån vingarna. Ett lämpligt skyddsavstånd vid isbildning uppgår enligt Boverket till navhöjden plus tre gånger rotordiametern d.v.s. ca 500 m. Med hänsyn till vindkraftsparkens lokalisering bedöms ingen olägenhet uppkomma. För att förhindra iskast kan vindkraftverken utrustas med isdektektorer som känner av när is har bildats på vingarna. Det pågår en stor översyn av utformningen för hindermarkering av vindkraftverk till havs och de exakta villkoren är därför inte kända nu. Verken skall förses med hindermarkering som beslutas i samråd med Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen. En riskanalys har gjorts av SSPA Sweden AB. SSPA Sweden AB har utrett påverkan på sjötrafiken såsom fartygstrafik, fiskebåtstrafik samt fritidsbåtstrafik. SSPA Sweden AB har beräknat kollisionsrisken för fartygskollision till 14 år/kollision för vindkraftsparken. Kollisionsrisken för fritidsbåtar samt fiskebåtstrafik är svårare att uppskatta eftersom dessa inte har några speciella rutter. Området kommer dock att avlysas från yrkesfiske samt för fartygstrafik. Fritidsbåtar kommer att få vistas i området. Vågor och strömmar Genom etableringen av en vindkraftpark i området så kommer medelströmmen att minska något. Genomströmningen påverkas inte nämnvärt. Våghöjden i området kommer att minskas något. Efter vindkraftsområdet kommer våghöjden successivt att öka igen in mot stranden. Våghöjden beräknas vid stranden ändock vara något litet lägre än vad annars skulle varit fallet. Förändringen anses dock vara försumbar. Bottenförhållanden Botten i området består av lera med inslag av grovt sediment och lokala block i öster, lera och silt i den centrala delen och mjuk lera i den västra delen av området. Bottenstrukturen kommer att förändras lokalt om fundament etableras i området eftersom hårt bottensubstrat tillkommer. Lerbotten i fundamentens närhet kommer att påverkas av de nya organismer som kan förväntas kolonisera fundamenten. De stora ytorna mellan verken bedöms förbli opåverkade. Fundamenten tar en förhållandevis liten yta i anspråk. Luftutsläpp Vindkraftverk bidrar inte med några utsläpp till luften förutom från de maskiner och fordon som används under etableringen, avvecklingen, service, felavhjälpning och kontroll. Ljud Driften av vindkraftverk medför att ett svischande ljud uppkommer, vilket kan påverka närområdet. Med skärpning av Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller har ett riktvärde för maximal ljudnivå 40 db(a) vid bostäder etablerats som praxis. De ljudberäkningar som gjorts visar att vindkraftsparken inte kommer att innebära att riktvärdet överskrids vid några bostäder. 6

7 Skugga Det stora avståndet till närmaste bostäder medför att inga störande rörliga skuggor kommer att uppkomma vid bostäder. Bottenflora och -fauna Driftljud Några ekologiska konsekvenser bedöms inte uppkomma pga driftljudet. Skuggor och ljus Bottenfaunan bedöms inte påverkas av rörliga skuggor, reflektioner eller ljus från vindkraftsparken eftersom vattendjupet överstiger siktdjupet. Elektromagnetiska fält Runt kablarna uppstår ett elektromagnetiskt fält. Fältet är koncentrerat till kabelns närområde och är mycket svagt. Fältets eventuella ekologiska påverkan bedöms därför vara försumbar. Habitatförändringar En vindkraftsetablering inom planområdet innebär en förändring av miljön eftersom botten idag saknar hårt substrat. Fiskerestriktioner Inom de områden där trålning förekommer kan fiskerestriktioner inom vindkraftparken medföra en reducerad störningsfrekvens hos bottenfaunan. Fisk Driftljud Fiskar kan uppfatta driftljudet från vindkraftverk. Erfarenheter vid havsbaserade vindkraftsparker är att fiskförekomsten runt verken ökar eller är oförändrad. Man kan därmed dra slutsatsen att fiskar vänjer sig vid lågfrekvent buller och att stressreaktionerna avtar för de flesta fiskarter. Vandrande fisk som t ex lax, öring och makrill har låg hörselförmåga. Deras vandring bedöms inte påverkas av driftljuden. Skuggor och ljus De rörliga skuggorna från vindkraftverkan skulle eventuellt kunna påverka t ex pelagisk fisk (fisk som lever i öppna havet, fritt från kustvatten och bottenskikt), inklusive småfisk och yngel, främst vid klart och lugnt väder. Detta väderförhållande är mycket ovanligt så därför bedöms den rörliga skuggpåverkan som liten. Elektromagnetiska fält Bl a broskfiskar använder elektromagnetiska fält för orientering och födosök. Dessa fiskar kan uppfatta mycket små skillnader i jordens magnetfält. Det finns inga uppgifter om broskfiskarna tar skada av starka elektromagnetiska fält. Teknik med växelströmskablar medför begränsat magnetfält i kablarnas omedelbara närhet. Risken för påverkan bedöms som mycket liten. Ålar vandrar i huvudsak inte vid Hallandskusten på sin väg till Sargassohavet för att leka, varför någon effekt på ålvandringen inte kan förväntas. Habitatsförändring Erfarenheter från artificiella rev är att fiskförekomsten ökar runt reven. Detta kan antingen bero på ökad produktion genom en högre biologisk aktivitet (d.v.s. fiskarna blir totalt fler), eller genom att fisk från omgivningen samlas runt revet (aggregerar). Fundamenten kommer att medföra en lokal ökning av produktionen av alger och fastsittande fauna. 7

8 Små kräftdjur och andra ryggradslösa djur kommer, i och med den skyddade miljö som fundamenten och erosionskydd bildar, medverka till att antalet småfisk och fiskyngel ökar. Detta ger i sin tur en ökning av större djur som t ex krabbor, trollhumrar, sjöstjärnor, gyltor, smörbultar, simpor, tejstefisk och tånglake. De nya habitaten som bildas i det artificiella revet kan även innebära en ökning av arter som havskatt, sjurygg och hummer. Bottenfiskar som t ex torsk och vitling kommer troligtvis att aggregera sig vid fundamenten. Även pelagisk fisk som t ex lax, öring, sillfiskar, taggmakrill och makrill kan befinna sig runt fundamenten. Aggregation av stor fisk kommer troligtvis inte att medföra en utarmning av juvenil fisk eftersom juvenil och liten fisk ges bättre möjligheter till både födosök och skydd genom uppförandet av fundament och erosionsskydd. Fiskerestriktioner Vindkraftparken kommer att avlysas från yrkesfiske, vilket innebär att området blir ett slags marint reservat. En stationär art som eventuellt kan komma att gynnas av etableringen är havskräfta. Inom det norra området finns lekområde för torsk, därför kan ett reservat på denna plats vara av värde för torsken och dess reproduktion. Reservateffekten på rörliga eller vandrande arter beräknas dock bli relativt liten på grund av vindkraftsparkens begränsande storlek. Däggdjur De marina däggdjuren, tumlare (hör låga frekvenser dåligt) och knubbsäl (hör låga frekvenser bra), uppfattar driftljudet på 50 m respektive m. Eftersom dessa djur är ovanliga i området får en eventuell undvikande respons inte några ekologiska effekter. Fåglar Fågelinventeringen har gett en tydlig bild av sjöfågelflyttningen. Denna sker i första hand drygt 2 km ut från kustlinjen. Den dominerande arten är ejder. Påverkan bedöms som liten eftersom endast ett fåtal fåglar befinner sig i området. Den utformning av parken som är att föredra för fåglarna är en romb med avklippta hörn, eftersom denna är lättast att flyga runt. Påverkan som vindkraftverken ger upphov till på fåglarna bedöms vara minimal. Fladdermöss Vindkraftsparken inom detaljplaneområdet innebär ingen störning för fladdermöss eftersom det saknas markerande uddar som skulle kunna leda flyttstråken mot vindkraftsparken. Landskapsbild Landskapsbilden kommer att förändras när vindkraftverken etableras. Vindkraftverk syns eftersom de behöver öppna vida platser. Om denna påverkan är positiv eller negativ beror bl.a. på individens uppfattning om vindkraftverk och dess energiutvinning. För att illustrera förändringen har fotomontage gjorts. Favonius har även tagit fram en animering för att visa hur parken kommer att se ut med hinderbelysningen som för närvarande krävs av Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsverket. Landskapsanalysen visar att en vindkraftpark i tänkt detaljplaneområde påverkar synintrycket minst. 8

9 Kulturmiljö I området har arkeologerna vid en första inledande undersökning funnit 12 objekt vilka man önskar undersöka för att kunna avgöra om objekten är fornlämningar eller inte. Om det skulle visa sig att det finns fornlämningar som påverkas av något vindkraftverk eller av kabeldragningen kommer verkets placering att justeras för att undvika påverkan eller skada på fornlämningen. Friluftsliv och turism Eftersom området inte är avlyst för fritidsaktiviteter med båt eller fiske är påverkan liten. Påverkan som uppstår är främst visuell. Vindkraftetableringen bedöms inte påverka turismen negativt. Yrkes- och fritidsfiske Yrkesfisket kommer att påverkas av avlysningen. I området/närområdet förekommer trålfiske, kombinerat fiske, pelagiskt fiske samt kräftfiske. Genom Västkustfiskarna avd 9 Halland har framkommit att det råder en tyst överenskommelse bland yrkesfiskare om att inte fiska i stenbottenområdet från Falkenberg ner till Halmstad. Påverkan på fiskeintressen i området kan således antas bli något mindre omfattande än den formella avlysningen. Området kommer att tillåta fritidsfiske utan fasta redskap. Någon negativ påverkan på fritidsfisket bedöms inte uppkomma. Överensstämmelse med miljömålen Vindkraftverk stämmer bra överens med miljömålen. Vindkraftverk bidrar till en minskning av utsläppen till luft, mark och vatten. Minskade utsläpp förbättrar förutsättningarna att uppfylla miljömålen. Överensstämmelse med miljökvalitetsnormerna Vindkraftverk ger inte upphov till några utsläpp till luften. Miljökvalitetsnormerna påverkas därför inte negativt. Vindkraftverk bidrar till att minska utsläppen till luften, varför miljökvalitetsnormerna påverkas positivt. Om ersatt marginalel produceras i område där miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas, förbättras möjligheterna i det området att uppfylla normen. 9

10 10

11 1. Inledning 1.1. Bakgrund, syfte, förslag till detaljplan Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra världens klimat. Jordens temperatur kommer successivt att öka med en rad negativa konsekvenser som följd. Växthuseffekten påverkas av utsläpp av så kallade växthusgaser och dessa produceras bland annat när energi omvandlas från fossila bränslen som kol, gas och olja.. En stabilisering eller minskning av växthusgaser till atmosfären måste ske. Förutom av miljöskäl måste vi ställa om vårt energisystem, eftersom de fossila bränslena förbrukas i allt snabbare takt och konsumtionen vida överstiger tillgången på längre sikt. Vid samma uttag som under år 2002 beräknas dessa reserver att räcka i en generation d v s ca 85 år. Utvecklingsländer som Indien och Kina efterfrågar alltmer energi och reserverna töms i praktiken allt snabbare. En snabb utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige att leva upp till sina åtaganden i klimatkonventionen och att uppnå utsläppsmålen för bland annat koldioxid och kväveoxider. Regeringen har i energipropositionen 2002/03:40 angivit som ett planeringsmål att vindkraften skall svara för att 10 TWh elenergi utvinns om året till år Vindkraften bidrar på så sätt direkt till att minska miljöbelastningen. Falkenbergs kommun har som mål att bli självförsörjande med förnyelsebar energi, d.v.s. den energi som erfordras i Falkenbergs kommun skall utvinnas ur naturliga kretslopp. Sol-, vind-, vattenkraft och biobränslen är naturliga val i Falkenberg sedan lång tid. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggande av en vindkraftspark inom redovisat område. Favonius AB vill öka andelen energi utvunnen från vindkraftverk, dels för att bidra till att minska påverkan på miljön (andra sätt att utvinna energi medför ofta en större negativ påverkan på miljön) och dels för att bidra till att uppnå Sveriges mål om 10 TWh vindkraft år Om verk i storleksklassen 4,5 MW/st etableras så skulle det så kallade Skottarevsprojektet bidra med cirka 5 % av det nationella målet. Favonius avser att anlägga 30 stycken vindkraftverk med en generatoreffekt på 3-6 MW/st i Kattegatt. Om Skottarevsprojektet erhåller tillstånd kommer Falkenberg att nå sitt mål med att den elenergi som erfordras i kommunen också utvinns ur naturliga kretslopp inom kommunen. Detta är något unikt för södra Sverige. 1.2 Behovsbedömning om planen innebär betydande miljöpåverkan I och med att Skottarevsprojektet genomgår en större miljöprövning har Falkenbergs kommun gjort bedömningen att detaljplanen kommer att innebära en betydande miljöpåverkan. Avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen har kommunicerats med länsstyrelsen i Halland samt med miljö- och hälsoskyddskontoret. 1.3 Nivåavgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen berör endast översiktligt de övergripande miljöeffekter som blir, då en vindkraftspark etableras i området för detaljplanen. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar endast effekter när vindkraftsparken är etablerad. För mer detaljer i frågan hänvisas till handlingarna i miljöprövningsärendet och framför allt miljökonsekvensbeskrivningen (Triventus Consulting AB). 11

12 1.4 Geografisk avgränsning Detaljplanen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning berör endast själva detaljplaneområdet. För en utförligare redovisning av miljöfaktorer inom alternativa lokaliseringar hänvisas till handlingarna i miljöprövningsärendet. 2. Alternativ lokalisering och layout 2.1 Bakgrund Stadsbyggnadskontoret i Falkenberg gjorde en lokaliseringsstudie år 1998 för att utreda var vindkraftverk till havs kunde etableras. Studien redovisade två alternativ A och B, som kommunen ville arbeta vidare med. Alternativ B, som studien rekommenderade, ligger längst bort från kusten av de två alternativen. Detta alternativ är lokaliserat i Kattegatt utanför Falkenberg ca 4 km från strandlinjen. Det var för detta alternativ ett planprogram påbörjades. Figur 1 Lokalisering av alternativ A samt B. Projektet var inte prioriterat under åren eftersom tillgängliga resurser fördes till Lövstavikens vindkraftsprojekt. När Favonius fortsatte arbetet med Skottarevsprojektet 2004 hade den tekniska utvecklingen ändrat förutsättningarna för vindkraftverk till havs. Favonius beslöt att utreda nya lokaliseringar och layouter för projektet eftersom en park med 15 mindre vindkraftverk nära kusten inte längre ansågs aktuellt. Favonius beslöt att utreda andra lokaliseringar och layouter. 2.2 Alternativa lokaliseringar När Favonius återupptog Skottarevet utreddes minst sex olika alternativa placeringar, det så kallade Inre alternativet, Norra alternativet, Martsen- alternativet, Södra alternativet,yttre alternativet samt Landalternativen. För det norra och det södra alternativet analyserades även hur vindkraftverken skall vara uppställda. Layoutalternativen bygger på former som triangel, romb eller böjd linje. För närmare beskrivning av alternativen och layouter, se miljökonsekvensbeskrivningen till miljöprövningsärendet. 12

13 Rött område Inre alternativet Lila område Norra alternativet Grönt område Marsten alternativet Gult område Södra alternativet Blått område Yttre alternativet Turkost område Land alternativen Figur 2 De utredda lokalieringsalternativen. Den lokalisering som Favonius, efter inkomna remissvar och synpunkter från samrådsförfarandet, utredningarna och undersökningarna har beslutat att gå vidare med som huvudalternativ är det Norra alternativet, rombformation med avklippta hörn. Skälen till detta val är följande: Området är i Delöversiktsplanen för centralorten utpekat som område för utredningsområde för havsbaserad vindkraft Landskapsanalysen visar att detta alternativ påverkar landskapsbilden minst Området är utpekat som riksintresse N 11 för vindkraft av STEM Sjöfartsverket förordar detta alternativ Fåglar och fladdermöss har inga flyttsträck i området Fågelstudien förordar denna formation för att den är den bästa för fåglarna Bottenförhållandena är fördelaktiga jämfört med övriga lokaliseringar Marine Monitorings studie visar att en etablering i området kan ske utan långvarig bestående miljöpåverkan Nätanslutningen kan ske till Falkenberg Energis nätområde. Ilandtagningen av kabeln sker inte på ett område som är av riksintresse eller på annat sätt skyddat. Området har inte heller några hotade arter av flora och fauna. Halmstad kommun förordar detta område 13

14 2.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i Kattegatt utanför Falkenberg. Ett uteblivet Skottarevsprojekt skulle medföra betydande utsläpp av försurande gaser, stoft och aska. Samma mängd elkraft som vindkraftsparken kan utvinna måste utvinnas på annat sätt. Ett sammankopplat elnät i Nordeuropa medger en gemensam elmarknad. Den marginal utvunna elenergin sker i fossileldade kolkondenskraftverk med utsläpp av växthusgaser och i övrigt försurande gaser. Detta påverkar miljön negativt. Vindkraftspark i det tänkta planområdet Mängd kol (ton) Koldioxid (ton) Kväveoxider (ton) Svaveldioxid (ton) Tabell 1 Besparingar i utsläpp. Värdena är hämtade från SeraJournalen nr Detaljplaneförslaget Planförslaget ger möjlighet till etablering av vindkraftverk till havs i ett område som är 4*5 km stort med ett avstånd på cirka 8-13 km från kusten. 4. Områdesbeskrivning- nuvarande förhållanden 4.1 Riksintressen Föreslaget område för vindkraft sammanfaller till största del med av Energimyndigheten utvalda riksintressen för vindkraft, i remissen benämnt område N18. Skälet till att inte alla vindkraftverken placerats inom riksintresseområdet är att om vindenergin skall kunna nyttjas optimalt inom området så måste några verk placeras strax utanför området av rent byggnadstekniska skäl. Romb med avklippta hörn har 4 verk utanför riksintresseområdet. Området tangerar område för särskilda hushållningsbestämmelser (Mb kap 4). Lila linjer diagonalt nord-väst naturvård Cerise rutnät naturreservat Ljusblå linjer diagonalt nord-öst natura 2000 Blå linjer vertikalt kulturmiljö Lila ränder vertikalt 3 kap 6, friluftslivet Gult rutnät 4 kap 2 Röda linjer vertikalt fiske Blå linjer diagonalt nord-öst - vindkraft Figur 3 Valt alternativ samt de olika riksintressena. 14

15 4.2 Kommunala planförhållanden Vindkraftsetablering utanför Skottarevet överensstämmer med Falkenbergs Översiktsplan 90 där området är beskrivet som utredningsområde för havsbaserad vindkraft. Området finns även nämnt i förslaget till delöversiktsplan för centralorten. Området för landanslutningen av kabel är detaljplanelagt. 4.3 Vindförhållanden Det aktuella området är lämpligt för utvinning av vindenergi. Platsen bör, med sin öppenhet och gynnsamma vindenergitillgång ca kwh/m2 på 80 m höjd, nyttjas för att utvinna så mycket vindenergi som möjligt. Vindenergitillgången är beräknad med hjälp av statistik från två av SMHI:s mätmaster (Glommen 17 km från platsen och Nidingen 64 km från platsen). 4.4 Bottenförhållanden Det området har ett bottendjup på m. Botten sluttar från öster mot väster. Det finns i huvudsak tre olika ytsedimenteringar, lera med inslag av grovt sediment och lokala block i öster, lera och silt i den centrala delen och mjuk lera i den västra delen av området. Gränserna mellan de olika sedimentstyperna är delvis gradvisa. I den västra delen av området består den övre stratigrafin av de tre typerna: mjuk lera, lera och silt och underst styv lera med inslag av grovt sediment. När vattendjupet minskar så försvinner de två ovanliggande enheterna gradvis för att i den östra delen endast bestå av styv lera med inslag av grovt sediment. Under lerenheterna (kan uppgå till 40 m) återfinns morän. Sedimentär underliggande berggrund har inte kunnat fastställas Den tänkta kabelkorridoren från det området in till land har ett vattendjup på 22-0 m. Sedimentavsättningen utifrån vindkraftsparken och in mot landfästet följer generellt ordningen lera och silt, lera med inslag av grovt sediment och lokala block, morän och silt och sand vid strandkanten. Styv lera med inslag av grovt sediment dominerar den övre stratigrafin. Lerans mäktighet minskar närmare land och den underliggande moränenheten kommer närmare bottenytan och finns i dagen i stora delar i korridoren. Sedimentär underliggande berggrund har inte kunnat fastställas. 4.5 Strömmar SMHI har undersökt vind, vågor, vattenstånd, strömmar och isförhållanden i området. Rapporten återfinns som bilaga till miljöprövningsärendet (SMHI rapport Design- och MKBunderlag för Skottarevet. Rapport nr ). Tidvattenströmmar Tidvattenströmmarna i Kattegatt är mycket svaga. Tidvattnets amplitud utanför Falkenberg är maximalt ca 10 cm. Vattenståndsvariationerna orsakas av högtryck och lågtryckspassager. Strömmarna som orsakas av vattenståndsförändringar är mycket mindre än de som genereras av hård vind13. Vinddriven ström Vindströmmen har beräknats för vindar med en återkomsttid på 1 år, 10 år, 50 år och 100 år. För beräkning av strömkrafterna på en konstruktion från botten upp till ytan är ytströmmen av mindre intresse. Här är det medelströmmen i de olika vattenlagren som är viktig. Utanför Falkenberg består vindströmmen av två olika lager ett mellan 0 och 12 m och ett mellan 14 och 30 m. Dessa två lager har strömmar med motsatt riktning. 15

16 Strömmarna i det övre lagrets medelhastighet mot 120 grader är följande: 1 år 0,6 m/s, 10 år 0,8 m/s, 50 år 1,0 m/s och 100 år 1,1 m/s. Strömmarna i det undre lagrets medelhastighet mot 290 grader är följande: 1 år 0,3 m/s, 10 år 0,5 m/s, 50 år 0,5 m/s och 100 år 0,6 m/s. Östersjöns överskottsvatten strömmar ut genom Öresund och Bälten som en ytström. Vatten strömmar in genom Öresund och Bälten då vindarna är västliga eller sydliga eftersom detta medför att vattenståndet i sydvästra Östersjön sänks. Vindar från nord eller ost medför högvatten i sydvästra Östersjön vilket kan påverka strömmarna utanför Falkenberg eftersom det då uppstår en kraftig utström från Öresund och Bälten. Strömmarna utanför Falkenberg kan även påverkas då högtryck får vattenståndet i Kattegatt att sjunka. 4.6 Vågor SMHI har inte mätt vågorna på någon lämplig lokal i närheten av Falkenberg. Våghöjden har beräknats med hjälp av en numerisk modell utifrån vind- och djupuppgifter. Om en lokal mätmast etableras kan den kompletteras med utrustning för att mäta våghöjden. Beräkningen visar att vågorna oftast underskrider 2 m i området som är aktuellt för vindkraftsparken. 4.7 Marin bottenflora och- fauna Marine Monitoring AB har undersökt och värderat bottenmiljön. Rapporterna återfinns som bilagor till miljöprövningsärendet (L Hammar, M Magnusson, Marine Monitoring AB, Marinbiologisk undersökning av bottenmiljön avseende havsbaserad vindkraft utanför Skottarevet, Falkenberg, December 2004., L Hammar, A Wikström, Marine Monitoring AB, Skottarevets inverkan på de marinbiologiska miljöförhållandena, Nov 2005.). Bottensubstratet består i huvudsak av lera med inslag av sand och skal (från snäckor och musslor). Leran innehåller ett ökande inslag av silt i de östra delarna, längst ut i den östra delen är leran även blandad med grövre substrat som sand och en del grus. Bottenmiljön kan klassas som god och artrik. Arterna av ryggradslösa djur som noterades var mestadels associerade till lerbotten. Inga rödlistade arter återfanns, några ovanliga ryggradslösa arter hittades dock. Det makroskopiska djursamhället domineras av grävande sjöborrar, ormstjärnor, musslor, havsborstmaskar och märlkräftor. Området hade inga makroskopiska alger (algplantor). Detta beror på att djupet är för stort och att det saknas hårt bottensubstrat. Området har ett stort ekologiskt värde. Botten är frisk och syrerik. Artrikedomen är stor och bottenmiljön skiftande. Området är viktigt ekologiskt pga. en stor artrikedom av ryggradslösa djur som är viktig föda för fisk. 4.8 Fisk Se samma rapporter som under punkt 4.4 ovan. Fisksammansättningen domineras av sill och skarpsill. Fiskarter som lever vid botten domineras av torsk, vitling, rödspotta, skrubbskädda, sandskädda och lerskädda. Taggmakrill kan förväntas i områdena på hösten. Torsken förekommer i ett större antal på våren då torsken leker. Arter som slätvar och tunga kan förväntas i större utsträckning än i det södra området. Områdenas fiskesammansättning varierar något mellan såväl säsonger som år. 4.9 Marina däggdjur De aktuella områdena har inga kolonier av sälar. Knubbsäl kan dock förekomma sporadiskt i området. De närmaste sälkolonierna finns vid Anholt och Varberg. Naturhistoriska riksmuseet har under åren 2003 och 2004 observerat tumlare. Detta underlag kan ses som en indikation på tumlarnas utbredning. Observationerna av tumlare är högst i Bohuslän och Skåne. 16

17 Längs sträckan mellan Halmstad och Varberg finns inga observationer, vilket är ett tecken på lägre förekomst av tumlare. Sannolikheten att tumlare finns i ett stort antal i Skottarevsområdet eller har detta som livsmiljö är därför liten (L Hammar, A Wikström, Marine Monitoring AB, Skottarevets inverkan på de marinbiologiska miljöförhållandena, nov 2005) Fåglar Jan Pettersson, Ornitolog/Forskare har under hösten 2004 samt våren 2005 undersökt om och i så fall hur en vindkraftspark utanför Skottarevet påverkar fåglarna. Rapporten återfinns i sin helhet i miljöprövningsärendet (J Pettersson JP Fågelvind, Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet, Färjestaden ). De fåglar som främst finns i området är flyttfåglar. Häckande fåglar finns inte i stort antal i området eftersom det inte finns några häckningsöar i närheten av områdena och eftersom vattendjupet är på mer än 14 m. Rastande fåglar har inte heller noterats i något större antal och förväntas inte heller i detta område. Jan Pettersson genomförde en studie inriktad på flyttande fåglar under hösten 2004 och våren Under fyra dagar på hösten och sex dagar på våren observerades följande arter: Smålom, Storlom, Skäggdopping, Havssula, Storskarv, Knölsvan, Mindre sångsvan, Sädgås, Spetsbergsgås, Grågås, Kanadagås, Vitkindad gås, Prutgås, Gravand, Bläsand, Kricka, Stjärtand, Brunand, Vigg, Ejder, Praktejder, Sjöorre, Knipa, Småskrake, Storskrake, Brun kärrhök, Blå kärrhök, Sparvhök, Ormvråk, Stenfalk, Pilgrimsfalk, Tofsvipa, Storspov, Kentstärna, Tord/Sill, Ringduva, Jorduggla, Kaja och Kråka. Ejder är den vanligaste arten i området. Sjöfågelflyttningen sker i medeltal drygt 2 km ut från kustlinjen vilket medför att inte speciellt många flyttande fåglar flyger över de områden som är aktuella för vindkraftsetableringen, enligt denna fågelinventering Fladdermöss Favonius har låtit Naturvårdskonsult Gerell göra en inventering av fladdermöss i området. Rapporten återfinns i sin helhet i miljöprövningsärendet (Naturvårdskonsult Gerell, Sträck av fladdermöss i relation till en planerad vindkraftspark vid Skottarevet, Falkenberg kommun, Rapport ). Den fladdermusart som dominerar sträcket vid Falkenberg är Nordisk fladdermus. Övriga arter som finns i området är Stor fladdermus, Vattenfladdermus och Dvärgfladdermus. Det har aldrig tidigare registrerats kraftigt sträck av Nordisk fladdermus i Sverige. Detta kan bero på att nordliga populationer övervintrar i södra Sverige Marinarkeologi Länsstyrelsen Halland (se bilaga till miljöprövningsärendet) har på en remissförfrågan från Favonius angivit att någon marinarkeologisk undersökning inte krävs. Länsstyrelsen menar att inloppet till Falkenbergs stad är av mindre intresse vad det gäller kända vrak. Det är troligen inte heller någon risk för spår efter äldre stenålders lämningar som pga. landsänkningen kan finnas på havsbotten. Inga kända vrak finns rapporterade på platsen. Favonius har erhållit tillstånd för undersökningar enligt kontinentalsockellagen. Inom ramen för detta har en översiktlig marinarkeologisk utredning, etapp 1 genomförts under hösten 2005av Bohusläns Museum i samarbete med Marin Mätteknik (se bilaga till miljöprövningsärendet). Utredningen har bestått av arkiv- och litteraturstudier samt en geofysisk och batymetrisk bottenkartering med efterföljande antikvarisk granskning och bedömning. Marin Mätteknik har gjort den geofysiska och batymetriska bottenkarteringen. 17

18 Omkring 7500 f Kr skedde en omfattande havsnivåhöjning enligt studier av strandförskjutningen i Falkenbergsområdet. Detta medförde att kustbosättningar från senare delen av tidig mesolitikum, perioden f Kr idag bör kunna påträffas på djup ner till 7 m under dagens havsyta i det aktuella utredningsområdet. För vindkraftsetableringen är det endast delar av kabelkorridoren som kan komma i konflikt med eventuella stenålderslämningar eftersom vattendjupet inom övriga delar av utredningsområdet överstiger 7 m. Arkiv- och litteraturstudierna visar att det har förekommit intensiv sjötrafik i området. Det finns flera dokumenterade förlisningar i området. Förlisningsplatserna är dock inte redovisade med någon högre noggrannhet, därför kan det ha förekommit förlisningar inom utredningsområdet. Bohusläns museum anser att det sammantaget finns starka skäl att anta att det inom utredningsområdet har inträffat förlisningar som kan resultera i förekomst av lagskyddade fartygslämningar på botten. Den geofysiska och batymetriska karteringen resulterade i 12 indikationer/objekt inom området respektive 11 objekt i kabelkorridoren mellan norra området och land. Bohusläns museum har pekat ut fem områden inom kabelkorridoren som kan ha varit boplatser under tidig mesolitikum. Museet anser att resultaten av etapp 1 väl motiverar en andra utredningsetapp. Den eventuella andra utredningsetappen skall bestå av besiktning, provtagning och provgropsgrävning med dykande arkeologer i fält Yrkes- och fritidsfiske Inom detta område varierar antalet yrkesfiskare mellan ett fåtal till yrkesfiskare. Detta beror på att alla fiskare fiskar på ett flertal olika platser längs hela västkusten (V Bengtsson, Västkustfiskarna avd 9 Halland, hösten 2005). Fritidsfiske samt fritidsbåtar i området varierar under året. Falkenbergs Båtsällskap har enligt uppgift 200 medlemmar, med båtar i storleken 4,5 11 m. Under sommaren har de ca gästbåtar. De flesta har inte Falkenberg som mål utan stannar till där en natt på vägen. Lövstavikens båtförening har ca 260 medlemmar och ca 90 gästnätter. Enligt ordförandena påverkar en vindkraftsetablering föreningarna negativt, eftersom vindkraftsparken ligger långt ut till havs och deras vanliga rutter går närmare kusten. 5. Påverkan av planförslaget 5.1 Oljor Ett vindkraftverks växellåda innehåller liter olja. Oljan byts vid behov vilket betyder ca vart 5:e år. Även liter hydraulolja byts vart 5:e år. Servicepersonal från tillverkaren tar med sig uttjänt olja vid byte och transporterar den till ett godkänt företag som arbetar med upparbetning och destruering av oljor. Idag finns det även vindkraftverk som saknar växellåda. Ingen olja som används förvaras i vindkraftverken, däremot förekommer fettsprutor och liknande för smörjning av lagerbanor och dylikt. Dessa förvaras dock på säkert ställe uppe i maskinhuset. 5.2 Kemikalier Kemikalierna som kommer att användas för vindkraftverkens etablering, drift och avveckling kommer inte ha en sådan kemisk sammansättning att de kan ge en betydande påverkan på närmiljön samt dess omgivning. 18

19 5.3 Försvaret Försvarsmakten har beretts tillfälle att yttra sig över den planerade verksamheten. Försvaret har meddelat att de inte kan acceptera ansökan. Försvaret har inför beslutet om riksintresseområden för vindkraft lagt begränsningar för riksintresseområdet N 11 kring Ringenäs skjutfält. I övrigt har försvaret inte haft några erinringar mot riksintresseområde N Luftfart Luftfartsstyrelsen har inget att erinra mot Skottarevsprojektet under förutsättning att vindkraftverken hindermarkeras. Hindermarkeringen skall bestå av lågintensiv rundstrålande röd fast flyghinderbelysning. Ljusintensiteten bör vara minst 30 candela och får inte underskrida 20 candela. Under samrådsprocessen har det framkommit att Luftfartsstyrelsen arbetar med ett nytt förslag för reglering av hindermarkering av bl a vindkraftverk. Hindermarkering av parken kommer att ske i samråd med Luftfartsstyrelsen. 5.5 Sjöfart Sjöfartsverket har inget att invända mot Skottarevsprojektet. De påpekar att minsta vinkelräta avstånd till fyrens vita sektor skall vara 100 m för att behålla sjösäkerheten. Detta avstånd uppfyller Favonius med alla sina alternativ. Vindkraftparkens yttre vindkraftverk skall förses med fasadbelysning. Belysningen skall vara anordnad så att den belysta ytan skapas på en lägsta höjd av 6 m och en högsta höjd av 12 m över medelvattenytan. Den belysta ytan skall utgöras av ett ca 3 m högt bälte runt hela tornet och ha en nominell siktbarhet på 2 nautiska mil. Sjöfartsverket anser också att en undersökning som klargör vindkraftverkens inverkan på fartygens navigeringssystem är nödvändig. Om vindkraftverken har en negativ inverkan på navigeringssystemen kommer Sjöfartsverket att avstyrka all etablering av vindkraftverk i anslutning till farleder. För att utreda om vindkraftverken påverkar fartygens radar negativt gjordes ett examensarbete av två energiingenjörer på Högskolan i Halmstad. Denna studie visar att det bildas radarskuggor bredvid och bakom vindkraftverket. Skuggorna kan vara m. Skuggornas längd beror på pulslängd, inställningen på mätområdesväljaren, förstärkning (gain) samt avståndet till vindkraftsparken. När fartyg passerar en vindkraftspark kan multipelekon uppkomma. För att reducera dessa falska ekon bör inställningen på gain vara %. Rapporten redovisar även påverkan på GPS. Det kan ske en minskning i antalet mottagbara satelliter på GPS-mottagaren. Detta sker dock endast om mottagaren befinner sig 10 m eller mindre från vindkraftverket. Denna minskning påverkar inte GPS-mottagarens förmåga att ge en korrekt position. Slutsatsen av rapporten är att vindkraftsparker till havs ger en viss påverkan på sjöfartsradar och GPS. Dessa störningar påverkar dock inte sjötrafiken allvarligt och de medför framför allt inte någon risk för felnavigering. 5.6 Radio- och telekommunikation Remisser har skickats till Tele2 AB, Telia Sonera AB, Telia Sonera Mobile Networks AB, Teracom AB och Vodafone Sverige AB för att efterhöra om etableringen av vindkraft påverkar deras verksamhet. Inget av nämnda bolag har haft något att erinra mot den planerade vindkraftsetableringen. 19

20 5.7 Säkerhet Vindkraftverkens hållbarhet Drifterfarenheter från tusentals vindkraftverk runt om i världen visar att det är mycket osannolikt att blad eller andra delar kastas från ett vindkraftverk eller att ett vindkraftverk skall falla ned. Risken bedöms som försumbar. Aktuella vindkraftverk är certifierade enligt IEC-norm klass I eller motsvarande. För att vindkraftsverk skall bli certifierade krävs att de dimensionerats för en 20-årig medelvind på 10 m/s och tål en 10-minuters medelvind på 50 m/s och 3 sekunders extremvind på 70 m/s i ett 50 års fall (M Tagesson, P Ek, Vindkraftverks störningar på sjöfartsradar och GPS, Högskolan i Halmstad, ). Nedan jämförs designkriterierna enligt IEC-normen med vindförhållandena vid Skottarevet: Medelvindhastighet under 20-år Medelvindhastighet under 10min/50år Max vindhastighet under 3sek/50år Skottarevet 9,2 m/s ,3 m/s IEC class 1 10,0 m/s 50 m/s 70 m/s Tabell 2 Visar att Skottarevet planeras klarar uppsatta hållfasthetsgränser. För underliggande beräkningar, se MKB:n till miljöprövningsärendet. Isbildning Vindkraftverk kan vid vissa speciella omständigheter släppa isbitar ifrån vingarna. Ett lämpligt skyddsavstånd vid isbildning uppgår enligt Boverket till navhöjden plus tre gånger rotordiametern d.v.s. ca 500 m. Med hänsyn till vindkraftparkens lokalisering bedöms ingen olägenhet uppkomma. För att förhindra problem med iskast kan vindkraftverken utrustas med isdektektorer som känner av när is har bildats på vingarna. Vindkraftverken stängs då av och kan återstartas först när störningen åtgärdats och kvitterats. Bortsett från risken för iskast finns inga hinder att befinna sig under eller i närheten av vindkraftverken. Ljus- och hindermarkering Det pågår översyn av utformningen av hindermarkering på vindkraftverk till havs och framtida villkor är inte kända nu. Verken skall förses med hindermarkering som beslutas i samråd med Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen. Kollisionsrisk En riskanalys har gjorts av SSPA Sweden AB. SSPA Sweden AB har utrett påverkan på sjötrafiken såsom fartygstrafik, fiskebåtstrafik samt fritidsbåtstrafik. SSPA Sweden AB har beräknat kollisionsrisken för fartygskollison till 14 år/kollision för de norra alternativen samt 15 år/kollision för det södra alternativet. SSPA har även beräknat risken för kollision med transformatorstationen. Denna risk är försumbar med år/kollision, d v s 1/500- del av den totala risken för kollision. Konsekvenserna av en kollision med transformatorstationen kan dock medföra att vindkraftsparken slås ut. Kollisionsrisken för fritidsbåtar samt fiskebåtstrafik är svårare att uppskatta eftersom dessa inte har några speciella rutter. Området kommer dock att avlysas från yrkesfiske samt för fartygstrafik. Servicefartyg och fritidsbåtar 5.8 Emissioner till luft Vindkraftverken medför inga utsläpp till luften. Under driftfasen bidrar verksamheten till att minska utsläppen till luft eftersom vindkraft oftast ersätter energi som är utvunnen från fossila bränslen, vilka bl.a. ger utsläpp av växthusgaser samt försurande och övergödande gaser. Under driftfasen uppstår utsläpp i begränsad omfattning från de transporter som krävs vid service, felavhjälpning och kontroll av vindkraftverken. 20

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Samrådsunderlag inför utökat samråd

Samrådsunderlag inför utökat samråd Falkenberg den 4 januari 2005 Samrådsunderlag inför utökat samråd Vindkraftetablering i Kattegatt utanför Falkenberg Favonius AB lämnar som ett steg i ansökningsförfarandet enligt miljöbalken uppgifter

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden 2005-07-21 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25 2009-05-25 SÄTILA VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5,

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

RÅDMANSÖ VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-03-19. för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna

RÅDMANSÖ VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-03-19. för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna 2009-03-19 RÅDMANSÖ VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna Rådmansö-Gillberga 1:12, 1:19, 3:7, 1:25, 1:4, 3:3, 2:4 och Rådmansö 1:1 samt Riddersholm

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Göteborg Energi. Sökande. - Ett framsynt energibolag med omtanke. Göteborg Energi 2008

Göteborg Energi. Sökande. - Ett framsynt energibolag med omtanke. Göteborg Energi 2008 Samråd 17 april 2009 enligt MB med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:30 2, 1:30 3, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 2:9,

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Vindkraftprojekt Södra Midsjöbanken. Samrådsunderlag 2011-05-16

Vindkraftprojekt Södra Midsjöbanken. Samrådsunderlag 2011-05-16 Vindkraftprojekt Södra Midsjöbanken Samrådsunderlag 2011-05-16 1 BAKGRUND E.ON:s övergripande vision är att bli världens ledande företag inom el och gas. I begreppet att bli världsledande ingår att ta

Läs mer

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 Agenda Vindkraft som energikälla Statkraft SCA Vind

Läs mer

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning Projektrapport Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning Projekt: 12-03443 Rapport 12-03443-09021900 Antal sidor: 17 inklusive bilagor Bilagor: 6 Uppdragsansvarig Martin Almgren Göteborg 2009-02-20

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

Smultronet 4, Nyköping

Smultronet 4, Nyköping RAPPORT 14109 C 1 (5) Kund EUU Jens Albrektsson Box 545 611 10 Nyköping Datum Uppdragsnummer 14109 Bilagor C01 2015-02-26 Rapport C Smultronet 4, Nyköping Buller- och vibrationsutredning för detaljplan

Läs mer

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Stadsarkitektkontoret 621 81 VISBY Dnr 62039 Synpunkter på detaljplan för Stjups vindkraftspark Hablingbo Stjups 1:27

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Förstudie. Siene Vindkraftspark

Förstudie. Siene Vindkraftspark Förstudie Siene Vindkraftspark Augusti 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 4 Miljöanmälan... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sökande... 4 Upplägg... 4 Projektdata... 5 Projektör... 5 Placering

Läs mer

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder Handläggare Hässel Johan Tel +400847 Mobil +4670184747 Fax +46 1 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 01-01- Härryda Kommun André Berggren Planenheten 4 80 Mölnlycke Uppdragsnr 69847

Läs mer

1. Nybyggnadskarta och situationsritning

1. Nybyggnadskarta och situationsritning Tidaholms kommun Miljö- och byggkontoret 522 83 Tidaholm Dnr 2011-0336-4 Datum: 2011-11-04 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM BYGGLOV OCH ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN Miljö- och byggkontoret har den 24 oktober

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Samrådsunderlag inför samråd den 13 november 2007

Samrådsunderlag inför samråd den 13 november 2007 Samrådsunderlag inför samråd den 13 november 2007 Planerad utbyggnad av befintlig vindkraftpark på Risholmen. Göteborg Energi AB avser att ansöka tillstånd enligt miljöbalken för en utbyggnad av den befintliga

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

Kattegatt Offshore Underlag för samråd enligt miljöbalken Samrådsmöte i Falkhallen, Falkenberg 2011-09-26 kl. 11.00-21.00

Kattegatt Offshore Underlag för samråd enligt miljöbalken Samrådsmöte i Falkhallen, Falkenberg 2011-09-26 kl. 11.00-21.00 Kattegatt Offshore Robin Rigg, Irland. ( Vestas) Underlag för samråd enligt miljöbalken Samrådsmöte i Falkhallen, Falkenberg 2011-09-26 kl. 11.00-21.00 Bilagor Bilaga 1. PM Marin miljö inom lokaliseringsalternativ

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

2013-08-27. 4 som yttrande till Mark- och miljödomstolen från kommunen översända stadsbyggnadskontorets tj änsteskrivelse

2013-08-27. 4 som yttrande till Mark- och miljödomstolen från kommunen översända stadsbyggnadskontorets tj änsteskrivelse Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2013-08-27 249 Ansökan från Favonius AB om tillstånd till uppförande och drift av vindkraftverk i Kattegatt,

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...

Läs mer

Havsbaserad vindkraft i Östersjön

Havsbaserad vindkraft i Östersjön Havsbaserad vindkraft i Östersjön Inventering av frågeställningar och analys av förutsättningar för lönsamhet Henrik Malmberg 2012-12-10 Innehåll INLEDNING... 2 SYFTE... 2 OM FÖRFATTAREN... 2 INVENTERING

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN Munkflohögen AB 2013-10-10 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 TILLSTÅND

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter Tillståndsprocessen Miljötillstånd av länsstyrelsen krävs om vindparken består av minst sju vindkraftverk, eller om total- höjden överstiger 150 m Miljöanmälan till kommunen krävs om vindparken består

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Välkomna till Utökat samråd för vindkraftsetablering I Kattegatt utanför Falkenberg

Välkomna till Utökat samråd för vindkraftsetablering I Kattegatt utanför Falkenberg Välkomna till Utökat samråd för vindkraftsetablering I Kattegatt utanför Falkenberg Den 20/1-05 kl 09.30 Kommunstyrelsesalen, Falkenberg Sökandes representanter Sökande: Favonius AB Östen Nilsson, Styrelsens

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN 2009 Innehållsförteckning Vindkraftpolicy för Gävle kommun... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Vindkraft i Gävle... 4 Vindkraft i Sverige... 5 Vindkraftverks konstruktion...

Läs mer

Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen

Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen Bilaga till inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-05-31 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT MIDSOMMARBERGET

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO VINDKRAFT GLEMMINGEBRO OM VINDKRAFT Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

BESKRIVNING tillhörande förslag till ändring av detaljplan för område vid LILLGRUND i Öresund i Malmö

BESKRIVNING tillhörande förslag till ändring av detaljplan för område vid LILLGRUND i Öresund i Malmö 2009 10-30 ÄDp 5004 UTSTÄLLNINGSHANDLING BESKRIVNING tillhörande förslag till ändring av detaljplan för område vid LILLGRUND i Öresund i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser,

Läs mer

Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft Handläggare Peter Arbinge Tel +46105051442 Mobil +46725626467 peter.arbinge@afconsult.com PM01 1 (6) Datum 2012-12-18 Green Extreme Claes Lund Östra Larmgatan 13 411 07 Göteborg Uppdragsnr 577269 Gustavstorp

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB Bror Norberg, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommunn (BN) Ida Dahl, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommun (ID) Cecilia Danebäck, Triventus Consulting AB (CD) (För anteckningar) Sven Levin,

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Bilaga: Sammanställning av frågor och synpunkter under möten med Bänkerträsk/Bänkerudden samt Manjärvträsk 4-5 dec 2013

Bilaga: Sammanställning av frågor och synpunkter under möten med Bänkerträsk/Bänkerudden samt Manjärvträsk 4-5 dec 2013 Upprättad: 20131220 Projekt: Markbygden etapp 2 Reviderad: Ärende: Byggnader Bilaga: Sammanställning av frågor och synpunkter under möten med Bänkerträsk/Bänkerudden samt Manjärvträsk 4-5 dec 2013 1. Vad

Läs mer

Vindpark Össjöhult. Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12

Vindpark Össjöhult. Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12 Vindpark Össjöhult Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12 2 (16) Förprojektering av vindkraftverk söder om Vrå, Vrå församling, Ljungby kommun

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning RAPPORT 1 (11) Handläggare Perry Ohlsson Tel +46 10 505 84 38 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 perry.ohlsson@afconsult.com Datum 2012-08-21 Munkedals kommun 455 80 Munkedal Uppdragsnr 574831

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer