FALKENBERGS KOMMUN. Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för del av Kattegatt Skottarevet
|
|
- Ingeborg Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FALKENBERGS KOMMUN Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för del av Kattegatt Skottarevet
2 Material till miljökonsekvensbeskrivningen är hämtat från miljökonsekvensbeskrivningen i miljöprövningsärendet. Den ursprungliga miljökonsekvensbeskrivningen har framställts av Triventus consulting AB. 2
3 Innehåll Icke teknisk sammanfattning 5 1. Inledning Bakgrund, syfte, förslag till detaljplan Behovsbedömning om planen innebär betydande miljöpåverkan Nivåavgränsning Alternativ lokalisering och layout Bakgrund Alternativa lokaliseringar Nollalternativ Detaljplaneförslaget Områdesbeskrivning Riksintressen Kommunala förhållanden Vindförhållanden Bottenförhållanden Strömmar Vågor Marin bottenflora och fauna Fisk Marina däggdjur Fåglar Fladdermöss Marinarkeologi Yrkes- och fritidsfiske Påverkan av planförslaget Oljor Kemikalier Försvaret Luftfart Sjöfart Radio- och telekommunikation Säkerhet Emissioner till luft Ljud Skuggor Vindförhållanden Strömmar Vågor Marin bottenflora och fauna Fisk Marina däggdjur Fåglar Fladdermöss Landskapsbild Kulturmiljön Friluftsliv och turism Yrkes- och fritidsfiske Miljökvalitetsmålen Miljökvalitetsnormer 35 3
4 8. Förslag till åtgärder Uppföljning och övervakning 35 4
5 Icke teknisk sammanfattning Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) enligt miljöbalken (MB) avser detaljplan för vindkraftsetablering i Kattegatt utanför Falkenberg i Falkenbergs kommun. MKB:n ska enligt 6 kap. 12 MB ge en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra. Denna miljökonsekvensbeskrivning är en förkortad version av miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande miljöprövningsärendet. Triventus Consulting AB har framställt ursprungsmiljökonsekvensbeskrivningen. Beskrivning av planen Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggande av en vindkraftspark inom redovisat område. Alternativ lokalisering och utformning Sökanden har utrett ett antal alternativa platser för vindkraftsetableringen. Förutom huvudalternativet som, det så kallade Norra alternativet, har även en lokalisering på samma avstånd från kusten men strax söder om farleden in till Falkenbergs hamn utretts, benämnt det Södra alternativet. Vidare har ett område innanför Skottarevet och ett utanför (benämnda det Inre och det Yttre alternativet), ett område på Marsten samt två landalternativ utretts. Det har även undersökts ett antal alternativa utformningar för vindkraftsparken Påverkan av planförslaget Byggnation och underhåll För att förankra vindkraftverken vid havsbotten krävs någon form av fundament. Efter att den marinarkeologiska utredningen hade genomförts fick man kunskaper om bottenförhållandet i området. Utifrån dessa uppgifter finner man i dagsläget tre olika möjliga fundament till vindkraftsparken. Dessa är monopile-, gravitation- och hybridfundament. Vindkraftsparken kan utrustas med en transformatorstation till havs. Transformatorstationen kan monteras på något av ovanstående fundament men utöver detta kan ett fackverksfundament användas. Ledningen från Norra alternativet, Romb med avklippta hörn, ansluts till mottagningsstationen Falkenberg Norra. Om en mätmast (fackverksmast) blir aktuell kan den förankras med vilken som helst av samtliga ovan nämnda metoder. Med 1-2 planlagda servicetillfällen och 4-8 övriga tillsynsbesök per år och vindkraftverk, kan trafiken uppskattas till turer/år för alternativen Norra Romb, Norra Triangel och Södra Romb. Den planlagda huvudservicen måste förläggas till stilla perioder och tar ca 1 dag/verk. Den planerade trafiken kommer sannolikt att utgöra % av den årliga trafiken. Oljor och kemikalier Ett vindkraftverk innehåller ca liter olja om verket är av den typ som har växellåda. Därutöver innehåller vindkraftverkets hydraulsystem ca l hydraulolja. Om det skulle bli fel på maskinen och olja läcker ut samlas detta upp i maskinhuset. Risken för påverkan på omgivningen från oljan är mycket liten. 5
6 Påverkan på allmänna intressen Endast försvaret har haft något att erinra mot etableringen. Vid framtagandet av riksintresseområden för vindkraft har försvaret godtagit vindkraftsetablering i aktuellt område. Säkerhet Drifterfarenheter från tusentals vindkraftverk runt om i världen visar att det är mycket osannolikt att blad eller andra delar kastas från ett vindkraftverk eller att ett vindkraftverk skall falla ned. Risken bedöms som försumbar. Vindkraftverk kan vid vissa speciella omständigheter släppa isbitar ifrån vingarna. Ett lämpligt skyddsavstånd vid isbildning uppgår enligt Boverket till navhöjden plus tre gånger rotordiametern d.v.s. ca 500 m. Med hänsyn till vindkraftsparkens lokalisering bedöms ingen olägenhet uppkomma. För att förhindra iskast kan vindkraftverken utrustas med isdektektorer som känner av när is har bildats på vingarna. Det pågår en stor översyn av utformningen för hindermarkering av vindkraftverk till havs och de exakta villkoren är därför inte kända nu. Verken skall förses med hindermarkering som beslutas i samråd med Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen. En riskanalys har gjorts av SSPA Sweden AB. SSPA Sweden AB har utrett påverkan på sjötrafiken såsom fartygstrafik, fiskebåtstrafik samt fritidsbåtstrafik. SSPA Sweden AB har beräknat kollisionsrisken för fartygskollision till 14 år/kollision för vindkraftsparken. Kollisionsrisken för fritidsbåtar samt fiskebåtstrafik är svårare att uppskatta eftersom dessa inte har några speciella rutter. Området kommer dock att avlysas från yrkesfiske samt för fartygstrafik. Fritidsbåtar kommer att få vistas i området. Vågor och strömmar Genom etableringen av en vindkraftpark i området så kommer medelströmmen att minska något. Genomströmningen påverkas inte nämnvärt. Våghöjden i området kommer att minskas något. Efter vindkraftsområdet kommer våghöjden successivt att öka igen in mot stranden. Våghöjden beräknas vid stranden ändock vara något litet lägre än vad annars skulle varit fallet. Förändringen anses dock vara försumbar. Bottenförhållanden Botten i området består av lera med inslag av grovt sediment och lokala block i öster, lera och silt i den centrala delen och mjuk lera i den västra delen av området. Bottenstrukturen kommer att förändras lokalt om fundament etableras i området eftersom hårt bottensubstrat tillkommer. Lerbotten i fundamentens närhet kommer att påverkas av de nya organismer som kan förväntas kolonisera fundamenten. De stora ytorna mellan verken bedöms förbli opåverkade. Fundamenten tar en förhållandevis liten yta i anspråk. Luftutsläpp Vindkraftverk bidrar inte med några utsläpp till luften förutom från de maskiner och fordon som används under etableringen, avvecklingen, service, felavhjälpning och kontroll. Ljud Driften av vindkraftverk medför att ett svischande ljud uppkommer, vilket kan påverka närområdet. Med skärpning av Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller har ett riktvärde för maximal ljudnivå 40 db(a) vid bostäder etablerats som praxis. De ljudberäkningar som gjorts visar att vindkraftsparken inte kommer att innebära att riktvärdet överskrids vid några bostäder. 6
7 Skugga Det stora avståndet till närmaste bostäder medför att inga störande rörliga skuggor kommer att uppkomma vid bostäder. Bottenflora och -fauna Driftljud Några ekologiska konsekvenser bedöms inte uppkomma pga driftljudet. Skuggor och ljus Bottenfaunan bedöms inte påverkas av rörliga skuggor, reflektioner eller ljus från vindkraftsparken eftersom vattendjupet överstiger siktdjupet. Elektromagnetiska fält Runt kablarna uppstår ett elektromagnetiskt fält. Fältet är koncentrerat till kabelns närområde och är mycket svagt. Fältets eventuella ekologiska påverkan bedöms därför vara försumbar. Habitatförändringar En vindkraftsetablering inom planområdet innebär en förändring av miljön eftersom botten idag saknar hårt substrat. Fiskerestriktioner Inom de områden där trålning förekommer kan fiskerestriktioner inom vindkraftparken medföra en reducerad störningsfrekvens hos bottenfaunan. Fisk Driftljud Fiskar kan uppfatta driftljudet från vindkraftverk. Erfarenheter vid havsbaserade vindkraftsparker är att fiskförekomsten runt verken ökar eller är oförändrad. Man kan därmed dra slutsatsen att fiskar vänjer sig vid lågfrekvent buller och att stressreaktionerna avtar för de flesta fiskarter. Vandrande fisk som t ex lax, öring och makrill har låg hörselförmåga. Deras vandring bedöms inte påverkas av driftljuden. Skuggor och ljus De rörliga skuggorna från vindkraftverkan skulle eventuellt kunna påverka t ex pelagisk fisk (fisk som lever i öppna havet, fritt från kustvatten och bottenskikt), inklusive småfisk och yngel, främst vid klart och lugnt väder. Detta väderförhållande är mycket ovanligt så därför bedöms den rörliga skuggpåverkan som liten. Elektromagnetiska fält Bl a broskfiskar använder elektromagnetiska fält för orientering och födosök. Dessa fiskar kan uppfatta mycket små skillnader i jordens magnetfält. Det finns inga uppgifter om broskfiskarna tar skada av starka elektromagnetiska fält. Teknik med växelströmskablar medför begränsat magnetfält i kablarnas omedelbara närhet. Risken för påverkan bedöms som mycket liten. Ålar vandrar i huvudsak inte vid Hallandskusten på sin väg till Sargassohavet för att leka, varför någon effekt på ålvandringen inte kan förväntas. Habitatsförändring Erfarenheter från artificiella rev är att fiskförekomsten ökar runt reven. Detta kan antingen bero på ökad produktion genom en högre biologisk aktivitet (d.v.s. fiskarna blir totalt fler), eller genom att fisk från omgivningen samlas runt revet (aggregerar). Fundamenten kommer att medföra en lokal ökning av produktionen av alger och fastsittande fauna. 7
8 Små kräftdjur och andra ryggradslösa djur kommer, i och med den skyddade miljö som fundamenten och erosionskydd bildar, medverka till att antalet småfisk och fiskyngel ökar. Detta ger i sin tur en ökning av större djur som t ex krabbor, trollhumrar, sjöstjärnor, gyltor, smörbultar, simpor, tejstefisk och tånglake. De nya habitaten som bildas i det artificiella revet kan även innebära en ökning av arter som havskatt, sjurygg och hummer. Bottenfiskar som t ex torsk och vitling kommer troligtvis att aggregera sig vid fundamenten. Även pelagisk fisk som t ex lax, öring, sillfiskar, taggmakrill och makrill kan befinna sig runt fundamenten. Aggregation av stor fisk kommer troligtvis inte att medföra en utarmning av juvenil fisk eftersom juvenil och liten fisk ges bättre möjligheter till både födosök och skydd genom uppförandet av fundament och erosionsskydd. Fiskerestriktioner Vindkraftparken kommer att avlysas från yrkesfiske, vilket innebär att området blir ett slags marint reservat. En stationär art som eventuellt kan komma att gynnas av etableringen är havskräfta. Inom det norra området finns lekområde för torsk, därför kan ett reservat på denna plats vara av värde för torsken och dess reproduktion. Reservateffekten på rörliga eller vandrande arter beräknas dock bli relativt liten på grund av vindkraftsparkens begränsande storlek. Däggdjur De marina däggdjuren, tumlare (hör låga frekvenser dåligt) och knubbsäl (hör låga frekvenser bra), uppfattar driftljudet på 50 m respektive m. Eftersom dessa djur är ovanliga i området får en eventuell undvikande respons inte några ekologiska effekter. Fåglar Fågelinventeringen har gett en tydlig bild av sjöfågelflyttningen. Denna sker i första hand drygt 2 km ut från kustlinjen. Den dominerande arten är ejder. Påverkan bedöms som liten eftersom endast ett fåtal fåglar befinner sig i området. Den utformning av parken som är att föredra för fåglarna är en romb med avklippta hörn, eftersom denna är lättast att flyga runt. Påverkan som vindkraftverken ger upphov till på fåglarna bedöms vara minimal. Fladdermöss Vindkraftsparken inom detaljplaneområdet innebär ingen störning för fladdermöss eftersom det saknas markerande uddar som skulle kunna leda flyttstråken mot vindkraftsparken. Landskapsbild Landskapsbilden kommer att förändras när vindkraftverken etableras. Vindkraftverk syns eftersom de behöver öppna vida platser. Om denna påverkan är positiv eller negativ beror bl.a. på individens uppfattning om vindkraftverk och dess energiutvinning. För att illustrera förändringen har fotomontage gjorts. Favonius har även tagit fram en animering för att visa hur parken kommer att se ut med hinderbelysningen som för närvarande krävs av Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsverket. Landskapsanalysen visar att en vindkraftpark i tänkt detaljplaneområde påverkar synintrycket minst. 8
9 Kulturmiljö I området har arkeologerna vid en första inledande undersökning funnit 12 objekt vilka man önskar undersöka för att kunna avgöra om objekten är fornlämningar eller inte. Om det skulle visa sig att det finns fornlämningar som påverkas av något vindkraftverk eller av kabeldragningen kommer verkets placering att justeras för att undvika påverkan eller skada på fornlämningen. Friluftsliv och turism Eftersom området inte är avlyst för fritidsaktiviteter med båt eller fiske är påverkan liten. Påverkan som uppstår är främst visuell. Vindkraftetableringen bedöms inte påverka turismen negativt. Yrkes- och fritidsfiske Yrkesfisket kommer att påverkas av avlysningen. I området/närområdet förekommer trålfiske, kombinerat fiske, pelagiskt fiske samt kräftfiske. Genom Västkustfiskarna avd 9 Halland har framkommit att det råder en tyst överenskommelse bland yrkesfiskare om att inte fiska i stenbottenområdet från Falkenberg ner till Halmstad. Påverkan på fiskeintressen i området kan således antas bli något mindre omfattande än den formella avlysningen. Området kommer att tillåta fritidsfiske utan fasta redskap. Någon negativ påverkan på fritidsfisket bedöms inte uppkomma. Överensstämmelse med miljömålen Vindkraftverk stämmer bra överens med miljömålen. Vindkraftverk bidrar till en minskning av utsläppen till luft, mark och vatten. Minskade utsläpp förbättrar förutsättningarna att uppfylla miljömålen. Överensstämmelse med miljökvalitetsnormerna Vindkraftverk ger inte upphov till några utsläpp till luften. Miljökvalitetsnormerna påverkas därför inte negativt. Vindkraftverk bidrar till att minska utsläppen till luften, varför miljökvalitetsnormerna påverkas positivt. Om ersatt marginalel produceras i område där miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas, förbättras möjligheterna i det området att uppfylla normen. 9
10 10
11 1. Inledning 1.1. Bakgrund, syfte, förslag till detaljplan Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra världens klimat. Jordens temperatur kommer successivt att öka med en rad negativa konsekvenser som följd. Växthuseffekten påverkas av utsläpp av så kallade växthusgaser och dessa produceras bland annat när energi omvandlas från fossila bränslen som kol, gas och olja.. En stabilisering eller minskning av växthusgaser till atmosfären måste ske. Förutom av miljöskäl måste vi ställa om vårt energisystem, eftersom de fossila bränslena förbrukas i allt snabbare takt och konsumtionen vida överstiger tillgången på längre sikt. Vid samma uttag som under år 2002 beräknas dessa reserver att räcka i en generation d v s ca 85 år. Utvecklingsländer som Indien och Kina efterfrågar alltmer energi och reserverna töms i praktiken allt snabbare. En snabb utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige att leva upp till sina åtaganden i klimatkonventionen och att uppnå utsläppsmålen för bland annat koldioxid och kväveoxider. Regeringen har i energipropositionen 2002/03:40 angivit som ett planeringsmål att vindkraften skall svara för att 10 TWh elenergi utvinns om året till år Vindkraften bidrar på så sätt direkt till att minska miljöbelastningen. Falkenbergs kommun har som mål att bli självförsörjande med förnyelsebar energi, d.v.s. den energi som erfordras i Falkenbergs kommun skall utvinnas ur naturliga kretslopp. Sol-, vind-, vattenkraft och biobränslen är naturliga val i Falkenberg sedan lång tid. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggande av en vindkraftspark inom redovisat område. Favonius AB vill öka andelen energi utvunnen från vindkraftverk, dels för att bidra till att minska påverkan på miljön (andra sätt att utvinna energi medför ofta en större negativ påverkan på miljön) och dels för att bidra till att uppnå Sveriges mål om 10 TWh vindkraft år Om verk i storleksklassen 4,5 MW/st etableras så skulle det så kallade Skottarevsprojektet bidra med cirka 5 % av det nationella målet. Favonius avser att anlägga 30 stycken vindkraftverk med en generatoreffekt på 3-6 MW/st i Kattegatt. Om Skottarevsprojektet erhåller tillstånd kommer Falkenberg att nå sitt mål med att den elenergi som erfordras i kommunen också utvinns ur naturliga kretslopp inom kommunen. Detta är något unikt för södra Sverige. 1.2 Behovsbedömning om planen innebär betydande miljöpåverkan I och med att Skottarevsprojektet genomgår en större miljöprövning har Falkenbergs kommun gjort bedömningen att detaljplanen kommer att innebära en betydande miljöpåverkan. Avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen har kommunicerats med länsstyrelsen i Halland samt med miljö- och hälsoskyddskontoret. 1.3 Nivåavgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen berör endast översiktligt de övergripande miljöeffekter som blir, då en vindkraftspark etableras i området för detaljplanen. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar endast effekter när vindkraftsparken är etablerad. För mer detaljer i frågan hänvisas till handlingarna i miljöprövningsärendet och framför allt miljökonsekvensbeskrivningen (Triventus Consulting AB). 11
12 1.4 Geografisk avgränsning Detaljplanen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning berör endast själva detaljplaneområdet. För en utförligare redovisning av miljöfaktorer inom alternativa lokaliseringar hänvisas till handlingarna i miljöprövningsärendet. 2. Alternativ lokalisering och layout 2.1 Bakgrund Stadsbyggnadskontoret i Falkenberg gjorde en lokaliseringsstudie år 1998 för att utreda var vindkraftverk till havs kunde etableras. Studien redovisade två alternativ A och B, som kommunen ville arbeta vidare med. Alternativ B, som studien rekommenderade, ligger längst bort från kusten av de två alternativen. Detta alternativ är lokaliserat i Kattegatt utanför Falkenberg ca 4 km från strandlinjen. Det var för detta alternativ ett planprogram påbörjades. Figur 1 Lokalisering av alternativ A samt B. Projektet var inte prioriterat under åren eftersom tillgängliga resurser fördes till Lövstavikens vindkraftsprojekt. När Favonius fortsatte arbetet med Skottarevsprojektet 2004 hade den tekniska utvecklingen ändrat förutsättningarna för vindkraftverk till havs. Favonius beslöt att utreda nya lokaliseringar och layouter för projektet eftersom en park med 15 mindre vindkraftverk nära kusten inte längre ansågs aktuellt. Favonius beslöt att utreda andra lokaliseringar och layouter. 2.2 Alternativa lokaliseringar När Favonius återupptog Skottarevet utreddes minst sex olika alternativa placeringar, det så kallade Inre alternativet, Norra alternativet, Martsen- alternativet, Södra alternativet,yttre alternativet samt Landalternativen. För det norra och det södra alternativet analyserades även hur vindkraftverken skall vara uppställda. Layoutalternativen bygger på former som triangel, romb eller böjd linje. För närmare beskrivning av alternativen och layouter, se miljökonsekvensbeskrivningen till miljöprövningsärendet. 12
13 Rött område Inre alternativet Lila område Norra alternativet Grönt område Marsten alternativet Gult område Södra alternativet Blått område Yttre alternativet Turkost område Land alternativen Figur 2 De utredda lokalieringsalternativen. Den lokalisering som Favonius, efter inkomna remissvar och synpunkter från samrådsförfarandet, utredningarna och undersökningarna har beslutat att gå vidare med som huvudalternativ är det Norra alternativet, rombformation med avklippta hörn. Skälen till detta val är följande: Området är i Delöversiktsplanen för centralorten utpekat som område för utredningsområde för havsbaserad vindkraft Landskapsanalysen visar att detta alternativ påverkar landskapsbilden minst Området är utpekat som riksintresse N 11 för vindkraft av STEM Sjöfartsverket förordar detta alternativ Fåglar och fladdermöss har inga flyttsträck i området Fågelstudien förordar denna formation för att den är den bästa för fåglarna Bottenförhållandena är fördelaktiga jämfört med övriga lokaliseringar Marine Monitorings studie visar att en etablering i området kan ske utan långvarig bestående miljöpåverkan Nätanslutningen kan ske till Falkenberg Energis nätområde. Ilandtagningen av kabeln sker inte på ett område som är av riksintresse eller på annat sätt skyddat. Området har inte heller några hotade arter av flora och fauna. Halmstad kommun förordar detta område 13
14 2.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i Kattegatt utanför Falkenberg. Ett uteblivet Skottarevsprojekt skulle medföra betydande utsläpp av försurande gaser, stoft och aska. Samma mängd elkraft som vindkraftsparken kan utvinna måste utvinnas på annat sätt. Ett sammankopplat elnät i Nordeuropa medger en gemensam elmarknad. Den marginal utvunna elenergin sker i fossileldade kolkondenskraftverk med utsläpp av växthusgaser och i övrigt försurande gaser. Detta påverkar miljön negativt. Vindkraftspark i det tänkta planområdet Mängd kol (ton) Koldioxid (ton) Kväveoxider (ton) Svaveldioxid (ton) Tabell 1 Besparingar i utsläpp. Värdena är hämtade från SeraJournalen nr Detaljplaneförslaget Planförslaget ger möjlighet till etablering av vindkraftverk till havs i ett område som är 4*5 km stort med ett avstånd på cirka 8-13 km från kusten. 4. Områdesbeskrivning- nuvarande förhållanden 4.1 Riksintressen Föreslaget område för vindkraft sammanfaller till största del med av Energimyndigheten utvalda riksintressen för vindkraft, i remissen benämnt område N18. Skälet till att inte alla vindkraftverken placerats inom riksintresseområdet är att om vindenergin skall kunna nyttjas optimalt inom området så måste några verk placeras strax utanför området av rent byggnadstekniska skäl. Romb med avklippta hörn har 4 verk utanför riksintresseområdet. Området tangerar område för särskilda hushållningsbestämmelser (Mb kap 4). Lila linjer diagonalt nord-väst naturvård Cerise rutnät naturreservat Ljusblå linjer diagonalt nord-öst natura 2000 Blå linjer vertikalt kulturmiljö Lila ränder vertikalt 3 kap 6, friluftslivet Gult rutnät 4 kap 2 Röda linjer vertikalt fiske Blå linjer diagonalt nord-öst - vindkraft Figur 3 Valt alternativ samt de olika riksintressena. 14
15 4.2 Kommunala planförhållanden Vindkraftsetablering utanför Skottarevet överensstämmer med Falkenbergs Översiktsplan 90 där området är beskrivet som utredningsområde för havsbaserad vindkraft. Området finns även nämnt i förslaget till delöversiktsplan för centralorten. Området för landanslutningen av kabel är detaljplanelagt. 4.3 Vindförhållanden Det aktuella området är lämpligt för utvinning av vindenergi. Platsen bör, med sin öppenhet och gynnsamma vindenergitillgång ca kwh/m2 på 80 m höjd, nyttjas för att utvinna så mycket vindenergi som möjligt. Vindenergitillgången är beräknad med hjälp av statistik från två av SMHI:s mätmaster (Glommen 17 km från platsen och Nidingen 64 km från platsen). 4.4 Bottenförhållanden Det området har ett bottendjup på m. Botten sluttar från öster mot väster. Det finns i huvudsak tre olika ytsedimenteringar, lera med inslag av grovt sediment och lokala block i öster, lera och silt i den centrala delen och mjuk lera i den västra delen av området. Gränserna mellan de olika sedimentstyperna är delvis gradvisa. I den västra delen av området består den övre stratigrafin av de tre typerna: mjuk lera, lera och silt och underst styv lera med inslag av grovt sediment. När vattendjupet minskar så försvinner de två ovanliggande enheterna gradvis för att i den östra delen endast bestå av styv lera med inslag av grovt sediment. Under lerenheterna (kan uppgå till 40 m) återfinns morän. Sedimentär underliggande berggrund har inte kunnat fastställas Den tänkta kabelkorridoren från det området in till land har ett vattendjup på 22-0 m. Sedimentavsättningen utifrån vindkraftsparken och in mot landfästet följer generellt ordningen lera och silt, lera med inslag av grovt sediment och lokala block, morän och silt och sand vid strandkanten. Styv lera med inslag av grovt sediment dominerar den övre stratigrafin. Lerans mäktighet minskar närmare land och den underliggande moränenheten kommer närmare bottenytan och finns i dagen i stora delar i korridoren. Sedimentär underliggande berggrund har inte kunnat fastställas. 4.5 Strömmar SMHI har undersökt vind, vågor, vattenstånd, strömmar och isförhållanden i området. Rapporten återfinns som bilaga till miljöprövningsärendet (SMHI rapport Design- och MKBunderlag för Skottarevet. Rapport nr ). Tidvattenströmmar Tidvattenströmmarna i Kattegatt är mycket svaga. Tidvattnets amplitud utanför Falkenberg är maximalt ca 10 cm. Vattenståndsvariationerna orsakas av högtryck och lågtryckspassager. Strömmarna som orsakas av vattenståndsförändringar är mycket mindre än de som genereras av hård vind13. Vinddriven ström Vindströmmen har beräknats för vindar med en återkomsttid på 1 år, 10 år, 50 år och 100 år. För beräkning av strömkrafterna på en konstruktion från botten upp till ytan är ytströmmen av mindre intresse. Här är det medelströmmen i de olika vattenlagren som är viktig. Utanför Falkenberg består vindströmmen av två olika lager ett mellan 0 och 12 m och ett mellan 14 och 30 m. Dessa två lager har strömmar med motsatt riktning. 15
16 Strömmarna i det övre lagrets medelhastighet mot 120 grader är följande: 1 år 0,6 m/s, 10 år 0,8 m/s, 50 år 1,0 m/s och 100 år 1,1 m/s. Strömmarna i det undre lagrets medelhastighet mot 290 grader är följande: 1 år 0,3 m/s, 10 år 0,5 m/s, 50 år 0,5 m/s och 100 år 0,6 m/s. Östersjöns överskottsvatten strömmar ut genom Öresund och Bälten som en ytström. Vatten strömmar in genom Öresund och Bälten då vindarna är västliga eller sydliga eftersom detta medför att vattenståndet i sydvästra Östersjön sänks. Vindar från nord eller ost medför högvatten i sydvästra Östersjön vilket kan påverka strömmarna utanför Falkenberg eftersom det då uppstår en kraftig utström från Öresund och Bälten. Strömmarna utanför Falkenberg kan även påverkas då högtryck får vattenståndet i Kattegatt att sjunka. 4.6 Vågor SMHI har inte mätt vågorna på någon lämplig lokal i närheten av Falkenberg. Våghöjden har beräknats med hjälp av en numerisk modell utifrån vind- och djupuppgifter. Om en lokal mätmast etableras kan den kompletteras med utrustning för att mäta våghöjden. Beräkningen visar att vågorna oftast underskrider 2 m i området som är aktuellt för vindkraftsparken. 4.7 Marin bottenflora och- fauna Marine Monitoring AB har undersökt och värderat bottenmiljön. Rapporterna återfinns som bilagor till miljöprövningsärendet (L Hammar, M Magnusson, Marine Monitoring AB, Marinbiologisk undersökning av bottenmiljön avseende havsbaserad vindkraft utanför Skottarevet, Falkenberg, December 2004., L Hammar, A Wikström, Marine Monitoring AB, Skottarevets inverkan på de marinbiologiska miljöförhållandena, Nov 2005.). Bottensubstratet består i huvudsak av lera med inslag av sand och skal (från snäckor och musslor). Leran innehåller ett ökande inslag av silt i de östra delarna, längst ut i den östra delen är leran även blandad med grövre substrat som sand och en del grus. Bottenmiljön kan klassas som god och artrik. Arterna av ryggradslösa djur som noterades var mestadels associerade till lerbotten. Inga rödlistade arter återfanns, några ovanliga ryggradslösa arter hittades dock. Det makroskopiska djursamhället domineras av grävande sjöborrar, ormstjärnor, musslor, havsborstmaskar och märlkräftor. Området hade inga makroskopiska alger (algplantor). Detta beror på att djupet är för stort och att det saknas hårt bottensubstrat. Området har ett stort ekologiskt värde. Botten är frisk och syrerik. Artrikedomen är stor och bottenmiljön skiftande. Området är viktigt ekologiskt pga. en stor artrikedom av ryggradslösa djur som är viktig föda för fisk. 4.8 Fisk Se samma rapporter som under punkt 4.4 ovan. Fisksammansättningen domineras av sill och skarpsill. Fiskarter som lever vid botten domineras av torsk, vitling, rödspotta, skrubbskädda, sandskädda och lerskädda. Taggmakrill kan förväntas i områdena på hösten. Torsken förekommer i ett större antal på våren då torsken leker. Arter som slätvar och tunga kan förväntas i större utsträckning än i det södra området. Områdenas fiskesammansättning varierar något mellan såväl säsonger som år. 4.9 Marina däggdjur De aktuella områdena har inga kolonier av sälar. Knubbsäl kan dock förekomma sporadiskt i området. De närmaste sälkolonierna finns vid Anholt och Varberg. Naturhistoriska riksmuseet har under åren 2003 och 2004 observerat tumlare. Detta underlag kan ses som en indikation på tumlarnas utbredning. Observationerna av tumlare är högst i Bohuslän och Skåne. 16
17 Längs sträckan mellan Halmstad och Varberg finns inga observationer, vilket är ett tecken på lägre förekomst av tumlare. Sannolikheten att tumlare finns i ett stort antal i Skottarevsområdet eller har detta som livsmiljö är därför liten (L Hammar, A Wikström, Marine Monitoring AB, Skottarevets inverkan på de marinbiologiska miljöförhållandena, nov 2005) Fåglar Jan Pettersson, Ornitolog/Forskare har under hösten 2004 samt våren 2005 undersökt om och i så fall hur en vindkraftspark utanför Skottarevet påverkar fåglarna. Rapporten återfinns i sin helhet i miljöprövningsärendet (J Pettersson JP Fågelvind, Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet, Färjestaden ). De fåglar som främst finns i området är flyttfåglar. Häckande fåglar finns inte i stort antal i området eftersom det inte finns några häckningsöar i närheten av områdena och eftersom vattendjupet är på mer än 14 m. Rastande fåglar har inte heller noterats i något större antal och förväntas inte heller i detta område. Jan Pettersson genomförde en studie inriktad på flyttande fåglar under hösten 2004 och våren Under fyra dagar på hösten och sex dagar på våren observerades följande arter: Smålom, Storlom, Skäggdopping, Havssula, Storskarv, Knölsvan, Mindre sångsvan, Sädgås, Spetsbergsgås, Grågås, Kanadagås, Vitkindad gås, Prutgås, Gravand, Bläsand, Kricka, Stjärtand, Brunand, Vigg, Ejder, Praktejder, Sjöorre, Knipa, Småskrake, Storskrake, Brun kärrhök, Blå kärrhök, Sparvhök, Ormvråk, Stenfalk, Pilgrimsfalk, Tofsvipa, Storspov, Kentstärna, Tord/Sill, Ringduva, Jorduggla, Kaja och Kråka. Ejder är den vanligaste arten i området. Sjöfågelflyttningen sker i medeltal drygt 2 km ut från kustlinjen vilket medför att inte speciellt många flyttande fåglar flyger över de områden som är aktuella för vindkraftsetableringen, enligt denna fågelinventering Fladdermöss Favonius har låtit Naturvårdskonsult Gerell göra en inventering av fladdermöss i området. Rapporten återfinns i sin helhet i miljöprövningsärendet (Naturvårdskonsult Gerell, Sträck av fladdermöss i relation till en planerad vindkraftspark vid Skottarevet, Falkenberg kommun, Rapport ). Den fladdermusart som dominerar sträcket vid Falkenberg är Nordisk fladdermus. Övriga arter som finns i området är Stor fladdermus, Vattenfladdermus och Dvärgfladdermus. Det har aldrig tidigare registrerats kraftigt sträck av Nordisk fladdermus i Sverige. Detta kan bero på att nordliga populationer övervintrar i södra Sverige Marinarkeologi Länsstyrelsen Halland (se bilaga till miljöprövningsärendet) har på en remissförfrågan från Favonius angivit att någon marinarkeologisk undersökning inte krävs. Länsstyrelsen menar att inloppet till Falkenbergs stad är av mindre intresse vad det gäller kända vrak. Det är troligen inte heller någon risk för spår efter äldre stenålders lämningar som pga. landsänkningen kan finnas på havsbotten. Inga kända vrak finns rapporterade på platsen. Favonius har erhållit tillstånd för undersökningar enligt kontinentalsockellagen. Inom ramen för detta har en översiktlig marinarkeologisk utredning, etapp 1 genomförts under hösten 2005av Bohusläns Museum i samarbete med Marin Mätteknik (se bilaga till miljöprövningsärendet). Utredningen har bestått av arkiv- och litteraturstudier samt en geofysisk och batymetrisk bottenkartering med efterföljande antikvarisk granskning och bedömning. Marin Mätteknik har gjort den geofysiska och batymetriska bottenkarteringen. 17
18 Omkring 7500 f Kr skedde en omfattande havsnivåhöjning enligt studier av strandförskjutningen i Falkenbergsområdet. Detta medförde att kustbosättningar från senare delen av tidig mesolitikum, perioden f Kr idag bör kunna påträffas på djup ner till 7 m under dagens havsyta i det aktuella utredningsområdet. För vindkraftsetableringen är det endast delar av kabelkorridoren som kan komma i konflikt med eventuella stenålderslämningar eftersom vattendjupet inom övriga delar av utredningsområdet överstiger 7 m. Arkiv- och litteraturstudierna visar att det har förekommit intensiv sjötrafik i området. Det finns flera dokumenterade förlisningar i området. Förlisningsplatserna är dock inte redovisade med någon högre noggrannhet, därför kan det ha förekommit förlisningar inom utredningsområdet. Bohusläns museum anser att det sammantaget finns starka skäl att anta att det inom utredningsområdet har inträffat förlisningar som kan resultera i förekomst av lagskyddade fartygslämningar på botten. Den geofysiska och batymetriska karteringen resulterade i 12 indikationer/objekt inom området respektive 11 objekt i kabelkorridoren mellan norra området och land. Bohusläns museum har pekat ut fem områden inom kabelkorridoren som kan ha varit boplatser under tidig mesolitikum. Museet anser att resultaten av etapp 1 väl motiverar en andra utredningsetapp. Den eventuella andra utredningsetappen skall bestå av besiktning, provtagning och provgropsgrävning med dykande arkeologer i fält Yrkes- och fritidsfiske Inom detta område varierar antalet yrkesfiskare mellan ett fåtal till yrkesfiskare. Detta beror på att alla fiskare fiskar på ett flertal olika platser längs hela västkusten (V Bengtsson, Västkustfiskarna avd 9 Halland, hösten 2005). Fritidsfiske samt fritidsbåtar i området varierar under året. Falkenbergs Båtsällskap har enligt uppgift 200 medlemmar, med båtar i storleken 4,5 11 m. Under sommaren har de ca gästbåtar. De flesta har inte Falkenberg som mål utan stannar till där en natt på vägen. Lövstavikens båtförening har ca 260 medlemmar och ca 90 gästnätter. Enligt ordförandena påverkar en vindkraftsetablering föreningarna negativt, eftersom vindkraftsparken ligger långt ut till havs och deras vanliga rutter går närmare kusten. 5. Påverkan av planförslaget 5.1 Oljor Ett vindkraftverks växellåda innehåller liter olja. Oljan byts vid behov vilket betyder ca vart 5:e år. Även liter hydraulolja byts vart 5:e år. Servicepersonal från tillverkaren tar med sig uttjänt olja vid byte och transporterar den till ett godkänt företag som arbetar med upparbetning och destruering av oljor. Idag finns det även vindkraftverk som saknar växellåda. Ingen olja som används förvaras i vindkraftverken, däremot förekommer fettsprutor och liknande för smörjning av lagerbanor och dylikt. Dessa förvaras dock på säkert ställe uppe i maskinhuset. 5.2 Kemikalier Kemikalierna som kommer att användas för vindkraftverkens etablering, drift och avveckling kommer inte ha en sådan kemisk sammansättning att de kan ge en betydande påverkan på närmiljön samt dess omgivning. 18
19 5.3 Försvaret Försvarsmakten har beretts tillfälle att yttra sig över den planerade verksamheten. Försvaret har meddelat att de inte kan acceptera ansökan. Försvaret har inför beslutet om riksintresseområden för vindkraft lagt begränsningar för riksintresseområdet N 11 kring Ringenäs skjutfält. I övrigt har försvaret inte haft några erinringar mot riksintresseområde N Luftfart Luftfartsstyrelsen har inget att erinra mot Skottarevsprojektet under förutsättning att vindkraftverken hindermarkeras. Hindermarkeringen skall bestå av lågintensiv rundstrålande röd fast flyghinderbelysning. Ljusintensiteten bör vara minst 30 candela och får inte underskrida 20 candela. Under samrådsprocessen har det framkommit att Luftfartsstyrelsen arbetar med ett nytt förslag för reglering av hindermarkering av bl a vindkraftverk. Hindermarkering av parken kommer att ske i samråd med Luftfartsstyrelsen. 5.5 Sjöfart Sjöfartsverket har inget att invända mot Skottarevsprojektet. De påpekar att minsta vinkelräta avstånd till fyrens vita sektor skall vara 100 m för att behålla sjösäkerheten. Detta avstånd uppfyller Favonius med alla sina alternativ. Vindkraftparkens yttre vindkraftverk skall förses med fasadbelysning. Belysningen skall vara anordnad så att den belysta ytan skapas på en lägsta höjd av 6 m och en högsta höjd av 12 m över medelvattenytan. Den belysta ytan skall utgöras av ett ca 3 m högt bälte runt hela tornet och ha en nominell siktbarhet på 2 nautiska mil. Sjöfartsverket anser också att en undersökning som klargör vindkraftverkens inverkan på fartygens navigeringssystem är nödvändig. Om vindkraftverken har en negativ inverkan på navigeringssystemen kommer Sjöfartsverket att avstyrka all etablering av vindkraftverk i anslutning till farleder. För att utreda om vindkraftverken påverkar fartygens radar negativt gjordes ett examensarbete av två energiingenjörer på Högskolan i Halmstad. Denna studie visar att det bildas radarskuggor bredvid och bakom vindkraftverket. Skuggorna kan vara m. Skuggornas längd beror på pulslängd, inställningen på mätområdesväljaren, förstärkning (gain) samt avståndet till vindkraftsparken. När fartyg passerar en vindkraftspark kan multipelekon uppkomma. För att reducera dessa falska ekon bör inställningen på gain vara %. Rapporten redovisar även påverkan på GPS. Det kan ske en minskning i antalet mottagbara satelliter på GPS-mottagaren. Detta sker dock endast om mottagaren befinner sig 10 m eller mindre från vindkraftverket. Denna minskning påverkar inte GPS-mottagarens förmåga att ge en korrekt position. Slutsatsen av rapporten är att vindkraftsparker till havs ger en viss påverkan på sjöfartsradar och GPS. Dessa störningar påverkar dock inte sjötrafiken allvarligt och de medför framför allt inte någon risk för felnavigering. 5.6 Radio- och telekommunikation Remisser har skickats till Tele2 AB, Telia Sonera AB, Telia Sonera Mobile Networks AB, Teracom AB och Vodafone Sverige AB för att efterhöra om etableringen av vindkraft påverkar deras verksamhet. Inget av nämnda bolag har haft något att erinra mot den planerade vindkraftsetableringen. 19
20 5.7 Säkerhet Vindkraftverkens hållbarhet Drifterfarenheter från tusentals vindkraftverk runt om i världen visar att det är mycket osannolikt att blad eller andra delar kastas från ett vindkraftverk eller att ett vindkraftverk skall falla ned. Risken bedöms som försumbar. Aktuella vindkraftverk är certifierade enligt IEC-norm klass I eller motsvarande. För att vindkraftsverk skall bli certifierade krävs att de dimensionerats för en 20-årig medelvind på 10 m/s och tål en 10-minuters medelvind på 50 m/s och 3 sekunders extremvind på 70 m/s i ett 50 års fall (M Tagesson, P Ek, Vindkraftverks störningar på sjöfartsradar och GPS, Högskolan i Halmstad, ). Nedan jämförs designkriterierna enligt IEC-normen med vindförhållandena vid Skottarevet: Medelvindhastighet under 20-år Medelvindhastighet under 10min/50år Max vindhastighet under 3sek/50år Skottarevet 9,2 m/s ,3 m/s IEC class 1 10,0 m/s 50 m/s 70 m/s Tabell 2 Visar att Skottarevet planeras klarar uppsatta hållfasthetsgränser. För underliggande beräkningar, se MKB:n till miljöprövningsärendet. Isbildning Vindkraftverk kan vid vissa speciella omständigheter släppa isbitar ifrån vingarna. Ett lämpligt skyddsavstånd vid isbildning uppgår enligt Boverket till navhöjden plus tre gånger rotordiametern d.v.s. ca 500 m. Med hänsyn till vindkraftparkens lokalisering bedöms ingen olägenhet uppkomma. För att förhindra problem med iskast kan vindkraftverken utrustas med isdektektorer som känner av när is har bildats på vingarna. Vindkraftverken stängs då av och kan återstartas först när störningen åtgärdats och kvitterats. Bortsett från risken för iskast finns inga hinder att befinna sig under eller i närheten av vindkraftverken. Ljus- och hindermarkering Det pågår översyn av utformningen av hindermarkering på vindkraftverk till havs och framtida villkor är inte kända nu. Verken skall förses med hindermarkering som beslutas i samråd med Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen. Kollisionsrisk En riskanalys har gjorts av SSPA Sweden AB. SSPA Sweden AB har utrett påverkan på sjötrafiken såsom fartygstrafik, fiskebåtstrafik samt fritidsbåtstrafik. SSPA Sweden AB har beräknat kollisionsrisken för fartygskollison till 14 år/kollision för de norra alternativen samt 15 år/kollision för det södra alternativet. SSPA har även beräknat risken för kollision med transformatorstationen. Denna risk är försumbar med år/kollision, d v s 1/500- del av den totala risken för kollision. Konsekvenserna av en kollision med transformatorstationen kan dock medföra att vindkraftsparken slås ut. Kollisionsrisken för fritidsbåtar samt fiskebåtstrafik är svårare att uppskatta eftersom dessa inte har några speciella rutter. Området kommer dock att avlysas från yrkesfiske samt för fartygstrafik. Servicefartyg och fritidsbåtar 5.8 Emissioner till luft Vindkraftverken medför inga utsläpp till luften. Under driftfasen bidrar verksamheten till att minska utsläppen till luft eftersom vindkraft oftast ersätter energi som är utvunnen från fossila bränslen, vilka bl.a. ger utsläpp av växthusgaser samt försurande och övergödande gaser. Under driftfasen uppstår utsläpp i begränsad omfattning från de transporter som krävs vid service, felavhjälpning och kontroll av vindkraftverken. 20
Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten
Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch
Läs merInnehållsförteckning miljökonsekvensbeskrivning
Innehållsförteckning miljökonsekvensbeskrivning 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 7 1.1. ANLÄGGNINGEN... 7 1.2. SÖKANDE... 7 1.3. KONSULT... 7 1.4. JURIDISKT OMBUD... 8 2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 9
Läs merVindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Läs merSamrådsunderlag inför utökat samråd
Falkenberg den 4 januari 2005 Samrådsunderlag inför utökat samråd Vindkraftetablering i Kattegatt utanför Falkenberg Favonius AB lämnar som ett steg i ansökningsförfarandet enligt miljöbalken uppgifter
Läs merProjektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun
Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs
Läs merSamrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00
Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun Den 14/6 kl 18.00 Agenda för mötet: Agenda 1. Presentation av sökande 2. Presentation av Triventus Consulting
Läs merSamrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008
Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun
Läs merSamråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17
Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande
Läs merMänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet
Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage
Läs merTROLLEBODA VINDKRAFTPARK
TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden
Läs merProjektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
Läs merTillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila
Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,
Läs merStorflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar
Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merVINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Läs merBröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16
Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag
Läs merVindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun
Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda
Läs merVindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.
Vindpark Marviken Vindpark Marviken Projektbeskrivning ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Marviken Projektet drivs av ett konsortium som består av: Kolmårdsvind
Läs merVattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark
Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark Vattenfall Vindkraft AB 26 maj 2014 1 Bruzaholm Vindkraftprojekt Informationsmöte 2014.05.26 INFORMATIONSMÖTE Välkommen till informationsmöte för vindkraftprojekt
Läs merSamrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Läs merFJÄLLBERGET SAXBERGET
Antagen av Kf 2007-10-25 214 Laga kraft 2007-11-19 tillhörande fördjupad översiktsplan för Upprättad i juni 2007 Vindkraftverk på Fjällberget Foto: Jan Larspers, Länsstyrelsen Dalarnas län Postadress Besöksadress
Läs merVindpark Rata Storgrund
Vindpark Rata Storgrund Samrådsunderlag Etapp2 Etapp 1 Bild 1. Vindpark Rata Storgrund, etapp 1 och etapp 2, består av tillsammans av ca 23 vindkraftverk 652 21 Karlstad Sida 1 ReWind Offshore AB ReWind
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Utvecklingsavdelningen Björn Wadefalk Telefon: 366 40 19 E-post: bjorn.wadefalk@vastra.goteborg.se Remiss Vindplats Göteborg Vinga Vind
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Läs merVindpark Marvikens öar
Vindpark Marvikens öar Vindpark Marviken Projektbeskrivning för samråd med Norrköpings kommun 2013-04-11 ReWind Offshore AB, Lantvärnsgatan 8, 652 21 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Marviken Projektet
Läs merExempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla
Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken
Läs merVindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag
Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs merLillgrund vindkraftpark
Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största
Läs merVÄLKOMNA! Vindbruk vid Trolleboda.
VÄLKOMNA! Till samråd enligt 6 kap. miljöbalken om Vindbruk vid Trolleboda www.vattenfall.se/trolleboda Dagordning Några ordningsfrågor Tillståndsprocessen Beskrivning av Trollebodaprojektet historik Lokalisering
Läs merSamrådsyttrande över Vindpark Marviken
Kolmårdsvind c/o Alf Gustafsson Älgstorp 1 618 92 Kolmården Norrköping 2015-03-10 Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Samrådstiden var mycket kort, under senare delen av januari 2015. Naturskyddsföreningen
Läs merVälkomna till samråd angående Hån vindpark
Välkomna till samråd angående Hån vindpark Syftet med samrådsmötet är att delge aktuell information om det planerade projektet samt att samla in information och synpunkter. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.
Läs merSamrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE
Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation
Läs merMKB och alternativredovisning. Börje Andersson
MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)
Läs merVindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V
Vindkraftsprojektet Vindkraftprojekt Dals Ed Midsommarberget Samrådsunderlag - myndighetssamråd 2011-09-20 Samrådsunderlag 2010-08-14 V-1109-13 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 PROJEKTBESKRIVNING... 3 3 UTFORMNING...
Läs merVindpark Marvikens öar
Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet
Läs merKompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning
Läs merSveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta
Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merAnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)
Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna
Läs merSamra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna
Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer
Läs merVindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen
Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering
Läs merBeräkning av lågfrekvent ljud
Rabbalshede Kraft AB (publ) Beräkning av lågfrekvent ljud Projekt: Kommun: Sköllunga Stenungsund Datum: 14-7-18 Beräkning av lågfrekvent ljud Sammanfattning: Beräkningar avseende lågfrekvent ljud i ljudkänsliga
Läs merAnsökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun
Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor
Läs merHästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren
Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och
Läs merVindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Läs merVindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Läs mersöndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Läs merVINDKRAFT SÄTILA. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken
2009-03 03-31 31 VINDKRAFT SÄTILA Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:30 2, 1:30 3, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och
Läs merSÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25
2009-05-25 SÄTILA VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5,
Läs merProjekt Tritteboda Vindkraftpark
Projekt Tritteboda Vindkraftpark Vattenfall Vindkraft AB Informationsmöte Kännestubba Bygdegård 22 augusti 2013 1 Dagordning Välkomna Projektstatus Miljötillståndsprocessen Vind Ljud Fika Frågor Projektstatus
Läs merVindkraft och naturvärden
Vindkraft och naturvärden Stockholm 2011-02-17 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2011-02-22 2011-02-22 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Perspektiv! Naturpåverkan från andra
Läs merUppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00
Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte
Läs merOrrbergets vindpark. Projektbeskrivning
Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merSAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun
SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432
Läs merRÅDMANSÖ VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-03-19. för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna
2009-03-19 RÅDMANSÖ VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna Rådmansö-Gillberga 1:12, 1:19, 3:7, 1:25, 1:4, 3:3, 2:4 och Rådmansö 1:1 samt Riddersholm
Läs merBEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Läs merAnsökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken
Till: Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Sökande: Kontaktperson: Saken: Fred. Olsen Renewables AB Västra Norrlandsgatan 29 903
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Läs merVindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet
2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När
Läs merYttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd
Läs merFigur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.
2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
Läs merVattenfalls vindkraftprojekt
Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner
Läs merVindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14
Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merVindkraft - forskningsresultat. Sara Fogelström
Vindkraft - forskningsresultat Sara Fogelström 2016-11-02 Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum, Chalmers sara.fogelstrom@chalmers.se Regional översikt - Vindbrukskollen Vindbrukskollen Vindkraftsforskning
Läs merTAGGEN VINDPARK. Miljökonsekvensbeskrivning Kristianstads & Sölvesborgs kommuner, Blekinge & Skåne län
TAGGEN VINDPARK Miljökonsekvensbeskrivning Kristianstads & Sölvesborgs kommuner, Blekinge & Skåne län Projektnummer: Kund: Författare: Korrektur: P10012 Taggen Vindpark AB Emelie Johansson Vanja Schön
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merRAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merSamrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun
Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker
del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan
Läs merVindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10
Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och
Läs merArntorps verksamhetsområde, Kungälvs kommun.
Handläggare Hässel Johan Tel 010 505 84 27 Mobil 070 184 74 27 Fax 031 774 74 7 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (9) Datum 2010-01-25 Uppdragsgivare Kungälvs Kommun Karin Gustafsson Nämndhuset Box
Läs merLokalisering. figuren till höger syns förväntade vindförhållanden i de olika områdena.
Lokalisering Bergvik Skog AB avser att ansökan om tillstånd att uppföra vindkraftverk i södra delen av Vansbro kommun. Projektet går under namnet Kajsberget och består av flera möjliga vindkraftsområden
Läs merDetaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Leif Hägg (M), ordförande Stefan Andersson (S) Ulla Wallin (S) Håkan Andersson (C), vice ordförande Teddy Nilsson (SD)
Bygg-, trafik- och räddningsnämnden 1 Plats och tid Kommunhuset, kl 13.55-15.30 Ajournering 14.45-15.05 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Utses att justera Leif Hägg (M), ordförande
Läs merÖringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning
Projektrapport Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning Projekt: 12-03443 Rapport 12-03443-09021900 Antal sidor: 17 inklusive bilagor Bilagor: 6 Uppdragsansvarig Martin Almgren Göteborg 2009-02-20
Läs merSAMRÅDSSMÖTE KULLBOARP VINDKRAFTSPARK
SAMRÅDSSMÖTE KULLBOARP VINDKRAFTSPARK 2013-09-05 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Kullboarp Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg 5 anställda
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning.
Miljökonsekvensbeskrivning www.enetjarnnatur.se Miljökonsekvensbeskrivning Beslutsunderlag för länsstyrelsen Konsekvensbedömning Samrådet ligger till grund för arbetet MKB:ns syfte Att beskriva direkta
Läs merVindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012
Vindkraftens påverkan på marint liv Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012 Först kort några ord om min bakgrund Planera när vi kan se alt. när vi inte kan se och
Läs merSamrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE
Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation
Läs merVindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun
Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.
Läs merBEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING
Detaljplan för Piperskärr 3:1 m.fl. intill Enbacken, Lofta, i Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunstyrelsens förvaltning 2014-04-29 Behovsbedömning/
Läs merMöte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08
Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer
Läs merInformation om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.
VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över Vindplats Göteborg stadsledningskontorets dnr 0793/10
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-04-16 Diarienummer: 00685/13 Miljöskyddsavdelningen Jonny Flink Telefon: 031-368 38 73 E-post: jonny.flink@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över Vindplats
Läs merTillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2014-02-25 KS 2013/0985 Kommunstyrelsen Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna
Läs merFågelundersökningar vid Lillgrund. Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet
Fågelundersökningar vid Lillgrund Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet Fågelundersökningar vid Lillgrund Vad vi har gjort Vad vi ska göra Vad vi vet från andra studier? Huvudfrågor
Läs merSamrådsunderlag om vindkraft på Broboberget
Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs
Läs merVindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft
Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat
Läs merEnergi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2
Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25
Läs merYttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning S:1 Morkulleberget
Norrköpings kommun Bygg och miljökontoret Jenny Andersson 601 81 Norrköping jenny.a.andersson@norrkoping.se 13 april 2015 Yttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning
Läs merProjektidé Vindkraft Tokeryd
Vindkraft Bakgrund O2 är ledande inom storskalig landbaserad vindkraft i Norden. Företaget utvecklar, bygger, finansierar, förvaltar och äger vindkraftsanläggningar. Dessutom pågår affärsutveckling inom
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04
Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010
Läs merOBS! Detta är MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring
Ha ll i hatten consulting Preliminär MKB för storskalig vindkraft i Hanöbukten OBS! Detta är MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring Markus Carlborg Anders Håkansson Martin Sjöström Handledare:
Läs merVINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning
Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parken: Mörttjärnberget Bräcke
Läs mer