EXAMENSARBETE. Processkartläggning inför certifiering enligt ISO/TS En studie genomförd vid Gestamp HardTech AB.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Processkartläggning inför certifiering enligt ISO/TS 16949. En studie genomförd vid Gestamp HardTech AB."

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:266 CIV Processkartläggning inför certifiering enligt ISO/TS En studie genomförd vid Gestamp HardTech AB Susanne Öhrvall Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Kvalitets- & miljöledning 2005:266 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--05/266--SE

2 Processkartläggning inför certifiering enligt ISO/TS En studie genomförd vid Gestamp HardTech AB. Processmapping before certification according to ISO/TS A study carried out at Gestemp HardTech AB Examensarbete utfört inom ämnesområdet kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet och Gestamp HardTech AB i Luleå av Susanne Öhrvall Luleå Handledare: Clas Kröger, Gestamp HardTech AB Erik Vanhatalo, Luleå tekniska universitet

3

4 Förord Detta examensarbete avslutar mina civilingenjörsstudier i Maskinteknik vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet är utfört inom ämnesområdet för kvalitetsteknik och motsvarar 20 poäng. Arbetet är genomfört vid Gestamp HardTech AB i Luleå under våren 2005 och handlar om kartläggning av företagets produktframtagningsprocesser. Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Clas Kröger vid Gestamp HardTech AB för god vägledning och hjälp vid utförandet av examensarbetet. Jag vill även tacka Erik Vanhatalo, handledare vid Luleå tekniska universitet, för dina goda råd om rapportskrivning. Ytterligare vill jag tacka Peter Ståhlman som var min handledare vid universitetet under de första två månaderna av arbetet, samt alla de personer som på något sätt varit delaktiga i mina intervjuer och efterforskningar på företaget. Luleå, augusti 2005 Susanne Öhrvall

5

6 Sammanfattning Den globala bilindustrin har enats om en teknisk specifikation, ISO/TS 16949, som kommer att ersätta de nuvarande nationella standarderna. Detta examensarbete har utförts på Gestamp HardTech AB i Luleå. Företaget utvecklar, tillverkar och marknadsför säkerhetskomponenter till bilindustrin. Under 2005 planerar företaget att certifiera sig enligt denna specifikation. Examensarbetet var ett delprojekt i certifieringsarbetet och inriktade sig på en kartläggning av företagets produktionsprocesser enligt de krav som ställs i ISO/TS En modell för processkartläggning på Gestamp HardTech AB togs fram med hjälp av litteraturstudier. Arbetet grundar sig på en metod av Sörqvist (2001). Metoden går ut på att arbeta med kartläggningsteam, och med hjälp av denna genomfördes några processkartläggningar som sedan dokumenterades i flödesscheman, med hjälp av Microsoft Visio. Arbetet med kartläggningsteam baserades på gruppintervjuer och brainstorming. Utifrån framtagna flödesscheman utarbetades nyckeltal i processer som ansågs vara kritiska för företaget. Detta arbete styrdes av sjustegsmetoden av Ljungberg & Larsson (2001). Resultatet av arbetet består främst av de flödeskartor som dokumenterats, samt av metoden för processkartläggning vid företaget. Även nyckeltal och rutiner för mätning och uppföljning av dessa har utarbetats. Ett förslag på fortsatt arbete är att Gestamp HardTech AB kartlägger resterande processer i flödeskartor och arbetar fram nyckeltal även för dessa, då standarden kräver en kartläggning av företagets processer.

7

8 Abstract The global automotive industry has agreed on a technical specification, ISO/TS 16949, which will replace the current national standards. This master thesis has been carried out at Gestamp HardTech AB in Luleå. The company develops, produces and markets safety components to the automotive industry. During 2005 the company plans to certify itself according to this specification. This master thesis was a part of the certification work, which focused on mapping of the production processes at the company, according to requirements set in ISO/TS A model for process mapping at Gestamp HardTech AB was developed by means of literature studies. The work was based on a method by Sörqvist (2001). The model was based on working with teams for process mapping. The process map was documented in flowcharts by means of Microsoft Visio. The work with teams for process mapping was based on group interviews and brainstorming. Based on the process maps, business ratios were prepared in processes that were regarded to be critical for the company. This work was governed by a method of seven steps, a method developed by Ljungberg & Larsson, (2001). The result of this work mainly consists of the flowcharts which have been documented, and the method for process mapping at the company. Also business ratios and procedures for measurements and follow-ups have been prepared. A proposal for continued work is that Gestamp HardTech AB maps the remaining processes in flowcharts and also develops business ratios, as the standard requires a mapping of the company s processes.

9

10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMBESKRIVNING SYFTE AVGRÄNSNINGAR VERKSAMHETSBESKRIVNING GESTAMP HARDTECH AB AFFÄRSIDÉ & KVALITETSPOLICY METOD METODVAL Forskningsansats Kvalitativa & kvantitativa metoder DATAINSAMLINGSMETODER Litteraturstudie Primär- och sekundärdata Brainstorming Intervjutekniker Observationer KARTLÄGGNINGSMETODER FRAMTAGNING AV NYCKELTAL VALIDITET OCH RELIABILITET TEORETISK REFERENSRAM OFFENSIV KVALITETSUTVECKLING PROCESSER Processdefinition Processtruktur PROCESSKARTLÄGGNING Blockdiagram Flödesschema TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR PROCESSKARTLÄGGNING CERTIFIERINGSSYSTEM ISO 9001: ISO/TS NYCKELTAL Mätning RESULTAT FRAMTAGANDE AV MODELL FÖR PROCESSKARTLÄGGNING GENOMFÖRANDE AV ETT ANTAL PROCESSKARTLÄGGNINGAR LÄMPLIGA NYCKELTAL OCH UPPFÖLJNING AV DESSA SLUTSATSER FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER ANALYS ANALYS AV TEORIER ÖVRIG ANALYS DISKUSSION SYFTETS UPPFYLLANDE METODVAL VALIDITET OCH RELIABILITET RESULTAT FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE VII

11 Innehållsförteckning 8 REFERENSFÖRTECKNING REFERENSLITTERATUR ELEKTRONISKA REFERENSER MUNTLIGA REFERENSER BILAGOR BILAGA A: MODELL FÖR PROCESSKARTLÄGGNING VID GESTAMP HARDTECH AB BILAGA B: KARTLÄGGNINGSMÖTE 1 BILAGA C: BILAGA D: BILAGA E: BILAGA F: BILAGA G: BILAGA H: BILAGA I: BILAGA J: BILAGA K: FÖRETAGETS HUVUDPROCESSER OFFERTBEREDNINGSPROCESSEN KONSTRUKTION AV PRODUKT FRAMTAGNING AV VERKTYG/FIXTURER FRAMTAGNING AV MÄTUTRUSTNING KONTRAKTSGENOMGÅNG FRAMTAGNING AV PROCESSER PRODUKTGODKÄNNANDEPROCESSEN NYCKELTAL I PRODUKTGODKÄNNANDEPROCESSEN VIII

12 Inledning 1 Inledning I detta första kapitel beskrivs bakgrund och problembeskrivning till examensarbetet samt dess syfte och avgränsningar. 1.1 Bakgrund Gestamp HardTech utvecklar, tillverkar och marknadsför säkerhetskomponenter till bilindustrin. Verksamheten bygger på tekniken att härda stål med tillsats av bor (borstål) i samband med formpressning. Presshärdat borstål ger bilindustrin unika möjligheter att bygga lättare och starkare konstruktioner. Framtida, hårdare miljökrav tvingar fordonsindustrin att sänka fordonsvikten för att uppnå lägre bränsleförbrukning. Samtidigt skärps också kraven på fordon med bättre säkerhet. En viktsänkning får därför under inga omständigheter gå ut över säkerheten eller försämra konstruktionens hållfasthet. Presshärdningstekniken gör det möjligt att tillverka lätta och styva detaljer med komplex geometri där formnoggrannhet, snäva toleranser, hög hållfasthet, seghet, god svetsbarhet och låg vikt optimerats. Den kan därför ge säkrare, lättare och mer kostnadseffektiva lösningar än alternativa metoder. (Gestamp HardTech:s hemsida) För att företaget skall kunna tillmötesgå de hårda krav på kvalitet som krävs inom bilindustrin, främst ifrån de stora biltillverkarna runtom i världen. Fordras att de alltid är certifierade enligt den/de standarder som kunden kräver. ISO/TS är en teknisk specifikation som vuxit fram under årens lopp genom olika fordonsstandarder. Syftet med denna specifikation är att tillhandahålla ett kvalitetssystem specifikt för fordonsbranschen, som i förlängningen skall ersätta de nationella standarderna som finns i dagsläget. (Eriksson, Kinde & Lindström, 2001) 1.2 Problembeskrivning Gestamp HardTech är certifierat enligt QS-9000, ISO För att förbättra verksamheten i enlighet med utvecklingen av bilindustrin, planeras en certifiering enligt ISO/TS 16949, som är den standard som bilindustrin globalt har enats om och som kommer att ersätta QS ISO/TS bygger till stor del på ISO 9001:2000 och har ett tydligare process fokus jämfört med QS-9000 som bygger på ISO 9001:1994. Gestamp HardTech har som målsättning att genomföra en certifiering under I och med det tydligare processfokuset i ISO/TS krävs att företaget genomför en kartläggning av dess processer. (Gestamp HardTech:s hemsida) 1.3 Syfte Examensarbetet är ett delprojekt i certifieringsarbetet och inriktar sig på en kartläggning av företagets processer enligt de krav som ställs i ISO/TS (ISO 9001:2000). 1

13 Arbetet delas in i följande faser: Inledning 1. Ta fram en modell och ett arbetssätt som lämpar sig vid genomförande av processkartläggning på Gestamp HardTech AB. 2. Genomföra ett antal processkartläggningar och dokumentera resultatet. 3. Definiera lämpliga nyckeltal för de processer som bedöms ha en stor inverkan på verksamheten. 4. Utveckla metoder för uppföljning av dessa nyckeltal. 1.4 Avgränsningar Ovan nämnda faser kommer att behandlas i fallande ordning. Vid genomförandet av processkartläggningen enligt fas två kommer endast en av huvudprocesserna att brytas ner i delprocesser och aktiviteter för att sedan dokumenteras. Denna process kommer att väljas utifrån hur viktig den är för företaget. Anledningen till att endast en av huvudprocesserna kartläggs är att det blir för omfattande att kartlägga företagets alla processer. Kartläggningen kommer ej att brytas ner så långt som till arbetsmoment, på grund av den begränsade tiden för arbetet. Vid fas tre kommer endast nyckeltal i två av företagets processer att bearbetas. Då fas fyra i sig är av stor omfattning kommer denna att behandlas om tiden tillåter. 2

14 Verksamhetsbeskrivning 2 Verksamhetsbeskrivning Detta avsnitt ger en övergripande beskrivning av Gestamp HardTech:s verksamhet. All information i detta kapitel grundar sig på Gestamp HardTech:s hemsida om inget annat anges. 2.1 Gestamp HardTech AB Gestamp HardTech utvecklar, tillverkar och marknadsför säkerhetskomponenter till bilindustrin. Verksamheten bygger på tekniken att härda borstål i samband med formpressning. Presshärdningstekniken möjliggör snävare toleranser, förbättrad dimensionsstabilitet och reducerad vikt. Den kan därför ge säkrare, lättare och mer kostnadseffektiva lösningar än alternativa metoder. Gestamp HardTech ingår i den spanska företagsgruppen Corporación Gestamp som ägs av familjen Riberas och är ett av Spaniens största privatägda företag. Produktionen sker i Luleå och i Mason (Michigan, USA) med borstål som ingångsmaterial. Anläggningen i Mason försörjer den nord- och sydamerikanska marknaden med sidokrockskydd. Anläggningen i Luleå är produktionsanläggning för stötfångare, samt för sidokrockskydd för Europa- och Asienmarknaderna. I Luleå drivs dessutom utveckling av process- och verktygsteknik. Idag levererar Gestamp HardTech säkerhetskomponenter till världens ledande bilproducenter i Europa, Nordamerika samt Asien. Material och tillverkningsteknik Presshärdat borstål ger bilindustrin unika möjligheter att bygga lättare och starkare konstruktioner. Framtida och hårdare miljökrav tvingar fordonsindustrin att sänka fordonsvikten för att uppnå lägre bränsleförbrukning. Samtidigt skärps också kraven på fordon med bättre säkerhet. En viktsänkning får därför under inga omständigheter gå ut över säkerheten eller försämra konstruktionens hållfasthet. För att klara detta har presshärdningstekniken utvecklats. En teknik som gör det möjligt att tillverka lätta och styva detaljer med komplex geometri. Presshärdningstekniken baseras på varmformning och härdning av borstål. Karakteristiskt för borstålet är att kolhalten är balanserad så att någon anlöpning efter härdning inte blir nödvändig. Det härdade borstålet har samtidigt mycket hög hållfasthet, brottförlängning samt utmattningshållfasthet. Även formbarhet samt svetsbarhet är mycket god. Eftersom materialet är extremt formbart vid varmformning kan mycket komplicerade detaljer tillverkas i ett stycke. Processen ger även jämna materialdata över hela komponenten oberoende av formningsdjup. 3

15 Verksamhetsbeskrivning Presshärdningstekniken består av fyra moment, vilket illustreras i figur 2.1: 1 Stansning av ämnen 2 Uppvärmning av ämnen 3 Varmformning och härdning av ämnen i pressverktyg: kall/varmvalsat borstål formas rödvarmt och härdas i ett tillverkningssteg. Under härdprocessen hålls verktygen sammanpressade ett antal sekunder och bibehålls kalla genom speciell kylning. 4 Blästring eller betning av komponent Figur 2.1. Presshärdningsteknikens fyra moment. (Gestamp HardTech:s hemsida) 2.2 Affärsidé & kvalitetspolicy Gestamp HardTechs affärsidé är att sänka vikt och öka säkerhet för fordonskomponenter. (Gestamp HardTech:s intranät) Kvalitetspolicyn innebär att Gestamp HardTech ska leverera felfria konkurrenskraftiga produkter och tjänster i rätt tid, så att företagets kundkrav och förväntningar uppfylls. Produkterna ska vara återvinningsbara. Metoder för utveckling, tillverkningsprocesser, kontroll samt logistik ska uppfylla ställda krav från kunder och myndigheter. (ibid) Kvalitetspolicyns förverkligande: Kvalitetssäkring är ett personligt åtagande för VD och ska vara det för samtliga inom företaget. För policyns förverkligande krävs att alla anställda förstår och handlar i linje med vad interna och externa kunder förväntar sig. HardTech ska säkerställa kvalitet och öka konkurrenskraften genom ett aldrig avstannande förbättringsarbete. (ibid) 4

16 Metod 3 Metod Detta avsnitt innehåller en beskrivning av tillämpade metoder för arbetet med processkartläggning och framtagning av nyckeltal samt motiveringar till varför de är lämpliga att använda sig av. 3.1 Metodval Metod är läran om de tillvägagångssätt som kan användas när upplysningar skall samlas in, bearbetas och sammanfattas så att resultatet blir kunskap. Metod är ett systematiskt sätt att undersöka verkligheten på. (Andersen, 1998) Forskningsansats Det finns två tillvägagångssätt för att erhålla kunskap om samhället, organisationer eller mänskligt beteende. Den ena är bevisföringens tillvägagångssätt, deduktion, och den andra är upptäcktens tillvägagångssätt, induktion. Utifrån båda dessa kan vetenskapliga slutsatser dras. Deduktiva slutsatser är att utifrån generella principer dra slutsatser om enskilda händelser. Vid induktion är arbetsgången att utgå ifrån empiri för att binda till generell kunskap om teorin. Här kan en enskild händelse medföra en princip eller en generell lagbundenhet. Detta tillvägagångssätt är vanligt vid fallstudier, där få personers upplysningar ska säga något generellt om människors syn i en specifik fråga. Efter upprepade studier kan detta leda till en egentlig teori. (Andersen, 1998) Alvesson & Sköldberg (1994) menar att förklaringsmodellerna induktion och deduktion skiljer sig genom att den induktiva ansatsen utgår från en mängd enskilda fall och hävdar att ett samband som observerats i samtliga dessa också är generellt giltigt. Medan den deduktiva ansatsen utgår från att en generell regel förklarar ett visst enskilt fall av intresse. Denna rapport grundar sig på den deduktiva ansatsen då teori är utgångspunkten för arbetet med brainstorming, intervjuer och samtal. Ett fåtal personer hjälper till att bilda en uppfattning om helheten Kvalitativa & kvantitativa metoder Enligt Andersen (1998) finns det två huvudformer av metoder inom samhällsvetenskaperna, kvalitativa- och kvantitativa metoder. Vid kvalitativa metoder skapas en djupare förståelse av det problem som studeras, genom olika typer av datainsamling. Ett centralt moment är att förstå problemets samband med helheten. Vid denna metod används bara statistik, matematik och formler i liten utsträckning. Kunskapssyftet är primärt förstående, inte förklarande. Kvantitativa metoder använder i stor utsträckning statistik, matematik och formler och har ganska klara riktlinjer för hur undersökningen skall genomföras. Det primära syftet är att orsaksförklara de fenomen som är föremål för undersökningen. 5

17 Metod I detta arbete används främst kvalitativ metod då en förståelse för processernas utformning och samband med varandra skall erhållas. 3.2 Datainsamlingsmetoder Litteraturstudie För att skapa en utgångspunkt för examensarbetet bör en litteraturstudie vara det första steg som tas. Den litteraturen som används ska vara så omfattande att den skapar en bred förståelse för ämnesområdet. (Bell, 1994) I detta arbete har litteraturstudien baserats på sökning i Luleå universitetsbiblioteks sökmotor, Lucia. Sökord som process, processkartläggning, kartläggningstekniker och nyckeltal har använts. Sökningar har även genomförts med sökord som metod och forskningsmetodik. I de olika avsnitten av arbetet har viss litteratur varit särskilt användbar. För att skapa en uppfattning om processbegreppet har P-O Egnells licentiatuppsats från 1995 varit till stor hjälp. Han skriver på ett lättförståeligt och övergripande sätt. Även Bergman & Klefsjö:s Kvalitet från behov till användning har varit bra för att skapa en förståelse för processer. Vid processkartläggningen var Sörqvist bok om kvalitetsbristkostnader en bas för arbetet med team. Även Galloways bok om kartläggning var ett bra hjälpmedel då den beskrev en arbetsgång som var genomtänkt och systematisk. Arbetet med nyckeltal grundade sig på boken Processbaserad verksamhetsutveckling av Ljungberg & Larsson, vilken var både beskrivande och väldigt intressant att läsa Primär- och sekundärdata Om forskaren själv eller dennes medhjälpare har samlat in data kallas dessa för primärdata. Om data samlats in av andra personer kallas de sekundärdata. (Andersen, 1998). Generellt så är primärkällor bättre än sekundärkällor. Därför bör sekundärkällor användas i så liten utsträckning som möjligt. (Ejvegård, 2003) I detta arbete samlades data in främst genom observationer och intervjuer (primärdata), men även genom den verksamhetsbeskrivning som finns om företaget och utgivet material från HardTech (Sekundärdata) Brainstorming Brainstorming handlar om att få idéer i samarbete med andra och att vara kreativ. Tekniken används genom att sätta samman en grupp av personer med olika förutsättningar. Dessa personer får en problemformulering presenterad som de skall tänka fritt kring, bygga associationer och idéer till. Det är önskvärt att många idéer genereras. (Andersen, 1998) Brainstorming användes vid kartläggningen av produktionsprocesserna för att erhålla en bred och övergripande bild av processerna. 6

18 Metod Intervjutekniker När det är klart vad som söks måste ett val göras, för vilken typ av intervju som på bästa sätt ger den sökta informationen. Inom termen för intervjuteknik brukar det talas om två ytterpunkter, enligt Bell (2000). På ena änden ses de strukturerade intervjuerna och på den andra de ostrukturerade. Strukturerade intervjuer är standardiserade och liknar i stort sett en enkät som intervjuaren utgår ifrån, här är det lätt att ordna och kvantifiera resultaten. Ostrukturerade intervjuer genomförs mer som ett samtal runt ett visst tema. Det är möjligt att denna intervju tar lång tid att genomföra och mest troligt blir även analysen tidskrävande. Det finns en gyllene medelväg mellan dessa två intervjutekniker, den kallas fokuserad intervju och genomförs nästan som den ostrukturerade intervjun, utan färdiga frågor men med en rad olika teman som skall täckas under intervjuns gång. Fördelen med fokuserad intervju är att analysen blir lättare att utföra då strukturen utformats i förväg. (ibid) I projektet utformades intervjuer som fokuserade, detta då tiden var begränsad och analysen därför ej fick bli för tidskrävande. Intervjuer användes under arbetet med framtagning av nyckeltal i valda processer. Intervjuerna genomfördes i grupp med personer som var involverade i processerna Observationer Observationer används i samband med studier av fenomen i deras naturliga miljö. Enligt Andersen (1998) kan observationsteknikerna delas in i följande: De används ute på fältet, alltså i deras vanliga miljö, eller som laboratorieundersökningar. De är öppna eller slutna. Observationen är öppen när undersökningspersonerna vet att de är föremål för en undersökning. Annars är den sluten. De är deltagande eller icke-deltagande. Om observatören ingår som deltagare i det fenomen som ska studeras talas det om deltagande observation. Om observatören befinner sig utanför är det en icke-deltagande observation. De är strukturerade eller ostrukturerade. Vid strukturerad observation väljs vissa aktiviteter ut på förhand som är aktuella för observation. Utan denna begränsning är det en ostrukturerad observation. De är direkta eller indirekta. Direkt observation äger rum när de utforskade vet att de blir observerade och också känner till syftet med observationen. Indirekt observation äger rum då de observerade inte känner till syftet med observationen. Det som kan sägas om de observationer som genomförts i samband med detta projekt är att de är genomförda ute på fältet, de är öppna, strukturerade, direkta och till största delen deltagande. Observationer gjordes för att erhålla en förståelse för produktionen på HardTech. Dessa genomfördes dels som en tre dagars praktik i produktionen, rundvandringar och samtal med personal. 7

19 3.3 Kartläggningsmetoder Metod Det vanligaste tillvägagångssättet vid processkartläggning är att använda sig av kartläggningsteam. Den största anledningen till detta är att teamet innebär möjligheter att skapa ett brett engagemang inom organisationen då många känner sig delaktiga i arbetet. (Sörqvist, 2001) Det är viktigt att kartläggningsarbetet planeras noggrant och att arbetet bedrivs systematiskt. Ett tillvägagångssätt för att arbeta med kartläggningsteam beskrivs grafiskt av Galloway (1994), se figur 3.3 nedan. Välj team Välj process Rätt team för processen? Nej Ja Definiera processen Kartlägg huvudprocessen Kartlägg alternativa vägar Kartlägg beslutspunkter Använd kartan för att förbättra processen Andra sätt att förbättra Figur 3.3 Arbetsgång för arbete med kartläggningsteam. (Fritt efter Galloway, 1994, s.6.) Sörqvist (2001) beskriver denna process i ord men med något annorlunda ordning: 1. Definiera och avgränsa processerna: Först definieras processens början och slut. Detta bestämmer processens omfattning och gränser, samt vilka representanter som behövs. Kartläggningen bör helst börja med dokumentering av företagets huvudprocesser, som sedan bryts ned i delprocesser. 2. Sätt samman en kartläggningsgrupp: Arbetet med processkartläggningen bör ske i projektform, då flera individers samverkan ger en mer fullständig information om verksamheten och dess aktiviteter. Dessutom skapas delaktighet bland medarbetarna, vilket underlättar vid implementering av förändringar. Gruppen bör vara av storleksordningen fem till åtta personer som alla berörs av processen, eller har goda kunskaper om hela processen. Gruppen bör även innehålla en specialist med metodkunskaper om processkartläggning. 8

20 Metod 3. Utbilda gruppen: Gruppens metodspecialist bör utbilda gruppen i de kunskaper som krävs om kvalitetsarbete, processer och kartläggningsteknik. Även kunskap om brainstorming och enhälliga beslut har stor betydelse vid genomförandet av kartläggningen. 4. Beskriv nuläget: Verksamheten skall kartläggas såsom den ser ut i nuläget och inte som det anses att den borde vara. Ett flödesschema beskriver processen bäst och för att kunna göra ett sådant krävs det att alla aktiviteter inom den definierade processen identifieras. Vid identifieringen används enklast brainstorming där aktiviteterna listas utan hänsyn till ordning. Vid behov kan ytterligare information samlas in genom intervjuer med medarbetare i processen. Efter identifiering sorteras resultatet, där dubbletter och aktiviteter som ej hör till processen utesluts. Resterande aktiviteter delas in i sådana som alltid inträffar och sådana som bara inträffar ibland. De aktiviteter som alltid inträffar, delas in i huvudgrupper och delprocesser. Utifrån dessa konstrueras en övergripande makroprocess genom identifiering av sambanden mellan dessa. Makroprocessen ska bestå av ett fåtal steg, mellan fyra till tolv, och sträcker sig från processens början till slut. Sedan utökas makroprocessen successivt med resterande aktiviteter. I denna fas av kartläggningen är det lämpligt att använda sig av Post-It lappar och en whiteboard för att bygga upp processen, då dessa lappar är lätta att flytta omkring. Här kan det vara bra att rita upp blockdiagram för att se i vilken funktion de olika aktiviteterna utförs. 5. Dokumentera resultatet: När resultatet av processflödet ska dokumenteras, ritas ett flödesschema upp, helst med speciellt datorprogram där det är lätt att ändra det färdiga resultatet vid behov. 6. Analysera och förbättra processerna: När den befintliga processen är kartlagd så inleds arbetet med analys och förbättring av denna. Olika metoder används för detta arbete, bland annat styrdiagram och paretoanalys. Vid arbetet med processkartläggning i detta examensarbete användes denna metod av Sörqvist (2001) som grund. Olika team skapades utefter det omfång eller den specialisering som krävdes om processerna. Möten hölls med jämna intervaller, varje vecka. Vid det första mötet skapades ett team om två personer: En verksamhetsutvecklare och en kvalitetstekniker, som båda hade stor kunskap om företagets processer. Mötet lade grunden för det fortsatta arbetet med kartläggningen, då företagets huvudprocesser kunde identifieras och därigenom information om behörig personal inom de olika delarna kunde erhållas. Följande möten innehöll sedan minst en kunnig person från varje del av processen samt personer med kunskap om processen i sin helhet. 9

21 Metod 3.4 Framtagning av nyckeltal Då det är dags att fastställa vad som verkligen ska mätas finns en konkret metod enligt Ljungberg & Larsson (2001), för att välja och härleda mått. Nämligen sjustegsmetoden, vilken innehåller sju steg och innefattar hela arbetet från krav till mått. Arbetet med att identifiera och bestämma mått genomförs med fördel av en grupp representanter för processens olika delar, men några av gruppens medlemmar får gärna sakna direkt koppling till en specifik del av processen. Att bestämma mått kräver kreativitet och denna kan främjas av den eller de som inte känner processen i detalj. De sju stegen är enligt Ljungberg & Larsson (2001): Steg 1 Sammanställ krav Vid utveckling av processmått sammanställs alla krav på processen eller delprocessen. Alla krav från processens olika intressenter skall finnas tillgängliga på ett överskådligt sätt. För att detta steg ska kunna genomföras måste den totala kravbilden vara känd, så att alla krav kan behandlas samtidigt. Steg 2 Relatera kraven till rätt komponent Nästa steg går ut på att relatera de sammanställda kraven till rätt komponent av processen. I detta skede bör arbetet ske utifrån frågeställningen: Vilken komponent av processen berörs av detta krav? Ett krav kan här relateras till flera komponenter. Steg 3 Identifiera eventuella indirekta krav Trots de direkta krav som ställs på processens olika komponenter är det inte säkert att det är dessa krav som är viktigast att mäta. Därför bör de bakomliggande faktorerna, som påverkar uppfyllandet av ett krav, identifieras och en förståelse för dessa bör skapas. Det egentliga syftet med mätning är att skapa möjligheter för att bättre kunna styra och utveckla processen samt sprida förståelse för den. Ett krav som på ett uppenbart sätt bör relateras till en viss komponent kan benämnas direkt krav. För att ett sådant krav skall kunna uppfyllas kan det vara nödvändigt att identifiera faktorer och krav på dessa som i ett tidigare skede av processen bör eller måste vara uppfyllda. Detta ger upphov till att ett antal indirekta krav ställs. Genom att identifiera de indirekta kraven blir det möjligt att mäta mer proaktivt. Mätningen blir i högre grad inriktad på styrning än på efterkontroll. Steg 4 Uttryck krav på intern effektivitet som en relation Inre effektivitet och produktivitet uttrycks vanligen som en kvot i vilken en prestation relateras till dess användning eller förbrukning av resurser. Därför kräver effektivitetsbedömningar att två olika mätningar görs innan kvoten kan bestämmas. Alltså måste effektivitetskrav uttryckas som en relation mellan en prestation och dess resursanvändning. Steg 5 Uttryck krav i mätbara termer I detta steg avgörs hur de olika kraven skall definieras i mätbara termer. Det är inte nödvändigt att uttrycka kraven i exakta mått, men det får inte råda något tvivel om vad som avses. 10

22 Metod Steg 6 Fastställ korrelerade egenskaper för indirekt mätbara krav Om det uppstår en situation i vilken det inte går att mäta det som önskas, bör det undersökas om det finns någon korrelerad egenskap som kan mätas istället. Det vill säga en egenskap som med stor säkerhet kan förväntas samvariera med den egenskap som först avsågs mätas. Steg 7 Bestäm mått och måttyp Bestäm mått och måttyp för varje krav som skall mätas. Utefter de processer som ansågs viktigast för företaget intervjuades kunnig personal, i form av gruppintervjuer, om relevanta mätetal och metoder för uppföljning av dessa. Ovan nämnda metod användes som vägledning, men arbetet genomfördes ej i sju olika steg utan som en lång diskussion om lämpliga nyckeltal och hur de ska utformas för att bäst mäta det som avses. 3.5 Validitet och reliabilitet Det som är intressant vid undersökningar är att uppnå så stor överensstämmelse som möjligt mellan de teoretiska begreppen och de empiriska variablerna. (Andersen, 1998) Där kommer validitet och reliabilitet in i bilden. Där validitet är ett mått på om en viss fråga mäter eller beskriver det som avses mätas eller beskrivas. (Bell, 2000) Eller med andra ord så handlar det om huruvida mätresultatet stämmer överrens med önskat resultat eller om det påverkats av andra faktorer. (Befring, 1994) Reliabilitet är ett mått på i vilken utsträckning ett instrument eller tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen. (Bell, 2000) Eller som Befring (1994) beskriver det, reliabilitet handlar om graden av mätprecision eller fel. I möjligaste mån bör inte mätningar innehålla otillförlitliga förhållanden. Mätdata får exempelvis inte kodas eller registreras på ett felaktigt sätt. (Andersen, 1998) För en ökad reliabilitet i detta arbete sammanställdes flödeskartor och mötesprotokoll i direkt anslutning till mötena, så att information inte skulle förloras eller tolkas fel av författaren. Alla flödeskartor granskades efter dokumentation av berörda parter för att säkerställa att de var rättvisande för processen. Alla intervjuer utfördes med kunnig personal av författaren själv, detta för att missförstånd eller oklarheter skulle undvikas. För att uppnå en hög validitet genomfördes intervjuer inom förutbestämda avgränsningar. 11

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Processer och processkartläggning

Processer och processkartläggning Processer och processkartläggning Process. Om processbegreppet och processkartläggning. Detta innefattar hur man indelar verksamheten i olika typer av processer, gränssnitt mellan processer, ledning av

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

ISO/TS 16949. Grundkurs. B.Eller / B.A. Sylwan 1

ISO/TS 16949. Grundkurs. B.Eller / B.A. Sylwan 1 ISO/TS 16949 Grundkurs B.Eller / B.A. Sylwan 1 100 Kvalitetsutveckling 75 Engagemang Kunskap, förståelse och förmåga EFQM USK ISO/TS 16949 50 Kvalitetssäkring QS-9000 0-fels tolerans Produktionssystem

Läs mer

Logistik och processorientering?

Logistik och processorientering? Lagerstyrningsakademin.se Logistik och processorientering? Stig-Arne Mattsson För att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet på en alltmer konkurrensutsatt marknad har det blivit allt viktigare att snabbt

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 KVALITETS- MANUAL Ansvarig: Jonas Danielsson Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 B2B IT-Partner AB Box 1018, Svetsarvägen 8, 171 21 Solna Telefon

Läs mer

Implementering av ett Kvalitetsledningssystem

Implementering av ett Kvalitetsledningssystem Implementering av ett Kvalitetsledningssystem Jenny Nystedt & Jonas Offesson En modell för små och medelstora företag VAD? ISO-standard HUR? Lean Kvalitet - Kundfokus - Värde Krav -ISO Filosofi - Lean

Läs mer

Innehåll. Förord 11. 3.1 Värde och värdeskapande 89 3.2 Kundkonceptet 92. KAPITEL 1 Varför processbaserad verksamhetsutveckling?

Innehåll. Förord 11. 3.1 Värde och värdeskapande 89 3.2 Kundkonceptet 92. KAPITEL 1 Varför processbaserad verksamhetsutveckling? Innehåll Förord 11 Del I Processbegreppet KAPITEL 1 Varför processbaserad verksamhetsutveckling? 17 1.1 Ett litet kotteri av sedan länge döda teoretiker och praktiker 17 1.2 Omvärldens dynamik 24 1.3 Klarar

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger

Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger Ingvar Johansson AB Processutveckling Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Tänkvärt! Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger Donald Berwick

Läs mer

UTBILDNING: Effektiv processutveckling

UTBILDNING: Effektiv processutveckling UTBILDNING: Effektiv processutveckling Introduktion Kursen i effektiv processutveckling fokuserar på effektiva, väl beprövade arbetssätt för att identifiera, definiera, kartlägga och utveckla företagets

Läs mer

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB! Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en

Läs mer

Kundorienterad verksamhetsutveckling

Kundorienterad verksamhetsutveckling Kundorienterad verksamhetsutveckling Ingvar Johansson Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling - SIQ ij@siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar, samlar och sprider aktuell kunskap om Kundorienterad

Läs mer

Processorientering och Processledning

Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Kvalitet? God kvalitet = att tillfredsställa och helst överträffa förväntningar!

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Syfte Företaget upplevde problem i deras slutmonteringsprocesser.

Syfte Företaget upplevde problem i deras slutmonteringsprocesser. Analys av slutmonteringsprocesser utifrån ett kvalitetsperspektiv Oscar Werne, Marcus Bruzelius Institutionen för Produktionsekonomi, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Bakgrund Tillverkningsföretag

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt Skolinspektionens processorienterade arbetssätt 1 Bakgrund och syfte Skolinspektionen har beslutat att införa ett processorienterat arbetssätt i syfte att höja verksamhetens effektivitet och kvalitet och

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Rapport. Projektrapport gemensam processmodell 2015-06-12 KS 2015/0708

Rapport. Projektrapport gemensam processmodell 2015-06-12 KS 2015/0708 Rapport 2015-06-12 Projektrapport gemensam processmodell KS 2015/0708 Slutrapporten är en sammanfattning av arbetet i projektet Gemensam processmodell och är skriven av projektledaren. EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Läs mer

Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer

Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer SKELLEFTEÅ KOMMUN Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer Detta dokument är ett ramverk för hur Skellefteå kommun arbetar med och beskriver sina processer. Innehållsförteckning 1 Detta dokument...

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Ingvar Johansson,Senior Advisor ij@siq.se Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ www.siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar,

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision Introduktionskurs i kvalitetsarbete Folkbildningsrådet våren 2007 Johnny Lindström Om SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ 031-723 1707, 070 644 5306 jl@siq.se Våren 2007 Johnny Lindström, SIQ 1

Läs mer

UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg

UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg Introduktion Kraven inom bilindustrin ökar ständigt. Kunderna ställer högre krav på biltillverkarna, vilka i sin tur för ökade krav vidare i leverantörsleden.

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Processbaserad Verksamhetsutveckling

Processbaserad Verksamhetsutveckling Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Teknisk Logistik Processbaserad Verksamhetsutveckling MTTN05 Kursprogram 2009 Anders Ljungberg Kursens målsättning Kursens övergripande målsättning är att

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring: 1/5 Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). SS-EN ISO 9001 VoB Syd ABs kvalitetssäkring Krav i ISO 9001 0.2 Processorientering a. förstå och uppfylla krav b.

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

4 VAD KÄNNETECKNAR EN PROCESS?

4 VAD KÄNNETECKNAR EN PROCESS? 4 VAD KÄNNETECKNAR EN PROCESS? 4.1 SAMBANDEN ÄR PROCESSENS NYCKEL Ordet process kommer av latinets processus vilket betyder framåtskridande. Och framåt kommer man genom att var aktiv. En process består

Läs mer

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal Kvalitetspolicy 2(6) Bakgrund All kommunal verksamhet grundas främst på kommuninvånarnas behov. Socialtjänsten skall enligt lagstiftningen ge vård,service och bistånd med hänsyn till människors egna resurser,

Läs mer

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual Tel +46(0)300-690660 Fax +46(0)300-690661 Email info@multicomponent.se Web www.multicomponent.se Vat no SE-556555-3715-01 MULTICOMPONENT AB Varlabergsvägen 16 SE 434 39

Läs mer

Verksamhetsutveckling med helhetssyn: EFQMmodellen som strategiskt verktyg

Verksamhetsutveckling med helhetssyn: EFQMmodellen som strategiskt verktyg STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 1(5) Verksamhetsutveckling med helhetssyn: EFQMmodellen som strategiskt verktyg 1.Inledning Det är en svår konst att balansera, uppfylla och helst överträffa kunders

Läs mer

De t Mobil Tim gl as e t

De t Mobil Tim gl as e t Det Mobila Timglaset Det mobila timglaset Det mobila timglaset är framtaget för att öka förståelsen för hur en organisation påverkas och kan höja sin effektivitet genom att införa mobil ärendehantering.

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst.

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst. FMEA-Grunder Historik. 1957 uppfann man arbetssättet/metoden med FMEA (Failure Mode and Effect Analysis, feluppkomst och effektanalys.) Det var komplexiteten och snabbheten inom den tekniska utvecklingen

Läs mer

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Metoder för processorienterat arbetssätt

Metoder för processorienterat arbetssätt Metoder för processorienterat arbetssätt 2015-01-09 I detta dokument beskrivs processen med att starta upp ett processteam för fortsatt processorienterat arbetssätt. De verktyg som texten hänvisar till

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 Fastställd/Approved: 2012-12-03 Publicerad/Published: 2012-12- Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 03.220.20; 04.110; 04.150 Ledningssystem för vägtrafiksäkerhet

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp

Läs mer

Förutsättning och fördelar att införa kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001

Förutsättning och fördelar att införa kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 UPTEC IT 11 005 Examensarbete 30 hp Januari 2011 Förutsättning och fördelar att införa kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 Jonas Brohäll ! Abstract Prerequisite and benefits of introducing quality

Läs mer

Kanomodellen. Skillnader mellan varor och tjänst

Kanomodellen. Skillnader mellan varor och tjänst Skillnader mellan varor och tjänst Konkret Ägandet överlåts Kan säljas vidare Kan demonstreras Kan lagras Kan transporteras Immateriell Överlåts oftast ej Kan inte säljas vidare Svårt före köp Kan inte

Läs mer

Vårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö

Vårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö Vårt ledningssystem med Esther i fokus Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö Med erfarenheter från Esther. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö 2015-05-11 Varför införa ett

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Förändringsarbete i kvalitetsledningssystem

Förändringsarbete i kvalitetsledningssystem KANDIDATUPPSATS Förändringsarbete i kvalitetsledningssystem - En fallstudie vid Electra Sweden AB, Kalmar Författare: Linnéa Bergman Dafina Ukiqi Handledare: Thomas Karlsson Examinaor: Krister Bredmar

Läs mer

UTBILDNING: Internrevision ISO/TS 16949

UTBILDNING: Internrevision ISO/TS 16949 UTBILDNING: Internrevision ISO/TS 16949 Introduktion Interna kvalitetsrevisioner har ändrat karaktär. Tidigare gjordes de för att undersöka överensstämmelse med en standard. Nu utvecklas de till att mer

Läs mer

Processbeskrivning Avveckling

Processbeskrivning Avveckling ProcIT-P-021 Processbeskrivning Avveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Avvecklingsprocessen

Läs mer

Processbeskrivning Test

Processbeskrivning Test ProcIT-P-017 Processbeskrivning Test Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Testprocessen 4 2.1

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

VERKSAMHETSLEDNINGSSYSTEM- SVÅRIGHETEN ATT ARBETA MED STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR

VERKSAMHETSLEDNINGSSYSTEM- SVÅRIGHETEN ATT ARBETA MED STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magisteruppsats 10 poäng VT 2006 VERKSAMHETSLEDNINGSSYSTEM- SVÅRIGHETEN ATT ARBETA MED STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR En fallstudie på Saab Aerotechs division

Läs mer

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform En kort sammanfattning En kurs som ger måleriföretaget allt som krävs för att kunna driva ett bra kvalitets- och miljöarbete. Under kursen inför kursdeltagarna

Läs mer

Astrakanmetoden har fyra fundament som alla finns till för att åstadkomma ett resultat i sak, i person och i grupp och resultatet ska leda till

Astrakanmetoden har fyra fundament som alla finns till för att åstadkomma ett resultat i sak, i person och i grupp och resultatet ska leda till För väldigt många är det här sinnebilden av Astrakanmetoden en processkarta med koppling till ett resurslager. Några kanske tror färgvalet på symbolerna är viktigt, och att kartan i sig är viktig. Och

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Riktlinjer. Kvalitetsarbete

Riktlinjer. Kvalitetsarbete Riktlinjer Kvalitetsarbete Riktlinjer för kvalitetsarbete inom Luleå kommun 1. Inledning Riktlinjer för kvalitetsarbete omfattar samtliga verksamheter inom Luleå kommun och är vägledande för de majoritetsägda

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Fallstudie av ett konsultföretags verksamhetssystem inom samhällsbyggnadssektorn

Fallstudie av ett konsultföretags verksamhetssystem inom samhällsbyggnadssektorn EXAMENSARBETE 2006:169 CIV Fallstudie av ett konsultföretags verksamhetssystem inom samhällsbyggnadssektorn Nulägesanalys med förbättringsförslag KARIN BELANDER CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Industriell ekonomi

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT ITIL is a registered trade mark of AXELOS Limited. Bakgrund till modellen... 3 Beskrivning av modellen... 4 Modellens uppbyggnad... 5 Faser...

Läs mer

Nyheter QPR version 8.1. Författare Andreas Möllås, Ensolution AB E-post andreas.mollas@ensolution.se Mobil 0709 19 97 73 Version 8.

Nyheter QPR version 8.1. Författare Andreas Möllås, Ensolution AB E-post andreas.mollas@ensolution.se Mobil 0709 19 97 73 Version 8. Nyheter QPR version 8.1 Författare Andreas Möllås, Ensolution AB E-post andreas.mollas@ensolution.se Mobil 0709 19 97 73 Version 8.1 Datum 2010-05-28 Innehållsförteckning QPR ProcessGuide - nyheter...

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Inledning När ert företag har visat att ledningssystem uppfyller internationella standarder vinner ett företag mycket på att

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Fallstudie Lars Höglund AB

Fallstudie Lars Höglund AB Hösten 2004 Fallstudie Lars Höglund AB En fallstudie inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. INNEHÅLLSFÖRTECKNING LARS HÖGLUND AB, TÖCKSFORS...1

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Intervjuer med ledningar i svenska företag Intervjuer med ledningar i svenska företag 2000 intervjuer (vd eller medlem i lednings grupp) Företagsurval > 20 anst. 1. Hur viktiga är framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft?

Läs mer

KVALITETSCERTIFIERING

KVALITETSCERTIFIERING EXAMENSARBETE 2006:276 CIV KVALITETSCERTIFIERING Ökad kundnytta och konkurrensfördelar för Räddningsverket som tjänsteföretag? MATHIAS LARSSON CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Teknisk fysik Luleå tekniska universitet

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Arbetsgång i förbättringsarbete

Arbetsgång i förbättringsarbete Poster innehåll Vem ni är Bakgrund/problem Syfte och Mål med ert förbättringsarbete Mätningar /resultat Tester/nya arbetsätt Patient/brukarmedverkan Stöd från linjen Delaktighet på hemmaplan Arbetsgång

Läs mer

TILLSYNSKOMMUNIKATION

TILLSYNSKOMMUNIKATION TILLSYNSKOMMUNIKATION DESS OLIKA FASER OCH BEHOV AV VERIFIKAT SSM s forskningsdagar 23-24 oktober 2013 Anna Borg Anna Borg, BorgA Konsult AB, Helsingborg Civ.Ing Teknisk Fysik Studier i ekonomi, psykologi,

Läs mer

Intervju Hägglunds Drives AB

Intervju Hägglunds Drives AB Hösten 2004 Intervju Hägglunds Drives AB En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Production Manager Leif Eriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer