EXAMENSARBETE. Processkartläggning inför certifiering enligt ISO/TS En studie genomförd vid Gestamp HardTech AB.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Processkartläggning inför certifiering enligt ISO/TS 16949. En studie genomförd vid Gestamp HardTech AB."

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:266 CIV Processkartläggning inför certifiering enligt ISO/TS En studie genomförd vid Gestamp HardTech AB Susanne Öhrvall Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Kvalitets- & miljöledning 2005:266 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--05/266--SE

2 Processkartläggning inför certifiering enligt ISO/TS En studie genomförd vid Gestamp HardTech AB. Processmapping before certification according to ISO/TS A study carried out at Gestemp HardTech AB Examensarbete utfört inom ämnesområdet kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet och Gestamp HardTech AB i Luleå av Susanne Öhrvall Luleå Handledare: Clas Kröger, Gestamp HardTech AB Erik Vanhatalo, Luleå tekniska universitet

3

4 Förord Detta examensarbete avslutar mina civilingenjörsstudier i Maskinteknik vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet är utfört inom ämnesområdet för kvalitetsteknik och motsvarar 20 poäng. Arbetet är genomfört vid Gestamp HardTech AB i Luleå under våren 2005 och handlar om kartläggning av företagets produktframtagningsprocesser. Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Clas Kröger vid Gestamp HardTech AB för god vägledning och hjälp vid utförandet av examensarbetet. Jag vill även tacka Erik Vanhatalo, handledare vid Luleå tekniska universitet, för dina goda råd om rapportskrivning. Ytterligare vill jag tacka Peter Ståhlman som var min handledare vid universitetet under de första två månaderna av arbetet, samt alla de personer som på något sätt varit delaktiga i mina intervjuer och efterforskningar på företaget. Luleå, augusti 2005 Susanne Öhrvall

5

6 Sammanfattning Den globala bilindustrin har enats om en teknisk specifikation, ISO/TS 16949, som kommer att ersätta de nuvarande nationella standarderna. Detta examensarbete har utförts på Gestamp HardTech AB i Luleå. Företaget utvecklar, tillverkar och marknadsför säkerhetskomponenter till bilindustrin. Under 2005 planerar företaget att certifiera sig enligt denna specifikation. Examensarbetet var ett delprojekt i certifieringsarbetet och inriktade sig på en kartläggning av företagets produktionsprocesser enligt de krav som ställs i ISO/TS En modell för processkartläggning på Gestamp HardTech AB togs fram med hjälp av litteraturstudier. Arbetet grundar sig på en metod av Sörqvist (2001). Metoden går ut på att arbeta med kartläggningsteam, och med hjälp av denna genomfördes några processkartläggningar som sedan dokumenterades i flödesscheman, med hjälp av Microsoft Visio. Arbetet med kartläggningsteam baserades på gruppintervjuer och brainstorming. Utifrån framtagna flödesscheman utarbetades nyckeltal i processer som ansågs vara kritiska för företaget. Detta arbete styrdes av sjustegsmetoden av Ljungberg & Larsson (2001). Resultatet av arbetet består främst av de flödeskartor som dokumenterats, samt av metoden för processkartläggning vid företaget. Även nyckeltal och rutiner för mätning och uppföljning av dessa har utarbetats. Ett förslag på fortsatt arbete är att Gestamp HardTech AB kartlägger resterande processer i flödeskartor och arbetar fram nyckeltal även för dessa, då standarden kräver en kartläggning av företagets processer.

7

8 Abstract The global automotive industry has agreed on a technical specification, ISO/TS 16949, which will replace the current national standards. This master thesis has been carried out at Gestamp HardTech AB in Luleå. The company develops, produces and markets safety components to the automotive industry. During 2005 the company plans to certify itself according to this specification. This master thesis was a part of the certification work, which focused on mapping of the production processes at the company, according to requirements set in ISO/TS A model for process mapping at Gestamp HardTech AB was developed by means of literature studies. The work was based on a method by Sörqvist (2001). The model was based on working with teams for process mapping. The process map was documented in flowcharts by means of Microsoft Visio. The work with teams for process mapping was based on group interviews and brainstorming. Based on the process maps, business ratios were prepared in processes that were regarded to be critical for the company. This work was governed by a method of seven steps, a method developed by Ljungberg & Larsson, (2001). The result of this work mainly consists of the flowcharts which have been documented, and the method for process mapping at the company. Also business ratios and procedures for measurements and follow-ups have been prepared. A proposal for continued work is that Gestamp HardTech AB maps the remaining processes in flowcharts and also develops business ratios, as the standard requires a mapping of the company s processes.

9

10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMBESKRIVNING SYFTE AVGRÄNSNINGAR VERKSAMHETSBESKRIVNING GESTAMP HARDTECH AB AFFÄRSIDÉ & KVALITETSPOLICY METOD METODVAL Forskningsansats Kvalitativa & kvantitativa metoder DATAINSAMLINGSMETODER Litteraturstudie Primär- och sekundärdata Brainstorming Intervjutekniker Observationer KARTLÄGGNINGSMETODER FRAMTAGNING AV NYCKELTAL VALIDITET OCH RELIABILITET TEORETISK REFERENSRAM OFFENSIV KVALITETSUTVECKLING PROCESSER Processdefinition Processtruktur PROCESSKARTLÄGGNING Blockdiagram Flödesschema TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR PROCESSKARTLÄGGNING CERTIFIERINGSSYSTEM ISO 9001: ISO/TS NYCKELTAL Mätning RESULTAT FRAMTAGANDE AV MODELL FÖR PROCESSKARTLÄGGNING GENOMFÖRANDE AV ETT ANTAL PROCESSKARTLÄGGNINGAR LÄMPLIGA NYCKELTAL OCH UPPFÖLJNING AV DESSA SLUTSATSER FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER ANALYS ANALYS AV TEORIER ÖVRIG ANALYS DISKUSSION SYFTETS UPPFYLLANDE METODVAL VALIDITET OCH RELIABILITET RESULTAT FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE VII

11 Innehållsförteckning 8 REFERENSFÖRTECKNING REFERENSLITTERATUR ELEKTRONISKA REFERENSER MUNTLIGA REFERENSER BILAGOR BILAGA A: MODELL FÖR PROCESSKARTLÄGGNING VID GESTAMP HARDTECH AB BILAGA B: KARTLÄGGNINGSMÖTE 1 BILAGA C: BILAGA D: BILAGA E: BILAGA F: BILAGA G: BILAGA H: BILAGA I: BILAGA J: BILAGA K: FÖRETAGETS HUVUDPROCESSER OFFERTBEREDNINGSPROCESSEN KONSTRUKTION AV PRODUKT FRAMTAGNING AV VERKTYG/FIXTURER FRAMTAGNING AV MÄTUTRUSTNING KONTRAKTSGENOMGÅNG FRAMTAGNING AV PROCESSER PRODUKTGODKÄNNANDEPROCESSEN NYCKELTAL I PRODUKTGODKÄNNANDEPROCESSEN VIII

12 Inledning 1 Inledning I detta första kapitel beskrivs bakgrund och problembeskrivning till examensarbetet samt dess syfte och avgränsningar. 1.1 Bakgrund Gestamp HardTech utvecklar, tillverkar och marknadsför säkerhetskomponenter till bilindustrin. Verksamheten bygger på tekniken att härda stål med tillsats av bor (borstål) i samband med formpressning. Presshärdat borstål ger bilindustrin unika möjligheter att bygga lättare och starkare konstruktioner. Framtida, hårdare miljökrav tvingar fordonsindustrin att sänka fordonsvikten för att uppnå lägre bränsleförbrukning. Samtidigt skärps också kraven på fordon med bättre säkerhet. En viktsänkning får därför under inga omständigheter gå ut över säkerheten eller försämra konstruktionens hållfasthet. Presshärdningstekniken gör det möjligt att tillverka lätta och styva detaljer med komplex geometri där formnoggrannhet, snäva toleranser, hög hållfasthet, seghet, god svetsbarhet och låg vikt optimerats. Den kan därför ge säkrare, lättare och mer kostnadseffektiva lösningar än alternativa metoder. (Gestamp HardTech:s hemsida) För att företaget skall kunna tillmötesgå de hårda krav på kvalitet som krävs inom bilindustrin, främst ifrån de stora biltillverkarna runtom i världen. Fordras att de alltid är certifierade enligt den/de standarder som kunden kräver. ISO/TS är en teknisk specifikation som vuxit fram under årens lopp genom olika fordonsstandarder. Syftet med denna specifikation är att tillhandahålla ett kvalitetssystem specifikt för fordonsbranschen, som i förlängningen skall ersätta de nationella standarderna som finns i dagsläget. (Eriksson, Kinde & Lindström, 2001) 1.2 Problembeskrivning Gestamp HardTech är certifierat enligt QS-9000, ISO För att förbättra verksamheten i enlighet med utvecklingen av bilindustrin, planeras en certifiering enligt ISO/TS 16949, som är den standard som bilindustrin globalt har enats om och som kommer att ersätta QS ISO/TS bygger till stor del på ISO 9001:2000 och har ett tydligare process fokus jämfört med QS-9000 som bygger på ISO 9001:1994. Gestamp HardTech har som målsättning att genomföra en certifiering under I och med det tydligare processfokuset i ISO/TS krävs att företaget genomför en kartläggning av dess processer. (Gestamp HardTech:s hemsida) 1.3 Syfte Examensarbetet är ett delprojekt i certifieringsarbetet och inriktar sig på en kartläggning av företagets processer enligt de krav som ställs i ISO/TS (ISO 9001:2000). 1

13 Arbetet delas in i följande faser: Inledning 1. Ta fram en modell och ett arbetssätt som lämpar sig vid genomförande av processkartläggning på Gestamp HardTech AB. 2. Genomföra ett antal processkartläggningar och dokumentera resultatet. 3. Definiera lämpliga nyckeltal för de processer som bedöms ha en stor inverkan på verksamheten. 4. Utveckla metoder för uppföljning av dessa nyckeltal. 1.4 Avgränsningar Ovan nämnda faser kommer att behandlas i fallande ordning. Vid genomförandet av processkartläggningen enligt fas två kommer endast en av huvudprocesserna att brytas ner i delprocesser och aktiviteter för att sedan dokumenteras. Denna process kommer att väljas utifrån hur viktig den är för företaget. Anledningen till att endast en av huvudprocesserna kartläggs är att det blir för omfattande att kartlägga företagets alla processer. Kartläggningen kommer ej att brytas ner så långt som till arbetsmoment, på grund av den begränsade tiden för arbetet. Vid fas tre kommer endast nyckeltal i två av företagets processer att bearbetas. Då fas fyra i sig är av stor omfattning kommer denna att behandlas om tiden tillåter. 2

14 Verksamhetsbeskrivning 2 Verksamhetsbeskrivning Detta avsnitt ger en övergripande beskrivning av Gestamp HardTech:s verksamhet. All information i detta kapitel grundar sig på Gestamp HardTech:s hemsida om inget annat anges. 2.1 Gestamp HardTech AB Gestamp HardTech utvecklar, tillverkar och marknadsför säkerhetskomponenter till bilindustrin. Verksamheten bygger på tekniken att härda borstål i samband med formpressning. Presshärdningstekniken möjliggör snävare toleranser, förbättrad dimensionsstabilitet och reducerad vikt. Den kan därför ge säkrare, lättare och mer kostnadseffektiva lösningar än alternativa metoder. Gestamp HardTech ingår i den spanska företagsgruppen Corporación Gestamp som ägs av familjen Riberas och är ett av Spaniens största privatägda företag. Produktionen sker i Luleå och i Mason (Michigan, USA) med borstål som ingångsmaterial. Anläggningen i Mason försörjer den nord- och sydamerikanska marknaden med sidokrockskydd. Anläggningen i Luleå är produktionsanläggning för stötfångare, samt för sidokrockskydd för Europa- och Asienmarknaderna. I Luleå drivs dessutom utveckling av process- och verktygsteknik. Idag levererar Gestamp HardTech säkerhetskomponenter till världens ledande bilproducenter i Europa, Nordamerika samt Asien. Material och tillverkningsteknik Presshärdat borstål ger bilindustrin unika möjligheter att bygga lättare och starkare konstruktioner. Framtida och hårdare miljökrav tvingar fordonsindustrin att sänka fordonsvikten för att uppnå lägre bränsleförbrukning. Samtidigt skärps också kraven på fordon med bättre säkerhet. En viktsänkning får därför under inga omständigheter gå ut över säkerheten eller försämra konstruktionens hållfasthet. För att klara detta har presshärdningstekniken utvecklats. En teknik som gör det möjligt att tillverka lätta och styva detaljer med komplex geometri. Presshärdningstekniken baseras på varmformning och härdning av borstål. Karakteristiskt för borstålet är att kolhalten är balanserad så att någon anlöpning efter härdning inte blir nödvändig. Det härdade borstålet har samtidigt mycket hög hållfasthet, brottförlängning samt utmattningshållfasthet. Även formbarhet samt svetsbarhet är mycket god. Eftersom materialet är extremt formbart vid varmformning kan mycket komplicerade detaljer tillverkas i ett stycke. Processen ger även jämna materialdata över hela komponenten oberoende av formningsdjup. 3

15 Verksamhetsbeskrivning Presshärdningstekniken består av fyra moment, vilket illustreras i figur 2.1: 1 Stansning av ämnen 2 Uppvärmning av ämnen 3 Varmformning och härdning av ämnen i pressverktyg: kall/varmvalsat borstål formas rödvarmt och härdas i ett tillverkningssteg. Under härdprocessen hålls verktygen sammanpressade ett antal sekunder och bibehålls kalla genom speciell kylning. 4 Blästring eller betning av komponent Figur 2.1. Presshärdningsteknikens fyra moment. (Gestamp HardTech:s hemsida) 2.2 Affärsidé & kvalitetspolicy Gestamp HardTechs affärsidé är att sänka vikt och öka säkerhet för fordonskomponenter. (Gestamp HardTech:s intranät) Kvalitetspolicyn innebär att Gestamp HardTech ska leverera felfria konkurrenskraftiga produkter och tjänster i rätt tid, så att företagets kundkrav och förväntningar uppfylls. Produkterna ska vara återvinningsbara. Metoder för utveckling, tillverkningsprocesser, kontroll samt logistik ska uppfylla ställda krav från kunder och myndigheter. (ibid) Kvalitetspolicyns förverkligande: Kvalitetssäkring är ett personligt åtagande för VD och ska vara det för samtliga inom företaget. För policyns förverkligande krävs att alla anställda förstår och handlar i linje med vad interna och externa kunder förväntar sig. HardTech ska säkerställa kvalitet och öka konkurrenskraften genom ett aldrig avstannande förbättringsarbete. (ibid) 4

16 Metod 3 Metod Detta avsnitt innehåller en beskrivning av tillämpade metoder för arbetet med processkartläggning och framtagning av nyckeltal samt motiveringar till varför de är lämpliga att använda sig av. 3.1 Metodval Metod är läran om de tillvägagångssätt som kan användas när upplysningar skall samlas in, bearbetas och sammanfattas så att resultatet blir kunskap. Metod är ett systematiskt sätt att undersöka verkligheten på. (Andersen, 1998) Forskningsansats Det finns två tillvägagångssätt för att erhålla kunskap om samhället, organisationer eller mänskligt beteende. Den ena är bevisföringens tillvägagångssätt, deduktion, och den andra är upptäcktens tillvägagångssätt, induktion. Utifrån båda dessa kan vetenskapliga slutsatser dras. Deduktiva slutsatser är att utifrån generella principer dra slutsatser om enskilda händelser. Vid induktion är arbetsgången att utgå ifrån empiri för att binda till generell kunskap om teorin. Här kan en enskild händelse medföra en princip eller en generell lagbundenhet. Detta tillvägagångssätt är vanligt vid fallstudier, där få personers upplysningar ska säga något generellt om människors syn i en specifik fråga. Efter upprepade studier kan detta leda till en egentlig teori. (Andersen, 1998) Alvesson & Sköldberg (1994) menar att förklaringsmodellerna induktion och deduktion skiljer sig genom att den induktiva ansatsen utgår från en mängd enskilda fall och hävdar att ett samband som observerats i samtliga dessa också är generellt giltigt. Medan den deduktiva ansatsen utgår från att en generell regel förklarar ett visst enskilt fall av intresse. Denna rapport grundar sig på den deduktiva ansatsen då teori är utgångspunkten för arbetet med brainstorming, intervjuer och samtal. Ett fåtal personer hjälper till att bilda en uppfattning om helheten Kvalitativa & kvantitativa metoder Enligt Andersen (1998) finns det två huvudformer av metoder inom samhällsvetenskaperna, kvalitativa- och kvantitativa metoder. Vid kvalitativa metoder skapas en djupare förståelse av det problem som studeras, genom olika typer av datainsamling. Ett centralt moment är att förstå problemets samband med helheten. Vid denna metod används bara statistik, matematik och formler i liten utsträckning. Kunskapssyftet är primärt förstående, inte förklarande. Kvantitativa metoder använder i stor utsträckning statistik, matematik och formler och har ganska klara riktlinjer för hur undersökningen skall genomföras. Det primära syftet är att orsaksförklara de fenomen som är föremål för undersökningen. 5

17 Metod I detta arbete används främst kvalitativ metod då en förståelse för processernas utformning och samband med varandra skall erhållas. 3.2 Datainsamlingsmetoder Litteraturstudie För att skapa en utgångspunkt för examensarbetet bör en litteraturstudie vara det första steg som tas. Den litteraturen som används ska vara så omfattande att den skapar en bred förståelse för ämnesområdet. (Bell, 1994) I detta arbete har litteraturstudien baserats på sökning i Luleå universitetsbiblioteks sökmotor, Lucia. Sökord som process, processkartläggning, kartläggningstekniker och nyckeltal har använts. Sökningar har även genomförts med sökord som metod och forskningsmetodik. I de olika avsnitten av arbetet har viss litteratur varit särskilt användbar. För att skapa en uppfattning om processbegreppet har P-O Egnells licentiatuppsats från 1995 varit till stor hjälp. Han skriver på ett lättförståeligt och övergripande sätt. Även Bergman & Klefsjö:s Kvalitet från behov till användning har varit bra för att skapa en förståelse för processer. Vid processkartläggningen var Sörqvist bok om kvalitetsbristkostnader en bas för arbetet med team. Även Galloways bok om kartläggning var ett bra hjälpmedel då den beskrev en arbetsgång som var genomtänkt och systematisk. Arbetet med nyckeltal grundade sig på boken Processbaserad verksamhetsutveckling av Ljungberg & Larsson, vilken var både beskrivande och väldigt intressant att läsa Primär- och sekundärdata Om forskaren själv eller dennes medhjälpare har samlat in data kallas dessa för primärdata. Om data samlats in av andra personer kallas de sekundärdata. (Andersen, 1998). Generellt så är primärkällor bättre än sekundärkällor. Därför bör sekundärkällor användas i så liten utsträckning som möjligt. (Ejvegård, 2003) I detta arbete samlades data in främst genom observationer och intervjuer (primärdata), men även genom den verksamhetsbeskrivning som finns om företaget och utgivet material från HardTech (Sekundärdata) Brainstorming Brainstorming handlar om att få idéer i samarbete med andra och att vara kreativ. Tekniken används genom att sätta samman en grupp av personer med olika förutsättningar. Dessa personer får en problemformulering presenterad som de skall tänka fritt kring, bygga associationer och idéer till. Det är önskvärt att många idéer genereras. (Andersen, 1998) Brainstorming användes vid kartläggningen av produktionsprocesserna för att erhålla en bred och övergripande bild av processerna. 6

18 Metod Intervjutekniker När det är klart vad som söks måste ett val göras, för vilken typ av intervju som på bästa sätt ger den sökta informationen. Inom termen för intervjuteknik brukar det talas om två ytterpunkter, enligt Bell (2000). På ena änden ses de strukturerade intervjuerna och på den andra de ostrukturerade. Strukturerade intervjuer är standardiserade och liknar i stort sett en enkät som intervjuaren utgår ifrån, här är det lätt att ordna och kvantifiera resultaten. Ostrukturerade intervjuer genomförs mer som ett samtal runt ett visst tema. Det är möjligt att denna intervju tar lång tid att genomföra och mest troligt blir även analysen tidskrävande. Det finns en gyllene medelväg mellan dessa två intervjutekniker, den kallas fokuserad intervju och genomförs nästan som den ostrukturerade intervjun, utan färdiga frågor men med en rad olika teman som skall täckas under intervjuns gång. Fördelen med fokuserad intervju är att analysen blir lättare att utföra då strukturen utformats i förväg. (ibid) I projektet utformades intervjuer som fokuserade, detta då tiden var begränsad och analysen därför ej fick bli för tidskrävande. Intervjuer användes under arbetet med framtagning av nyckeltal i valda processer. Intervjuerna genomfördes i grupp med personer som var involverade i processerna Observationer Observationer används i samband med studier av fenomen i deras naturliga miljö. Enligt Andersen (1998) kan observationsteknikerna delas in i följande: De används ute på fältet, alltså i deras vanliga miljö, eller som laboratorieundersökningar. De är öppna eller slutna. Observationen är öppen när undersökningspersonerna vet att de är föremål för en undersökning. Annars är den sluten. De är deltagande eller icke-deltagande. Om observatören ingår som deltagare i det fenomen som ska studeras talas det om deltagande observation. Om observatören befinner sig utanför är det en icke-deltagande observation. De är strukturerade eller ostrukturerade. Vid strukturerad observation väljs vissa aktiviteter ut på förhand som är aktuella för observation. Utan denna begränsning är det en ostrukturerad observation. De är direkta eller indirekta. Direkt observation äger rum när de utforskade vet att de blir observerade och också känner till syftet med observationen. Indirekt observation äger rum då de observerade inte känner till syftet med observationen. Det som kan sägas om de observationer som genomförts i samband med detta projekt är att de är genomförda ute på fältet, de är öppna, strukturerade, direkta och till största delen deltagande. Observationer gjordes för att erhålla en förståelse för produktionen på HardTech. Dessa genomfördes dels som en tre dagars praktik i produktionen, rundvandringar och samtal med personal. 7

19 3.3 Kartläggningsmetoder Metod Det vanligaste tillvägagångssättet vid processkartläggning är att använda sig av kartläggningsteam. Den största anledningen till detta är att teamet innebär möjligheter att skapa ett brett engagemang inom organisationen då många känner sig delaktiga i arbetet. (Sörqvist, 2001) Det är viktigt att kartläggningsarbetet planeras noggrant och att arbetet bedrivs systematiskt. Ett tillvägagångssätt för att arbeta med kartläggningsteam beskrivs grafiskt av Galloway (1994), se figur 3.3 nedan. Välj team Välj process Rätt team för processen? Nej Ja Definiera processen Kartlägg huvudprocessen Kartlägg alternativa vägar Kartlägg beslutspunkter Använd kartan för att förbättra processen Andra sätt att förbättra Figur 3.3 Arbetsgång för arbete med kartläggningsteam. (Fritt efter Galloway, 1994, s.6.) Sörqvist (2001) beskriver denna process i ord men med något annorlunda ordning: 1. Definiera och avgränsa processerna: Först definieras processens början och slut. Detta bestämmer processens omfattning och gränser, samt vilka representanter som behövs. Kartläggningen bör helst börja med dokumentering av företagets huvudprocesser, som sedan bryts ned i delprocesser. 2. Sätt samman en kartläggningsgrupp: Arbetet med processkartläggningen bör ske i projektform, då flera individers samverkan ger en mer fullständig information om verksamheten och dess aktiviteter. Dessutom skapas delaktighet bland medarbetarna, vilket underlättar vid implementering av förändringar. Gruppen bör vara av storleksordningen fem till åtta personer som alla berörs av processen, eller har goda kunskaper om hela processen. Gruppen bör även innehålla en specialist med metodkunskaper om processkartläggning. 8

20 Metod 3. Utbilda gruppen: Gruppens metodspecialist bör utbilda gruppen i de kunskaper som krävs om kvalitetsarbete, processer och kartläggningsteknik. Även kunskap om brainstorming och enhälliga beslut har stor betydelse vid genomförandet av kartläggningen. 4. Beskriv nuläget: Verksamheten skall kartläggas såsom den ser ut i nuläget och inte som det anses att den borde vara. Ett flödesschema beskriver processen bäst och för att kunna göra ett sådant krävs det att alla aktiviteter inom den definierade processen identifieras. Vid identifieringen används enklast brainstorming där aktiviteterna listas utan hänsyn till ordning. Vid behov kan ytterligare information samlas in genom intervjuer med medarbetare i processen. Efter identifiering sorteras resultatet, där dubbletter och aktiviteter som ej hör till processen utesluts. Resterande aktiviteter delas in i sådana som alltid inträffar och sådana som bara inträffar ibland. De aktiviteter som alltid inträffar, delas in i huvudgrupper och delprocesser. Utifrån dessa konstrueras en övergripande makroprocess genom identifiering av sambanden mellan dessa. Makroprocessen ska bestå av ett fåtal steg, mellan fyra till tolv, och sträcker sig från processens början till slut. Sedan utökas makroprocessen successivt med resterande aktiviteter. I denna fas av kartläggningen är det lämpligt att använda sig av Post-It lappar och en whiteboard för att bygga upp processen, då dessa lappar är lätta att flytta omkring. Här kan det vara bra att rita upp blockdiagram för att se i vilken funktion de olika aktiviteterna utförs. 5. Dokumentera resultatet: När resultatet av processflödet ska dokumenteras, ritas ett flödesschema upp, helst med speciellt datorprogram där det är lätt att ändra det färdiga resultatet vid behov. 6. Analysera och förbättra processerna: När den befintliga processen är kartlagd så inleds arbetet med analys och förbättring av denna. Olika metoder används för detta arbete, bland annat styrdiagram och paretoanalys. Vid arbetet med processkartläggning i detta examensarbete användes denna metod av Sörqvist (2001) som grund. Olika team skapades utefter det omfång eller den specialisering som krävdes om processerna. Möten hölls med jämna intervaller, varje vecka. Vid det första mötet skapades ett team om två personer: En verksamhetsutvecklare och en kvalitetstekniker, som båda hade stor kunskap om företagets processer. Mötet lade grunden för det fortsatta arbetet med kartläggningen, då företagets huvudprocesser kunde identifieras och därigenom information om behörig personal inom de olika delarna kunde erhållas. Följande möten innehöll sedan minst en kunnig person från varje del av processen samt personer med kunskap om processen i sin helhet. 9

21 Metod 3.4 Framtagning av nyckeltal Då det är dags att fastställa vad som verkligen ska mätas finns en konkret metod enligt Ljungberg & Larsson (2001), för att välja och härleda mått. Nämligen sjustegsmetoden, vilken innehåller sju steg och innefattar hela arbetet från krav till mått. Arbetet med att identifiera och bestämma mått genomförs med fördel av en grupp representanter för processens olika delar, men några av gruppens medlemmar får gärna sakna direkt koppling till en specifik del av processen. Att bestämma mått kräver kreativitet och denna kan främjas av den eller de som inte känner processen i detalj. De sju stegen är enligt Ljungberg & Larsson (2001): Steg 1 Sammanställ krav Vid utveckling av processmått sammanställs alla krav på processen eller delprocessen. Alla krav från processens olika intressenter skall finnas tillgängliga på ett överskådligt sätt. För att detta steg ska kunna genomföras måste den totala kravbilden vara känd, så att alla krav kan behandlas samtidigt. Steg 2 Relatera kraven till rätt komponent Nästa steg går ut på att relatera de sammanställda kraven till rätt komponent av processen. I detta skede bör arbetet ske utifrån frågeställningen: Vilken komponent av processen berörs av detta krav? Ett krav kan här relateras till flera komponenter. Steg 3 Identifiera eventuella indirekta krav Trots de direkta krav som ställs på processens olika komponenter är det inte säkert att det är dessa krav som är viktigast att mäta. Därför bör de bakomliggande faktorerna, som påverkar uppfyllandet av ett krav, identifieras och en förståelse för dessa bör skapas. Det egentliga syftet med mätning är att skapa möjligheter för att bättre kunna styra och utveckla processen samt sprida förståelse för den. Ett krav som på ett uppenbart sätt bör relateras till en viss komponent kan benämnas direkt krav. För att ett sådant krav skall kunna uppfyllas kan det vara nödvändigt att identifiera faktorer och krav på dessa som i ett tidigare skede av processen bör eller måste vara uppfyllda. Detta ger upphov till att ett antal indirekta krav ställs. Genom att identifiera de indirekta kraven blir det möjligt att mäta mer proaktivt. Mätningen blir i högre grad inriktad på styrning än på efterkontroll. Steg 4 Uttryck krav på intern effektivitet som en relation Inre effektivitet och produktivitet uttrycks vanligen som en kvot i vilken en prestation relateras till dess användning eller förbrukning av resurser. Därför kräver effektivitetsbedömningar att två olika mätningar görs innan kvoten kan bestämmas. Alltså måste effektivitetskrav uttryckas som en relation mellan en prestation och dess resursanvändning. Steg 5 Uttryck krav i mätbara termer I detta steg avgörs hur de olika kraven skall definieras i mätbara termer. Det är inte nödvändigt att uttrycka kraven i exakta mått, men det får inte råda något tvivel om vad som avses. 10

22 Metod Steg 6 Fastställ korrelerade egenskaper för indirekt mätbara krav Om det uppstår en situation i vilken det inte går att mäta det som önskas, bör det undersökas om det finns någon korrelerad egenskap som kan mätas istället. Det vill säga en egenskap som med stor säkerhet kan förväntas samvariera med den egenskap som först avsågs mätas. Steg 7 Bestäm mått och måttyp Bestäm mått och måttyp för varje krav som skall mätas. Utefter de processer som ansågs viktigast för företaget intervjuades kunnig personal, i form av gruppintervjuer, om relevanta mätetal och metoder för uppföljning av dessa. Ovan nämnda metod användes som vägledning, men arbetet genomfördes ej i sju olika steg utan som en lång diskussion om lämpliga nyckeltal och hur de ska utformas för att bäst mäta det som avses. 3.5 Validitet och reliabilitet Det som är intressant vid undersökningar är att uppnå så stor överensstämmelse som möjligt mellan de teoretiska begreppen och de empiriska variablerna. (Andersen, 1998) Där kommer validitet och reliabilitet in i bilden. Där validitet är ett mått på om en viss fråga mäter eller beskriver det som avses mätas eller beskrivas. (Bell, 2000) Eller med andra ord så handlar det om huruvida mätresultatet stämmer överrens med önskat resultat eller om det påverkats av andra faktorer. (Befring, 1994) Reliabilitet är ett mått på i vilken utsträckning ett instrument eller tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen. (Bell, 2000) Eller som Befring (1994) beskriver det, reliabilitet handlar om graden av mätprecision eller fel. I möjligaste mån bör inte mätningar innehålla otillförlitliga förhållanden. Mätdata får exempelvis inte kodas eller registreras på ett felaktigt sätt. (Andersen, 1998) För en ökad reliabilitet i detta arbete sammanställdes flödeskartor och mötesprotokoll i direkt anslutning till mötena, så att information inte skulle förloras eller tolkas fel av författaren. Alla flödeskartor granskades efter dokumentation av berörda parter för att säkerställa att de var rättvisande för processen. Alla intervjuer utfördes med kunnig personal av författaren själv, detta för att missförstånd eller oklarheter skulle undvikas. För att uppnå en hög validitet genomfördes intervjuer inom förutbestämda avgränsningar. 11

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Processer och processkartläggning

Processer och processkartläggning Processer och processkartläggning Process. Om processbegreppet och processkartläggning. Detta innefattar hur man indelar verksamheten i olika typer av processer, gränssnitt mellan processer, ledning av

Läs mer

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Process för terminologiarbete

Process för terminologiarbete Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet

Läs mer

Gestamp köper SSAB HardTech

Gestamp köper SSAB HardTech Koncernstab Information Ulrika Ekström Telefon 08-45 45 734 0703-98 54 52 MEDDELANDE TILL NYHETSMEDIA 12 NOVEMBER 2004 Gestamp köper SSAB HardTech Det spanska företaget Gestamp Automoción köper SSABs dotterbolag

Läs mer

Implementering av ett Kvalitetsledningssystem

Implementering av ett Kvalitetsledningssystem Implementering av ett Kvalitetsledningssystem Jenny Nystedt & Jonas Offesson En modell för små och medelstora företag VAD? ISO-standard HUR? Lean Kvalitet - Kundfokus - Värde Krav -ISO Filosofi - Lean

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? 2012-09-04 Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets- miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

ISO/TS 16949. Grundkurs. B.Eller / B.A. Sylwan 1

ISO/TS 16949. Grundkurs. B.Eller / B.A. Sylwan 1 ISO/TS 16949 Grundkurs B.Eller / B.A. Sylwan 1 100 Kvalitetsutveckling 75 Engagemang Kunskap, förståelse och förmåga EFQM USK ISO/TS 16949 50 Kvalitetssäkring QS-9000 0-fels tolerans Produktionssystem

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001 Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO 14001 och ISO 9001 Göteborgs Stads Upphandlings AB Anna Lundeen anna.lundeen@canea.se 2016-05-17 Packhusgatan 6 SE-411 13 Göteborg Folkungagatan 49 SE-116

Läs mer

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Logistik och processorientering?

Logistik och processorientering? Lagerstyrningsakademin.se Logistik och processorientering? Stig-Arne Mattsson För att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet på en alltmer konkurrensutsatt marknad har det blivit allt viktigare att snabbt

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Innehåll. Förord 11. 3.1 Värde och värdeskapande 89 3.2 Kundkonceptet 92. KAPITEL 1 Varför processbaserad verksamhetsutveckling?

Innehåll. Förord 11. 3.1 Värde och värdeskapande 89 3.2 Kundkonceptet 92. KAPITEL 1 Varför processbaserad verksamhetsutveckling? Innehåll Förord 11 Del I Processbegreppet KAPITEL 1 Varför processbaserad verksamhetsutveckling? 17 1.1 Ett litet kotteri av sedan länge döda teoretiker och praktiker 17 1.2 Omvärldens dynamik 24 1.3 Klarar

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 KVALITETS- MANUAL Ansvarig: Jonas Danielsson Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 B2B IT-Partner AB Box 1018, Svetsarvägen 8, 171 21 Solna Telefon

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Ingvar Johansson,Senior Advisor ij@siq.se Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ www.siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar,

Läs mer

SIS HB 333 Processer

SIS HB 333 Processer SIS HB 333 Processer effektivisera och förbättra din verksamhet 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 333, Processer effektivisera och förbättra din verksamhet Författare Gerhard Persson Redaktör Joachim Bowin ISBN

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt Skolinspektionens processorienterade arbetssätt 1 Bakgrund och syfte Skolinspektionen har beslutat att införa ett processorienterat arbetssätt i syfte att höja verksamhetens effektivitet och kvalitet och

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Metoddokument Processorienterat arbetssätt

Metoddokument Processorienterat arbetssätt Metoddokument Processorienterat arbetssätt Varför processorienterat arbetssätt? Samsyn - Gemensam bild av mål och arbetsflöde Patientfokus - Endast aktiviteter som ger mervärde till patienten Minskad variation

Läs mer

Processledningsmodell för Kungälvs kommun

Processledningsmodell för Kungälvs kommun Processledningsmodell för Kungälvs kommun Anvisning Diarienummer: KS 2016/0898 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beslutad av: Förvaltningsledning Datum för beslut: 2016-08-29 Giltighetstid: 2019-12-31 Handläggare:

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

UTBILDNING: Effektiv processutveckling

UTBILDNING: Effektiv processutveckling UTBILDNING: Effektiv processutveckling Introduktion Kursen i effektiv processutveckling fokuserar på effektiva, väl beprövade arbetssätt för att identifiera, definiera, kartlägga och utveckla företagets

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

ISO 9000 Introduktion och produktstöd:

ISO 9000 Introduktion och produktstöd: okument: STG/S K 544RSV2 atum: 17 maj 2001 ISO 9000 Introduktion och produktstöd: Vägledning till processinriktning i Ledningssystem för kvalitet SIS, rojekt Kvalitetsledning 1 1) Inledning etta vägledningsdokument

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Kundorienterad verksamhetsutveckling

Kundorienterad verksamhetsutveckling Kundorienterad verksamhetsutveckling Ingvar Johansson Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling - SIQ ij@siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar, samlar och sprider aktuell kunskap om Kundorienterad

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Vägledning för införande av ISO 9001:2015

Vägledning för införande av ISO 9001:2015 Vägledning för införande av ISO 9001:2015 INNEHÅLL 1.0 ORIENTERING 2.0 BAKGRUND TILL REVIDERINGSPROCESSEN FÖR ISO 9001:2015 3.0 ANVÄNDARGRUPPER 4.0 VÄGLEDNING FÖR INFÖRANDE 4.1 GENERELL VÄGLEDNING 4.2

Läs mer

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB! Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en

Läs mer

Riktlinjer. Kvalitetsarbete

Riktlinjer. Kvalitetsarbete Riktlinjer Kvalitetsarbete Riktlinjer för kvalitetsarbete inom Luleå kommun 1. Inledning Riktlinjer för kvalitetsarbete omfattar samtliga verksamheter inom Luleå kommun och är vägledande för de majoritetsägda

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Moment 3: Att kartlägga och klassificera information

Moment 3: Att kartlägga och klassificera information Moment 3: Att kartlägga och klassificera information För att kunna kartlägga och klassificera.. behöver vi veta: Vad vi gör Hur vi gör Vem som är ansvarig Om det finns någon styrande lagstiftning Vilken

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger

Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger Ingvar Johansson AB Processutveckling Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Tänkvärt! Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger Donald Berwick

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Med den här boken får du: Författaren:

Med den här boken får du: Författaren: Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter

Läs mer

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt

Läs mer

Kvalitetsmanual SS EN ISO 9001:2008 SS EN ISO 13485:2012. Korea s Medical Device Act and MFDS (Ministry of Food and Drug Safety) Notification - KGMP

Kvalitetsmanual SS EN ISO 9001:2008 SS EN ISO 13485:2012. Korea s Medical Device Act and MFDS (Ministry of Food and Drug Safety) Notification - KGMP Kvalitetsmanual SS EN ISO 9001:2008 SS EN ISO 13485:2012 Korea s Medical Device Act and MFDS (Ministry of Food and Drug Safety) Notification - KGMP Dok ID: 8530 200 Revision I Ledningssystem Propoints

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

VaraLean Förbättringsarbete i vardagen

VaraLean Förbättringsarbete i vardagen VaraLean Förbättringsarbete i vardagen Maria Viidas, Kvalitetschef Kort om mig Pedagogen Göteborg Högskolan Väst Högskolan i Borås Karlstads Universitet Upplägg på dagen Vad är lean? Varför nu? (Hur) hänger

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete 1. Kvalitetsledning Mediagården Grafisk Produktion AB arbetar med ett Systematiskt Kvalitetsarbete för att styra, leda och utveckla den genomgripande kvaliteten på sina produkter och tjänster. Ledningssystemet

Läs mer

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

Kvalitets och miljösystem på byggföretag 2016 09 15 Kvalitets och miljösystem på byggföretag Välkomna! Varför ledningssystem för kvalitets & miljö? Vad består ett ledningssystem för kvalitet av? Varför i byggprocessen? Hur hänger det ihop med

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

Processbeskrivning Avveckling

Processbeskrivning Avveckling ProcIT-P-021 Processbeskrivning Avveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Avvecklingsprocessen

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Intervjuer med ledningar i svenska företag Intervjuer med ledningar i svenska företag 2000 intervjuer (vd eller medlem i lednings grupp) Företagsurval > 20 anst. 1. Hur viktiga är framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft?

Läs mer

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal Kvalitetspolicy 2(6) Bakgrund All kommunal verksamhet grundas främst på kommuninvånarnas behov. Socialtjänsten skall enligt lagstiftningen ge vård,service och bistånd med hänsyn till människors egna resurser,

Läs mer

Processorientering och Processledning

Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Kvalitet? God kvalitet = att tillfredsställa och helst överträffa förväntningar!

Läs mer

UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg

UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg Introduktion Kraven inom bilindustrin ökar ständigt. Kunderna ställer högre krav på biltillverkarna, vilka i sin tur för ökade krav vidare i leverantörsleden.

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform En kort sammanfattning En kurs som ger måleriföretaget allt som krävs för att kunna driva ett bra kvalitets- och miljöarbete. Under kursen inför kursdeltagarna

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer

Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer SKELLEFTEÅ KOMMUN Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer Detta dokument är ett ramverk för hur Skellefteå kommun arbetar med och beskriver sina processer. Innehållsförteckning 1 Detta dokument...

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Processpecifikation för Hantera mallar och blanketter

Processpecifikation för Hantera mallar och blanketter Processpecifikation 2016-05-19 Processpecifikation för Hantera mallar och blanketter Version1.0 Fastställd av processägare Patrik Granström den 16 juni 2016 1 (6) Innehåll 1 Syfte med denna dokumentation...

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Energiarbete i företag

Energiarbete i företag Energiarbete i företag Peter Carlsson 0709 64 92 78 peter.carlsson@hifab.se www.hifab.se Agenda Fördelar med systematiskt och effektivt energiarbete Lag om energikartläggning i stora företag Stegvis införande

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1(6) Styrelsen för konsult- och service Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1. Syftet med den interna kontrollen Intern kontroll

Läs mer

UTBILDNING: Effektiv processutveckling

UTBILDNING: Effektiv processutveckling UTBILDNING: Effektiv processutveckling Introduktion Kursen i effektiv processutveckling fokuserar på effektiva, väl beprövade arbetssätt för att identifiera, definiera, kartlägga och utveckla företagets

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer