Utvärderingsenheten. Rapport nr 2004:230 LUNDS UNIVERSITET. Utgångsläge för breddad rekrytering till Lunds universitet.

Transkript

1 Utvärderingsenheten Rapport nr 2004:230 LUNDS UNIVERSITET Utgångsläge för breddad rekrytering till Lunds universitet En statistisk genomgång Olof Nelsson

2 Utgångsläge för breddad rekrytering till Lunds universitet En statistisk genomgång Olof Nelsson Utvärderingsenheten Lunds universitet Box Lund Tel: Fax: Internet: ISSN X

3 Innehållsförteckning: Syfte och metod 3 Använda källor 3 Nybörjarnas sociala bakgrund 4 Nybörjarnas hembakgrund: föräldrarnas yrke 4 Nybörjarnas hembakgrund: föräldrarnas utbildning 4 Jämförelser med yrkes- och utbildningssammansättningen i nybörjarnas hemkommuner 6 Studenternas egen bild 6 Social rekrytering till olika utbildningar 7 Olika typer av utbildningar 7 Utbud och rekrytering 10 Studenter med utländsk bakgrund 11 Slutsatser 13 2

4 Syfte och metod Det ingår i universitetets uppgifter att aktivt främja och bredda rekryteringen till högre utbildning. För att kunna bedöma effekterna av de rekryteringssträvanden som görs vid Lunds universitet behöver följande frågor belysas * hur ser den sociala rekryteringen av nybörjare till Lunds universitet ut * kan utbildningsstruktur och demografiska faktorer förklara den sociala sammansättningen av nybörjare Använda källor Presentationen utgår från registerdata från SCB och avser nybörjare i högskolan under 35 år och deras bakgrund. Dessa har kompletterats med uppgifter från Högskoleverkets bearbetningar av SCB-data, och med resultat från HSV:s nationella undersökningar. Jämförelser görs med vad som framkommit i lokalt genomförda undersökningar i form av nybörjar- och studentbarometrar. Härigenom kan en validering av resultaten i olika undersökningar göras. 3

5 Nybörjarnas sociala bakgrund Nybörjarnas hembakgrund: föräldrarnas yrke 35-40% av ungdomarna som föddes på 70-talet växte upp i arbetarhem och under 20% i högre tjänstemannahem. (SCB 2002) 1. Om rekryteringen av nybörjare till högre utbildning har ungefärligt samma fördelning kan den sägas vara jämn. Nedan redovisas nybörjarnas sociala bakgrund utifrån SCBs socio-ekonomisk indelning (SEI) av föräldrarna. Uppgifterna avser endast nybörjare under 35 år. Tabell 1: Nybörjare 1993/94 och 2001/02 på Lunds universitet resp. samtliga universitet och högskolor. Fördelade efter föräldrarnas yrke (SCB 2002) i %. Samtliga universitet och Lunds universitet högskolor 1993/ / / /02 Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lantbrukare/företagare Lägre tjänstemän Tjänstemän mellan Högre tjänstemän Den sociala snedrekryteringen är tydlig. Ungdomar från högre tjänstemannahem är överrepresenterade inom högskolan. Sammantaget har högskoleväsendet dock under den senaste tioårsperioden rekryterat allt fler ungdomar från arbetarhem medan andelen från högre tjänstemannahem sjunkit. Vid Lunds universitet är däremot fördelningen mellan studenter med olika socio-ekonomisk bakgrund i stort sett oförändrad sedan högskolereformen Andelen studenter från högre tjänstemannahem är här dubbelt så hög som deras andel av ungdomarna i landet. Utbildning och yrke har ett tydligt samband. Akademiker får ofta yrken som klassificeras som högre tjänstemän medan de med endast grundskoleutbildning ofta blir arbetare. Nybörjarnas hembakgrund: föräldrarnas utbildning Utbyggnaden av gymnasie- och högskoleutbildningen har lett till att allt fler ungdomar har föräldrar med sådan utbildning. I början av 70-talet hade 25% av ungdomarna föräldrar med endast förgymnasial utbildning. Vid 80-talet början var det 17%. Vid samma tidpunkter hade 28% resp. 34% av hemmen eftergymnasial utbildning. (SCB, 2002). En proportionell tillströmning av studenter från hem med olika utbildningsnivåer skulle innebära att 20-25% kom från hem med grundskoleutbildning och runt 30% från hem med eftergymnasial utbildning. I tabell 2 redovisas hur rekryteringen till högskolan har förändrats mellan 1993/94 och 2001/02. (SCB, 2002). 1 SCB. 2002: Universitet och högskolor. Social bakgrund bland högskolenybörjare 2001/02 och doktorandnybörjare 2000/01. UF 20 SM

6 Tabell 2: Nybörjare 1993/94 och 2001/02 vid Lunds universitet resp. samtliga högskolor. Fördelade efter föräldrarnas utbildning (SCB, 2002) i %. Samtliga universitet Lunds universitet och högskolor 1993/ / / /02 Förgymnasial Gymnasial 2 år Gymnasial >2 år Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial > 3 år Diagram 1: Andel nybörjare vars föräldrar har minst 3 årig högskoleutbildning 45 % Lunds universitet Samtliga universitet och högskolor 0 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 Resultaten överensstämmer väl med vad som framkommer i lokalt genomförda studentbarometrar 2. De ungdomar som påbörjar sina studier vid Lunds universitet har, i större utsträckning än högskoleväsendet totalt, föräldrar med en eftergymnasial, oftast flerårig, utbildning. Skillnaderna i rekryteringsmönster har under perioden förstärkts mellan Lunds universitet och landet totalt. Förändringen vid Lunds universitet kring 1998 har troligen ett samband med tillkomsten av Malmö högskola, bl.a. genom att lärarutbildningarna då övergick dit. Vid Stockholm universitet och Uppsala universitet är utvecklingstendensen den motsatta. Där har under samma tidsperiod andelen nybörjare med föräldrar med minst treårig högskoleutbildning sjunkit från runt 45% till 40%, dvs. till samma nivå som Lunds universitet nu har. De äldre nybörjarna, som inte ingår i uppgifterna ovan, utgör en mindre andel vid Lunds universitet (6%) än inom högskoleväsendet totalt i landet (14%) 3. Nästan hälften av dessa har föräldrar med förgymnasial utbildning och bara var fjärde kommer från akademikerhem. De som kommer från akademikerhem har oftast påbörjat sina studier vid yngre år 4 2 Studentbarometern Lunds universitet. Utvärderingsenheten. Rapport 2000:209 Nelsson, O. 2004: Första terminen. Nybörjarna och deras erfarenheter av mötet med Lunds universitet. Lunds universitet. Utvärderingsenheten. Rapport nr 2004: HSV:s NU-databas, år Nelsson, O. 2004: Första terminen. Nybörjarna och deras erfarenheter av mötet med Lunds universitet. Lunds universitet. Utvärderingsenheten. Rapport nr 2004:224 5

7 Jämförelser med yrkes- och utbildningssammansättningen i nybörjarnas hemkommuner Universitetets möjligheter att rekrytera nybörjare från hem med olika social bakgrund är i någon mån avhängig den sociala och utbildningsmässiga sammansättningen i de områden som nybörjarna kommer från. I sina årsrapporter 5 presenterar Högskoleverket ett jämförelsetal, där nybörjarnas sociala bakgrund jämförs med ett genomsnitt i de åldersgrupper och kommuner som nybörjarna kommer från. Lunds universitet har relativt sett få nybörjare med arbetarbakgrund. Andelen med arbetarbakgrund är bara hälften så stor vid Lunds universitet som den skulle vara om arbetarbarnen var lika representerade bland nybörjarna som bland befolkningen i dess rekryteringsområde. I landet totalt rekryteras fler studenter med denna bakgrund. Lunds universitet har i förhållande till sitt upptagningsområde över 80% fler nybörjare från akademikerhem än vad det skulle vara om rekryteringen vore jämnt fördelad. Detta överstiger kraftigt den utbildningsmässiga snedfördelningen som finns för hela det svenska högskoleväsendet och som uppgår till runt 45%. På rankinglistan över landets högskolor vad gäller rekryteringen av nybörjare med arbetarbakgrund ligger Lunds universitet långt ner. Endast Dramatiska Institutet drar till sig en lägre andel och har ett ännu lägre jämförelsetal. Dessa lärosäten intar samtidigt också topplaceringarna vad gäller nybörjare från akademikerhem. Studenternas egen bild Bilden av Lunds universitet som ett lärosäte med många studenter från akademikerhem förstärks när studenterna själva i Högskoleverkets (2002a) stora enkätundersökning Studentspegeln 6 redovisar sin familjebakgrund. Lunds universitet är det lärosäte som har störst andel studenter vars båda föräldrarna inte bara läst utan även har examen från universitet eller högskola - om man bortser från Handelshögskolan i Stockholm. Tabell 2: Andel (%) av studenterna som har föräldrar med akademisk examen (HSV 2002a) Ja, båda Ja, endast Ja, endast Nej pappa mamma Hela populationen Små högskolor Medelstora universitet/högskolor Stora universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Lunds universitet Högskoleverket 2001, 2002, 2003 resp. 2004: Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2001, 2003, 2003 resp Högskoleverket 2002a: Studentspegeln

8 Social rekrytering till olika utbildningar Olika typer av utbildningar Nedan redovisas nybörjarnas sammansättning på olika typer av utbildningar utifrån deras föräldrars yrke och utbildning. Tabell 3: Andel nybörjare på program resp. fristående kurser vid Lunds universitet fördelade på föräldrarnas yrke och utbildning (endast nybörjare under 35 år) Tjänstemän högre Föräldrarnas yrke Övriga tjänstemän, företagare, lantbrukare Arbetare, facklärda och ej facklärda Föräldrarnas utbildning Eftergymnasial Gymnasial Förgymnasial Studenterna på: - program som leder till yrkesexamen 38% 45% 17% 59% 32% 9% - övriga program 39% 44% 17% 60% 32% 8% - fristående kurser 38% 45% 16% 59% 33% 9% Som framgår finns ingen skillnad i den sociala sammansättningen av nybörjare på olika typer av utbildningar oavsett om utgångspunkten är föräldrarnas yrke eller deras utbildning. I det följande redovisas bakgrunden bland studenter på program och kurser med olika inriktningar Utbildningsprogram Olika utbildningsprogram 7 ) rekryterar i varierande grad studenter från hem med akademisk erfarenhet. Detta framgår av diagrammet nedan. På program med få nybörjare kan studentsammansättningen variera mellan åren. Resultaten bör därför tolkas med viss försiktighet. 7 SCB Särskilt framtagna uppgifter avseende Lunds universitet. 7

9 Diagram 2: Andel nybörjare på utbildningsprogram vid Lunds universitet från akademikerhem (endast nybörjare under 35 år) Läkarutb. Internationell ekonomutb. Biomedicinsk utb. Arkitektutb. Industridesignutb. Trafikflygarutb. Pol. Mag. utb. Logopedutb. Civilingenjörsutb. College of Communication mag. utb. Juriskandidatutb. Ekonomutb. Psykologutb. Konstnärlig utb. konst och design, scen och medier Systemvetenskaplig utb. Bibliotekarieutb. Sjuksköterskeutb. Teologiekandidatutb. Biomedicinsk analytiker- + Sjukhusfysikerutb. Personal- och arbetslivsutbildning Naturvetarutb. Sjukgymnastutb. Service Management mag. utb. Konstnärl. utb. musik + Organist + Musiklärare Brandingenjörsutb. Högskoleingenjörsutb. Öst- och sydöstasienutb. Tekniskt basår Arbetsterapeututb. Röntgensköterske + barnmorskeutb Socionomutb. Specialistsjuksköterskeutb. Fritidsarbete och fritidskultur Andel hem med akademisk utbildning 0% 20% 40% 60% 80% 100% Till de längre programutbildningarna, särskilt inom medicin, teknik, juridik och ekonomi, kommer det stora flertalet studenter från akademikerhem. Bara på tre utbildningsprogram är akademikerna underrepresenterade. Flera utbildningar som är förlagda till studieorterna Landskrona och Helsingborg (Fritidsarbete och fritidskultur resp. Socionom- och Högskoleingenjörsutbildning) har en bredare rekrytering än flertalet program. Till socionomutbildningen i Helsingborg söker sig en betydligt större andel ungdomar från hem utan akademisk erfarenhet 8 än till motsvarande utbildning i Lund. Utbildningar i Helsingborg på magisternivå (Institute of Communication och Service Management) hamnar betydligt högre upp på listan. När utbildningsprogrammen rangordnas efter nybörjarnas föräldrars yrkesposition hamnar samma utbildningar på i stort sett samma plats på skalan som när de ordnas efter föräldrarnas utbildning (se Diagram 2). Ordningen mellan olika programs akademikertäthet bekräftas i studentbarometrarna. 8 Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi. Lunds universitet. Utvärderingsenheten. Rapport nr 2004:225. 8

10 Fristående kurser Också på fristående kurser är studenterna från högre tjänstemannahem och från akademikerhem kraftigt överrepresenterade. Diagram3: Studenterna på fristående kurser. Social bakgrund efter studenternas föräldrars yrke och utbildningsnivå (endast studenter under 35 år) 9 Vård och omsorg Vård och omsorg Juridik och samhällsvetenskap Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Humaniora och teologi Övrigt område Övrigt område Naturvetenskap Naturvetenskap Teknik Teknik Konstnärligt område Konstnärligt område Medicin Medicin 0% 25% 50% 75% 100% Tjänstemän högre Övriga tjänstemän, företagare Arbetare facklärda och ej facklärda 0% 25% 50% 75% 100% Eftergymnasial Gymnasial Förgymnasial Utbildningarna inom vård och omsorg avviker genom en bredare rekrytering. Också nybörjarna på fristående kurs som är över 35 år skiljer sig tydligt från de yngre. Omkring 40% av dessa har föräldrar med grundskola/motsvarande som högsta utbildning SCB Särskilt framtagna uppgifter avseende Lunds universitet. 10 Nelsson, O. 2004: Första terminen. Nybörjarna och deras erfarenheter av mötet med Lunds universitet. Lunds universitet. Utvärderingsenheten. Rapport nr 2004:224. 9

11 Utbud och rekrytering Ett sätt att påverka rekryteringen till en högskola är utbudet av utbildningar. I det följande undersöks dimensioneringen av olika utbildningar vid Lunds universitet resp. i hela landet. Parallellt presenteras andelen nybörjare från akademikerhem. Tillgången på nationella uppgifter begränsar dock möjligheterna till jämförelser. Tabellen omfattar därför endast nybörjarna på yrkesexamensprogram. Tabell 4: Yrkesexamensprogrammens relativa andel av nybörjarna och nybörjarnas föräldrars utbildning i Lund resp. hela landet 11 Yrkesexamensprogram % av nybörjarna på yrkesprogram % akademikerbakgrund % Lund % Landet % Lund % Landet Läkarutbildning Arkitektutbildning Konstnärl. högskoleutb. musik + Organist + Musiklärarutb Civilingenjörsutbildning Juris kandidatutbildning Konstnärlig högskoleutbildning konst, design, scen, medier Psykologutbildning Teologie kandidatutbildning Sjukgymnastutbildning Biomedicinsk analytiker- + Sjukhusfysikerutbildning Högskoleingenjörsutbildning Specialistsjuksköterskeutb Lärarutb exkl. musiklärare Socionomutbildning Sjuksköterskeutbildning Arbetsterapeututbildning TOTALT Som markerats i vänstra delen av tabellen har Lunds universitet överlag fler nybörjare på de yrkesexamensprogram som främst rekryterar ungdomar från akademikerhem. Detta är utbildningar som bara återfinns vid ett mindre antal lärosäten. Program, som ges på de flesta högskolor i landet med en bredare rekrytering, har därför relativt sett färre nybörjare vid Lunds universitet. De största skillnaderna i förhållande till utbildningsutbudet i riket består i den omfattande civilingenjörsutbildningen och den mycket begränsade lärarutbildningen i Lund. Många program har vid Lunds universitet en högre andel nybörjare från akademikerhem (markerade till höger) än det nationella genomsnittet. Detta gäller såväl program med nationellt sett hög och låg akademikertäthet. 11 SCB Särskilt framtagna uppgifter avseende Lunds universitet samt SCB. 2002: Universitet och högskolor. Social bakgrund bland högskolenybörjare 2001/02 och doktorandnybörjare 2000/01. UF 20 SM

12 Lunds universitet har alltså relativt fler nybörjare på utbildningar som också nationellt rekryterar en hög andel ungdomar från akademikerhem. Det är också förhållandevis fler nybörjare med denna sociala bakgrund på utbildningarna vid Lunds universitet än i landet i övrigt. Även några utbildningar som nationellt främst rekryterar ungdomar från hem utan högskoleutbildning domineras vid Lunds universitet av akademiker. Ett typexempel är sjuksköterskeutbildningen. Innan denna utbildning införlivades med Lunds universitet bedrevs den av Vårdhögskolan i Lund/Helsingborg och då var andelen nybörjare från akademikerhem i nivå med landet totalt, dvs. 34% 12. Nuläget kan tolkas som att den höga allmänna akademikertätheten sprider sig också till utbildningar som på andra orter har bredare rekrytering. Studenter med utländsk bakgrund Den svenska statistiken om högre utbildning innehåller mycket sällan data om etnisk bakgrund. Sådana uppgifter går bara att få fram om flera olika register samkörs var 15% av högskolans nybörjare antingen födda utomlands (exkl. adoptivbarn) eller hade föräldrar som båda var födda utomlands. Andelen understeg marginellt deras andel i motsvarande åldersgrupper i landet. 13. Lunds universitet ligger i rekryteringshänseende något under riksgenomsnittet med 13% nybörjare med utländsk bakgrund. I förhållande till den etniska sammansättningen i sitt upptagningsområde är Lunds universitet ett av de lärosäten som i minst utsträckning (jämförelsetal 0,78) lyckats rekrytera ungdomar med sådan bakgrund. Endast Luleå tekniska universitet och några specialhögskolor hamnar efter Lunds universitet på rankinglistan. I följande tabeller redovisas i vilken utsträckning studenter med utländsk bakgrund påbörjat studier på yrkesutbildningsprogrammen vid Lunds universitet 14 och andelen studenter med annat modersmål än svenska på program inom samhällsvetenskap/ekonomi SCB 1998: Universitetet och högskolor. Grundutbildning: Social bakgrund bland högskolenybörjare 1996/97. U 20 SM Högskoleverket. 2004: Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport SCB Särskilt framtagna uppgifter avseende Lunds universitet 15 Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi. Lunds universitet. Utvärderingsenheten. Rapport nr 2004:225 11

13 Tabell 5: Nybörjare med utländsk bakgrund på yrkesexamensprogram vid Lunds universitet % med utländsk bakgrund Nybörjare på yrkesexamensprogram totalt 13 Biomedicinsk analytiker- + Sjukhusfysikerutb. 31 Högskoleingenjörsutbildning 23 Röntgensjukskötersk- + Barnmorskeutb. 20 Teologie kandidatutbildning 17 Läkarutbildning 17 Arbetsterapeututbildning 17 Specialistsjuksköterskeutbildning 16 Sjuksköterskeutbildning 14 Arkitektutbildning 13 Socionomutbildning 13 Juris kandidatutbildning 11 Civilingenjörsutbildning 11 Logopedutbildning 9 Konstnärl. högskoleutb. musik + Organist + Musiklärare 9 Sjukgymnastutbildning 8 Psykologutbildning 7 Konstnärlig högskoleutb. konst och design, scen och medier 4 Tabell 6. Andel studenter med annat modersmål än svenska på program inom samhällsvetenskap/ekonomi. % med annat modersmål än svenska Fritidsarbete och fritidskultur-programmet 31 Systemvetenskapliga programmet 18 Socionomprogrammet 14 Psykologprogrammet 11 Internationella ekonomprogrammet 11 Pol. Mag. programmet 8 Ekonomprogrammet 5 Personal- och arbetslivsprogrammet 2 Ungdomar med utländsk bakgrund kommer i nästan lika hög utsträckning från akademikerhem som övriga studenter (56% resp. 63%). Den sociala bakgrunden tycks vara mer avgörande för valet av utbildning än den etniska härkomsten. Högskoleingenjörsutbildningen i Helsingborg och programmet i Fritidsarbete och fritidskultur i Landskrona tillhör de utbildningar som både har en relativt hög andel ungdomar med utländsk bakgrund och ungdomar utan akademisk erfarenhet i familjen, dvs. mer mångfald än övriga utbildningar. 12

14 Slutsatser Data visar entydigt att till Lunds universitet söker sig främst ungdomar från akademikerhem. Andelen studenter med för högskolestudier icke-traditionell bakgrund är mindre än på nästan samtliga övriga lärosäten. Detta kan delvis förklaras med universitetets utbud av utbildningar. De utbildningsprogram som generellt i landet rekryterar en hög andel nybörjare från akademikerhem utgör ett mer dominant inslag vid Lunds universitet än på andra ställen. Utbildningarna i Lund har emellertid i många fall fler nybörjare med denna bakgrund. Den akademiska miljö som därigenom skapas tycks också påverka rekryteringen till utbildningar som på andra högskolor har en bredare rekrytering. Till utbildningarna som är förlagda till Helsingborg/Landskrona söker sig fler studenter med icke-traditionell bakgrund, vilket både tycks hänga samman med utbudet av utbildningar på dessa orter och att de finns utanför den traditionella akademiska miljön. Rekryteringen till Lunds universitet har påverkats av tillkomsten av Malmö högskola. Lärarutbildningarna, som i allmänhet har en bred social rekrytering, finns nu knappast alls vid Lunds universitet. När ungdomar från Malmö kommun, som socialt och etniskt är mycket mer heterogent än Lunds kommun, skall börja läsa på högskola, finns nu Malmö högskola som ett alternativ. Lunds universitet rekryterar dock fortfarande fler ungdomar från Malmö kommun än från Lunds kommun 16. En rimlig förmodan är att de som därifrån söker sig till Lunds universitet oftare har akademiskt utbildade föräldrar och i högre grad går till utbildningar som inte ges vid Malmö högskola men finns i Lund, dvs. längre prestigeutbildningar. En sådan rekrytering påverkar förstås Lunds universitets sociala rekrytering i förhållande till sitt upptagningsområde. En vidgad rekrytering av nybörjare är meningsfull först om möjligheterna för studenterna att fullfölja sin utbildning är någorlunda likvärdiga. Den första terminen är därvid avgörande för många. En breddad rekrytering förutsätter att utbildningarna, särskilt i studiestarten, ger olika grupper av studenter det stöd de behöver. Över 40% av nybörjarna kommer trots allt från hem utan akademisk erfarenhet. För att kunna känna sig socialt hemma i studiemiljön behövs också mötesplatser utanför undervisningen för de studenter som bor utanför studieorten. Karaktäristiskt för Lunds universitet är längre yrkesutbildningar, allmänt inriktade program som ofta leder till magisterexamen och fördjupningsutbildningar. Dessa typer av utbildningar rekryterar främst ungdomar från akademikerhem. För ungdomar utan högskoletradition i hemmet och för dem med utländsk härkomst är det viktigare att utbildningen leder fram till ett yrke 17. En väg att bredda rekrytering till universitetet är att etablera fler utbildningar med tydlig yrkesinriktning. De kan med fördel vara relativ korta. Genom att förlägga utbildningar till andra studieorter påverkas universitetets upptagningsområde och utbildningarnas sociala sammansättning. Att bredda universitetets rekrytering genom att skapa fler snedrekryterande utbildningar förbättrar inte mångfalden i de enskilda utbildningarna. För att åstadkomma detta behövs en mer varierad sammansättning av studerandegruppen. De kan berika utbildningen med sina olika erfarenheter. Detta är ett sätt att stärka kvaliteten i utbildningen. 16 HSV: Databasen regional 17 SCB 1999: Vad händer efter grundskolan. Enkätundersökning våren 1999 bland ungdomar födda år U 48 SM

15 Den akademiska miljön vid Lunds universitet är både dess styrka och svaghet. Många söker sig till universitetet just för dess studiemiljö. Andra känner sig mindre hemma i den. Bilden av Lunds universitet kanske i alltför hög grad präglas av den ungdomliga akademikermiljön. Den stora variationen av studiemiljöer och studenter har inte fått samma genomslag. Hänsynstagande till olika studentgruppers förutsättningar och behov under studietiden kan på sikt förändra bilden av universitetet. 14

16