UTKAST. LANTBRUKSRÄKNINGEN Undersökning om produktionsmetoder
|
|
- Inga Gun Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lägenetens namn Lägenetssignum Telefonnummer på vilket/vilka ni kan nås LANTBRUKSRÄKNINGEN Undersökning om produktionsmetoder Fyll i blanketten oc spara den, så att Ni kan lämna uppgifterna när intervjuaren ringer Er om 1 3 veckor. Läs för definitionerna på sida 2. Börja därefter fylla i blanketten med frågorna om arbetskraft på sidorna 3, 4 eller 5 enligt gårdens ägarform: Familjejordbruk sida 3 Lantbrukssammanslutning sida 4 Juridisk person sida 5 Tike, Jord- oc skogsbruksminieriets informationjäncentral Statiikgruppen PB 310, STATSRÅDET, tfn
2 DEFINITIONER SOM ANVÄNTS PÅ BLANKETTEN GÅRDSBRUKSENHETENS/FÖRETAGETS ÄGARFORM FAMILJEJORDBRUK: innevaren är - en enskild person - makar som är gifta eller sambor - syskon som är gemensamma föragare genom arv, om de inte odlar gården som lantbrukssammanslutning - enskild innevare som ensam r ekonomiskt oc juridiskt ansvar för gården LANTBRUKSSAMMANSLUTNING: innevaren är - en grupp som beår av fysiska personer som äger, yr eller annars tillsammans sköter en gård eller ett trädgårdsföretag eller egna gårdar/trädgårdsföretag som om de var en gård - syskon som är gemensamma föragare genom arv, om de inte odlar gården som familjejordbruk JURIDISK PERSON: innevaren är - aktiebolag - aten, kommun, samkommun - kyrkan eller någon av dess olika initutioner - andra motsvarande offentliga inrättningar - kommersiella eller kooperativa företag - iftelser eller andra motsvarande sammanslutningar JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN Jordbruks- oc trädgårdsarbeten är de arbeten på gården/företaget som anknyter till jordbruk eller trädgårdsproduktion, såsom - växtodlings- oc usdjursarbeten - bokförings-, lednings- oc planeringsarbeten inom jordbruket - reparations-, underålls- oc servicearbeten för maskiner - nybyggnads- oc ombyggnadsarbeten - grundförbättringsarbeten - trädgårds- oc växtusarbeten - arbeten i samband med biodling - arbeten i samband med lagring oc iordningsällande av lantbruks- eller trädgårdsprodukter för försäljning (t.ex. förpackande) Jordbruks- oc trädgårdsarbete är inte: - skogsbruksarbeten (inkl. skogsbrukets bokföring ock planering) - usållsarbeten (inkl. skötsel av emgård, emträdgård oc kökrädgård) - jakt oc fiske - annan företagsverksamet ANNAN FÖRETAGSVERKSAMHET Annan företagsverksamet innebär all ekonomiskt betydande företagsverksamet som sker regelbundet med undantag av gårdens jordbruk, trädgårdsodling oc skogsbruk. Annan företagsverksamet kan bedrivas inom till exempel följande näringsgrenar: turiservice, maskinentreprenad, vidareförädling av livsmedel eller trävaror, fiskodling, renskötsel oc pälsfarmning. En mera uttömmande förteckning över näringsgrenar i samband med annan företagsverksamet börjar i punkt 13.2 på sidorna 9-10 på blanketten. Annan företagsverksamet som direkt ör samman med jordbruket/trädgårdsodlingen på gården: I verksameten används gårdens maskiner, byggnader, områden eller produkter som ör till jordbruket/trädgårdsodlingen. Annan förvärvsverksamet som inte direkt ör samman med jordbruket/trädgårdsodlingen på gården: Gårdens egen arbetskraft kan delta i verksameten, men där används inte gårdens maskiner, byggnader, områden eller produkter som ör till jordbruket/trädgårdsodlingen (t.ex. lönearbete utanför gården). Skötsel av gårdens egna skogar räknas inte in i jordbruks- oc trädgårdsarbetet eller i annan företagsverksamet eller annan förvärvsverksamet. 2 (10)
3 FAMILJEJORDBRUK, Jordbruks-/trädgårdsföretagets arbetskraft under tiden JORDBRUKARFAMILJEN OCH STADIGVARANDE ARBETSTAGARE (övrig arbetskraft anges i punkter 3 6) Definitionerna av jordbruks- oc trädgårdsarbete samt av annan företags- oc förvärvsverksamet finns på sida 2. Jordbrukaren: uppgifterna fylls i även om jordbrukaren inte själv arbetar på gården eller i trädgårdsföretaget. Jordbrukaren kan vara lägenetens ägare eller arrendator Jordbrukarens make/maka/sambo: uppgifterna fylls i även om denne inte deltar i gårdens eller trädgårdsföretagets arbeten. Övriga familjemedlemmar: uppge före år 1996 födda nära släktingar oc deras makar/sambor som r deltagit i gårdens arbeten. Personer som adigvarande avlönats för jordbruks- oc/eller trädgårdsarbeten: personer som arbetat adigvarande på gården i min 6 oc personer som arbetat på växtodlingsgårdar under ela växtperioden. Om det i grupperna C eller D i tabellen finns flera arbetagare än det finns rader i tabellen kan man vid beov fortsätta uppräkningen på tomma rader på den är sidan eller på blankettens övriga sidor. Nämn vid telefonintervjun till vilken grupp arbetagaren ör. Arbetimmar under året (uppskattning) Kod Kön Födelseår Jordbruks-/ trädgårds- Arbete inom annan företagsverksamet Arbete inom annan förvärvsverksamet Skogsbruksarbete, som ör arbete på gården som direkt ör samman med jordbruket/ (t.ex. samman med lönearbete utanför gårdens egen trädgårdsodlingen på gården) skog Man Kvinna gården 1 2 Jordbrukaren A Jordbrukarens make/maka B Andra medlemmar av jordbrukarfamiljen (födda före år 1996) som deltar i gårdens arbeten. C1 C2 C3 C4 C5 Personer som adigvarande avlönats för jordbruks- oc/eller trädgårdsarbeten (inte familjemedlemmar) C6 D1 D2 D3 D4 D5 D6 2 PERSON SOM ANSVARAR FÖR GÅRDENS SKÖTSEL 2.1 Koden för den person som uvudsakligen ansvarar för skötseln av gården/företaget Exempel på antal arbetimmar under året: 450 = 2 /dag, 5 dagar/vecka, 11 /år 900 = 4 /d, 5 d/v, 11 /år 1800 = 8 /d, 5 d/v, 11 /år 3000 = ca 8 timmar varje dag under året Välj koden i tabellen ovan (A, B, C1 osv.). Kod: Födelseår (om det saknas i tabellen): 2.2 Utbildning inom lantbruks-/trädgårdssektorn som avlagts av den person som ansvarar för gårdens skötsel (den öga avlagda utbildningen) 1. Praktisk 2. Grundutbildning inom lantbruks-/ 3. Högre utbildning inom lantbruks-/trädgårdssektorn arbetserfarenet trädgårdssektorn (lantbruksläroanalt etc.) (initut, yrkesögskola, universitet etc.) 2.3 Den person som ansvarar för gårdens skötsel r under perioden fått yrkesinriktad utbildning som anknyter till gårdens verksamet Ja Nej 3 KORTVARIGT ANSTÄLLDA (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av kortvarigt anällda (under 6./person) på gården, säsonganällda oc annan tillfällig arbetskraft (uppges som 8 timmars arbetsdagar = de sammanlagda arbetimmarna divideras med åtta). 4 LANTBRUKSAVBYTARE (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av lantbruksavbytare (oc vikarieservice) på gården (uppges som 8 timmars arbetsdagar). 5 ENTREPRENÖRER (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av entreprenörer, yrd arbetskraft etc. på gården (uppges som 8 timmars arbetsdagar). Här är gården/företaget inte en arbetsgivare som betalar lön, utan företaget köper t.ex. en el entreprenad eller tjän. 6 UTLÄNDSKA ARBETSTAGARE (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetagare på gården som inte är finska medborgare samt det antal arbets- Arbets- Personer: dagar de utfört inom lantbruks- oc trädgårdsarbete (som 8 timmars arbetsdagar). dagar: Var god gå till sida 6 oc fortsätt från punkt 7. 3 (10)
4 LANTBRUKSSAMMANSLUTNING, Jordbruks-/trädgårdsföretagets arbetskraft under tiden SAMMANSLUTNINGENS DELÄGARE, FAMILJEMEDLEMMAR OCH FAST ANSTÄLLDA (övrig arbetskraft anges i punkter 3 6) Definitionerna av jordbruks- oc trädgårdsarbete samt av annan företags- oc förvärvsverksamet finns på sida 2. Lantbrukssammanslutningens delägare: uppge enda de personer som deltagit i gårdens/företagets arbeten Övriga familjemedlemmar: uppge delägarnas makar/sambor, nära släktingar samt familjemedlemmarnas makar/sambor som är födda före år 1996 oc r deltagit i gårdens arbeten. Personer som adigvarande avlönats för jordbruks- oc/eller trädgårdsarbeten: personer som arbetat adigvarande på gården i min 6 oc personer som arbetat på växtodlingsgårdar under ela växtperioden. Om det i grupperna A, B eller C i tabellen finns flera arbetagare än det finns rader i tabellen kan man vid beov fortsätta uppräkningen på tomma rader på den är sidan eller på blankettens övriga sidor. Nämn vid telefonintervjun till vilken grupp arbetagaren ör. Arbetimmar under året (uppskattning) Kod Kön Födelseår Jordbruks-/ trädgårds- Arbete inom annan företagsverksamet Arbete inom annan förvärvsverksamet Skogsbruksarbete, som ör arbete på gården som direkt ör samman med jord- (t.ex. samman med lönearbete utanför gårdens egen bruket/trädgårds- gården) skog Man Kvinna odlingen på gården 1 2 Sammanslutningens delägare som deltar i gårdens arbeten Delägarnas familjemedlemmar (födda före år 1996) som deltar i gårdens arbeten (ej delägare) A1 A2 A3 A4 A5 A6 B1 B2 B3 B4 B5 Personer som C1 Exempel på antal arbetimmar adigvarande under året: C2 450 = 2 /dag, 5 dagar/vecka, avlönats för jord- 11 /år bruks- oc/eller C3 900 = 4 /d, 5 d/v, 11 /år trädgårdsrbeten C = 8 /d, 5 d/v, 11 /år (inte familje = ca 8 timmar varje dag medlemmar) C5 under året 2 PERSON SOM ANSVARAR FÖR GÅRDENS SKÖTSEL 2.1 Koden för den person som uvudsakligen ansvarar för skötseln av gården/företaget Välj koden i tabellen ovan (A1, A2, A3 osv.). Kod: Födelseår (om det saknas i tabellen): 2.2 Utbildning inom lantbruks-/trädgårdssektorn som avlagts av den person som ansvarar för gårdens skötsel (den öga avlagda utbildningen) 1. Praktisk arbetserfarenet 2. Grundutbildning inom lantbruks-/ trädgårdssektorn (lantbruksläroanalt etc.) 3. Högre utbildning inom lantbruks-/trädgårdssektorn (initut, yrkesögskola, universitet etc.) 2.3 Den person som ansvarar för gårdens skötsel r under perioden fått yrkesinriktad utbildning som anknyter till gårdens verksamet Ja Nej 3 KORTVARIGT ANSTÄLLDA (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av kortvarigt anällda (under 6./person) på gården, säsonganällda oc annan tillfällig arbetskraft (uppges som 8 timmars arbetsdagar = de sammanlagda arbetimmarna divideras med åtta). 4 LANTBRUKSAVBYTARE (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av lantbruksavbytare (oc vikarieservice) på gården (uppges som 8 timmars arbetsdagar) 5 ENTREPRENÖRER (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av entreprenörer, yrd arbetskraft etc. på gården (uppges som 8 timmars arbetsdagar). Här är gården/företaget inte en arbetsgivare som betalar lön, utan företaget köper t.ex. en el entreprenad eller tjän. 6 UTLÄNDSKA ARBETSTAGARE (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetagare på gården som inte är finska medborgare samt det antal arbets- Personer: dagar de utfört inom lantbruks- oc trädgårdsarbete (som 8 timmars arbetsdagar). 4 (10) Var god gå till sida 6 oc fortsätt från punkt 7.
5 JURIDISK PERSON, Jordbruks-/trädgårdsföretagets arbetskraft under tiden FAST ANSTÄLLDA (övrig arbetskraft anges i punkter 3 6) Definitionerna av jordbruks- oc trädgårdsarbete samt av annan företags- oc förvärvsverksamet finns på sida 2. Gårdsbruksenetens/trädgårdsföretagets driftsledare är den person som ansvarar för skötseln av ekonomi- oc produktionsuppgifter i anslutning till gårdens/företagets normala dagliga verksamet. Personer som adigvarande utför lantbruks- oc/eller trädgårdsarbeten: personer som arbetat adigvarande på gården i min 6 oc personer som arbetat på växtodlingsgårdar under ela växtperioden. Om det i gruppen B i tabellen finns flera arbetagare än det finns rader i tabellen kan man vid beov fortsätta uppräkningen på tomma rader på den är sidan eller på blankettens övriga sidor. Nämn vid telefonintervjun till vilken grupp arbetagaren ör. Arbetimmar under året (uppskattning) Kod Kön Födelseår Jordbruks-/ Arbete inom annan före- Skogsbruksarbete, som trädgårdsarbete tagsverksamet som direkt ör samman med gårdens på gården ör samman med jordbruket/ egen skog Man Kvinna trädgårdsodlingen på gården 1 2 Gårdens driftsledare A1 Andra personer B1 Exempel på antal som adig- arbetimmar under året: B2 varande utför 450 = 2 /dag, lantbruks- oc/ B3 5 dagar/vecka, eller trädgårds- 11 /år B4 arbeten 900 = 4 /d, 5 d/v, B5 11 /år 1800 = 8 /d, 5 d/v, B6 11 /år B = ca 8 timmar varje dag under B8 året B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15 B16 B17 B18 B19 B20 2 DRIFTSLEDARENS UTBILDNING 2.1 Driftsledarens utbildning inom lantbruks-/trädgårdssektorn (den öga avlagda utbildningen) 1. Praktisk 2. Grundutbildning inom lantbruks-/ 3. Högre utbildning inom lantbruks-/trädgårdsarbetserfarenet trädgårdssektorn (lantbruksläroanalt etc.) sektorn (initut, yrkesögskola, universitet etc.) 2.2 Driftsledaren r under perioden fått yrkesinriktad utbildning som anknyter till gårdens verksamet Ja Nej 3 KORTVARIGT ANSTÄLLDA (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av kortvarigt anällda (under 6./person), säsonganällda oc annan Arbetillfällig arbetskraft. (uppges som 8 timmars arbetsdagar = de sammanlagda arbetimmarna divideras med åtta). dagar: 4 LANTBRUKSAVBYTARE (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av lantbruksavbytare (oc vikarieservice) på gården Arbets- (uppges som 8 timmars arbetsdagar) dagar: 5 ENTREPRENÖRER (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av entreprenörer, yrd arbetskraft etc. på gården (uppges som 8 timmars Arbetsarbetsdagar). Här är gården/företaget inte en arbetsgivare som betalar lön, utan föredagar: taget köper t.ex. en el entreprenad eller tjän. 6 UTLÄNDSKA ARBETSTAGARE (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetagare på gården som inte är finska medborgare samt det antal arbetsdagar de utfört inom lantbruks- oc trädgårdsarbete (som 8 timmars arbetsdagar). Personer: 5 (10) Var god gå till sida 6 oc fortsätt från punkt 7.
6 7 GENERATIONSVÄXLING 7.1 Vilket år blev Ni ägare/innevare till gården/företaget? 7.2 Hur blev Ni ägare/innevare till gården/företaget? 1. Övertagit den egna släktens/makans släkts familjejordbruk/lantbrukssammanslutning/företag 2. Köpt/yrt en färdig gårdsbrukselet/ ett färdigt företag som inte gått i släkten 3. Själv etablerat gården/ företaget 8 DATOR OCH INTERNET Styrsyem för maskiner oc anläggningar ör inte it (t.ex. utfodringsautomater oc utruning för precisionsodling). 8.1 Används en dator på Er gård/ert företag? Ja Nej 8.2 Datorns internetanslutning 1. Fa bredband 2. Modem 3. Mobilt bredband (USB-modem (dongel ("mokkula")) 4. Annan internetanslutning 5. Ingen internetanslutning 9 ENERGI 9.1 Energianvändningen inom gårdens jordbruk/trädgårdsodling år 2010 (uppskattning) Uppvärmning av oc elektriska apparater i produktionsbyggnader, bränsle i traktorer oc andra maskiner, torkning av spannmål osv. Energiförbrukningen i privatusållet, i skogsbruket oc i övrig företagsverksamet räknas inte it. 1. Elektricitet kw 2. Motorbrännolja (oc andra typer av lätt brännolja) som bränsle i traktorer oc andra maskiner liter 3. Eldningsbrännolja (oc motorbrännolja) för uppvärmning: a) totalt liter b) varav den andel som åtgår för spannmålorkning liter 4. Tung brännolja kg 5. Trä (ved, småved, annat elträ) lös-m 3 6. Träpellets oc träbriketter kg 7. Träflis (flis eller kross av yggesreer, annan träflis) lös-m 3 8. Åkerenergi: a) fröskörd (spannmålskorn, rybsfrö etc.) kg b) lm oc andra produkter från åkerodling (ej fröskörd) m 3 9. Fräorv lös-m Stycketorv m Torvpellets kg 12. Annan energikälla, vilken? 9.2 Produktion av energi från förnybara energikällor år 2010 Kryssa för de energikällor med vilka Ni på gården producerar energi (t.ex. elektricitet, värme eller trafikbränslen), som åtminone delvis används inom gårdens eget jordbruk/egen trädgårdsodling eller säljs utanför gården. Anläggningens nominella effekt (om känd) 1. Fa biomassa (trä, lm, spannmål etc. (också från utanför gården), inte torv som det enbara bränslet) kw 2. Biogas kw 3. Värmepump (värme tas t.ex. från jord, vatten eller luft) kw 4. Vindkraft kw 5. Solenergi kw 6. Vattenkraft kw 7. Annan energikälla, vilken? kw 10 BEVATTNING Om ingen bevattningsanläggning (eller bevattning enbart i växtus), gå till punkt Åker- oc trädgårdsareal som kan bevattnas med gårdens utruning då vattentillgången är normal (ej växtus) 6 (10)
7 10.2 Åker- oc trädgårdsareal som bevattnats min en gång på grund av torka (inte frobekämpning) 1. År År År Hur den bevattnade arealen år 2010 är fördelad enligt uvudsaklig bevattningsmetod oc orsak 1. Bevattning med sprinklers min en gång pga. torka 2. Droppbevattning min en gång pga. torka 3. Bevattning med sprinklers min en gång för att bekämpa fro (ingår inte i arealen i punkt 10.2) 10.4 Bevattningsvattnets ursprung 1. Ytvatten på den egna gården (t.ex. damm) 2. Ytvatten från ett vattendrag som räcker sig utanför gårdens marker (t.ex. sjö, å) 3. Grundvatten på den egna gården (t.ex. brunn) 11 ÅKER- OCH TRÄDGÅRDSODLING 4. Vattenledningsvatten som tas utanför gården 5. Annat Om det inte idkas åkerodling eller om det idkas enbart växtusodling, gå till punkt Grundbearbetning oc växttäcke på åkrar som bearbetades oc/eller såddes Vall inkluderas, om den grundades eller senare. a) Grundbearbetning Om åkern både bearbetades reducerat oc plöjdes, räknas den bara in i den plöjda arealen. 1. Höplöjning 2. Vårplöjning 3. Reducerad bearbetning (kultivator, rv, tallriksrv, fräs etc.) 4. Sådd i obearbetad jord (kompletteringssådd av vall räknas inte) b) Växttäcke under vintern Obs! Hösäd är ett växttäckealternativ (annorlunda än i miljööd) 1. Odlingsväxt som såtts på sommaren eller öen (t.ex. ösäd eller vall som såddes eller senare) 2. Fång- eller bottengröda 3. Växtreer oc/eller ubb (Potatisåker efter skörd räknas som barmark (punkt 5).) 4. Reducerat bearbetad mark (min 10 % av växtreerna är kvar på markytan) 5. Bar mark (plöjd eller på annat sätt bearbetad mark där mindre än 10 % av växtreerna är kvar på markytan) 11.2 Åker- oc trädgårdsareal, där samma växt r odlats år 2008, 2009 oc 2010 I arealen inkluderas inte vall eller växtus Spridning av allgödsel (såväl gödsel som uppått på den egna gården som gödsel som förts in till gården) Markareal, där Delning av den förutnämnda spridningsarealen enligt spridningsmetod gödsel/urin spridits (en eller Placering direkt Myllas ner efter spridning på ytan inom Spridning på flera gånger) i marken (med myllare) mindre än mer än 12 ytan, myllas inte ner 1. Flytgödsel 2. Fa gödsel 3. Urin/gödselvatten 12 HUSDJURSPRODUKTION Om ingen usdjursproduktion, gå till punkt Andel av den samlade gödselframällningen som förs bort från företaget år 2010 % 12.2 Antalet gödseläder som gården använt under år 2010 oc deras kapacitet (lager både inom oc utanför gården) Helt täckta med vattentät material Helt täckta med material som inte är vattentät Utan tak eller delvis täckt Lagerkapacitet utan tömning 1. Flytgödselbeållare 2. Lager för fagödsel 3. Urinbeållare 7 (10)
8 12.3 Betesareal år 2010 Om djuren inte går på bete, gå till punkt 12.5 Areal som använts för betesgång (åker, permanent betesmark osv., även betesgång utanför gården) 12.4 Betesperiodens längd år 2010 enligt djurgrupp (djuren går på bete min 2 per dygn) 1. Nötkreatur: a) mjölkkor b) kvigor c) ungdjur oc kalvar d) köttboskap e) dikor 2. Häar 3. Får 4. Getter 5. Andra djur 12.5 Antalet nötdjursplatser i olika typer av boskapsall Antalet använda platser i medeltal under år Båsplatser i båsall (nötkreaturen uppbundna): a) gödselntering: flytgödsel b) gödselntering: fagödsel 2. Boxplatser i båsall: a) gödselntering: flytgödsel b) gödselntering: fagödsel c) gödselntering: djupröunderlag 3. Lösdriftplatser a) gödselntering: flytgödsel b) gödselntering: fagödsel c) gödselntering: djupröunderlag 4. Platser i en annan typ av boskapsall 12.6 Antalet svinplatser i olika typer av svinall Antalet använda platser i medeltal under år Platser i svinall med delvi spaltgolv (flytgödsel) 2. Platser i svinall med enbart spaltgolv (flytgödsel) 3. Platser i svinall med röbädd 4. Platser i en annan typ av svinall (t.ex. fagödsel som avlägsnas flera gånger i veckan) 12.7 Antalet önsplatser i olika typer av önsall (värpöns) Antalet använda platser i medeltal under år Burönsusplatser 2. Platser i smågruppsönsus (inredda burar) 3. Golvönsusplatser 4. Platser i önsus med flervåningssyem för frigående önor 5. Platser i en annan typ av önsall 8 (10)
9 13 ANNAN FÖRETAGSVERKSAMHET. Se definitionerna av annan företagsverksamet nere på sidan Bedrivs det på Er gård annan företagsverksamet som ger försäljningsinkomer än jordbruk eller trädgårdsodling oc skogsbruk med gårdens egen skog 1. Ja. Besvara också frågorna Nej. Blanketten är klar. Tack för Era svar. Spara blanketten så att den är nära till nds när intervjuaren ringer upp Er oc samlar in uppgifterna Den andra företagsverksametens näringsgrenar år 2010 Kryssa för i spalt 1 alla näringsgrenar Ni bedriver. Kryssa också för i spalt 2 om maskiner, byggnader, områden eller produkter som ör till gårdens jordbruk/trädgårdsodling används inom verksameten. Kryssa i spalt 3 för den näringsgren som ger den öra omsättningen. I omsättningen räknas in försäljningsintäkterna från verksameten minus mervärdesskatt (oc eventuella andra skatter som direkt bygger på försäljningsmängden). Annan primärproduktion än jord- oc skogsbruk A1 Fiske A2 Odling av fisk, kräftor etc. på gården A3 Pälsfarmning A4 Renskötsel A5 Annan primärproduktion (t.ex. uppfödning av vilt) Vidareförädling oc bearbetning av livsmedel B1 Vidareförädling av kött, slakt B2 Vidareförädling av potatis, grönsaker, frukt oc bär B3 Tillverkning av mejeriprodukter B4 Tillverkning av kvarnprodukter B5 Tillverkning av bageriprodukter B6 Tillverkning av drycker (t.ex. gårdsvin, saft) B7 Övrig vidareförädling oc bearbetning av livsmedel Vidareförädling av övriga lantbruksprodukter B8 Vidareförädling av ull oc/eller lin B9 Annan vidareförädling av lantbruksprodukter Vidareförädling av trävaror B10 Sågning, yvling oc impregnering B11 Tillverkning av snickeriprodukter (t.ex. dörrar oc föner) Framällning av ntverk för försäljning B12 Tillverkning av mattor, ryor oc övriga textiler B13 Möbeltillverkning B14 Tillverkning av övrigt ntverk Energiproduktion B15 Framällning oc försäljning av brännved oc/eller flis B16 Produktion av annan förnybar energi för försäljning (biogas, biodiesel, elektricitet m.m.) B17 Torvproduktion (t.ex. på en torvmosse utanför gården) Annan induriell produktion B18 Tillverkning av metallprodukter B19 Annan tillverkning/induriell produktion 1. Verksamet bedrivs 2. Verksameten r direkt anknytning till gårdens jordbruk/ trädgårdsodling (se anvisning ovan) 3. Den till omsättningen viktigae näringsgrenen (se anvisning ovan) 9 (10) Tabellen fortsätter på näa sida.
10 Tabellen fortsätter från föregående sida. Byggande Handel C1 Byggnadsarbete utanför gården D1 Direktförsäljning av gårdens egna oförädlade produkter D2 Direktförsäljning av gårdens vidareförädlade produkter, parti- oc detaljndel på gården D3 Övrig parti- oc detaljndel Tjäner: Turism, inkvarterings- oc rekreationjäner E1 Utyrning av semeerugor E2 Inkvarteringjäner E3 Reaurang- oc/eller kaféverksamet E4 Catering oc/eller övrig måltidsservice E5 Fritidsfiske, camping m.fl. rekreationjäner E6 Programservice Tjäner: Entreprenadverksamet (utanför gården) E7 Lantbruksmaskinentreprenad E8 Torkning av andra gårdars spannmål eller ö i den egna gårdens tork E9 Skogsarbetesentreprenad E10 Bioenergientreprenad (t.ex. skördande av rörflen) E11 Snöplogning, vägunderåll E12 Grävning, scktning, röjning av byggnadsmark, rivning oc grundarbete m.fl. maskinentreprenader Tjäner: Övriga tjäner E13 Vård- oc omsorgjäner E14 Transportservice (taxitjäner, varutransporter) E15 Tjäner inom faigets- oc ädbranscen samt miljövård E16 Ridall (kunder rider på gårdens äar) E17 Annan äverksamet (utyrning av allplatser, träning av oc tävlande med äar) E18 Tjäner för affärslivet (t.ex. bokföringsbyrå, adb-service, konsulttjäner) E19 Övriga tjäner Den sammanlagda omsättningen av övrig företagsverksamet år 2010 i euro (uppskattning). (Definition av omsättningen i punkt 13.2 i anvisningen) 1. < < < > Hur or andel utgör den till gården direkt anslutna andra företagsverksametens omsättning av gårdens ela omsättning år 2010 (uppskattning) I den andra företagsverksametens omsättning räknas är in enda de näringsgrenar som kryssades för i spalt 2 i förteckningen i punkt I gårdens sammanlagda inkomer ingår förutom den ovan uträknade andra företagsverksametens omsättning också jordbrukets oc trädgårdsodlingens omsättning samt de direktöd som betalas till gården (skogbrukets omsättning inkluderas inte). Den övriga företagsverksametens andel av totalinkomerna i procent räknas ut på följande sätt: Omsättningen av gårdens övriga företagsverksamet som direkt anknyter till jordbruket oc trädgårdsodlingen x 100 % Den sammanlagda omsättningen av jordbruk oc trädgårdsodling samt övrig företagsverksamet som direkt anknyter till den + direkta öd Kryssa för den kategori som den ovan uträknade procentandelen ingår i: % 2. >10 50 % 3. >50 <100 % 13.5 Den övriga företagsverksameten sysselsatte utomående anällda på gården år 2010 (uppskattning) personer arbetsdagar (som 8 timmars arbetsdagar) Tack för Era svar. Spara blanketten så att den är nära till nds när intervjuaren ringer upp Er oc samlar in uppgifterna. 10 (10)
Lantbruksräkningen 2010
Lägenetens namn Lägenetssignum Telefonnummer på vilket/vilka du kan nås Lantbruksräkningen 2010 grundförfrågan Läs först definitionerna på sida 2. Börja därefter fylla i blanketten. Spara blanketten så
Läs merUTKAST LANTBRUKSRÄKNINGEN 2010. Fyll i blanketten och spara den, så att Ni kan lämna uppgifterna när intervjuaren ringer Er om 1-3 veckor.
Fyll i blanketten oc spara den, så att Ni kan lämna uppgifterna när intervjuaren ringer Er om 1-3 veckor. Läs först definitionerna på sida 2. Lägenetens namn Lägenetssignum LANTBRUKSRÄKNINGEN 2010 Börja
Läs merLantbrukets strukturundersökning 2013
Lägenetens namn Lägenetssignum Lösenord (för inloggning till förfrågan i nättjänen) Telefonnummer på vilket/vilka du kan nås (ifall du inte svarar på förfrågan i nättjänen) Lantbrukets rukturundersökning
Läs merStrukturundersökning 2016
Strukturundersökning 2016 (SJ-2) Statistikenheten 020-26 10 86 Strukturundersökning 2016 Lämna gärna uppgifterna på Jordbruksverkets webbplats! www.jordbruksverket.se/strukturundersökning Från startsidan
Läs merStrukturundersökning 2016
Strukturundersökning 2016 (SF-1) Statistikenheten 020-26 10 86 Strukturundersökning 2016 Lämna gärna uppgifterna på Jordbruksverkets webbplats! www.jordbruksverket.se/strukturundersökning Från startsidan
Läs mer2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):
Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:
Läs merVägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet
Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs mer1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen
Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:
Läs merEnergianvändning i jordbruket 2018
Datum 1/7 2019-03-11 Energianvändning i jordbruket 2018 Logga in på www.scb.se/jordbruk med det användarnamn och lösenord som finns förtryckt på brevet du fått och lämna uppgifterna Lämnade uppgifter ska
Läs mer"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun
"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merTypisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Läs merJordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk
JO 65 SM 1101 Heltidsjordbruket i Sverige 2010 Full-time farming in Sweden 2010 I korta drag Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar Andelen av jordbruksföretagen i Sverige som kräver minst en
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs merGenerellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs merLivsmedelshygien inom växtproduktionen
Livsmedelshygien inom växtproduktionen Neuvo 2020 Seinäjoki 3.12 / Vasa (sv) 5.12 / Träskända 10.12 Evira / Enheten för livsmedelshygien 1 Överinspektör Noora Tolin Presentationens innehåll Tvärvillkorskrav
Läs merDelaktiga i gårdsbruksenheten
Blankett 101D Lämna in blanketten till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen alltid när uppgifterna har förändrats. Fyll i blanketten med kulspetspenna eller på annat
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merMjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur
Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:
Läs merDiskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket
Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merRegister Grupp Norm namn/insats
Register Grupp Norm namn/insats Driftsenhet Fält Gröda En driftsenhet är det samma som en kund i tidredovisningen. Speciellt om registrering skall ske på fält eller grödnivå På de fält som är angivna för
Läs merVÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen
VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst
Läs merGenerationsväxlingsdag
- Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Generationsväxlingsdag BESKATTNINGSFRÅGOR VID GENERATIONSVÄXLING December 2015 Holger Falck, 1 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Beskattningsfrågor
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av
Läs merStatistik över industrins energianvändning 2010
Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen
Läs merAnvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan
Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i
Läs merIndustrins energianvändning 2015
Energi 2016 Industrins energianvändning 2015 Industrins energianvändning sjönk med 3 procent år 2015 Enligt Statistikcentralen sjönk industrins energianvändning år 2015 med 3 procent från året innan Inom
Läs merKompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 171 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs merStatsrådets förordning 1250/2014 om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling
Statsrådets förordning 1250/2014 om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling Nylands NTM-central / Ansvarsområdet för miljö och naturresurser / Johan Sundberg 18.3.2016 Statsrådet
Läs merEnergiförbrukningen på gårdar
Energiförbrukningen på gårdar 17.11.2009 Presentationens innehåll 1. Allmänt om presentationen Uppdelning 2. Energiförbrukning på kreatursgårdar 1. Bakgrundsfakta 2. Total förbrukning 3. Elenergi 4. Uppvärmningsenergi
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 175 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merRapporteringsformulär Energistatistik
Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 169 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs merTvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung
Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin
Läs merNominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Tarja Lindecrona Albertsson
Läs mer1. Djurhållningsplatsens anmälare (ändring av anmälare, se punkt 6) Namn Lägenhetssignum/kundsignum Personbeteckning Språk
1 (9) Läs noggrant igenom ifyllningsanvisningarna innan du fyller i blanketten. Blanketten lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där anmälarens gårdsbruk har sitt driftscentrum eller
Läs merMobil tork. för den som vill ha flexibilitet
26 Pedrotti mobila torkar finns i storlekar upp till 55 ton. Mobil tork för den som vill ha flexibilitet Stor kapacitet med torkning till liten kostnad per ton i kombination med en flexibel lösning där
Läs merVilka stöd finns att söka?
För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd
Läs merHÅLLBART in i framtiden - mat från gården med eget ekologiskt KRETSLOPP
HÅLLBART in i framtiden - mat från gården med eget ekologiskt KRETSLOPP Från ett traditionellt och moget lantbruksföretag till ett modernt matföretag med genuina mervärde som konsumenten gillar? Wapnö
Läs merLANDSBYGDSVERKETS FÖRESKRIFT OM ANSÖKNINGSTIDER FÖR NATIONELLA STÖD 2012
LANDSBYGDSVERKET FÖRESKRIFT Avdelningen för landsbygdsnäringar PB 405 60101 SEINÄJOKI Datum 2.2.2012 Dnr 18/22/2012 Landsbygdsverkets föreskriftssamling Nr 1/12 Bemyndigande: Lag om nationella stöd till
Läs merFossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda
Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 5 juni 2001 Nr 441 451 INNEHÅLL Nr Sidan 441 Lag om ändring av rättegångsbalken... 1249 442 Lag om ändring av lagen om utnämning av domare...
Läs merEnergisatsningar på gårdsnivå
Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.
Läs merStatistik över industrins energianvändning 2012
Energi 2013 Statistik över industrins energianvändning 2012 Energiförbrukningen inom industrin minskade år 2012 Enligt Statistikcentralen minskade energiförbrukningen inom industrin med omkring fem procent
Läs merBilaga F. Stöd för jordbruket och trädgårdsproduktionen 2019
1/5 Bilaga F. Stöd för jordbruket och trädgårdsproduktionen 2019 STÖD SOM BETALAS I HELA FINLAND EU-helfinansierade stöd (dvs. direkta stöd) Grundstöd och förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Bidrag
Läs merJORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 62/05 Dnr 3635/01/
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 62/05 Dnr 3635/01/2005 30.8.2005 Giltighetstid 7.9.2005-tills vidare Bemyndigande Lag om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999, ändr. 44/2000) 11 4
Läs merNaturbruksprogrammet exempel på programfördjupningspaket
Naturbruksprogrammet exempel på programfördjupningspaket Inriktning djur Hästskötare med inriktning mot ridning Häst 1, 100 poäng Häst 2, 100 poäng Häst 3, 100 poäng Ridning och körning, 100 poäng Ridning
Läs merÖsterbottens handelskammare. Bransch- och statistiköversikt April 2015
Österbottens handelskammare Bransch- och statistiköversikt April 2015 Branschstruktur handelskammarområdet 2012 tot. ca 110 000 sysselsatta 7 % 32 % Primärproduktion 23 % Industri Byggnadsindustri Handel
Läs merBilaga F. Stöd för jordbruket och trädgårdsproduktionen 2017
1 Bilaga F. Stöd för jordbruket och trädgårdsproduktionen STÖD SOM BETALAS I HELA FINLAND EU-helfinansierade stöd (dvs. direkta stöd) Grundstöd och förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Bidrag för
Läs merEnergiodlare och användare tillsammans
Energiodlare och användare Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Kartläggning av medlemmars energiverksamhet 8 461 enkäter skickades ut nästan 50% svarade Bedriver du energiverksamhet för eget
Läs merStatistik över industrins energianvändning 2013
Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på
Läs merVARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n
VARA KOMMUN Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER sbeteckning: Anläggning, namn: Besöksadress:
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merLantbrukarnas Riksförbund (LRF) SoL-film / LRF filmproduktion. Arkivnummer Fotografier och rörliga filmer. Serierubrik
K Fotografier och rörliga filmer K 1 Fotografier K 1 a Fotografier utan anknytning till bildspel K 1 e Bildspel K 1 ea Bildspel, originalbilder 1 2 3 4 5 6 1968-1972 Fotografier och andra teckningar och
Läs merSTATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS
STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS PB 6B, 00022 STATISTIKCENTRALEN Datainsamling Telefon (09) 17341 FÖRETAGSSTRUKTURER, UPPGIFTER OM FÖRETAGET Industri- och byggnadsverksamhet 2012 Företagets namn och postadress:
Läs merMINNESLISTA FÖR DIG SOM HAR INGÅTT FÖRBINDELSE OM MILJÖERSÄTTNING
1 (5) MINNESLISTA FÖR DIG SOM HAR INGÅTT FÖRBINDELSE OM MILJÖERSÄTTNING Jordanalysen ska in till kommunen senast 30.9.2015 Om du har förbundit dig till åtgärder som gäller hantering av avrinningsvatten
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merDisposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning
Disposition Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Global utblick Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning
Läs merRikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
Läs merSLC Nyland Generationsväxlingskurs
Nyland Generationsväxlingskurs BESKATTNINGSFRÅGOR November 2017 Holger Falck, 1 Beskattningsfrågor vid en generationsväxling Hur mycket gåvoskatt skall övertagaren betala Hur beskattas överlåtarna för
Läs merChecklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter
Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare
Läs merSKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015
SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för
Läs merAnsökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk
Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk 1(6) Administrativa uppgifter Fastighet (Gårdscentrum) Person-/organisationsnummer Företagets/anläggningens namn Kontaktperson Postadress
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merTabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Läs merFördjupad uppföljning av investeringsstöd till jordbruk, trädgård och rennäring för ökad konkurrenskraft
Fördjupad uppföljning av investeringsstöd till jordbruk, trädgård och rennäring för ökad konkurrenskraft Webbinarium Lena Callisen 2018-12-05 Bakgrund och syfte I nuvarande landsbygdsprogram finns investeringsstöd
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs merKommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)
Årsrapport för lantbruksföretag 1 (7) Fyll i blanketten direkt i datorn. Skriv sedan ut blanketten och underteckna den. Blanketten ska skickas till miljö- och byggnadsförvaltningen, Box 500, 577 26 Hultsfred.
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merRen och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog
UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi
Läs merÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Nr 12 Nr 12 ÅLANDS LANDSKAPSREGERINGS BESLUT om kompensationsbidragets nationella tilläggsdel år 2009 Utfärdat i Mariehamn den 3 mars 2009 Med stöd av 9 och 26 landskapslagen
Läs merEkohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion
Ekohusdjurskurs ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekoplan för djur Beskrivning, hur sköts och utfodras djuren på gården så att produktionsvillkoren uppfylls? Hurdana produktionsbyggnader finns
Läs merREGISTRERINGS/ÄNDRINGSANMÄLAN FÖR DJURHÅLLNINGSPLATS (Pälsdjur, hjort- och kameldjur)
REGISTRERINGS 1 (9) Läs noggrant igenom anvisningarna innan du fyller i blanketten. Blanketten lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där anmälarens gårdsbruks driftscentrum finns eller
Läs merUppdaterad Eko i Finland 2018
Uppdaterad 2.5.2019. Eko i Finland 2018 Innehåll 2. Innehåll 3. Ekobranschens utveckling 4. Ekogårdar 5. Trädgårdsproduktion 6. Växtproduktion 7. Husdjursgårdar 8. Husdjursproduktion 9. Ekologisk insamling
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 januari 2015 4/2015 Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merLivsmedel Västra Götaland. Källa SCB
Livsmedel 27-21 Västra Götaland Källa SCB Sysselsättning sysselsatta inom Livsmedel 27 och 21 Sysselsättningsförändring Livsmedel 27-21 12 1 8 6 4 27 21 47 823 52 74 38 6 39 713 36 59 37 547 99 897 94
Läs merLantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV
Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV Du ska årligen lämna uppgifter om din produktion till KRAV och säkerställa att de är aktuella och korrekta. Det kan göras
Läs merSOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE
L ALINGSÅS KOMMUN SOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE Tekniskt underlag till skyddsområde och skyddsföreskrifter BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I ALINGSÅS KOMMUN KF 93 2004 06 23 Copyright Lantmäteriverket
Läs merEUROPEISKA UNIONEN LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
EUROPEISKA UNIONEN LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM 2014-2020 LL ÖK 3.5.2018 Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 1305/2013 artikel 29 Ekologiskt jordbruk (M11) Överförts pengar från miljöersättning
Läs merBygg- och Miljönämnden. ANMÄLAN om kompostering och spridning av latrin och/eller lagring och spridning av urin enligt 38 Avfallsförordning 2001:1063
Bygg- och Miljönämnden ANMÄLAN om kompostering och spridning av latrin och/eller lagring och spridning av urin enligt 38 Avfallsförordning 2001:1063 Kompostering och spridning av latrin Lagring och spridning
Läs merSVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC r.f.
SLC:s målsättningar inför regeringsprogrammet 2011-2015 Jordbruk Jordbruksstöd och näringens finansiering Den finländska jordbrukspolitikens roll och regeringens målsättning är att förbättra lönsamheten
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merSTATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS
PB 6B, 00022 STATISTIKCENTRALEN Datainsamling Telefon (09) 17341 STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS FÖRETAGSSTRUKTURER, UPPGIFTER OM FÖRETAGET Handel och andra tjänstverksamhet 2012 Företagets namn och postadress:
Läs merAlltid det svarta fåren!
Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även
Läs merGrupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Läs merFörnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under
Läs mer1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges
LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den
Läs mer