EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN"

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2001) 276 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN om de slutliga utvärderingarna av det fleråriga programmet för att stimulera utvecklingen av en europeisk multimediainnehållsindustri och främja användningen av multimediainnehåll i det framväxande informationssamhället (INFO2000) och det fleråriga programmet för att främja gemenskapens språkliga mångfald i informationssamhället (MLIS)

2 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN om de slutliga utvärderingarna av det fleråriga programmet för att stimulera utvecklingen av en europeisk multimediainnehållsindustri och främja användningen av multimediainnehåll i det framväxande informationssamhället (INFO2000) och det fleråriga programmet för att främja gemenskapens språkliga mångfald i informationssamhället (MLIS) Inledning Detta meddelande gäller de slutliga utvärderingarna av de fleråriga programmen INFO2000 och MLIS. De båda utvärderingarna sköttes av olika företag 1, som fått uppdraget efter en offentlig anbudsinfordran av GD Informationssamhället under hösten Utvärderingarna gjordes under januari juni Utvärderingsrapporterna bifogas detta meddelande 2. Kommissionen använde sig av preliminära rapporter från utvärderarna när den utarbetade förslaget till uppföljningsprogram, programmet om digitalt innehåll 3. INFO2000: ett program för att stimulera utvecklingen och användningen av multimediainnehåll Bakgrund Enligt rådets beslut 4 är målsättningarna för INFO2000 att skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av den europeiska multimediainnehållsindustrin, stimulera efterfrågan på och användning av multimediainnehåll, bidra till de europeiska medborgarnas yrkesmässiga, sociala och kulturella utveckling, främja kunskapsutbyte mellan användare och leverantörer För INFO2000, Technopolis Ltd (huvudavtalspart), Databank Consulting SpA, IDATE, LENTIC; för MLIS, ECOTEC Research & Consulting Ltd. Final Evaluation of the INFO2000 Programme: Final Report, June Technopolis Ltd, Databank Consulting SpA, IDATE, LENTIC. Slutlig utvärdering av programmet för det flerspråkiga informationssamhället (MLIS): Slutrapport, juni ECOTEC Research & Consulting Limited. KOM(2000) 323, , Förslag till rådets beslut om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för stimulans av utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt innehåll i de globala näten samt för främjande av den språkliga mångfalden i informationssamhället. Rådets beslut 96/339/EG av den 20 maj 1996 (EGT L 129, , s. 24). 2

3 INFO2000 löpte under fyra år, från januari 1996 till december 1999, och hade en budget på 65 miljoner euro. Ungefär 200 projekt genomfördes med medfinansiering från programmet, med över 700 deltagande organisationer. Projekten rörde någon av följande fyra handlingslinjer: Stimulera efterfrågan samt höja medvetenheten; Utnyttja information från den offentliga sektorn i Europa; Frigöra europeisk potential på multimediaområdet; Stödåtgärder Utvärderingskriterier I utvärderingen bedöms i vilken utsträckning programmet uppfyllt målsättningarna; hur väl programmets handlingsprinciper fungerat ("intervention logic" insatssamband); hur effektiv organisationen bakom programmet varit och hur programmet skötts; bakomliggande principer, synergier och långsiktighet; hur väl programmet uppfyllt målgruppens behov; samt hur rekommendationerna från den preliminära utvärderingen beaktats. Utvärderarna använde sig av en annan studie för att bedöma programmets effekter 5. De viktigaste slutsatserna i utvärderingarna Utvärderarna anser att programmet på det stora hela haft goda effekter. Medvetandegraden har höjts när det gäller vilka möjligheter som multimedia erbjuder (särskilt bland små och medelstora företag) genom ett nätverk av organisationer i alla medlemsstater. Programmet har fungerat som en katalysator för den europeiska multimediaindustrin genom att finansiera projekt inom olika områden. Det har också stimulerat debatten om hur informationen från den offentliga sektorn i Europa skall användas, vilket sedermera ledde till att en grönbok utarbetades och antogs 6. Utvärderarna konstaterar att programmet erbjudit en stimulerande ram för samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn, och att det har bidragit till framstegen i frågor om handeln med europeiska multimediarättigheter och andra frågor av rättslig natur. I utvärderingen betonas vilka goda effekter ytterligare medel till stöd till multimediaprojekt hade kunnat få, och det noteras att budgetminskningen (från de 100 miljoner euro som ursprungligen begärdes av kommissionen till de 65 miljoner euro som rådet anslog) ledde till en avsevärd aktivitetsminskning med motsvarande minskad effekt på marknaden. Utvärderarna konstaterade dock att programmet i linje med målsättningarna nådde målgruppen små och medelstora företag på ett framgångsrikt sätt 7. Utvärderarna konstaterade bara att de problem som uppstod vid genomförandet relativt små. Det rörde sig om dröjsmål vid kontraktstilldelning och utbetalningar, och nätverksarbete och informationsutbyte inom och mellan projekt som kunde varit bättre Impact Assessment Review of INFO2000 Programme, BIPE för GD INFSO, april KOM(1998) 585, , Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa En grönbok om information från den offentliga sektorn i informationssamhället. Ungefär 43 % av deltagarna i handlingslinje 2 och 3 var små och medelstora företag. 3

4 De viktigaste rekommendationerna och kommissionens kommentarer Utvärderingen av INFO2000 innehåller tre huvudsakliga rekommendationer 8 : 1. De ämnen och inriktningar som valts för uppföljningsprogrammet om digitalt innehåll bör godtas. Kommentar: Kommissionen välkomnar denna rekommendation, och noterar att den grundas på en omfattande utvärdering av INFO2000, med bland annat en sektorsanalys 9,fallstudier 10 och deltagarundersökning. I utvärderingen återfinns också slutsatserna från en kompletterande undersökning om programmets effekter Uppföljningsprogrammet bör ta upp lagstiftning, reglering och standardisering. Kommentar: Kommissionen delar utvärderarnas åsikt att dessa frågor utgör stora hinder för skapandet av en inre europeisk marknad för sektorn. I förslaget till uppföljningsprogrammet om digitalt innehåll finns en inriktning för att ta hand om ö stödja dessa frågor och standardisering. De viktigaste inriktningarna i programmet förutsätter att åtgärder genomförs för att uppmuntra standardisering (t.ex. användning av metadata vid utnyttjande av information från den offentliga sektorn och språklig infrastruktur för den språkliga och kulturella anpassningen). Ett antal horisontella åtgärder och stödåtgärder som tar sikte på dessa problem skall se till att programmet hamnar nära marknadens behov. Det rör sig bland annat att skapa flera förmedlingscentrum för rättigheter rörande digitalt innehåll, finansiera strategiska studier för att bevaka och analysera utvecklingen samt stimulera debatten om frågor som rör digitalt innehåll genom inrättandet av en arbetsgrupp bestående av företrädare för näringslivet. Lagstiftnings- och regleringsfrågor omfattas inte av programmet, men kan tas upp om åtgärder vidtagna inom ramen för programmet visar att det behövs. 3. Uppföljningsprogrammet bör innehålla och avsätta tillräckliga resurser för åtgärder som rör utbyte av information, kunskap och färdigheter mellan olika projekt eller program. Kommentar: Kommissionen har i förslaget till uppföljningsprogram beaktat behovet av att skapa villkor som främjar kopplingar och utbyte av lyckade metoder mellan projekt. Det kommer förslag om konkreta åtgärder på arbetsprogramnivå, som tar upp både avtalsrelaterade aspekter och de enskilda projektens storlek. Eftersom många små och medelstora företag väntas delta (en slutsats som är rimlig om man betänker utfallet av de förberedande åtgärderna för ) kommer kommissionen att föreslå särskilda åtgärder för att minska pappersarbetet för de som deltar i och genomför programmet. Kommissionen har också noterat att en initiativkraftig och effektiv plan för informationsspridning och kommunikation är mycket viktig om man vill nå de målgrupper som anges i förslaget Se vidare s. 12 (och motiveringarna s ) i den bifogade Slutlig utvärdering av INFO2000. Bifogas Slutlig utvärdering av INFO2000 separat. Bifogas Slutlig utvärdering av INFO2000. Impact Assessment Review of INFO2000 Programme, BIPE för GD INFSO, april Budgetpost B5-334, Europeiska unionens allmänna budget för

5 MLIS: Programmet för det flerspråkiga informationssamhället Bakgrund Irådetbeslut 13 angavs följande mål för programmet: Att höja medvetenheten om och stimulera tillhandahållandet av flerspråkiga tjänster i gemenskapen där språkteknik, resurser och normer används. Att skapa förmånliga villkor för utvecklingen av språkindustrin. Att minska kostnaderna för överföring av information mellan språken, i synnerhet av hänsyn till de små och medelstora företagen, och att bidra till främjandet av gemenskapens språkliga mångfald. MLIS löpte under tre år, från november 1996 till november 1999, och hade en budget på 15 miljoner euro. 35 projekt genomfördes med medfinansiering från programmet, med nästan 190 deltagande organisationer. Projekten rörde någon av följande tre handlingslinjer: Stöd till skapandet av en ram för tjänster avseende europeiska språkresurser. Uppmuntran till användning av modern språkteknik, resurser och normer. Främjande av användning av avancerade språkverktyg inom gemenskapens och medlemsstaternas offentliga sektor. MLIS innehöll även flera åtgärder för spridning och kompletterande åtgärder. Utvärderingskriterier I utvärderingen bedömdes programmets effekt och i vilken utsträckning målsättningarna uppfyllts (målsättningarna från rådets beslut och den senare tillkomna arbetsplanen); hur väl programmets handlingsprinciper fungerat ("intervention logic" insatssamband); hur effektiv organisationen bakom programmet varit och hur programmet skötts; samt bakomliggande principer, synergier och långsiktighet. De viktigaste slutsatserna i utvärderingarna När utvärderarna analyserade insatssambandet (intervention logic) och det strategiarbete som ledde fram till rådets beslut kunde de konstatera att försöket att blanda många olika socioekonomiska principer i ett enda program gjorde det svårt att uppnå de ambitiösa målsättningarna med den begränsade budgeten. Utvärderarna fann också att genomförandet var långsammare än väntat på organisations- och ledningsplanet, och att det fanns ett antal svagheter som berodda på rutin- och strukturfaktorer. Mest framträdande var stelheten hos programmekanismerna (som tagits från FoTU-programmen) och personalbrist. I rapporten konstateras att MLIS slutgiltiga effekter på gemenskapsnivå i förhållande till målsättningarna är blygsamma och bristfälliga (många projekt pågår fortfarande), men att de flesta av de verksamheter som finansieras genom programmet är mycket viktiga om man sätter framstegen i relation till samtliga målsättningar. 13 Rådets beslut 96/664/EG av den 21 november 1996 (EGT L 306, , s. 40). 5

6 De viktigaste rekommendationerna och kommissionens kommentarer Utvärderingen av MLIS innehåller nio huvudsakliga rekommendationer 14 : 1. EU bör utarbeta en språkpolitisk ram. 2. Kommissionen bör inrätta en övergripande arbetsgrupp för informations- och kommunikationsteknik och språkfrågor och via en webbplats offentliggöra en vägledning till EU-stödd verksamhet inom detta område. Kommentar: Kommissionen kommer att överväga dessa båda rekommendationer vid utformningen och planeringen av det föreslagna programmet om digitalt innehåll och när den utarbetar sitt bidrag till det europeiska språkåret Alla språkrelaterade EU-projekt som sköts av GD Informationssamhället presenteras redan på en enda webbplats Vid planeringen av framtida program bör tonvikten läggas på att stimulera efterfrågan på språktjänster och spridningen av dessa. Kommentar: Kommissionen tänker följa rekommendationen. I förslaget till uppföljningsprogram är ett av fyra särskilda mål "Att främja flerspråkighet i digitalt innehåll i de globala näten samt öka exportmöjligheterna för europeiska innehållsföretag, i synnerhet små och medelstora företag, genom språklig anpassning". Avsikten är att skapa ett partnerskap mellan de som sysslar med digitalt innehåll och de som sysslar med språk. Tanken är att uppmuntra dessa att tillsammans utarbeta metoder och lösningar för att ta fram produkter som rör flerspråkighet genom att stödja samarbetsprojekt där parterna delar på kostnaderna. 4. Större tonvikt bör läggas på aktiviteter som rör medvetandehöjande åtgärder och spridning av de bästa metoderna. Detta bör stimulera efterfrågan och EU:s roll som katalysator. Kommentar: Kommissionen tänker följa rekommendationen och kommer att sätta den i verket via kompletterande åtgärder som ingår i stödåtgärderna i det föreslagna uppföljningsprogrammet. Vissa steg i denna riktning togs (i tryckt form och via elektroniska publikationer) redan under det sista året av MLIS-perioden. De positiva effekterna därav visade sig genom att de som ansökte till de förberedande åtgärderna inom programmet om digitalt innehåll i april 2000 representerade ett mycket brett urval av marknaden. 5. Varje uppföljning av programmet bör som ett led i förberedelserna inbegripa en förhandsbedömning av problematiken och grunden för EU-ingripanden, tydligare definierade och mätbara mål samt lämpliga indikatorer på framsteg. 6. Finansieringen måste avgöras före detaljerna i eventuella framtida beslut av rådet så att ambitionerna står i rimlig proportion till resurserna Rekommendationerna återfinns på s. 23 i den bifogade slutliga rapporten om MLIS. Rekommendationerna återges här i en annan ordning för att underlätta en behandling temavis. 6

7 Kommentar: Kommissionen kommer att beakta dessa rekommendationer särskilt. De avspeglar viktiga ståndpunkter ur kommissionen meddelande om bättre utvärdering av kommissionens verksamhet 16, och ligger i linje med kommissionens gradvisa införande av verksamhetsbaserad budgetering (activity-based budgeting, ABB), som är en del av reformerna för kommissionen arbete. Flera undersökningar gjordes inom ramen för utarbetandet av förslaget till programmet om digitalt innehåll 17 för att kunna få fram en problemställning och ett lämpligt insatssamband. Resultatet blev ett antal kvantifierbara mål respektive indikatorer Med tanke på att många av programprojekten ännu inte slutförts och förmodligen kommer att generera intressanta resultat bör mekanismer införas för att säkerställa att man kan ta lärdom av dem och sprida kunskaperna. Kommentar: Dessa projekt kommer att bevakas noga som en del av förberedelsearbetet med programmet om digitalt innehåll. Bland spridningsmekanismerna finns HLTCentral, ett webbbaserat forum för språkteknik, presentationer och utställningar vid olika evenemang och sedvanliga seminarier och möten för informationsutbyte mellan berörda projekt. 8. Det skulle vara positivt med en mer flexibel modell för projektfinansiering, som inriktas på användningen av språktjänster (efterfrågan) och som skulle möjliggöra en starkare betoning av output än input på projektnivå. Kommentar: Kommissionen finner rekommendationen god. Under uppbyggnaden av det europeiska forskningsområdet övervägs att öppna upp de finansieringsmodeller som används i EU-programmen och att byta till kontrakt som grundas på inlämning och godkännande av resultat. 9. Riktmärkning bör ske som grund för en utvärdering om man får valuta för pengarna på projektnivå. Kommentar: Syftena i projekten i programmet om digitalt innehåll skall hänga ihop med målet och anges på ett mät- och kontrollerbart sätt. Projekten skall också definiera ett benchmark genom att beskriva den nuvarande situationen på området med några grundläggande data. Pågående projekt skall bevakas fortlöpande fram till avslutandet SEC(2000) 1051, , Focus on Results: Strengthening Evaluation of Commission Activities. Se bl.a. "Multilingual Digital Content: Export Potential and Linguistic Customisation of Digital Products and Services", Equipe Consortium, juli 2000, och "Evaluation of the Economic and Social Impact of Multilinguality in Europe", Bureau van Dijk Ingénieurs Conseils, juli Se avsnitt 9, "Analys av kostnadseffektivitet", i kommissionens förslag till rådets beslut om programmet om digitalt innehåll. 7

8 SLUTSATSER Kommissionen har noterat resultaten och rekommendationerna i de slutliga utvärderingarna om INFO2000 och MLIS. På grundval av kommissionens svar på rapporterna uppmanas Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén att (1) stödja kommissionens beslut att låta digitalt innehåll, som spelar en viktig för de europeiska företagens och medborgarnas utveckling, ingå i handlingsplanen för eeuropa 2002, (2) stödja kommissionen i att göra programmet om digitalt indehåll till ett avgörande element av den handlingsplan för eeuropa som Europeiska rådet gav sitt stöd tillvidsittmöteisantamariadafeira, (3) stödja kommissionen i dess ansträngningar att förenkla de administrativa förfarandena, för att ytterligare uppmuntra små och medelstora företag att delta i programmet om digitalt innehåll

9 BILAGA Slutlig utvärdering av programmet INFO2000 Genomförd för Europeiska kommissionen Sammanfattning Technopolis Ltd, Förenade kungariket Databank Consulting SpA, Italien IDATE, Frankrike LENTIC, Belgien 17 juli

10 Innehållsförteckning Sammanfattning Kortfattad sammanfattning Introduktion och metod INFO2000 i sitt sammanhang Stimulera efterfrågan och höja medvetenheten Utnyttja information från den offentliga sektorn Frigöra europeisk potential på multimediaområdet Stödåtgärder Utvärderingsfrågor Har INFO2000 uppnått målsättningarna? Var programmets insatssamband effektivt? Har programmet skötts och organiserats effektivt? Bakomliggande principer, synergier och långsiktighet Mötte programmet målgruppens behov? Har rekommendationerna från den preliminära utvärderingen följts? Framtiden och programmet om digitalt innehåll Rekommendationer

11 SAMMANFATTNING Sammanfattningen innehåller både en kortfattad sammanfattning för den som vill ha ett destillat av utvärderingsresultatet och en ordinär sammanfattning. I den senare finns en beskrivning av programmet, följt av svar på de frågor utvärderingen gett upphov till. 1. KORTFATTAD SAMMANFATTNING INFO2000 var ett brett europeiskt program avsett att simulera produktion och användning av multimedia. Programmet hade en budget på 65 miljoner euro, och löpte i fyra år ( ). Programmet hade fyra handlingslinjer: Stimulera efterfrågan samt höja medvetenheten Utnyttja information från den offentliga sektorn i Europa Frigöra europeisk potential på multimediaområdet Stödåtgärder Ett nätverk av centrum byggdes upp för att sprida information och samordna aktiviteter och arrangemang. Nätverket döptes till MIDAS-NET, var aktivt i 17 länder och genomförde sammanlagt över arrangemang. Centrumen hade varierande resultat. Vissa hade en utmärkt servicenivå medan andra var mindre effektiva. Kommissionen stödde centrumens arbete genom att tillhandahålla en särskild multimediaserver på Internet I*M EUROPE. Parallellt hölls en tävling EuroPrix vars syfte var att visa upp produkter från multimediaföretag av god kvalitet. Tävlingen blev populär, fick hög profil och drog till sig många bidrag. Ett av programmets viktigaste mål var att se till att sådan information från den offentliga sektorn som inte utnyttjades i någon större utsträckning skulle komma till bättre användning. Kommissionen, som ju är en institution som täcker hela Europa, var väl placerad för att inleda en debatt i frågan och att utarbeta en europeisk strategi. Resultat blev offentliggörandet och antagandet 1999 av grönboken "Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa". En del av de idéer som fördes fram i grönboken fick praktiska följder i form av ett antal projekt där ägarna av informationen från den offentliga sektorn kunde bilda partnerskap med informationsutvecklare från den privata sektorn. Om man betänker den vagt formulerade efterfrågan, den misstro som traditionellt råder mellan vissa parter och den splittrade marknaden var bildandet av partnerskapen i många fall en avsevärd prestation. Handlingslinjen "Frigöra europeisk potential på multimediaområdet" gav multimediaföretagen (särskilt små och medelstora företag) en grund för utvecklingen av produkter och tjänster och bidrog till att höja deras förmåga att överföra kunskap både internt och i nätverk. Deltagandet i programmet sågs som ett steg i utvecklingen snarare än som ett tillfälle att direkt ta fram slutliga produkter. De flesta projekten var dock uppenbarligen av stor nytta för de deltagande organisationerna, som utan programmet inte hade utvecklats alls. Projektkvaliteten 11

12 var genomgående hög, med bl.a. ett ansökningsförfarande i två steg som gjorde att svagare projekt kunde slutföras. En kompletterande åtgärd var de projekt som inleddes som försöksprojekt, där olika metoder för handel med multimediarättigheter kunde "provköras" (upphovsrättsinnehavaren skall kunna identifieras och skall få ersättning för återanvändning av materialet). Stödåtgärderna var av olika typ, och omfattade bl.a. en serie jämförande studier om multimedia i varje medlemsstat, ett antal globala referensstudier om multimedia och ett antal pilotprojekt för utbildning. Mycket stöd gick också till aktiviteter som t.ex. Öppet informationsutbyte (som bevakade globala standarder) och kommittén för rättsstöd (som bevakade rättsliga frågor). Aktiviteterna hade stor betydelse, eftersom de rörde grundförutsättningarna för utvecklingen av den europeiska multimediamarknaden. Programmet fick över lag goda effekter. Det ökade medvetenheten om multimedia genom ett nätverk med representation i alla medlemsstater. Det fungerade som katalysator för den europeiska multimediaindustrin genom att finansiera projekt inom flera sektorer. Det stimulerade debatten om hur informationen från den offentliga sektorn i Europa skall utnyttjas, vilket gav upphov till grönboken "Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa". Programmet gav också underlaget för samarbete mellan parter från den offentliga och privata sektorn, och bidrog till framsteg i frågor som rör handeln med europeiska multimediarättigheter och andra rättsliga frågor. Relativt få problem uppstod under programmet. Det rörde sig om dröjsmål vid utbetalningar och kontraktstilldelning, och nätverksarbete och informationsutbyte inom och mellan projekt som kunde varit bättre. Trots framgångarna med INFO2000 behövs ytterligare programstöd till utvecklingen av europeisk multimediakompetens, särskilt när det gäller att utnyttja information från den offentliga sektorn och att hjälpa företag att övervinna kapitalmarknadens hinder. 2. INTRODUKTION OCH METOD Europeiska kommissionens program INFO2000 löpte från januari 1996 till december ) och var avsett att stimulera användningen av multimedia i Europa och stödja uppbyggnaden av en europeisk multimediaindustri som kunde konkurrera på världsmarknaden. Industrin skulle ha kapacitet att fylla de europeiska företagens och medborgarnas behov av digitalt innehåll i de elektroniska näten. Skapande och tillhandahållande av innehållet skulle leda till ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning, och till individuell yrkesmässig, social och kulturell utveckling. Programmet hade fyra handlingslinjer: Stimulera efterfrågan samt höja medvetenheten Utnyttja information från den offentliga sektorn i Europa 20 En del projekt som inleddes under 1999 pågår fortfarande, och programmet "lever" därför än. Detta ställer till med vissa problem vid analysen av programmets slutliga resultat. Det går dock att få fram en representativ bild, eftersom de flesta projekten har avslutats. 12

13 Frigöra europeisk potential på multimediaområdet Stödåtgärder Utvärderingen har gjorts i enlighet med de anvisningar som ges i rådets beslut 96/339/EG om antagande av programmet. I förfrågningsunderlaget angavs att följande frågor skulle besvaras: Har INFO2000 uppfyllt de målsättningar som angavs i rådets beslut 96/339/EG? Hur väl har programmets insatssamband fungerat (intervention logic)? Har organisationen bakom programmet varit effektiv och har programmet skötts på ett effektivitet sätt? Stämde bakomliggande principer, synergier och långsiktighet? Mötte programmet målgruppens behov? Har rekommendationerna från den preliminära utvärderingen genomförts? Utvärderingen gjordes under sexmånadersperioden januari juni 2000 av ett transnationellt konsortium under Technopolis ledning. Under utvärderingen genomfördes med hjälp av analyser av dokumentation från programmets genomförande, ingående intervjuer med anställda på kommissionen, projektdeltagare och företrädare för näringslivet, samt ett frågeformulär som skickades till över 500 projektdeltagare. 3. INFO2000 I SITT SAMMANHANG När INFO2000 inleddes fanns det få nationella program för stimulans av multimediaanvändningen. USA låg före resten av världen när det gällde att skapa, använda och sprida digitalt innehåll, och Internet låg i sin vagga. På gemenskapsnivå hade det reda vidtagits åtgärder för att minska teknologiklyftan mellan USA och Europa i form av ett antal politiska åtgärder och meddelanden 21. Detta hade delvis resulterat i praktisk verksamhet genom INFO2000-föregångaren IMPACT II. Klyftan minskade dock inte, och det behövdes ytterligare åtgärder för att utveckla marknaden. Målsättningarna för INFO2000 var därför att skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av den europeiska multimediainnehållsindustrin, stimulera efterfrågan på och användning av multimediainnehåll, bidra till de europeiska medborgarnas yrkesmässiga, sociala och kulturella utveckling, främja kunskapsutbyte mellan användare och leverantörer. 21 T.ex. offentliggörandet 1994 av Europeiska kommissionens "Europe s Way to the Information Society an Action Plan", och rådets resolution av den 4 april 1995 om kultur och media, där det betonas hur viktig multimedia är för att man skall kunna underlätta för innehållsindustrin. Det hölls också flera diskussioner på hög nivå vid toppmötena i Bryssel 1993 och i Korfu coh Essen

14 INFO2000 täckte ett mycket brett område. Det krävdes därför olika metoder för att uppnå målsättningarna, och därför fanns det fyra olika handlingslinjer. 3.1 Stimulera efterfrågan och höja medvetenheten Den främsta målgruppen för dessa åtgärder var näringslivet (särskilt små och medelstora företag), och medborgare som kunde nås via biblioteken. Detta uppnåddes i huvudsak genom MIDAS-NET-nätverket (multimediainformation, demonstration och stödcentrum). Varje centrum omfattade ett konsortium av organisationer, som representerade grupperingar av multimediakompetens och experter. Uppgiften bestod i att skapa och driva ett antal verksamheter (lägga upp webb-sidor, hålla informationsdagar, seminarier och utställningar, ge ut nyhetsbrev och resa runt och informera) som skulle informera målgruppen om multimedias möjligheter. Över aktiviteter hölls. Parallellt hölls en tävling EuroPrix vars syfte var att visa upp produkter från multimediaföretag av god kvalitet. Idén att skapa ett nätverk av centrum som skulle öka medvetenheten var god, men centrumens kvalitet var för varierande. Vissa var mycket bra, andra dåliga. EuroPrixtävlingen var välorganiserad och effektiv. 3.2 Utnyttja information från den offentliga sektorn Informationsinnehavarna inom den offentliga sektorn var splittrade och efterfrågan på deras information vagt formulerad. Kommissionen, som ju är en institution som täcker hela Europa och skall främja social och ekonomisk sammanhållning, var väl placerad för att ta itu med detta marknadsproblem genom att utveckla en politik för tillträde till och utnyttjande av information från den offentliga sektorn på ett systematiskt sätt. INFO2000 gav upphov till att grönboken "Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa" 22 antogs. I grönboken anges vilka problem Europa måste lösa den fragmenterade marknaden där informationen finns i olika format och hos olika organ, där tillgången och användningen begränsas av olika nationella bestämmelser samtidigt som sekretessen måste kunna bevaras. Problemen gjorde att användarna inte kunde utnyttja informationen från den offentliga sektorn på bästa sätt, och administrationerna kunde inte skapa strategier eller kommunicera på önskat sätt. INFO2000 finansierade 26 projekt för att visa hur information från den offentliga sektorn kan användas. Projekten handlade bl.a. att föra över arkiv i fotografisk form till digital form, förenkla tillgången till information om företagsbeskattning, ge information via multimedia om luftförorenings- och vattenlagstiftning, främja god hälsa och tillhandahålla verktyg för en geografisk kartläggning av Europa. I projekten samsades de som hade informationen (organ från den offentliga sektorn) och de som kunde utveckla den (privata sektorn eller universiteten). Samarbetet gällde att få fram lösningar på gemensamma problem beträffande kompatibilitet, harmonisering av bestämmelserna om tillgång till data och nätverksresurser samtidigt som kulturella, språkliga och rättsliga olikheter och marknadens behov beaktades. 22 KOM(1998) 585: Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa. Grönbok om information från den offentliga sektorn i informationssamhället. 14

15 Trots förseningar gav handlingslinjen ett konkret resultat som kommer att vara till hjälp vid utformningen av strategin (grönboken). Genom handlingslinjen finansierades också flera projekt som innebar att ett koncept kunde omsättas i praktiken. Det var en avsevärd prestation att samla deltagare från så olika sektorer. Detsamma gäller spridningen av kunskap om vilken potential som finns i informationen från den offentliga sektorn. 3.3 Frigöra europeisk potential på multimediaområdet En framgångsrik multimediaindustri kan bara växa fram i en miljö som stimulerar kreativitet och teknikutveckling inom företagen. För att uppnå detta uppmuntrades deltagande organisationer i INFO2000 att inleda transnationellt samarbete mellan universiteten, näringslivet och den offentliga sektorn, från hela leverantörskedjan av information till distributörerna. Det var mycket viktigt att få med de små och medelstora företagen (vilket lyckades), eftersom de driver den europeiska ekonomin. Den begränsade budgeten innebar att programmet fick inriktas på fyra områden kulturarvet, information till företagen, geografisk information och vetenskaplig, medicinsk och teknisk information. Projektens resultat skulle levereras på CD-ROM, som var det vanligaste mediet på den tiden. I dag skulle de flesta projekt rutinmässigt använda Internet och e-handelslösningar vara vanliga. Parallellt uppmuntrades företag och organisationer att samarbeta för att ta fram förslag på lösningar på ett rättsligt problem hur handeln med multimediarättigheter skall ske. Handlingslinjen var främst inriktad på att stimulera multimediautveckling. Deltagarna har klart uttryckt att programmet spelat stor roll i detta avseende, och de flesta projekten hade inte blivit av utan stödet från INFO2000, trots projektens strategiska betydelse. Kommissionens kunniga stöd uppskattades, och effekterna på deltagarnas tekniska, sysselsättnings- och konkurrensmässiga positioner var tydliga. Det var tyvärr också tydligt att förfaranden och fördröjningarna i samband med utbetalningarna inte var acceptabla. Programmet nådde målsättningen beträffande handeln med multimediarättigheter. Man bidrog till problemets lösning genom att flera olika lösningar kunde prövas i pilotprojekt inom olika sektorer, bl.a. när det gäller musik, audiovision och förläggning av böcker. 3.4 Stödåtgärder Programmets sista handlingslinje var att fortsätta utvecklingen av stödnätverket kring multimediaindustrin. Det gjordes detaljerade studier av den europeiska multimediaindustrins tekniska och samhälleliga status. Det öppna informationsutbytet (Open Information Interchange, OII) skapades för insamlandet av data om vilka standarder som tillämpades globalt och om vilka åtgärder som vidtagits och vilka organ som arbetar med kompatibilitet. Kommittén för rättsliga frågor arbetade med rättsliga frågor, bl.a. handlingsplanen för Internet, som antogs den 25 januari 1999 och var avsedd att ta fram en säker miljö för medborgare och företag. Databrottsligheten undersöktes också som en förberedelse för ett meddelande från kommissionen. I vissa projekt arbetade man med 15

16 utbildningsprogram som skulle spridas vidare genom gemenskapsprogram som Sokrates och Leonardo. Dessa strukturella frågor var av stor betydelse som stöd för utvecklingen av den europeiska multimediaindustrin under en period av stora förändringar, och de fungerar fortfarande som stöd. De flesta av de målsättningar som satts upp uppnåddes, möjligen med undantag av de försenade studierna om multimediautvecklingen i medlemsstaterna. 4. UTVÄRDERINGSFRÅGOR 4.1 Har INFO2000 uppnått målsättningarna? Programmet har i stort sett uppnått målsättningarna och har bidragit till att uppnå det övergripande målet att få fram en konkurrenskraftig europeisk multimediaindustri. Programmets uppbyggnad skapade gynnsamma villkor för utvecklingen av den europeiska multimediaindustrin. Programmet täcker ett stort antal frågor, från uppbyggnad av teknisk kompetens och färdigheter inom företagen till att få igång en europeisk debatt om information från den offentliga sektorn och undersökning av komplicerade frågor om handeln med multimediarättigheter, och har på så sätt berört alla de strukturella frågor som är viktiga för näringslivet. Den enda fråga som inte omfattades var den eviga frågan om tillgång till finansiering. Det föreslås att denna fråga tas upp i uppföljningsprogrammet till INFO2000. Programmet stimulerade efterfrågan genom att informera ett brett spektrum av parter. Genom MIDAS-NET-centrumen nådde INFO2000 en stor publik, och man byggde ett nätverk av nätverk. Det går inte att enkelt se sambanden mellan MIDAS- NET och den ökade efterfrågan på och användningen av multimedia, men de över projekt som inleddes tack vare nätverket antyder att det var just detta som visade hur multimedia kan utnyttjas. EuroPrix-tävlingen nådde också en stor publik genom att visa upp de bästa multimediaprodukterna som fanns tillgängliga i Europa. Eftersom efterfrågan sannolikt skulle vara mindre i de mindre gynnade regionerna erbjöd kommissionen högre finansiering i mål 1-områden. Detta gav varierande effekt, och sammantaget går det inte att säga att programmet hade någon särskilt stimulerande inverkan på efterfrågan i de mindre gynnade regionerna i Europa. Med höjd finansieringsgrad försökte kommissionen locka små och medelstora företag att delta i programmet, eftersom det är de som driver multimediaexpansionen i Europa. Programmet lyckades bra med detta. Inom handlingslinje 2 och 3 var 43 % av deltagarna små och medelstora företag. Programmet bidrog till medborgarnas yrkesmässiga, sociala och kulturella utveckling. Enskilda projekt tog upp dessa behov, men en större inverkan lär komma från offentliggörandet av grönboken "Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa". Grönboken kan komma att i en betydligt större utsträckning påverka människors liv i Europa. Programmet tog också upp behovet av yrkesmän på multimediaområdet med en serie projekt avsedda att lägga grunden för framtidens multimediaexperter. Programmet inriktades på skolor, gymnasier och universitet, och försökte forma och fördjupa det 16

17 framtida intellektuella kapitalet. Genom inrättandet av mekanismer för överföring av pilotåtgärder till större program som t.ex. Leonardo och Sokrates kan effekterna nå större grupper av framtida arbetskraft och entreprenörer. Detta rör en av marknadens inbyggda svagheter, bristen på kvalificerad arbetskraft. Programmet främjade kunskapsutbyte mellan användare och leverantörer. Projekten sammanförde parter från den offentliga och den privata sektorn, och uppmuntrade dem att samarbeta och utbyta kunskaper. Deltagarna tyckte att nätverksarbetet var mycket viktigt och gav goda resultat. Deltagarna ansåg också att INFO2000 var ett utmärkt tillfälle att öka kunskapsbasen, undersöka nya tekniker och utveckla, utvärdera och förbättra verktyg och tekniker. Nya partnerskap ingicks och befintliga stärktes. INFO2000 lyckades sammanföra mycket olika grupper inom samma sektor och uppmuntrade dem att samarbeta hellre än motarbeta varandra. Detta var särskilt tydligt i projekten kring Geographical Information Systems (GIS). 4.2 Var programmets insatssamband effektivt? Intervention Logic insatssamband är en term som används för att beskriva sambandet mellan programmet och dess resurser, och programmets resultat och verkan. INFO2000 led stort av budgetnedskärningar redan från starten. Ungefär en tredjedel av anslagen försvann av ett anslag på 100 miljoner euro blev bara 65 miljoner euro kvar. Programmet har hela tiden varit mycket ambitiöst, och man har försökt täcka många olika frågor av olika karaktär. Nedskärningarna försvårade i hög grad uppfyllandet av målsättningarna. Det råder inga tvivel om att programmets resultat särskilt beträffande handlingslinje 3 hade varit bättre om budgeten varit större. Projektens resultat höll god kvalitet, men var i allmänhet för småskaliga för att uppnå den kritiska massan. De kunde inte heller verka som katalysator på marknadsutvecklingen i någon större utsträckning, eftersom projekten var spridda över så olika marknadssegment. Om de projekt som rörde den offentliga sektorn (särskilt de som rör Geographic Information Systems), med dess djupt rotade svårigheter att samla in metadata, fått bättre finansiering hade det kunnat resultera i några viktiga europeiska demonstrationsprojekt av en kaliber som nationella myndigheter inte själva kunnat uppnå. Det är inte lika självklart att mera omfattande finansiering skulle ha ökat effekterna av åtgärderna för höjande av medvetenheten eller stödåtgärderna i samma utsträckning, om den inte kombinerats med ökad specialisering och inriktning. Valet av fyra handlingslinje var klokt, med beaktande av tidpunkten och bredden på de frågor som ett innehållsspecifikt program måste inriktas på: den nya marknadens karaktär, tekniken, de rättsliga frågorna, konceptens färskhet och aktörerna. Det var rimligt att avsätta större delen av anslagen till projekt avsedda att frigöra europeisk potential på multimediaområdet trots de svårigheter den splittrade marknaden medförde. Detta var den handlingslinje som skulle få mest effekt på näringslivet, som utgjorde katalysatorerna för ökad aktivitet och efterfrågan. 17

18 4.3 Har programmet skötts och organiserats effektivt? Programmet har i stort sett genomförts effektivt. Projektdeltagarna uppskattade kompetensnivån och det välgrundade stödet från de tjänstemän som ansvarade för programmet och från andra anställda. Urvalsförfarande, utvärdering, projektledning och informationsspridning sköttes på ett klart, tydligt, effektivt och ickediskriminerande sätt som uppskattades överlag. Kommissionens utbetalningsförfaranden brast dock. Detta måste förbättras, särskilt i det marknadsinriktade programmet som måste attrahera bra företag för att bli framgångsrikt. Den tvåstegsfinansiering som användes vid urvalet av många projekt var inte det mest effektiva sättet att finansiera projekt (det tog längre tid och kostnaderna för utvärdering ökade), men det fungerade. Härigenom kunde många fler projekt finansieras i första omgången (finansieringstaket var lågt, så bara 80 projekt fick finansiering), och det blev möjligt att ge extra medel till ett litet antal projekt (29 stycken) av särskilt hög kvalitet. På så vis kunde experiment- och pilotidéer genomgå en marknadstest, varefter bara de projekt som hade rätt blandning av teknisk genomförbarhet och marknadsattraktion fick stöd till vidare utveckling. 4.4 Bakomliggande principer, synergier och långsiktighet De bakomliggande principerna styrktes. Det fanns få liknande program när INFO2000 skapades, och teknikklyftan mellan USA och Europa visade inga tecken på att krympa. INFO2000 hade under hela löptiden ett systerprogram, programmet för det flerspråkiga informationssamhället (MLIS), och ett antal, mera avlägset besläktade kompletterande program. Programmen har inte överlappat varandra och det har inte förekommit något dubbelarbete, men programmen har inte samverkat på något meningsfullt sätt, särskilt inte på projektnivå. Ingen maximering av synergin, sålunda. Det arbete som inletts genom INFO2000 måste fortsätta. Många av de faktorer som låg bakom rådets beslut med dess målsättningar för programmet gäller fortfarande. Branschen för digitalt innehåll är fortfarande viktig för att skapa nya arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd och för att öka sammanhållningen och sociala mål, och den bör därför stödjas även i fortsättningen. Om detta skall uppnås krävs ytterligare tid, expertis och resurser för att ta fram en ram för arbetet med frågor kring den intellektuella äganderätten och handeln med rättigheter. Dessa frågor är svåra att lösa på europeisk nivå, eftersom de nationella prioriteringarna är så olika. Den offentliga sektorn, som först nu börjar reagera på marknadens krav, måste också stimuleras. Marknadens krav motiveras ofta av nationella prioriteringar om sociala mål och sammanhållning (eventuellt med användning av strukturfonderna), som är avsedda att främja enkel tillgång till den offentliga sektorns tjänster. Dessa har ofta en demostrations- eller multiplikatoreffekt för andra delar av sektorn, t.ex. när det gäller utbildning, bibliotek och fritidstjänster. 18

19 Vissa av de fokuserade områdena har förändrats. Nya mediaföretag behöver, utöver kompetenta arbetskraft, tillräcklig finansiering för att kunna skaffa utrustning och lokaler av god kvalitet, för marknadsföring och inkörningskostnader. Trots riskkaptitalets, de nya mediafondernas och s.k. business angels (med förebilder i USA och på NASDAQ) intresse den senaste tiden för nya teknikföretag förblir vissa institutionella placerare och traditionella finansiärer skeptiska. Det kan fortfarande vara svårt att övertyga dem att ge sig in på en marknad med stora risker. 4.5 Mötte programmet målgruppens behov? Eftersom målgruppen var exceptionellt bred (den offentliga sektorn, medborgarna, små och medelstora företag och politiska beslutsfattare) måste vi vara realistiska och säga att dess behov delvis uppfyllts. Det krävs ytterligare arbete och det behövs ett uppföljningsprogram. Höjandet av medvetenheten varierade mellan olika MIDAS-NET-centrum. EuroPrix var en mera riktad åtgärd, och hade en klar framgång. Det fick omfattande publicitet och kan anses ha uppfyllt deltagande organisationers och sponsorernas behov. Grönboken debatterades livligt, och höjde medvetenheten i alla målgrupper med betoning på den offentliga sektorn och politiska beslutsfattare. Genom stödåtgärderna informerades i första hand politiska beslutsfattare, men företagen drog också nytta av dem. Projekten höjde medvetenheten och kompetensen hos deltagarna. I vissa fall utvecklade de också ett gemensamt tillvägagångssätt hos vissa grupper, särskilt bland GIS-aktörerna. Spridningen av resultat och information var exemplarisk när det gällde offentliggörandet av INFO2000-data på webb-servern I*M, som var fullständig och klar och tydlig, inbegripet utvärderingsresultaten. Mycket marknadsförings- och studiematerial har publicerats. Projektresultaten har däremot inte spridits i någon större utsträckning, och resultat, metoder och lösningar till gemensamma problem har inte bollats mellan projekten Har rekommendationerna från den preliminära utvärderingen följts? Den preliminära utvärderingen innehöll sex strategiska rekommendationer, som samtliga har genomförts i tillfredsställande eller högre grad: Skapande av ett framtidsperspektiv Kommissionen har visat prov på ledarskap när det gäller att utnyttja information från den offentliga sektorn, ett område som hittills varit underutvecklat. Genom att sammanföra de olika marknadsaktörerna har kommissionen nu börjat förverkliga visionen om att vara en stöttepelare för utvecklingen av den europeiska multimediamarknaden. Kommissionen har också lett debatten och försöksverksamheter kring vilka grundförutsättningar (standarder, bestämmelser, kompatibilitet och färdigheter) som krävs för marknadens långsiktiga stimulans. Inriktning på konvergens (i tekniskt avseende och för programmen) Projektutvärderarna har påpekat att projekten utnyttjat Internet och e-handeln i för liten utsträckning. Dessa möjligheter utvecklades dock fortfarande under den tid då INFO2000 löpte. Kritiken kanske inte är riktigt rättvis om man betänker alla komplicerade frågor projekten ställdes inför. Under nästa programperiod kommer 19

20 "multiple delivery platforms" att vara standard, multimediaaktörerna mognare och e- handeln utbredd. Om det tydligt anges i ansökningsomgångarna för nya projekt att avancerade tekniker skall användas så kommer sannolikheten att de genomförs på ett framgångsrikt sätt att vara mycket större. Vad konvergens och synergi med kommissionens övriga program beträffar föreslås att de två närbesläktade programmen MLIS och INFO2000 slås ihop i uppföljningsprogrammet. Skapande av det digitala kunskapssamhället INFO2000 skapade välbalanserade nätverk av projektdeltagare. Det drog till sig både nya och mer erfarna deltagare. Offentliga och privata partnerskap har ingåtts, och kunskaps- och tekniköverföring har varit en viktig del av programmet. Att underlätta tillgången till startkapital och gemensam finansiering Multimediaföretagen påpeka under utvärderingen att bristen på kapital var ett allvarligt hinder för deras utveckling. INFO2000 var i sig ett medel att förbättra situationen, och de allianser och förbindelser som ingåtts kommer att hjälpa företagen att i framtiden finna finansiering. Lättare tillgång till finansiering föreslås bli ett centralt tema i uppföljningsprogrammet, så arbetet kommer att bli intensivare och mera inriktat. Bättre målinriktning och ökad medvetenhet hos användarna Under programmet ökades fokuseringen på användarna, men detta skapade vissa problem. Trots att de bättre MIDAS-NET-centrumen försökte nätverka med befintliga informationsleverantörer (särskilt organisationer som sysslar med företagsstöd) och finna de särskilt viktiga grupperna visade det sig svårt att prioritera eller gruppera budskapen efter användarnas behov. Åtgärden kommer inte att fortsätta eftersom uppföljningsprogrammet inte innehåller några aktiviteter för att höja medvetenheten. Anledningen är att de flesta människor redan är medvetna om multimedia. Detta är inte riktigt sant (t.ex. eftersatta grupper som äldre, arbetslösa och skolbarn är inte särskilt medvetna), men vi accepterar att kommissionen vill inrikta resurserna på multimediaindustrins utveckling. 5. FRAMTIDEN OCH PROGRAMMET OM DIGITALT INNEHÅLL Kommissionens färska initiativ e-europa: Ett informationssamhälle för alla fastställer den europeiska agendan för hur informationssamhällets tillväxt skall stimuleras. Åtgärderna gäller främst att ge snabbare, billigare och säkrare Internettillgång, öka investeringarna i människor och färdigheter och stimulera Internetanvändningen. Det senare omfattar bl.a. digitalt innehåll, e-handel och tillgång till myndigheter och offentliga tjänster (t.ex. hälso- och sjukvård och kommunikationer) via Internet. Det kommer alltså även fortsättningsvis att finnas ett stort behov av digitalt innehåll av hög kvalitet, och det är därför lämpligt att kommissionen fortsätter att sponsa ett program som stöder och stimulerar produktion av digitalt innehåll. Efterhand som konceptet digitalt innehåll och användningen av multimediaverktyg accepteras och utnyttjas i kommersiellt syfte är det emellertid inte längre lämpligt att 20

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA 2002-2003 ARBETSDOKUMENT. om Life III (2000-2004) det finansiella instrumentet för miljön

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA 2002-2003 ARBETSDOKUMENT. om Life III (2000-2004) det finansiella instrumentet för miljön EUROPAPARLAMENTET 1999 utskottet BUDGETFÖRFARANDENA -2003 2 maj ARBETSDOKUMENT om Life III (2000-) det finansiella instrumentet för miljön utskottet Föredragande: Göran Färm och Guido Podestà DT\454851.doc

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

2000-08-21. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

2000-08-21. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2000-08-21 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kommissionsförslag till rådets beslut om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för stimulans av utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Metoder och kriterier för att välja ut projekt 1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Justitiedepartementet 2016-06-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 271 Förslag från kommissionen

Läs mer

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C Europeiska unionens råd Bryssel den 5 november 2015 (OR. en) 13640/15 NOT från: till: Rådets generalsekretariat JEUN 98 EDUC 287 CULT 75 SPORT 53 SOC 635 MIGR 59 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online.

Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online. Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online. Frågeformulär "Mot en halvtidsöversyn av Europa 2020-strategin utifrån EU:s städers och regioners perspektiv" Bakgrund Halvtidsöversynen av

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdesdokument 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdesdokument 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet EUROPAPARLAMENTET 2004 Sammanträdesdokument 2009 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION enligt artikel 81.4 b i arbetsordningen av Guido Sacconi för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 2009/0136(COD) 2.3.2010 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor över

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/2179(INI) 16.10.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet (2008/2179(INI))

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.6.2016 COM(2016) 362 final 2016/0165 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1 Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland Näringsdepartementet 2015-09-22 Dokumentbeteckning KOM(2015) 365 Förslag till

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2013 C(2013) 6798 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU av den 18.10.2013 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga IV till

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 6.12.2012 2012/2307(BUD) Par1 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 Alla avsnitt

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för regional utveckling 2016/0287(COD) 17.1.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.11.2013 COM(2013) 781 final 2013/0387 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND

Läs mer

KREATIVA EUROPA (2014 2020) Delprogrammet Kultur. Inbjudan att lämna förslag. EACEA 29/2015: Stöd till europeiska samarbetsprojekt

KREATIVA EUROPA (2014 2020) Delprogrammet Kultur. Inbjudan att lämna förslag. EACEA 29/2015: Stöd till europeiska samarbetsprojekt KREATIVA EUROPA (2014 2020) Delprogrammet Kultur Inbjudan att lämna förslag EACEA 29/2015: Stöd till europeiska samarbetsprojekt Genomförande av Kreativa Europa delprogrammet Kultur: Stöd till europeiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige P7_TA-PROV(2012)0488 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige Europaparlamentets resolution av den 12 december 2012 om förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.10.2005 KOM(2005) 518 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om en gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader till följd av lagstiftning

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.2.2011 KOM(2011) 42 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

Samarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning

Samarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning Samarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning 1. Eurodac bakgrund Eurodac är ett informationssystem som har inrättats för att identifiera vilken medlemsstat

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0190 (CNS) 10767/16 ADD 2 JUSTCIV 184 FÖLJENOT från: inkom den: 30 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi

Läs mer

15505/16 abr/hg/ub 1 DGG 2B

15505/16 abr/hg/ub 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 16 december 2016 (OR. en) 15505/16 FSTR 86 FC 84 REGIO 108 FIN 878 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

Arbetsprogram 2001 2002

Arbetsprogram 2001 2002 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för informationssamhället Informationssamhällets teknik: innehåll, multimedieverktyg och marknad Ett flerårigt gemenskapsprogram för stimulans av utvecklingen

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer