EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN"

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2001) 276 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN om de slutliga utvärderingarna av det fleråriga programmet för att stimulera utvecklingen av en europeisk multimediainnehållsindustri och främja användningen av multimediainnehåll i det framväxande informationssamhället (INFO2000) och det fleråriga programmet för att främja gemenskapens språkliga mångfald i informationssamhället (MLIS)

2 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN om de slutliga utvärderingarna av det fleråriga programmet för att stimulera utvecklingen av en europeisk multimediainnehållsindustri och främja användningen av multimediainnehåll i det framväxande informationssamhället (INFO2000) och det fleråriga programmet för att främja gemenskapens språkliga mångfald i informationssamhället (MLIS) Inledning Detta meddelande gäller de slutliga utvärderingarna av de fleråriga programmen INFO2000 och MLIS. De båda utvärderingarna sköttes av olika företag 1, som fått uppdraget efter en offentlig anbudsinfordran av GD Informationssamhället under hösten Utvärderingarna gjordes under januari juni Utvärderingsrapporterna bifogas detta meddelande 2. Kommissionen använde sig av preliminära rapporter från utvärderarna när den utarbetade förslaget till uppföljningsprogram, programmet om digitalt innehåll 3. INFO2000: ett program för att stimulera utvecklingen och användningen av multimediainnehåll Bakgrund Enligt rådets beslut 4 är målsättningarna för INFO2000 att skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av den europeiska multimediainnehållsindustrin, stimulera efterfrågan på och användning av multimediainnehåll, bidra till de europeiska medborgarnas yrkesmässiga, sociala och kulturella utveckling, främja kunskapsutbyte mellan användare och leverantörer För INFO2000, Technopolis Ltd (huvudavtalspart), Databank Consulting SpA, IDATE, LENTIC; för MLIS, ECOTEC Research & Consulting Ltd. Final Evaluation of the INFO2000 Programme: Final Report, June Technopolis Ltd, Databank Consulting SpA, IDATE, LENTIC. Slutlig utvärdering av programmet för det flerspråkiga informationssamhället (MLIS): Slutrapport, juni ECOTEC Research & Consulting Limited. KOM(2000) 323, , Förslag till rådets beslut om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för stimulans av utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt innehåll i de globala näten samt för främjande av den språkliga mångfalden i informationssamhället. Rådets beslut 96/339/EG av den 20 maj 1996 (EGT L 129, , s. 24). 2

3 INFO2000 löpte under fyra år, från januari 1996 till december 1999, och hade en budget på 65 miljoner euro. Ungefär 200 projekt genomfördes med medfinansiering från programmet, med över 700 deltagande organisationer. Projekten rörde någon av följande fyra handlingslinjer: Stimulera efterfrågan samt höja medvetenheten; Utnyttja information från den offentliga sektorn i Europa; Frigöra europeisk potential på multimediaområdet; Stödåtgärder Utvärderingskriterier I utvärderingen bedöms i vilken utsträckning programmet uppfyllt målsättningarna; hur väl programmets handlingsprinciper fungerat ("intervention logic" insatssamband); hur effektiv organisationen bakom programmet varit och hur programmet skötts; bakomliggande principer, synergier och långsiktighet; hur väl programmet uppfyllt målgruppens behov; samt hur rekommendationerna från den preliminära utvärderingen beaktats. Utvärderarna använde sig av en annan studie för att bedöma programmets effekter 5. De viktigaste slutsatserna i utvärderingarna Utvärderarna anser att programmet på det stora hela haft goda effekter. Medvetandegraden har höjts när det gäller vilka möjligheter som multimedia erbjuder (särskilt bland små och medelstora företag) genom ett nätverk av organisationer i alla medlemsstater. Programmet har fungerat som en katalysator för den europeiska multimediaindustrin genom att finansiera projekt inom olika områden. Det har också stimulerat debatten om hur informationen från den offentliga sektorn i Europa skall användas, vilket sedermera ledde till att en grönbok utarbetades och antogs 6. Utvärderarna konstaterar att programmet erbjudit en stimulerande ram för samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn, och att det har bidragit till framstegen i frågor om handeln med europeiska multimediarättigheter och andra frågor av rättslig natur. I utvärderingen betonas vilka goda effekter ytterligare medel till stöd till multimediaprojekt hade kunnat få, och det noteras att budgetminskningen (från de 100 miljoner euro som ursprungligen begärdes av kommissionen till de 65 miljoner euro som rådet anslog) ledde till en avsevärd aktivitetsminskning med motsvarande minskad effekt på marknaden. Utvärderarna konstaterade dock att programmet i linje med målsättningarna nådde målgruppen små och medelstora företag på ett framgångsrikt sätt 7. Utvärderarna konstaterade bara att de problem som uppstod vid genomförandet relativt små. Det rörde sig om dröjsmål vid kontraktstilldelning och utbetalningar, och nätverksarbete och informationsutbyte inom och mellan projekt som kunde varit bättre Impact Assessment Review of INFO2000 Programme, BIPE för GD INFSO, april KOM(1998) 585, , Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa En grönbok om information från den offentliga sektorn i informationssamhället. Ungefär 43 % av deltagarna i handlingslinje 2 och 3 var små och medelstora företag. 3

4 De viktigaste rekommendationerna och kommissionens kommentarer Utvärderingen av INFO2000 innehåller tre huvudsakliga rekommendationer 8 : 1. De ämnen och inriktningar som valts för uppföljningsprogrammet om digitalt innehåll bör godtas. Kommentar: Kommissionen välkomnar denna rekommendation, och noterar att den grundas på en omfattande utvärdering av INFO2000, med bland annat en sektorsanalys 9,fallstudier 10 och deltagarundersökning. I utvärderingen återfinns också slutsatserna från en kompletterande undersökning om programmets effekter Uppföljningsprogrammet bör ta upp lagstiftning, reglering och standardisering. Kommentar: Kommissionen delar utvärderarnas åsikt att dessa frågor utgör stora hinder för skapandet av en inre europeisk marknad för sektorn. I förslaget till uppföljningsprogrammet om digitalt innehåll finns en inriktning för att ta hand om ö stödja dessa frågor och standardisering. De viktigaste inriktningarna i programmet förutsätter att åtgärder genomförs för att uppmuntra standardisering (t.ex. användning av metadata vid utnyttjande av information från den offentliga sektorn och språklig infrastruktur för den språkliga och kulturella anpassningen). Ett antal horisontella åtgärder och stödåtgärder som tar sikte på dessa problem skall se till att programmet hamnar nära marknadens behov. Det rör sig bland annat att skapa flera förmedlingscentrum för rättigheter rörande digitalt innehåll, finansiera strategiska studier för att bevaka och analysera utvecklingen samt stimulera debatten om frågor som rör digitalt innehåll genom inrättandet av en arbetsgrupp bestående av företrädare för näringslivet. Lagstiftnings- och regleringsfrågor omfattas inte av programmet, men kan tas upp om åtgärder vidtagna inom ramen för programmet visar att det behövs. 3. Uppföljningsprogrammet bör innehålla och avsätta tillräckliga resurser för åtgärder som rör utbyte av information, kunskap och färdigheter mellan olika projekt eller program. Kommentar: Kommissionen har i förslaget till uppföljningsprogram beaktat behovet av att skapa villkor som främjar kopplingar och utbyte av lyckade metoder mellan projekt. Det kommer förslag om konkreta åtgärder på arbetsprogramnivå, som tar upp både avtalsrelaterade aspekter och de enskilda projektens storlek. Eftersom många små och medelstora företag väntas delta (en slutsats som är rimlig om man betänker utfallet av de förberedande åtgärderna för ) kommer kommissionen att föreslå särskilda åtgärder för att minska pappersarbetet för de som deltar i och genomför programmet. Kommissionen har också noterat att en initiativkraftig och effektiv plan för informationsspridning och kommunikation är mycket viktig om man vill nå de målgrupper som anges i förslaget Se vidare s. 12 (och motiveringarna s ) i den bifogade Slutlig utvärdering av INFO2000. Bifogas Slutlig utvärdering av INFO2000 separat. Bifogas Slutlig utvärdering av INFO2000. Impact Assessment Review of INFO2000 Programme, BIPE för GD INFSO, april Budgetpost B5-334, Europeiska unionens allmänna budget för

5 MLIS: Programmet för det flerspråkiga informationssamhället Bakgrund Irådetbeslut 13 angavs följande mål för programmet: Att höja medvetenheten om och stimulera tillhandahållandet av flerspråkiga tjänster i gemenskapen där språkteknik, resurser och normer används. Att skapa förmånliga villkor för utvecklingen av språkindustrin. Att minska kostnaderna för överföring av information mellan språken, i synnerhet av hänsyn till de små och medelstora företagen, och att bidra till främjandet av gemenskapens språkliga mångfald. MLIS löpte under tre år, från november 1996 till november 1999, och hade en budget på 15 miljoner euro. 35 projekt genomfördes med medfinansiering från programmet, med nästan 190 deltagande organisationer. Projekten rörde någon av följande tre handlingslinjer: Stöd till skapandet av en ram för tjänster avseende europeiska språkresurser. Uppmuntran till användning av modern språkteknik, resurser och normer. Främjande av användning av avancerade språkverktyg inom gemenskapens och medlemsstaternas offentliga sektor. MLIS innehöll även flera åtgärder för spridning och kompletterande åtgärder. Utvärderingskriterier I utvärderingen bedömdes programmets effekt och i vilken utsträckning målsättningarna uppfyllts (målsättningarna från rådets beslut och den senare tillkomna arbetsplanen); hur väl programmets handlingsprinciper fungerat ("intervention logic" insatssamband); hur effektiv organisationen bakom programmet varit och hur programmet skötts; samt bakomliggande principer, synergier och långsiktighet. De viktigaste slutsatserna i utvärderingarna När utvärderarna analyserade insatssambandet (intervention logic) och det strategiarbete som ledde fram till rådets beslut kunde de konstatera att försöket att blanda många olika socioekonomiska principer i ett enda program gjorde det svårt att uppnå de ambitiösa målsättningarna med den begränsade budgeten. Utvärderarna fann också att genomförandet var långsammare än väntat på organisations- och ledningsplanet, och att det fanns ett antal svagheter som berodda på rutin- och strukturfaktorer. Mest framträdande var stelheten hos programmekanismerna (som tagits från FoTU-programmen) och personalbrist. I rapporten konstateras att MLIS slutgiltiga effekter på gemenskapsnivå i förhållande till målsättningarna är blygsamma och bristfälliga (många projekt pågår fortfarande), men att de flesta av de verksamheter som finansieras genom programmet är mycket viktiga om man sätter framstegen i relation till samtliga målsättningar. 13 Rådets beslut 96/664/EG av den 21 november 1996 (EGT L 306, , s. 40). 5

6 De viktigaste rekommendationerna och kommissionens kommentarer Utvärderingen av MLIS innehåller nio huvudsakliga rekommendationer 14 : 1. EU bör utarbeta en språkpolitisk ram. 2. Kommissionen bör inrätta en övergripande arbetsgrupp för informations- och kommunikationsteknik och språkfrågor och via en webbplats offentliggöra en vägledning till EU-stödd verksamhet inom detta område. Kommentar: Kommissionen kommer att överväga dessa båda rekommendationer vid utformningen och planeringen av det föreslagna programmet om digitalt innehåll och när den utarbetar sitt bidrag till det europeiska språkåret Alla språkrelaterade EU-projekt som sköts av GD Informationssamhället presenteras redan på en enda webbplats Vid planeringen av framtida program bör tonvikten läggas på att stimulera efterfrågan på språktjänster och spridningen av dessa. Kommentar: Kommissionen tänker följa rekommendationen. I förslaget till uppföljningsprogram är ett av fyra särskilda mål "Att främja flerspråkighet i digitalt innehåll i de globala näten samt öka exportmöjligheterna för europeiska innehållsföretag, i synnerhet små och medelstora företag, genom språklig anpassning". Avsikten är att skapa ett partnerskap mellan de som sysslar med digitalt innehåll och de som sysslar med språk. Tanken är att uppmuntra dessa att tillsammans utarbeta metoder och lösningar för att ta fram produkter som rör flerspråkighet genom att stödja samarbetsprojekt där parterna delar på kostnaderna. 4. Större tonvikt bör läggas på aktiviteter som rör medvetandehöjande åtgärder och spridning av de bästa metoderna. Detta bör stimulera efterfrågan och EU:s roll som katalysator. Kommentar: Kommissionen tänker följa rekommendationen och kommer att sätta den i verket via kompletterande åtgärder som ingår i stödåtgärderna i det föreslagna uppföljningsprogrammet. Vissa steg i denna riktning togs (i tryckt form och via elektroniska publikationer) redan under det sista året av MLIS-perioden. De positiva effekterna därav visade sig genom att de som ansökte till de förberedande åtgärderna inom programmet om digitalt innehåll i april 2000 representerade ett mycket brett urval av marknaden. 5. Varje uppföljning av programmet bör som ett led i förberedelserna inbegripa en förhandsbedömning av problematiken och grunden för EU-ingripanden, tydligare definierade och mätbara mål samt lämpliga indikatorer på framsteg. 6. Finansieringen måste avgöras före detaljerna i eventuella framtida beslut av rådet så att ambitionerna står i rimlig proportion till resurserna Rekommendationerna återfinns på s. 23 i den bifogade slutliga rapporten om MLIS. Rekommendationerna återges här i en annan ordning för att underlätta en behandling temavis. 6

7 Kommentar: Kommissionen kommer att beakta dessa rekommendationer särskilt. De avspeglar viktiga ståndpunkter ur kommissionen meddelande om bättre utvärdering av kommissionens verksamhet 16, och ligger i linje med kommissionens gradvisa införande av verksamhetsbaserad budgetering (activity-based budgeting, ABB), som är en del av reformerna för kommissionen arbete. Flera undersökningar gjordes inom ramen för utarbetandet av förslaget till programmet om digitalt innehåll 17 för att kunna få fram en problemställning och ett lämpligt insatssamband. Resultatet blev ett antal kvantifierbara mål respektive indikatorer Med tanke på att många av programprojekten ännu inte slutförts och förmodligen kommer att generera intressanta resultat bör mekanismer införas för att säkerställa att man kan ta lärdom av dem och sprida kunskaperna. Kommentar: Dessa projekt kommer att bevakas noga som en del av förberedelsearbetet med programmet om digitalt innehåll. Bland spridningsmekanismerna finns HLTCentral, ett webbbaserat forum för språkteknik, presentationer och utställningar vid olika evenemang och sedvanliga seminarier och möten för informationsutbyte mellan berörda projekt. 8. Det skulle vara positivt med en mer flexibel modell för projektfinansiering, som inriktas på användningen av språktjänster (efterfrågan) och som skulle möjliggöra en starkare betoning av output än input på projektnivå. Kommentar: Kommissionen finner rekommendationen god. Under uppbyggnaden av det europeiska forskningsområdet övervägs att öppna upp de finansieringsmodeller som används i EU-programmen och att byta till kontrakt som grundas på inlämning och godkännande av resultat. 9. Riktmärkning bör ske som grund för en utvärdering om man får valuta för pengarna på projektnivå. Kommentar: Syftena i projekten i programmet om digitalt innehåll skall hänga ihop med målet och anges på ett mät- och kontrollerbart sätt. Projekten skall också definiera ett benchmark genom att beskriva den nuvarande situationen på området med några grundläggande data. Pågående projekt skall bevakas fortlöpande fram till avslutandet SEC(2000) 1051, , Focus on Results: Strengthening Evaluation of Commission Activities. Se bl.a. "Multilingual Digital Content: Export Potential and Linguistic Customisation of Digital Products and Services", Equipe Consortium, juli 2000, och "Evaluation of the Economic and Social Impact of Multilinguality in Europe", Bureau van Dijk Ingénieurs Conseils, juli Se avsnitt 9, "Analys av kostnadseffektivitet", i kommissionens förslag till rådets beslut om programmet om digitalt innehåll. 7

8 SLUTSATSER Kommissionen har noterat resultaten och rekommendationerna i de slutliga utvärderingarna om INFO2000 och MLIS. På grundval av kommissionens svar på rapporterna uppmanas Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén att (1) stödja kommissionens beslut att låta digitalt innehåll, som spelar en viktig för de europeiska företagens och medborgarnas utveckling, ingå i handlingsplanen för eeuropa 2002, (2) stödja kommissionen i att göra programmet om digitalt indehåll till ett avgörande element av den handlingsplan för eeuropa som Europeiska rådet gav sitt stöd tillvidsittmöteisantamariadafeira, (3) stödja kommissionen i dess ansträngningar att förenkla de administrativa förfarandena, för att ytterligare uppmuntra små och medelstora företag att delta i programmet om digitalt innehåll

9 BILAGA Slutlig utvärdering av programmet INFO2000 Genomförd för Europeiska kommissionen Sammanfattning Technopolis Ltd, Förenade kungariket Databank Consulting SpA, Italien IDATE, Frankrike LENTIC, Belgien 17 juli

10 Innehållsförteckning Sammanfattning Kortfattad sammanfattning Introduktion och metod INFO2000 i sitt sammanhang Stimulera efterfrågan och höja medvetenheten Utnyttja information från den offentliga sektorn Frigöra europeisk potential på multimediaområdet Stödåtgärder Utvärderingsfrågor Har INFO2000 uppnått målsättningarna? Var programmets insatssamband effektivt? Har programmet skötts och organiserats effektivt? Bakomliggande principer, synergier och långsiktighet Mötte programmet målgruppens behov? Har rekommendationerna från den preliminära utvärderingen följts? Framtiden och programmet om digitalt innehåll Rekommendationer

11 SAMMANFATTNING Sammanfattningen innehåller både en kortfattad sammanfattning för den som vill ha ett destillat av utvärderingsresultatet och en ordinär sammanfattning. I den senare finns en beskrivning av programmet, följt av svar på de frågor utvärderingen gett upphov till. 1. KORTFATTAD SAMMANFATTNING INFO2000 var ett brett europeiskt program avsett att simulera produktion och användning av multimedia. Programmet hade en budget på 65 miljoner euro, och löpte i fyra år ( ). Programmet hade fyra handlingslinjer: Stimulera efterfrågan samt höja medvetenheten Utnyttja information från den offentliga sektorn i Europa Frigöra europeisk potential på multimediaområdet Stödåtgärder Ett nätverk av centrum byggdes upp för att sprida information och samordna aktiviteter och arrangemang. Nätverket döptes till MIDAS-NET, var aktivt i 17 länder och genomförde sammanlagt över arrangemang. Centrumen hade varierande resultat. Vissa hade en utmärkt servicenivå medan andra var mindre effektiva. Kommissionen stödde centrumens arbete genom att tillhandahålla en särskild multimediaserver på Internet I*M EUROPE. Parallellt hölls en tävling EuroPrix vars syfte var att visa upp produkter från multimediaföretag av god kvalitet. Tävlingen blev populär, fick hög profil och drog till sig många bidrag. Ett av programmets viktigaste mål var att se till att sådan information från den offentliga sektorn som inte utnyttjades i någon större utsträckning skulle komma till bättre användning. Kommissionen, som ju är en institution som täcker hela Europa, var väl placerad för att inleda en debatt i frågan och att utarbeta en europeisk strategi. Resultat blev offentliggörandet och antagandet 1999 av grönboken "Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa". En del av de idéer som fördes fram i grönboken fick praktiska följder i form av ett antal projekt där ägarna av informationen från den offentliga sektorn kunde bilda partnerskap med informationsutvecklare från den privata sektorn. Om man betänker den vagt formulerade efterfrågan, den misstro som traditionellt råder mellan vissa parter och den splittrade marknaden var bildandet av partnerskapen i många fall en avsevärd prestation. Handlingslinjen "Frigöra europeisk potential på multimediaområdet" gav multimediaföretagen (särskilt små och medelstora företag) en grund för utvecklingen av produkter och tjänster och bidrog till att höja deras förmåga att överföra kunskap både internt och i nätverk. Deltagandet i programmet sågs som ett steg i utvecklingen snarare än som ett tillfälle att direkt ta fram slutliga produkter. De flesta projekten var dock uppenbarligen av stor nytta för de deltagande organisationerna, som utan programmet inte hade utvecklats alls. Projektkvaliteten 11

12 var genomgående hög, med bl.a. ett ansökningsförfarande i två steg som gjorde att svagare projekt kunde slutföras. En kompletterande åtgärd var de projekt som inleddes som försöksprojekt, där olika metoder för handel med multimediarättigheter kunde "provköras" (upphovsrättsinnehavaren skall kunna identifieras och skall få ersättning för återanvändning av materialet). Stödåtgärderna var av olika typ, och omfattade bl.a. en serie jämförande studier om multimedia i varje medlemsstat, ett antal globala referensstudier om multimedia och ett antal pilotprojekt för utbildning. Mycket stöd gick också till aktiviteter som t.ex. Öppet informationsutbyte (som bevakade globala standarder) och kommittén för rättsstöd (som bevakade rättsliga frågor). Aktiviteterna hade stor betydelse, eftersom de rörde grundförutsättningarna för utvecklingen av den europeiska multimediamarknaden. Programmet fick över lag goda effekter. Det ökade medvetenheten om multimedia genom ett nätverk med representation i alla medlemsstater. Det fungerade som katalysator för den europeiska multimediaindustrin genom att finansiera projekt inom flera sektorer. Det stimulerade debatten om hur informationen från den offentliga sektorn i Europa skall utnyttjas, vilket gav upphov till grönboken "Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa". Programmet gav också underlaget för samarbete mellan parter från den offentliga och privata sektorn, och bidrog till framsteg i frågor som rör handeln med europeiska multimediarättigheter och andra rättsliga frågor. Relativt få problem uppstod under programmet. Det rörde sig om dröjsmål vid utbetalningar och kontraktstilldelning, och nätverksarbete och informationsutbyte inom och mellan projekt som kunde varit bättre. Trots framgångarna med INFO2000 behövs ytterligare programstöd till utvecklingen av europeisk multimediakompetens, särskilt när det gäller att utnyttja information från den offentliga sektorn och att hjälpa företag att övervinna kapitalmarknadens hinder. 2. INTRODUKTION OCH METOD Europeiska kommissionens program INFO2000 löpte från januari 1996 till december ) och var avsett att stimulera användningen av multimedia i Europa och stödja uppbyggnaden av en europeisk multimediaindustri som kunde konkurrera på världsmarknaden. Industrin skulle ha kapacitet att fylla de europeiska företagens och medborgarnas behov av digitalt innehåll i de elektroniska näten. Skapande och tillhandahållande av innehållet skulle leda till ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning, och till individuell yrkesmässig, social och kulturell utveckling. Programmet hade fyra handlingslinjer: Stimulera efterfrågan samt höja medvetenheten Utnyttja information från den offentliga sektorn i Europa 20 En del projekt som inleddes under 1999 pågår fortfarande, och programmet "lever" därför än. Detta ställer till med vissa problem vid analysen av programmets slutliga resultat. Det går dock att få fram en representativ bild, eftersom de flesta projekten har avslutats. 12

13 Frigöra europeisk potential på multimediaområdet Stödåtgärder Utvärderingen har gjorts i enlighet med de anvisningar som ges i rådets beslut 96/339/EG om antagande av programmet. I förfrågningsunderlaget angavs att följande frågor skulle besvaras: Har INFO2000 uppfyllt de målsättningar som angavs i rådets beslut 96/339/EG? Hur väl har programmets insatssamband fungerat (intervention logic)? Har organisationen bakom programmet varit effektiv och har programmet skötts på ett effektivitet sätt? Stämde bakomliggande principer, synergier och långsiktighet? Mötte programmet målgruppens behov? Har rekommendationerna från den preliminära utvärderingen genomförts? Utvärderingen gjordes under sexmånadersperioden januari juni 2000 av ett transnationellt konsortium under Technopolis ledning. Under utvärderingen genomfördes med hjälp av analyser av dokumentation från programmets genomförande, ingående intervjuer med anställda på kommissionen, projektdeltagare och företrädare för näringslivet, samt ett frågeformulär som skickades till över 500 projektdeltagare. 3. INFO2000 I SITT SAMMANHANG När INFO2000 inleddes fanns det få nationella program för stimulans av multimediaanvändningen. USA låg före resten av världen när det gällde att skapa, använda och sprida digitalt innehåll, och Internet låg i sin vagga. På gemenskapsnivå hade det reda vidtagits åtgärder för att minska teknologiklyftan mellan USA och Europa i form av ett antal politiska åtgärder och meddelanden 21. Detta hade delvis resulterat i praktisk verksamhet genom INFO2000-föregångaren IMPACT II. Klyftan minskade dock inte, och det behövdes ytterligare åtgärder för att utveckla marknaden. Målsättningarna för INFO2000 var därför att skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av den europeiska multimediainnehållsindustrin, stimulera efterfrågan på och användning av multimediainnehåll, bidra till de europeiska medborgarnas yrkesmässiga, sociala och kulturella utveckling, främja kunskapsutbyte mellan användare och leverantörer. 21 T.ex. offentliggörandet 1994 av Europeiska kommissionens "Europe s Way to the Information Society an Action Plan", och rådets resolution av den 4 april 1995 om kultur och media, där det betonas hur viktig multimedia är för att man skall kunna underlätta för innehållsindustrin. Det hölls också flera diskussioner på hög nivå vid toppmötena i Bryssel 1993 och i Korfu coh Essen

14 INFO2000 täckte ett mycket brett område. Det krävdes därför olika metoder för att uppnå målsättningarna, och därför fanns det fyra olika handlingslinjer. 3.1 Stimulera efterfrågan och höja medvetenheten Den främsta målgruppen för dessa åtgärder var näringslivet (särskilt små och medelstora företag), och medborgare som kunde nås via biblioteken. Detta uppnåddes i huvudsak genom MIDAS-NET-nätverket (multimediainformation, demonstration och stödcentrum). Varje centrum omfattade ett konsortium av organisationer, som representerade grupperingar av multimediakompetens och experter. Uppgiften bestod i att skapa och driva ett antal verksamheter (lägga upp webb-sidor, hålla informationsdagar, seminarier och utställningar, ge ut nyhetsbrev och resa runt och informera) som skulle informera målgruppen om multimedias möjligheter. Över aktiviteter hölls. Parallellt hölls en tävling EuroPrix vars syfte var att visa upp produkter från multimediaföretag av god kvalitet. Idén att skapa ett nätverk av centrum som skulle öka medvetenheten var god, men centrumens kvalitet var för varierande. Vissa var mycket bra, andra dåliga. EuroPrixtävlingen var välorganiserad och effektiv. 3.2 Utnyttja information från den offentliga sektorn Informationsinnehavarna inom den offentliga sektorn var splittrade och efterfrågan på deras information vagt formulerad. Kommissionen, som ju är en institution som täcker hela Europa och skall främja social och ekonomisk sammanhållning, var väl placerad för att ta itu med detta marknadsproblem genom att utveckla en politik för tillträde till och utnyttjande av information från den offentliga sektorn på ett systematiskt sätt. INFO2000 gav upphov till att grönboken "Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa" 22 antogs. I grönboken anges vilka problem Europa måste lösa den fragmenterade marknaden där informationen finns i olika format och hos olika organ, där tillgången och användningen begränsas av olika nationella bestämmelser samtidigt som sekretessen måste kunna bevaras. Problemen gjorde att användarna inte kunde utnyttja informationen från den offentliga sektorn på bästa sätt, och administrationerna kunde inte skapa strategier eller kommunicera på önskat sätt. INFO2000 finansierade 26 projekt för att visa hur information från den offentliga sektorn kan användas. Projekten handlade bl.a. att föra över arkiv i fotografisk form till digital form, förenkla tillgången till information om företagsbeskattning, ge information via multimedia om luftförorenings- och vattenlagstiftning, främja god hälsa och tillhandahålla verktyg för en geografisk kartläggning av Europa. I projekten samsades de som hade informationen (organ från den offentliga sektorn) och de som kunde utveckla den (privata sektorn eller universiteten). Samarbetet gällde att få fram lösningar på gemensamma problem beträffande kompatibilitet, harmonisering av bestämmelserna om tillgång till data och nätverksresurser samtidigt som kulturella, språkliga och rättsliga olikheter och marknadens behov beaktades. 22 KOM(1998) 585: Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa. Grönbok om information från den offentliga sektorn i informationssamhället. 14

15 Trots förseningar gav handlingslinjen ett konkret resultat som kommer att vara till hjälp vid utformningen av strategin (grönboken). Genom handlingslinjen finansierades också flera projekt som innebar att ett koncept kunde omsättas i praktiken. Det var en avsevärd prestation att samla deltagare från så olika sektorer. Detsamma gäller spridningen av kunskap om vilken potential som finns i informationen från den offentliga sektorn. 3.3 Frigöra europeisk potential på multimediaområdet En framgångsrik multimediaindustri kan bara växa fram i en miljö som stimulerar kreativitet och teknikutveckling inom företagen. För att uppnå detta uppmuntrades deltagande organisationer i INFO2000 att inleda transnationellt samarbete mellan universiteten, näringslivet och den offentliga sektorn, från hela leverantörskedjan av information till distributörerna. Det var mycket viktigt att få med de små och medelstora företagen (vilket lyckades), eftersom de driver den europeiska ekonomin. Den begränsade budgeten innebar att programmet fick inriktas på fyra områden kulturarvet, information till företagen, geografisk information och vetenskaplig, medicinsk och teknisk information. Projektens resultat skulle levereras på CD-ROM, som var det vanligaste mediet på den tiden. I dag skulle de flesta projekt rutinmässigt använda Internet och e-handelslösningar vara vanliga. Parallellt uppmuntrades företag och organisationer att samarbeta för att ta fram förslag på lösningar på ett rättsligt problem hur handeln med multimediarättigheter skall ske. Handlingslinjen var främst inriktad på att stimulera multimediautveckling. Deltagarna har klart uttryckt att programmet spelat stor roll i detta avseende, och de flesta projekten hade inte blivit av utan stödet från INFO2000, trots projektens strategiska betydelse. Kommissionens kunniga stöd uppskattades, och effekterna på deltagarnas tekniska, sysselsättnings- och konkurrensmässiga positioner var tydliga. Det var tyvärr också tydligt att förfaranden och fördröjningarna i samband med utbetalningarna inte var acceptabla. Programmet nådde målsättningen beträffande handeln med multimediarättigheter. Man bidrog till problemets lösning genom att flera olika lösningar kunde prövas i pilotprojekt inom olika sektorer, bl.a. när det gäller musik, audiovision och förläggning av böcker. 3.4 Stödåtgärder Programmets sista handlingslinje var att fortsätta utvecklingen av stödnätverket kring multimediaindustrin. Det gjordes detaljerade studier av den europeiska multimediaindustrins tekniska och samhälleliga status. Det öppna informationsutbytet (Open Information Interchange, OII) skapades för insamlandet av data om vilka standarder som tillämpades globalt och om vilka åtgärder som vidtagits och vilka organ som arbetar med kompatibilitet. Kommittén för rättsliga frågor arbetade med rättsliga frågor, bl.a. handlingsplanen för Internet, som antogs den 25 januari 1999 och var avsedd att ta fram en säker miljö för medborgare och företag. Databrottsligheten undersöktes också som en förberedelse för ett meddelande från kommissionen. I vissa projekt arbetade man med 15

16 utbildningsprogram som skulle spridas vidare genom gemenskapsprogram som Sokrates och Leonardo. Dessa strukturella frågor var av stor betydelse som stöd för utvecklingen av den europeiska multimediaindustrin under en period av stora förändringar, och de fungerar fortfarande som stöd. De flesta av de målsättningar som satts upp uppnåddes, möjligen med undantag av de försenade studierna om multimediautvecklingen i medlemsstaterna. 4. UTVÄRDERINGSFRÅGOR 4.1 Har INFO2000 uppnått målsättningarna? Programmet har i stort sett uppnått målsättningarna och har bidragit till att uppnå det övergripande målet att få fram en konkurrenskraftig europeisk multimediaindustri. Programmets uppbyggnad skapade gynnsamma villkor för utvecklingen av den europeiska multimediaindustrin. Programmet täcker ett stort antal frågor, från uppbyggnad av teknisk kompetens och färdigheter inom företagen till att få igång en europeisk debatt om information från den offentliga sektorn och undersökning av komplicerade frågor om handeln med multimediarättigheter, och har på så sätt berört alla de strukturella frågor som är viktiga för näringslivet. Den enda fråga som inte omfattades var den eviga frågan om tillgång till finansiering. Det föreslås att denna fråga tas upp i uppföljningsprogrammet till INFO2000. Programmet stimulerade efterfrågan genom att informera ett brett spektrum av parter. Genom MIDAS-NET-centrumen nådde INFO2000 en stor publik, och man byggde ett nätverk av nätverk. Det går inte att enkelt se sambanden mellan MIDAS- NET och den ökade efterfrågan på och användningen av multimedia, men de över projekt som inleddes tack vare nätverket antyder att det var just detta som visade hur multimedia kan utnyttjas. EuroPrix-tävlingen nådde också en stor publik genom att visa upp de bästa multimediaprodukterna som fanns tillgängliga i Europa. Eftersom efterfrågan sannolikt skulle vara mindre i de mindre gynnade regionerna erbjöd kommissionen högre finansiering i mål 1-områden. Detta gav varierande effekt, och sammantaget går det inte att säga att programmet hade någon särskilt stimulerande inverkan på efterfrågan i de mindre gynnade regionerna i Europa. Med höjd finansieringsgrad försökte kommissionen locka små och medelstora företag att delta i programmet, eftersom det är de som driver multimediaexpansionen i Europa. Programmet lyckades bra med detta. Inom handlingslinje 2 och 3 var 43 % av deltagarna små och medelstora företag. Programmet bidrog till medborgarnas yrkesmässiga, sociala och kulturella utveckling. Enskilda projekt tog upp dessa behov, men en större inverkan lär komma från offentliggörandet av grönboken "Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa". Grönboken kan komma att i en betydligt större utsträckning påverka människors liv i Europa. Programmet tog också upp behovet av yrkesmän på multimediaområdet med en serie projekt avsedda att lägga grunden för framtidens multimediaexperter. Programmet inriktades på skolor, gymnasier och universitet, och försökte forma och fördjupa det 16

17 framtida intellektuella kapitalet. Genom inrättandet av mekanismer för överföring av pilotåtgärder till större program som t.ex. Leonardo och Sokrates kan effekterna nå större grupper av framtida arbetskraft och entreprenörer. Detta rör en av marknadens inbyggda svagheter, bristen på kvalificerad arbetskraft. Programmet främjade kunskapsutbyte mellan användare och leverantörer. Projekten sammanförde parter från den offentliga och den privata sektorn, och uppmuntrade dem att samarbeta och utbyta kunskaper. Deltagarna tyckte att nätverksarbetet var mycket viktigt och gav goda resultat. Deltagarna ansåg också att INFO2000 var ett utmärkt tillfälle att öka kunskapsbasen, undersöka nya tekniker och utveckla, utvärdera och förbättra verktyg och tekniker. Nya partnerskap ingicks och befintliga stärktes. INFO2000 lyckades sammanföra mycket olika grupper inom samma sektor och uppmuntrade dem att samarbeta hellre än motarbeta varandra. Detta var särskilt tydligt i projekten kring Geographical Information Systems (GIS). 4.2 Var programmets insatssamband effektivt? Intervention Logic insatssamband är en term som används för att beskriva sambandet mellan programmet och dess resurser, och programmets resultat och verkan. INFO2000 led stort av budgetnedskärningar redan från starten. Ungefär en tredjedel av anslagen försvann av ett anslag på 100 miljoner euro blev bara 65 miljoner euro kvar. Programmet har hela tiden varit mycket ambitiöst, och man har försökt täcka många olika frågor av olika karaktär. Nedskärningarna försvårade i hög grad uppfyllandet av målsättningarna. Det råder inga tvivel om att programmets resultat särskilt beträffande handlingslinje 3 hade varit bättre om budgeten varit större. Projektens resultat höll god kvalitet, men var i allmänhet för småskaliga för att uppnå den kritiska massan. De kunde inte heller verka som katalysator på marknadsutvecklingen i någon större utsträckning, eftersom projekten var spridda över så olika marknadssegment. Om de projekt som rörde den offentliga sektorn (särskilt de som rör Geographic Information Systems), med dess djupt rotade svårigheter att samla in metadata, fått bättre finansiering hade det kunnat resultera i några viktiga europeiska demonstrationsprojekt av en kaliber som nationella myndigheter inte själva kunnat uppnå. Det är inte lika självklart att mera omfattande finansiering skulle ha ökat effekterna av åtgärderna för höjande av medvetenheten eller stödåtgärderna i samma utsträckning, om den inte kombinerats med ökad specialisering och inriktning. Valet av fyra handlingslinje var klokt, med beaktande av tidpunkten och bredden på de frågor som ett innehållsspecifikt program måste inriktas på: den nya marknadens karaktär, tekniken, de rättsliga frågorna, konceptens färskhet och aktörerna. Det var rimligt att avsätta större delen av anslagen till projekt avsedda att frigöra europeisk potential på multimediaområdet trots de svårigheter den splittrade marknaden medförde. Detta var den handlingslinje som skulle få mest effekt på näringslivet, som utgjorde katalysatorerna för ökad aktivitet och efterfrågan. 17

18 4.3 Har programmet skötts och organiserats effektivt? Programmet har i stort sett genomförts effektivt. Projektdeltagarna uppskattade kompetensnivån och det välgrundade stödet från de tjänstemän som ansvarade för programmet och från andra anställda. Urvalsförfarande, utvärdering, projektledning och informationsspridning sköttes på ett klart, tydligt, effektivt och ickediskriminerande sätt som uppskattades överlag. Kommissionens utbetalningsförfaranden brast dock. Detta måste förbättras, särskilt i det marknadsinriktade programmet som måste attrahera bra företag för att bli framgångsrikt. Den tvåstegsfinansiering som användes vid urvalet av många projekt var inte det mest effektiva sättet att finansiera projekt (det tog längre tid och kostnaderna för utvärdering ökade), men det fungerade. Härigenom kunde många fler projekt finansieras i första omgången (finansieringstaket var lågt, så bara 80 projekt fick finansiering), och det blev möjligt att ge extra medel till ett litet antal projekt (29 stycken) av särskilt hög kvalitet. På så vis kunde experiment- och pilotidéer genomgå en marknadstest, varefter bara de projekt som hade rätt blandning av teknisk genomförbarhet och marknadsattraktion fick stöd till vidare utveckling. 4.4 Bakomliggande principer, synergier och långsiktighet De bakomliggande principerna styrktes. Det fanns få liknande program när INFO2000 skapades, och teknikklyftan mellan USA och Europa visade inga tecken på att krympa. INFO2000 hade under hela löptiden ett systerprogram, programmet för det flerspråkiga informationssamhället (MLIS), och ett antal, mera avlägset besläktade kompletterande program. Programmen har inte överlappat varandra och det har inte förekommit något dubbelarbete, men programmen har inte samverkat på något meningsfullt sätt, särskilt inte på projektnivå. Ingen maximering av synergin, sålunda. Det arbete som inletts genom INFO2000 måste fortsätta. Många av de faktorer som låg bakom rådets beslut med dess målsättningar för programmet gäller fortfarande. Branschen för digitalt innehåll är fortfarande viktig för att skapa nya arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd och för att öka sammanhållningen och sociala mål, och den bör därför stödjas även i fortsättningen. Om detta skall uppnås krävs ytterligare tid, expertis och resurser för att ta fram en ram för arbetet med frågor kring den intellektuella äganderätten och handeln med rättigheter. Dessa frågor är svåra att lösa på europeisk nivå, eftersom de nationella prioriteringarna är så olika. Den offentliga sektorn, som först nu börjar reagera på marknadens krav, måste också stimuleras. Marknadens krav motiveras ofta av nationella prioriteringar om sociala mål och sammanhållning (eventuellt med användning av strukturfonderna), som är avsedda att främja enkel tillgång till den offentliga sektorns tjänster. Dessa har ofta en demostrations- eller multiplikatoreffekt för andra delar av sektorn, t.ex. när det gäller utbildning, bibliotek och fritidstjänster. 18

19 Vissa av de fokuserade områdena har förändrats. Nya mediaföretag behöver, utöver kompetenta arbetskraft, tillräcklig finansiering för att kunna skaffa utrustning och lokaler av god kvalitet, för marknadsföring och inkörningskostnader. Trots riskkaptitalets, de nya mediafondernas och s.k. business angels (med förebilder i USA och på NASDAQ) intresse den senaste tiden för nya teknikföretag förblir vissa institutionella placerare och traditionella finansiärer skeptiska. Det kan fortfarande vara svårt att övertyga dem att ge sig in på en marknad med stora risker. 4.5 Mötte programmet målgruppens behov? Eftersom målgruppen var exceptionellt bred (den offentliga sektorn, medborgarna, små och medelstora företag och politiska beslutsfattare) måste vi vara realistiska och säga att dess behov delvis uppfyllts. Det krävs ytterligare arbete och det behövs ett uppföljningsprogram. Höjandet av medvetenheten varierade mellan olika MIDAS-NET-centrum. EuroPrix var en mera riktad åtgärd, och hade en klar framgång. Det fick omfattande publicitet och kan anses ha uppfyllt deltagande organisationers och sponsorernas behov. Grönboken debatterades livligt, och höjde medvetenheten i alla målgrupper med betoning på den offentliga sektorn och politiska beslutsfattare. Genom stödåtgärderna informerades i första hand politiska beslutsfattare, men företagen drog också nytta av dem. Projekten höjde medvetenheten och kompetensen hos deltagarna. I vissa fall utvecklade de också ett gemensamt tillvägagångssätt hos vissa grupper, särskilt bland GIS-aktörerna. Spridningen av resultat och information var exemplarisk när det gällde offentliggörandet av INFO2000-data på webb-servern I*M, som var fullständig och klar och tydlig, inbegripet utvärderingsresultaten. Mycket marknadsförings- och studiematerial har publicerats. Projektresultaten har däremot inte spridits i någon större utsträckning, och resultat, metoder och lösningar till gemensamma problem har inte bollats mellan projekten Har rekommendationerna från den preliminära utvärderingen följts? Den preliminära utvärderingen innehöll sex strategiska rekommendationer, som samtliga har genomförts i tillfredsställande eller högre grad: Skapande av ett framtidsperspektiv Kommissionen har visat prov på ledarskap när det gäller att utnyttja information från den offentliga sektorn, ett område som hittills varit underutvecklat. Genom att sammanföra de olika marknadsaktörerna har kommissionen nu börjat förverkliga visionen om att vara en stöttepelare för utvecklingen av den europeiska multimediamarknaden. Kommissionen har också lett debatten och försöksverksamheter kring vilka grundförutsättningar (standarder, bestämmelser, kompatibilitet och färdigheter) som krävs för marknadens långsiktiga stimulans. Inriktning på konvergens (i tekniskt avseende och för programmen) Projektutvärderarna har påpekat att projekten utnyttjat Internet och e-handeln i för liten utsträckning. Dessa möjligheter utvecklades dock fortfarande under den tid då INFO2000 löpte. Kritiken kanske inte är riktigt rättvis om man betänker alla komplicerade frågor projekten ställdes inför. Under nästa programperiod kommer 19

20 "multiple delivery platforms" att vara standard, multimediaaktörerna mognare och e- handeln utbredd. Om det tydligt anges i ansökningsomgångarna för nya projekt att avancerade tekniker skall användas så kommer sannolikheten att de genomförs på ett framgångsrikt sätt att vara mycket större. Vad konvergens och synergi med kommissionens övriga program beträffar föreslås att de två närbesläktade programmen MLIS och INFO2000 slås ihop i uppföljningsprogrammet. Skapande av det digitala kunskapssamhället INFO2000 skapade välbalanserade nätverk av projektdeltagare. Det drog till sig både nya och mer erfarna deltagare. Offentliga och privata partnerskap har ingåtts, och kunskaps- och tekniköverföring har varit en viktig del av programmet. Att underlätta tillgången till startkapital och gemensam finansiering Multimediaföretagen påpeka under utvärderingen att bristen på kapital var ett allvarligt hinder för deras utveckling. INFO2000 var i sig ett medel att förbättra situationen, och de allianser och förbindelser som ingåtts kommer att hjälpa företagen att i framtiden finna finansiering. Lättare tillgång till finansiering föreslås bli ett centralt tema i uppföljningsprogrammet, så arbetet kommer att bli intensivare och mera inriktat. Bättre målinriktning och ökad medvetenhet hos användarna Under programmet ökades fokuseringen på användarna, men detta skapade vissa problem. Trots att de bättre MIDAS-NET-centrumen försökte nätverka med befintliga informationsleverantörer (särskilt organisationer som sysslar med företagsstöd) och finna de särskilt viktiga grupperna visade det sig svårt att prioritera eller gruppera budskapen efter användarnas behov. Åtgärden kommer inte att fortsätta eftersom uppföljningsprogrammet inte innehåller några aktiviteter för att höja medvetenheten. Anledningen är att de flesta människor redan är medvetna om multimedia. Detta är inte riktigt sant (t.ex. eftersatta grupper som äldre, arbetslösa och skolbarn är inte särskilt medvetna), men vi accepterar att kommissionen vill inrikta resurserna på multimediaindustrins utveckling. 5. FRAMTIDEN OCH PROGRAMMET OM DIGITALT INNEHÅLL Kommissionens färska initiativ e-europa: Ett informationssamhälle för alla fastställer den europeiska agendan för hur informationssamhällets tillväxt skall stimuleras. Åtgärderna gäller främst att ge snabbare, billigare och säkrare Internettillgång, öka investeringarna i människor och färdigheter och stimulera Internetanvändningen. Det senare omfattar bl.a. digitalt innehåll, e-handel och tillgång till myndigheter och offentliga tjänster (t.ex. hälso- och sjukvård och kommunikationer) via Internet. Det kommer alltså även fortsättningsvis att finnas ett stort behov av digitalt innehåll av hög kvalitet, och det är därför lämpligt att kommissionen fortsätter att sponsa ett program som stöder och stimulerar produktion av digitalt innehåll. Efterhand som konceptet digitalt innehåll och användningen av multimediaverktyg accepteras och utnyttjas i kommersiellt syfte är det emellertid inte längre lämpligt att 20

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE MARKT/2513/02 SV Orig. EN UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE Bryssel den 16 april 2002 1. Dagordning Dagordningen för sammanträdet antogs. 2. Protokoll för det

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP/97/1100 Bryssel den 10 december 1997 Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället Europeiska kommissionen har på initiativ av kommissionsledamoten med ansvar

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 17.9.2008 ARBETSDOKUMENT om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet Utskottet för kultur och utbildning Föredragande:

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning nr 1285/2007, ingiven av Giovanni Maria Turra, (italiensk medborgare), för Società

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Återvändandefond ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden OMFATTAR ÅR: 2010 3. ÅTGÄRDER SOM SKA STÖDAS

Läs mer

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar:

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar: EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.01.2004 C(2004)261 Ärende: Statligt stöd N 269/2003 Finland Bidrag och lån till teknisk forskning och utveckling Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 28.9.2010 2010/0183(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas.

UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas. Bilaga K UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET DELPROGRAM MILJÖ 1. Utvärderingen. ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas. 1.2 Förhandskontroll

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET FÖRSLAGET TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 3 TILL BUDGETEN FÖR 2004 FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNA ENLIGT RÅDETS JUSTERINGAR

EUROPAPARLAMENTET FÖRSLAGET TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 3 TILL BUDGETEN FÖR 2004 FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNA ENLIGT RÅDETS JUSTERINGAR EUROPAPARLAMENTET FÖRSLAGET TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 3 TILL BUDGETEN FÖR 2004 FÖR AVSNITT VI: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén A5-0256/1 FÄB 3/2004 EP 1 Rådet 2 Ändring EP 2 B'2004 + 35 993 918

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2012 COM(2012) 160 final C7-00091/12 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/0258(COD) 17.3.2009 ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44 Förslag till betänkande Ruth Hieronymi (PE420.136v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer