Verksamhetsplan 2012 TSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan 2012 TSN"

Transkript

1 Verksamhetsplan 2012 TSN TSN, Verksamhetsplan 2012

2 Innehåll Sammanfattning... 2 Omvärldsanalys... 4 Ekonomi och arbetsmarknad...4 Förskola och skola...4 Demografiska förändringar...5 Tillgång till digitala medier och teknik...5 Klimatförändringar...6 Hållbar utveckling... 7 Att värna demokrati...7 Att tillgodose behovet av utbildning...9 Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster...12 Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid...14 Att tillgodose behovet av miljö - och samhällsbyggnadsarbete...15 Att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete...18 Att främja näringsliv och arbete...19 Effektiv organisation Processkvalitet...21 Medarbetare...23 Ekonomi...25 Budget per verksamhetsområde...28 Resultaträkning...29 Nyckeltal från verksamhetsplan Investeringar

3 Sammanfattning Torshälla stads nämnd har ett unikt uppdrag inom Eskilstuna kommun då ansvaret är utpekat efter en geografisk gräns. Det innebär att nämnden bedriver verksamhet inom alla övergripande verksamhetsprocesser. Nämndens största utmaningar ligger i processerna "Att tillgodose behovet av utbildning" och "Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster". Här har nämnden sju respektive fyra åtaganden. Demografiska förändringar med fler barn i förskolan och färre barn i de högre årskurserna ställer krav på flexibilitet i lokalanvändande. Den demografiska förändringen med en högre andel äldre befolkning ställer också krav på ökad kompetens då antalet personer med demenssjukdomar ökar och därmed också ett ökat behov av fler boendeplatser. För att möta den ökade andelen äldre i befolkningen behöver också nämnden utöka antalet mötesplatser där äldre får möjlighet till social samvaro, vilket bidrar till förbättrad hälsa och ökat välmående som in sin tur skjuter på behovet av mer vård- och omsorgsinsatser. Den största utmaningen inom processen "Att tillgodose behovet av utbildning" handlar om att öka måluppfyllelsen inom skolans alla ämnen. Skolans viktigaste uppgift är att höja kunskapsnivån, inspirera till livslångt lärande och högre studier samt medverka till att elever utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare. Det ställer krav på skolan att hitta nya vägar till måluppfyllelse. Implementeringen av nya reformer inom skolan, bland annat krav på yrkeslegitimation för förskollärare och lärare, ställer ökade krav på skolans organisation och samarbete mellan flera skolor för att säkerställa att rätt kompetenser finns inom våra verksamheter. Inom processen Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster är den största utmaningen att säkerställa fortsatt god kvalitet och kontinuitet för våra brukare då projektet önskad sysselsättningsgrad genomförs inom äldreomsorgen. En utmaning är också att minimera de ekonomiska konsekvenserna för verksamheterna då projektet genomförs. De insatser som socialtjänsten genomför ska leda till en varaktig förändring för individen, och för att behov av fortsatt kontakt med socialtjänsten för samma problematik inte ska återuppstå. Det ställer ökade krav på mer förebyggande arbete samt ett mer aktivt arbete med att hitta lösningar genom hemmaplansvård. Nämndens arbete inom processen "Att värna demokrati" syftar till att förbättra möjligheten till delaktighet och inflytande för Torshällas invånare. Detta ska ske genom att öka möjligheten till insyn och fortsatta medborgardialoger där invånarna ges möjlighet till inflytande och delaktighet. Kulturen är en viktig identitetsskapare för Torshälla. I processen "Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid" vill nämnden skapa goda förutsättningar för stimulerande fritid för barn och ungdomar genom att ge möjlighet till att både uppleva och skapa kultur. Genom att erbjuda ett kulturutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet vill nämnden skapa förutsättningar för allas deltagande i kulturen. Processen "Att tillgodose behovet av miljö- och samhällsbyggnadsarbete" syftar till att skapa attraktiva stadsdelar och skapande och underhåll av infrastruktur som syftar till en hållbar utveckling. Torshälla stads nämnd kommer att i det nystartade ortsutvecklingsprojektet fokusera på att stärka bilden av Torshälla, utveckla den potential som Torshälla har som 2

4 turistort samt utveckla ortens vattenvägar och närheten till Mälaren. Inom miljöområdet fortsätter nämndens redan påbörjade goda arbete. Nya miljömål och ny miljöpolicy har antagits och starkt engagemang att ta ansvar för ett hållbart samhälle fortsätter inom nämndens verksamheter. Torshälla stads nämnd har en stor utmaning i att säkerställa att vägar och gator hålls i ett gott skick. Flera svåra vintrar har gjort att gator och vägar utsatts för ett hårt slitage och är i behov av underhåll, samtidigt som kostnaden för vinterväghållningen varit högt över budgeterad nivå. Torshälla stads nämnd vill under året anta en flerårig plan för gatu- och vägunderhållet inom nämndens ansvarsområde för att modernisera och anpassa till ökad tillgänglighet. Att utveckla en säker och trygg kommun ska säkerställas i processen "Att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete". Torshälla stads nämnd vill verka för att det finns en god beredskap för att klara miljöfarliga utsläpp genom utbildning och förebyggande säkerhetsarbete. För att främja arbete och ökad ekonomisk utveckling i kommunen vill Torshälla stads nämnd i processen "Att främja näringsliv och arbete" verka för att uppmuntra och stödja innovation och entreprenöriellt förhållningssätt. Ett kommungemensamt åtagande som syftar till att frigöra resurser till skolan ger respektive förvaltning och bolag i uppdrag att analysera intäkter och kostnader med utgångspunkt från verksamhetsnytta. Utifrån detta ska förvaltningen senast i april presentera ett förslag på effektiviseringsåtgärder. Åtgärderna ska fokusera på samverkan, smartare arbetsmetoder och förenkling av tjänster som leder till effektiviseringar och kostnadsbesparingar samt genom att pröva om det finns uppgifter/tjänster som bör upphöra. Detta är ett uppdrag som samtliga enheter inom nämndens verksamheter ska arbeta med under våren Hållbar utveckling Torshälla stads nämnds arbete ska vara en aktiv del av de kommungemensamma strategierna för ett ekologiskt uthålligt Eskilstuna. Torshälla stads nämnd skapar miljömässiga värden genom ett fortsatt aktivt miljöarbete i miljöledningssystemet. Den av nämnden beslutade miljöpolicyn och miljömålen bidrar till att nämndens verksamheter arbetar för att bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och inte äventyra naturen och människans hälsa. Torshälla stads nämnd skapar sociala värden för sina invånare och brukare genom att erbjuda verksamheter som tillgodoser behov av social omsorg och trygghet. Genom att fokusera på ökad måluppfyllelse i skolan innebär det sociala värden för både individen och samhället. Kulturverksamheterna bidrar till att skapa sociala värden och god folkhälsa genom att erbjuda ett kulturutbud som präglas av mångfald. Torshälla stads nämnd skapar samhällsekonomiska värden genom att säkerställa en god utbildningsnivå. Arbetsgivare behöver tillgång till medarbetare med rätt kompetens. Genom en god utbildning inom grundskolan kan vi bidra till att fler blir behöriga till gymnasiestudier och därigenom ökade möjligheter till egen försörjning. 3

5 Omvärldsanalys Ekonomi och arbetsmarknad Likt de föregående åren råder det instabilitet på den globala marknaden, och de sista månaderna har kartan förändrats. Världsbanken uttrycker en oro och tycker sig se en scenförändring efter nedgraderingen av USA:s kreditbetyg och en förvärrad skuldkris i euroländerna i somras. Det är utvecklingsländerna som efter att i närmare två år ha framstått som nästan osårbart starka tillväxtmotorer i världsekonomin, som verkar ha börjat smittas av de ekonomiska problemen i Europa och USA. Den svenska ekonomin är inne i en stark tillväxtfas. BNP växte under 2010 och de första prognoserna under 2011 tydde på samma sak. Den senaste tidens finansiella oro har dock föranlett Sveriges kommuner och landsting (SKL) att revidera ned prognosen för nästa års ekonomiska tillväxt. Sysselsättningen antas bli lägre än förväntat vilket minskar skatteintäkterna för kommuner och landsting. Paradoxen är att en stor grupp arbetssökande som har svårt att hitta jobb även i konjunkturuppgångar, och att det inom vissa områden råder en arbetskraftsbrist. Många företag har svårt att rekrytera rätt kompetens. I Torshälla har antalet hushåll med försörjningsstöd minskat. Däremot är det fler hushåll som behöver hjälp under längre tid. I slutet av oktober lade Outokumpu i Torshälla två varsel om totalt 180 tjänster. Outokumpu är Torshällas största privata arbetsgivare och varslen kommer att ha stor påverkan på orten. Arbetslöshetssiffror för Torshälla går inte idag att urskilja ur statistiken, men med lagda varsel och fortsatt instabilitet på världsmarknaden finns risk för en ökad arbetslöshet bland vissa grupper och fortsatt ökning av försörjningsstödskostnader under Positivt är dock att flera småföretag har etablerat sig i Torshälla under 2011, och arbetet med ortsutvecklingen omfattar fortsatt näringslivsutveckling. Internt pågår ett projekt för att fler medarbetare ska erbjudas önskad sysselsättningsgrad. Utmaningen för 2012 blir att säkerställa att projektet genomförs med bibehållen kvalitet och kontinuitet gentemot våra brukare, samt att hantera de ekonomiska konsekvenser införandet ger för verksamheten. Förskola och skola 2011 fattade Sveriges riksdag beslut om ny skollag. Skollagen trädde i kraft 1 juli Den nya skollagen innehåller regler om legitimation för förskollärare och lärare. Från och med 1 juli 2015 får enbart legitimerade förskollärare och lärare ansvara för undervisningen, och endast lärare med legitimation får fatta beslut om betyg. Detta kommer att innebära att flera skolor behöver samarbeta för att säkerställa att eleverna möts av rätt kompetens i undervisningen, med legitimation att betygsätta i samtliga ämnen. Torshällas skolor har relativt låga elevvolymer och kan få svårt att tillgodose hela lärartjänster med rätt behörighet, och behöver därför samverka med fler skolor i Eskilstuna för att säkerställa skollagens krav. Parallellt med ny skollag har förskolans läroplan reviderats och grundskolan har fått ny läroplan med ny kursplanestruktur. Implementeringen förväntas påverka resultaten positivt på lång sikt. På kort sikt däremot finns en risk för lägre resultat. I samband med att nytt betygssystem införs visar tidigare erfarenheter att lärare tenderar att sätta lägre betyg. 4

6 Demografiska förändringar Sedan slutet av 90-talet har det blivit vanligare att skaffa ett tredje barn. Ökningen är störst i storstadsområdena och nu är det där som man är allra mest benägen att skaffa trean. Tidigare var benägenheten minst i storstäderna. I början på 90-talet var det många som skaffade ett tredje barn men i och med nittiotalskrisen minskade den tendensen. På 00-talet har trenden på nytt vänt. Att få ett tredje barn är vanligare bland högutbildade och bland dem med hög inkomst. Även utrikes födda har generellt en högre benägenhet att skaffa ett tredje barn. Sedan 2009 har barnantalet i förskolan ökat på nationell nivå medan elevantalet i grundskolan minskat. Samma mönster ses i Torshällas förskolor och skolor. I förskolan ökar antalet barn i snabbare takt än tidigare prognostiserat. Barnen börjar förskolan i yngre åldrar och deras vistelsetid ökar. Samtidigt minskar antalet barn i grundskolans högre årskurser. Denna förskjutning i ålderstrukturen ökar behovet av flexibla lokaler för förskola och grundskola, som lätt kan anpassas till rådande behov. Torshälla stads nämnd har behov av att utöka förskolan med 5-6 avdelningar inom en period på tre år för att möta framtida behov. Även andelen äldre ökar snabbare i Torshälla än i övriga kommunen. I takt med att andelen äldre ökar, ökar behovet av vård- och omsorgstjänster som till exempel boendeplatser för personer med demenssjukdomar. För att möta den ökade andelen äldre i befolkningen behöver också nämnden utöka antalet mötesplatser där äldre får möjlighet till social samvaro, vilket bidrar till förbättrad hälsa och ökat välmående, som in sin tur skjuter fram behovet av mer vård- och omsorgsinsatser. Nämnden har ett behov av drygt 20 nya platser för vård- och omsorgsboende då befintligt boende på Snäckberget inte kan tillgodose behovet som finns av vård- och omsorgsboende. Tillgång till digitala medier och teknik Dator som rättighet kopplat till diskussionen om barnfattigdom har varit aktuell under 2011, och kommer troligen att vara fortsatt het under För att skoleleverna ska kunna förbereda sig för ett framgångsrikt yrkesliv krävs goda datorkunskaper, något som är tydligt i nya läroplanen för grundskolan. Även om många barn har tillgång till en dator hemma, så är datorerna i skolan både få och gamla. Skolan måste kunna förbereda eleverna för framtidens arbetsliv där datorn är en naturlig del. Dessutom har ökad IT-användning i skolan, potentialen att öka elevernas kunskaper och kritiska tänkande. En ökad datortäthet och höjd standard är viktigt inte minst för elever utan tillgång till dator hemma och för elever med svårigheter som kan få bättre hjälp genom inlärning via dator. Med IT-lösningar kan ny och förbättrad pedagogik utvecklas och kunskapsresultaten förbättras. Tillgång till dator och de moderna medierna kan i viss mån utjämna de klyftor som finns när det till exempel gäller barn och ungdomars delaktighet och möjlighet att påverka i samhällslivet. Med dator kan deltagande ske på mer lika villkor. Kläder, bostad och andra statusfaktorer spelar ingen roll när man träffas över nätet. 5

7 Klimatförändringar Medeltemperaturen stiger i hela världen. År 2010 var tillsammans med 2005 och 1998 de varmaste åren sedan mätningarna startade i slutet av 1800-talet. Växthuseffekten påverkar klimatet på ett sätt som gör att vädret blir mer opålitligt och med större ytterligheter. Extremt väder har blivit allt vanligare med bland annat torka, översvämningar, orkaner och kyla. Global miljöpåverkan förutsätter lokalt ansvar. Vikten av fungerande miljöledningssystem med välintegrerade miljöpolicys och relevanta miljömål, blir fortsatt viktigt i arbetet med att möta klimatförändringarnas konsekvenser. 6

8 Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt FN:s miljökonferens i Rio 1992 som en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Att värna demokrati Processen med syfte att värna demokratin ger eskilstunaborna och deras valda representanter information, insyn och möjlighet att bestämma över kommunens gemensamma angelägenheter. Öppenhet och kontroll stärks genom kommunikation och inslag av direktdemokrati och medborgardialog. Den kommunala organisationen ska vara tillgänglig för invånarna och ge förtroendevalda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. 4-åriga processmål Index för invånare som är nöjda med möjligheten till inflytande och möjligheten att nå kommunens beslutsfattare. (En attraktiv stad) Visar hur väl demokratin fungerar. Nivån för indikatorn ska öka till 42 procent för både kvinnor och män under år 2012, att jämföras med 41 procent för kvinnor och 38 procent för män år Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. 1-åriga åtaganden beslutade av Torshälla stads nämnd Antalet besökare på Torshälla stads nämnds diarium på ska vara i genomsnitt 40 per månad under Torshälla stads nämnd vill ge goda förutsättningar för medborgarna till insyn och aktiv påverkan i den demokratiska beslutsprocessen. Genom att öka möjligheten till insyn underlättas medborgarnas deltagande i den lokala demokratin. Välinformerade och delaktiga invånare är en grund för en väl fungerande demokrati. Genom ett publikt diarium på ges medborgarna bättre information och insyn. 7

9 Torshälla stads nämnd ska under 2012 öka antalet besökare på medborgardialogerna med 40 % Torshälla stads nämnd fortsätter arbetet med att förbättra möjligheten till delaktighet och inflytande för Torshällas medborgare. Kommunikation genom medborgardialog med nämndens politiker ger fler medborgare möjlighet att påverka och delta. Nämnden vill genom en aktiv medborgardialog nå fler målgrupper i samhället. 8

10 Att tillgodose behovet av utbildning Processen ger eskilstunaborna goda kunskaper och bra förutsättningar för att lyckas väl i arbetslivet. Skolan ska stimulera alla elever till fortsatta studier och yrkesutbildning. Dessutom medverkar processen till att barn, elever och studerande utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare genom samverkan mellan skola, föräldrar och samhälle. 4-åriga processmål Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. Föräldrarnas upplevelse av hur tryggt barnet är i förskolan. (Höjd utbildningsnivå) Visar hur trygga barnen är i förskolan. Nivåer för indikatorn sätts för förskolan till 4,4 i snitt för både flickor och pojkar, att jämföras med 4,5 i snitt för flickor och 4,4 i snitt för pojkar år Elevernas upplevelse av trygghet i grundskolan. (Höjd utbildningsnivå) Visar hur trygga eleverna är i grundskolan. Nivåer för indikatorn sätts för grundskolan sätts indikatorn till 4,5 i snitt för flickor och 4,4 i snitt för pojkar, att jämföras med 4,4 i snitt för både flickor och pojkar år Barnens upplevelse av hur roligt det är i förskolan. (Höjd utbildningsnivå) Visar hur roligt barnen har det i förskolan. Nivån för indikatorn ska bibehållas på 2,8 i snitt på en skala 1-3 för både flickor och pojkar under år 2012 jämfört med år Antalet barn per personal i förskolan. (Höjd utbildningsnivå) Visar kvalitén i förskolan. Ingen nivå för indikatorn finns fastställd för år 2012, men ska vara i nivå med jämförelsekommunerna. Nivån för år 2010 var 5,4 barn per personal. Andel elever som når målen i de nationella proven i skolår 3. (Höjd utbildningsnivå) Visar kvalitén i grundskolan. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år Andel elever som når målen i betygen i skolår 6. (Höjd utbildningsnivå) Visar kvalitén i grundskolan. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år

11 Andel elever med betyg i 16 ämnen. (Höjd utbildningsnivå) Visar kvalitén i grundskolan. Nivån för indikatorn ska öka till 83 procent för flickor och 79 procent för pojkar under år 2012, att jämföras med 80,3 procent för flickor och 75,3 procent för pojkar år Andel ekologiska livsmedel. (Ekologisk uthållighet) Visar hur stor andel av maten till brukarna som har en god kvalitét. Nivån för indikatorn ska öka till 30 procent år 2012, att jämföras med 25 procent för år åriga åtaganden beslutade av Torshälla stads nämnd Pojkar och flickor i Torshälla stads nämnds skolor ska under 2012 uppleva att de är trygga i våra verksamheter. På en femgradig skala ska värdet vara 4,5 eller högre. Upplevelsen av trygghet i skolan är en förutsättning för elevers lärande och utveckling i samspel med andra. Alla femåriga pojkar och flickor i Torshälla stads nämnds förskolor ska uppleva att det är roligt i förskolan. På en tregradig skala ska värdet vara minst 2,9. Förskolans värdegrund och uppdrag är tydlig med att barnen ska uppmuntras, stimuleras och ges möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Leken lyfts som viktig för barns utveckling och lärande. Det är i förskolan som grunden läggs till barnets fortsatta lärande och utveckling. Genom att barnen upplever förskolan som rolig, skapas förutsättningar för fortsatt positiv utveckling. Minst 95 % av alla flickor och pojkar i årskurs 3 i Torshälla stads nämnds skolor ska nå målen i de ämnen som testas på nationella proven under vårterminen Skolans viktigaste uppgift är att höja kunskapsnivån, inspirera till livslångt lärande och högre studier samt medverka till att elever utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare. Skolans återkoppling av resultat är en viktig framgångsfaktor liksom god kännedom om uppsatta mål. Genom kontinuerliga uppföljningar av resultaten ges bättre förutsättningar för att lägga en god grund för det fortsatta lärandet genom hela grundskolan. Minst 95 % av alla flickor och pojkar i årskurs 6 i Torshälla stads nämnds skolor ska målen i de ämnen som testas på nationella proven under vårterminen Skolans viktigaste uppgift är att höja kunskapsnivån, inspirera till livslångt lärande och högre studier samt medverka till att elever utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare. Skolans återkoppling av resultat är en viktig framgångsfaktor liksom god kännedom om uppsatta mål. Genom kontinuerliga uppföljningar av resultaten ges bättre förutsättningar för att lägga en god grund för det fortsatta lärandet genom hela grundskolan. 10

12 Andelen elever i årskurs 9 i Torshälla stads nämnds skolor med betyg i 16 ämnen ska öka från 84 % till 88 % vårterminen Förbättringen ska avse både pojkars och flickors resultat. Forskning visar att bra skolresultat ger god framtida livskvalitet. Bra skolresultat är den starkaste skyddsfaktorn för barns långsiktiga utveckling. Alla elever har rätt att i skolan få utvecklas och få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Alla elever har rätt att lyckas i skolan. Andelen flickor och pojkar i Torshälla stads nämnds skolor som är behöriga till gymnasieskolan ska öka från 91 % vårterminen 2011 till 95 % vårterminen Valet inför gymnasieskolan får en allt viktigare strategisk roll för elevens framtida utveckling. Alla elever har rätt till en bra grundkompetens inför vidare studier eller arbete. En god utbildningsnivå är avgörande för elevernas framtida val i samhället och yrkeslivet. 1-åriga gemensamma åtaganden beslutade av Kommunfullmäktige Alla grundskolor ska arbeta fram metoder för att aktivt uppmuntra och stärka de normer som skapar en studiemotiverande kultur samt motverkar en stresskultur för flickor och pojkar. Målet är uppnått när meritvärdet förbättrats mellan 2011 och 2012 samt mellan 2012 och 2013 och färre uppger att de upplever kontinuerlig stress i elevenkäten. (BUN, TSN) Alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna efter åk 1. (BUN, TSN) Samtliga förskolor ska utveckla sitt arbete inom områdena naturvetenskap, teknik och matematik. Målet är uppnått när självskattning (utifrån BRUK) har ökat från hösten 2012 till våren (BUN, TSN) Flickor och pojkar i grundskolans åk 5 och 8 upplever att skolarbetet ger lust till att lära mer. På en fyra gradig skala ska genomsnittsvärdet 2012 vara minst 3. (BUN, TSN) 11

13 Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster Processen ger det stöd den enskilde behöver för att utifrån sina egna förutsättningar och behov kunna leva ett så självständigt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt. Processen syftar till varaktiga förbättringar med tillämpning av evidensbaserade metoder för behovsanpassad vård och omsorg. 4-åriga processmål Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. Andel ekologiska livsmedel. (Ekologisk uthållighet) Visar hur stor andel av maten till brukarna som har en god kvalitét. Nivån för indikatorn ska öka till 30 procent år 2012, att jämföras med 25 procent för år åriga åtaganden beslutade av Torshälla stads nämnd Andelen total brukartid inom vård- och omsorg och socialtjänsten i Torshälla stads nämnd ska uppgå till minst 78 % av arbetstiden under Män och kvinnor ska utifrån sina egna förutsättningar och behov kunna leva ett så självständigt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt. För att möjliggöra detta ska vårt arbete inom vård- och omsorg och socialtjänsten fokusera på mötet med brukaren, direkt eller indirekt. Minst ett projekt genomförs i samarbete med VN och KFN för att stärka de sociala och kulturella aktiviteterna inom vård- och omsorgsverksamheten För att utveckla och stärka arbetet med sociala och kulturella aktiviteter inom vård och omsorgsverksamheten ska Torshälla stads nämnd i samverkan med Vuxennämnden och Kultur- och fritidsnämnden genomföra minst ett projekt som syftar till att erbjuda sociala och kulturella aktiviteter för att främja välbefinnande och hälsa. 12

14 Andelen kvinnliga och manliga brukare som återaktualiseras med samma anledning inom Torshälla stads nämnds socialtjänst ska minska med 10 % under 2012 i jämförelse med Insatser som erbjuds brukare ska leda till ett liv utan fortsatt behov av kontakt med socialtjänsten. De insatser som erbjuds ska leda till en varaktig förändring för individen. Torshälla stads nämnd ska säkra kompetensnivån inom vård- och omsorg genom att 2012 erbjuda minst två anställda kompetenshöjande utbildning motsvarande undersköterskenivå. För att tillgodose våra brukares behov av vård och service av hög kvalitet är det viktigt att våra medarbetare har rätt kompetens. 1-åriga gemensamma åtaganden beslutade av Kommunfullmäktige Alla enheter i äldreomsorgen ska uppnå ett NKI minst i nivå med riksgenomsnittet (VN, TSN) 13

15 Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid Processen skapar förutsättningar för goda livsvillkor och en meningsfull fritid för alla eskilstunabor och besökare, med särskilt fokus på barn och ungdomar. Det sker genom att erbjuda upplevelser, aktiviteter och bildning samt att samla, vårda och visa kulturarvet. 4-åriga processmål Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. 1-åriga åtaganden beslutade av Torshälla stads nämnd Barn och ungdomar i Torshälla ska under 2012 erbjudas möjlighet att uppleva, producera och iscensätta minst tre kulturaktiviteter. En livsstil med goda vanor och stimulerande fritid bidrar till en god hälsa. Genom att ge ungdomar möjligheter att uppleva, producera och iscensätta kultur innebär det att enskilda individer stärks och utvecklas. Genom att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin fantasi och sitt självständiga tänkande. Torshälla stads nämnds kulturverksamheter ska under 2012 ge möjligheter till minst två möten över köns- och generationsgränser för gemensamt kulturskapande. Våra verksamheter ska ge förutsättningar för allas deltagande i kulturlivet. Genom att erbjuda ett kulturutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet ges ökade förutsättningar för möten över köns- och generationsgränser där de olika kulturella uttrycken bidrar till att skapa sammanhang och till att ge nya perspektiv på företeelser och skeenden i våra liv och vår omvärld. 14

16 Att tillgodose behovet av miljö - och samhällsbyggnadsarbete Processen syftar till att skapa attraktiva stadsdelar med god service, ett pulserande centrum och en hållbar landsbygd för eskilstunaborna. Med de naturliga förutsättningarna som utgångspunkt främjas en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Stadsbyggnad i form av transportsnål planering, byggande, skapande av infrastruktur och underhåll syftar till en hållbar utveckling med utnyttjande av kommunens geografiska läge i regionen. Men också till att vårda och bevara värdefulla tillgångar i form av byggnader, stadsmiljöer, landsbygd och natur. Vattenförsörjning, avloppshantering, återvinning och energiproduktion bedrivs med miljömässigt hållbara metoder. 4-åriga processmål Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. Nivå för planlagd mark flerbostadshus kvm bruttoarea. (Fler jobb) Visar planberedskap för bostadsbyggande. Nivåer för indikatorn sätts till kvm bruttoarea för flerbostadshus. Motsvarande siffror för 2010 var kvm bruttoarea för flerbostadshus. Planlagd mark, antal småhustomter. (Fler jobb) Visar planberedskap för bostadsbyggande. Nivåer för indikatorn sätts till 300 stycken småhustomter. Motsvarande siffror för 2010 var 291 stycken småhustomter. Planlagd mark, hektar industrimark. ( Fler jobb) Visar planberedskap för industriutbyggnad och etableringar. Nivåer för indikatorn sätts till 25 hektar industrimark. Motsvarande siffror för hektar industrimark. Nivå för planlagd mark, hektar handelsmark. (Fler jobb) Visar planberedskap för handelsutbyggnad och etableringar. Nivåer för indikatorn sätts till 10 hektar handelsmark för år Motsvarande siffror för 2010 var 7 hektar för handelsmark. 15

17 1-åriga åtaganden beslutade av Torshälla stads nämnd Torshälla stads nämnd ska under 2012 genomföra minst tre insatser inom ortsanalysens rekommendationer för ökad känsla av trygghet och därmed stärka bilden av Torshälla. Ortsanalysen för Torshälla stad har arbetats fram på uppdrag av kommunstyrelsen i Eskilstuna. Ortsanalysens syfte var att ta fram en upplevd bild av staden, skapad utifrån en sammanvägning av många människors synpunkter. Ortsanalysen pekar ut vad som är viktigt att ta fasta på för en positiv utveckling av Torshälla. Ortsanalysen identifierar att insatser behövs för att den uppleva otryggheten ska minska. Torshälla stads nämnd ska under 2012 genomföra minst en insats inom ortsanalysens rekommendation gällande turism. Torshälla har en stor potential för turism med dess läge, miljö, historia, kultur med mera, en potential som idag inte nyttjas fullt ut. Det finns goda förutsättningar att skapa en turistdestination som är attraktiv för besökare. Med ökad turism följer ökad handel, behov av ökad service och nya tjänster och ökat intresse för orten. Sammantaget ger turismen en positiv utveckling för hela orten. Torshälla stads nämnd ska under 2012 genomföra minst två insatser inom ortsanalysens rekommendation att bättre nyttja vattenvägarna och närheten till Mälaren. Torshällas placering längs ån med närheten till Mälaren är en unik tillgång för orten och kan nyttjas mycket mer för att både stärka Torshällas identitet och skapa ökat värde för invånare och besökare. Det vattennära läget skapar förutsättningar för rekreation, friluftsliv och aktiviteter, det erbjuder en unik boendemiljö och bidrar starkt till Torshällas identitet. Andelen matsvinn inom Torshälla stads nämnd ska minska med 50 % under 2012 jämfört med Livsmedelsproduktion bidrar till stora utsläpp av växthusgaser. Livsmedel orsakar miljöpåverkan under såväl primärproduktion som efterföljande led i livsmedelskedjan fram till konsumenten. Jordbruket med odling och djuruppfödning orsakar bland annat växthusgasutsläpp och övergödning. Förädling, förvaring och transport av produkterna bidrar också till bland annat växthusgasutsläpp. Om livsmedlet nått slutkonsumenten utan att det har konsumerats som det var avsett, har svinn uppstått och miljöpåverkan skett i onödan. Svinn uppstår i alla delar av livsmedelskedjan och svinnet hos konsumenterna står för en betydande del. 16

18 Torshälla stads nämnd ska under 2012 anta en flerårig plan för gatu- och vägunderhåll inom nämndens ansvarsområde. Planen ska prioritera behov av insatser de närmaste tre åren för att modernisera och anpassa till ökad tillgänglighet. Flera svåra vintrar har gjort att gator och vägar utsatts för ett hårt slitage och är i behov av underhåll, samtidigt som kostnaden för vinterväghållningen varit högt över budgeterad nivå. Torshälla stads nämnd vill under året anta en flerårig plan för gatu- och vägunderhållet inom nämndens ansvarsområde för att möta framtida behov. Torshälla stads nämnd ska under 2012 arbeta för måluppfyllelse i de av nämnden antagna miljömålen för perioden Torshälla stads nämnd skapar miljömässiga värden genom ett fortsatt aktivt miljöarbete i miljöledningssystemet ISO Den av nämnden beslutade miljöpolicyn och miljömålen bidrar till att nämndens verksamheter arbetar för att bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och inte äventyra naturen och människans hälsa. 1-åriga gemensamma åtaganden beslutade av Kommunfullmäktige Klimatpåverkan från kommunkoncernen och Eskilstunas geografiska område minskas. Målet är att under mandatperioden minska Eskilstunas ekologiska fotavtryck. Klimatplanens åtgärder som angivits för 2012 ska vara påbörjade under året. (KS, alla nämnder och bolag) Klimatplanen 2015 berör olika delar i organisationen olika mycket. Det är viktigt att förvaltningar och bolag tidigt identifierar de delar som rör den egna verksamheten samt avsätter tid och resurser i kommande års planering för att kunna genomföra klimatplanens åtgärder. Processledningsgrupp miljö samordnar aktiviteterna i klimatplanen. 17

19 Att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete Processen utvecklar en säker och trygg kommun för invånarna. Genom information, utbildning och förebyggande säkerhetsarbete elimineras eller minskas risken för olyckor. I de fall olyckor ändå inträffar, minskar konsekvenserna för människor, miljö och egendom genom att en hög skyddsnivå säkerställs för människors hälsa och intressen, när det gäller säkra livsmedel, skydd mot farliga utsläpp, mot bränder, skadegörelse och olyckor. 4-åriga processmål Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. 1-åriga åtaganden beslutade av Torshälla stads nämnd Torshälla stads nämnd ska under 2012 genomföra minst två insatser för att öka kunskapen och medvetenheten bland de som bor och arbetar i Torshälla om risker vid större miljöfarliga utsläpp En god beredskap för att klara miljöfarliga utsläpp förutsätter information, utbildning och förebyggande säkerhetsarbete. Torshälla stads nämnd ska under 2012 genomföra minst två insatser för säkrare skolväg för barn och ungdomar i Torshälla. Genom att verka för säkrare skolvägar för barn och ungdomar I Torshälla vill nämnden främja att fler väljer att gå eller cykla till skolan. Detta förväntas bidra till både förbättrad hälsa och en bättre miljö. 1-åriga gemensamma åtaganden beslutade av Kommunfullmäktige Krisledningsorganisation baserad på ny krisledningsplan implementeras. Politiker och tjänstemän i central krisledning genomgår gemensam övning och utbildning under (KS, alla nämnder och bolag) Arbetet med krisledningsplan och övning samordnas av kommunledningskontoret i samarbete med miljö och räddningstjänstförvaltningen. 18

20 Att främja näringsliv och arbete Processen främjar arbete och ökar ekonomisk utveckling i kommunen genom att skapa gynnsamma förutsättningar för näringslivets växtkraft. De grundläggande förutsättningarna förbättras, till exempel kommunikationssystem, trygghet, offentlig service, innovationskraft, markberedskap och arbetsmarknadens kompetensförsörjning. Processen stärker den enskildes möjlighet att få arbete genom aktiva arbetsmarknads och utbildningsinsatser; åtgärder som bygger på människors vilja att påverka sin egen utveckling och förmåga att bidra till egen försörjning. Utsatta personer som står utanför arbetsmarknaden ges genom individuellt stöd förutsättningar att kunna få ett arbete. 4-åriga processmål Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI. (En attraktiv stad) Visar hur nöjda brukarna och kunderna är med kommunkoncernens tjänster. Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter. Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. Andel ekologiska livsmedel. (Ekologisk uthållighet) Visar hur stor andel av maten till brukarna som har en god kvalitét. Nivån för indikatorn ska öka till 30 procent år 2012, att jämföras med 25 procent för år Nivå för planlagd mark flerbostadshus kvm bruttoarea. (Fler jobb) Visar planberedskap för bostadsbyggande. Nivåer för indikatorn sätts till kvm bruttoarea för flerbostadshus. Motsvarande siffror för 2010 var kvm bruttoarea för flerbostadshus. Planlagd mark, antal småhustomter. (Fler jobb) Visar planberedskap för bostadsbyggande. Nivåer för indikatorn sätts till 300 stycken småhustomter. Motsvarande siffror för 2010 var 291 stycken småhustomter. Planlagd mark, hektar industrimark. ( Fler jobb) Visar planberedskap för industriutbyggnad och etableringar. Nivåer för indikatorn sätts till 25 hektar industrimark. Motsvarande siffror för hektar industrimark. Nivå för planlagd mark, hektar handelsmark. (Fler jobb) Visar planberedskap för handelsutbyggnad och etableringar. Nivåer för indikatorn sätts till 10 hektar handelsmark för år Motsvarande siffror för 2010 var 7 hektar för handelsmark. Antal hushåll som får försörjningsstöd mer än 3 månader under en 12 månadersperiod (Fler jobb) 19

Bufs Lokal verksamhetsplan 2012/2013. Grundskoleområde 2

Bufs Lokal verksamhetsplan 2012/2013. Grundskoleområde 2 Bufs Lokal verksamhetsplan 2012/2013 Grundskoleområde 2 Sammanfattning Grundskoleområdets vision: "Hos oss får du mötas, glädjas och lyckas" ligger som grund för vårt arbete att utveckla verksamheten och

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2012. Verksamhetsåret 2012 och läsåret 2012/2013

Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2012. Verksamhetsåret 2012 och läsåret 2012/2013 Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2012 Verksamhetsåret 2012 och läsåret 2012/2013 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 VÅR MÅLSTYRNING FRÅN VISION TILL ÅTAGANDEN... 4 OMVÄRLDSANALYS...

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

32 Dnr Beslut Nämnden har tagit del av och ställer sig bakom verksamhetsplanen 2016.

32 Dnr Beslut Nämnden har tagit del av och ställer sig bakom verksamhetsplanen 2016. 14(14) 32 Dnr 2015-000021 Verksamhetsplan 2016 Beslut Nämnden har tagit del av och ställer sig bakom verksamhetsplanen 2016. Ärendebeskrivning 1 FINANSIELLT God ekonomisk hushållning är en sammanvägd bedömning

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Strategisk inriktning 2011-2014

Strategisk inriktning 2011-2014 Strategisk inriktning 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige KF 41/2011-06-20 Strategisk plan för Degerfors kommun 2011-2014 Kommunfullmäktiges prioritering Kommunens strategiska inriktning beskriver vilka

Läs mer

Vår politiska vilja 2016 2019

Vår politiska vilja 2016 2019 Vår politiska vilja 2016 2019 Enköpings kommuns fem strategiska mål vår politiska vilja för åren 2016 2019 ansluter till Vision 2030 som beslutades 2013. Varje mål har en undermening som förtydligar målet.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera Nya Moderaterna i Norrköping Hela Norrköping ska fungera 2017-2020 Tillsammans kan vi göra mer Moderaterna i Norrköping vill se till hela kommunen och skapa framtidstro för att vi ska vara en fortsatt

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden. Verksamhetsplan

Barn- och ungdomsnämnden. Verksamhetsplan 2014 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Nämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för 2014-2016. Inledning Kommunplanen är

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Kommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet

Kommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet Kommunfullmäktiges vision och mål 2016-2019. Antagna den 26 november 2015 108 Habo den hållbara kommunen för hela livet I Habo kommun ska alla få plats och känna sig välkomna oavsett ålder, etniskt ursprung,

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 1 Framtidsvision Framtidsvisionen är den styrande politikens idé om hur samhället i Nynäshamns kommun har utvecklats fram till 2030. Med visionen vill de styrande partierna

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2017

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2017 Barn- och utbildningsnämnden 2016-04-06 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Ledningsgruppen BUN/2016:193 Åsa Lundkvist Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 för barn- och ungdomsnämnden till kommunplan 2011 och utblick

Verksamhetsplan 2011 för barn- och ungdomsnämnden till kommunplan 2011 och utblick Rev 2010-09-01 Sid 1 (6) Dnr Sinikka Pisilä Verksamhetsplan 2011 för barn- och ungdomsnämnden till kommunplan 2011 och utblick 2012-2014 Inledning Kommunfullmäktige har fastställt kommunövergripande mål

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Medarbetar- och ledarpolicy

Medarbetar- och ledarpolicy www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Katarina Sandberg Mål - Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år 2020.

Katarina Sandberg Mål - Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år 2020. Handläggare Datum Katarina Sandberg 2016-10-03 0480-45 30 03 Förslag nämndsmål BoU 2017 Inom de områden där enheterna inte har fått tilldelat ett för enheten detaljerat mål ska resultaten ligga kvar på

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick

Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick Rev 2011-10-12 Sid 1 (6) Dnr 11BUN108 Handläggare Sinikka Pisilä Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick 2013-2015 Inledning Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar:

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar: Mål och uppdrag 2014 Hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer