Sverige bygger en nationell infrastruktur för geodata

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sverige bygger en nationell infrastruktur för geodata"

Transkript

1 Produktion Blomquist Annonsbyrå AB Illustrationer Cecilia Lundgren Bilder Johnér, istock, Fotolia, Försvarets bildbyrå/katja Öberg Sverige bygger en nationell infrastruktur för geodata Lantmäteriet, Gävle Tel:

2 Gränslös kunskap om miljön Översvämningar orsakar stora skador runt om i världen och Europa är inget undantag. Här finns många om råden som ligger i riskzonen, som drabbas regelbundet och som då kräver stora, ofta gränsöverskridande hjälpinsatser. Det var mot den bakgrunden som EU:s medlemsländer 2007 antog ett översvämningsdirektiv. Det handlar om hur vi tillsammans ska kunna förebygga och hantera översvämningar, allt från kartläggning av drabbade områden till riskanalyser, åtgärdsprogram och planering av räddningsinsatser. Det är uppenbart hur viktigt det är att ha tillgång till information. Inte bara om det egna närområdet, utan också om sina grannar. Därför tog även EU initiativ till en harmonisering av samtliga medlemsländers geodata. Det kallas Inspire (Infrastructure for spatial Information in Europe) och innebär att geodata inom EU, såväl kartdata som registerinformation om till exempel byggnader, vägar och befolkningsstatistik, kommer att bli tillgänglig och användbar för alla. För Sveriges del ligger Inspire helt i linje med regeringens strävan att utveckla Sverige till ett föregångsland när det gäller e-förvaltning. Med mottot så enkelt som möjligt för så många som möjligt vill vi göra samhällets samlade information tillgänglig, inte bara inom miljö och krisberedskap utan inom ett stort antal politikområden. På så sätt öppnar vi dörren för en effektivare samhällsförvaltning och en rad nya e-tjänster, som kommer att innebära bättre service för medborgare, företag och myndigheter och betydande vinster för samhället i stort. Andreas Carlgren Miljöminister, Miljödepartementet. Vad är Inspire? Inspire (Infrastructure for spatial Information in Europe) är ett EG-direktiv som lägger grunden för en långtgående harmonisering av geodata inom EU. Syftet är att göra det lättare att använda geodata, bland annat genom gemensamma regler för hur information ska byggas upp på ett enhetligt sätt och göras tillgänglig via tjänster på internet.

3 Därför behöver vi geodata Allt som händer händer någonstans En storm drar in över Småland. En kemifabrik ska etableras i kommunen. En ny järnvägssträckning ska hitta sin väg genom landskapet. Ett hus på andra sidan gatan börjar brinna. En taxi hämtar dig utanför dörren. Nästan allt som händer och påverkar våra liv har en geografisk anknytning. Ju mer vi vet om den platsen desto bättre. Hur ser den ut? Finns det människor i närheten som kan bli påverkade, byggnader, djur, vattendrag eller växtlighet? Ju mer kunskap vi har desto säkrare kan vi agera, planera och fördela våra resurser, hantera skador, beräkna risker, förebygga och förbereda oss. Därför bygger Sverige en nationell infrastruktur för geodata God tillgång till geodata är en förutsättning för en sund och hållbar samhällsutveckling. Därför har Sverige, tillsammans med övriga EU-länder, beslutat att förbättra tillgången till geodata genom en ny infrastruktur. Den kommer att fungera ungefär som ett moln av geodata och geodatatjänster som du når via internet. Till din hjälp finns en portal Geodataportalen. Här får du snabbt och enkelt överblick och tillgång till den information som finns hos kommuner, myndigheter och andra aktörer runt om i Sverige som producerar och levererar geodata. och förbättras. Katastrof- och räddningsinsatser inte minst. Men också en mängd andra verksamheter, som t ex skoglig planering, miljöanalyser, transportplanering, folkbokföring, post och distribution. Företagen kommer att kunna utveckla nya produkter och tjänster för t ex transportplanering, navigeringsutrustning, söktjänster och beslutsstöd. Även medborgarna kommer att dra nytta av bättre tillgång till geodata genom en effektivare offentlig förvaltning med nya e-tjänster. Internationellt nätverk för gränsöverskridande samarbete Till grund för arbetet med den svenska infrastrukturen för geodata ligger ett EG-direktiv Inspire. Här har EU:s medlemsländer enats om att viktiga data inom EU ska harmoniseras. Det gränsöverskridande perspektivet är särskilt viktigt när det gäller uthållig utveckling, t ex för att motverka klimatförändringar, värna om miljön, för brottsbekämpning och för anpassning till en gränslös marknad. Det betyder att samma arbete som nu pågår i Sverige, sker parallellt i samtliga EU-länder. Arbetet öppnar dörrar för ett utökat internationellt samarbete, där den svenska Geodataportalen fungerar som en nod för Sveriges samverkan i Europa. Omedelbar nytta lokalt, regionalt och nationellt Med ökad tillgång till geodata kommer en lång rad samhällsfunktioner att kunna effektiviseras Snabbare katastrofinsatser med rätt information Dagligen transporteras farligt gods på våra vägar. För att hjälpa förare att välja den säkraste vägen rekommenderar Länsstyrelsen vägsträckor och parkeringsplatser som är lämpliga för farligt gods, medan andra känsliga områden helt enkelt är förbjudna. Skulle olyckan trots det vara framme är det avgörande att kommunen har tillgång till all nödvändig geodata, både jordartsinformation och hydrogeologisk information, för att snabbt kunna starta saneringen och skydda grundvattnet. Vad är geodata? Geodata är all information som beskriver företeelser och deras geografiska läge, d v s kartdata men också registerinformation om t ex byggnader, sjöar, vägar, vegetation och befolkningsstatistik.

4 Därför behövs en infrastruktur för geodata Behovet och marknaden växer Marknaden för geodata växer med % per år. Det märks inte minst i den snabba utvecklingen av nya sök-, positionerings- och navigeringstjänster. Efterfrågan ökar även inom fastighetsbranschen, kreditmarknaden, affärsutveckling, försäkringsbranschen, transport sektorn, media och turism. Potentialen för nya geodatatjänster är med andra ord stor. Och den information som marknaden behöver finns. Myndigheter, kommuner och andra samhällsaktörer samlar kontinuerligt in geodata. Men idag är den ofta svår att komma åt och används därför inte optimalt. Manuell hantering tar tid och kostar pengar Idag hanteras geodataförsörjningen till stora delar manuellt. Det gäller allt från sökprocess till avtalsskrivning, prissättning och leverans. Det betyder att tiden från första förfrågan till leverans kan bli lång och arbetskrävande. En undersökning i Storbritannien visar t ex att användare av geodata spenderar 80 % av sin tid åt att samla in och hantera informationen, bara 20 % åt att analysera fakta i syfte att lösa problem och skapa värde. Många vet helt enkelt inte var de ska leta efter den information de behöver. Dessutom förekommer inte sällan flera versioner av samma data. Ett annat problem är den krångliga avtalsprocessen. Ofta måste den som vill ha tillgång till information förhandla och skriva avtal med varje enskild leverantör. Dessutom måste den information som senare levereras harmoniseras, både strukturellt och tekniskt, innan den kan sammanställas och användas i jämförelser och analyser eller i produkter och tjänster. Mindre administration mer nytta Sammanfattningsvis kan vi konstatera att dagens geodataförsörjning förorsakar mycket merarbete och samhället stora kostnader. Det är det vi strävar efter att ändra på nu, inom ramen för EU:s Inspiredirektiv. Målet är att göra framtidens geodataförsörj - ning så automatiserad och enhetlig som möjligt. Du som söker information ska bara behöva leta på ett ställe, göra en beställning, skriva ett avtal, betala vid ett tillfälle och därefter snabbt och enkelt få din beställning levererad automatiskt. På det viset hoppas vi att du i framtiden ska kunna ägna merparten av din tid åt att analysera eller att utveckla produkter och tjänster och dra nytta av den nya kunskapen, istället för att leta efter den. Hur fungerar den svenska infrastrukturen för geodata? Effektivare planering och ökad samhällsnytta En konsult som projekterar ett vägbygge i en kommun idag behöver vända sig till många myndigheter för att få tag på all information som behövs. Det kan t ex handla om befolkningsstatistik, människors resvanor, placering av stora arbetsplatser, köpcentrum, vattenledningsnät o s v. Med en infrastruktur för geodata som möjliggör en ingång till informationen blir det mycket lättare att hitta och få tillgång till informationen, kostnaderna för samhället minskar och samhällsnyttan ökar. En infrastruktur för geodata fungerar ungefär som ett moln av data och tjänster som du når via internet. Tillsammans kan vi skapa ett nätverk som binder samman den information som finns hos myndigheter, kommuner och andra aktörer som producerar geodata och göra den tillgänglig. 5

5 Hur ska det gå till? Sverige bygger en nationell infrastruktur för geodata Ett nätverk av informations resurser tillgängligt via internet Sommaren 2006 gav regeringen Lantmäteriet ningarna för en hållbar utveckling och ökad konkur- Den nya infrastrukturen för geodata kan beskrivas lagras och därefter hållas uppdaterad. och Geodatarådet i uppdrag att utforma en renskraft, både i näringslivet, den offentliga förvalt- som ett moln av data och tjänster som du når via Via infrastrukturen har du ständig tillgång till strategi för hur vi ska bygga en nationell infra- ningen och i samhället i stort. internet. Här ska vi samla den information som geodata online. Det enda du behöver göra är att struktur för geodata i Sverige. Sedan dess har finns hos myndigheter, kommuner och andra anropa tjänsten hos leverantören och invänta arbetet pågått i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och ett antal berörda Vår vision är att infrastrukturen för geodata ska: aktörer som producerar geodata och göra den tillgänglig. leverans. Enkla beställningar ska kunna levereras omedelbart. myndigheter. skapa ökad samhällsnytta, till lägsta möjliga kostnad, binda samman informationsresurser i ett nätverk och göra dem tillgängliga med hjälp av enhetligt utformade tjänster och informationsbeskrivningar, betjäna offentlig förvaltning, företag och medborgare med den information de behöver, på lokal, regional, nationell och global nivå, Enklaste vägen hit Geodataportalen För att det ska vara enkelt att söka bland informationen och tjänsterna i infrastrukturen har vi skapat en gemensam plats på internet Geodataportalen, Här kan den som söker information och leverantörerna av geodata hitta varandra. Här finns en sökfunktion, kartvisning och så småningom även en e-handelslösning så att du ska Säkerhet, sårbarhet och integritet Villkoren för hur geodata ska kunna utbytas och användas på detta enkla sätt ska vara tydliga. Möjligheten till åtkomst ska grundas på en avvägning mellan behoven av att skydda viktiga samhällsintressen gällande säkerhet, sårbarhet och integritet och användarnas behov av enkel åtkomst till geodata. skapa goda förutsättningar att vidareförädla kunna beställa data och datatjänster online. geodata och stödja utvecklingen av svensk e-förvaltning, svenskt näringsliv och den Hämta data och tjänster från leverantören internationella konkurrenskraften och För många användare är portalen den enklaste Målet med arbetet är att maximera samhällets nytta leda till en så effektiv samverkan mellan olika vägen in i infrastrukturen. Men det finns även av den geodata som finns i vårt land. Genom att aktörer att kostnaderna för att använda geodata möjlighet att ansluta sig direkt till de tjänster som effektivisera hanteringen och göra det enkelt att minskar. finns hos t ex myndigheter, kommuner och företag. hitta och få tillgång till information, vill vi skapa Det är här all data finns lagrad och här kan du förutsättningar för en ökad användning av geodata. ansluta geodata och geodatatjänster direkt till egna Genom att harmonisera informationen ska vi applikationer, utan att passera portalen. även göra det möjligt att utbyta och kombinera Det betyder att du inte längre behöver ladda ner geodata från olika källor, vilket är en förutsättning någon egen kopia av informationen, som måste för ett effektivare samarbete, både mellan offentliga verksamheter och i samspelet med allmänhet och företag. Genom att dra nytta av geodata i högre utsträckning, som beslutsunderlag och som utgångspunkt för bättre service och nya tjänster, ökar vi förutsätt- Rätt adress A och O när olyckan är framme Vid olycksfall och kriser är rätt adress A och O för en snabb och effektiv räddningsinsats. Alla myndigheter som samverkar för att t ex hjälpa nödställda måste snabbt kunna få information både om olycksplatsen och framkomliga transportvägar. Det blir enklare med en gemensam infrastruktur för geodata. Här är information tillförlitlig och tillgänglig, även över kommun- och länsgränserna. Transportplanering sparar tid, miljö och pengar Hemtjänsten innebär många transporter. Genom att hitta de smartaste vägarna mellan kunderna kan kommunen spara både tid, pengar och miljö. Allt fler kommuner väljer därför att satsa på ett trafikledningssystem. Problemet är att få fram rätt information. Data om vägnät och fastigheter finns, men eftersom många medarbetare inom hemtjänsten cyklar behövs även information om cykelvägar och det är inte lika lätt. Med den nya infrastrukturen för geodata blir det både möjligt att hitta informationen och att sammanföra den i användbara applikationer.

6 vad vinner vi på det? Geodata en värdefull tillgång för alla Med bättre tillgång till geodata kommer vi att kunna genomföra säkrare räddningsaktioner. Vi kommer kunna planera våra bostadsområden och vägnät bättre och placera industrier som påverkar miljön på säkrare ställen. Med nya produkter och tjänster kommer företag och medborgare kunna söka bygglov online, hitta den smartaste vägen till butiken eller bästa marknadsplatsen för en ny affärsidé. Geodata har stor betydelse i en lång rad samhällsfunktioner, inte minst på lokal nivå där nästan all verksamhet har en geografisk anknytning. Därför kommer både myndigheter och Sveriges 290 kommuner att spela en viktig roll i den nya infrastrukturen, både som leverantörer av information, men också som de användare som drar störst nytta av bättre tillgång till geodata. Bättre samhällsplanering Bättre tillgång till geodata betyder bättre beslutsunderlag, både i den dagliga verksamheten och i den långsiktiga utvecklingen av samhället. När det till exempel är dags att hitta den bästa platsen för ett nytt bostadsområde ökar möjligheterna att analysera och jämföra olika alternativ, med hänsyn till naturvårdsintressen, transportsystem, kollektivtrafik, vatten och avlopp, närhet till skolor, vårdinrättningar, affärer o s v. Även den offentliga servicen har allt att vinna på en ökad användning av geodata. Exempelvis skulle ruttoptimering inom kollektivtrafiken, skolskjutsar, varutransporter, vård och omsorg, kunna leda till både bättre service och stora besparingar i tid, pengar och miljö. Enklare samarbete över gränserna I många kommunala och andra offentliga verksamheter är man beroende av andra aktörer i regionen. Speciellt viktigt är samarbetet med grannkommunerna. Det kan handla om det gemensamma vägnätet, miljöfrågor, transporter eller möjligheten att bistå varandra i räddningsinsatser och katastrofberedskap. Idag är det svårt att utbyta och dela nödvändig information. Det beror på att kartor och annan geografisk registerinformation ofta hanteras olika. Med den nya infrastrukturen får alla samma möjlighet att använda geodata i utvecklingen av sin verksamhet. Med snabb och enkel tillgång till varandras information ökar också möjligheterna till samarbete över gränserna. Det gäller kommuner, regioner och på sikt även alla EU:s medlemsländer. Medborgarna får mer information och bättre service Även allmänheten kommer att uppleva nyttan med den nya infrastrukturen. Nu blir det t ex betydligt enklare att få tillgång till offentliga uppgifter, där geodata utgör en viktig del. Via internet kan du själv söka information om t ex serviceinrättningar, fastigheter, markanläggningar, friluftsområden, naturskydd, miljöarbetet eller den aktuella trafiksituationen. Det är en bra service, men också en fråga om demokrati. Med bättre insyn ökar medborgarnas möjligheter att driva opinion och utöva sitt politiska inflytande. Bättre tillgång till geodata är också en förutsättning för en utökad e-förvaltning. Det betyder enklare kontakter med myndigheter och andra offentliga aktörer, bättre service och nya e-tjänster som t ex möjligheten att göra en bygglovsansökan online. Till det kommer säkert även en lång rad nya konsumenttjänster, t ex söktjänster liknande Eniro och Hitta, men också positioneringsverktyg och navigationstjänster för mobilen, båten, friluftslivet, promenaderna och cykelturen. Bättre beredskap och förmåga att hantera kriser Geodata och geografiska informationssystem (GIS) är viktiga verktyg i bl a MSB:s arbete (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Det kan t ex handla om att kartlägga skyddsvärda objekt, analysera risken för att något ska inträffa eller uppskatta konsekvenser av en händelse. Informationen kan även kompletteras med insatsstatistik och visualiseras geografiskt på en karta. Så samlar vi viktig kunskap som hjälper oss att förbättra vår beredskap och förmåga att hantera kriser. En bild säger mer än tusen ord, det gäller även kartor För några år sedan stod det klart att Uppsala kommuns grundskolor hade en överkapacitet på ca platser. Svårigheten var att överblicka och bedöma behoven över tid. Lösningen var ett digitalt verktyg med geografisk koppling, där komplexa tabelldata kunde visualiseras i kartor och jämfördes med varandra. På så sätt kunde man relativt snabbt få en uppfattning om läget både i kommunen som helhet och i enskilda områden och ta fram en lokalförsörjningsplan som innebar att många överflödiga och kostsamma grundskoleplatser kunde tas bort. Samma möjlighet att visualisera geodata och se mönster över tid är till stor nytta inom många områden. Forskning, brottsbekämpning, opinionsbildning och miljö är några exempel.

7 vad vinner vi på det? En ny marknad och bättre beslutsunderlag för svenska företag tillgång till geodata skulle betyda säkrare riskbedömningar och rättvisare premier. Med tillgång till tillförlitlig information ökar våra chanser att agera effektivt när olyckan är framme. inom miljöområdet räknar därför EU-kommissionen med en nettonytta på cirka 1 miljard EUR per år. Det Utbyggnaden av svensk e-förvaltning kommer även Med infrastrukturen och tillgången till Sveriges Det ökar också våra möjligheter att analysera risker innebär i medeltal miljoner EUR per år för förenkla vardagen i näringslivet och minska företa- samlade geodata finns alla förutsättningar för en och konsekvenser av t ex översvämningar och svåra varje medlemsland.* gens administrativa kostnader. Kontakten med god tillväxt, både för befintliga företag och för stormar, så att vi kan fördela våra resurser rätt och nyetableringar. hålla en god beredskap i drabbade regioner. Effektivare krishantering och räddningsinsatser Effektivare forskning och miljöarbete Vid olycksfall och kriser är rätt adress A och O för Grunden för EU:s Inspiredirektiv är just miljöfrå- en snabb och effektiv räddningsinsats. En stor vinst gorna. Att göra det lättare att få fram information till med den nya infrastrukturen är därför att de s k miljöforskning och miljökonsekvensbedömningar blåljusmyndigheterna får bättre och enklare tillgång och att skapa bättre förutsättningar för det förebyg- till nödvändig information. gande miljöarbetet och hanteringen av miljöskador Idag arbetar man med Lantmäteriets nationella vid t ex översvämningar, stormar och kemikalieut- adressregister, men det förekommer också en släpp. mängd andra register och navigeringstjänster där Genom att bygga en gemsam infrastruktur för t ex SOS-Alarm och Polisen lägger in lokala be- geodata skapar vi förutsättningar för en gränsöver- nämningar på gator och andra mötesplatser. Det skridande miljöövervakning. Här har vi tillgång till innebär att samma plats kan förekomma med olika och möjlighet att kombinera information från olika myndigheter och andra offentliga aktörer förenklas, med bättre service och nya e-tjänster där t ex benämningar, vilket kan vara förödande i en snabb hjälpinsats. källor, göra analyser och jämförelser mellan länder, regioner, branscher och enskilda industrier. Bara * Källa: INSPIRE Infrastructure for spatial Information in Europe, Results Task Force XIA, tillståndsansökningar och olika typer av rapporteringar kan ske via internet. Den största nyttan ligger förmodligen i de nya affärsmöjligheter som följer med bättre tillgång till information. Intresset för produkter och tjänster baserade på geodata och geografiska informationssystem (GIS) är stort och marknaden växer snabbt. Det kan t ex handla om positioneringstjänster och optimeringsverktyg som gör det möjligt att planera och effektivisera transporter, logistik, affärsutveckling, expansion och nyetableringar. Även inom fastighetsbranschen och byggnadsindustrin finns behov, liksom i försäkringsbranschen där en ökad Enklare att producera och enklare att använda geodata Kommuner är stora producenter av geodata. Ständigt tillkommer ny information, adresser, byggnader, vägar, topografi m m, som ska rapporteras till olika myndigheter. I framtiden kommer detta arbete, som idag kräver mycket handpåläggning, att vara betydligt enklare och till stora delar automatiserat. När informationen väl är publicerad i den nya infrastrukturen är den dessutom överskådlig och lättillgänglig, inte bara för myndigheter och andra aktörer, utan också för alla som arbetar i den egna kommunen. Fred, kris och krig snabb tillgång till geodata är nödvändigt inom Försvarsmakten Försvarsmakten är en stor användare av geodata. Det kan t ex handla om räddningsarbete efter en naturkatastrof eller planeringen av åtgärder vid en förändring av hotbilden i samhället. För att snabbt kunna lösa sina uppgifter är de beroende av uppdaterad och standardiserad information från såväl myndigheter och kommuner som kommersiella aktörer. Det är också nödvändigt att inövade och beprövade metoder kan användas för att hitta, ta emot och sprida geodata, så att alla inblandade aktörer utgår ifrån och arbetar med samma lägesbild.

8 Hur ska den nya infrastrukturen fungera? Sveriges nationella infrastruktur för geodata samverkan och användning Sveriges nya infrastruktur för geodata handlar om att göra geodata tillgänglig och användbar. Att göra det enklare för leverantörerna att samverka, lättare för användarna att nyttja geodata och att skapa nya affärsmöjligheter inom geodataområdet. För att lyckas med det behövs både en teknisk infrastruktur och en effektiv verksamhetsmodell. Bland annat måste vi göra klart vad den nya infrastrukturen ska innehålla, hur dessa data och tjänster ska förmedlas, vilka aktörer som berörs och hur de ska samverka med varandra. Tjänstebaserat utbyte av geodata Utvecklingen går mer och mer mot ett tjänstebaserat utbyte av information. Därför bygger den nya infrastrukturen på en distribuerad samling av data och tjänster som man når via internet. Distribuerade data innebär att geodata och geodatatjänster lagras ute hos leverantörerna d v s hos de myndigheter, kommuner och företag runt om i Sverige som producerar geodata. Nyheten är att all tillgänglig information nu finns beskriven och att beskrivningarna av metadata, geodata och tjänster har harmoniserats så att det är enkelt att söka, visa, ladda ner och ansluta till egna applikationer, omvandla efter behov och använda. Nätverk av information tillgängligt via Geodataportalen Du kan söka data antingen direkt hos leverantören eller via en portal Geodataportalen. Här får den som söker information en överblick över utbudet, och kunder och leverantörer kan hitta varandra. Här finns bland annat en sökfunktion, visningsfunktion och en e-handelslösning. Geodataportalen kommer successivt att utvecklas och erbjuda ytterligare funktionalitet. Förutom möjlighet att söka, titta på och ladda ner, ska det exempelvis finnas verktyg för en helt webbaserad hantering av geodata och tillhörande tjänster, från producent till användare. På sikt kommer Geodataportalen vara den självklara publiceringsplatsen för landets geodata. Samverkansmodell hur vi samlas och samverkar i infrastrukturen Uppbyggnaden av Sveriges nationella infrastruktur för geodata berör alla leverantörer och användare av geodata. I första ledet står de statliga myndigheter som enligt Inspire är skyldiga att göra sin information tillgänglig. Men vår ambition är att redan 2011 få med fler myndigheter och kommuner, för att därefter utöka kretsen efterhand. Modellen för hur vi ska samverka i den nya infrastrukturen har därför utformats för ett bredare samarbete, med fler parter och datateman än de Bättre kvalitet och enklare administration online Kommuner är beroende av geodata; information om vägsträckningar, naturskydd, jordarter, miljöpåverkan o s v. En stor del av informationen produceras i den egna verksamheten och tillhör därmed kommunen. Men lika mycket måste hämtas in från andra geodataproducenter, lagras och hållas uppdaterad. Hur ofta det sker varierar. Men det säger sig själv att osäkerheten ökar när arbetet måste bedrivas manuellt som idag. I den nya infrastrukturen finns geodata uppdaterad och tillgänglig online. Då behöver vi inte längre riskera att t ex en bygglovsansökan hanteras fel för att handläggaren inte hade tillgång till Länsstyrelsens senaste naturskyddsrestriktion. Vad är metadata? Metadata är information som beskriver innehållet, tillgängligheten och kvaliteten i datamängder och tjänster, så att det blir lättare att hitta och utvärdera om det är vad man söker och vill använda. I infrastrukturen finns en metadatakatalog och ett verktyg som gör det möjligt för geodata leverantörer att skapa metadata så att deras information är sökbar via Geodataportalen.

9 Hur ska den nya infrastrukturen fungera? Förankring i Europa som omfattas av Inspire. De betyder att även andra informationsägare företag och organisationer kan sluta avtal inom ramen för geodatasamverkan och erbjuda sina geodata via den gemensamma infrastrukturen. Affärsmodell hur vi utbyter och använder geodata Principerna för hur data och tjänster i infrastrukturen får användas kommer att regleras i en affärsmodell. Här hanteras både utbytet mellan myndigheter och kommuner (datadelning) och hur slutanvändare och företag som vidareförädlar geodata kan använda informationen. Det handlar bl a om hur hanteringen av avtal, licenser och prissättning vid användningen av innehållet i infrastrukturen ska fungera. Affärsmodellens huvuddelar: Informationsansvariga myndigheter erbjuder varandra sina geodata för användning i myndighetsverksamhet. Villkoren för användningen är enhetliga och deltagarna erlägger en årsavgift som bestäms i förväg utifrån ett antal avtalade parametrar. Övriga myndigheter, kommuner och andra organ som har rätt att ingå i datadelning enligt Inspire får rätt att nyttja de informationsansvariga myndigheternas data på samma villkor. Övriga informationsägare kan också erbjuda sina geodata i denna samverkan. Skillnaden är att de betalar som andra slutanvändare om de själva vill nyttja informationen i infrastrukturen, se nästa punkt. Andra slutanvändare, som inte igår i kretsen av informationsansvariga myndigheter och kommuner, tecknar en licens för att kunna nyttja information. Licensen gäller för en viss datamängd, ett enstaka dataslag eller nyttjandet av en tjänst. Vidareförädlare, d v s alla som vill utveckla nya produkter och tjänster baserade på geodata, föreslås teckna en vidareförädlarlicens. Med den har de rätt att använda myndigheternas grundläggande geodata i utvecklingen av nya produkter. Innan produkten sprids på marknaden ska dock vidareförädlaren säkerställa att alla slutanvändare har en licens för att använda aktuell data, eller själva teckna en särskild licens där ersättningen för slutanvändningen betalas i förväg av vidareförädlaren. Särskilda licensvillkor finns för forskning och utbildning samt i de fall allmänheten vill använda geodata som erbjuds i den nya infrastrukturen. Geodataportalen kommer redan från början att uppfylla kraven i Inspiredirektivet vad gäller att söka, titta på, beställa och transformera geodata. Den kommer även innehålla vissa affärslösningar, t ex stöd för hantering av behörigheter, avtal och licenser. Efterhand kommer den sedan att utvecklas med ytterligare funktioner utifrån användarbehov och önskemål. Inspire en europeisk infrastruktur för geodata Arbetet som nu pågår är en del i uppbyggnaden av den europeiska motsvarigheten Inspire Infra structure for spatial Information in Europe. Bakgrunden och syftet är framför allt att förbättra förutsättningarna för samverkan inom miljöområdet. Inspiredirektivet trädde i kraft våren 2007 och innebär att EU:s medlemsländer har förbundit sig till en långtgående harmonisering av nationella geodata. Målet med arbetet är att vi ska kunna fungera effektivt tillsammans, över gränserna. Att vi ska kunna utbyta information och tjänster mellan olika datorsystem och att informationen ska kunna tolkas och användas utan problem. Det betyder att vi nu skapar en gemensam, stabil och legal grund för en effektiv hantering av geografisk information i det europeiska samarbetet. För att nå harmonisering enligt Inspiredirektivet ska EU:s medlemsländer införa gemensamma, standardiserade specifikationer för geodata och tjänster. Tanken är att bygga upp en enhetlig infrastruktur som gör informationen mer lättillgänglig, både mellan producenter och gentemot användarna. För att underlätta det organisatoriska samarbetet inom EU ska geodata finnas tillgängligt genom olika tjänster på internet. Dessutom ska myndig heter på ett effektivare sätt kunna utbyta data med varandra. Det innebär att data från samtliga medlemsländer kommer att kunna kombineras sömlöst när Inspiredirektivet är fullt genomfört. Ökat samarbete över kommungränserna Många kommunala verksamheter bygger på regionalt samarbete. Men att utbyta och använda geodata över kommungränserna är inte alltid lätt. När varje kommun lagrar kartor och övrig data på olika sätt måste informationen synkroniseras innan den kan användas. Det merarbetet och systemberoendet slipper vi med den nya infrastrukturen för geodata. Här är informationen redan harmoniserad och tillgänglig online från leverantörerna. Forskning och internationella miljöfrågor Miljöforskningen om hur föroreningar sprids i luft och vatten mellan olika länder kräver tillgång till och möjlighet att kombinera information från en mängd olika datakällor. Med en ingång, Geodataportalen, för att söka och få tillgång till information får vi bättre möjlighet att bedriva forskning över organisations- och landsgränser och över långa tidsserier. Det kommer att leda till mer tillförlitliga forskningsresultat och ökad uthållighet.

10 Vem gör vad? Sverige bit för bit Sverige bit för bit symboliserar det gemensamma arbetet med att bygga den svenska infrastrukturen för geodata. Det involverar redan idag många myndigheter och organisationer och ännu fler kommer det att bli. För att uppnå ett gemensamt synsätt och goda samverkansformer inbjuds alla aktörer statliga myndigheter, kommuner och företag att delta i arbetet. Högst ansvariga är Sveriges regering och riksdag Regering och riksdag har det högsta ansvaret för införandet av Inspiredirektivet i Sverige. De ansvarar bl a för att anpassa svensk lagstiftning och att utse informationsansvariga myndigheter enligt Inspiredirektivet. Den nya lagstiftningen beräknas träda i kraft den 1 augusti Lantmäteriet har ett nationellt samordningsansvar I juni 2006 gav regeringen Lantmäteriet i uppdrag att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting samt andra berörda myndigheter, arbeta fram en nationell strategi för hur vi ska skapa en nationell infrastruktur för geodata. Det innebär att Lantmäteriet har det nationella samordningsansvaret för geodata, omfattande bland annat frågor om produktion, samverkan och utveckling. Lantmäteriet svarar även för samordning och stöd vid genom förandet av EG-direktivet Inspire, och bevakar Sveriges intressen internationellt inom verksamhetsområdet. Geodatarådet drar upp riktlinjerna Till stöd för Lantmäteriet har regeringen samlat 10 viktiga aktörer inom geodataområdet i ett Geodataråd. Här medverkar, förutom Lantmäteriets generaldirektör, representanter från SMHI, länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholms stad, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Sjöfartsverket, Försvarsmakten, Vägverket, Utvecklingsrådet för landskapsinformation (ULI) och Naturvårdsverket, i arbetet med att initiera, planera, förankra och följa upp aktiviteterna i geodatastrategin. Geodatasekretariatet samordnar arbetet Geodatasekretariatet, vid Lantmäteriet, har till uppgift att organisera, administrera och samordna arbetet med den nationella geodatastrategin. Geodataprojektet utvecklar Geodataprojektet initierades i anslutning till Lantmäteriets samordningsroll och Geodatarådet. I projektet, som beräknas pågå t o m 2010, deltar representanter från statliga myndigheter, kommuner och näringsliv kring utvecklingen av verksamheten. Kommuner, myndigheter och organisationer producerar och gör tillgängligt Kommuner, myndigheter, företag och organisationer har en oerhört viktig uppgift som producenter och leverantör av geodata. Det är här data, tjänster och metadata standardiseras och görs tillgänglig. Många statliga myndigheter har informations ansvar enligt Inspire, men eftersom Sveriges nationella infrastruktur för geodata har breddats till fler områden än miljö omfattar arbetet fler organisationer. Inspire arbetsgrupp Arbetsgruppen har etablerats på initiativ från Geodatarådet. Den består av representanter från myndigheter med informationsansvar enligt Inspire. Syftet med arbetsgruppen är att samordna aktiviteter och frågor kopplade till Inspire. Med bättre beslutsunderlag tar vi bättre beslut Var placerar vi lämpligast ett nytt bostadsområde, eller ett nytt fjärrvärmeverk? För att svara på det behöver vi information om naturvårdsintressen, transportleder, kollektivtrafik, vatten och avlopp, avstånd till skolor, vårdinrättningar och affärer. Med bättre tillgång till geodata och bra modelleringsverktyg som gör det möjligt att analysera olika alternativ, ökar vi förutsättningarna för en sund och hållbar samhällsutveckling.

Vad är. Geodatasamverkan?

Vad är. Geodatasamverkan? Vad är Geodatasamverkan? 1 Allt som händer har en geografisk anknytning och därför är geodata För att säkerställa en god tillgång till geodata bygger vi en Infrastruktur för geodata - samverkande system,

Läs mer

Geodataportalen - Geodata.se. Kjell Hjorth, Lantmäteriet

Geodataportalen - Geodata.se. Kjell Hjorth, Lantmäteriet Geodataportalen - Geodata.se Kjell Hjorth, Lantmäteriet 1 Vad är syftet med den nationella geodatastrategin? Att utgöra planen för hur vi bygger en gemensam infrastruktur för geodata Att visa hur den nationella

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Bilaga HANDLINGSPLAN Förslag till handlingsplan från Stockholms stad Bilaga 1 2011-06-20 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Bakgrund 3 3. Vidareutnyttjande

Läs mer

Geodataportalen www.geodata.se Fjärranalysseminariet 10-11 feb 2009

Geodataportalen www.geodata.se Fjärranalysseminariet 10-11 feb 2009 Geodataportalen www.geodata.se Fjärranalysseminariet 10-11 feb 2009 Ulf Sandgren, Lantmäteriet 1 Geodatastrategins insatsområden Samverkan Informations struktur Teknisk infrastruktur Metadata Geodetiska

Läs mer

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet 2008-02-26 Vår ref: 2008/259/184 Er ref: M2008/413/H Miljödepartementet Enheten för hållbar utveckling 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet Nedan följer

Läs mer

Nationell geodatastrategi

Nationell geodatastrategi Statusrapport 1(24) Datum Diarienr Nationell geodatastrategi Statusrapport 2010 Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se

Läs mer

Aktuellt från Lantmäteriet

Aktuellt från Lantmäteriet Aktuellt från Lantmäteriet Geodatasamverkan Skåne Höör 29 maj Julie Mostert Öppna geodata för ett effektivare samhälle Varför öppna geodata? Geodata har en särställning Information som adresser, kartor

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Samverkansavtal för Geodatasamverkan

Samverkansavtal för Geodatasamverkan SAMVERKANSAVTAL 1(35) 2015-02-04 109-2012/4174 Samverkansavtal för Geodatasamverkan Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

ITS handlingsplan. Möte mellan myndigheter. Välkommen. Arlanda Sky City 2011-03-28

ITS handlingsplan. Möte mellan myndigheter. Välkommen. Arlanda Sky City 2011-03-28 ITS handlingsplan Möte mellan myndigheter Arlanda Sky City Välkommen 2011-03-28 Att samtala mer om i eftermiddag Regeringens tre uppdrag har syftet att nå de transport och näringspolitiska målen snabbare

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess Samverkansprojektet Svensk geoprocess Senaste nytt från samverkansprojektet Svensk geoprocess. Hur är dagsläget och vad händer härnäst inom projektet? Allan Almqvist, stadsingenjör, Malmö stad 1. Målen

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Välkommen till en information om Svensk geoprocess

Välkommen till en information om Svensk geoprocess Välkommen till en information om Vi kommer att använda oss av några få mentometerfrågor. Du använder din telefon. Du aktivera nu tjänsten före sessionen startar med: Via appen Position 2015 under program

Läs mer

Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess 1. Målen 2. Läget december 2014 3. Hemsidan Bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning! Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Avtal för frivillig medverkan enligt EUdirektivet. förordningen om geografisk miljöinformation

Avtal för frivillig medverkan enligt EUdirektivet. förordningen om geografisk miljöinformation 1(13) Avtal för frivillig medverkan enligt EUdirektivet Inspire samt lagen och förordningen om geografisk miljöinformation Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801

Läs mer

Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting

Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Bredband 2013 Bredband 2013 Bredband till hela landet (SOU 2008:40)

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4 1(5) SWEDISH E N V I R O N M E N T A L PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-06-27 Ärendenr: NV-04558-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registtator@regeringskansliet.se Yttrande över Delbetänkande Ett

Läs mer

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd samhällsskydd och beredskap 1 (5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Telefonväxel: 0771-240 240 E-post: registrator@msb.se Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd Inledning

Läs mer

Gemensam ajourhållning av ett sammanhållet byggnadsobjekt

Gemensam ajourhållning av ett sammanhållet byggnadsobjekt Gemensam ajourhållning av ett sammanhållet byggnadsobjekt Kommunala Lantmäteridagar Göteborg 18-19 maj 2011 Ulrika Johansson, Ulrika Roos 2011-05-20, Kommunala Lantmäteridagar 2011 Gemensam ajourhållning

Läs mer

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kommunerna är på e! Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Offentliga Rummet Västerås 080603 1 Meny e-förvaltningsmätning

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Naturvårdsverkets miljödatahantering. Miljödatastrategi. Version 2012-09-27

Naturvårdsverkets miljödatahantering. Miljödatastrategi. Version 2012-09-27 Naturvårdsverkets miljödatahantering Miljödatastrategi Version 2012-09-27 Miljödatastrategin beskriver de mål vi behöver uppnå och de strategier vi ska tillämpa för att visionen om den framtida miljödatahanteringen

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

eförvaltning - Har Sverige något att bidra med?

eförvaltning - Har Sverige något att bidra med? eförvaltning - Har Sverige något att bidra med? Magnus Kolsjö Politiskt sakkunnig, Maj 2009 Definition eförvaltning eförvaltningens fyra delar Verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Version 1.0 2015-06-16

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Version 1.0 2015-06-16 Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering Version 1.0 2015-06-16 1 Strategin för miljödatahantering är framtagen i samverkan mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt länsstyrelserna

Läs mer

Nytt från Lantmäteriet

Nytt från Lantmäteriet Förstasida manifestet Nytt från Lantmäteriet Margareta Lindquist Lantmäteriet, KT:s 1 Kommunala Lantmäteridagar november 2011 Nytt från Lantmäteriet Regeringen och geodataområdet: It i människans tjänst

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Unikt samarbete mellan statliga myndigheter ger kommunerna nya möjligheter

Unikt samarbete mellan statliga myndigheter ger kommunerna nya möjligheter Unikt samarbete mellan statliga myndigheter ger kommunerna nya möjligheter Illustratör Cecilia Lundgren Pia Färegård Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 2 Geodatasamverkans grunder 3 Inspires principer

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Strategi och användning ndning av stadens geografiska data

Strategi och användning ndning av stadens geografiska data 1 Strategi och användning ndning av stadens geografiska data Eric Jeansson GIS-chef Stadsbyggnadskontoret GöteborgG 75% av all information som ett företag eller myndighet hanterar har en geografisk koppling

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

GIS-samverkan Södertörn. Staffan Kjellman Tyresö kommun November 2011

GIS-samverkan Södertörn. Staffan Kjellman Tyresö kommun November 2011 GIS-samverkan Södertörn Staffan Kjellman Tyresö kommun November 2011 1 Outsourcing av kommunal mät-, kart- och GIS-plattform 2 Staffan Kjellman Tyresö kommun Fakta om Södertörn Stockholm 829 417 Göteborg

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess En lägesrapport över projektet och redovisning av arbetet med Samhällsbyggnadskartor Allan Almqvist Senior advisor Malmö Stad Varför? För att bidra till effektivare försörjning av geodata! Vision ska möjliggöra

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Strategiskt mål Status Kommentar Mål 1 Nyttorna med infrastrukturen är kända

Strategiskt mål Status Kommentar Mål 1 Nyttorna med infrastrukturen är kända Uppföljning av handlingsplan för Lantmäteriet som geodatasamordnare 2014 2014-04-10 Strategiskt mål Status Kommentar Mål 1 Nyttorna med infrastrukturen är kända Goda exempel på nyttor och möjligheter med

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

PM 1(7) Data är tillgängligt. Figur 1. Figuren visar det sammanvägda resultatet för respektive fråga åren 2009, 2010 och 2011.

PM 1(7) Data är tillgängligt. Figur 1. Figuren visar det sammanvägda resultatet för respektive fråga åren 2009, 2010 och 2011. PM 1(7) Nöjdhetsundersökning av Geodataportalen 2011 Sammanfattning I december 2011 genomfördes den tredje Nöjdhetsundersökningen av Geodataportalen. Sammantaget visar undersökningen att resultatet är

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Plattformsstrategi för processindustrin. Page: 1 October 09 ProcessIT Innovations LTU - UmU

Plattformsstrategi för processindustrin. Page: 1 October 09 ProcessIT Innovations LTU - UmU Plattformsstrategi för processindustrin Page: 1 October 09 ProcessIT Innovations LTU - UmU Plattformar- ett beprövat koncept Page: 2 October 09 ProcessIT Innovations LTU - UmU Multisided: problemägare

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey Vatten och tillväxt Dreamhack Hockey Kunden uppdragsgivaren Engagemang som privatperson Dagis, skola, äldrevård, vatten & avlopp, vårdcentral, avfall, fastighet etc. Engagemang som företagare Tillstånd

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning

Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning ------------------------------------------------------------------------------------------------- Tid: Fredag 17 maj 2013, kl. 9.00-15.30 Plats:

Läs mer

Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling. M agnus E nzell. Finans departementet

Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling. M agnus E nzell. Finans departementet Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling M agnus E nzell B akgrund S vensk förvaltning har haft svårt att tillgodogöra sig den nya nätverksorienterade användningen av IT M ats Odell tilsatte

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Datormolnet och SMHI Hösten 2009 - en teknisk utredning om molntjänster Under vintern 2009/2010 - ett

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Diskussionsunderlag betr föreslagen samarbetsorganisation

Diskussionsunderlag betr föreslagen samarbetsorganisation Diskussionsunderlag betr föreslagen samarbetsorganisation för bildelning, Genom att aktörer i bildelningsbranschen arbetar tillsammans kan mer åstadkommas - med mindre resurser. Samverkan innebär att aktörer

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer