Svenskar är innovativa

Transkript

1 Agenda En tidning från PwC för stora internationella företag och organisationer entreprenörer om framgång och företagande Ljuset i norr: Umeå och Luleå Tomas Franzén, Bonnier: Tv flyttar till mobilen Tema: Vad är det bästa med Sverige? Tom Johnstone, SKF Svenskar är innovativa XXX Agenda 1 Sverige i topp i PwC-index [s.11] Ekobrott på väg upp [s.37] Mitt liv ger hopp [s.40]

2 Ledare Anders Lundin Världens bästa land? Fiskar brukar ha svårt att minnas fördelarna med vatten, heter det. För den som följer den inhemska debatten om Pisa-resultat och andra nationella tillkortakommanden kan Sveriges ständiga topplaceringar i internationella rankningar verka obegripliga. Men så är det. I skrivande stund landar schweiziska IMD:s konkurrensrankning på bordet, Sverige är femma, tvåa i Europa. I PwC:s egen ESCAPE-undersökning (s.11) toppar Sverige listan. Den handlar inte bara om den hårda ekonomin, utan om mjukare värden som social utveckling, miljö och hållbarhet. När OECD mäter levnadsförhållanden är Sverige näst bäst i världen. Listan kan göras ännu längre. Tanken med Agendas Sverigetema är inte att i någon slags självgodhet visa hur bra det här landet trots allt är. I stället har vi velat undersöka vad det är som ligger bakom topplaceringarna. Någon enkel förklaring finns förstås inte. Sacos Gunnar Wetterberg (och många andra) nämner en hög grad av tillit i samhället som en nyckelfaktor. SKF:s vd, skotten Tom Johnstone (s. 5), talar om kombinationen av att utveckla ny teknik och förmågan att snabbt komma ut i världen. SKF gjorde det redan 1908, och traditionen lever kvar. Det är knappast en tillfällighet att några av de stora globala succéerna i den digitala världen de senaste åren är svenska. Mångmiljardvärderade King och Spotify är på så sätt vår tids SKF, med ny teknik och snabb internationell lansering som framgångsfaktorer. Fler svenska framgångsrika entreprenörsföretag kan du läsa om på sidan 17. Men Agenda tar också upp några av de stora utmaningar vi står inför: ekobrotten är på väg mot en högre internationell nivå (s. 37), svårigheterna för högutbildade personer att ta sig in på arbetsmarknaden (s. 40) och uppköpen av svenska börsbolag, nu senast Scania, och vilka konsekvenser det får för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft (s. 42). Men utmaningar är liktydigt med problem som trots allt går att lösa. Då är det värre med det som Tom Johnstone ser som ett av Sveriges problemområden: vad vädret anbelangar jag bytte inte upp mig när jag flyttade hit från Skottland. Läs tidningen i din surfplatta. Skanna koden. foto: tobias ohls Anders Lundin Ansvarig utgivare anders.lundin@se.pwc.com Eller sök på Agenda+. 2 Agenda

3 [s. 4] Tom Johnstone, vd SKF Därför lyckas svenska företag internationellt. [s. 11] Index slagträ i debatten Men hur väl speglar indexen ländernas verklighet? [s. 17] Sverige och företagarna Fem framgångsrika företagare om tillväxt och framtidsplaner. [s. 26] Nya medielandskapet Bonniers nya vd om det revolutionerande teknikskiftet. [s. 28] På solsidan Casten Almqvist: Därför satsar TV4 på svenskt innehåll. [s. 34] Sveriges nya tillväxtmotorer Datahallar, universitet och kluster får Umeå och Luleå att växa. [s. 37] Svenska ekobrott på uppgång Korruption och mutor problem hos svenska företag. [s. 40] Mitt liv ger nystart Mentorprogram för högutbildade utländska arbetssökande. i varje nummer: Ledare [2] Notiser [16, 25] Skrifter [42] Redovisning [44] Skatt [46] Krönika [48] Nästa nummer av Agenda kommer ut i september. [26] foto jonas ömalm [22] [13] Innehåll Man måste verkligen tro på sin idé. Jonas Reinholdsson, grundare O Leary s Vi har en kraftig överefterfrågan på reklam i TV4. Casten Almqvist, vd TV4 [38] Sveriges framgångsrika entreprenörer [40] [17] foto ELIS HOFFMAN, peter jönsson, GETTY IMAGES Prenumerera utan kostnad! Vill du ha en egen prenumeration av Agenda? PwC:s tidning Agenda utkommer tre gånger per år. Du får den kostnadsfritt. Mejla till agenda@se.pwc.com. Agenda finns även som app till din surfplatta. Använd QR-koden bredvid och ladda ned Agenda PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatte- och affärsrådgivning med medarbetare på 100 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med medarbetare i 157 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Med Agenda vill vi ge aktuell information inom de områden där vi agerar. Tidningen vänder sig framför allt till stora och internationella företag och organisationer. Redaktion: Ansvarig utgivare: Anders Lundin, anders.lundin@se.pwc.com Redaktör: Susanne Eriksson, susanne.eriksson@se.pwc. com, tel Produktion: Appelberg Publishing, Projektledare: Cecilia Vinell, Appelberg Grafisk form: Magdalena Taubert, Appelberg Omslagsfoto: Peter Claesson Tryckeri: Trydells Utgivning: Tre gånger per år Upplaga: Prenumerationsärenden: agenda@se.pwc.com Agenda 3

4 Tom Johnstone Född: Karriär: Började på SKF i Skottland Chef för Automotive Division Vice vd Koncernchef Styrelser: Investor, Husqvarna, English School Gothenburg (ordförande), Frölunda Hockey. Familj: Hustru, tre barn. Fritid: Följer motorsport och ishockey. Tränar på gym. Spelar golf. Åker skidor varje år i Italien, där han arbetat för SKF nära Turin. Då beställer jag mat på italienska, och ibland händer det till och med att jag får det jag tänkt mig. Läser: Helst skönlitteratur med verklighetsbakgrund. 4 Agenda

5 Friktionsfri framåtanda SKF satsade tidigt utomlands och är ett av Sveriges mest multinationella företag, men vd Tom Johnstone menar att det likväl finns ett starkt svenskt arv som är ett grundläggande värde för företaget. Text Lars Gunnar Wolmesjö Foto Peter Claesson Svenskar skulle kunna vara mer framåt, mer aggressiva. Det anser SKF:s koncernchef Tom Johnstone, skotten som bott 22 år i Göteborg och som stolt säger vi när han talar om svenska framgångar. Själv har han inte saknat framåtanda. Växte upp i byn Symington, söder om Glasgow, med två bröder och två systrar. Pappa jobbade på bilverkstad. Där hjälpte han till och fick första kontakten med rulllager och annat som hör mekaniken till. Han tog en Master of Art på universitetet i Glasgow och tänkte bli mattelärare. På somrarna jobbade han som sophämtare. Det var fantastiskt, en bra läroperiod, säger han. Men en vän hade börjat på SKF och Tom Johnstone blev tillfrågad om även han var intresserad. Det blev första riktiga anställningen, och sedan dess har han varit den svenska koncernen trogen. Han började med att sälja och köra ut lager i västra Skottland, avancerade i brittiska rörelsen, kom till den internationella delen, gjorde ett första nedslag i Göteborg Återvände 1996, och för elva år sedan blev långvägaren koncernchef. Från sitt vd-rum på huvudkontorets fjortonde våning ser han ut över det tidigare närmast deltaliknande område där Säveån och Mölndalsån möter Göta älv. Det var här ingenjören Sven Wingquist uppfann det sfäriska rullagret, som var självinställande så att textilmaskinerna i Gamlestadens fabriker bättre skulle tåla sättningar i den leriga marken. Det blev grunden till Sveriges kanske mest multinationella företag, med idag 94 procent av de anställda utomlands. Men trots en tidig internationalisering har SKF hållit fast vid sina leriga rötter utmed Säveån. För SKF är saken klar. Vårt huvudkontor stannar här. Vi är ett väldigt globalt företag, men det finns likväl ett starkt svenskt arv som jag anser vara ett grundläggande värde för oss. Tom Johnstone är koncernens första vd som inte är svensk, men han har blivit försvenskad till den grad att han hellre tittar på ishockey än fotboll. Hans barn växlar utan problem mellan engelska och svenska, själv talar han en snabb skotska som kan vara lite svår att uppfatta när han blir ivrig. Men på semester i västra Skottland tycker folk numera att han pratar funny, och han kan själv ha svårt att förstå dialekten de första dagarna. Han räknar med att efter pensionering omväxlande bo här och i fritidshuset på Mallorca. Så även om han håller på Skottland när länderna möts i fotboll, har Sverige blivit hemma och en identitet. Så hur värderar du svenskt näringslivs konkurrenskraft? När man ser hur många världsledande företag det finns här, så måste vi vara ett av de mest innovativa och konkurrenskraftiga länderna. Ja, jag säger vi fastän jag är skotte. Och vi ska vara stolta över detta globala ledarskap och betänka varifrån det kommer. Det kommer från uppfinningar, från ny teknik och från en förmåga att komma ut i världen väldigt fort. Du kan Agenda 5

6 se det hos SKF. När bolaget var 25 år fanns det redan i 40 länder. Och det var på och 20-talen, innan det fanns Boeing 747 eller Airbus. Så en nyckelfaktor är svenska företags internationella natur, deras förmåga att arbeta i en internationell miljö. Och att då både behålla sin svenskhet och integreras i det andra landet. Utöver det finns vissa nobla svenska värderingar. Respekt för individen, jämlikhet, rättvisa. Så det handlar om att kombinera innovationer med att vara väldigt ödmjuk ur en global synvinkel. Låt mig ta fasta på ödmjukheten Det är jag säker på att du gör, ha, ha! och fråga om svagheterna. En utmaning för oss är att få folk att komma hit för att arbeta och bo. Här i Göteborg finns inte tillräckligt med platser på internationella skolor för att få folk till företag som SKF och Volvo, personal som kan stanna tre fyra år för att sen åka hem igen. Jag vet inte hur det är i Stockholm, men det är definitivt en utmaning här. Vad bör göras för att utveckla konkurrenskraften? Vi måste stärka banden mellan näringsliv, universitet och utbildningssystem. En stor uppgift är att göra teknik till ett mer attraktivt yrkesområde för ungdomar. Vi arbetar med det, Volvo arbetar med det. Och det håller på att ändras. När man tar med folk till fabriker, så ser verkstadsindustrin väldigt annorlunda ut jämfört med vad deras föreställning är. Det är rent, folks händer blir inte oljiga och smutsiga. Men så ser inte föreställningen ut, och vi måste ändra på det. Vi måste också höja nivån inom vissa områden, som matematik och naturvetenskap. Standarden på Sveriges utbildningssystem har diskuterats flitigt på senare tid. Har den negativa trenden påverkat SKF:s verksamhet i Sverige? Nej, och låt mig förklara varför. Får vi inte tag på rätt personer i Sverige, så får vi det i Tyskland, Nederländerna, Indien eller någon annanstans. Jag tror att detta mer är en risk för det ämne vi startade med, det är en risk för innovationer och internationalisering. Så ni har inga särskilda problem med detta i den svenska verksamheten? Nja, pratar jag med mitt folk får jag höra att vi ibland kämpar med att hitta rätt kvalificerad personal. Vi har ett gymnasium på SKF som vi använder för att utbilda elever, så de kan fortsätta till universitetet eller arbeta hos oss. Men det är klart att det är en utmaning, ja. Ser du liknande problem i andra länder? Ja, i Västeuropa, men med undantag för Tyskland. Jag anser att Tyskland har ett väldigt välutvecklat lärlingsprogram. Och företagen ser det som ett stort ansvar att hålla uppe det systemet. Du sade att huvudkontoret ska förbli i Göteborg. Ser du inga avigsidor med att det ligger här? Jo, resandet blir lite besvärligare. Här finns gott om europeiska flyglinjer, men inga riktigt interkontinentala. Reser man till USA blir det alltid via Köpenhamn, Frankfurt, München, Amsterdam, London. Det är en nackdel. Hur karakteriserar du svensk personal i en internationell jämförelse? Vi har högt kvalificerade och motiverade anställda i Sverige. Med en god förmåga att verka i ett internationellt sammanhang. Men en sak som man kan säga, i jämförelse med tillväxtländer, är att svenskar och många européer inte är så aggressiva som vi behöver vara. Ta som exempel Kina och Indien. Deras mål är att arbeta hårt, bli rika, göra karriär och utvecklas som individer. Här ägnar vi mer tid åt balansen mellan liv och arbete. Det är bra och nödvändigt ur många aspekter, och vi försöker lära folk att lägga vikt vid det. Men jag tror vi skulle kunna vara lite mer aggressiva här. Och det gäller för Västeuropa totalt. Sverige har jämförelsevis stränga miljökrav. Hur påverkar det SKF och näringslivet? Det är bra, det är bra. Några av de saker vi åstadkommit på miljöområdet springer ur att det ställs hårda krav här. Det SKF gör har redan från starten handlat om att reducera friktion och göra våra kunder mer energieffektiva. Men de senaste tolv åren har vi gjort miljöfrågorna väsentligt mer synliga. Vi har ett tekniskt center ihop med Chalmers som fokuserar på hållbarhet och produkters livscykel, säger Tom Johnstone, som tidigt tog initiativ till ett produktprogram kallat Scania är en av de kunder som använder SKF:s produkter och tjänster. I Brasilien levererar SKF hjullagerenheter till lastbilar och lager till växellådor. Lagren tillverkas vid SKF:s anläggning i Cajamar i närheten av São Paulo. 6 Agenda

7 Vad är det bästa med Sverige? Sverige är ett verkligt vackert land, särskilt med naturen vid havet och på landsbygden. Invånarna är internationella och det är en bra plats för att leva och arbeta det känns tryggt och enkelt att resa runt. Men vad vädret anbelangar jag bytte inte upp mig när jag flyttade hit från Skottland Agenda 7

8 BeyondZero. Det handlar om att inte bara minimera de egna föroreningarna utan om att gå ett steg längre och hjälpa kunderna bli mer miljövänliga. Jag deltog 2004 i ett seminarium på Chalmers lett av professor Christian Azar. Han talade om miljöpåverkan, och det var första gången det gick upp för mig att vi behöver göra något dramatiskt. Så vi startade en process som slutade i BeyondZero. Ett annat utmärkande drag för svenskt och nordiskt näringsliv är en stark antikorruptionskultur. Är det alltid till gagn på alla marknader? Ja, alltid. En fördel med att vara ett svenskt bolag är att vårt folk vet att vi har nolltolerans. Det är en del av vårt DNA. Upptäcker vi att den etiska nivån inte är så hög som den ska vara, så vidtar vi åtgärder direkt. Och innebär nolltoleransen att vi förlorar en affär, då föredrar vi att inte få den affären. Finns det karaktärsdrag hos SKF som du skulle säga är typiskt svenska? Många aspekter är typiskt svenska. Respekten för individen är enormt stark, liksom respekten för olika kulturer. Det är väldigt svenskt. Och i Sverige är beslutsfattandet starkt konsensusdrivet. Så kan det också vara inom SKF, på gott och ont. Vad är det som är på ont? Är det ett problem för dig som inte är svensk? Nej, jag har varit här tillräckligt länge för att ha blivit påverkad. Och konsensus är bra för att få alla med ombord, men vid en viss tidpunkt måste du säga ledsen, men så här är det, nu måste vi gå vidare. SKF Världsledande leverantör av lager, tätningar, mekatronik och smörjsystem med angränsande tjänster och service. Grundat: Tillverkning på 165 platser i 29 länder. Representerat i mer än 130 länder. Försäljning (2013): Mkr. Resultat före skatt (2013): Mkr. Anställda (december 2013): Ordförande: Leif Östling. 8 Agenda a

9 En nyckelfaktor är svenska företags internationella natur, deras förmåga att arbeta i en internationell miljö. Tom Johnstone om att höja svenska skolans standard: Vi måste göra skolarbetet roligare. Och vi måste investera mer i att utbilda bättre lärarpersonal. Sen måste man investera i dessa lärare och belöna dem på rätt sätt. storföretagen och miljön: Tidigare låg fokus i Sverige mer på företag inom miljöteknik, medan de stora industrierna var syndarna som skapat problemen. Men det är fel. Vi är lika fokuserade på energieffektivitet som miljöföretagen. Och för att göra skillnad i miljöhänseende behöver du ha med dig stora företag som SKF, ABB, Atlas Copco, Sandvik. Skottlands folkomröstning om självständighet: Min åsikt håller jag för mig själv. Men det är skamligt att vi som är födda och uppväxta i Skottland inte får delta i omröstningen om vårt eget land. Man måste även vara bosatt där. Jag vet flera skotska personligheter, som skådespelare och forskare, som vill rösta men inte får. Det är en skam. att leva i Göteborg: Staden har ändrats dramatiskt sen vi kom hit första gången för tjugo år sedan. Miljön är mer internationell. Det gäller restauranger, teatrar, opera. Då kändes det som allt var stängt under semestertid i juli, så är det inte idag. Och det är lätt att ta sig runt, jag använder ofta kollektivtrafiken. Det finns en kompakthet här, med många ledande storbolag. Går jag på opera eller hockey är chansen stor att jag träffar andra företagsledare. I Skottland påminner Glasgow och Edinburgh om Göteborg och Stockholm. Glasgow och Göteborg är mer industriella, Edinburgh och Stockholm finansiella maktcentrum Agenda 9

10 Tom Johnstone utsågs till Årets ledare 2013 av tidningen Affärsvärlden. Här är hans råd för ett framgångsrikt ledarskap. En sak jag säger till alla är att du ska behandla andra som du själv vill bli behandlad. Du vill inte att din chef slår undan fötterna på dig vid ett möte, du vill inte bli generad. Gör då inte så mot andra. Sen finns det fem punkter som jag förmedlar och själv försöker tillämpa. Först måste du ha en klar vision om vart verksamheten ska ta vägen. Du kan utveckla den visionen ihop med andra, men du måste tro på den själv, du måste äga den. Det är inget som kan överlåtas på konsulter. För det andra måste du ägna enormt mycket tid åt att kommunicera visionen. Inte bara på meters höjd utan även direkt till dem du arbetar med. Du måste säga vart vi ska gå, varför vi ska göra det och detta är vad det betyder för dig och ditt område. För det tredje, och det tror jag ofta glöms bort, du måste ge människor möjligheter att lyckas. Du måste ta bort hinder. Om du hela tiden säger nej till folks idéer, då ber du dem göra saker utan att ge dem redskapen. För det fjärde ska du utmana dig själv med att ha bra folk omkring dig som är annorlunda än du, som är komplementära. Det femte är att följa upp. Det är stor skillnad mellan att bemyndiga folk och att abdikera. Att abdikera är att bemyndiga någon att göra något och sen snabbt dra iväg. Skillnaden består i uppföljning råd om ledarskap Ha en tydlig vision. Kommunicera visionen. Ge folk möjligheter att lyckas. Se till att omgivningen kompletterar dig. Följ upp. Tom Johnstones Agenda

11 En svensk 1 listetta Ett välmående land med stabil ekonomi och goda framtidsutsikter? Sverige hamnar ofta i topp när världens länder rankas, så även i PwC:s senaste undersökning. Men är det rättvisande? Text Mattias Andersson Foto Getty images Agenda 11

12 När de nya resultaten från PISA-rapporten om internationella skolprestationer blev klara i början av april i år skickades nyheten ut av nyhetsbyrån TT som en så kallad flash. En tydlig markering av att uppgiften att svenska 15-åringar nu noterat ännu en bottennotering tillhörde de verkligt stora nyheterna, tillsammans med kungafödslar, statskupper, uppmärksammade rättsfall och räntebesked. Trots att den utsatts för viss metodkritik från bland annat forskare och statistiker, så har OECD:s rapport om genomsnittliga prestationer i 70 olika länder fått ett enormt genomslag i den svenska debatten. Inte minst har den blivit ett tacksamt vapen för den politiska oppositionen i spurten mot valet i september. Om skolresultaten bjudit på en serie kallduschar så har Sverige presterat desto bättre på en rad andra topplistor för ekonomi, IT-infrastruktur och levnadsstandard där nationen spelar i elitserien. Något som bekräftades i februari när PwC i Storbritannien i sitt ESCAPE-index placerade Sverige främst av världens 42 största ekonomier. Indexet tar ett helhetsgrepp på länders utveckling och nivåer inom områden som ekonomisk stabilitet och tillväxt, social utveckling, teknik, politik och lagstiftning samt miljö och hållbarhet. För att ta sig upp till toppskiktet räcker det därför inte att enbart prestera väl när det gäller traditionella indikatorer som BNP, tillväxt och inflation, säger John Hawksworth, chefsekonom vid PwC och medförfattare till rapporten. Han konstaterar att toppklungan har varit relativt stabil över ett drygt årtionde: Sverige tar ledningen i vårt index, upp från en tredjeplats år Schweiz, Singapore, Nederländerna och Finland är bland topp fem, och alla de länderna var också högt placerade år Vad är det Det är ett välfärdssamhälle med relativt jämn bästa med inkomstfördelning, jämställdhet och kollektiv omsorg. Sverige? Ett väldigt välordnat samhälle som inte saknar problem, men i global jämförelse ett anständigt välordnat land. Jag är glad över att Sverige, till skillnad från många andra, ännu är ett öppet samhälle som idag tar emot flyktingar från Syrien. Göran Therborn, professor emeritus i sociologi 12 Agenda

13 Vad är det bästa med Sverige? I korthet att det ännu är så förhållandevis lugnt och fredligt land. Gunnar Wetterberg, författare och debattör Jag tycker att det bästa med Sverige är vår vackra landsbygd, vår natur och vårt framgångsrika miljöarbete. Annie Lööf, Centerpartiet Att vi byggde ett samhälle med jämlikhet och rättvisa, och att vi kan göra det igen. Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet Vår välfärdsmodell där var och en bidrar och också de svagaste medborgarna ges förutsättningar till ett bra liv. Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna Agenda 13

14 Både ESCAPE-index (där Storbritannien hamnar på en bekymmersam 19:e plats) och PISA-undersökningen är exempel på hur olika sorters mätningar har blivit heta ämnen i nationella debatter. Fokus i mätningarna har alltmer flyttats från grundläggande makrodata som BNP, inflation och demografi, till studier av de mindre kuggarna i de nationella maskinerierna. Förutom infrastruktur och legala ramverk mäts nu även affärsklimat, innovationskraft, kreativitet och lycka i jakten på dagens och morgondagens vinnare i den globala konkurrensen. Frågan är hur väl de speglar ländernas verkliga position? Och vad de säger om framtiden? Man kan säga att de förstärker intuitiva känslor vi redan har och kodifierar dem kring just de länder som mäts. Det kanske inte är nytt. Men de är bra ur PRsynvinkel, säger Gunnar Wetterberg, historiker och diplomat med ett förflutet bland annat vid finansdepartementet, som långtidsutredare, samhällspolitisk chef vid fackliga centralorganisationen SACO och flitig författare och debattör i centrala framtidsfrågor. Delvis kan man säga att Sverige har haft tur. Små länder har inte den där stora bredden i ekonomin, men Sverige har varit starkt i telekomsektorn som har gått bra. Läget var ju ett helt annat under 1970-talet då båtvarven hade varit viktiga, men hamnat i kris. Så man vet ju inte hur länge det håller i sig. Den svenska positionen vilar enligt honom på tre pelare: Förutom en stark position inom telekom har vi en hög grad av tillit människor Det bästa med Sverige är att det är ett fritt och demokratiskt land där jobb och skola är i fokus för regeringens arbete. Jan Björklund, Folkpartiet emellan, något som har fått allt större uppmärksamhet som viktig faktor. Därtill har vi en finanspolitik som hanterades betydligt bättre under senaste krisen än i början av 1990-talet. En betraktare som granskat världen ur ett delvis annat perspektiv är Göran Therborn, professor emeritus i sociologi vid universitetet i Cambridge, som ägnat sig åt globala jämförelser mellan länder sedan början av 1990-talet. Ur vetenskaplig synvinkel finns det en starkt uttalad skepsis mot den här typen av rankningar. De har en tendens att blanda äpplen och päron, vilket gör resultatet slumpmässigt. Samtidigt kan de säga något om verkligheten, de skandinaviska länderna hamnar ju generellt ofta bra till, säger han och fortsätter: De skandinaviska länderna har ordnade statsfinanser och, jämfört med omvärlden, låg korruption. Det är ju också små länder som dominerar i toppen, säger han och konstaterar att det är svårt att skapa ett universellt framgångsrecept baserat på individuella nationella placeringar: Singapore hamnar bra, men är ett auktoritärt land organiserat på ett sätt som inte går att överföra till exempelvis Kina eller Indien. Gunnar Wetterberg ser skolan som det främsta orosmolnet för framtiden på den soliga blågula himlen: PISA-resultaten ska vi vara riktigt bekymrad över, det är det enskilt största orosmolnet, säger Gunnar Wetterberg. Som direktör vid arbetsgivarorganisationen Kommunförbundet under 1990-talet förespråkade han höjda lärarlöner: Det bästa med Sverige är friheten och jämlikheten. Att vi får tycka olika och dessutom kan säga det till varandra. Stefan Löfven, Socialdemokraterna ESCAPE-index* 1. Sverige 2. Schweiz 3. Singapore 4. Nederländerna 5. Finland 6. Danmark 7. Australien 8. Nya Zeeland 9. Tyskland 10. Sydkorea *Källor: Världsbanken, IMF, Worldwide Governance Indicators, World Values Survey, Barro and Lee, PwC Analysis. Det bästa med Sverige, och viktigaste att fortsätta erövra, är friheten, rätten att vara den man är utan att begränsas av gamla föreställningar om kön eller sexualitet eller något annat som placerar dig i en liten låda med trånga väggar. Gustav Fridolin, Miljöpartiet 14 Agenda

15 38 PISA-index* Levnadsstandard Konkurrenskraft* Mest uppkopplade länderna* 1. Shanghai, Kina 2. Singapore 3. Hongkong, Kina 4. Taipei 5. Sydkorea 6. Macao, Kina 7. Japan 8. Lichtenstein 9. Schweiz 10. Nederländerna 38. Sverige 1. Australien 2. Sverige 3. Kanada 4. Norge 5. Schweiz 6. USA 7. Danmark 8. Nederländerna 9. Island 10. Storbritannien 1. USA 2. Schweiz 3. Singapore 4. Hongkong 5. Sverige 6. Tyskland 7. Kanada 8. Förenade Arabemiraten 9. Danmark 10. Norge 1 Finland 2 Singapore 3 Sverige 4 Nederländerna 5 Norge 6 Schweiz 7 USA 8 Hongkong 9 Storbritannien 10 Sydkorea *Delen om matematikutvärderingen. * OECD Better Life Index rangordnar 36 länder efter levnadsförhållanden. *Genomförd av schweiziska handelshögskolan IMD, *World Economic Forum, Networked Readiness Index. Det är orimligt att en assistent på regeringskansliet idag tjänar mer än en kvalificerad gymnasielärare. Vi ser idag en oroande utslagning som sker tidigt under skolåren. I andra ändan ser vi hur allt fler unga förtidspensioneras. Det är oacceptabelt. Göran Therborn ser med oro en växande marginaliserad minoritet i Europa: Det är folk som inte har något fast jobb, utan drar sig fram på tillfälliga påhugg. Den utvecklingen riskerar att få stora konsekvenser för samhället. Andelen är fortfarande mindre i Sverige än i de flesta andra länder, men växer och är högre här än i Nederländerna och Österrike. Även om det inte går att sia om framtiden verkar svensken vara rätt nöjd med tillvaron, något som bekräftas i exempelvis Naturen och årstidens växlingar, men också det faktum att Sverige är ett lugnt och tryggt land med förhållandevis god sammanhållning. Göran Hägglund, Kristdemokraterna OECD:s bättre liv index som mäter bland annat boende, inkomst, hälsa och säkerhet. Ett känslomässigt stämningsläge som verkar delvis oberoende av konjunktursvängningar. När vi började titta på självrapporterad lycka i början av 1990-talet var det en tydlig kontrast mellan nord och syd, ju längre norrut desto större lycka. Olyckligast i början var Sicilien, sedan tillkom Östeuropa där man var ännu mer olycklig. Det finns många teorier, men ingen slutgiltig förklaring till varför det förhåller sig så, säger Göran Therborn. Sverige är ett öppet och jämlikt land där vi känner tillit till varandra, där människor har möjlighet att växa av egen kraft och där fler jobb och en växande ekonomi ger resurser till allt det som är vårt gemensamma. Fredrik Reinfeldt, Moderaterna Läs mer i Agenda Agenda 15

16 Noterat Företagare rekryterar Varannan företagare tänker rekrytera ny personal under de närmaste tolv månaderna, vilket är en ökning med tio procentenheter jämfört med Detta samtidigt som företagare tycker att det generellt sett blivit svårare att driva företag. Det är några av resultaten i PwC:s rapport Företagarens vardag Rekryteringsbehovet är störst bland småföretag med anställda. Där anger hela 70 procent att de planerar att rekrytera det närmaste året. Drygt 99 procent av det svenska näringslivet består av företag med 0 50 anställda. Lösningen på Sveriges utmaning med en hög arbetslöshet finns hos svenska småföretag och det är extra glädjande att en majoritet av de företag som tänker anställa, 57 procent, siktar in sig på ungdomar, säger Magnus Eriksson, ansvarig för mindre och medelstora företag, PwC. Valets skattefrågor under lupp Skattefrågorna tar allt mer plats i valrörelsen. Hur de utformas har ofta stor påverkan på både företag och deras ägare genom att antingen leda till stora kostnader, eller skapa helt nya förutsättningar och incitament. På Sveriges skatteblogg Tax matters finns snabb och relevant information kring viktiga skattefrågor. Inför valet bevakar Tax matters valrörelsens skattefrågor. Vilka skattefrågor driver de olika partierna? Hur påverkar skatteförändringarna oss? Följ bloggen på Läs mer i Agenda+ Ny karriärsajt PwC har lanserat en ny karriärsajt för personer med erfarenhet av yrkeslivet. Den vänder sig till ekonomer med intresse för revision och redovisning eller de som har börjat sitt yrkesliv inom bank, finans- eller försäkringsbolag, men också andra branscher såsom läkemedelsindustrin eller offentlig sektor. Vi har skapat en modern plattform där vi framhäver PwC som arbetsgivare. Den nya sajten ger personer som vill ta sitt nästa steg i karriären en god insikt i vårt företag och våra värderingar, säger Gustav Stern, Employer Branding ansvarig. Läs mer på PwC:s Academy Är ni fler i er verksamhet med ett behov av utbildning eller kompetensutveckling? PwC erbjuder utvalda halvdagsutbildningar på plats hos både stora och små organisationer. Exempel på utbildningar är styrelseutbildning, hållbar affärsutveckling samt exportkontroll och internationella sanktioner. Läs mer på 16 Agenda

17 Sverige har en lång och stolt tradition av företagande och framgångsrika entreprenörer som sträcker sig långt tillbaka in på 1800-talet. På senare år har välkända multinationella bolag fått konkurrens av nykomlingar som Skype, Spotify, Metro och King. Ändå hamnar Sverige relativt långt ner i olika mätningar över nyföretagande och entreprenörskap. Trots detta finns det gott om exempel på framgångsrika entreprenörer inom vitt skilda branscher som startat upp i Sverige och i flera fall också expanderat långt utanför både Sverige och Europa. Agenda har pratat med några företagare om hur resan som entreprenör upplevs, vilka hinder de har stött på och vilka fördelar det kan finnas som entreprenör i Sverige och vad som skulle kunna bli bättre. Erfarenheterna och svaren varierar förstås men att det går att starta och driva upp framgångsrika nya företag i Sverige framgår med all tydlighet. Text Jan lindroth Foto Ester SoRRi, Getty images Agenda 17

18 Övergripande är vårt mål att växa med i alla fall 30 procent per år genom ständig produktutveckling. 18 Agenda

19 Fönster mot omvärlden När Carl-Gustaf Svensson startade Kronfönster 2005 utmanade han jättarna på den svenska marknaden för byggmaterial med sina nydanande PVC-fönster. Sedan dess har företaget utnämnts till gasellföretag tre år i rad och härnäst väntar expansion till Norge. I entreprenörstäta Småland drog Carl-Gustaf Svensson igång Kronfönster när han insåg hur dyrt det skulle bli att byta fönster på sitt eget hus ute på landet. Energisnåla, billiga och underhållsfria fönster var idén som föddes och hans egen bastu byggdes snabbt om till kontor. Det svåraste var inte att starta företag utan att slå sig in på en mogen marknad som domineras av två jättar med en hundraårig historia. Samtidigt fanns det många frågor kring både PVC-fönster och Kronfönster men på bara några år har vi lyckats bygga upp ett av Sveriges starkaste varumärken inom fönster och dörrar, säger han. Kronfönster startade med att sälja PVCfönster som kontraktstillverkades i Polen men idag har man tillverkning i både Polen, Litauen och Sverige, och sortimentet har utökats med trä- och aluminiumfönster liksom dörrar och skjutfönster. De ursprungliga PVC-fönstren är dock fortfarande storsäljaren. Kronfönster har växt snabbt sedan starten och 2013 omsatte företaget 57 miljoner kronor och hade 25 anställda. Tre år i rad har företaget utsetts till gasellföretag av Dagens Industri och de senaste åtta åren har Kronfönster växt med i genomsnitt 50 procent per år. Sverige har gjort stora framsteg inom företagande de senaste tio åren och det pratas hela tiden om att de nya jobben kommer i små och medelstora företag. Det är sant, vilket all statistik pekar på och det är också det jag upplever i mina kontakter med andra tillväxtföretag. Tre av fyra nya jobb skapas i tillväxtföretag, men vi kan fortfarande göra mycket mer. Politiskt tror jag att lättare administration och åtgärder för att göra det enklare att både anställa och dra ner på personal skulle gynna arbetsmarknaden. Samtidigt görs mycket och jag tycker man är på rätt väg. Skatteverket är till exempel en myndighet som idag står mycket högt i kurs bland företagare. Mycket krångel är borta och servicen är bra, säger Carl-Gustaf Svensson. Planerna för Kronfönster är fortsatt tillväxt och näst på tur står en expansion utanför Sverige. Vi ska bygga upp en försäljningsorganisation i Norge. Vi skulle egentligen ha startat redan 2013, men vi hade en 65-procentig försäljningstillväxt förra året i Sverige så det hanns inte med. I år hoppas vi att vi hinner. Övergripande är vårt mål att växa med i alla fall 30 procent per år genom ständig produktutveckling och att göra det lättare för kunden att köpa från oss, säger Carl-Gustaf Svensson. Kronfönster Grundades: 2005 Omsättning 2013: 57 miljoner kronor Antal anställda: Agenda 19

20 Monica Lindstedt är en av Sverige mest framgångsrika entreprenörer. Hon var med och startade gratistidningen Metro och grundade sedan Hemfrid en pionjär inom hemservice till hushåll. Branschbyggare Metro startades som en del av Kinnevik och börsnoterades senare. Idag är det ett globalt företag med tidningar i 24 länder och en total upplaga på 8,3 miljoner. Hemfrid är Sveriges klart ledande företag inom hemservice till hushåll och har vuxit snabbt sedan starten Med Metro ändrade vi spelplanen för tidningsmarknaden medan Hemfrid skapade och byggde upp en helt ny marknad och bransch, säger Monica Lindstedt. Hon startade Metro tillsammans med andra, men sålde sin del och lämnade företaget redan Men det dröjde inte länge innan det var dags för nästa företag. Det var uppenbart att det fanns ett behov av vita hushållsnära tjänster och jag var övertygad om att det skulle gå att bygga upp ett företag som möter det behovet. Det tog dock längre tid än jag hade trott att komma dit vi är idag. Man underskattar alltid den tid det tar att starta företag. Det tar minst tre gånger så lång tid som man tror, säger Monica Lindstedt. Hemfrid omsatte förra året 344 miljoner kronor och har omkring anställda. Idag har hushällsnära tjänster blivit något naturligt för många hushåll, men när Hemfrid startade var läget helt annorlunda. Även om behovet var tydligt var jag tvungen att leda i bevis att det skulle fungera innan andra också trodde på det. Du måste verkligen älska din idé och ha bra rådgivare, jobbigt blir det ändå. Inte trodde jag heller att det skulle ta politikerna elva år att vakna upp och se möjligheterna, säger hon infördes RUT-avdraget som gav den helt nya bransch som Hemfrid skapat en rejäl skjuts framåt. Sedan 2007 har Hemfrid självt mer än dubblat sin omsättning och idag omsätter RUT-branschen cirka 5 miljarder kronor och omfattar närmare företag, de allra flesta en- eller tvåmansföretag, enligt konsultföretaget AboutTimes Rut-barometer. RUT är nog en av de mer lyckade arbetsmarknadspolitiska reformerna vi haft i det här landet, säger Monica Lindstedt. Idag är Monica Lindstedt också ordförande för Företagarna förutom rollen som styrelseordförande i Hemfrid. I stort är Sverige ett bra land att starta och driva företag i men det finns mycket att förbättra ändå. Företagen behöver bättre infrastruktur i hela landet och det gäller både transporter som tåg och vägar men också bredband. Det behövs också mer förenklingar av lagar, regler och skatter, säger hon. Framgångarna för Hemfrid har också betytt att samtalen från investerare och konsulter som antingen vill köpa bolaget eller sätta det på börsen blivit vanliga. Men det är inte aktuellt. Jag startar inte företag för att sälja dem, säger Monica Lindstedt. Hemfrid Grundades: 1996 Omsättning 2013: 344 miljoner kronor Antal anställda: Agenda