Utan alltför stor överdrift kan det hävdas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utan alltför stor överdrift kan det hävdas"

Transkript

1 87 AT SAMMEN- TÆNKE ARBEJDE OG SAMFUND Nyt perspektiv på fagbevægelsens historie? Af Lars Ekdahl Professor Lars Ekdahl var første opponent, da Knud Knudsen i februar 2011 på Aalborg Universitet forsvarede sin doktordisputats Dansk fagbevægelses historie frem til 1950 ud fra arbejdets perspektiv (2011), udgivet af SFAH. Nærværende indlæg i Arbejderhistorie er en udvidet version af Ekdahls opposition, der er omarbejdet til et debatindlæg om problemer og muligheder i at skrive arbejderbevægelsens historie ud fra arbejdets perspektiv. Utan alltför stor överdrift kan det hävdas att historieskrivningen om den fackliga rörelsen nästan är lika gammal som rörelsen själv. Frågan är då om det idag går att förnya forskningen kring och utveckla nya perspektiv på fackföreningsrörelsen och dess historia? I sin doktorsavhandling Dansk fagbevaegelses historie frem til 1950 fra arbejdets perspektiv (SFAHs skriftserie nr 51, 2011) tvekar inte Knud Knudsen om sitt positiva svar. Vad som enligt honom har saknats i den tidigare forskningen är försök att se den fackliga rörelsens utveckling just ur arbetets perspektiv, närmare bestämt analyser av relationerna mellan industrialisering, facklig organisationsutveckling och facklig organisationskultur. Men Knudsen hävdar dessutom att ambitionen måste vara att sammantänka arbete och samhälle där den fackliga rörelsens utveckling inte bara relateras till arbetets utan även samhällets förändringar. Ytterst bör frågan ställas i vilken utsträckning som den fackliga rörelsen har utövat ett bestämt inflytande även över samhällsutvecklingen. Med den fackliga rörelsen som sammanbindande länk gäller det att undersöka relationen mellan arbetets förändringar och samhällsutvecklingen. Med andra ord är det inte bara ett nytt utan även ett påfallande ambitiöst forskningsprogram som Knudsen argumenterar för. Det går naturligtvis att ur olika aspekter ifrågasätta i vilken utsträckning som Knudsen i sin avhandling verkligen förmår leva upp till detta program. Själv vill jag dock hävda att en mer rättvisande fråga är om avhandlingen erbjuder ett fruktbart underlag för en diskussion om en möjlig väg till en förnyelse av forskningen kring den fackliga rörelsen och dess roll i arbetsliv och samhälle. Som jag skall försöka visa tvekar jag inte om mitt positiva svar på den frågan. Förutom den nya kunskap den ger har Knudsens avhandling sin avgörande styrka i att den reser för framtiden utmanande frågor för forskningen inte bara på det egna området.

2 88 ARBEJDERHISTORIE NR Fru Nielsens systue i Adelgade, Bogense i (Foto: Arbejdermuseet & ABA)

3 AT SAMMENTÆNKE ARBEJDE OG SAMFUND 89 Arbetets perspektiv på den fackliga rörelsens historia Som framgår av titeln är syftet med avhandlingen att ge en bred og generel fremstilling af fagbevaegelsens historie, der tager udgangspunkt i arbejdet och arbejdsforholdene. (11) Men för att kunna se denna historia ur arbetets perspektiv måste de skilda förutsättningarna för den fackliga organiseringen inom olika branscher undersökas. Knudsen ser förhållanden kopplade till yrken (faget), som själva yrket och yrkesstoltheten, som en förbindelselänk mellan arbetet och den fackliga organiseringen. Industrialiseringen drev fram förändringar av arbetet och dess organisering vilket påverkade yrket och dess innehåll vilket i sin tur gav förutsättningarna för såväl den fackliga organiseringen som inriktningen på den fackliga kampen. Med den utgångspunkten söker Knudsen i sin studie driva hem två principiellt viktiga poänger. För det första visar han i en kritik av föreställningen om en enda industrialisering att denna process tog sig olika former och inträffade vid olika tider i olika branscher. För det andra gör han gällande att de fackliga organisationerna och deras medlemmar inte bara var ett offer för en utifrån kommande industrialisering utan även genom sin kamp om arbetet och dess organisering aktivt var med och satte sin prägel på den egna branschens industrialisering. Avhandlingen har med andra ord tre grundläggande problemställningar. Den första gäller förhållandet mellan industrialisering och arbetets och yrkets förändringar. Den andra rör hur den utvecklingen i sin tur gav förutsättningar för den fackliga organiseringen. Den tredje reser frågan om hur detta i sin tur påverkade innehållet i den fackliga kampen och organisationskulturen. I undersökningen ingår ett tjugotal förbund som vid sekelskiftet 1900 hade mer än medlemmar. Studien har sedan disponerats i fem perioder, där varje period inleds med en översiktlig bild av samhällsförändringar och fackföreningsrörelsens utveckling. Sedan följer branschspecifika undersökningar av arbetets förändringar och den fackliga organiseringen. Slutligen riktas, återigen på

4 90 ARBEJDERHISTORIE NR branschnivå, sökarljuset mot utvecklingen av de fackliga organisationerna med fokus på agitationen, organisationsutvecklingen och inriktningen på den fackliga kampen. Resultatet har blivit en omfattande och kunskapsrik studie som omspänner närmare 700 sidor. Med tanke på det är det glädjande att det är en väldisponerad och välskriven avhandling författad på ett personligt sätt och med gott humör. Till fördelarna hör att historien blir konkret och många gånger levande läsaren får möta personer i och lyssna till olika röster ur den fackliga rörelse som får sin historia skriven ur ett nytt perspektiv. Möjligtvis kan det också till läsarvänlighetens konto läggas att avhandlingens teoretiska inspirationskällor har hänvisats till en separat bilaga betitlad Arbejde og arbejderbevægelse. Teorier, begreber og historieskrivning. (Småskrifter fra Historiestudiet. Working paper nr 6) Utan tvekan måste Knudsens avhandling betraktas som en prestation utöver det vanliga när det gäller såväl den arbetsinsats som studien krävt som den uttalade strävan att presentera ett nytt perspektiv på fackföreningsrörelsens historia. I sitt förord pekar Knudsen själv på problemet att avhandlingen kanske vil gabe over for meget. Det finns ju ett svenskt uttryck som säger att den som gapar över för mycket mister ofta hela stycket. Formulerat i mer positiva termer är det måhända en relevant fråga om den varit alltför ambitiös. Svaret varierar naturligtvis med vilken måttstock som används. Som redan framgått vill jag dock hävda att Knudsens avhandling, vid sidan av den nya kunskap den presenterar, har en avgörande styrka i att en kritisk diskussion av den reser centrala vetenskapliga problem med relevans långt utanför det egna forskningsområdet. I Knudsens fall är det snarare så att den som gapar över mycket bör få oss andra att söka fånga hela stycket i form av såväl en teoretisk och metodisk diskussion som fortsatta forskningsinsatser. Jag skall försöka utveckla detta närmare i det följande. Men detta är också förklaringen till att det följande i första hand skall ses som ett diskussionsinlägg. Utifrån en positiv grundsyn skall jag på några centrala punkter söka kritiskt ifrågasätta Knudsens perspektiv och tillvägagångssätt men även peka på möjligheter till vidareutveckling av avhandlingens ansats. Med andra ord är det en inbjudan till en debatt som Knudsen har gett ett viktigt bidrag till. Ett nytt perspektiv? Nu måste det konstateras att det inte är helt okomplicerat att frilägga avhandlingens forskningsprogram och fullt ut utvärdera dess fruktbarhet. Nog för att Knudsen starkt argumenterar för sitt nya perspektiv, inte minst genom en diskussion av tidigare forskning och jubileumsskrifter om dansk fackföreningsrörelse. I mer än ett avseende är detta dock en ofullständig dialog. Även om Knudsen hävdar att den egna studien skall ses som ett komplement till den tidigare historieskrivningen saknas ett närmare klargörande av på vilket sätt det egna perspektivet tar spjärn mot sina föregångare och i förhållande till dem reser nya problemoch frågeställningar. Till avhandlingens avslutande diskussion hör inte heller en närmare utvärdering av på vilket sätt och i vilka avseenden det egna perspektivet och dess resultat kan ses som detta komplement till den tidigare historieskrivningen. Problemet accentueras av en annan, i det närmaste helt utebliven dialog. I stort sett saknar avhandlingen utblickar mot den internationella forskningen på området. Därmed också sagt att det komparativa perspektivet lyser med sin frånvaro vilket också Knudsen påtalar i sitt förod. Inte heller dialogen med de teoretiska inspirationskällorna är fullt ut genomförd. Även här finns det anledning att efterlysa en sammanfattande utvärdering av den, som det heter, socialhistoriskt inspirerade ansatsen och de för avhandlingen centrala begrepp som diskuteras i bilagan. En sådan diskussion hade för övrigt underlättats av om det hade förts en närmare metodisk diskussion om hur dessa många gånger kontroversiella och svårtolkade begrepp omvandlats till och använts som analytiska instrument i den historiska undersökningen.

5 AT SAMMENTÆNKE ARBEJDE OG SAMFUND 91 Det råder ingen tvekan om att Knudsen på ett övertygande sätt argumenterar för sitt forskningsprogram att se den fackliga rörelsens historia ur arbetets perspektiv. Samtidigt kan det tyckas att han i alltför stor utsträckning överlämnar åt läsaren att besvara frågan i vilken grad hans egen historiska studie på ett mer principiellt plan har förmått påvisa det fruktbara i denna ansats. I grund och botten kan detta ses som två olika, om än sammanhängande frågor. Den ena rör i vilken utsträckning avhandlingen kan tas till intäkt för det fruktbara i forskningsprogrammet. Den andra gäller i vilken utsträckning som Knudsen har funnit de mest fruktbara vägarna för att realisera sitt program. Att definiera och analysera arbetet Utan tvekan förs i bilagan om avhandlingens teoretiska inspirationskällor och centrala begrepp en intresseväckande och initierad diskussion om de senaste decenniernas socialhistoriska och till dels sociologiska forskning och teoriutveckling kring arbetets förändringar och samhällsutveckling. I fokus står tolv begrepp, såsom industrialisering, proletarisering, klass och modernisering, vilka alla får sin separata behandling. Men här påtalas också inspirationen från den av Theda Skocpol föreslagna ansatsen att tolka historien genom begrepp (se nedan). Det kan tyckas anmärkningsvärt att avhandlingens två mest centrala begrepp, arbete och fackförening, inte tillhör dem som diskuteras i bilagan. Nu har det visat sig notoriskt svårt att teoretiskt definiera begreppet fackförening. Men det finns dock en omfattande diskussion och forskning på området där olika perspektiv på vad en facklig organisation är bryts mot varandra. Utifrån den går det att dra slutsatsen att olika bestämningar och avgränsningar av den fackliga rörelsen leder till olika perspektiv på dess historia. 1 Mer problematiskt är det att begreppet arbete inte får sin teoretiska bestämning. På detta område har det ju åtminstone sedan 1970-talet förts en livaktig teoretisk diskussion, i första hand inspirerad av Marx behandling av arbetsprocessen och dess förändringar under kapitalismen, som också avsatt spår i en omfattande historisk forskning. Parantetiskt kan det hävdas att de danska bidragen till denna breda internationella arbetsprocessforskning hittills har varit påfallande få. I likhet med Knudsen har denna forskning haft ambitionen både att ifrågasätta en snäv och inskränkt syn på industrialiseringen och sökt sammantänka arbete och samhälle. I hög grad har den haft ett fokus på maktförhållandena i samhälle och arbetsliv och på så sätt uppmärksammat de anställdas och deras fackliga organisationers strävan efter inflytande över arbetet och dess förändringar. Med dessa klara paralleller till Knudsens forskningsprogram är det närmast att beklaga att han helt har avstått från en diskussion av denna potentiella inspirationskälla. 2 I sin behandling av begreppet arbete har Knudsen valt en annan väg. I hans historiska analys av arbetet och dess förändringar har de arbetarminnen (arbejdererindringer) som började samlas in under 1950-talet varit det mest grundläggande källmaterialet. Det är också genom en läsning av detta material som han har definierat arbetet eller, snarare, kunnat frilägga fyra olika betydelser av begreppet. I avhandlingen heter det följaktligen att arbetet i undersökningen kan ha olika betydelser vid olika tidpunkter även om dess grundläggande definition är arbetet som verksamhet, dvs själva arbetsprocessen. (37-38) Rent metodiskt finns det en avgörande fördel med detta angreppssätt, åtminstone i förhållande till den marxistiskt inspirerade arbetsprocessforskningen. Den senare kännetecknas av intensivstudier av arbetsprocessens förändringar, av kampen om arbetets organisering, vilka ofta ställt krav på analyser på företagsnivå eller, i bästa fall, branschnivå. Svårigheterna har uppfattats som närmast oöverstigliga att likt Knudsen i en enskild studie behandla arbetets förändringar i ett stort antal branscher under närmast ett sekel. Det må vara en fråga för den fortsatta diskussionen om Knudsen verkligen har hittat en

6 92 ARBEJDERHISTORIE NR väg förbi dessa svårigheter. Själv menar jag dock att hans alternativ har skett till ett betydande pris. Ett problem rör en grundläggande poäng i Knudsens avhandling, nämligen att de fackliga organisationerna och deras medlemmar genom en kamp om arbetet och dess organisering aktivt var med och satte sin prägel på industrialiseringsprocessen. Det har varit en avgörande styrka med den citerade arbetsprocessforskningen att den så övertygande har kunnat driva hem den poängen. Även om Knudsen också vill göra den poängen till sin så tycks inte detta lika självklart. Även om det i det av honom använda källmaterialet stundtals uttrycks sådana ambitioner är detta inte liktydigt med att visa att det närmast kontinuerligt pågick en dragkamp om makten över arbetet på arbetsplatserna och att detta avsatte spår i arbetets organisering. Otvetydigt tycks ändå vara att arbetsprocessforskningen på denna punkt uppvisar klara fördelar i jämförelse med Knudsens angreppssätt. Klart är samtidigt att Knudsen med sin studie har gett nytt bränsle till en för forskningen på området central diskussion. Förhoppningsvis kan hans avhandling också utgöra en inspirationskälla och utgångspunkt för närmare analyser av arbetet och dess förändringar. Ett annat nära sammanhängande problem rör arbetarminnena som källa till en analys av arbetets förändringar. Nu använder Knudsen även annat material såsom tidigare forskning, facklig press och fackligt organisationsmaterial på central om än inte på lokal nivå. Ändå är arbetarminnena av avgörande betydelse för hans analys av arbetet och dess förändringar. Knudsen ger också sitt bidrag till den källkritiska diskussionen om detta material. Frågan är dock om inte Knudsen, utifrån sitt bestämda syfte att fånga in arbetets förändringar, hade behövt driva den källkritiska analysen ett steg längre. En mer intensiv närläsning och tolkning av utsagor i detta material hade måhända bättre kunnat ge besked om dess potential vid studier av arbetets förändringar. Nu förblir det trots allt oklart om Knudsen fullt ut utnyttjat de möjligheter som källmaterialet erbjuder. Själv skulle jag vilja hävda att en sådan utvärdering förutsätter att arbetarminnena mer systematiskt konfronteras med annat material som på olika sätt belyser arbetets förändringar. Mina, och andras, erfarenheter av sådana konfrontationer med i Sverige insamlade arbetarminnen pekar mot att detta källmaterial har sina begränsningar. Åtminstone, kan det tilläggas, om utgångspunkten tas i ett teoretiskt bestämt arbetsprocessbegrepp. Arbete och samhälle Detta aktualiserar ett tredje problem kring Knudsens syn på arbetet. Ambitionen i hans avhandling är, som sagt, att sammantänka arbete och samhälle. Även här väljer Knudsen en annan väg än arbetsprocessforskningen. Den senares teoretiska bestämning av arbetsprocessen är, mycket enkelt uttryckt, en del av en bestämning av det kapitalistiska samhället. Det innebär att ytterst genomsyrar samma klass- och maktförhållanden såväl samhälle som arbete. På så sätt erbjuder denna teoretiska bestämning ett sätt att tänka samman arbete och samhälle. En analys av arbetsprocessens förändringar, och kampen om makten över arbetets organisering, kan därmed hävdas också vara ett bidrag till en samhällsanalys. Mer konkret innebär det att utvecklingen i vad Marx kallade produktionens hemliga verkstad är relaterad till och påverkar liksom påverkas av samhällsutvecklingen i stort. Knudsen presenterar här ett alternativ som väcker en rad intressanta frågor. Om jag tolkat honom rätt söker han sammantänka ett icketeoretiskt definierat arbete med en teoretiskt inspirerad förståelse av det moderna samhället som har sin grund i en diskussion om det fullt utvecklade medborgarskapet. Men vad innebär det närmare bestämt? Ett sätt att göra detta mer konkret kan vara att söka frilägga Knudsens syn på den fackliga rörelsens roll i samhällsutvecklingen. Knudsen är starkt kritisk till föreställningen att den fackliga rörelsen var ett barn av industrialiseringen eller framväxten av det industriella samhället. Det

7 AT SAMMENTÆNKE ARBEJDE OG SAMFUND 93 Skomagerværkstedet på loftet af Brugsen i Nr. Nærå i Det er uddeleren, der står i midten af billedet. (Foto: Arbejdermuseet & ABA) var snarare den frambrytande kapitalismen som erbjöd jordmån för de första strävandena till facklig organisering. Det innebar att den unga fackliga rörelsen var uttalat antikapitalistisk. Men det innebar också, som vi sett, att den fackliga rörelsen föregick och kunde utveckla ett inflytande över industrialiseringsprocessen. Inom denna rörelse kom det sedan att utvecklas en föreställning som närmast blev en ideologi. Övertygelsen att arbetet var av helt central betydelse för samhällsutvecklingen gav argument för att de arbetande hade rätt till inflytande över såväl sitt arbete som samhällsutvecklingen. Enligt Knudsen kom detta rättighetstänkande ytterst att leda till att den fackliga rörelsen formulerade ett demokratiskt projekt. Föreställningen om arbetets rätt mynnade därmed ut i krav på att de arbetande, den fackliga rörelsens medlemmar, skulle erhålla fullt medborgarskap i det moderna samhället, dvs såväl civila som politiska och sociala rättigheter. Den fackliga

8 94 ARBEJDERHISTORIE NR kampen om arbetet och dess organisering blev därmed ett avgörande bidrag till samhällets demokratisering. Nu kan det hävdas att Knudsens avhandling tillåter och ger utrymme för en sådan tolkning men att den inte fullt ut visar att detta perspektiv genomsyrade den fackliga rörelsens tänkande och agerande. Nog för att det visas att föreställningen om arbetets rätt var starkt framhävd inom rörelsen. Men hur den tidiga antikapitalismen ersattes av en ny samhällssyn och vad denna nya samhällssyn närmare bestämt innebar blir inte klarlagt. En mer systematiskt analys av vilka konkreta krav den fackliga rörelsen reste i enlighet med sitt demokratiska projekt och hur den agerade för att realisera dem genomförs inte heller. Klart är ändå, menar jag, att Knudsen förmår visa på det fruktbara i att söka sammantänka arbete och samhälle. I detta ligger en uppenbar potential, måhända inte fullt ut realiserad av Knudsen, att utveckla ett nytt perspektiv på inte bara den fackliga rörelsens historia utan även 1900-talets samhällsutveckling. Till avhandlingens styrka hör som sagt också att den inbjuder till en diskussion om hur denna potential skulle kunna tas tillvara (se nedan). Förhoppningsvis kan den också inspirera till mer systematiska analyser av den fackliga rörelsens demokratiska projekt. Teoretisk konfrontation Knudsens avhandling aktualiserar också mer grundläggande teoretiska och forskningsstrategiska frågor. I det sammanhanget pekar den på behovet av en större öppenhet för att konfrontera perspektiv och begrepp från olika och stundtals till synes oförenliga traditioner med varandra. Ändå är det svårt att gå förbi intrycket att det finns något av dubbel bokföring över Knudsens analys av den fackliga rörelsens historia ur arbetets perspektiv och ambitionen att sammantänka arbete och samhälle. Konkret innebär det att arbetsbegreppet bestäms genom Knudsens tolkning av de minnen som de arbetande på ålderns höst nedtecknade om sitt arbetsliv. Detta arbetsbegrepp sammantänks sedan med ett samhällsbegrepp som Knudsen konstruerar genom en läsning av en huvudsakligen sociologiskt inspirerad diskussion om det moderna samhället. Även om denna tolkning är influerad av läsningen av arbetarminnena är det uppenbarligen ett begrepp som inte förekommer där eller i det övriga utnyttjade fackliga materialet. Det som sammantänks är med andra ord ett empiriskt bestämt arbetsbegrepp, som dessutom rymmer fyra olika betydelser, och ett som det kan tyckas teoretiskt bestämt samhällsbegrepp. Detta är måhända helt i enlighet med Skocpols ansat att tolka historien genom begrepp. Själv kan jag tycka att detta sätt att sammantänka kvalitativt olika entiteter vore värd en närmare metodologisk diskussion. Som jag tolkar det är det uppenbart att det samhällsbegrepp som Knudsen använder inte kan kasta ljus över den industrialisering och kamp om arbetets förändringar som pekas ut som en grundläggande förutsättning för den fackliga organiseringen och kampen. För att förstå detta diskuteras i bilagan andra begrepp såsom industrialisering, proletarisering och klass. Till yttermera visso kan det hävdas att dessa senare begrepp huvudsakligen diskuteras ur ett marxistiskt inspirerat perspektiv. Detta innebär i nästa steg att dessa marxistiskt färgade begrepp sidoställs med, ja, skall komplettera ett uttalat antimarxistiskt samhällsbegrepp. Slutligen innebär det att olika processer i den helhet som studeras och relationerna mellan dem analyseras med begrepp från olika, för att inte säga oförenliga traditioner. Kanske är det just detta som är att tolka historien genom begrepp. Men det är inte nödvändigt att vara en renlärig anti-eklektiker för att bli lite orolig på denna punkt. Nu är inte detta menat som ett underkännande av avhandlingens ansats den har ju på olika sätt visat sig fruktbar. Frågan är snarast om en mer sammanhållen teoretisk begreppsapparat hade kunnat göra den än mer fuktbar. Det är inte heller en kritik av ambitionen att låta sig inspireras av olika teoretiska traditioner. Men kanske det ändå vore motiverat att självständigt ta ställning till de begrepp, och

9 AT SAMMENTÆNKE ARBEJDE OG SAMFUND 95 relationerna mellan dem, som hämtar sin inspiration från olika traditioner. Ett sådant ställningstagande skulle kunna leda fram till formulerandet av ett mer sammanhållet angreppssätt och ett helhetsperspektiv på föremålet för analysen. Framför allt skulle ett sådant försök kunna leda till en fruktbar konfrontation mellan olika teoretiska traditioner vilket kunde medverka till en större öppenhet att låta sig inspireras inte bara av den egna traditionen. Knudsen har tagit steg i den riktningen vilket förhoppningsvis kan ge inspiration i den fortsatta diskussionen. Samhällsbegreppet ett första varv Nu kan det tyckas paradoxalt att dessa teoretiska och begreppsliga problem i Knudsens ansats inte mer direkt avspeglas i svårigheter och komplikationer i hans historiska analys. En förklaring till detta kan vara att flera av de teoretiska inspirationskällorna i form av begrepp som diskuteras i bilagan endast i begränsad utsträckning används i den konkreta analysen. Det gäller, trots beskrivningarna av mäns och kvinnors förändrade ställning i arbetet, i hög grad genusbegreppet; något genomfört genusperspektiv erbjuds inte. Spåren av en diskursanalys av identiteter är inte heller tydligt utlagda. Det marxistiskt inspirerade klassbegrepp som diskuteras i bilagan förloras ur sikte i den konkreta analysen, där klassperspektivet huvudsakligen får bestämmas av arbetarminnena. Det kan också ifrågasättas i vilken utsträckning begreppet det moderna samhället verkligen används som ett analytiskt instrument i den historiska studien. Åtminstone kan det tyckas att begreppet i första hand utnyttjas för att formulera det demokratiska projekt som utvecklas utifrån föreställningen om arbetets rätt. Mindre systematisk är analysen av den fackliga rörelsens kamp för de civila, politiska och sociala rättigheter som utmärkte det fulla medborgarskapet. Denna oklarhet kring samhällsbegreppet kan relateras till synen på det konkreta samhälle som den fackliga rörelsen hade att verka i och söka påverka. Syftet med avhandlingen är ju att ur arbetets perspektiv ge en bred och generell framställning av fackföreningsrörelsens historia. Utan tvekan visar den också på det fruktbara i att relatera den fackliga organiseringen och det fackliga agerandet till arbetet och dess förändringar. Frågan bör ändå ställas om det inte fanns andra relationer som i hög grad hade betydelse för den fackliga rörelsens utveckling. Den senare utgjorde ju en del av en vidare arbetarrörelse som inte minst också inbegrep det socialdemokratiska partiet. Även om partiet, och politiken, stundtals skymtar förbi i Knudsens avhandling saknas en närmare behandling av denna relation. Tidigare forskning har visat att partiet på olika sätt spelade en inte obetydlig roll även i de frågor som står i fokus i Knudsens avhandling såsom arbetets förändringar, facklig organisering och facklig verksamhet och kultur. 3 En mer lika konkret som intressant fråga, som förblir obesvarad, är för övrigt hur partiet förhöll sig till det av den fackliga rörelsen formulerade demokratiska projektet. En systematisk analys av relationen mellan den fackliga rörelsen och partiet hade uppenbarligen sprängt avhandlingens redan vida ramar. Men en diskussion om betydelsen av denna frånvaro hade varit på sin plats. Mer principiellt borde en plädering för ansatsen att se den fackliga rörelsens historia ur arbetets perspektiv peka på denna relations självklara plats i en sådan ansats. Till en sådan plädering hör även att understryka det nödvändiga i att se den fackliga rörelsens utveckling i relation till dess motpart. Arbetsgivare, företagsledare och deras organisationer har också sin, om än begränsade plats i Knudsens studie. Men för en närmare förklaring av det fackliga medlemskapet, den fackliga organiseringen och kampen är det nödvändigt att mer systematiskt göra den fackliga motparten till en del av analysen. Även på detta område finns det forskning som visar att denna motpart ofta hade en klar bild av vilken facklig rörelse den ville konfronteras med och att den många gånger förmådde bidra till en utveckling i den riktningen. 4 Sammantaget skulle jag vilja hävda att

10 96 ARBEJDERHISTORIE NR Knudsen i sin historiska studie har gått väl långt i renodlingen av sitt perspektiv. Visst har det av olika skäl varit nödvändigt att göra avgränsningar. Vad jag i första hand har efterlyst är en större öppenhet för att diskutera vilka konsekvenser för de egna resultaten som detta kan ha fått. I vilken utsträckning går det, ens ur arbetets perspektiv, att förstå den fackliga rörelsen och dess historia utan att närmare diskutera och analysera dess relation till sin motpart, till det politiska parti som den ingick äktenskap med och det samhälle som den hade att verka i? Som så många gånger förr gäller det väl att inte kasta ut barnet med badvattnet. Denna kritik innebär inte ett ifrågasättande av utan visar på en möjlighet att vidareutveckla Knudsens perspektiv. Både för att förstå den fackliga rörelsens historia och för att sammantänka arbete och samhälle är det nödvändigt att också rikta sökarljuset mot kraftmätningen med andra sociala krafter. Kanske kan det hävdas att utgångspunkten i ett sådant vidareutvecklat perspektiv bör vara att förbindelselänken mellan arbete och samhälle inte i första hand, som hos Knudsen, är den fackliga rörelsen utan just denna kamp, i såväl arbete som samhälle, mellan dominerande sociala krafter som söker sätta sin prägel på förhållandena i produktionen och på samhällsutvecklingen. Samhällsbegreppet ett andra varv Jag skulle vilja hävda att en del av de här diskuterade problemen är relaterade till oklarheten kring Knudsens samhällsbegrepp. Samtidigt är jag den förste att erkänna att det är ordentligt svårt att fånga in detta begrepp och hur det används av Knudsen. Men eftersom detta rör en för hans forskningsprogram och den framtida diskussionen central fråga kan det vara motiverat att försöka ifrågasätta detta samhällsbegrepp och hur det används. Jag vill alltså gå ett varv till med detta sociologiskt inspirerade samhällsbegrepp, det moderna samhället, med dess medborgarskap i form av civila, politiska och sociala rättigheter. Frågan är vad detta begrepp kan användas till och, inte minst, hur Knudsen använder det. I den teoretiska bilagan går Knudsen länge hand i hand med T.S. Marshall och Reinhard Bendix och deras syn på samhället. Med Knudsens ord hävdar den förre att det var en utvidelse af medborgerskabet fra det civile til det politiske och sociale der ville göre det muligt for arbejderklassen at acceptere uligheden i samfundet. (42) Enligt Marshall finns det en inneboende konflikt mellan medborgarskapet, som vilar på en jämlikhetsprincip, och klassystemet som i det kapitalistiska samhället har sin grund i ojämlikhet. Bendix understryker i sin tur att klasskampen i industrisamhället inte handlar om en uppgörelse med det borgerliga samhället utan om socialt erkännande vilket leder till ett system av formell jämlikhet. Han konstaterar också att in theory, every person is a citizen like every other before the law and in the marketplace. But in practice labours find themselves at an economic disadvantage at every turn. (44) Även Bendix hävdar följaktligen att underklassen accepterar ojämlikheten i samhället om den tillförsäkras medborgerliga rättigheter. Av detta dras slutsatsen att den tidiga klasskampen gällde rätten till organisering och bildandet av fackföreningar vilket i sin tur gav en grund för kampen för socialt erkännande. Detta, menar Knudsen, erbjuder en god utgångspunkt för att förstå den fackliga organiseringen, bland annat i Danmark. Men, hävdar han, på en avgörande punkt har dock Marshall och Bendix fel när de konstruerar en modsætning mellem arbejdets verden ( det fremmedgjorte arbejde ) og rettigheder i samfundet ( medborgarskap ) eftersom det netop var arbejdets verden, der begrundede de samfundsmaessige krav. (45) Han drar också slutsatsen, uppenbarligen med stöd av sin historiska studie, att även om ekonomiska krav stod högst på den fackliga dagordningen så gällde de grundläggande principerna och temana i den fackliga kampen erkännandet av medlemmarna som samfundsborger med fulde civile, politiske og sociale rettigheder.

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden Niklas Bruun Boel Flodgren Marit Halvorsen LIBER Innehåll Förkortningar i! 14 I. Den nordiska modellen för facklig verksamhet

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Tobias Karlsson Ekonomisk-historiska institutionen Lunds universitet tobias.karlsson@ekh.lu.se Tfn: 046-222

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Typografidebatt: svar till Fanni och Heberling

Typografidebatt: svar till Fanni och Heberling Typografidebatt: svar till Fanni och Heberling Min avsikt är att diskutera den högre typografiutbildningen och inte politisk ideologi. I en essä i Tecknaren nr 1 2015 skrev Maryam Fanni och Rikard Heberling

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Facket och forskningen

Facket och forskningen HANS-GÖRAN MYRDAL: Facket och forskningen I två nummer av Svensk Tidskrift har professor Stig Strömholm skrivit om behovet av forskningspolitik. Med sin artikel kompletterar direktör H-G Myrdal vad som

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 Pedagogik och politik i formandet av en indisk nation henrik chetan aspengren* Uppsala universitet Per-Olof Fjällsby, Indien som utopi och verklighet: om den teosofiska

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) 1 (6) 2014-10-03 Dnr SU FV-1.1.3-1818-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Inledande anmärkningar Utredningens

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST Kurskatalog 2008 Våren TULL-KUST INLEDANDE ORD Denna kurskatalog omfattar de kurser som TCOs fackliga Akademi erbjuder under våren 2008. Det är viktigt att ni ser över vilket behov ni har i ert fackliga

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för möta dagens

Läs mer