sophia filosofi- och psykologilärarnas förening

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "sophia filosofi- och psykologilärarnas förening"

Transkript

1 sophia filosofi- och psykologilärarnas förening Nummer 2 Oktober 2005 Innehåll Redaktionellt 2/05 1 Artiklar Filosofi i undervisningen: filosofiska verkstäder 4 Nietzschelitteraturens overkill? 18 Kursupplägg Filosofi B samt lite allmänt 23 Rasmusmetoden i svensk gymnasiefilosofi 27 Rapport från Filosofi med barnkonferens i Mexiko City 32 Anmälningar Filosofi på KTH 37 Känner Gud och Darwin varandra? 41 Vår tids psykologi 50 Tariq Ali, Bush i Babylon 52 Varia Postmodernism-tävlingen avgjord! 54 Ur Tä rningsspelaren av Luke Rhinehart 56

2 Filosofi- och Psykologilärarnas Förenings styrelse Ordförande Lotta Knutsson Pontonjärgatan 38, Stockholm Vice ordförande Håkan Kjellin Tegelviksgatan 85, Stockholm Sekreterare Christina Grufman Stenmåravägen 23, Uppland Väsby Kassör Bertil Törestad Birger Jarlsgatan 118A, Stockholm Övriga styrelsemedlemmar Dag Andersson Kantarellvägen 22, Uppsala Jan Andersson Skäggetorp centrum 14, Linköping Mikael Janvid Storsjövägen 42, Årsta Håkan Liljeqvist Solvändan, Vänneberga by, Söderköping Dag Prawitz Skeppargatan 4, Stockholm Marlene Stillefors Vantvägen 17, Saltsjöbaden John Toler Ploggatan 3, Stockholm Jan-Erik Westman Billingsforsvägen 7, Enskede Valberedning Ingrid Frenning Marlene Stillefors Sysslomannagatan 40A, Uppsala Revisorer Sven Georg Ericsson Solskiftesgatan 23, Örebro Ingrid Frenning FPF:s pg-konto Webbplats

3 Redaktionellt 2/05 Darwins teori är bara en teori som fortfarande testas. En teori är inte ett faktum. En alternativ teori är den om intelligent design enligt vilken vissa företeelser i naturen är så komplicerat uppbyggda att en högre, intelligent kraft måste stå bakom. På detta sätt resonerar man i många amerikanska delstater och båda dessa teorier måste följaktligen läras ut i skolorna, något som ivrigt stöds av president Bush. Det vore att starkt undervärdera Sophias läsare att kommentera detta. Det som är förunderligt i sammanhanget är denna skenbara motsättning mellan (natur)vetenskap och religion, och att man, åtminstone i breda kretsar, så sällan ställer sig frågan till exempel huruvida en gudstro går att förena med ett accepterande av evolutionsteorin. Den motsättning mellan de två kulturerna som anas här, i detta fall biologi och teologi, borde det vara hög tid att skrota. Många försök görs; se bara på alla de högskoleutbildningar där de båda traditionerna förenas, av vilka humanistingenjörs -utbildningen är ett av de mest kända. Ett annat läsvärt och tänkvärt exempel är det bioteologiska samtal som förs i boken Gud och Darwin. Våra ämnen utgör naturligtvis utmärkta bryggor mellan de två kulturerna: filosofin med diskussionen av existentiella frågor, vetenskapsteori och granskning av argumenten kring huruvida människan är en social eller biologisk varelse; psykologin där såväl naturvetenskapliga som humanistiska/samhällsvetenskapliga aspekter på kunskap om människans natur ryms. Mä rkligt är det dä rfö r att våra ämnen (troligen) inte kommer att bli obligatoriska på det framtida gymnasiet; de borde sjä lvklart ha sin givna plats på vilket studiefö rberedande program som helst! * Många av er har säkert följt debatten på Skolverkets webbsida (www. skolverket.se/gy-07) och vet att diskussionerna kring vilket av ämnena Religionskunskap, Filosofi Psykologi eller kanske Naturkunskap som borde vara karaktärsämne på Samhällsvetenskapsprogrammet, varit omfattande. Mitt eget sommarlov har i hög grad präglats av det 1

4 remissvar föreningen inbjudits att formulera på Skolverkets förslag till timplan och programmål. Jag har skrivit, funderat, oroat mig; jag har utbytt tankar och åsikter med övriga styrelsemedlemmar och andra; jag har i olika sammanhang försökt att engagera inflytelserika personer och organisationer för vår sak. Vid ett styrelsemöte hemma hos mig i början av augusti enades vi till sist om det förslag som finns utlagt på Vi beslutade till slut att ta avstånd från kombinationsämnet och djärvt föreslå att såväl Filosofi som Psykologi skulle bli karaktärsämnen med 100 p vardera! Spänt inväntade vi därefter Skolverkets slutgiltiga förslag, det som skulle skickas över till departementet; och vad finner vi där: inget av ovan nämnda ämnen finns med som karaktärsämne, geografiämnet (vars existensberättigande ingen ifrågasatt) har tagits bort och i stället har Hållbar utveckling lagts in och detta som en fullständig överraskning för alla, inklusive Skolverkets egen expertgrupp och till och med undervisningsrådet självt! (Detta har förstås lett till förnyad debatt, även i media, och än är väl sista ordet inte sagt.) Våra ämnen då, hur har det gått för dem? Jo, de finns med som alternativ i samtliga inriktningsblock på Samhällsvetenskapsprogrammet, vilket betyder att skolan bestämmer till exempel vilketdera av Psykologi och Svenska som ska finnas i inriktning Ekonomi och vilketdera av Filosofi och Historia som ska finnas i inriktning Kultur. På Naturvetenskapsprogrammet kan de också komma att ingå i inriktning Samhälle. Vad detta kommer att innebära i praktiken är förstås svårt att säga. Mycket hänger ju på vilken inställning skolledningen har, och tyvärr tyder ju mycket på att dessa brukar vara ytterst tveksamma till åtminstone filosofiämnet då detta anses svårt ; viktigt är också att skolorna har lärare som är duktiga på att lobba för sina respektive ämnen. Ingen idealisk situation således! * En annan fråga som aktualiserats, inte minst under sommaren då jag fått mycket kritik för mitt ensidiga engagemang för filosofiämnet, är den om en delning av föreningen. Att föreningen sedan lång tid till- 2

5 baka (alltid?) dominerats av filosofilärare, vilket märks inte minst på de bidrag som sänds in till Sophia, är uppenbart. När nu våra ämnen inte längre tycks följas åt, som då eleverna gjorde ett obligatoriskt val mellan dem, blir frågan återigen aktuell. Detta skulle i så fall vara en mycket genomgripande förändring och måste naturligtvis behandlas på ett årsmöte (kanske flera). Lotta Knutsson, ordförande 3

6 Artiklar Filosofi i undervisningen: filosofiska verkstäder Det finns många människor som visar en filosofisk attityd och goda filosofiska kompetenser utan att vara utbildad filosof. Men de flesta av dessa kan inte beskriva vad de gör i dessa avseenden. Kanske för att de inte har intresse av det. En del vet inte ens att de sysslar med filosofi. Och så finns det de som bara har anspråk på det: menar att de sysslar med (det viktiga inom) filosofi. De kan tyvärr sakna den filosofiska attityden eller flera av de filosofiska kompetenserna. Sådant kan skrämma deltagare från verksamheten. Om vi ska kunna samtala om varför filosofi i undervisningen är nödvändigt, är det viktigt att ha en bra vokabulär för det. En del ord som jag använder nu, när jag ska försöka beskriva delar av några filosofiska processer, som sker i klassrum och andra verkstäder, vill jag att ni överväger nyttan av. Jag kommer i anslutning till detta avsluta med att argumentera för införande av filosofi som eget ämne genom hela skolan, både i grundskolan och i gymnasiet. Det räcker nämligen inte med lite filosofi här och där. Filosofi måste byggas systematiskt (men inte ensidigt). Arbetet kräver lång tid och är ofta mycket hårt. Detta har blivit klart för mig i mitt arbete i Norge. Där behöver jag inte argumentera för att filosofi är viktigt, men väl för att det ska vara ett eget ämne. Jag måste också argumentera för att filosofi inte är något som andra ämnen (mer än ytligt) kan sno åt sig delar av, som till exempel KRL i Norge och religionskunskap i Sverige. Sedan år 2000 har jag jobbat i Norge, vid Høgskolen i Oslo, där Beate Børresen och jag fått större och större möjligheter att arbeta med att utveckla filosofiska undersökningar tillsammans med olika typer av utbildade lärare och filosofer, med studenter, ungdomar och barn i åldrar från 5 till 15 år och t.o.m. med teologer. Vi har i hög grad stött oss på Matthew Lipmans pionjärarbete. Utan det hade det inte blivit detta genombrott för Filosofi med barn. Vi har också byggt vidare på 4

7 de erfarenheter jag gjort under försöksverksamhet i Sverige från 1986 och framåt, från 1989 tillsammans med Ragnar Ohlsson. Nyligen har vi starkt inspirerats av en fransk filosofiprofessor, Oscar Brenifier, som fördjupat och konkretiserat den tyske filosofen Leonard Nelsons (Gottringen, ) arbete med den sokratiska metoden eller sokratiska samtal som det kallas i Norge. (Se litteratur förteck ningen nedan.) Filosofins situation i den svenska skolan (jämfört med den norska) Varför håller filosofin på att utplånas som eget ämne från den svenska läroplanen, medan den i Norge får chansen att bli ett eget ämne genom hela grundskolan och får en starkare ställning på den vidaregående skolan (det vill säga gymnasiet)? Beror det på att svenska myndighetspersoner har sämre erfarenheter av filosofi än de norska motsvarigheterna? Att de har erfarenhet av filosofi som spetsfundig metodträning (satslogik) eller som intressant men onyttig filosofihistoria, av lärare som inte förstått vad förtrogenhet med tankeverktyg innebär eller vad personlig bildning kan betyda? Eller beror det främst på att Norge har en lång tradition med Ex- Phil, Examen Philosophicum, så att alla akademiker har mött filosofi i sin grundutbildning en halv termin vid universitetet? (Men även i Norge vittnar flera lärare jag mött om dåliga erfarenheter av ensidig metodträning, till exempel drillning av logik och hypotetisk-deduktiv metod eller presentation av filosofihistoriska fakta i stället för att arbete med eller åtminstone ett närmande till filosofiska problem.) Själv har jag som gymnasielärare i mitt arbete bidragit till filosofins eländiga situation i den svenska skolan: självupptagen i min bild av filosofi som något jag måste tillföra eleverna. Filosofisk verkstad Det filosofiska arbetet i skolan kan beskrivas som en forskningsprocess eller som arbetet i en verkstad. Processen leder till resultat och det är en följd av att det också finns material eller stoff att bearbeta. Stoff ==> arbete ==> resultat/produkt 5

8 Stoffet är först och främst deltagarnas egna tankar, frågor, problem och andra erfarenheter. Detta bearbetas med filosofiska verktyg till filosofiska teser eller idéer som kan hjälpa oss att handla och leva bättre. Verkstadens produkter eller resultat är mångahanda: förutom teserna och idéerna måste man lägga märke till den filosofiska socialiseringen, det vill säga deltagarnas arbete med att förändra sig själva, sina tankesätt och handlingar. Allt mer och mer medvetet. Även arbetssätten under processerna och de filosofiska verktyg (först och främst argumenten) som brukas blir föremål för värderingar och revideringar. Ett exempel Verktyg Ett filosofiskt verktyg är tvivlet. Det är inte självklart för filosofiska noviser varför man skall tvivla på något. Samtidigt är det en förutsättning för att kunna ställa viktiga filosofiska frågor, som till exempel en vanlig form av undran: Kan detta verkligen vara sant? Fattar jag detta rätt? Vikten av att tvivla i den filosofiska verkstaden måste därför framträda tydligt för deltagarna. Tvivlet kan också användas mekaniskt och okänsligt. Det går kanske att tvivla på allt i alla situationer. Men det är inte meningsfullt. Så i skolan måste vi inrikta oss på det produktiva tvivlet: det som bryter ned de fördomar som hindrar önskvärd förundran över tillvaron. Hur kan det gå till att skapa filosofiska processer med utgångspunkt i elevernas förundran och filosofiska upplevelser? Lärare kan inte göra sina elevers arbete, men kan hjälpa dem att strukturera sin undran. Deltagarna måste bidra med stoffet (sina filosofiska problem) själva, men vi lärare ger dem stöd i processen att formulera bra frågor och hitta ett hållbart och relevant svar. Däri har eleverna och vi själva stor hjälp av en strukturerad bild av hur en filosofisk skoltimme kan vara. När deltagarna blir förtrogna med arbetssättet, kan de också ta ansvaret för hela verkstadsarbetet fram till den filosofiska slutprodukten. Insikt Har vi efter en tid i verkstaden insett att vi vet mycket lite i många viktiga frågor, så kan tvivlet riktas mot det man förr tagit för givet. Men det kräver alltså att deltagarna redan arbetat med filosofiska 6

9 problem och blivit mer och mer ödmjuka i detta avseende. Det tar tid, men arbetet resulterar i sådana insikter och en allmänt förbättrad omdömesförmåga. Detta blir bestående och något att bygga vidare på. Omdöme Men det finns inte heller någon anledning att tvivla på allt man tagit för givet. Deltagarna i verkstaden måste avgö ra om det är viktigt att bli sä krare eller att få bättre kunskap inom området, innan vi startar tvivlet eller släpper lös undringarna. Passar det att tvivla här? eller Hur ska man utveckla sitt tvivel här? är frågor som deltagarna bevakar. Därigenom övar de upp känslan för verktygets brister och lämpliga användningsområden. Insikt Ett annat exempel på insikt som kan utvecklas under processen ja, ett huvudmål för vår verkstad i skolan och som vi ofta snabbt kan urskilja spår av kan med hjälp av Aristoteles och Ragnar Ohlsson formuleras som en tes: Vi har ansvar för den hållning vi har till våra känslor och till det vi tror på. Har vi ansvaret, så förutsätts att vi kan förändra den hållning vi har till det vi tror på. Och vi ser i våra verkstäder att eleverna gör det. I takt med att de lär sig att argumentera, tar de mer och mer ansvar för sitt agerande. De utvecklar sitt mod att vara oenig och modet att kanske framstå som dum, när de avslöjar att det är något som de inte förstår. (Men det kräver långsiktigt arbete. Bilden på följande sida ger en översikt över det beskrivna arbetet.) Jag presenterar här alltså inte en verkstad för produktion av fristå- ende objekt, teoretiska produkter. Det är främst en verkstad för trä- ning träning av intellektuella dygder och tekniska skickligheter hos filosofiarbetare. (Och om dem måste vi naturligtvis tala som om de vore fristående objekt.) Den teoretiska produkten är inte det viktigaste för oss som lärare i grundskolan eller gymnasiet. Men den är viktig för eleverna och i verkstaden producerar ju också var och en av dem idéer som de lär sig att förhålla sig till. Dessa personliga idéer eller ståndpunkter ansvarar inte verkstaden för, utan det gör den individ som håller fast vid tanken. Viktigare än en synlig gemensam produkt i verkstaden är för både lärare och elever (åtminstone inledningsvis), att de erfar den lust som 7

10 Stoff Arbete Resultat/produkt Processen Arbetssättet Med filosofiska verktyg bearbetas stoffet (och arbetssättet) Deltagarnas viktiga idéer, teser, frågor, problem och gamla resultat. Nya eller fördjupade idéer, teser, frågor eller problem. Nya eller bättre arbets- Insikter Omdömesförmåga Exempel Vad ska vi göra? Verktyg: Tvivel (Varför ska jag tvivla? Mekaniskt tvivel.) Vi vet mycket lite i många viktiga frågor. Vi kan bättre avgöra när det är viktigt att bli säkrare. Insikt (som ett mål för verksamheten) Vi har ansvar för den hållning vi har till våra känslor och till det vi tror på. Stoff (idéer, teser, frågor och problem) bearbetas (förädlas/fördjupas eller förkastas) i en process med hjälp av tankeverktyg och resultatet blir nya idéer, teser eller ståndpunkter, hantverks- eller tankeskicklighet, mer medvetna handlingsmönster i ord och handling. Det sker en socialisering i vidare mening: insikter framställs och omdömesförmåga visas i handling och en gemensam verktygsutveckling. 8

11 följer med ökad självkontroll i mångfalden av perspektiv, som följer av bättre verktygsskicklighet i arbetet med den enskilda filosofiska ståndpunkten och som följer av den gemensamma erfarenheten av att man inte är ensam om att veta hur man skall leva på ett bra sätt. Filosofin undersöker vägar till Eleverna Intresserade av svar på frå- gan: Hur ska jag leva (bra)?... annars krävs mycket hårt arbete Lust Spontant och stimulerande arbete Ohejdbart sökande Självstyrande och självreglerande arbete (om eleverna märker att de drar åt samma håll Konflikter... annars krävs hårt arbete Hårt arbete,, men det finns hjälp: Stoff, metoder, undersökande gemenskap (community of inquiry), lärarutbildning Processsen Den filosofiska processen i klassrummet kan beskrivas på två sätt ett mer yttre och ett mer inre. Förtrogenhet med den är en viktig del av den filosofiska kompetensen. Därför ska jag uppehålla mig vid två övergripande strukturer som ger bilder av den. Men det finns 9

12 också viktiga småstrukturer som är avgörande för lyckade filosofiska verkstäder. Jag ska peka på sådana också. I dessa olika bilder av vår verksamhet kommer några av de utlovade viktiga orden fram. (Att de här sätten att arbeta fungerar och att sättet att se på läraren arbete har goda effekter är visat tidigare både i Sverige och internationellt. Se litteraturlistan.) Två övergripande strukturer En beskrivning av den yttre det av novisen lättast urskiljbara delen av processen ges i Låt barnen filosofera. Den stödjer läraren och skapar trygghet som bland annat hindrar att hon lägger sig de filosofiska frågor som eleverna försöker reda ut. Hon pekar till exempel inte ut de rätta svaren eller mest filosofiska frågorna. I och med att beskrivningen av processen är enkel och lättbegriplig, kan också eleverna efter en tid känna stöd av den och kontrollera att läraren följer den. Struktur 1 Processen beskrivs kronologiskt och inleds med en filosofisk händelse som syftar till att framkalla filosofiska upplevelser hos de flesta av deltagarna. Så kan den schematiskt beskrivas med ytterligare sju moment: Händelse tankepaus (med skrivande av loggbok) insamling av frågor tankepaus val av viktigaste fråga samtal tankepaus metasamtal med värdering (av gruppens arbete relativt dess mål). Till det kan läggas varje individs bearbetning av hela processen efter metasamtalet: personliga lärdomar kopplade till individuella mål, filosofiska och andra insikter, etc. Vad gäller den inledande händelsen (som läraren väljer ut till verkstaden), så det viktigt att den är en del i en långsiktig plan för arbetet under åren. Det är också mycket bra om händelsen innehåller något som är främmande, annorlunda och som stör eleverna. Även läraren själv bör känna sig osäker på vad som händelsen kan föra med sig av filosofiska problem eller vilka svar på tänkta problem som är riktigt bra. Så underlättas uppkomsten av samtal kring genuina problem. Följer man denna stuktur noga blir processen långvarig och koncentrations krävande. Orsaken är främst den tid som klargörandet 10

13 av begrepp och det metodiska undersökandet av frågorna kräver. Men i takt med att förtrogenheten med metoder och begrepp ökar, snabbas processen upp och de förra kan dessutom användas i andra sammanhang än just i filosofikurserna. Man kan tala om en vetenskapsteoretisk progression i den filosofiska verksamheten. Struktur 2 Processen beskrivs som filosofisk fördjupning. En beskrivning av den inre processen motsvarar den som filosofilärare lättare än andra ser och kan känna igen: den filosofiska fördjupningen. Följande steg kan urskiljas: 1. Identifikation av problem (klarhetsarbete) 2. lösningsförslag (hypoteser, fantasi, utredning av möjligheter, första ställningstagande) 3. prövning (logik, argumentering, exemplifiering och sökande av motexempel, byte av ståndpunkt, granskning av premisser eller grundförutsättningar) 4. granskning av centrala nyckelbegrepp 5. värdering och sista ställningstagande till resultat och arbetssätt, det vill säga metasamtal. Det sker en fördjupning av deltagarnas tänkande genom a. olika svar/lösningsförslag, b. klargörande av dessa och problemet (frågan), c. analys av tesen, d. synteser av komplexa tankar till enkla påståenden (nya teser), e. exemplifieringar och generaliseringar som ställs mot varandra (kopplas), f. sökande av argumentens premisser, g. inlevelse och distanstagande (idéerna är ej privata: man ger ej bort idéer och kan inte förlora dem (med mindre att man upptäcker och plågsamt erfar att de är uttryck för dumhet): upptäckter till exempel att deltagarna får och faktiskt kan ställa egna viktiga frågor är del i en irreversibel process. Insikter kan inte gö ras ogjorda. Detta var några exempel på de småstrukturer eller filosofiska verktyg som lärare och de kan knytas samman med följande sammanfattande och övergripande scheman. I den första tabellen visar jag ett sätt att 11

14 se den filosofiska verkstadens innehåll, det vill säga stoffet och arbetssättet. Till det innehållet relaterar jag de mål man kan tänka sig med verksamheten. Filosofisk verkstad: Innehåll & mål Stoff Arbetssätt 1. Deltagarnas tankar (barnens och lärarens erfarenheter av alla slag*) 2. Filosofiska frågor (områden, genrer, kriterier fö r filosofiska frågor) 3. Filosofiska traditionen (Filosofers och riktningars specifika frågor, svar och verktyg som lever i vår kultur.) 1. De filosofiska kompetens- erna (med medvetet bruk av filosofiska verktyg & känsla fö r den filosofiska processen strukturen.) 2. Den filosofiska attityden (bl.a. med ståndpunkten att de filo sofiska verktygen kan fö rbättras) 3. Undersökande gemenskap (Deltagarnas eller traditionens gemensamma prövande av frågor, ståndpunkter och verktyg. Community of Inquiry) Motsvarande mål 1. Ha viktiga frågor, svar och andra ståndpunkter klara fö r sig ( tänka noga ). 1. Behärska de filosofiska verktygen och de andra kompe tenserna ( tänka bra tekniskt bra). 12

15 Till exempel väl grundande (med argument) ståndpunkter i små eller stora filosofiska frågor utan vagheter eller mångtydigheter. 2. Ha bra skäl fö r sina svar på filosofiska frågor ( tänka rätt/ sant ). 3. Vara en del i den nära filosofiska traditionen ( handla kritiskt - positivt och negativt ). Till exempel att kunna ställa filosofiska frågor, det vill säga använda nda kriterierna fö r sådana och att känna till brister hos de filosofiska verktygen. 2. Tillägna sig attityden ( tänka och handla rätt/gott etiskt gott). 3. Kunna delta i undersökande gemenskaper ( handla noga/ omsorgsfullt ; visa känslighet fö r andras språk ) Övergripande mål 1. Långsiktigt och hållbart välmående ( leva vackert och bra ) 3. Att kunna leva omsorgs fullt ( leva noga )? 2. Att ha skoj ( leva skönt ) 4. Skolans värdegrund *) ej privata livshistorier, men relevanta personliga exempel. I verkstaden jobbar vi alltså med oss själva, de möjligheter och varierande typer av erfarenheter som är allmängiltiga: tankar från andra samtal eller läsningar, fantasier, önskningar... Alltså inte privata tankar som Jag önskar en ny cykel utan filosofiska (som till exempel den etiska stånd punkten): Det är bra att cykla. Eller Pengarna för en ny cykel bör gå till behövande barn i Afrika. Exemplen visar att många privata utsagor kan förvandlas till filosofiska om man till exempel frågar upphovsmannen: Vad är bra med en 13

16 ny cykel?, Vad kan man annars önska (för pengarna)? eller rent av Varför kan man önska sig en ny cykel? i stället för att fråga Varför vill du ha en ny cykel? Den sista frågan öppnar för en livshistoria. Då blir det lätt psykologiserande: vi fastställer orsakerna till en persons beteende i stället för att ta ställning till vad som är rätt handlande utifrån allmängiltiga argument. Eftersom det handlar om att arbeta med tankar eller idéer så är det viktigt att reducera verkstaden frå n personliga livshistorier (förutom för att belysa idéerna med korta relevanta exempel),, frå n kä nslor (förutom lusten eller glädjen av att arbeta med idéerna) och frå n svärmeri (surret av många tankar som kräver uppmärksamhet). Sådana ting ger upphov till ett svårkontrollerat behov att uttrycka sig, oberoende av vad den aktuella utredningens fokus är och inte är. Glorifierar man känslorna så blir de dessutom något som hindrar deltagarna från att tänka. Det kan gälla att försöka undvika rädslor och frustrationer liksom tvånget att söka det lustfyllda och skojiga (för dess egen skull) i alla sammanhang. Självklart är känslor som frustration över att inte förstå och glädjen över insikterna och det bättre samarbetet nödvändiga delar av en filosofisk process. Typiskt för många verkstäder, som tillverkar materiella ting, är att man slipar vidare på grundämnen och förbättrar sina produkter. Man slänger också bort det som inte håller måttet. I filosofiska verkstäder jobbar man med begrepp och producerar idéer, formulerade till exempel som frågor, teorier eller ståndpunkter. Dessa kan vara bra eller dåliga, sanna eller falska, riktiga eller oriktiga. Idéer kan kläckas fort och slarvigt och vara oklara, men de kan vara värdefulla för det. De kan också vara farliga. Feltänkandet och oklarheterna är mycket viktiga att hantera. I verkstäder liksom i många andra inlärningssituationer måste man alltså ha tid att sjä lv ta hand om sina fel. Det gäller att själv eller med arbetskamraternas hjälp få utrymme både att upptäcka brister och att korrigera dem. I filosofiska verkstäder gäller det att göra sig av med sina dåliga idéer. Men det kräver tid. Det krävs alltså tid att tillägna sig det filosofiska arbetssättet: kompetenserna, attityden och den undersökande gemenskapen. 14

17 Det filosofiska arbetssättet Den filosofiska attityden, de filosofiska kompetenserna (som antyds i Struktur 2: förmågan att fördjupa) med de filosofiska verktygen och deras olika delar över lappar varandra och kan därför blandas samman, det vill säga delarna kan vara svåra att helt exakt skilja från varandra. Men det är heller inte nödvändigt att dra klara gränslinjer. Även vaga begrepp är nyttiga. Det viktiga är att de i konkreta situationer ger oss ett språk som hjälper oss att identifiera och samtala om betydelsefulla fenomen i filosofikurser och filosofiska verkstäder. Om attityden är individens beredskap att vara filosofisk så visar hennes bruk av kompetenser att den finns. När vi ser på de bägge sakerna blir det tydligt på vilka sätt vi jobbar med oss själva i verkstaden. Den filosofiska attityden Den filosofiska attityden utgörs av ett komplex av dispositioner. Det gäller först och främst beredskap till a. häpnad (att våga verka dum en stund) b. förmåga att vara öppen för nya utgångspremisser (öppenhet) c. att finna motsägelser och motsatser (att leta, finna och tycka om sådana) d. sympati (inlevelseförmåga) e. att söka klarhet f. att se sig själv utifrån; ha distans till sina tankar genom att till exempel se dem som allas allmänna idéer eller förstå att man tänkt fel. Det går inte att tydligt nog understryka vikten av att söka, finna och visa upp dåliga eller felaktiga frågor, svar, argument och slutledningar. Dumhet och dåligt tänkande eller handlande ska inte döljas. Vi kan bara övervinna de svagheter vi identifierar. Utifrån ovanstående synsätt blir följande 15 argument för filosofi i skolan både relevanta och hållbara. 15

18 Argument för filosofi som eget ämne i grundskolan och gymnasiet. Dessa argument kan vara lämpliga att granska i en praktisk övning. Här kommer några förslag till formuleringar. Förslagen är under arbete och argumenten överlappar varandra. 1. Filosofiämnet ger oss den tid eller det utrymme som krävs för att vårda tänkande och samtal om viktiga ting: tänka igenom en ståndpunkt, att finna svar på viktiga frågor, att finna viktiga frågor och att bry sig om de (små eller stora) fel och misstag som sker hela tiden. ( Tiden kommer tillbaka i fler av argumenten. Detta är en övergripande formulering som preciseras i andra argument.) Premissen för att detta argument är hållbart är: Ett filosofiä mne har inte en pressad kursplan med specificerat innehåll. 2. Filosofi är odogmatiskt, det vill säga, inte bestämt till innehåll eller form (mer än tvånget till självständigt tänkande på gemensamma eller generellt vikta frågor). 3. Det finns alltså utrymme för fantasi (tankeexperiment) och möjligheter att pröva värdet av dem med logiska och andra vetenskapsfilosofiskt utvecklade metoder: tanketräning, studieteknik och vetenskapsteori. 4. Fel och misstag värderas positivt. De är nödvändiga vägar till bättre kunskaper. Att själv få ta hand om sina fel; att slippa att bli rättat eller nonchalerad när läraren bara går visare i sin kurs. 5. Omsorgen om idéerna (De får inte överges hur lättvindigt som helst; vilken idé som helst kan vara värdefull som mönster eller som avskräckande exempel. De får heller inte accepteras utan förståelse klarhet eller argument.) 6. Filosofi är en sammanhangs- och meningsskapande samt en för- och tvärvetenskaplig verksamhet, det vill säga, användbar bland annat studietekniskt i andra skolämnen (för att inte tala om resten av tillvaron). 16

19 7. Filosofin söker klarhet om det sanna, goda och det sköna. 8. Filosofin ger tid att kräva förståelse hos alla deltagare och klarhet avseende förutsättningar. (Här efterstävas nödvändig enkelhet i formuleringar och nödvändigt systematiskt arbetande med en sak i taget.) (Tid som gör att det viktiga hos olika deltagare framträder.) 9. Här måste vi lyssna på vad alla säger (om de menar sig ha något viktigt att säga) och försöka förstå meningen med det sagda. Och det måste därför finnas utrymme för oenighet och avslöjande av den skenbara enigheten. (Tid att koncentrerat lyssna.) 10. Träning av generella tankeverktyg (till exempel motsatser, motsägelser, distinktioner) tills förtrogenhet med dem uppnås. (Tid och intresse finns i filosofin.) 11. Öppenheten och beredskapen att ompröva utgångspremisserna. (Tid att systematiskt kika på dessa premisser.) (Se punkt 2.) 12. Träning på inlevelse och distans. Det senare bland annat i metasamtal kringverksamheten. (Tid) 13. Chans att vårda ta upp och bearbeta den spontana förundran som infinner sig. (Frihet från dogmer och andra kursmål än de jag antytt i denna artikel.) 14. Fördjupningen av erfarenheter: klargörande problematisering begreppsliggörande (till exemepl att finna nyckelord för viktiga idéer) bedömning. 15. Filosofin tar vara på generella insikter och utvecklar generell omdömesförmåga hos deltagarna. Litteratur Brenifier, Oscar Bare spør! Metoder for samtale i klasserommet. Cappelen Akademiske Forlag Børresen, Beate och Malmhester, Bo Låt barnen filosofera. Liber förlag (La barna filosofere. Den filosofiske samtale i skolen Høyskoleforlaget) Lindström, Lars Om bedömning och betygsättning av processarbete. I Bedö ma eller dö ma. Publikation av Skolverket. Lipman, Matthew Philosophy in the Class room. Philadelphia: Temple University Press 17

20 Malmhester, Bo och Ohlsson, Ragnar Filosofi med barn. Reflektioner över ett försök på lågstadiet. Stockholm: Carlssons förlag Nelson, Leonard The Socratic Method. I Socratic Method and Critical Philosophy. New Haven: Yale University Press Ohlsson, Ragnar Om intellektuella dygder (manus utan titel,) Mängder av ytterligare litteraturtips finns i till exempel Bookstallforum: En välpresenterad samling länkar till andra som arbetar med liknade filosofididaktiska problem finns hos Barne- og ungdomsfilosofene: Bo Malmhester Nietzschelitteraturens overkill? Låt mig kalla det sekundä rlitteraturens overkill. Kafkalitteraturen nådde denna morbida gräns för länge sedan. Det innebär att ingen människa längre hinner läsa allt som skrivits om Kafka inte ens om man inte gör något annat än äter, sover och läser i 70 år. (Tänk som kontrast på Kafkas egna verk, som man ledigt läser på en vecka...) Huruvida Nietzschelitteraturen uppnått overkill eller inte undandrar sig min bedömning, men att den är på god väg, kan man utläsa av bibliografier från det senaste decenniet. Engelska Nietzschesällskapets bibliografi, som kan tas hem via nätet, omfattade redan för flera år sedan 15 A4 -sidor. Gianni Vattimos bibliografi i Nietzsche en introduktion (Daidalos 1995) omfattar drygt 500 titlar. Ser vi på vad som finns på svenska, vare sig det är skrivet av svenskar eller inte, så är omfånget fortfarande blygsamt, men växande. I Safranskis bok, till vilken jag återkommer, nämns ca 15 titlar, vilket givetvis 18

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Kursplan Samhällskunskap

Kursplan Samhällskunskap Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Informationsmaterial för lärare Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Museet som läranderesurs för grundskolan och gymnasiet Att uppfylla skolans mål genom museibesöket Genom att besöka museet

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Förberedelse PM för examensarbete i Industriell ekonomi och Maskinteknik

Förberedelse PM för examensarbete i Industriell ekonomi och Maskinteknik Förberedelse PM för examensarbete i Industriell ekonomi och Maskinteknik Introduktion Examensarbetet är ingenjörsutbildningarnas avslutande kurs (härefter kallad exjobbs-kursen) där du skall tillämpa kunskaper

Läs mer