Mot patientvänligare epikriser. En kontrastiv undersökning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mot patientvänligare epikriser. En kontrastiv undersökning"

Transkript

1 Mot patientvänligare epikriser En kontrastiv undersökning Kirsi Aantaa Pro gradu-avhandling Nordiska språk Åbo universitet Höstterminen 2012

2 TURUN YLIOPISTO Kieli- ja käännöstieteiden laitos / Humanistinen tiedekunta AANTAA, KIRSI: Mot patientvänliga epikriser En kontrastiv undersökning Pro gradu -tutkielma, 98 s., 20 liites. Pohjoismaiset kielet Lokakuu 2012 Pro gradu -tutkielman Mot patientvänligare epikriser aiheena on epikriisien, eli hoidon loppulausuntojen ymmärrettävyys sydänpotilaiden näkökulmasta. Lain mukaan potilaalla on oikeus lukea omaa potilaskertomustaan, joten se on kirjoitettava ymmärrettävällä kielellä. Suomessa epikriisi lähetetään potilaalle tämän kotiuduttua sairaalasta. Ruotsissa potilaat eivät saa epikriisiä, mutta saattavat lähitulevaisuudessa saada luvan tarkastella koko sähköistä potilaskertomustaan internetissä. Vertailevaan haastattelututkimukseen osallistui 16 ruotsalaista ja 15 suomalaista sydänpotilasta vuosina 2011 ja Metodin kehittämiseksi tehtiin myös pilottitutkimus, johon osallistui kolme suomalaista potilasta. Tarkoituksena oli selvittää miten potilaat ymmärtävät epikriisien kieltä ja sisältöä, minkälaiset seikat vaikeuttavat ymmärtämistä ja miten sitä voitaisiin parantaa. Tutkimus tehtiin osana kieliteknologiaan erikoistuneiden Ikitik-konsortion ja HEXAnord-tutkijaverkoston laajempaa tutkimusta. Haastatteluiden pohjana käytettiin molemmissa maissa kahta autenttista, mutta anonymisoitua sydäninfarktipotilaan epikriisiä. Osallistujat saivat lukea yhden kahdesta epikriisistä ja merkitä siihen itselleen epäselvät tai täysin vieraat sanat tai kokonaisuudet. Näiden merkintöjen lisäksi haastatteluissa käytiin myös yleisemmin läpi epikriisien merkitystä potilaille. Taustatietoa potilaista ja strukturoitua tietoa heidän suhtautumisestaan epikriiseihin kerättiin haastatteluiden jälkeen jaetulla taustatietolomakkeella. Niin epikriisien käyttöön kuin tutkimuksen toteuttamiseen saatiin tarvittavat luvat. Tutkimuksessa kerätty aineisto analysoitiin fenomenologista metodia käyttäen. Suomessa potilaat pitivät epikriisiä erittäin tärkeänä tiedonlähteenä. Myös ruotsalaiset potilaat toivoivat saavansa tietoa sairautensa kulusta kirjallisesti, esimerkiksi juuri epikriisin muodossa. Epikriisien nykyinen muoto ei kuitenkaan ole potilasystävällinen. Erityisesti ruotsalaisilla potilailla oli halu ymmärtää epikriisiä, mikä johti arvauksiin ja väärinymmärryksiin. Molemmissa maissa ymmärrystä haittasivat ennen kaikkea lääketieteen termit ja lyhenteet, mutta myös jotkin yleiskielen sanat. Sekä suomalaiset että ruotsalaiset potilaat pitivät parhaana vaihtoehtona, että ammattitermit paitsi korvattaisiin yleiskielen sanoilla myös täydennettäisiin selityksillä. Asiasanat: epikriisi, ymmärrettävyys, luettavuus, potilasystävällinen kieli, sähköinen potilaskertomus, kieliteknologia 2

3 Innehåll 1 Inledning Syfte och frågeställningar Material och metod Etiska ställningstaganden Avhandlingens disposition Övergång till elektroniska patientjournaler Språkteknologi och medicinskt fackspråk Patientjournaler ur språkteknologins synvinkel Språkliga särdrag i patientjournaler Attityder till fackspråk Patientjournaler ur en juridisk synvinkel Fackspråkets funktion i patientjournaler Mot patientorienterad vård Läsbarhet eller begriplighet? Tidigare forskning om läsbarhet Läsmål och läsprocess Läsbart och begripligt språk Begriplighet i patientjournaler Kartläggning av begriplighet i epikriser Pilotundersökningen Pilotundersökningens resultat Reflektioner kring pilotundersökningen Undersökning om svenska epikriser Material Bakgrundsinformation Allmänna reflektioner Upplevelser om språket och innehållet Medicinska termer och akronymer Tekniker för att förstå Förbättringsförslag Diskussion

4 5.3 Undersökning om finska epikriser Bakgrundsinformation Allmänna reflektioner Upplevelser om språket och innehållet Medicinska termer och akronymer Tekniker för att förstå Förbättringsförslag Diskussion Sammanfattande diskussion Litteratur Bilaga 1: Epikris A*...99 Bilaga 2: Epikris B* Bilaga 3: Epikris C* Bilaga 4: Epikris D* Bilaga 5: Taustatietolomake Bilaga 6: Bakgrundsenkät Suomenkielinen tiivistelmä * Epikriserna (bilagor 1-4) får ej publiceras elektroniskt. De finns med endast i den tryckta versionen. 4

5 Tabeller Tabell 1 Lexikala och strukturella skillnader mellan epikriserna A och B 43 Tabell 2 Lexikala och strukturella skillnader mellan epikriserna C och D 49 Tabell 3 Fördelningen av de svenska informanterna enligt ålder..51 Tabell 4 Fördelningen av de svenska informanterna enligt året för insjuknande..51 Tabell 5 Fördelningen av de svenska informanterna enligt högsta utbildning..51 Tabell 6 Hur de svenska informanterna har fått information om sin sjukdom..53 Tabell 7 De mest bekanta medicinska termerna för de svenska informanterna som läste epikris C..62 Tabell 8 De mest bekanta medicinska termerna för de svenska informanterna som läste epikris D..62 Tabell 9 De svenska informanternas åsikt om medicinska facktermer Tabell 10 Fördelningen av de finska informanterna enligt ålder...70 Tabell 11 Fördelningen av de finska informanterna enligt året för insjuknande...70 Tabell 12 Fördelningen av de finska informanterna enligt högsta utbildning...71 Tabell 13 Hur de finska informanterna har fått information om sin sjukdom...72 Tabell 14 De finska informanternas (n=15) åsikt om medicinska facktermer...89 Figurer Figur 1 De svenska informanternas åsikt om hur viktig epikrisen vore som informationskälla 54 Figur 2 De svenska informanternas åsikt om huruvida de skulle behöva hjälp med att förstå epikrisen.58 Figur 3 De finska informanternas (n=15) åsikt om hur viktig epikrisen är som informationskälla...73 Figur 4 De finska informanternas (n=15) åsikt om hur viktigt det är för dem att få en epikris efter en vårdperiod och huruvida de anser att epikrisen är skriven för dem...74 Figur 5 De finska informanternas (n=15) åsikt om huruvida språket och innehållet i deras egen/egna epikriser har varit begripliga.77 5

6 1 Inledning Ett av de viktigaste verktygen inom vårdsektorn är talat och skrivet språk. Årligen produceras det en stor mängd av kliniska texter, men paradoxalt nog fästs det liten uppmärksamhet vid texternas konstruktion eller språkets begriplighet. Utöver att personalen använder patientdokument vid intern kommunikation har även den berörda patienten rättighet att bekanta sig med det som skrivs om henne eller honom. Därmed kräver lagen i både Finland och Sverige att det används klart och tydligt språk i patientdokument (se kapitel 3). Detta krav fylls emellertid sällan vilket äventyrar patienternas rättssäkerhet. I denna avhandling kommer jag med hjälp av en intervjuundersökning att utreda vilka slags språkliga och utomspråkliga element som minskar begripligheten i finska och svenska epikriser, det vill säga vårdsammanfattningar (begreppet epikris definieras i avsnitt 1.2). I dag skrivs i princip alla patientdokument elektroniskt i både Finland och Sverige och en stor del av uppgifterna ges i ostrukturerad, narrativ form. Formen försvårar användning av informationen i till exempel beslutsfattande och forskning. Med hjälp av språkteknologiska tillämpningar kan patientjournaler utnyttjas bättre. Olika program kan till exempel användas för språkvård redan i anteckningsskedet så att texterna blir mer enhetliga. Innan produkter av detta slag kan föras till marknaden krävs det dock flera års tvärvetenskapligt forskningsarbete och systemutveckling. Denna undersökning 1 ingår som en del i HEXAnord 2, ett internationellt forskningsprojekt, som i Finland drivs av konsortiet IKITIK 3. I HEXAnord-nätverket deltar forskare och studerande från olika universitet samt experter från kommersiella företag. Medlemmarna representerar bland annat informationsteknologi, vårdvetenskap och lingvistik. Projektet syftar till att inom de nordiska och baltiska länderna dela med sig av erfarenheter och kunskap om språkteknologiska verktyg som baserar på 1 Undersökningen finansieras med ett bidrag från Finlands Akademi beviljat för IKITIK. 2 HEalth text Analysis network in the Nordic and Baltic countries, 3 Informaatio- ja KIeliteknologiaa terveystiedon ja Kommunikaation tueksi (Informationsoch språkteknologi till stöd av vårdkunskap och kommunikation inom vården), 6

7 textutvinning 4 (se avsnitt 2.1). Tillämpningarna utvecklas för att effektivera och underlätta det kliniska vårdarbetet och för att samtidigt öka vårdens kvalitet. I och med att patienter i framtiden kommer att ha en allt mer aktiv roll i sin egen vård är ett av det finländska IKITIK-konsortiets primära syften att översätta kliniskt fackspråk för patienter. Lättläst och tidsenlig information är utöver en demokratisk rättighet även en förutsättning för att man ska lyckas i patientorienterad vård. Inom IKITIK fokuseras forskningen huvudsakligen på hjärtsjukdomar som är internationellt frekventa och relativt jämförbara. Läsbarhet och begriplighet har undersökts mycket, men den existerande informationen utnyttjas i ringa grad vid produktion av patientjournaler som främst ses som ett verktyg inom vårdsektorn. Att patienter har insyn i sin egen journal är någonting relativt nytt och textens begriplighet ur patienters synvinkel har inte tidigare prioriterats. Dessutom representerar patientjournaler ingen enhetlig textgenre. De består av flera minilekter, det vill säga språkformer som används av en begränsad grupp specialister eller som anknyter till ett mycket begränsat specialområde. Vår kännedom om minilekter i olika delar av patientjournaler, till exempel i epikriser, är bristfällig. För att tillämpa begriplighetsteori i praktiken bör man därför kartlägga vilka drag som minskar begriplighet till exempel just i epikriser, vilket är syftet med denna avhandling. Utgående från undersökningens resultat utarbetas i ett senare skede konkreta riktlinjer för hur epikriser kunde förändras i en mer patientvänlig riktning. Som tidigare begriplighetsforskning har visat är mottagaranpassning det säkraste sättet att skapa lättlästa och förståeliga texter. Man bör alltså iaktta läsarens förkunskaper och läsmål och anpassa texten enligt dem. (Gunnarsson 1982:84, Hellspong 2001:85 91, Lagerholm 2008:211ff.) För lingvister är möjligheterna att granska språket i patientjournaler ofta begränsade. För att få tillstånd att undersöka material med känsliga personuppgifter behövs bland annat ett godkännande från sjukvårdsdistriktens etiska kommittéer. Utan stöd av ett stort forskarnätverk som HEXAnord och ett allmännyttigt syfte vore det mycket svårt att få godkännandet. Detta i sin tur förklarar varför det har gjorts relativt lite lingvistisk forskning om kliniskt fackspråk trots att behovet är påfallande. Jag vill 4 För mer om begreppet, se 7

8 rikta ett stort tack till professor Sanna Salanterä vid Åbo universitet, en av IKITIKkonsortiets ledare, för att jag fick möjligheten att genomföra denna undersökning. Jag vill också tacka HEXAnordnätverket som möjliggjorde denna transnordiska forskning, projektledare Hercules Dalianis samt specialistläkare Maria Kvist vid Stockholms universitet, som bidrog med sin kunskap i tolkning av de svenska epikriserna och hjälpte mig med att kontakta informanter i Karolinska Universitetssjukhuset. 1.1 Syfte och frågeställningar Undersökningens syfte är att kartlägga vilka språkliga och utomspråkliga faktorer som minskar begripligheten i epikriser och därigenom utarbeta konkreta riktlinjer för mer patientorienterade epikriser. Meningen är att ta reda på vilka slags konstruktioner och språkliga element som borde gynnas respektive undvikas i epikriser så att läsbarheten och begripligheten blir optimala, utan att exaktheten minskas väsentligt. Begriplighet undersöks huvudsakligen ur patienternas perspektiv, men även vårdpersonalens behov iakttas. Jag söker svar på följande frågor: Hur upplever patienter språket och innehållet i epikriser? Vilka slags ord, begrepp och konstruktioner gör att epikriser blir svårbegripliga? Hur kan syntaxen och lexikonet i epikriser ändras så att läsbarheten och begripligheten blir bättre? Är patienters tolkningar och åsikter likadana i Finland och Sverige? Jag antar att undersökningens resultat kommer att likna resultaten från tidigare begriplighets- och läsbarhetsstudier som har visat att till exempel en hög informationstäthet och ett okänt innehåll minskar begripligheten. Inom den medicinska domänen är det framför allt lexikonet som gör texter svåra att förstå för lekmän. Min målsättning är att bidra till kunskapen om hur dessa stötestenar kan lösas i praktiken. 8

9 1.2 Material och metod Mitt primärmaterial består av intervjuer med 31 hjärtpatienter krig två epikriser på svenska respektive finska. Epikrisen ingår i en patientjournal och omfattar all den dokumentation som finns samlad om en patient. Utöver information i textformat kan patientjournalen innehålla till exempel resultat från blodprov, diagram och röntgenbilder. Epikrisen är en sammanfattande journalanteckning som upprättas då en patient skrivs ut från en klinik. Den är 1-1,5 sidor lång och ska innehålla patientens vårdförlopp samt ett sammandrag av den viktigaste informationen under vårdtiden (SOSFS 2005:27). Materialet i min undersökning består av autentiska men anonymiserade och delvis modifierade epikriser riktade till finska och svenska hjärtinfarktpatienter. HEXAnord och IKITIK har tillstånd att forska i epikriserna. Ur tiotusentals patientjournaler valdes två epikriser på båda språken som enligt tidigare läsbarhetsforskning kan klassificeras som olika svåra (se avsnitt 4.2). Orsaken till att jag fokuserar just på epikriser är att lagen i Finland kräver att epikrisen sänds till patienten (Jääskeläinen 2011), medan övriga delar av patientjournalen sällan läses av patienten (Sariola 2007). Därmed är begriplighet en speciellt väsentlig egenskap just i epikriser, som patienterna läser hemma utan vårdpersonalens hjälp. I Sverige är det däremot ingen självklarhet att patienten får en epikris efter en vårdepisod (muntl. Maria Kvist ). I stället skickas epikrisen till den eller de läkare som övertar patientansvaret (Odgaard m.fl. 2007). Eftersom den nya patientdatalagen i Sverige (2008:355) emellertid möjliggör patientens åtkomst till sin egen patientjournal är det viktigt att betrakta begriplighet i allmänhet ur svenska patientens perspektiv. Epikrisen, som är ett sammanfattande dokument, kan antas intressera patienter relativt mycket. Undersökningens empiriska del bygger på intervjuer och enkätsvar. Med tanke på tidigare begriplighetsforskning var det naturligaste valet att välja informanter som kunde vara imaginära mottagare till exempelepikriserna (se kapitel 4). Under de senaste årtiondena har man inom forskningen påpekat att en text inte kan analyseras i ett vakuum. Bland annat läsarens förkunskaper om ämnet och läsmålets karaktär har en klar inverkan på hur hon eller han förstår texten. Ett av de huvudsakliga under- 9

10 sökningsområdena inom konsortiet IKITIK är hjärtsjukdomar och särskilt hjärtinfarkter eftersom de är den mest allmänna dödsorsaken i både Finland och Sverige 5. Därmed var det motiverat att ha hjärtpatienter som informanter också i min undersökning, vilket möjliggjordes genom samarbete med Finlands Hjärtförbund rf och Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och Karolinska Universitetssjukhuset i Sverige. Undersökningen är mestadels kvalitativ. Metoden är tvådelad och består i första hand av en halvstrukturerad intervju som kompletterades med en enkät med bakgrundsfrågor. Informanterna fick först markera sådana ord och fraser i texten som de inte förstod eller som de upplevde som svårbegripliga. Efter det intervjuade jag dem om dessa ord och fraser samt ställde mer allmänna frågor. Informanterna fyllde också i en enkät med frågor om sin sociala bakgrund, till exempel kön, ålder, utbildning och hur länge de har lidit av en hjärtsjukdom. En del av enkäten avvek i Finland från den som användes i Sverige på grund av epikrisens olika funktioner i de två länderna. I Finland berörde frågorna i den senare delen av enkäten endast epikriser, hur informanterna upplever epikrisens funktion, språk och innehåll. Frågorna till de svenska informanterna var mer generella och hypotetiska, eftersom alla patienter i Sverige inte får se sin epikris. Enkäterna finns som bilagor i slutet av avhandlingen. I analysen använder jag en fenomenologisk metod, systematisk textkondensering, modifierar av Malterud (2003:99 111) efter Giorgi (1985). Analysen består av fyra steg: 1. Att skapa ett helhetsintryck: Det transkriberade materialet tematiseras intuitivt på basis av det första intrycket. 2. Att identifiera meningsbärande enheter: Materialet studeras i detalj och klassificeras systematiskt under olika koder. 3. Att abstrahera innehållet: Kunskapen i kodgrupperna kondenseras till generaliseringar och delas i eventuella subgrupper. 4. Att sammanfatta innehållet: Lösryckta textbitarna dekontextualiseras lojalt mot informanternas röster

11 I den fenomenologiska analysen studeras individernas upplevelser om fenomenet utan hypoteser eller förhandsuppfattningar. Meningsbärande enheter identifieras i intervjuutskrifter och fokus ligger på variationen (Malterud 2003:99). 1.3 Etiska ställningstaganden Undersökningen av de sekretessbelagda patientjournalerna har gjorts omsorgsfullt. De utvalda epikriserna har anonymiserats manuellt så att ingen verklig patient kan igenkännas i dem. Reglerna för god vetenskaplig praxis av Forskningsetiska delegationen i Finland och CODEX i Sverige har respekterats i undersökningen. Forskning om korpusen i Finland har godkänts av chefläkare för (no 3/2009) och den etiska kommittén vid Västra Finlands sjukvårdsdistrikt (no 12/2009). I Sverige har forskningen på Stockholm EPR korpus godkänts av Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm (2009/ /5). I Sverige är forskning om patientjournaler beroende av huvudsakligen fem lagar eller förordningar. Den senaste av dem är patientdatalagen från år 2008 (2008:355) som möjliggör överföring av patientinformation elektroniskt över organisationsgränser och ökar patientens delaktighet i vårdprocessen. De övriga författningarna är lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460), förordning om etikprövning av forskning som avser människor (2003:615), personuppgiftsförordning (1998:1191) samt personuppgiftslag (1998:204). I Finland berör i första hand fyra författningar forskning om patientjournaler: lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992), lag om medicinsk forskning (488/1999), personuppgiftslag (523/1999) och Social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar (298/2009) 6. Utöver att jag har förbundit mig till att följa dessa lagar har jag undertecknat separata sekretessförbindelser med IKITIK-konsortiet samt med Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms universitet. 6 En lista över övriga lagar, föreskrifter, standarder, anvisningar och författningar som är centrala för elektroniska patientjournaler finns i Opas sähköisen potilaskertomuksen rakenteesta utgiven av Social- och hälsovårdsministeriet Om lagarna inom EU, se 11

12 1.4 Avhandlingens disposition I uppsatsens teoridel, det vill säga i avsnitt 2 4.2, diskuteras flera vetenskapsgrenar, lingvistik, språkteknologi och vårdvetenskap, för att ge en uppfattning om vad forskning kring elektroniska patientjournaler innebär. Meningen är inte att gå djupt in på detaljer, utan ge en översikt av forskningsområdets mångfald. För att bättre förklara undersökningens syfte presenterar jag inledningsvis i kapitel 2 vilka möjligheter språkteknologi kan erbjuda vårdsektorn. Tidigare språkrelaterad forskning om patientjournaler, som har gjorts huvudsakligen på teknologiutvecklingens villkor, presenteras i avsnitt 2.1 och 2.2. Särdragen för kliniskt fackspråk sammanfattas i avsnitt 2.3. I kapitel 3 diskuterar jag främst vårdpersonalens attityder till medicinskt fackspråk och dess funktion i förhållande till lagstiftningen. I avsnitt 3.1 redogör jag för fackspråkets funktion samt dess roll som statussymbol och tecken på yrkeskunskap. I avsnitt 3.2 diskuterar jag hur vårdsektorn medvetet har utvecklats i en patientorienterad riktning och varför det är viktigt att patienten förstår sin egen patientjournal. I kapitel 4 ger jag en översikt av begriplighets- och läsbarhetsforskning, allt från forskning med fokus på enskilda ord till ett modernt synsätt som iakttar även läsaren och kontexten. Olika läsmål presenteras i avsnitt 4.1 och klart språk i allmänhet diskuteras utgående från definitionen på lättläst språk i avsnitt 4.2. I samma avsnitt diskuterar jag också det medicinska fackspråkets komplexitet ur lekmäns synvinkel. I den empiriska delen av avhandlingen behandlas i kapitel 5. I avsnitt 5.1 och dess underavsnitt klargörs hur en pilotundersökning genomfördes och hur den påverkade utveckling av metoden. I avsnitt 5.2 och dess underavsnitt presenteras och diskuteras den egentliga undersökningen som genomfördes i Sverige. I avsnitt 5.3 och dess underavsnitt presenteras och diskuteras undersökningen för Finlands del. I kapitel 6 sammanfattas hela undersökningens resultat. 12

13 2 Övergång till elektroniska patientjournaler I detta kapitel presenterar jag vad forskning om elektroniska patientjournaler innebär och hur forskningens fokus varierar från en vetenskapsgren till en annan. Jag diskuterar patientjournaler ur en språkteknologisk, vårdvetenskaplig och lingvistisk synvinkel. Vårdsektorn lever i kontinuerlig förändring. En av de största förändringarna har varit övergången till elektronisk dokumentation. Jämfört med papper och penna erbjuder elektronisk dokumentation utmärkta möjligheter för skapande, utnyttjande och systematisering av information i patientjournaler. Möjligheterna ställer emellertid kontinuerligt nya krav på att man utvecklar skräddarsydda system som tillfredsställer behov av olika slag. Till exempel sjukskötare på en intensivavdelning behöver ett annorlunda datasystem än läkare inom psykiatrin. I dag utnyttjas den stora mängden klinisk information som finns inom vårdsektorn relativt dåligt, men nya informationssystem utvecklas hela tiden och de erbjuder lösningar på många slags problem inom vårdsektorn. Över 95 % av patientjournalerna skrivs elektroniskt i både Finland och Sverige (Saranto m.fl. 2007:98, Regeringskansliet 2009). Fenomenet är emellertid relativt nytt. Från och med 1750-talet skrev distriktläkare minnesanteckningar om patienter för sig själva och för medicinalstyrelsen som upprätthöll statistik om infektionssjukdomar. I Finland skapade det kommunala läkarsystemet på 1880-talet ett behov för ett mer omfattande kortregister, som började kompenseras med olika slags blanketter när vården centraliserades till vårdcentraler på 1970-talet. (Saranto m.fl. 2007:67.) Det första finländska elektroniska patientjournalsystemet togs i bruk år 1982 (Saranto m.fl. 2007:98). Anteckningar om patienter har framför allt gjorts av läkare, medan sjuksköterskor har förlitat sig på muntlig kommunikation. Dokumentation av omvårdnad har inte varit en tradition bland sjukskötare och skriftspråket har värderats relativt lågt som kommunikationsmedel. (Ehnfors m.fl. 1998:9.) Elektronisk dokumentation är emellertid idag en viktig del av allt omvårdnadsarbete, inte minst för att dokumentationen krävs och regleras i nationella lagar. Även flera internationella vårdorganisationer, som till exempel WHO, har gett rekommendationer om patientjournalernas innehåll (Ehnfors m.fl. 1998:15, Saranto m.fl. 2007:75, 179). 13

14 Både läkare och annan vårdpersonal deltar aktivt i den elektroniska dokumentationen. Överproduktionen av texter har emellertid lett till att personalen inte längre har tid att bekanta sig med all information eller söka fram relevanta uppgifter då en stor del av uppgifterna ges i ostrukturerad, narrativ form. Enligt Dalianis med flera (2009) var andelen ostrukturerade anteckningar cirka 40 % i en svensk korpus med över en miljon patientjournaler. I och med att journalernas narrativa struktur är mycket informativ har den uppenbara fördelar som skulle förloras om en mer restriktiv form av dokument infördes. Informationssökning från fritt formulerade patientjournaler är emellertid tidskrävande och ansträngande, vilket medför en risk att journalerna inte läses av vårdpersonalen. (Suominen 2010:4 5, 25.) Informationssökningen underlättas inte heller av texternas osystematiska struktur, ellips och skrivfel. I värsta fall kan informationens oanvändbarhet leda till felbehandling. Överproduktion av texter som utnyttjas relativt dåligt är olönsamt även ekonomiskt och minskar den tid som skulle kunna användas till själva vården. Utöver att se elektroniska patientjournaler ur vårdpersonalens synpunkt är det också viktigt att betrakta dem ur patientens perspektiv eftersom patientens relation till vårdpersonalen har blivit allt mer symmetrisk. Patientens roll har ändrats från ett passivt objekt till en engagerad individ som antas delta i sin egen vård. Deltagandet förutsätter att patienten får tidsenlig och begriplig information om sitt vårdförlopp och tillstånd. Därför kommer jag i detta kapitel att diskutera även hur fackspråket i patientjournaler kunde översättas till mer patientvänligt språk. Innan jag går in på det ska jag emellertid diskutera hur språkteknologi kan utnyttjas vid standardisering av medicinskt fackspråk. 2.1 Språkteknologi och medicinskt fackspråk En förutsättning för att vårdpersonalen bättre ska kunna utnyttja den stora informationsmängden vid uppföljning, beslutsfattande, forskning och datorisering är ett enhetligt språkbruk. I dag kännetecknas medicinskt fackspråk emellertid av stor heterogenitet. Till och med i en och samma patientjournal hittar man en mångfald av stilar (Dalianis m.fl. 2009, Allvin 2010:22). Utan aktiv och systematisk språkvård i 14

15 fråga om till exempel terminologi kan resultatet bli en stor mängd synonymer för ett och samma begrepp. Enligt Haarala (1994) har detta skett på engelska inom området ultraljudsundersökningar där ett begrepp kan ha upp till 60 olika benämningar. Ett viktigt språkvårdsprojekt som Socialstyrelsen i Sverige fick som uppdrag av regeringen 2007 är Nationellt fackspråk för vård och omsorg. I projektet ingick bland annat översättning av det internationella, begreppssystemet Snomed CT 7 från engelska till svenska för att bidra till ett mer enhetligt och exakt medicinskt fackspråk. (Socialstyrelsen 2011a.) Snomed CT kan användas som databas för flera språkteknologiska tillämpningar. Översättningsarbetet gjordes av ett fyrtiotal översättare och kvalitetsgranskare (Socialstyrelsen 2011a). Arbetsgruppen har också utgett skriften Medicinskt fackspråk i skrift (2010) som ger författare av facktexter konkreta riktlinjer främst på ordnivå och utgår från antagandet att den som skriver en medicinsk text har en uppfattning om olika genrer och minilekter inom den medicinska domänen. I patientorienterade texter kan till exempel latinska termer ersättas med vissa motsvarande, mer oprecisa svenska allmänord som bör undvikas i andra facktexter. I skriften anvisas vidare hur man kan välja mellan termer enligt texttyp, sammanhang och målgrupp. Snomed CT har inte översatts till finska. Inte heller andra lika omfattande projekt pågår eller har pågått i Finland. Flera institutioner håller dock på med standardisering av terminologi. Den viktigaste insatsen har gjorts av Finska Läkarföreningen Duodecim som bland annat har gett ut flera medicinska ordböcker samt ansvarat för översättning av MeSH 8 från engelska till finska. Också Institutet för hälsa och välfärd gör terminologiarbete och ansvarar för att definiera en nationell, strukturerad patientjournal. Språkteknologi kan styra fackmän att skriva mer enhetligt och hjälpa dem att bearbeta de texter som redan existerar. Medicinska dokument är i regel skrivna av en specialist till en annan på ett fackspråk som ofta är obegripligt för lekmän. Borin med fle- 7 Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms är en internationell, klinisk terminologi med över begrepp, som utarbetats av the National Health Service i England och av the College of American Pathologists. 8 Medical Subject Headings, en internationell terminologi utarbetad av det amerikanska National Library of Mecicine. 15

16 ra (2007) har undersökt hur redan existerande vetenskaplig, medicinsk information kunde omvandlas till mer patientvänlig text så att den kunde utnyttjas till exempel som tilläggsinformation i elektroniska patientjournaler. De kom fram till att man i stället för att endast översätta svåra, ofta latinska eller grekiska ord borde ha som syfte att vara pedagogisk. Språkteknologi kunde här göra det möjligt för patienter att förstå sin sjukdom och medicinska åtgärder bättre med hjälp av text, bilder, video och så vidare. Till exempel kunde Snomed CT och liknande termbanker användas för att välja mer patientvänliga ord. (Borin m.fl. 2007:42 44.) Bilder och grafer föreslås även av Inera (2011b:20): Att kunna erbjuda journaldata för provsvar, kompletterade med visuell och pedagogisk information skulle troligen kunna öka möjligheten att få patienter mer delaktiga i sin egen vård. Flera forskargrupper har sökt svaret på hur en patientorienterad medicinsk text skulle kunna se ut. En pilotundersökning av Baorto och Cimino (2000) visar att en bra metod för att ge patienter tillgång till tilläggsinformation är en så kallad informationsknapp. Öppning av informationsrutor med hjälp av ett klick på knappen kan tillämpas vid korta, mindre varierande texter, i Baorto och Ciminos fall till exempel vid provsvar. Som Zeng-Treitler med flera (2007) dock påpekar stör det lätt läsningen av texterna om man måste öppna förklaringarna genom att klicka på olika länkar. Den huvudsakliga funktionen hos Zeng-Treitler med fleras egen prototyp, som utnyttjar flera medicinska ordböcker som databas, är i stället att ersätta medicinska facktermer direkt i texten med mer patientvänliga uttryck 9. De ord som inte har en enklare synonym kompletteras med förklaringar om termens hierarkiska relationer i parentes, som till exempel right atrium (a part of heart). Resultaten från Zeng-Treitler med fleras undersökning visar att 68,8% av samtliga översättningslösningar som prototypen gjort utvärderas som korrekta och nyttiga av informanterna. Också Wilcox med fleras studie (2011) visar att detta slags enkla förklaringar upplevs som nyttiga av både patienter (n=30) och personal (n=7), trots att åsikterna om en tillfredställande förklaring varierar mycket. Det som Wilcox med flera ser som oväntat är att majoriteten av informanterna vill ha enkla förklaringar, men favoriserar längre tillägg. En enkel förklaring kan alltså vara grundläggande och explicit. 9 Termbanken open-access collaborative consumer health vocabulary uppskattar hur familjär en term är för en genomsnittsläsare på basis av information om till exempel frekvens och kontext. 16

17 Det är inte endast det medicinska språket som väcker bekymmer hos patienter utan även innehållet i dokument som borde vara logiskt uppbyggt. När en patient skrivs ut från ett sjukhus får hon eller han ofta en eller flera patientanvisningar, som ger information och råd om egenvård. Anvisningarna kan överlappa och i värsta fall även motstrida varandra. Detta leder till förvirring och oro hos patienten. En framtidsvision, som kan möjliggöras med språkteknologi och som har diskuterats inom IKI- TIK, är unika patientanvisningar som datorn samlar ihop utgående från informationen i patientens epikris. I och med att det är möjligt att skräddarsy information kunde den dessutom presenteras i en individanpassad form. Som konstateras av Lundberg och Reichenberg (2008:47) skulle detta slags dataprogram då först ta reda på vilka förkunskaper läsaren har och därefter välja en text på en lämplig nivå som är idealisk med tanke på begriplighet. Till exempel utbildning eller yrke, ålder samt hur länge patienten har lidit av sjukdomen i fråga kunde advändas som avgörande uppgifter. Sammanfattat kan man konstatera att standardisering av språket i patientjournaler är nödvändigt för att man ska kunna utveckla bättre språkteknologiska program inom vården. När utgångspunkten är standardiserat språk har man bättre möjligheter att göra texter mer begripliga för allmänheten. Åsikterna om vad begripliga texter innebär ur patienternas perspektiv varierar. En del forskare föreslår att man ger patienter en autentisk text på medicinskt fackspråk tillsammans med tilläggsinformation som hjälper patienterna att förstå textens innehåll. Syftet är alltså pedagogiskt. Ett annat alternativ är att automatiskt översätta medicinska texter till enklare språk. Då har patienterna inte åtkomst till den ursprungliga texten. Dessa två synsätt tar jag i beaktande i undersökningens empiriska del. I nästa avsnitt presenterar jag tidigare forskning om patientjournaler. 2.2 Patientjournaler ur språkteknologins synvinkel Patientjournaler, som epikriser ingår i, har under de senaste decennierna undersökts mycket just inom språkteknologi. Ämnet har intresserat forskare från flera olika länder även om forskningen mestadels har fokuserat på journaler skrivna på engelska. 17

18 Dalianis med flera (2009) antar att det stora intresset kan bero på att patientjournaler har undersökts relativt litet tidigare. Därtill innehåller patientjournaler en stor mängd information som antagligen kunde utnyttjas också inom andra domäner som biomedicin och epidemiologi. I och med att de elektroniska patientjournalernas funktion och mottagargrupp dessutom håller på utvidgas (se avsnitt 3.1) är behovet för undersökningar stort. Ett område inom språkteknologin som fäster speciell uppmärksamhet vid osystematiserad information är natural language processing, NLP (sv. hantering av naturligt språk, termen översätts sällan). Studierna inom NLP är ofta konkreta i det avseendet att de syftar på datateknisk systemutveckling. En gren av NLP är textutvinning (eng. text mining) som tillämpas inom HEXAnord och IKITIK. Beroende på hur korpusarna ska användas förutsätter textutvinning syntaktisk och semantisk annotering av språket, det vill säga markering av korpusar med information om ordklasser, satsled, hierarkiska relationer eller aktörer. Annotering är en nödvändig åtgärd innan maskininlärning (eng. machine learning) kan påbörjas för att lära datorn att begripa det som människohjärnan förstår. Tekniken har utvecklats som en syntes av datateknik, matematik och statistik. (Suominen 2009:6-7.) Den kanske mest berömda och för allmänheten bekanta tillämpningen av informationssökning (eng. information retrieval), som är en typ av NLP, är sökmotorn Google (muntl. Aron Henriksson, ). Vid NLP och textutvinning kan man bland annat klassificera textfiler på basis av innehållet, extrahera information om bestämda ämnen, söka dokument enligt sökord och placera dem i relevansordning. Därtill kan man sammanfatta innehållet i långa dokument. (Suominen 2009:6 7.) Sammanfattningar är emellertid fortfarande endast en vision inom den kliniska domänen. Trots att elektroniska patientjournaler annoteras och analyseras noggrant har det skrivits få rent lingvistiska artiklar om medicinska minilekter. Det medicinska lexikonet är i och för sig väl utforskat, men det finns endast ringa information om syntaxen i medicinska texter. Detta gäller särskilt mer begränsade minilekter som till exempel epikiser. I fråga om begriplighet har forskningen främst gällt muntlig kommunikation mellan läkare och patient (se t.ex. Melander-Marttala 1995, 1998, Lindholm 2003, Korpela 2007). Undersökningarna är inte direkt jämförbara med min undersökning om hur patienter förstår skriftligt fackspråk. Inte heller tidigare forskning om pati- 18

19 entjournaler (t.ex. Allvin 2010, Vainikainen 2010) i allmänhet kan tillämpas direkt på epikriser. Olika delar av patientjournaler följer särskilda konventioner som avviker från varandra (Allvin m.fl. 2011). Jämfört med journalanteckningar som till exempel på intensivavdelningen kan bli till och med 60 sidor långa är de cirka 1,5 sidor långa epikriserna mycket kortfattade. Medan journalanteckningar avfattas av sjukskötare och läkare nästan i realtid på avdelningen skrivs epikriser av en läkarsekreterare utgående från läkarens diktering. Allvins studie (2010:22) visar att man till och med i en och samma journalanteckning, som indelas under olika rubriker, använder olika slags språk. Under rubriker som Socialt, Telefonkontakt och Aktuellt använder läkarna mer allmänspråk och en berättande stil. Under rubriker som Ekokardiografi används däremot av naturliga skäl ett stort antal fackord (se också avsnitt 2.3). Inom språkteknologin har man tillämpat många språkliga teorier, till exempel generativ grammatik (se t.ex. Chomsky 1965; se också kapitel 4), lexikal-funktionell grammatik (se t.ex. Bresnan 1982) och BNF-grammatik (Backus-Naur Form grammar, se t.ex. Garshol 2008). En rent lingvistisk teori som har använts mycket inom NLP är Zelling Harris teori om minilekter. Termen sublanguage introducerade Harris redan år 1986 (Nordman 1994:13) och teorin om minilekter utvecklade han på och 1990-talen. I det följande sammanfattar jag teorins huvudpunkter enligt Friedman med flera (2002) och Laippala med flera (2008). Den grundläggande tanken som Harris teori bygger på är att minilekter lämpar sig speciellt bra för datateknisk behandling på grund av de begränsningar som minilekternas strikt begränsade funktion ställer på innehållet, lexikonet och de semantiska relationerna. I minilekter förekommer ett begränsat antal kollokationer eftersom språket i dem har ett klart syfte och inte tillåter ologiska korrelationer mellan ord och begrepp. Detta leder till att minilekter är språkligt och innehållsligt mer förutsägbara än språket i allmänhet, vilket i sin tur innebär att de är lättare för en dator att tolka. En egenskap som är typisk för minilekter och som försvårar hantering av naturligt språk är ellips och implicit information som fackmän, till exempel vårdpersonalen, tolkar med hjälp av sin yrkeskunskap och kontexten. Exempelvis i en radiologirapport indikerar meningen no active disease, som också kan uttryckas med akronymen NAD, samtidigt att patienten har tidigare haft en akut sjukdom. Ofullständig information av detta slag är en utmaning för artificiell intelligens. Utveckling av en grammatik för en minilekt kräver därför i många avseenden manuell analys av språket. 19

20 Patientjournaler och epikriser har givetvis betraktats även ur vårdsektorns perspektiv. Då ligger fokus främst på innehållsliga faktorer och dokument som behandlas som verktyg och kommunikationsmedel inom en enskild avdelning eller mellan olika vårdenheter. Som Larson med flera (2004) konstaterar har flera studier visat att innehållet i epikriser ofta är bristfälligt, vilket dock berättar mera om dokumentationens låga kvalitet än om vårdens kvalitet. Innehållsligt exakta epikriser ger patienterna en känsla av trygghet och bidrar till bättre omvårdnad. Olika vetenskapsgrenar betraktar alltså elektroniska patientjournaler ur olika perspektiv även om syftet är gemensamt: att förbättra patientjournalernas kvalitet och användbarhet. 2.3 Språkliga särdrag i patientjournaler Som jag konstaterat ovan är språket i patientjournaler, som innehåller flera olika texttyper, mycket varierande, vilket utgör en särskild utmaning för utveckling av språkteknologiska tillämpningar (Dalianis m.fl. 2009). Heterogeniteten gör det svårt att ge en övergripande helhetsbild av språket. Som bland annat Allvin (2010:9) och Hellesø (2005) konstaterar finns det få rent lingvistiska undersökningar av patientjournaler. Inom projekten IKITIK och HEXAnord har man ägnat uppmärksamhet åt språket speciellt i finska och svenska patientjournaler. Minilekterna på de två språken liknar varandra, även om det finns statistiska skillnader mellan frekvens av olika särdrag. Inledningsvis kan man konstatera att språket i finska och svenska patientjournaler präglas av 10 : talliknande, fragmentarisk syntax informationstäta meningar ellips (vanligen bortfall av subjekt och/eller kopula- eller hjälpverb) ett stort antal fackord 10 Se till exempel Laippala med flera (2008), Allvin med flera (2009), Dalianis med flera (2009), Suominen (2009), Allvin (2010), Lundgren-Laine med flera (2010) och Vainikainen (2010). 20

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SKRIVREGLER FINNS I FLERA DOKUMENT I det här dokumentet finns våra övergripande riktlinjer för enkelt språk, tilltal samt inkluderande,

Läs mer

Användning av terminologi i patientjournaler Mia Kvist

Användning av terminologi i patientjournaler Mia Kvist Användning av terminologi i patientjournaler Mia Kvist Inst. för data- och systemvetenskap (DSV), Stockholms universitet, och Centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet maria.kvist@karolinska.se

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Patientdatalag (2008:355)

Patientdatalag (2008:355) Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Allmänspråk och fackspråk

Allmänspråk och fackspråk Allmänspråk och fackspråk vilka risker för missförstånd finns i övergången mellan dem? Nathalie Parès, Språkrådet Hälso- och sjukvårdens nationella termkonferens 28 29 september 2010 Språkrådet Sveriges

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG SVERIGES Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om tandvårdens innehåll och processer

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Språkteknologi. Språkteknologi

Språkteknologi. Språkteknologi Språkteknologi Denna kurs handlar om naturliga språk (svenska, engelska, japanska, arabiska ), och hur vi kan få datorer att utföra användbara och intressanta uppgifter med naturliga språk. Språkteknologi

Läs mer

Styrelsen för utbildning 2014-09-24

Styrelsen för utbildning 2014-09-24 Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare

Läs mer

Patientlagen och Patientdatalagen

Patientlagen och Patientdatalagen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald Kapitel 6 Att ge respons Therése Granwald Inledning Detta kapitel handlar om vad respons är, hur den kan ges och hur lärare kan arbeta med respons på studenters texter. Det tar även upp hur lärare kan

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Nationellt fackspråk för vård och omsorg Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén Termkonferensen 2009 Nationell IT-strategi - Insatsområde informationsstruktur Terminologi Nationellt

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer

Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer Kombinerade metoder och verktyg för implementering Resultat från försöksverskamhet vid onk.klin. Karolinska 2013 Vitalis 10 april 2014 Medverkande: Rolf

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Informatik. Kvalitetsarbete

Informatik. Kvalitetsarbete Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET (FINSKA) OCH FRÄMMANDE SPRÅK FINSKA Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen A-lärokursen i finska. Mål för undervisningen Innehåll Föremål

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Uppgård & Kronberg, 2010. Det är viktigt att du kryssar i hur du faktiskt gör och inte hur du borde göra.

ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Uppgård & Kronberg, 2010. Det är viktigt att du kryssar i hur du faktiskt gör och inte hur du borde göra. Stavning och skrivsätt Jag klarar av att stava ord med dubbelteckning (t/tt, n/nn, k/ck...). Jag kan skriva ord med ljudstridig stavning, dvs. ord som innehåller sje-, tje- och j-ljud. Jag vet vilka ord

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

För vem skrivs utlåtandet? Anders von Heijne. Röntgenavdelningen Danderyds Sjukhus

För vem skrivs utlåtandet? Anders von Heijne. Röntgenavdelningen Danderyds Sjukhus För vem skrivs utlåtandet? Anders von Heijne Röntgenavdelningen Danderyds Sjukhus Sammanhanget För vem skrivs utlåtandet? Sammanhanget För vem skrivs remissen? För vem skrivs utlåtandet? Patientdatalagen

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen Beslut Diarienr 2012-02-21 642-2011 Karolinska universitetssjukhuset Styrelsen Sjukhusledningen C 1 89 141 86 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap.

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Jens Larsson,

Jens Larsson, Patientdatalagen, journaler på nätet, patientintegritet, sociala medier uppdatering lagar och regler Jens Larsson, 0706-110179 jens.larsson@lul.se Jens Larsson, Chefsjurist Offentlighetsprincipens syften

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Terminologiska undersökningstyper. Terminologisk metaforskning

Terminologiska undersökningstyper. Terminologisk metaforskning 1 Anita Nuopponen Terminologisk analys som forskningsmetod Den teori och de analysmetoder som har utvecklats för terminologiarbetet kunde till en stor del också ses som en del av vilken som helst forskningsprocess.

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Tala klarspråk även i skrift!

Tala klarspråk även i skrift! Tala klarspråk även i skrift! Karolinska Institutet 12 juni 2012 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett

Läs mer

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0 Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling.

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling. Patientjournallag SFS nr: 1985:562 Utfärdad: 1985-06-13 Ändring införd: t.o.m. SFS 2002:298 Inledande bestämmelser 1 Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården skall föras patientjournal. Patientjournal

Läs mer

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Makt genom myndighetsspråk myt och verklighet. Nordisk klarspråkskonferens, Oslo, Ulla Tiililä Institutet för de inhemska språken

Makt genom myndighetsspråk myt och verklighet. Nordisk klarspråkskonferens, Oslo, Ulla Tiililä Institutet för de inhemska språken Makt genom myndighetsspråk myt och verklighet Nordisk klarspråkskonferens, Oslo, 28.5.2015 Ulla Tiililä Institutet för de inhemska språken Vad är myndighetsspråk? Krångelspråk? Byråkratspråk? definition

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer