Inledning...1. Disposition...1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning...1. Disposition...1"

Transkript

1 Grefweskapet Wijsingzborg mellan aaren 1640 och 1660, Magnus Wåhlberg, Kandidatuppsats i historia, Stockholms universitet Inledning...1 Disposition Historisk bakgrund Om välstånd och krig i det svenska riket mellan år 1640 till Om grevskapet Visingsborg Om greven Per Brahe den yngre Preludium Syfte Tidigare forskning Frågeställning Avgränsningar Källmaterialet Ludium Analys av källmaterialet Feluppskattning Tolkning Postludium Referensförteckning...29 Bilagor...31 Bilaga I. Tabeller...31 Bilaga II. Karta över Visingsö i grevskapet Visingsborg från år Bilaga III. Förkortningar och specialtermer

2 Inledning Det svenska 1600-talet var en outsinlig guldkälla för förra seklets nationalromantiska historieskrivare. De beskrev ystert hur det blodiga trettioåriga kriget avslutades med att moder Sveas omfång ökade. Hur drottning Christina abdikerade och dessutom hade den dåliga smaken att konvertera till ett främmande lands religion. Och Karl X Gustav marscherade modigt över Stora och Lilla Bälts gungande is... Detta lilla verk behandlar 1600-talet ur en annan vinkel nämligen den kritiske ekonomhistorikens. Målsättningen har varit att dels se hur missväxter påverkade grevskapet Visingsborg, dels studera grevskapets ekonomiska expansion. Undersökningsperioden har varit från 1640 till Källmaterialet har bestått av räkenskapsböcker vilka tidigare knappt varit utnyttjade inom historieforskningen. Att skriva om svenskt 1600-tal skiljer sig på främst tre punkter från att skriva om talet. För det första måste en 1600-tals forskare behärska den så kallade tyska handstilen. För det andra har ordens stavning och betydelse förändrats sedan 1600-talet. För det tredje brukar det finnas mindre källmaterial från 1600-talet vilket gör att det oftast är lättare att få en överblick, jämfört med att behärska de överväldigande materialmängder som finns bevarade från 1900-talet. Den sista punkten gäller inte uppsatsens källmaterial, som utgörs av Per Brahe den yngres arkiv, eller rättare sagt de splittrade resterna efter det. Idag återfinns på Riksarkivet i Stockholm omkring 150 volymer av de tiotusentals böcker, häften, kopparplåtar, ritningar med mera som en gång måste ha funnits i slottet Visingsborgs gallerförsedda arkivvalv. En stor del av mitt arbete har bestått av grundforskning. Detta har fått till följd att jag skrivit omfattande avsnitt om källmaterialet och min hantering av detsamma. Enskede Gård 2/ Disposition Uppsatsens struktur kan grovt indelas i tre delar. Första delen består av en kortfattad historisk bakgrund utan betydelse för uppsatsens resultat (kapitel ). Den andra delen, själva undersökningen, är indelad i ytterligare tre avsnitt. Preludium med syfte (kapitel 2.1), tidigare forskning (kapitel 2.2), frågeställning (kapitel 2.3), avgränsningar (kapitel 2.4) och presentation av källmaterial (kapitel 2.5). Ludium med en analys av källmaterialet (kapitel 3.1), feluppskattning (kapitel 3.2) och själva tolkningen (kapitel 3.3). Postludium (kapitel 4) är en sammanfattning av uppsatsens resultat. 1

3 Den sista delen består av en referensförteckning (kapitel 5) och tre bilagor. I Bilaga I presenteras en del av det sammanställda källmaterialet och hanterandet av detsamma. Bilaga II består av en beskuren karta över grevskapet Visingsborgs hjärta, nämligen Visingsö. Kartan är utförd år Tyvärr har jag inte hittat någon karta över grevskapet från 1600-talet. Förkortningar och specialtermer som använts i uppsatsen förklaras i bilaga III. 2

4 1. Historisk bakgrund 1.1. Om välstånd och krig i det svenska riket mellan år 1640 till Sverige var under 1600-talet ett utpräglat jordbrukssamhälle med inslag av järn-, koppar-, tjär- och beckoljehantering, samt viss manufakturproduktion. Den svenska staten var beroende dels av jordräntor från främst skatte- och kronohemman, dels av inkomsterna från den stora sjötullen och den lilla stadsstullen. Till detta kom inkomster från handelstullar i olika östersjöhamnar, vissa varor som tagits i de härjningståg som svenskarna bedrev i Centraleuropa och tillfälliga kontributioner från Frankrike. Den klart största utgiftsposten i statens budget var kostnader för krigföring, även om byråkrati och hov kom att belasta alltmer på utgiftssidan. Sedan Gustav II Adolfs död hade en förmyndarregering under Axel Oxenstierna styrt över riket, och även Per Brahe den yngre kom att sitta med i denna. År 1644 myndigförklarades drottning Christina, men redan året innan hade riksdrotsen Per Brahe föreslagit att Christina skulle myndigförklaras. 3 Under de följande fyra åren utspelar sig freden i Brömsebro, Köningsmarcks plundring av Prag, Westfaliska freden med mera. En ständigt spörsmål genom en stor del av 1600-talet var om den svenska staten i första hand skulle förlita sig på ränteinkomsterna från egna gods och hemman, eller om den skulle försälja sina kronohemman(frälseköp) och rätten att uppbära skatt från skattehemman(skatteköp). Argumenten för en utförsäljning av kronans tillgångar var att den på detta sätt fick ett tillskott av välbehövliga kontanta medel, att kronan framför allt borde förlita sig till tull- och produktionsavgifter(acciser), och att staten inte var hjälpt av inkomster in natura utan att det var bättre om adeln tog över den direkta godsdriften för att istället erlägga penningskatter till kronan. Det huvudsakliga motargumentet till frälseköpen var att kronan på detta sätt frånsade sig alla framtida inkomster från gods och gårdar mot en kortsiktig kontant summa penningar. Ett annat politiskt argument från främst skattebönder var att de förlorade sin ställning som oberoende bönder och istället blev feodala undersåtar trots att de formellt sett var fria. Dessa två ståndpunkter kom så småningom att utkristalliseras i de båda linjerna kontribution och reduktion. Kontribution innebar att statens krisartade underskott skulle täckas av begränsade extraskatter som betalades lika av alla. Denna linje förespråkades av de stora godsägarna som Oxenstierna och Brahe. Det andra alternativet, reduktion, var att staten skulle dra in en stor del av de förläningar som getts till frälset efter främst det s.k. Norrköpingsbeslut år Detta var något som skulle drabba de godsägare som fått stora donationer eller gjort frälseköp under främst Gustav II Adolf och drottning Christina. Denna variant understöddes av lågadeln, prästerna, bönderna och köpmännen. 1 Kapitel 1.1 är sammanställt utifrån Heckscher(1936), Behre m.fl.(1985) och Nilsson(1964) då inte annat anges. 2 Kapitel 1.1 är sammanställt utifrån Heckscher(1936), Behre m.fl.(1985) och Nilsson(1964) då inte annat anges. 3 Nordmann(1904), s

5 Vid riksdagen i Stockholm år 1650 var stämningen explosiv till följd av hungersnöd, pest, fortsatt ekonomisk kris för kronan, omfattande oroligheter i bland annat England, folkligt hat mot högadelns lyxliv enligt kontinentalt mönster, utbredd motvilja till tyska adelsmän som fått donationer efter trettioåriga kriget et cetera. Efter en mycket stormig riksdag avstod drottning Christina från den reduktion som de låg- och ofrälse krävde, mot att hennes kusin, pfalzgreven Karl Gustav, valdes till arvfurste av Sverige. År 1654 abdikerade drottning Christina och Karl X Gustav utropades till kung. Året därpå genomförs en partiell reduktion, den s.k. fjärdepartsräfsten, vilken innebar att adeln skulle återlämna en fjärdedel av den jord de fått efter år Karl X Gustavs regeringstid utmärks annars framförallt av krig mot Polen, Ryssland och Danmark. Krigen mot Danmark avslutades med de båda frederna i Roskilde år 1658 respektive Köpenhamn 1660, det senare är det år då Karl X Gustav dör Om grevskapet Visingsborg 4 Erik XIV skapade år 1562 grevskapet Visingsborg omfattande Visingsö i sjön Vättern 6, och gav bort det till sin kusin Per Brahe d.ä.( ). Visingsborgs slott började byggas redan under Erik XIV men blev färdigbyggt först år Johan III kom att utöka grevskapet med ytterligare socknar och klosterhemman. Sedan hertig Karl tillskansat sig makten, konfiskerades grevskapet från Per Brahe den äldres son Erik Brahe, eftersom Erik varit allierad med Johan III:s son Sigismund. Grevskapet kom istället att tillfalla en yngre broder till Erik, nämligen Magnus Brahe( ). Efter greve Magnus död övergick grevskapet till brorsonen Per Brahe d.y. Grevskapet kom under Per Brahe d.y. att omfatta 10 socknar i Småland, 6 socknar i Västergötland och Kvättak rättarlag. Förutom att färdigställa byggnationen av slottet Visingsborg avslutade även greven bygget av Brahekyrka på Visingsö. Han grundade Brahe-Gränna stad, uppförde Brahehus, och jaktslottet Brahehälla i Adelövs socken. Per Brahe lät också anlägga ett litet tryckeri, ett pappersbruk, en skola med ett mindre bibliotek, och ett spannmålsmagasin. Greven introducerade även nya arter av päron och äpplen, såg till att omfattande trädgårdar anlades, uppmuntrade byggandet av kvarnar och försökte starta en silkesmaskodling. Per Brahe d.y. styrde över grevskapet Visingsborg från året 1633 till sin död år År 1708 brinner Brahehus ner och tio år senare brinner även slottet Visingsborg upp Om greven Per Brahe den yngre 7 4 Kapitel 1.2 är sammanställ utifrån Nordmann(1904), s Kapitel 1.2 är sammanställ utifrån Nordmann(1904), s Se karta i bilaga II 7 Kapitel 1.3 är sammanställt utifrån Nordmann(1904), Berg(1885) och Wittrock(1925) där inte annat anges 8 Kapitel 1.3 är sammanställt utifrån Nordmann(1904), Berg(1885) och Wittrock(1925) där inte annat anges 4

6 Per Brahe den yngre( ) var en av sin tids mäktigaste män, och utövade ett stort inflytande på det svenska samhällsmaskineriet. Han föddes på släktgodset Rydboholm i Uppland som tredje barnet i äktenskapet mellan Elsa Gyllenstierna och Abraham Brahe. När Per Brahe hade uppnått sexton års ålder peregrinerade han till universitetet i Giessen, såg kejsarkröningen i Frankfurt år 1619, besökte Frankrike, England och Holland. Under de följande åren kom han att återvända till de tyska rikena och han besökte även Rom, Neapel och Florens. År 1625 var han slutligen tillbaka i Sverige efter studier, dueller och andra eskapader i utlandet. Vid tjugofyra års ålder utsågs han av Gustav II Adolf till kammarherre och följde med kungen till Preussen år Som kammarherre var han vid två tillfällen med när Gustav II Adolf träffades av muskötkulor. Våren år 1628 vigdes Per Brahe med Christina Katarina Stenbock på Stockholms slott. Per Brahe kom med tiden att alliera sig med Per Banér mot rikskanslern Axel Oxenstierna och Jakob de la Gardie. Orsakerna till detta var flera: greven blev inte utsedd till riksdrots år 1634, han förlorade en arvstvist efter sin farbror och att han motsatte starkt sig all statlig inblandning i sitt eget grevskap. Efter långvarig konfrontation med rikskansler Oxenstierna accepterar Per Brahe år 1637 att bli generalguvernör över Finland. Per Brahes förvaltning av Finland är enligt Wittrock "/.../ ofta och med fog prisad som ett av de vackraste bladen i 1600-talets inre svenska historia." 9 Han upprättade räftst med den ofta korrupta förvaltningen, grundade Åbo akademi, inrättade nya landshövdingdömen m.m. År 1641 väljs Per Brahe, trots motstånd från det oxenstiernska partiet, till riksdrots efter den nyss avlidne Gabriel Gustavsson Oxenstierna. Efter detta verkar motsättningarna med rikskanslern att ha minskat något. I december 1644 förklaras drottning Christina myndig med stöd av riksdrotsen. Fyra år senare faller han dock i onåd och han väljer, eller beodras, att återvända till generalguvernörskapet i Finland. År 1650 avlider både grevens hustru Katarina Stenbock och hans mor. Två år senare har även hans sista barn, Elsa Beata Brahe gift med pfalzgreven Adolf Johan, dött. År 1653 gifter han om sig med Beata de la Gardie. Efter drottning Christinas abdikation och Karl X Gustavs trontillträde kom riksdrotsens ställning att stärkas då han understödde kungens expansiva krigspolitik. Riksdagen år 1655 tog dock ett beslut om en fjärdepartsräfst, vilken även kom att drabba greven. 10 År 1660 dog Karl X Gustav och en förmyndarregering med bland andra Per Brahe och Magnus Gabriel De la Gardie tillsattes. Per Brahes position kom här att stärkas ytterligare då han lyckades se till att varken Fleming eller pfalzgreven Adolf Johan kom att ingå i förmyndarregeringen. Allt i strid med Karl X Gustavs eget testamente. De sista tjugo åren av Per Brahes liv kom att präglas av en allt svårare ekonomisk kris för den svenska staten och krav på reduktion av adelns gods. Självklart motsatte sig greven alla former av reduktion och förordade istället en kontribution. Per Brahe dog i september 1680 ute på godset Bogesund i Uppland. Hans andra hustru dog samma år. Året därpå 9 Wittrock(1925), s Se Berg(1885), s.62 5

7 reducerades grevskapet Visingsborg i strid med tidigare löften givna av kung Karl XI. Hela grevskapet kom att dras in till kronan. Per Brahe d.y. talade flytande latin och tyska. Hans brev är ofta en blandning av svenska, tyska, latin och ibland franska. Grevens liv kan grovt indelas i två delar, nämligen hans liv som ärkekonservativ jordägare och som statlig ämbetsman. Ofta kom dessa två intressen att kollidera med varandra och det verkar i de flesta fall som om han prioriterat sina jordegendomar framför statens väl. Per Brahe ger intryck av att ha varit en nitisk ämbetsman, så länge som statens intressen inte motverkade hans egna. Berg skriver, i sin monografi över Visingsö, att greven i samband med att han lyckats få förläning på byggnads- och salpeterhjälpen: "Liksom alltid leder uppnåendet af ett mål till begär efter mera, så äfven här, och det dröjde icke länge innan grefvarne började fika efter privilegier, som i allmänhet anses vara förbehållne suveräna furstar. Ett upplysande exempel härpå är att Per Brahe i bref till M. G. de la Gardie af den 19 Juni 1651 uttrycker sin önskan, att rättigheten att slå mynt måtte förunnas grefvarne, eller åtminstone dem båda; mynten skulle blifva af guld och silver med drottningens namn på ena sidan." 11 Greven var en av sin tids största jordägare och en tidstypisk representant för den svenska högadeln. Han höll hårt vid sina ståndsprivilegier och rättigheter mot ofrälse och lågfrälse, vilket följande citat från år 1650 visar: "Vi äre alla subditi regni[rikets tjänare], bönderne äre mediate subditi[indirekta tjänare] men vi immediate[direkta tjänare]" 12 Per Brahe kom att till stor del härska oinskränkt över sitt grevskap Visingsborg och då speciellt över Visingsö, där greven från och med år 1654 hade absolut domsrätt över sina undersåtar, utan möjligheter för dessa att överklaga till någon högre instans. Greven hade bokstavligen talat makt över liv och död på ön. 2. Preludium 2.1. Syfte Uppsatsen har två inriktningar. I den ena studeras grevskapet Visingsborgs ekonomiska tillväxt mellan åren 1640 och I den andra visas sambandet mellan missväxter och grevskapets avkastning under samma period. Båda inriktningarna har till syfte att undersöka grevskapets ekonomiska förändringar som avspeglas i uppbördsböckerna Tidigare forskning Det finns en omfattande litteratur om det svenska 1600-talets ekonomiska och politiska historia. Den forskning som tidigare behandlat grevskapet Visingsborg härstammar från slutet av 1800-talet till och med 1930-talet. I dessa arbeten behandlas i första hand grevskapets tillväxt till följd av jorddonationer från drottning Christina, diverse 11 Berg(1885), s Citerat efter Heckscher(1936), s.333 6

8 levnadsfakta om greven Per Brahe d.y., grundläggandet av Gränna, etablerandet av en skola på Visingsborg, historiska anekdoter om ruiner m.m. Av de böcker som behandlar Per Brahes person och grevskapet Visingsborg har jag använt följande: Bergs Visingsö jemte Anteckningar om Visingsborgs Grefskap från 1885, vilken är en något konservativ men samtidigt källkritisk monografi beskrivande bl.a. Visingsös och grevskapet Visingsborgs historia. Boken innehåller även femtiotalet renskrifter av brev och jordböcker från 1600-talet. Nordmans biografi över Per Brahe från 1904, uppvisar en klart proaristokratisk och nationalistisk tendens. 13 Boken är något rörigt skriven med diverse svartvita bilder och ett färgtryck över Brahes släktvapen. Jag bedömer att denna boks källvärde är betydligt mindre än Bergs monografi. Wittrocks biografi över Per Brahe i Svenskt biografiskt lexikon skriven år Wittrock har använt både Berg och Nordmann i sin biografi och han intar en nationalistisk, konservativ ståndpunkt vad gäller den svenska stormakten och dess adel. I Swedlunds Grev- och friherreskapen i Sverige och Finland, Donationerna och reduktionerna före 1680 från år 1936 genomgås olika grev- och friherreskaps jordmässiga förändringar fram till den stora reduktionen år Boken behandlar bl.a. Visingsborgs grevskap omkring tiden för drottning Christinas abdikation, år Swedlund gör, konstigt nog, ett flertal räknefel vad gäller grevskapet Visingsborg. 14 Jag har inte funnit någon rationell förklaring till dessa räknefel och bedömer därför att Swedlunds uppgifter, vad gäller framför allt frälset, skall tas med en viss skepsis. Av den övriga litteratur som jag använt kan nämnas följande: På väg mot reduktionen från 1936 av Nilsson består av ett antal uppsatser som behandlar det svenska 1600-talets och sena 1500-talets politiska och ekonomiska historia. Ett av kapiteln visar hur tvekan mellan en reduktion eller en kontribution till slut leder fram till 1680 års beslut om reduktion och räfst. Heckschers Sveriges ekonomiska historia från år 1936 är ett standardverk beskrivande de flesta sidorna av Sveriges ekonomiska utveckling från Gustav Vasa och framåt. Verket används ofta som en utgångspunkt för en tes-antites-diskussion i modern historieforskning. Larssons Kolonisation och befolkningsutveckling från 1971 behandlar den svenska befolknings-utvecklingen från Gustav Vasa till omkring år I boken återfinns också diskussioner över redovisningssystem, olika skatter och specialtermer. 13 Nordmann skriver bland annat att "En ärlig patriot och god aristokrat ville grefve Per i allt sitt uppträdande vara.", Nordmann(1904), s Bl.a. har jag vid kontrollräkning av Swedlunds uppgifter för år 1654 upptäckt att han räknat fel på följande socknars totala "mantal": Ölmstad, Ödeshög, Lommaryd, Bälaryd, Frinnaryd, Adelöv, Habo, Daretorp och Härja. Övriga socknars summor stämmer. Observera att jag endast använt Swedlunds egna siffror för mina beräkningar, se Swedlund(1936), s.58, tabell 9 7

9 Kullbergs Johan Gabriel Stenbock och reduktionen från 1973 behandlar hur reduktionen påverkade Stenbocks inkomster och hur han lyckades i stora delar undvika de allra värsta konsekvenserna av reduktionen efter år Reveras Gods och gård Magnus Gabriel de la Gardies godsbildning och godsdrift i Västergötland, skriven år 1973 beskriver hur Magnus Gabriel de la Gardie strävade efter att byta till sig eller köpa gammalt frälse i främst grevskapet Läckö, och hur greven på olika sätt försökte minska sin skatteskyldighet till kronan. Boken behandlar även frågan om godskoncentration. I Bönder och gårdar i stormaktspolitikens skugga, Studier kring hemmansklyvning, godsbildning och mantalssättning i Sverige publicerad 1983 undersöker Larsson tre häraden med avseende på bland annat hemmansklyvning, befolkningsutveckling, välståndsförändringar, träkolsproduktion och godsbildning. Ett av de häraden som Larsson undersöker ligger i Småland(Kinnevalds härad), medan de två andra återfinns i närheten av sjön Vättern(Valkebo och Kumla). Presentationen av tidigare forskning har jag medvetet låtit vara kortfattad eftersom jag inte har hittat någon med uppsatsen direkt jämförbar undersökning Frågeställning Syftet i kapitel 2.1 kan delas upp i två huvuddelar, nämligen grevskapets ekonomiska tillväxt 15 och missväxters påverkan på grevskapets avkastning. Dessa två delar samverkar på så sätt att en missväxt gav upphov till minskad avkastning, som i sin tur gav upphov till minskade jordränteinkomster för greven, vilket i sin tur påverkade grevskapets ekonomiska tillväxt. 16 Utifrån dessa två huvuddelar har jag sedan formulerat två frågekomplex. Detta har gjorts för att öka den övergripande förståelsen. Det första frågekomplexet behandlar grevskapets ekonomiska tillväxt över tiden. Frågekomplex A: A. Varför förändras grevskapets jordinnehav? Till följd av donationer från kronan? Eller till följd av frälseköp? Eller sker de flesta förändringar av jordinnehav som en konsekvens av att Per Brahe byter jord utom grevskapet mot jord inom? Förekommer det även substansmässiga förändringar inom grevskapet förutom de rent formmässiga? Med kronan menar jag inte bara Sveriges rikes riksråd med medföljande statsmaskineri, fogdar, domstolsväsende, skrivare, ministrar m.m. utan även dess kungliga majestät med 15 Främst förändringar av jordinnehav och skatterättigheter 16 Minskade möjligheter för frälse- och skatteköp m.m. 8

10 åtföljande markinnehav. Väl medveten om att denna definition är bristfällig har jag funnit att det är den enklaste i fallet med denna undersökning. 17 I fortsättningen kommer jag att använda begreppen staten och kronan som synonymer, inkluderande dess kungliga majestät. Jag räknar självfallet inte in enskilda adelsmän i denna definition så länge som dessa inte agerat som ämbetsmän för t.ex. riksrådets vägnar. Frågekomplex A utgår bland annat från det faktum att en del av statens finansiella kris täcktes med kortsiktiga försäljningar av krono- och skattehemman. Att staten på detta sätt sålde en framtida inkomst (delvis i penningar, delvis in natura) mot ett engångsbelopp i klirrande mynt, de s.k. frälse- och skatteköpen. Observera att förutom frälseköp förekom det också rena donationer från kronan utan några som helst krav på ersättning från adelsmannens sida. 18 Jorden till donationerna togs från dess kungliga majestäts jord, från ockuperad jord i övriga Europa eller från jord som riksrådet förfogade över. Jag kommer i fortsättningen att behandla dessa olika former av donationer som donationer från kronan, se ovan. Nästa frågekomplex gäller om effekterna efter missväxter avspeglas i grevskapets räkenskapsmaterial. Frågekomplex B: B. Syns eventuella missväxter i grevskapet Visingsborgs räkenskapsmaterial och i så fall på vilket sätt? Hur förändras uttaget av dagsverken, spannmål och penningar från grevskapets bönder och landbor? Har dessa förändringar något samband med missväxter? Med grevskapets räkenskapsmaterial kommer jag i fortsättningen att syfta på främst grevskapets uppbördsböcker. Frågekomplex B bygger på antagandet att missväxter borde märkas i ökade avkortningar av hemman, spannmål, smör, fisk o.dyl. En folkminskning till följd av svält och sjukdomar borde även den leda till en minskad möjlighet att ta ut dagsverken och ränteinkomster från grevskapets bönder och landbor Avgränsningar Undersökningen har begränsats till grevskapet Visingsborg från året 1640 till och med 1660 av följande skäl: I) Det finns ett bevarat källmaterial från denna region och under denna tidsperiod. II) Området utgör en någorlunda klar räkenskapsmässig avgränsning. 17 Skall t.ex. hovet räknas till kronan? Men hovet består av enskilda adelsmän? Alltså är de adelsmän som ingår i hovet en del i kronan? Men vilka är då inte del i denna? Och hur definieras för övrigt "hovet"? Var går gränslinjen mellan kungamakt och riksråd? Vad hände t.ex. om drottning Christina donerade jord som riksrådet förvaltade och riksrådet sanktionerade detta? 18 Se t.ex. Nilsson(1964), s.89-92, Heckscher(1936), s

11 Jag har valt att undersöka endast vartannat år. En undersökning av varje års uppbörd hade lett till en 50-70% ökning av undersökningstiden. Något som antagligen inte hade inneburit en motsvarande kunskapsvinst då många av uppgifterna synes vara förhållandevis statiska mellan de olika uppbördsåren. Ett problem har varit själva grevskapets oklara gränsdragning. Helt enkelt, vilka gårdar bör räknas till grevskapet och vilka gårdar bör räknas till kronan, fristående bönder eller annat frälse? Låt mig konkretisera. Skall t.ex. endast gårdar som betalar tionde räknas till grevskapet? Eller skall alla gårdar som överhuvudtaget betalar någon form av avgifter om det nu må vara mantalspenning, jordränta, salpeterpenning, eller dagsverken räknas till grevskapet? I undersökningen har jag valt att betrakta grevskapet Visingsborg som den region där socknarna Visingsö, Gränna, Skärstad, Ölmstad, Ödeshög, Lommaryd, Bälaryd, Frinnaryd, Adelöv, Vireda, Haurida, Habo, Acklinga, Baltak, Daretorpa, Härja och Suntak ingår. Suntak socken räknas som en del av Härja gäll och Haurida socken som en del av Vireda gäll. Baltak socken "/.../, som under reformationstiden var annex till Acklinga, upptages i jordeboken icke som självständig socken utan såsom ingående i Acklinga och Agnetorps socknar." 19, alltså Baltak socken ingår som en del av Acklinga gäll. I grevskapet ingår också Kvättak rättarlag talets stavning av olika ortsnamn varierar från år till år och den motsvarar nästan aldrig den moderna motsvarigheten. Jag har därför valt att använda den moderna stavningen, vilken gjorts utifrån moderna kartor, Bergs monografi och ett skrifligt svar från Ortnamnsarkivet i Uppsala. 20 Min definition av grevskapet överensstämmer med Bergs. 21 Däremot avviker den på två punkter mot Swedlunds. Dels inkluderar han strömantal från ytterligare 12 socknar, vilka eventuellt skulle kunna motsvara Kvättak rättarlag, vars namn han inte nämner som en del av grevskapet. 22 Dels har han valt att endast räkna med en del av frälsehemman i socknarna till grevskapet. Till skillnad från Swedlund har jag konsekvent räknat alla frälsehemman i de uppräknade socknarna till grevskapet, och detta av två skäl. För det första har jag endast följt det antal som uppgivits i grevskapets uppbördsböcker till skillnad från Swedlund, se t.ex. hauptmannen Julius Lantzenfeldts uppbördsräkning från år För det andra betalar nästan alla frälsehemman inom grevskapet kungshästar till greven 24, vilket tyder på att dessa bör räknas med Lundahl(odaterad), s Berg(1885), Brev från arkivarie Hagåsen daterat till den 25 juli Berg(1885), s Swedlund(1936), tabell 9, s "Grev- och friherreskap": Visingsborg: Vol Frälsegårdar under rå och rör, sätesgårdar o.dyl. fick sina skyldigheter att erlägga kungshästar avkortade. 25 Det är i uppdelningen av frälset som Swedlund begår räknefel för 9 socknar av 14 möjliga (Kvättak rättarlag ej medräknat). En del av räknefelen är grova med avvikelser på upp till 23 1 /2 hemman. Swedlunds sammanställningar av krono- och skattefrälsehemman överensstämmer dock helt med mina egna beräkningar, se Swedlund(1936), tabell 9, s

12 I fortsättningen kommer jag strängt att följa min definition av grevskapet men det kan vara värt att uppmärksamma att grevskapet Visingsborgs formmässiga utseende och substansmässiga innehåll förändras över tiden Källmaterialet Det källmaterial som undersökts utgör en del av Per Brahes efterlämnade arkiv från år Det ursprungliga arkivet splittrades efter grevens död upp i ett antal separata arkiv. De handlingar som beslagtogs av reduktionskommisionen finns bevarade i Kammarkollegiets arkiv i Riksarkivet under samlingsnamnen "Adeln och dess gods: Brahe" och "Grev- och friherreskap: Kajana och Visingsborg". Båda samlingarna bildades under "/.../ ordningsarbeten i Kammarkollegiet efter 1897." 26 Övriga arkiv som återfinns i Riksarkivet med material från Per Brahes ursprungliga arkiv är Rydboholmssamlingen, Sjöholmsarkivet I, Skoklostersamlingen I och II, Brahesamlingen 27, Bankir G. Kassmans samling, och en bunt strödda handlingar i Kammarkivet 28 Förutom i Riksarkivet finns källmaterial efter Per Brahe i Uppsala universitetsbibliotek, Vadstena landsarkiv, Jönköpings läroverk, finländska statsarkivet, och Linköpings stiftsbibliotek. 29 Konsekvensen av arkivmaterialets splittring är att en del material försvunnit eller att det endast delvis finns bevarat. Antagligen förstördes även en del arkivmaterial när slottet Visingsborg brann ner år Uppsatsens källmaterial består av räkenskaper som utger sig för att vara från grevskapet Visingsborg för åren 1640 till och med Det är skrivet för hand enligt den s.k. tyska stilen. Materialet består av häften, böcker och enstaka lösa blad samlade i arkivkartonger, där varje arkivkartong utgör en volym. Räkenskaperna är skrivna med svart bläck på ljust, ofta grovt papper tillverkat av antagligen lump eller lin. En del böcker har läderomslag och det förekommer stämplat sigillack under vissa räkenskaper och brev. Det flesta av handlingarna är ej paginerade. Räkenskapsmaterialet består av uppbördsböcker, jordböcker, verifikationer, utgiftslistor, senare instuckna komplement m.m. Den största delen av materialet är fysiskt sätt välbevarat förutom enstaka hoppkladdade blad och några mögelangripna böcker. 30 Räkenskaperna som använts till uppsatsen utgör en del av vad som den 8 juli år 1697 inleverades till den kungliga reduktionskommisionen. 31 Jag bedömer att handlingarna är äkta. Skälen bakom denna bedömning är följande: I) Reduktionskommissionens intresse av att få ett korrekt material för bedömning av grevskapet Visingsborgs omfattning och dess därmed kopplade reduktion. 26 Danielson m.fl.(1995), s. 154 och Enligt författaren till arkivförteckningen för Stafsäterarkivet i ATA, Odenius, så ingick Brahesamlingen som en del i Stafsäterarkivet fram till år Se inledningen till arkivförteckningen för Stavsäterarkivet. 28 Nämligen E6574: 1 bunt Per Brahe d.y. Strödda handlingar. 29 Hedar(1935), s T.ex. "Grev- och friherreskap": Visingsborg: Vol Hedar(1935), s

13 II) Per Brahe d.y.:s nit att bevara Visingsborgs arkiv bakom lås och bom, utom räckhåll för obehöriga. 32 III) Räkenskaperna är skrivna med olika handstil från olika år och olika inkomstkällor. De gör precis ett sådant rörigt intryck som orginal borde göra. IV) På begäran av reduktionskommisionen avlade brorsonen Nils Brahe år 1697 en ed där han intygar att de inleverade handlingarna var äkta och att alla ekonomiska papper från Visingsborg hade avlämnats. 33 Noteras skall dock att bl.a. en del skrivelser till hauptmannen Julius Kemmerer Lantzenfeldt, som borde ha skickats till reduktionskommisionen, finns kvar i Rydboholmsamlingen, 34 och även Brahesamlingen innehåller en uppbördsbok. 35 Den del av räkenskaperna som jag valt att koncentrera mig på är uppbördsböckerna, där inkomster i form av jordränta, ovissa skatter m.m. upptas år för år för varje socken inom grevskapet. Motiveringen till att jag valt att använda uppbördsböckerna är att dessa är nästan helt bevarade för undersökningsperioden och att de beskriver de verkliga inkomsterna från grevskapet. Jordböckerna speglar inte på samma sätt de kortsiktiga förändringar som t.ex. missväxter borde ge upphov till. Gränsen mellan uppbördsböcker och jordböcker verkar dock ha varit ganska flytande inom grevskapet, då jordböckerna ibland har fått komplement med rena uppbördsräkningar. Förutom uppbördsböcker och jordböcker finns det även specificerade uppbördsräkningar där varje enskilt hemman 36 tagits upp. Tyvärr finns inte de specificerade uppbördsräkningarna bevarade för alla år och jag har därför valt att hålla mig till uppbördsböckerna som presenterar avkastningen sammanställd för varje socken. Uppbördsböckerna är, som tidigare sagts, nästan helt bevarade. Se översikten i tabell 1. Som framgår av tabellen saknas uppgifter om uppbörden från Adelöv, Bälaryd, Vireda, Haurida, Ödeshög och Ölmstad i början av undersökningens period. Detta beror på att dessa socknar inte låg under grevskapet i början av 1640-talet. För vidare sifferbehandling och extrapolering se kapitel 3.1. Varje års uppbörd från grevskapet är sammanställd sockenvis, oftast i ett häfte. Den typiska uppbördsboken inleds med en rubrik i stil med 'Hoppmannens Welb: dig Iulii Landtzfäldtz Räkenskap för Wiisingsborgz Grefweskap på Östre och Wästre Siidan Pro Anno 16XX', efter detta kommer en presentation av årets avkastning för varje socken inom grevskapet. Uppgifterna om socknarnas avkastning delas upp i tre delar, nämligen: den nominella avkastningen, avkortningen och den reella avkastningen. Avkortningar gjordes för olika 32 Bl.a. krävdes för att överhuvudtaget komma in i Visingsborgs arkivvalv tre nycklar, varav hauptmannen hade en av dem, prosten på Visingsö den andra och länsmannen på Visingsö den tredje. se Hedar(1935), s Hedar(1935), s Se volym E7466 i RA.. 35 "Hoppmanens Julius Kirmnrerers Räckenskap för Wijsingzborgz Greffvskap, sampt frälltze och panttegodzen, pro ANNO. 1641", se volym E3317 i RA. 36 I enlighet med Larsson använder jag begreppet hemman som synonym till jordeboksgård, se Larsson(1971), s

14 ämbetsmän(länsmän, lagmän, lantmän, fogdar, rättare m.fl.), diverse avtal, ödehemman, hantverkare, trädgårdsmästare, arrenderingar, förmedlingar m.m. 37 Den reella avkastningen erlades i penningar, gäss, storkar, smör, korn, havre, råg, ved, dagsverken, saltfisk, höns, lamm, lax, lingarn, ägg, får, röding, lakar, ost, talg, näver, timmer, hö, fläsk, vete, malt et.c. I den ingick dels den vanliga jordräntan, dels övriga skatter som byggnads-, salpeter-, lagmans-, härads-, mantalspenningen m.fl.. Med reell avkastning, eller ränta, menar jag i fortsättningen alla grevliga inkomster från en socken utom tionden. 38 Den reella avkastningen benämns i räkenskaperna som "Ordinarie Åhrligie Behollen Räntta" och tionden som "Extraordinarie Räntor" 39 Tabell 1. Bevarat primärmaterial i uppbördsböckerna för grevskapet Visingsborg 8SSE UGVnU HJLRQ Acklinga+Baltak X O X X X X X X X X X Adelöv X X X X X X X X Bälaryd X X X X X X X Daretorp X E X X X X X X X X X Frinnaryd X O X X X X X X X X X Gränna X O X X X X X X X X X Habo X O X X X X X X X X X Härja+Suntak X E X X X X X X X X X Lommaryd X O X X X X X X X X X Skärstad X O X X X X X X X X X Vireda+Haurida X X X X X X X X Visingsö X O E X X X X X X X X Kvättak X O X X X X X X X X X Ödeshög X X X X X X X Ölmstad X X X X X X X X Källa: Sammanställt material från "Grev- och friherreskap": Visingsborg: Vol 6-8, 10-12, 15, 17, 19, 21, 23 Förklaring: - = Socknen ingick inte vid denna tidpunkt. i grevskapet. E = Alla uppgifter om socknens uppbörd saknas av okänd anledning. Alla uppgifter har extrapolerats fram. O = Ofullständiga uppgifter. Endast den reella uppbörden uppges. Den nominella uppbörden har extrapolerats och avkortningen har beräknats ur differensen mellan den nominella och reella uppbörden. X = Alla uppgifter om socknens uppbörd har bevarats. Naturaavgifterna erlades oftast i varor men ibland erlades de även i penningar. Det finns en tendens mot slutet av undersökningsperioden att allt mer och mer av naturainkomsterna omvandlas direkt till penningar istället för att bokföras som så och så många lispund smör 37 Jmf t.ex. med Kullbergs uppdelning av avkortningar av hemman i ödehemman, förmedlade hemman, och frihetshemman. Kullberg(1973), s.6, 152. Se även Larsson(1971), s Ränta från frälsejord under sätesgårdar, "rå och rör" och sätterier avkortades och upptogs inte i den reella räntan. 39 Se t.ex. "Grev- och friherreskap": Visingsborg: Vol 6, efter "Huffuds Summan På Wiisingzöö" 13

15 et.c. Dagsverkena till greven betalades antingen i arbetskraft eller omvandlades till penningar enligt sex eller åtta ören per dagsverke. Alltså om folket inte gjorde dagsverken för greven var de tvungna att betala minst 6 öre per uteblivet dagsverke. Om man antar att en bonde arbetade åtminstone 300 dagar på ett år ger detta en årsinkomst på 56 daler och 8 öre silvermynt. Jämför detta med grevskapets hauptman Julius Kemmerer Landzenfeldt som hade en årsinkomst på 200 daler silvermynt eller att gårdsfogden på godset Västanå fick endast 20 daler silvermynt per år. 40 Övriga från staten överlåtna skatter utgick i penningar, förutom tionden som också kunde erläggas in natura. Vid betalningar med penningar kunde detta ske i kopparmynt eller i silvermynt. I Sverige hade Gustav II Adolf år 1624 infört den extremt opraktiska och världsunika kopparmyntfoten, där kopparmynten präglades som substansmynt. (Värdet av myntets koppar motsvarade det på myntet präglade värdet.) Det säger sig självt att detta fick ödesdigra konsekvenser för transporten av kapital fram och tillbaka genom riket. I praktiken förekom det dock en parallellmyntfot där daler silvermynt och daler kopparmynt parallellt användes. Ett av problemen med detta system var att växelkurserna mellan daler silvermynt och daler kopparmynt kraftigt fluktuerade samtidigt som riksrådet bedrev en oklar penningpolitik med försök att låsa växelkurserna. Resultat blev ett tidvis kaotiskt penningväsende där betalningar kunde erläggas i ett antal olika myntfötter. 41 I uppbördsböckerna bokförs konsekvent inkomsterna i daler, ören och penningar silvermynt och jag har därför låtit alla penningbelopp bokföras i daler silvermynt. På en daler smt gick det 32 ören smt, och på 1 öre smt gick det 24 penningar smt. Grevskapets hemman delas i räkenskapsmaterialet upp i tre kategorier. Skattehemman eller i modernt språkbruk skattefrälsehemman, alltså hemman där greven hade köpt eller fått rättigheten att ta ut statens skatt. Jag kommer i fortsättningen att konsekvent använda det kortare ordet skattehemman istället för den fullständiga men omständiga termen skattefrälsehemman. Övriga hemmansnaturer var kronohemman där ägarskapet hade övergått från kronan till greven och frälsehemman där annan adel än greven ägde frälsejorden men betalade vissa avgifter till greven som lagmansränta och kungshästar 42 eller frälsehemman som gick t.ex. under rår och rör för någon av grevens sätesgårdar. Alltså frälsehemman i uppbördsböckerna omfattar både Brahes frälse och annan adels frälse. Varje kategori delas sedan upp i hela hemman, hälftenhemman, kvartshemman, uthjordar, kvarnar, hagar, pappersbruk, nybyggare, torpare(åttondelshemman), fiskevatten, ängar m.m. För att förenkla överblicken över materialet har jag sett mig tvungen att använda mig av endast hela, halva, kvarts och åttondelshemman i tabellsammanställningar och sifferbehandlingar. Helst hade jag velat räkna med även kvarnar, ängar, fiskevatten, uthjordar et.c. men såg tyvärr ingen praktisk metod att göra detta på Grev- och friherreskap: Visingsborg: Vol 12, ur "Grefweskapz Tienäres Löningar" i "Uthgifft och Lefwereringh på förebemälte Upbörds för A:1652" 41 Heckscher(1936), s Notera att dagsverken inte uttogs av greven från annan adels frälsehemman. Kungshästar togs inte ut från annan adels frälsejord om den innefattades av rå och rör eller var en sätesgård. 43 Jag funderade bland annat på att värdera t.ex. ett fiskevatten till ett visst antal motsvarande hemman. 14

16 Räkenskaperna är förda med hjälp av bråkdelsräkning, till min oändliga frustration. Förutom att man tydligen envisats att räkna med sjutton tolftedelshemman använde man dessutom mått- och viktsystem där det till exempel gick 6 skäppor på en tunna. Det mest irriterande är att man inte kunde hålla sig till hela multiplar av tunnor och skäppor utan dessutom använde åttondelstunnor, fjärdedelsskäppor och så vidare. Vad gäller alla beräkningar av spannmål kommer enheten tunnor att användas. En tunna spannmål motsvarar i modernt mått ungefär 150 liter. En intressant iakttagelse som jag ofta gjort är att man räknade fel i räkenskaperna. Man summerade fel, gjorde felaktiga avdrag, glömde bort poster m.m. Det verkar som om talsmänniskan inte brydde sig så mycket om varje minimal detalj i jämfört med den moderna homo economicus. 15

17 3. Ludium 3.1. Analys av källmaterialet Gårdarna inom grevskapet har, som tidigare nämnts, delats upp i skatte- 44, krono- och frälsehemman. Jag har när det varit möjligt skrivit av alla uppgifter om en sockens nominella, avkortade och reella avkastning. Uppgifterna har sedan avrundats, med tanken att förenkla beräkningar och att göra materialet mer lättöverskådligt. Observera att jag ej har trunkerat några uppgifter. Dagsverken har ibland bokförts som två poster varav den ena togs ut i arbetsdagar 45 och den andra i penningar. Det antal dagsverken som redovisas i uppsatsens undersökning är det totala antalet dagsverken inkluderande båda posterna. Den kritiske granskaren kan förstås invända att jag här gör en dubbel bokföring av grevskapets resurser, vilket jag också gör. Mitt försvar till denna invändning är, att dels är jag intresserad av det totala antalet dagsverken per år inklusive de som omvandlats till penningar, dels att jag även vill veta vad greven verkligen fick ut i penningränta från grevskapet. För övrigt är inte uppsatsen en ren inkomst- och utgiftsanalys där absolutbeloppen är intressanta, för i så fall hade alla typer av naturainkomster på något sätt behövt konverteras till daler silvermynt. Jag menar att om man inte redovisar naturainkomsterna från en region kan man heller inte säga att man redovisar den totala inkomsten. 46 Ett helt skattefrälsehemman hade enligt jordböckerna en skyldighet att utföra eller betala för 8 dagsverken per år till greven. Ett kronohemman hade motsvarande skyldighet. De hemman som bokförts som frälsehemman har i grevskapets jordböcker inte upptagits som dagsverksskyldiga till grevskapet. 47 Det finns en tendens i materialet från uttag av dagsverken i arbetsdagar till uttag i penningar. Denna tendens kan bero på att bönderna blev allt rikare, att bokföringsmetoderna förändrades eller att greven föredrog betalning av dagsverksskyldigheten i penningar. Med en sockens avkastning av spannmål menar jag totalsumman av det korn, råg, malt, vete och havre som producerats. Skälet till att jag valt att betrakta totalsumman av dessa olika sädesslag, istället för varje individuellt sädesslag, är att räkenskapsmaterialet ibland endast redovisar de olika sädesslagen under den gemensamma rubriken spannmål. Det verkar också vara något oklart vad man egentligen avsåg med malt i uppbördsböckerna. Malt står ofta för en stor del av socknarnas avkastning. En inte allt för vågad tes är att man bryggde ofantliga mängder öl, eller brände sädesbrännvin tills rören glödgades. Jag har ej stött på någon rubrik om betalning av avgifter i potatis, då den ännu knappast var introducerad i Sverige. Jag har inte heller sett några betalningar i andra rotfrukter. Produktion av vete verkar att ha varit högst marginell. 44 D.v.s. skattefrälsehemman, 45 För byggnationer på Visingsborgs slott, Brahehus, Västanå gods eller dylikt. 46 Hela detta problemkomplex uppstår som en konsekvens av att 1600-talets Sverige inte var en ren penningekonomi. 47 Se t.ex. Grev- och friherreskap": Visingsborg: Vol 3 för år

18 Tabell 2 visar det värde som grevens fogdar uppskattade en tunna råg till då denna omvandlades vid en verklig eller fiktiv försäljning. Under åren 1650 och 1652 saknas intressant nog uppgifter om värderat pris för en tunna råg. Enligt Hecksher sker det en kraftig prisökning för råg mellan 1650 och , och han menar helt naturligt att spannmålspriserna "/.../ - frånsett tider av stora tillfälliga rubbningar i penningväsendet - främst återspegla skörderesultaten; /.../" 49 De uteblivna uppgifterna för åren 1650 och 1652 i grevskapets bokföring, tyder på att omvandlingen inte kunde ske till följd av osäker omvandlingskurs eller att allt spannmål gick till mat och utsäde. Även Nordman tar upp missväxtåren i början av 1650-talet på följande sätt: "Åren 1651 och 1653 inträffade på Visingsö svårare missväxt, och detta bragte Brahe - /.../ - på tanken att inrätta ett sockenmagasin, ifrån hvilket vid behof spannmål kunde lånas till utsäde och föda." 50 Tabell 2. Värdet av en tunna råg enligt uppbördsböckernas omvandlingar År Rågpriser i silvermynt Daler Öre Källa: Sammanställt material från "Grev- och friherreskap": Visingsborg: Vol 6-8, 10-12, 15, 17, 19, 21, 23 Förklaring: - =uppgift saknas Socknar som saknar uppgifter om reella inkomster (socknar med beteckningen "E" i tabell 1) har kompletterats utifrån en enkel extrapolering. Extrapoleringen har gjorts genom att jag tagit medelvärdet mellan föregående uppgift och efterföljande uppgift. Jag har valt att göra en extrapolering av dessa socknars saknade uppgifter då jag vet att de ingick i grevskapet under den behandlade tidsperioden. Jag har inte lyckats utröna varför uppgifter saknas under vissa enskilda år. Det mest troliga är enligt min åsikt att luckorna uppstått som en konsekvens av dålig bokföring. Socknar som saknar uppgifter om nominella inkomster (socknar med beteckningen "E" och "O" i tabell 1) har kompletterats på samma sätt som ovan. Tyvärr förekommer det, som tidigare nämnts, skrivfel, räknefel och ofullständiga uppgifter vad gäller enskilda poster i en sockens uppbördsräkning. Lösningen på detta problem har helt naturligt blivit att avkortningarna har anpassats efter de nominella och reella inkomsterna. Detta har gjorts därför att den nominella avkastningen uppvisar små 48 Heckscher(1936), Diagram IX och s Heckscher(1936), s Nordmann(1904), s

19 förändringar mellan åren och därför att den reella borde ha redovisats mest noggrant då det var vad greven verkligen erhöll. Alltså avkortningen har beräknats utifrån differensen mellan de nominella och reella inkomsterna för alla socknar och år. En del av resultatet efter källmaterialets grundbehandling kan ses i Bilaga I: tabell B1, B3, B4, B6, B7, och B8. Till följd av utrymmesbrist kan inte allt material presenteras Feluppskattning Varje siffermaterial, utom den rena matematiska tankekällan, är behäftade med fel som påverkar resultatet. För att kunna dra en legitim slutsats från ett källmaterial bör man veta vilka felkällorna är och hur stora dessa är. I extremfallet när felkällorna är av en så stor magnitud att de slukar primärmaterialets värden är det fullkomligt meningslöst att dra några slutsatser alls. Innan jag går vidare med uppskattning av felkällor och deras påverkan av materialets tolkning vill jag först precisera tre termer. Den första termen är ordet fel. "Skillnaden mellan ett mätvärde och det (hypotetiska) sanna värdet kallas mätvärdets fel" 51 Den andra termen är tillfälliga fel. Oregelbundna, tillfälliga, slumpmässiga fel som avviker från ett sant värde åt olika håll kallas tillfälliga fel. 52 Om jag t.ex räknar ihop spannmålsinkomsterna som en vindögd åsna ger detta upphov till tillfälliga fel. Den tredje termen är systematiska fel. Om mätvärdena (alltså sifferuppgifterna i uppbördsböckerna) uppvisar en avvikelse åt ett bestämt håll genom hela siffermaterialet kan man misstänka ett systematiskt fel. 53 Låt mig ta ett exempel. Antag att hauptmannen Landzenfeldt, för grevskapet Visingsborg, är hysteriskt rädd för ojämna tal. För att då undvika denna nattsvarta ångest avrundar han systematiskt alla siffror till jämna tal. Hauptmannens handlingssätt skulle i så fall ge upphov till ett systematiskt fel i primärmaterialet. Lyckligtvis var inte Landztenfeldt rädd för ojämna siffror... Felkällorna i uppsatsen och dess primärmaterial kan alltså delas upp i två huvudkällor, tillfälliga och systematiska fel. Eftersom jag är intresserad av förändringar över tiden blir de systematiska felen ointressanta. I alla fall om felen är systematiska över hela undersökningsperioden. Det jag menar är att det spelar ingen roll för uppsatsens resultat om t.ex. uppbörden konsekvent undervärderas med 20% då det är förändringarna mellan åren som påverkar uppsatsens resultatet och inte absolutbeloppen. De tillfälliga felen påverkar dock resultaten. Om t.ex. den reella uppbörden för ett år är fullständigt felaktig kommer detta faktum att skapa en felaktig tolkning. I följande två stycken har jag försökt dela upp kända felkällor i kategorierna systematiska och tillfälliga fel. Uppdelningen kan ibland bli något diffus t.ex. vid under- eller 51 Larsson och Ringström(1971), s.4 52 Larsson och Ringström(1971), s.4 53 Larsson och Ringström(1971), s.4 18

20 övervärdering av räntor, då det är svårt att med full visshet veta om en eventuell systematisk felvärdering har skett konsekvent över hela tidsperioden. Systematiska fel: I) Avrundningsfel. Vid avrundningar uppstår alltid en avvikelse från orginalvärdet. Eftersom uppsatsens resultat baseras på hundratals avrundningar 54 blir avrundningarna betydelselösa då de tillfälliga felen tar ut varandra. II) Systematisk under- eller övervärdering av grevskapets hemman, räntor m.m. av fogdarna eller hauptmannen över hela perioden. III) Okända felkällor De systematiska felen påverkar, som nämnts ovan, inte uppsatsens resultat då slutsatserna baseras på förändringar och inte absoluta värden. Tillfälliga fel: I) Medvetna eller omedvetna räknefel av grevskapets ämbetsmän. De flesta räknefelen är antagligen omedvetna eftersom t.ex. antalet hemman ömsom överdrivits ömsom nedvärderats. Jag har inte hittat några tecken på omfattande medveten korruption där bönderna utsatts för formellt felaktiga uppbördskrav. Det ligger närmare till hands att greven har utnyttjat sin maktställning till att påverka kurserna vid omvandlingar av t.ex. dagsverken och att han också haft kontroll över avskrivningar, försäljningar av utsäde efter nödår m.m. och på detta sätt ökat grevskapets inkomster. I Reveras avhandling om Magnus Gabriel de la Gardies godsförvaltning ges ett exempel på omfattande tillfälliga och systematiska fel i form av bl.a. underslev utförd av befallningsmannen Sven Månsson Höök mellan åren 1647 till II) Räknefel och avskrivningsfel gjorda av mig själv. Även om jag har kontrollräknat en stor del av uppsatsens beräkningar har jag säkert missat ett eller annat räknefel. III) Okända felkällor De tillfälliga felen påverkar uppsatsens resultat. Ett tillfälligt fel påverkar oftast en enskild socken under ett enskilt år vilket gör att dess inverkan på tolkningen blir begränsad så länge som det tillfälliga felet inte är mycket stort. De mindre tillfälliga felen kompenseras av att jag analyserar summan av ett helt års uppbörder från alla socknar i grevskapet. Det tillfälliga felet blir i detta fall av marginell betydelse. Antag t.ex. att jag skrivit av fel för uppbörden år 1644 och att jag överdrivit en sockens inkomster med så mycket som 100 daler silvermynt. Eftersom den totala inkomsten för detta år är 5049 d.smt kommer felavvikelsen att motsvara 100/5049 d.smt. vi1ket implicerar en felavikelse av omkring 2% från "det sanna värdet" 5049 d.smt. Jag bedömer att det endast förekommer mindre tillfälliga fel och att därför uppsatsens resultat och beräkningar gäller inom en uppskattad tolerans inom några få procent. Jag reserverar mig dock mot att större tillfälliga fel kan uppträda i materialet. T.ex. Ödeshög socken år 1648 och 1650 uppvisar märkliga spannmålsavkortningar Tolkning 54 Totalt har jag gjort omkring 2600 avrundningar 55 Revera(1975), s

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Min hjärtans allra käraste på världen

Min hjärtans allra käraste på världen Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM historia 1521-1809Stormaktsdröm och småstatsrealiteter Innehåll Regentlängd Förord 1 Vasatiden och stormaktstiden av Lars-Olof Larsson och Eva

Läs mer

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

När husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor

När husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor När husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor 2016-12- 02 Tsff Kerstin Carlborg 2016 1 Mantalslängder och andra källor Varför fördes mantalslängder? Hur man hittar mantalslängder

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott BerättelsenomSundbyholm,sammanställdochnedtecknadidecember2013avettbarnbarniLöfstugan Sundbyholmsslott EgendomenSundbyholmägdesavEskilstunakloster,mendrogsvidreformationen ochreduktionenmedbörjan1527intillkronanavgustavvasaochblevenkungsgård

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Ett ståndsmässigt liv

Ett ståndsmässigt liv JOHANNAILMAKUNNAS Ett ståndsmässigt liv Familjen von Fersens livsstil på 1700-talet Översättning Camilla Frostell i UMIVERSiTÄTSBiBLIOTHEKKIP'! j g - ZENTRALSiBUOTHEK - Svenska litteratursällskapet i Finland,

Läs mer

Sveriges historia

Sveriges historia GÖRAN BEHRE LARS-OLOF LARSSON EVA ÖSTERBERG Sveriges historia 1521-1809 Stormaktsdröm och småstatsrealitet Innehåll Regentlängd 7 Förord 9 Periodiseringens dilemma 10 Vasatiden och stormaktstiden 13 AV

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

Grevens minnesmärken Wienberg, Jes

Grevens minnesmärken Wienberg, Jes Grevens minnesmärken Wienberg, Jes Published in: Urminne - tidskrift för arkeologi i sydöstra Sverige Publicerad: 2010-01-01 Document Version!!Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 Sveriges historia 600 1350 En central fråga birgitta fritz* Stockholm Sveriges historia i åtta band, som utges av Norstedts, gör anspråk på att vara en aktuell rikshistorisk

Läs mer

Släkten Kråka från Sunderbyn

Släkten Kråka från Sunderbyn Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide Östra Karups kyrka 0 Ale-utflykt med buss i södra Halland Laholmsbygden

Läs mer

19 september st lass hö 12? 66 S 26 september 1708 IMG_ hönor? 6 lispund smör 65 S 2 oktober 1708 Inget redovisat

19 september st lass hö 12? 66 S 26 september 1708 IMG_ hönor? 6 lispund smör 65 S 2 oktober 1708 Inget redovisat ilaga 1. Förteckning över tullkvitton 1708-1709 års tullkvitton Tabell1. 1708-1709 års tullkvitton. Nr Tull datum varor 63 (kanstull) 19 september 1708 4 tunnor humle IMG_1416 64 (lockhusudden) 19 september

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Stormaktstiden utförlig. fakta

Stormaktstiden utförlig. fakta Stormaktstiden utförlig Stormaktstiden varade i ca 100 år. Från 1611-1718. Sverige var stort till ytan med hade endast 1 miljon invånare. Det var inte mycket, jämfört med Tyskland och Frankrike som hade

Läs mer

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD GUSTAV VASA 1. INTERNATIONELL BAKGRUND a. De geografiska upptäckterna innebar att nya handelsvägar etablerades! Det innebar också att de äldre handelscentra - Italienska städer och Hansan började förlora

Läs mer

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5 Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5 Tabell 1 Herman Kyle (Glotzow) (7:2730). Död mellan 1405 och 1407. Nämnd 1394 som markägare i östra Småland Johan Kyle (7:2722). Död tidigast 1490. Se tabell

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Stormaktstiden 1611-1718 (1721)

Stormaktstiden 1611-1718 (1721) Stormaktstiden 1611-1718 (1721) v Stormaktstiden kallas den period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa. v Det var militärt starkt och hade ett stort

Läs mer

6-2 Medelvärde och median. Namn:

6-2 Medelvärde och median. Namn: 6-2 Medelvärde och median. Namn: Inledning Du har nu lärt dig en hel del om datainsamling och presentation av data i olika sorters diagram. I det här kapitlet skall du studera hur man kan karaktärisera

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV

DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV 145 DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV 146 Bakgrund De stora skogarna som låg norr om de uppodlade markerna i mellersta Sverige var i äldre tider ansedda som ogenomträngliga

Läs mer

3Procent. Mål. Grunddel K 3

3Procent. Mål. Grunddel K 3 Procent Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de kunna: förstå och utföra de tre olika typerna av procentberäkningar räkna ut delen räkna ut hur många procent något är räkna ut det hela använda

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare. Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt

Läs mer

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda

Läs mer

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014..

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. Citation for the original published paper: Andersson, M.

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Facit till frågor Kompass historia

Facit till frågor Kompass historia Facit till frågor Kompass historia Vikingatiden 1 Mellan år 800 och 1050 brukar man säga att vikingatiden varade. 2 Ingen vet säkert. Kanske betyder det någon som ligger på lur i en vik och väntar på att

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 INLEDNING Denna faksimilutgåva skänktes av Barbro Lundqvist till Sancta Lucia Gille i november 2016 1600-talet Den Svenska Stormaktstiden

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Finländare i Eskilstuna Av Rauno Vaara

Finländare i Eskilstuna Av Rauno Vaara ABM informerar 5/09 Finländare i Eskilstuna Av Rauno Vaara Detalj ur Nekrologium för Johanniterna i Eskilstuna Många kopplar finländarnas ankomst till Eskilstuna till arbetskraftinvandringen som skedde

Läs mer

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND KYRKSLÄTTS KOMMUN 303/103/2008 STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND Innehållsförteckning 1 Fondens syftemål...2 2 Fondens kapital...2 3 Fondens avkastning (Ändr. Fge 31.1.2008 7)...2

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Franska Revolutionen. Bakgrund. Varför blev det revolution i Frankrike?

Franska Revolutionen. Bakgrund. Varför blev det revolution i Frankrike? Franska Revolutionen. Bakgrund Varför blev det revolution i Frankrike? 1. Ekonomiska faktorer: a) Dåliga skördar gav höga priser på bröd. Detta drabbar bönderna därför att de får lite mat, men i gengäld

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

en av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet

en av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet Alla i Sverige ska ha minst ett förnamn och ett efternamn. Vanliga svenska namn är t.ex. Erik Lindberg eller Anna Andersson. Man kan ha flera förnamn (som t.ex. Anna Christina Marie) det eller de namn

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal redovisning; SFS 2000:890 Utkom från trycket den 1 december 2000 utfärdad den 23 november 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Tummen upp! Historia ÅK 6

Tummen upp! Historia ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Magnus Koraen KARTLÄGGNING LGR 11 HISTORIA Tummen upp! Historia ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion:

Läs mer

Ägare till Gullaskruvs säteri mellan 1883 och 1900 var greve Axel Emil Lewenhaupt. Gårdar som ingick var Willköl, Höneström och Silvereke.

Ägare till Gullaskruvs säteri mellan 1883 och 1900 var greve Axel Emil Lewenhaupt. Gårdar som ingick var Willköl, Höneström och Silvereke. Angående knoppölflaskor från Gullaskruv ( Det gäller alltså äldre bruna ev. gröna ölflaskor med riktig kork. Inom samlarkretsar påstås det att man aldrig gjort sådana i Gullaskruv. Här kommer några synpunkter.)

Läs mer

Slumpförsök för åk 1-3

Slumpförsök för åk 1-3 Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Myntbarometern. Magnus Wijk 2009, Du får gärna citera denna skrift under förutsättning att du uppger källan.

Myntbarometern. Magnus Wijk 2009, Du får gärna citera denna skrift under förutsättning att du uppger källan. Myntbarometern Magnus Wijk 2009, Du får gärna citera denna skrift under förutsättning att du uppger källan. Myntbarometern Myntbarometern visar hur värderingspriserna för Oscar II:s och Gustav V:s reguljära

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer