Inledning...1. Disposition...1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning...1. Disposition...1"

Transkript

1 Grefweskapet Wijsingzborg mellan aaren 1640 och 1660, Magnus Wåhlberg, Kandidatuppsats i historia, Stockholms universitet Inledning...1 Disposition Historisk bakgrund Om välstånd och krig i det svenska riket mellan år 1640 till Om grevskapet Visingsborg Om greven Per Brahe den yngre Preludium Syfte Tidigare forskning Frågeställning Avgränsningar Källmaterialet Ludium Analys av källmaterialet Feluppskattning Tolkning Postludium Referensförteckning...29 Bilagor...31 Bilaga I. Tabeller...31 Bilaga II. Karta över Visingsö i grevskapet Visingsborg från år Bilaga III. Förkortningar och specialtermer

2 Inledning Det svenska 1600-talet var en outsinlig guldkälla för förra seklets nationalromantiska historieskrivare. De beskrev ystert hur det blodiga trettioåriga kriget avslutades med att moder Sveas omfång ökade. Hur drottning Christina abdikerade och dessutom hade den dåliga smaken att konvertera till ett främmande lands religion. Och Karl X Gustav marscherade modigt över Stora och Lilla Bälts gungande is... Detta lilla verk behandlar 1600-talet ur en annan vinkel nämligen den kritiske ekonomhistorikens. Målsättningen har varit att dels se hur missväxter påverkade grevskapet Visingsborg, dels studera grevskapets ekonomiska expansion. Undersökningsperioden har varit från 1640 till Källmaterialet har bestått av räkenskapsböcker vilka tidigare knappt varit utnyttjade inom historieforskningen. Att skriva om svenskt 1600-tal skiljer sig på främst tre punkter från att skriva om talet. För det första måste en 1600-tals forskare behärska den så kallade tyska handstilen. För det andra har ordens stavning och betydelse förändrats sedan 1600-talet. För det tredje brukar det finnas mindre källmaterial från 1600-talet vilket gör att det oftast är lättare att få en överblick, jämfört med att behärska de överväldigande materialmängder som finns bevarade från 1900-talet. Den sista punkten gäller inte uppsatsens källmaterial, som utgörs av Per Brahe den yngres arkiv, eller rättare sagt de splittrade resterna efter det. Idag återfinns på Riksarkivet i Stockholm omkring 150 volymer av de tiotusentals böcker, häften, kopparplåtar, ritningar med mera som en gång måste ha funnits i slottet Visingsborgs gallerförsedda arkivvalv. En stor del av mitt arbete har bestått av grundforskning. Detta har fått till följd att jag skrivit omfattande avsnitt om källmaterialet och min hantering av detsamma. Enskede Gård 2/ Disposition Uppsatsens struktur kan grovt indelas i tre delar. Första delen består av en kortfattad historisk bakgrund utan betydelse för uppsatsens resultat (kapitel ). Den andra delen, själva undersökningen, är indelad i ytterligare tre avsnitt. Preludium med syfte (kapitel 2.1), tidigare forskning (kapitel 2.2), frågeställning (kapitel 2.3), avgränsningar (kapitel 2.4) och presentation av källmaterial (kapitel 2.5). Ludium med en analys av källmaterialet (kapitel 3.1), feluppskattning (kapitel 3.2) och själva tolkningen (kapitel 3.3). Postludium (kapitel 4) är en sammanfattning av uppsatsens resultat. 1

3 Den sista delen består av en referensförteckning (kapitel 5) och tre bilagor. I Bilaga I presenteras en del av det sammanställda källmaterialet och hanterandet av detsamma. Bilaga II består av en beskuren karta över grevskapet Visingsborgs hjärta, nämligen Visingsö. Kartan är utförd år Tyvärr har jag inte hittat någon karta över grevskapet från 1600-talet. Förkortningar och specialtermer som använts i uppsatsen förklaras i bilaga III. 2

4 1. Historisk bakgrund 1.1. Om välstånd och krig i det svenska riket mellan år 1640 till Sverige var under 1600-talet ett utpräglat jordbrukssamhälle med inslag av järn-, koppar-, tjär- och beckoljehantering, samt viss manufakturproduktion. Den svenska staten var beroende dels av jordräntor från främst skatte- och kronohemman, dels av inkomsterna från den stora sjötullen och den lilla stadsstullen. Till detta kom inkomster från handelstullar i olika östersjöhamnar, vissa varor som tagits i de härjningståg som svenskarna bedrev i Centraleuropa och tillfälliga kontributioner från Frankrike. Den klart största utgiftsposten i statens budget var kostnader för krigföring, även om byråkrati och hov kom att belasta alltmer på utgiftssidan. Sedan Gustav II Adolfs död hade en förmyndarregering under Axel Oxenstierna styrt över riket, och även Per Brahe den yngre kom att sitta med i denna. År 1644 myndigförklarades drottning Christina, men redan året innan hade riksdrotsen Per Brahe föreslagit att Christina skulle myndigförklaras. 3 Under de följande fyra åren utspelar sig freden i Brömsebro, Köningsmarcks plundring av Prag, Westfaliska freden med mera. En ständigt spörsmål genom en stor del av 1600-talet var om den svenska staten i första hand skulle förlita sig på ränteinkomsterna från egna gods och hemman, eller om den skulle försälja sina kronohemman(frälseköp) och rätten att uppbära skatt från skattehemman(skatteköp). Argumenten för en utförsäljning av kronans tillgångar var att den på detta sätt fick ett tillskott av välbehövliga kontanta medel, att kronan framför allt borde förlita sig till tull- och produktionsavgifter(acciser), och att staten inte var hjälpt av inkomster in natura utan att det var bättre om adeln tog över den direkta godsdriften för att istället erlägga penningskatter till kronan. Det huvudsakliga motargumentet till frälseköpen var att kronan på detta sätt frånsade sig alla framtida inkomster från gods och gårdar mot en kortsiktig kontant summa penningar. Ett annat politiskt argument från främst skattebönder var att de förlorade sin ställning som oberoende bönder och istället blev feodala undersåtar trots att de formellt sett var fria. Dessa två ståndpunkter kom så småningom att utkristalliseras i de båda linjerna kontribution och reduktion. Kontribution innebar att statens krisartade underskott skulle täckas av begränsade extraskatter som betalades lika av alla. Denna linje förespråkades av de stora godsägarna som Oxenstierna och Brahe. Det andra alternativet, reduktion, var att staten skulle dra in en stor del av de förläningar som getts till frälset efter främst det s.k. Norrköpingsbeslut år Detta var något som skulle drabba de godsägare som fått stora donationer eller gjort frälseköp under främst Gustav II Adolf och drottning Christina. Denna variant understöddes av lågadeln, prästerna, bönderna och köpmännen. 1 Kapitel 1.1 är sammanställt utifrån Heckscher(1936), Behre m.fl.(1985) och Nilsson(1964) då inte annat anges. 2 Kapitel 1.1 är sammanställt utifrån Heckscher(1936), Behre m.fl.(1985) och Nilsson(1964) då inte annat anges. 3 Nordmann(1904), s

5 Vid riksdagen i Stockholm år 1650 var stämningen explosiv till följd av hungersnöd, pest, fortsatt ekonomisk kris för kronan, omfattande oroligheter i bland annat England, folkligt hat mot högadelns lyxliv enligt kontinentalt mönster, utbredd motvilja till tyska adelsmän som fått donationer efter trettioåriga kriget et cetera. Efter en mycket stormig riksdag avstod drottning Christina från den reduktion som de låg- och ofrälse krävde, mot att hennes kusin, pfalzgreven Karl Gustav, valdes till arvfurste av Sverige. År 1654 abdikerade drottning Christina och Karl X Gustav utropades till kung. Året därpå genomförs en partiell reduktion, den s.k. fjärdepartsräfsten, vilken innebar att adeln skulle återlämna en fjärdedel av den jord de fått efter år Karl X Gustavs regeringstid utmärks annars framförallt av krig mot Polen, Ryssland och Danmark. Krigen mot Danmark avslutades med de båda frederna i Roskilde år 1658 respektive Köpenhamn 1660, det senare är det år då Karl X Gustav dör Om grevskapet Visingsborg 4 Erik XIV skapade år 1562 grevskapet Visingsborg omfattande Visingsö i sjön Vättern 6, och gav bort det till sin kusin Per Brahe d.ä.( ). Visingsborgs slott började byggas redan under Erik XIV men blev färdigbyggt först år Johan III kom att utöka grevskapet med ytterligare socknar och klosterhemman. Sedan hertig Karl tillskansat sig makten, konfiskerades grevskapet från Per Brahe den äldres son Erik Brahe, eftersom Erik varit allierad med Johan III:s son Sigismund. Grevskapet kom istället att tillfalla en yngre broder till Erik, nämligen Magnus Brahe( ). Efter greve Magnus död övergick grevskapet till brorsonen Per Brahe d.y. Grevskapet kom under Per Brahe d.y. att omfatta 10 socknar i Småland, 6 socknar i Västergötland och Kvättak rättarlag. Förutom att färdigställa byggnationen av slottet Visingsborg avslutade även greven bygget av Brahekyrka på Visingsö. Han grundade Brahe-Gränna stad, uppförde Brahehus, och jaktslottet Brahehälla i Adelövs socken. Per Brahe lät också anlägga ett litet tryckeri, ett pappersbruk, en skola med ett mindre bibliotek, och ett spannmålsmagasin. Greven introducerade även nya arter av päron och äpplen, såg till att omfattande trädgårdar anlades, uppmuntrade byggandet av kvarnar och försökte starta en silkesmaskodling. Per Brahe d.y. styrde över grevskapet Visingsborg från året 1633 till sin död år År 1708 brinner Brahehus ner och tio år senare brinner även slottet Visingsborg upp Om greven Per Brahe den yngre 7 4 Kapitel 1.2 är sammanställ utifrån Nordmann(1904), s Kapitel 1.2 är sammanställ utifrån Nordmann(1904), s Se karta i bilaga II 7 Kapitel 1.3 är sammanställt utifrån Nordmann(1904), Berg(1885) och Wittrock(1925) där inte annat anges 8 Kapitel 1.3 är sammanställt utifrån Nordmann(1904), Berg(1885) och Wittrock(1925) där inte annat anges 4

6 Per Brahe den yngre( ) var en av sin tids mäktigaste män, och utövade ett stort inflytande på det svenska samhällsmaskineriet. Han föddes på släktgodset Rydboholm i Uppland som tredje barnet i äktenskapet mellan Elsa Gyllenstierna och Abraham Brahe. När Per Brahe hade uppnått sexton års ålder peregrinerade han till universitetet i Giessen, såg kejsarkröningen i Frankfurt år 1619, besökte Frankrike, England och Holland. Under de följande åren kom han att återvända till de tyska rikena och han besökte även Rom, Neapel och Florens. År 1625 var han slutligen tillbaka i Sverige efter studier, dueller och andra eskapader i utlandet. Vid tjugofyra års ålder utsågs han av Gustav II Adolf till kammarherre och följde med kungen till Preussen år Som kammarherre var han vid två tillfällen med när Gustav II Adolf träffades av muskötkulor. Våren år 1628 vigdes Per Brahe med Christina Katarina Stenbock på Stockholms slott. Per Brahe kom med tiden att alliera sig med Per Banér mot rikskanslern Axel Oxenstierna och Jakob de la Gardie. Orsakerna till detta var flera: greven blev inte utsedd till riksdrots år 1634, han förlorade en arvstvist efter sin farbror och att han motsatte starkt sig all statlig inblandning i sitt eget grevskap. Efter långvarig konfrontation med rikskansler Oxenstierna accepterar Per Brahe år 1637 att bli generalguvernör över Finland. Per Brahes förvaltning av Finland är enligt Wittrock "/.../ ofta och med fog prisad som ett av de vackraste bladen i 1600-talets inre svenska historia." 9 Han upprättade räftst med den ofta korrupta förvaltningen, grundade Åbo akademi, inrättade nya landshövdingdömen m.m. År 1641 väljs Per Brahe, trots motstånd från det oxenstiernska partiet, till riksdrots efter den nyss avlidne Gabriel Gustavsson Oxenstierna. Efter detta verkar motsättningarna med rikskanslern att ha minskat något. I december 1644 förklaras drottning Christina myndig med stöd av riksdrotsen. Fyra år senare faller han dock i onåd och han väljer, eller beodras, att återvända till generalguvernörskapet i Finland. År 1650 avlider både grevens hustru Katarina Stenbock och hans mor. Två år senare har även hans sista barn, Elsa Beata Brahe gift med pfalzgreven Adolf Johan, dött. År 1653 gifter han om sig med Beata de la Gardie. Efter drottning Christinas abdikation och Karl X Gustavs trontillträde kom riksdrotsens ställning att stärkas då han understödde kungens expansiva krigspolitik. Riksdagen år 1655 tog dock ett beslut om en fjärdepartsräfst, vilken även kom att drabba greven. 10 År 1660 dog Karl X Gustav och en förmyndarregering med bland andra Per Brahe och Magnus Gabriel De la Gardie tillsattes. Per Brahes position kom här att stärkas ytterligare då han lyckades se till att varken Fleming eller pfalzgreven Adolf Johan kom att ingå i förmyndarregeringen. Allt i strid med Karl X Gustavs eget testamente. De sista tjugo åren av Per Brahes liv kom att präglas av en allt svårare ekonomisk kris för den svenska staten och krav på reduktion av adelns gods. Självklart motsatte sig greven alla former av reduktion och förordade istället en kontribution. Per Brahe dog i september 1680 ute på godset Bogesund i Uppland. Hans andra hustru dog samma år. Året därpå 9 Wittrock(1925), s Se Berg(1885), s.62 5

7 reducerades grevskapet Visingsborg i strid med tidigare löften givna av kung Karl XI. Hela grevskapet kom att dras in till kronan. Per Brahe d.y. talade flytande latin och tyska. Hans brev är ofta en blandning av svenska, tyska, latin och ibland franska. Grevens liv kan grovt indelas i två delar, nämligen hans liv som ärkekonservativ jordägare och som statlig ämbetsman. Ofta kom dessa två intressen att kollidera med varandra och det verkar i de flesta fall som om han prioriterat sina jordegendomar framför statens väl. Per Brahe ger intryck av att ha varit en nitisk ämbetsman, så länge som statens intressen inte motverkade hans egna. Berg skriver, i sin monografi över Visingsö, att greven i samband med att han lyckats få förläning på byggnads- och salpeterhjälpen: "Liksom alltid leder uppnåendet af ett mål till begär efter mera, så äfven här, och det dröjde icke länge innan grefvarne började fika efter privilegier, som i allmänhet anses vara förbehållne suveräna furstar. Ett upplysande exempel härpå är att Per Brahe i bref till M. G. de la Gardie af den 19 Juni 1651 uttrycker sin önskan, att rättigheten att slå mynt måtte förunnas grefvarne, eller åtminstone dem båda; mynten skulle blifva af guld och silver med drottningens namn på ena sidan." 11 Greven var en av sin tids största jordägare och en tidstypisk representant för den svenska högadeln. Han höll hårt vid sina ståndsprivilegier och rättigheter mot ofrälse och lågfrälse, vilket följande citat från år 1650 visar: "Vi äre alla subditi regni[rikets tjänare], bönderne äre mediate subditi[indirekta tjänare] men vi immediate[direkta tjänare]" 12 Per Brahe kom att till stor del härska oinskränkt över sitt grevskap Visingsborg och då speciellt över Visingsö, där greven från och med år 1654 hade absolut domsrätt över sina undersåtar, utan möjligheter för dessa att överklaga till någon högre instans. Greven hade bokstavligen talat makt över liv och död på ön. 2. Preludium 2.1. Syfte Uppsatsen har två inriktningar. I den ena studeras grevskapet Visingsborgs ekonomiska tillväxt mellan åren 1640 och I den andra visas sambandet mellan missväxter och grevskapets avkastning under samma period. Båda inriktningarna har till syfte att undersöka grevskapets ekonomiska förändringar som avspeglas i uppbördsböckerna Tidigare forskning Det finns en omfattande litteratur om det svenska 1600-talets ekonomiska och politiska historia. Den forskning som tidigare behandlat grevskapet Visingsborg härstammar från slutet av 1800-talet till och med 1930-talet. I dessa arbeten behandlas i första hand grevskapets tillväxt till följd av jorddonationer från drottning Christina, diverse 11 Berg(1885), s Citerat efter Heckscher(1936), s.333 6

8 levnadsfakta om greven Per Brahe d.y., grundläggandet av Gränna, etablerandet av en skola på Visingsborg, historiska anekdoter om ruiner m.m. Av de böcker som behandlar Per Brahes person och grevskapet Visingsborg har jag använt följande: Bergs Visingsö jemte Anteckningar om Visingsborgs Grefskap från 1885, vilken är en något konservativ men samtidigt källkritisk monografi beskrivande bl.a. Visingsös och grevskapet Visingsborgs historia. Boken innehåller även femtiotalet renskrifter av brev och jordböcker från 1600-talet. Nordmans biografi över Per Brahe från 1904, uppvisar en klart proaristokratisk och nationalistisk tendens. 13 Boken är något rörigt skriven med diverse svartvita bilder och ett färgtryck över Brahes släktvapen. Jag bedömer att denna boks källvärde är betydligt mindre än Bergs monografi. Wittrocks biografi över Per Brahe i Svenskt biografiskt lexikon skriven år Wittrock har använt både Berg och Nordmann i sin biografi och han intar en nationalistisk, konservativ ståndpunkt vad gäller den svenska stormakten och dess adel. I Swedlunds Grev- och friherreskapen i Sverige och Finland, Donationerna och reduktionerna före 1680 från år 1936 genomgås olika grev- och friherreskaps jordmässiga förändringar fram till den stora reduktionen år Boken behandlar bl.a. Visingsborgs grevskap omkring tiden för drottning Christinas abdikation, år Swedlund gör, konstigt nog, ett flertal räknefel vad gäller grevskapet Visingsborg. 14 Jag har inte funnit någon rationell förklaring till dessa räknefel och bedömer därför att Swedlunds uppgifter, vad gäller framför allt frälset, skall tas med en viss skepsis. Av den övriga litteratur som jag använt kan nämnas följande: På väg mot reduktionen från 1936 av Nilsson består av ett antal uppsatser som behandlar det svenska 1600-talets och sena 1500-talets politiska och ekonomiska historia. Ett av kapiteln visar hur tvekan mellan en reduktion eller en kontribution till slut leder fram till 1680 års beslut om reduktion och räfst. Heckschers Sveriges ekonomiska historia från år 1936 är ett standardverk beskrivande de flesta sidorna av Sveriges ekonomiska utveckling från Gustav Vasa och framåt. Verket används ofta som en utgångspunkt för en tes-antites-diskussion i modern historieforskning. Larssons Kolonisation och befolkningsutveckling från 1971 behandlar den svenska befolknings-utvecklingen från Gustav Vasa till omkring år I boken återfinns också diskussioner över redovisningssystem, olika skatter och specialtermer. 13 Nordmann skriver bland annat att "En ärlig patriot och god aristokrat ville grefve Per i allt sitt uppträdande vara.", Nordmann(1904), s Bl.a. har jag vid kontrollräkning av Swedlunds uppgifter för år 1654 upptäckt att han räknat fel på följande socknars totala "mantal": Ölmstad, Ödeshög, Lommaryd, Bälaryd, Frinnaryd, Adelöv, Habo, Daretorp och Härja. Övriga socknars summor stämmer. Observera att jag endast använt Swedlunds egna siffror för mina beräkningar, se Swedlund(1936), s.58, tabell 9 7

9 Kullbergs Johan Gabriel Stenbock och reduktionen från 1973 behandlar hur reduktionen påverkade Stenbocks inkomster och hur han lyckades i stora delar undvika de allra värsta konsekvenserna av reduktionen efter år Reveras Gods och gård Magnus Gabriel de la Gardies godsbildning och godsdrift i Västergötland, skriven år 1973 beskriver hur Magnus Gabriel de la Gardie strävade efter att byta till sig eller köpa gammalt frälse i främst grevskapet Läckö, och hur greven på olika sätt försökte minska sin skatteskyldighet till kronan. Boken behandlar även frågan om godskoncentration. I Bönder och gårdar i stormaktspolitikens skugga, Studier kring hemmansklyvning, godsbildning och mantalssättning i Sverige publicerad 1983 undersöker Larsson tre häraden med avseende på bland annat hemmansklyvning, befolkningsutveckling, välståndsförändringar, träkolsproduktion och godsbildning. Ett av de häraden som Larsson undersöker ligger i Småland(Kinnevalds härad), medan de två andra återfinns i närheten av sjön Vättern(Valkebo och Kumla). Presentationen av tidigare forskning har jag medvetet låtit vara kortfattad eftersom jag inte har hittat någon med uppsatsen direkt jämförbar undersökning Frågeställning Syftet i kapitel 2.1 kan delas upp i två huvuddelar, nämligen grevskapets ekonomiska tillväxt 15 och missväxters påverkan på grevskapets avkastning. Dessa två delar samverkar på så sätt att en missväxt gav upphov till minskad avkastning, som i sin tur gav upphov till minskade jordränteinkomster för greven, vilket i sin tur påverkade grevskapets ekonomiska tillväxt. 16 Utifrån dessa två huvuddelar har jag sedan formulerat två frågekomplex. Detta har gjorts för att öka den övergripande förståelsen. Det första frågekomplexet behandlar grevskapets ekonomiska tillväxt över tiden. Frågekomplex A: A. Varför förändras grevskapets jordinnehav? Till följd av donationer från kronan? Eller till följd av frälseköp? Eller sker de flesta förändringar av jordinnehav som en konsekvens av att Per Brahe byter jord utom grevskapet mot jord inom? Förekommer det även substansmässiga förändringar inom grevskapet förutom de rent formmässiga? Med kronan menar jag inte bara Sveriges rikes riksråd med medföljande statsmaskineri, fogdar, domstolsväsende, skrivare, ministrar m.m. utan även dess kungliga majestät med 15 Främst förändringar av jordinnehav och skatterättigheter 16 Minskade möjligheter för frälse- och skatteköp m.m. 8

10 åtföljande markinnehav. Väl medveten om att denna definition är bristfällig har jag funnit att det är den enklaste i fallet med denna undersökning. 17 I fortsättningen kommer jag att använda begreppen staten och kronan som synonymer, inkluderande dess kungliga majestät. Jag räknar självfallet inte in enskilda adelsmän i denna definition så länge som dessa inte agerat som ämbetsmän för t.ex. riksrådets vägnar. Frågekomplex A utgår bland annat från det faktum att en del av statens finansiella kris täcktes med kortsiktiga försäljningar av krono- och skattehemman. Att staten på detta sätt sålde en framtida inkomst (delvis i penningar, delvis in natura) mot ett engångsbelopp i klirrande mynt, de s.k. frälse- och skatteköpen. Observera att förutom frälseköp förekom det också rena donationer från kronan utan några som helst krav på ersättning från adelsmannens sida. 18 Jorden till donationerna togs från dess kungliga majestäts jord, från ockuperad jord i övriga Europa eller från jord som riksrådet förfogade över. Jag kommer i fortsättningen att behandla dessa olika former av donationer som donationer från kronan, se ovan. Nästa frågekomplex gäller om effekterna efter missväxter avspeglas i grevskapets räkenskapsmaterial. Frågekomplex B: B. Syns eventuella missväxter i grevskapet Visingsborgs räkenskapsmaterial och i så fall på vilket sätt? Hur förändras uttaget av dagsverken, spannmål och penningar från grevskapets bönder och landbor? Har dessa förändringar något samband med missväxter? Med grevskapets räkenskapsmaterial kommer jag i fortsättningen att syfta på främst grevskapets uppbördsböcker. Frågekomplex B bygger på antagandet att missväxter borde märkas i ökade avkortningar av hemman, spannmål, smör, fisk o.dyl. En folkminskning till följd av svält och sjukdomar borde även den leda till en minskad möjlighet att ta ut dagsverken och ränteinkomster från grevskapets bönder och landbor Avgränsningar Undersökningen har begränsats till grevskapet Visingsborg från året 1640 till och med 1660 av följande skäl: I) Det finns ett bevarat källmaterial från denna region och under denna tidsperiod. II) Området utgör en någorlunda klar räkenskapsmässig avgränsning. 17 Skall t.ex. hovet räknas till kronan? Men hovet består av enskilda adelsmän? Alltså är de adelsmän som ingår i hovet en del i kronan? Men vilka är då inte del i denna? Och hur definieras för övrigt "hovet"? Var går gränslinjen mellan kungamakt och riksråd? Vad hände t.ex. om drottning Christina donerade jord som riksrådet förvaltade och riksrådet sanktionerade detta? 18 Se t.ex. Nilsson(1964), s.89-92, Heckscher(1936), s

11 Jag har valt att undersöka endast vartannat år. En undersökning av varje års uppbörd hade lett till en 50-70% ökning av undersökningstiden. Något som antagligen inte hade inneburit en motsvarande kunskapsvinst då många av uppgifterna synes vara förhållandevis statiska mellan de olika uppbördsåren. Ett problem har varit själva grevskapets oklara gränsdragning. Helt enkelt, vilka gårdar bör räknas till grevskapet och vilka gårdar bör räknas till kronan, fristående bönder eller annat frälse? Låt mig konkretisera. Skall t.ex. endast gårdar som betalar tionde räknas till grevskapet? Eller skall alla gårdar som överhuvudtaget betalar någon form av avgifter om det nu må vara mantalspenning, jordränta, salpeterpenning, eller dagsverken räknas till grevskapet? I undersökningen har jag valt att betrakta grevskapet Visingsborg som den region där socknarna Visingsö, Gränna, Skärstad, Ölmstad, Ödeshög, Lommaryd, Bälaryd, Frinnaryd, Adelöv, Vireda, Haurida, Habo, Acklinga, Baltak, Daretorpa, Härja och Suntak ingår. Suntak socken räknas som en del av Härja gäll och Haurida socken som en del av Vireda gäll. Baltak socken "/.../, som under reformationstiden var annex till Acklinga, upptages i jordeboken icke som självständig socken utan såsom ingående i Acklinga och Agnetorps socknar." 19, alltså Baltak socken ingår som en del av Acklinga gäll. I grevskapet ingår också Kvättak rättarlag talets stavning av olika ortsnamn varierar från år till år och den motsvarar nästan aldrig den moderna motsvarigheten. Jag har därför valt att använda den moderna stavningen, vilken gjorts utifrån moderna kartor, Bergs monografi och ett skrifligt svar från Ortnamnsarkivet i Uppsala. 20 Min definition av grevskapet överensstämmer med Bergs. 21 Däremot avviker den på två punkter mot Swedlunds. Dels inkluderar han strömantal från ytterligare 12 socknar, vilka eventuellt skulle kunna motsvara Kvättak rättarlag, vars namn han inte nämner som en del av grevskapet. 22 Dels har han valt att endast räkna med en del av frälsehemman i socknarna till grevskapet. Till skillnad från Swedlund har jag konsekvent räknat alla frälsehemman i de uppräknade socknarna till grevskapet, och detta av två skäl. För det första har jag endast följt det antal som uppgivits i grevskapets uppbördsböcker till skillnad från Swedlund, se t.ex. hauptmannen Julius Lantzenfeldts uppbördsräkning från år För det andra betalar nästan alla frälsehemman inom grevskapet kungshästar till greven 24, vilket tyder på att dessa bör räknas med Lundahl(odaterad), s Berg(1885), Brev från arkivarie Hagåsen daterat till den 25 juli Berg(1885), s Swedlund(1936), tabell 9, s "Grev- och friherreskap": Visingsborg: Vol Frälsegårdar under rå och rör, sätesgårdar o.dyl. fick sina skyldigheter att erlägga kungshästar avkortade. 25 Det är i uppdelningen av frälset som Swedlund begår räknefel för 9 socknar av 14 möjliga (Kvättak rättarlag ej medräknat). En del av räknefelen är grova med avvikelser på upp till 23 1 /2 hemman. Swedlunds sammanställningar av krono- och skattefrälsehemman överensstämmer dock helt med mina egna beräkningar, se Swedlund(1936), tabell 9, s

12 I fortsättningen kommer jag strängt att följa min definition av grevskapet men det kan vara värt att uppmärksamma att grevskapet Visingsborgs formmässiga utseende och substansmässiga innehåll förändras över tiden Källmaterialet Det källmaterial som undersökts utgör en del av Per Brahes efterlämnade arkiv från år Det ursprungliga arkivet splittrades efter grevens död upp i ett antal separata arkiv. De handlingar som beslagtogs av reduktionskommisionen finns bevarade i Kammarkollegiets arkiv i Riksarkivet under samlingsnamnen "Adeln och dess gods: Brahe" och "Grev- och friherreskap: Kajana och Visingsborg". Båda samlingarna bildades under "/.../ ordningsarbeten i Kammarkollegiet efter 1897." 26 Övriga arkiv som återfinns i Riksarkivet med material från Per Brahes ursprungliga arkiv är Rydboholmssamlingen, Sjöholmsarkivet I, Skoklostersamlingen I och II, Brahesamlingen 27, Bankir G. Kassmans samling, och en bunt strödda handlingar i Kammarkivet 28 Förutom i Riksarkivet finns källmaterial efter Per Brahe i Uppsala universitetsbibliotek, Vadstena landsarkiv, Jönköpings läroverk, finländska statsarkivet, och Linköpings stiftsbibliotek. 29 Konsekvensen av arkivmaterialets splittring är att en del material försvunnit eller att det endast delvis finns bevarat. Antagligen förstördes även en del arkivmaterial när slottet Visingsborg brann ner år Uppsatsens källmaterial består av räkenskaper som utger sig för att vara från grevskapet Visingsborg för åren 1640 till och med Det är skrivet för hand enligt den s.k. tyska stilen. Materialet består av häften, böcker och enstaka lösa blad samlade i arkivkartonger, där varje arkivkartong utgör en volym. Räkenskaperna är skrivna med svart bläck på ljust, ofta grovt papper tillverkat av antagligen lump eller lin. En del böcker har läderomslag och det förekommer stämplat sigillack under vissa räkenskaper och brev. Det flesta av handlingarna är ej paginerade. Räkenskapsmaterialet består av uppbördsböcker, jordböcker, verifikationer, utgiftslistor, senare instuckna komplement m.m. Den största delen av materialet är fysiskt sätt välbevarat förutom enstaka hoppkladdade blad och några mögelangripna böcker. 30 Räkenskaperna som använts till uppsatsen utgör en del av vad som den 8 juli år 1697 inleverades till den kungliga reduktionskommisionen. 31 Jag bedömer att handlingarna är äkta. Skälen bakom denna bedömning är följande: I) Reduktionskommissionens intresse av att få ett korrekt material för bedömning av grevskapet Visingsborgs omfattning och dess därmed kopplade reduktion. 26 Danielson m.fl.(1995), s. 154 och Enligt författaren till arkivförteckningen för Stafsäterarkivet i ATA, Odenius, så ingick Brahesamlingen som en del i Stafsäterarkivet fram till år Se inledningen till arkivförteckningen för Stavsäterarkivet. 28 Nämligen E6574: 1 bunt Per Brahe d.y. Strödda handlingar. 29 Hedar(1935), s T.ex. "Grev- och friherreskap": Visingsborg: Vol Hedar(1935), s

13 II) Per Brahe d.y.:s nit att bevara Visingsborgs arkiv bakom lås och bom, utom räckhåll för obehöriga. 32 III) Räkenskaperna är skrivna med olika handstil från olika år och olika inkomstkällor. De gör precis ett sådant rörigt intryck som orginal borde göra. IV) På begäran av reduktionskommisionen avlade brorsonen Nils Brahe år 1697 en ed där han intygar att de inleverade handlingarna var äkta och att alla ekonomiska papper från Visingsborg hade avlämnats. 33 Noteras skall dock att bl.a. en del skrivelser till hauptmannen Julius Kemmerer Lantzenfeldt, som borde ha skickats till reduktionskommisionen, finns kvar i Rydboholmsamlingen, 34 och även Brahesamlingen innehåller en uppbördsbok. 35 Den del av räkenskaperna som jag valt att koncentrera mig på är uppbördsböckerna, där inkomster i form av jordränta, ovissa skatter m.m. upptas år för år för varje socken inom grevskapet. Motiveringen till att jag valt att använda uppbördsböckerna är att dessa är nästan helt bevarade för undersökningsperioden och att de beskriver de verkliga inkomsterna från grevskapet. Jordböckerna speglar inte på samma sätt de kortsiktiga förändringar som t.ex. missväxter borde ge upphov till. Gränsen mellan uppbördsböcker och jordböcker verkar dock ha varit ganska flytande inom grevskapet, då jordböckerna ibland har fått komplement med rena uppbördsräkningar. Förutom uppbördsböcker och jordböcker finns det även specificerade uppbördsräkningar där varje enskilt hemman 36 tagits upp. Tyvärr finns inte de specificerade uppbördsräkningarna bevarade för alla år och jag har därför valt att hålla mig till uppbördsböckerna som presenterar avkastningen sammanställd för varje socken. Uppbördsböckerna är, som tidigare sagts, nästan helt bevarade. Se översikten i tabell 1. Som framgår av tabellen saknas uppgifter om uppbörden från Adelöv, Bälaryd, Vireda, Haurida, Ödeshög och Ölmstad i början av undersökningens period. Detta beror på att dessa socknar inte låg under grevskapet i början av 1640-talet. För vidare sifferbehandling och extrapolering se kapitel 3.1. Varje års uppbörd från grevskapet är sammanställd sockenvis, oftast i ett häfte. Den typiska uppbördsboken inleds med en rubrik i stil med 'Hoppmannens Welb: dig Iulii Landtzfäldtz Räkenskap för Wiisingsborgz Grefweskap på Östre och Wästre Siidan Pro Anno 16XX', efter detta kommer en presentation av årets avkastning för varje socken inom grevskapet. Uppgifterna om socknarnas avkastning delas upp i tre delar, nämligen: den nominella avkastningen, avkortningen och den reella avkastningen. Avkortningar gjordes för olika 32 Bl.a. krävdes för att överhuvudtaget komma in i Visingsborgs arkivvalv tre nycklar, varav hauptmannen hade en av dem, prosten på Visingsö den andra och länsmannen på Visingsö den tredje. se Hedar(1935), s Hedar(1935), s Se volym E7466 i RA.. 35 "Hoppmanens Julius Kirmnrerers Räckenskap för Wijsingzborgz Greffvskap, sampt frälltze och panttegodzen, pro ANNO. 1641", se volym E3317 i RA. 36 I enlighet med Larsson använder jag begreppet hemman som synonym till jordeboksgård, se Larsson(1971), s

14 ämbetsmän(länsmän, lagmän, lantmän, fogdar, rättare m.fl.), diverse avtal, ödehemman, hantverkare, trädgårdsmästare, arrenderingar, förmedlingar m.m. 37 Den reella avkastningen erlades i penningar, gäss, storkar, smör, korn, havre, råg, ved, dagsverken, saltfisk, höns, lamm, lax, lingarn, ägg, får, röding, lakar, ost, talg, näver, timmer, hö, fläsk, vete, malt et.c. I den ingick dels den vanliga jordräntan, dels övriga skatter som byggnads-, salpeter-, lagmans-, härads-, mantalspenningen m.fl.. Med reell avkastning, eller ränta, menar jag i fortsättningen alla grevliga inkomster från en socken utom tionden. 38 Den reella avkastningen benämns i räkenskaperna som "Ordinarie Åhrligie Behollen Räntta" och tionden som "Extraordinarie Räntor" 39 Tabell 1. Bevarat primärmaterial i uppbördsböckerna för grevskapet Visingsborg 8SSE UGVnU HJLRQ Acklinga+Baltak X O X X X X X X X X X Adelöv X X X X X X X X Bälaryd X X X X X X X Daretorp X E X X X X X X X X X Frinnaryd X O X X X X X X X X X Gränna X O X X X X X X X X X Habo X O X X X X X X X X X Härja+Suntak X E X X X X X X X X X Lommaryd X O X X X X X X X X X Skärstad X O X X X X X X X X X Vireda+Haurida X X X X X X X X Visingsö X O E X X X X X X X X Kvättak X O X X X X X X X X X Ödeshög X X X X X X X Ölmstad X X X X X X X X Källa: Sammanställt material från "Grev- och friherreskap": Visingsborg: Vol 6-8, 10-12, 15, 17, 19, 21, 23 Förklaring: - = Socknen ingick inte vid denna tidpunkt. i grevskapet. E = Alla uppgifter om socknens uppbörd saknas av okänd anledning. Alla uppgifter har extrapolerats fram. O = Ofullständiga uppgifter. Endast den reella uppbörden uppges. Den nominella uppbörden har extrapolerats och avkortningen har beräknats ur differensen mellan den nominella och reella uppbörden. X = Alla uppgifter om socknens uppbörd har bevarats. Naturaavgifterna erlades oftast i varor men ibland erlades de även i penningar. Det finns en tendens mot slutet av undersökningsperioden att allt mer och mer av naturainkomsterna omvandlas direkt till penningar istället för att bokföras som så och så många lispund smör 37 Jmf t.ex. med Kullbergs uppdelning av avkortningar av hemman i ödehemman, förmedlade hemman, och frihetshemman. Kullberg(1973), s.6, 152. Se även Larsson(1971), s Ränta från frälsejord under sätesgårdar, "rå och rör" och sätterier avkortades och upptogs inte i den reella räntan. 39 Se t.ex. "Grev- och friherreskap": Visingsborg: Vol 6, efter "Huffuds Summan På Wiisingzöö" 13

15 et.c. Dagsverkena till greven betalades antingen i arbetskraft eller omvandlades till penningar enligt sex eller åtta ören per dagsverke. Alltså om folket inte gjorde dagsverken för greven var de tvungna att betala minst 6 öre per uteblivet dagsverke. Om man antar att en bonde arbetade åtminstone 300 dagar på ett år ger detta en årsinkomst på 56 daler och 8 öre silvermynt. Jämför detta med grevskapets hauptman Julius Kemmerer Landzenfeldt som hade en årsinkomst på 200 daler silvermynt eller att gårdsfogden på godset Västanå fick endast 20 daler silvermynt per år. 40 Övriga från staten överlåtna skatter utgick i penningar, förutom tionden som också kunde erläggas in natura. Vid betalningar med penningar kunde detta ske i kopparmynt eller i silvermynt. I Sverige hade Gustav II Adolf år 1624 infört den extremt opraktiska och världsunika kopparmyntfoten, där kopparmynten präglades som substansmynt. (Värdet av myntets koppar motsvarade det på myntet präglade värdet.) Det säger sig självt att detta fick ödesdigra konsekvenser för transporten av kapital fram och tillbaka genom riket. I praktiken förekom det dock en parallellmyntfot där daler silvermynt och daler kopparmynt parallellt användes. Ett av problemen med detta system var att växelkurserna mellan daler silvermynt och daler kopparmynt kraftigt fluktuerade samtidigt som riksrådet bedrev en oklar penningpolitik med försök att låsa växelkurserna. Resultat blev ett tidvis kaotiskt penningväsende där betalningar kunde erläggas i ett antal olika myntfötter. 41 I uppbördsböckerna bokförs konsekvent inkomsterna i daler, ören och penningar silvermynt och jag har därför låtit alla penningbelopp bokföras i daler silvermynt. På en daler smt gick det 32 ören smt, och på 1 öre smt gick det 24 penningar smt. Grevskapets hemman delas i räkenskapsmaterialet upp i tre kategorier. Skattehemman eller i modernt språkbruk skattefrälsehemman, alltså hemman där greven hade köpt eller fått rättigheten att ta ut statens skatt. Jag kommer i fortsättningen att konsekvent använda det kortare ordet skattehemman istället för den fullständiga men omständiga termen skattefrälsehemman. Övriga hemmansnaturer var kronohemman där ägarskapet hade övergått från kronan till greven och frälsehemman där annan adel än greven ägde frälsejorden men betalade vissa avgifter till greven som lagmansränta och kungshästar 42 eller frälsehemman som gick t.ex. under rår och rör för någon av grevens sätesgårdar. Alltså frälsehemman i uppbördsböckerna omfattar både Brahes frälse och annan adels frälse. Varje kategori delas sedan upp i hela hemman, hälftenhemman, kvartshemman, uthjordar, kvarnar, hagar, pappersbruk, nybyggare, torpare(åttondelshemman), fiskevatten, ängar m.m. För att förenkla överblicken över materialet har jag sett mig tvungen att använda mig av endast hela, halva, kvarts och åttondelshemman i tabellsammanställningar och sifferbehandlingar. Helst hade jag velat räkna med även kvarnar, ängar, fiskevatten, uthjordar et.c. men såg tyvärr ingen praktisk metod att göra detta på Grev- och friherreskap: Visingsborg: Vol 12, ur "Grefweskapz Tienäres Löningar" i "Uthgifft och Lefwereringh på förebemälte Upbörds för A:1652" 41 Heckscher(1936), s Notera att dagsverken inte uttogs av greven från annan adels frälsehemman. Kungshästar togs inte ut från annan adels frälsejord om den innefattades av rå och rör eller var en sätesgård. 43 Jag funderade bland annat på att värdera t.ex. ett fiskevatten till ett visst antal motsvarande hemman. 14

16 Räkenskaperna är förda med hjälp av bråkdelsräkning, till min oändliga frustration. Förutom att man tydligen envisats att räkna med sjutton tolftedelshemman använde man dessutom mått- och viktsystem där det till exempel gick 6 skäppor på en tunna. Det mest irriterande är att man inte kunde hålla sig till hela multiplar av tunnor och skäppor utan dessutom använde åttondelstunnor, fjärdedelsskäppor och så vidare. Vad gäller alla beräkningar av spannmål kommer enheten tunnor att användas. En tunna spannmål motsvarar i modernt mått ungefär 150 liter. En intressant iakttagelse som jag ofta gjort är att man räknade fel i räkenskaperna. Man summerade fel, gjorde felaktiga avdrag, glömde bort poster m.m. Det verkar som om talsmänniskan inte brydde sig så mycket om varje minimal detalj i jämfört med den moderna homo economicus. 15

17 3. Ludium 3.1. Analys av källmaterialet Gårdarna inom grevskapet har, som tidigare nämnts, delats upp i skatte- 44, krono- och frälsehemman. Jag har när det varit möjligt skrivit av alla uppgifter om en sockens nominella, avkortade och reella avkastning. Uppgifterna har sedan avrundats, med tanken att förenkla beräkningar och att göra materialet mer lättöverskådligt. Observera att jag ej har trunkerat några uppgifter. Dagsverken har ibland bokförts som två poster varav den ena togs ut i arbetsdagar 45 och den andra i penningar. Det antal dagsverken som redovisas i uppsatsens undersökning är det totala antalet dagsverken inkluderande båda posterna. Den kritiske granskaren kan förstås invända att jag här gör en dubbel bokföring av grevskapets resurser, vilket jag också gör. Mitt försvar till denna invändning är, att dels är jag intresserad av det totala antalet dagsverken per år inklusive de som omvandlats till penningar, dels att jag även vill veta vad greven verkligen fick ut i penningränta från grevskapet. För övrigt är inte uppsatsen en ren inkomst- och utgiftsanalys där absolutbeloppen är intressanta, för i så fall hade alla typer av naturainkomster på något sätt behövt konverteras till daler silvermynt. Jag menar att om man inte redovisar naturainkomsterna från en region kan man heller inte säga att man redovisar den totala inkomsten. 46 Ett helt skattefrälsehemman hade enligt jordböckerna en skyldighet att utföra eller betala för 8 dagsverken per år till greven. Ett kronohemman hade motsvarande skyldighet. De hemman som bokförts som frälsehemman har i grevskapets jordböcker inte upptagits som dagsverksskyldiga till grevskapet. 47 Det finns en tendens i materialet från uttag av dagsverken i arbetsdagar till uttag i penningar. Denna tendens kan bero på att bönderna blev allt rikare, att bokföringsmetoderna förändrades eller att greven föredrog betalning av dagsverksskyldigheten i penningar. Med en sockens avkastning av spannmål menar jag totalsumman av det korn, råg, malt, vete och havre som producerats. Skälet till att jag valt att betrakta totalsumman av dessa olika sädesslag, istället för varje individuellt sädesslag, är att räkenskapsmaterialet ibland endast redovisar de olika sädesslagen under den gemensamma rubriken spannmål. Det verkar också vara något oklart vad man egentligen avsåg med malt i uppbördsböckerna. Malt står ofta för en stor del av socknarnas avkastning. En inte allt för vågad tes är att man bryggde ofantliga mängder öl, eller brände sädesbrännvin tills rören glödgades. Jag har ej stött på någon rubrik om betalning av avgifter i potatis, då den ännu knappast var introducerad i Sverige. Jag har inte heller sett några betalningar i andra rotfrukter. Produktion av vete verkar att ha varit högst marginell. 44 D.v.s. skattefrälsehemman, 45 För byggnationer på Visingsborgs slott, Brahehus, Västanå gods eller dylikt. 46 Hela detta problemkomplex uppstår som en konsekvens av att 1600-talets Sverige inte var en ren penningekonomi. 47 Se t.ex. Grev- och friherreskap": Visingsborg: Vol 3 för år

18 Tabell 2 visar det värde som grevens fogdar uppskattade en tunna råg till då denna omvandlades vid en verklig eller fiktiv försäljning. Under åren 1650 och 1652 saknas intressant nog uppgifter om värderat pris för en tunna råg. Enligt Hecksher sker det en kraftig prisökning för råg mellan 1650 och , och han menar helt naturligt att spannmålspriserna "/.../ - frånsett tider av stora tillfälliga rubbningar i penningväsendet - främst återspegla skörderesultaten; /.../" 49 De uteblivna uppgifterna för åren 1650 och 1652 i grevskapets bokföring, tyder på att omvandlingen inte kunde ske till följd av osäker omvandlingskurs eller att allt spannmål gick till mat och utsäde. Även Nordman tar upp missväxtåren i början av 1650-talet på följande sätt: "Åren 1651 och 1653 inträffade på Visingsö svårare missväxt, och detta bragte Brahe - /.../ - på tanken att inrätta ett sockenmagasin, ifrån hvilket vid behof spannmål kunde lånas till utsäde och föda." 50 Tabell 2. Värdet av en tunna råg enligt uppbördsböckernas omvandlingar År Rågpriser i silvermynt Daler Öre Källa: Sammanställt material från "Grev- och friherreskap": Visingsborg: Vol 6-8, 10-12, 15, 17, 19, 21, 23 Förklaring: - =uppgift saknas Socknar som saknar uppgifter om reella inkomster (socknar med beteckningen "E" i tabell 1) har kompletterats utifrån en enkel extrapolering. Extrapoleringen har gjorts genom att jag tagit medelvärdet mellan föregående uppgift och efterföljande uppgift. Jag har valt att göra en extrapolering av dessa socknars saknade uppgifter då jag vet att de ingick i grevskapet under den behandlade tidsperioden. Jag har inte lyckats utröna varför uppgifter saknas under vissa enskilda år. Det mest troliga är enligt min åsikt att luckorna uppstått som en konsekvens av dålig bokföring. Socknar som saknar uppgifter om nominella inkomster (socknar med beteckningen "E" och "O" i tabell 1) har kompletterats på samma sätt som ovan. Tyvärr förekommer det, som tidigare nämnts, skrivfel, räknefel och ofullständiga uppgifter vad gäller enskilda poster i en sockens uppbördsräkning. Lösningen på detta problem har helt naturligt blivit att avkortningarna har anpassats efter de nominella och reella inkomsterna. Detta har gjorts därför att den nominella avkastningen uppvisar små 48 Heckscher(1936), Diagram IX och s Heckscher(1936), s Nordmann(1904), s

19 förändringar mellan åren och därför att den reella borde ha redovisats mest noggrant då det var vad greven verkligen erhöll. Alltså avkortningen har beräknats utifrån differensen mellan de nominella och reella inkomsterna för alla socknar och år. En del av resultatet efter källmaterialets grundbehandling kan ses i Bilaga I: tabell B1, B3, B4, B6, B7, och B8. Till följd av utrymmesbrist kan inte allt material presenteras Feluppskattning Varje siffermaterial, utom den rena matematiska tankekällan, är behäftade med fel som påverkar resultatet. För att kunna dra en legitim slutsats från ett källmaterial bör man veta vilka felkällorna är och hur stora dessa är. I extremfallet när felkällorna är av en så stor magnitud att de slukar primärmaterialets värden är det fullkomligt meningslöst att dra några slutsatser alls. Innan jag går vidare med uppskattning av felkällor och deras påverkan av materialets tolkning vill jag först precisera tre termer. Den första termen är ordet fel. "Skillnaden mellan ett mätvärde och det (hypotetiska) sanna värdet kallas mätvärdets fel" 51 Den andra termen är tillfälliga fel. Oregelbundna, tillfälliga, slumpmässiga fel som avviker från ett sant värde åt olika håll kallas tillfälliga fel. 52 Om jag t.ex räknar ihop spannmålsinkomsterna som en vindögd åsna ger detta upphov till tillfälliga fel. Den tredje termen är systematiska fel. Om mätvärdena (alltså sifferuppgifterna i uppbördsböckerna) uppvisar en avvikelse åt ett bestämt håll genom hela siffermaterialet kan man misstänka ett systematiskt fel. 53 Låt mig ta ett exempel. Antag att hauptmannen Landzenfeldt, för grevskapet Visingsborg, är hysteriskt rädd för ojämna tal. För att då undvika denna nattsvarta ångest avrundar han systematiskt alla siffror till jämna tal. Hauptmannens handlingssätt skulle i så fall ge upphov till ett systematiskt fel i primärmaterialet. Lyckligtvis var inte Landztenfeldt rädd för ojämna siffror... Felkällorna i uppsatsen och dess primärmaterial kan alltså delas upp i två huvudkällor, tillfälliga och systematiska fel. Eftersom jag är intresserad av förändringar över tiden blir de systematiska felen ointressanta. I alla fall om felen är systematiska över hela undersökningsperioden. Det jag menar är att det spelar ingen roll för uppsatsens resultat om t.ex. uppbörden konsekvent undervärderas med 20% då det är förändringarna mellan åren som påverkar uppsatsens resultatet och inte absolutbeloppen. De tillfälliga felen påverkar dock resultaten. Om t.ex. den reella uppbörden för ett år är fullständigt felaktig kommer detta faktum att skapa en felaktig tolkning. I följande två stycken har jag försökt dela upp kända felkällor i kategorierna systematiska och tillfälliga fel. Uppdelningen kan ibland bli något diffus t.ex. vid under- eller 51 Larsson och Ringström(1971), s.4 52 Larsson och Ringström(1971), s.4 53 Larsson och Ringström(1971), s.4 18

20 övervärdering av räntor, då det är svårt att med full visshet veta om en eventuell systematisk felvärdering har skett konsekvent över hela tidsperioden. Systematiska fel: I) Avrundningsfel. Vid avrundningar uppstår alltid en avvikelse från orginalvärdet. Eftersom uppsatsens resultat baseras på hundratals avrundningar 54 blir avrundningarna betydelselösa då de tillfälliga felen tar ut varandra. II) Systematisk under- eller övervärdering av grevskapets hemman, räntor m.m. av fogdarna eller hauptmannen över hela perioden. III) Okända felkällor De systematiska felen påverkar, som nämnts ovan, inte uppsatsens resultat då slutsatserna baseras på förändringar och inte absoluta värden. Tillfälliga fel: I) Medvetna eller omedvetna räknefel av grevskapets ämbetsmän. De flesta räknefelen är antagligen omedvetna eftersom t.ex. antalet hemman ömsom överdrivits ömsom nedvärderats. Jag har inte hittat några tecken på omfattande medveten korruption där bönderna utsatts för formellt felaktiga uppbördskrav. Det ligger närmare till hands att greven har utnyttjat sin maktställning till att påverka kurserna vid omvandlingar av t.ex. dagsverken och att han också haft kontroll över avskrivningar, försäljningar av utsäde efter nödår m.m. och på detta sätt ökat grevskapets inkomster. I Reveras avhandling om Magnus Gabriel de la Gardies godsförvaltning ges ett exempel på omfattande tillfälliga och systematiska fel i form av bl.a. underslev utförd av befallningsmannen Sven Månsson Höök mellan åren 1647 till II) Räknefel och avskrivningsfel gjorda av mig själv. Även om jag har kontrollräknat en stor del av uppsatsens beräkningar har jag säkert missat ett eller annat räknefel. III) Okända felkällor De tillfälliga felen påverkar uppsatsens resultat. Ett tillfälligt fel påverkar oftast en enskild socken under ett enskilt år vilket gör att dess inverkan på tolkningen blir begränsad så länge som det tillfälliga felet inte är mycket stort. De mindre tillfälliga felen kompenseras av att jag analyserar summan av ett helt års uppbörder från alla socknar i grevskapet. Det tillfälliga felet blir i detta fall av marginell betydelse. Antag t.ex. att jag skrivit av fel för uppbörden år 1644 och att jag överdrivit en sockens inkomster med så mycket som 100 daler silvermynt. Eftersom den totala inkomsten för detta år är 5049 d.smt kommer felavvikelsen att motsvara 100/5049 d.smt. vi1ket implicerar en felavikelse av omkring 2% från "det sanna värdet" 5049 d.smt. Jag bedömer att det endast förekommer mindre tillfälliga fel och att därför uppsatsens resultat och beräkningar gäller inom en uppskattad tolerans inom några få procent. Jag reserverar mig dock mot att större tillfälliga fel kan uppträda i materialet. T.ex. Ödeshög socken år 1648 och 1650 uppvisar märkliga spannmålsavkortningar Tolkning 54 Totalt har jag gjort omkring 2600 avrundningar 55 Revera(1975), s

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

Stormaktstiden 1611-1718 (1721)

Stormaktstiden 1611-1718 (1721) Stormaktstiden 1611-1718 (1721) v Stormaktstiden kallas den period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa. v Det var militärt starkt och hade ett stort

Läs mer

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott BerättelsenomSundbyholm,sammanställdochnedtecknadidecember2013avettbarnbarniLöfstugan Sundbyholmsslott EgendomenSundbyholmägdesavEskilstunakloster,mendrogsvidreformationen ochreduktionenmedbörjan1527intillkronanavgustavvasaochblevenkungsgård

Läs mer

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD GUSTAV VASA 1. INTERNATIONELL BAKGRUND a. De geografiska upptäckterna innebar att nya handelsvägar etablerades! Det innebar också att de äldre handelscentra - Italienska städer och Hansan började förlora

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Viktor Klingbergs skulder

Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingberg var född 1856. Han studerade i Uppsala från 1877 och avlade medicine kandidatexamen 1885, och hade sedan flera korta förordnanden som läkare på olika platser;

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Facit till frågor Kompass historia

Facit till frågor Kompass historia Facit till frågor Kompass historia Vikingatiden 1 Mellan år 800 och 1050 brukar man säga att vikingatiden varade. 2 Ingen vet säkert. Kanske betyder det någon som ligger på lur i en vik och väntar på att

Läs mer

3Procent. Mål. Grunddel K 3

3Procent. Mål. Grunddel K 3 Procent Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de kunna: förstå och utföra de tre olika typerna av procentberäkningar räkna ut delen räkna ut hur många procent något är räkna ut det hela använda

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND KYRKSLÄTTS KOMMUN 303/103/2008 STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND Innehållsförteckning 1 Fondens syftemål...2 2 Fondens kapital...2 3 Fondens avkastning (Ändr. Fge 31.1.2008 7)...2

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för högskolestudier. Det innebär att gymnasiearbetet utförs och redovisas med arbetssätt och redovisningsformer som liknar

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal redovisning; SFS 2000:890 Utkom från trycket den 1 december 2000 utfärdad den 23 november 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa

OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa MEDELTIDEN Kristendomen införs under 1000-talet i Sverige och med den medeltiden. Medeltiden slutar med de religiösa och politiska förändringar

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

UPPGIFT 1 EURO. Utdata: Två rader, som för indata ovan, ser ut som följer: Före resan: bank 1 Efter resan: bank 3

UPPGIFT 1 EURO. Utdata: Två rader, som för indata ovan, ser ut som följer: Före resan: bank 1 Efter resan: bank 3 UPPGIFT 1 EURO Harry ska åka till Portugal och behöver växla till sig 500 Euro från svenska kronor. När han kommer tillbaka från Portugal kommer han att ha 200 Euro över som han vill växla tillbaka till

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB ÖVNING 7 (25-4-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (25-5-4) Aktuella avsnitt i boken: 6.6 6.8. Lektionens mål: Du ska kunna sätta

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

Anvisningar för årsräkning 2013

Anvisningar för årsräkning 2013 Sida 1(8) Anvisningar för årsräkning 2013 Anvisning faställd: 2013-12-16 Dokumentansvarig: Sandra Johansson Sida 2(8) Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Redovisningsperiod 3. Uppgifter om huvudman och

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Sida 1(5) xxx xxxxx. Svea hovrätt har hemställt att Bokföringsnämnden ska inkomma med yttrande i målet.

Sida 1(5) xxx xxxxx. Svea hovrätt har hemställt att Bokföringsnämnden ska inkomma med yttrande i målet. Sida 1(5) 2010-01-26 Svea hovrätt Avdelning 10 Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr X xxxxxxx YTTRANDE De i målet aktuella reverserna är mottagna uppgifter om affärshändelser och ska då enligt 5

Läs mer

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man

Läs mer

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö Meddelad i Malmö Mål nr Sid 1 (6) PARTER KÄRANDE F Ombud: Advokat Ulf Bjermer Advokatfirman Bjermer Stortorget 17 211 22 Malmö SVARANDE 1. B1 2. B2 Ställföreträdare för båda: M God man för båda: Advokat

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. 1. Karl V 1516-1556 a. Augsburg 1555 b. Krig emot främst Frankrike om Italien. c. Abdikerar och delar upp sitt väldiga rike: i. Österrike till brodern

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 Mats Olsson, Storgodsdrift. Godsekonomi och arbetsorganisation i Skåne från dansk tid till mitten av 1800-talet, Diss, Lund Studies in Economic History 20, Almqvist

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring Ekonomiguide Del 2 - Bokföring Innehållsförteckning Kvittoredovisning 3 Vad, vem, varför? 3 Förklaring av kvittoredovisningsmallen 4 Bokföring 7 Vad, vem, varför? 7 Förklaring av bokföringsmallen 8 Del

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner Många militärt anställda har haft rätt att uppbära pension eller gratial av en eller annan orsak. Officerare och underofficerare betalade in en avgift till

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag 2011 Bengt Bengtsson Koncerner och intressebolag (ÅRL) Sammanslagning av flera företags redovisning Om ett företag äger aktier i något

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2013 B 4967-12 KLAGANDE 1. ACLE Ombud och offentlig försvarare: Advokat LB 2. JE Ombud och offentlig försvarare: Advokat RE

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su. 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION

CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION Caspeco Business Control 6 Caspeco Business Control 6 Caspeco Business Control 6 Caspeco Business Control 6 CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION

Läs mer