Barnet i utredningen

Transkript

1 FoU-rapport Barnet i utredningen - en uppföljningsstudie om barns ställning i barnavårdsutredningar genomförda i BBIC Sofia Enell FoU-rapport 2009:6 IFO Individ- och familjeomsorg

2 Förord En av den sociala barnavårdens svåraste uppgifter är att utreda när något barn eller ungdom misstänks fara illa. Det är därför naturligt att ständigt utvecklingsarbete krävs. I föreliggande rapport är Barns behov i centrum (BBIC), ett omfattande utvecklingsarbete i fokus. BBIC syftar till att stärka barns ställning, öka samarbetet med barnet och dess nätverk, skapa systematik i socialtjänstens arbete samt underlätta dokumentation så att handläggning och insatser lättare kan följas upp och bidra till ökad rättssäkerhet. I en studie har, mycket förenklat, studerats om barns delaktighet har ökat sedan implementeringen av BBIC påbörjades i kommunerna i Jönköpings län. Hur rapportens resultat kan tolkas presenteras på ett förtjänstfullt sätt av författaren och jag nöjer mig därför med några mer övergripande och personliga reflektioner. I läsningen av den välskrivna rapporten är det lätt att få olika tankar och associationer, men det som följer med mig i läsningen är hur påtagligt det är att utvecklingsarbete tar längre tid än vi vill tro, kräver tålamod och både tar och ger energi. En tanke som dyker upp är att socialtjänstens syn på berörda barn utmanas genom BBIC. Något hårddraget men - ses barnet som en resurs eller som ytterligare svårighet? Alla dessa funderingar gör att jag tror att alla inblandade, från den enskilde socialsekreteraren till socialnämndens ordförande, kommer under en lång tid framöver behöva prioritera arbetet med BBIC för att inte det skall bli ytterligare ett exempel på ett utvecklingsarbete som inte nådde hela vägen in i mål. Tack till alla som på olika sätt känner att de varit delaktiga i studiens genomförande. Framförallt går ett stort tack till Allmänna Barnhuset för finansiering av hela studien. Ett speciellt tack går till Bodil Rasmusson för vetenskaplig handledning, Lisa Andersson för korrekturläsning och rapportlayout. Avslutningsvis går det största tacket till Sofia Enell för ännu en mycket väl genomförd studie och rapport. Jönköping december 2009 Thorbjörn Ahlgren FoU-ledare Luppen kunskapscentrum 1

3 Sammanfattning Detta är en uppföljningsstudie av barnavårdsutredningar med fokus på om och hur barnens ställning i utredningstexter har förändrats sedan verksamhetssystemet Barns behov i centrum (BBIC) implementerats i fyra kommuner. Resultatet från en studie om barnens ställning i utredningar som slutförts före det att BBIC introducerades i kommunerna utgör jämförelsematerial till föreliggande studie. 1 I föreliggande studie ingår totalt 80 utredningar av barn i åldrarna 0-12 år, 40 av dem avslutades under perioden och 40 tre år senare, Från utredningstexterna har uppgifter om barnet och vad som utretts hämtats. Utöver detta har de textavsnitt som avser analys och bedömning i utredningarna särskilt analyserats utifrån studiens frågeställningar. De teoretiska utgångspunkterna för studien är utvecklingsekologisk teori, konventionen om barnets rättigheter, begreppet delaktighet samt subjekt- och objektsyn, och de beskrivs och förklaras innan resultatet presenteras. Barns behov i centrum är ett verksamhetssystem som syftar till att stärka barns ställning, öka samarbetet med barnet och dess nätverk, skapa systematik i socialtjänstens arbete samt underlätta dokumentation så att handläggning och insatser lättare kan följas upp och bidra till ökad rättssäkerhet. Socialstyrelsen är licenshållare och ansvarig för utbildning och stöd i systemet. I november 2009 har de flesta av Sveriges kommuner ett avtal med Socialstyrelsen och antingen prövolicens eller en ordinarie licens i systemet. Kommunerna i studien finns i Jönköpings län och påbörjade implementeringen av BBIC hösten 2006, tre av fyra kommuner erhöll ordinarie licens i BBIC 2008 och den fjärde under Resultatet i uppföljningsstudien visar att andelen barn som socialtjänsten kontaktar och andelen barn som fått sin uppfattning redovisad i utredningen har ökat. Men hänvisningar till barnens åsikter i socialsekreterarnas bedömning för beslut i utredningarna sker fortfarande i liten utsträckning. Uppföljningsstudien visar att 2009 utreds barnens situation mer riktat mot några utvalda behovsområden, vilket leder till fördjupning inom vissa områden medan annat förblir outrett. Barnets situation sammanfattas i utredningsanalysen främst utifrån barnets egna behov. Ett utvecklingsekologiskt perspektiv som anger en helhetssyn på barnet och barnets utveckling framträder dock inte fullt då interaktionen mellan olika faktorer i barnets miljö sällan analyseras. I innehållsanalysen av utredningarnas avsnitt om analys och bedömning kan konstateras att beskrivningarna av barnen är mer omfattande i uppföljningsstudien jämfört med Socialsekreterare har i ökad utsträckning återgett specifika behov 2 hos barnet och utgår inte i samma omfattning som 2006 från allmänna eller vaga formuleringar om barnens behov. Att barnets åsikter redovisas och vägs in i beslutet förekommer i oförändrad omfattning efter att BBIC har implementerats. Antalet utredningar som bedöms ha en analys och bedömning som utgår från en subjektsyn 3 1 (Enell, 2008) 2 Specifika behov är de behov och intressen som kan härledas direkt till det enskilda barnet till skillnad från typiska behov som är behov barn delar med varandra och kan anses vara allmänna för alla barn. 3 Med en subjektsyn menas att barnets egna åsikter och upplevelser kommer till uttryck i dokumentationen, vilket skiljer sig från en objektsyn som karaktäriseras av vuxnas beskrivningar av barnets behov. 2

4 på barnet och intar en responsiv förståelse 4 har inte heller ökat mer än med någon enstaka utredning. Att i analystexten hänvisa till principen om barnets bästa och att bedömningen görs med avsikt att se till barnets bästa förekommer i samma mycket begränsade omfattning som Möjligen kan en tendens utläsas att barnets rättigheter tydligare skrivs fram i texterna från Slutsatsen av uppföljningsstudien blir att BBIC kan ha bidragit till att fler barn blir kontaktade och därmed blir informanter i utredningen. Men BBIC har inte bidragit till en förändring för barnens ställning i utredningstexten när det gäller deras delaktighet och inflytande. Möjligheten för barns delaktighet har ökat, men studien har inte kunnat konstatera att det också varit fallet att delaktigheten har ökat. Resultaten ska tolkas med viss försiktighet då studien har genomförts relativt kort tid efter att kommunerna implementerat BBIC samt att antalet studerade utredningar är relativt få. I rapporten diskuteras resultatet utifrån vad som är skälen till att barnets röster inte synliggörs mer i socialsekreterarnas analyser och bedömningar. Huruvida skälen till att socialsekreterare inte beaktar barnets åsikter i utredningstexten är adekvata eller inte, kan inte avgöras i denna studie. Men frågan väcks om detta avspeglar en objektsyn på barn och en konsekvens av det spänningsförhållande som finns mellan barns rätt till skydd och barns rätt till delaktighet? Förklaringar till att områden väljs till eller bort för utredning diskuteras också där författaren ställer frågor om utredningsplanens betydelse för detta. En annan reflektion som görs av de texter som avser analys och bedömning är att beskrivningarna av barnen kan uppfattas som en bunt behov. Det utvecklingsekologiska perspektivet saknas i beskrivningar av barnet, eftersom de olika delarna i utredningen inte analyseras tillsammans. Texterna är inte uttryck för en helhetssyn. Istället ter sig analyserna enbart som en sammanfattning av barnets behovsområden. Samtidigt konstateras att utredningarnas beslutsunderlag framstår som mera allsidiga än tidigare, vilket kan innebära att BBIC ställer krav på en kvalitetshöjning i vissa utredningar. Avslutningsvis diskuteras vikten av att dokumentera barnets utsagor och att beakta barnets vilja. Att skriva ut grunderna för beslutet utifrån barnets bästa, vilken information som värderats ha betydelse och vilken information som valts bort i redovisningen samt hur barnets åsikter har beaktats, är sådant som visar att barnets delaktighet tagits på allvar och konkretiserats. Detta slag av information i utredningen har betydelse ur flera olika aspekter. Det bildar ett viktigt underlag i de fall barnet återaktualiseras hos socialtjänsten, det bidrar till att öka rättssäkerheten och tydliggör barnets ställning. I rapportens slutord ställs frågan om vad som krävs för att socialtjänstens dokumentation ska återspegla en syn på barnet som subjekt och aktör. Det finns goda ambitioner och inledande förändringar i de utredningstexter som ingår i uppföljningsstudien, men utvecklingsarbetet för att stärka barnets ställning tar tid. Om en förändrad syn på barn ska prägla det sociala barnavårdsarbetet krävs att BBIC:s grundprinciper värdegrunden, de teoretiska utgångspunkterna och metodsynen - integreras i utredningsarbetet på ett medvetet sätt. 4 Responsiv förståelse innebär att socialsekreteraren balanserar subjektsynen med en objektsyn för att avgöra barnets bästa och bedöma barnets behov av stöd eller skydd. En representativ förståelse intar istället ett utifrånperspektiv och väger inte in barnets upplevelser och uppfattning. 3

5 Innehållsförteckning Inledning... 6 Rapportens disposition... 6 Syfte och frågeställningar... 8 Metod... 9 Förförståelse... 9 Urval och avgränsningar... 9 Utredningstexten i sin helhet Textavsnitt som avser analys och bedömning Metodproblem Etiska aspekter Metoddiskussion Studiens begränsningar Bakgrund BBIC Att utreda utifrån BBIC Lagstiftning och vägledning angående barnavårdsutredningar Konventionen om barnets rättigheter Tidigare forskning Barnperspektiv i barnavårdsutredningar Dokumentation av barns utsagor Lagstiftarens krav på samtycke Att göra bedömningar av barns behov Teoretiska utgångspunkter Grundprinciperna i urval Utvecklingsekologisk teori Med barnets bästa som utgångspunkt Juridikens begränsningar Delaktighet Subjekt- och objektsyn Resultat, del Utredningstexten i sin helhet Beviljade insatser, utredningstider och utredningsplaner Uppgifter från och om barnet Uppgifter från och om föräldrarna Uppgifter om faktorer i barnets familj och miljö Kommentarer till uppföljningsstudien av utredningstexten i sin helhet Resultat, del Analys av textavsnitt som avser analys och bedömning Analys- och bedömningstexten i utredningarna Beskrivningar av barnen Barnens uttryck och vilja

6 Risk- och konsekvensanalyser Barnets bästa Slutsatser Diskussion Varför väljs barnens röster bort? Att välja till och välja bort utredningsområden En bunt behov Utredningar med ett mer allsidigt underlag Förmågan att förhålla sig till allvarliga brister i omsorgen av barn Socialsekreterares maktställning Slutord Referenser Bilaga Figur, tabell och diagramförteckning Figur 1 Triangeln Tabell 1. Antalet barn fördelat på kön och åldersgrupp Tabell 2. Utredningstid i antal dagar 2006 och Tabell 3. Analys och bedömning i utredningen Diagram 1. Antal samtal/observationer med barn fördelat på åldersgrupp, antal barn (n=40) Diagram 2. Barns delaktighet och inflytande Diagram 3. Utredning av barnens behovsområden 2006, antal (n=40) Diagram 4. Utredning av barnens behovsområden 2009, antal (n=40) Diagram 5. Barns behovsområden 2006 för barn över fem år, antal (n=28) Diagram 6. Barns behovsområden 2009 för barn över fem år, antal (n=24) Diagram 7. Utredning av föräldraförmågor 2006, antal utredningar (n=40) Diagram 8. Utredning av föräldraförmågor 2009, antal utredningar (n=40) Diagram 9. Utredning av faktorer i familj och miljö 2006, antal utredningar (n=40). 37 Diagram 10. Utredning av faktorer i familj och miljö 2009, antal utredningar (n=40)

7 Inledning Jönköpings län började implementera verksamhetssystemet Barns behov i centrum (BBIC) våren 2006 där FoU-enheten Luppen kunskapscentrum hade en samordnande roll. I syfte att undersöka hur införandet av BBIC har påverkat barnets ställning i barnavårdsutredningar ansökte Luppen kunskapscentrum om ekonomiska medel från stiftelsen Allmänna barnhuset. 5 Studien har genomförts i fyra kommuner i Jönköpings län genom att utredningar från 2006 och 2009 har studerats. Resultatet från det första undersökningstillfället (2006) har presenterats i rapporten Barnavårdsutredningar före BBIC (2008) 6, se sammanfattning nedan. Inför denna rapport har utredningar som genomförts tre år senare (2009) studerats med samma utgångspunkt som vid det första undersökningstillfället. Under denna period har kommunerna implementerat BBIC och tre av fyra har ansökt och beviljats ordinarie licens i BBIC av Socialstyrelsen. 7 Skälen till att den fjärde kommunen saknade ordinarie licens var att de inte hade ett IT-stöd som stödjer BBIC. Arbetet i denna kommun har likväl utgått från BBIC och kommunen har senare erhållit ordinarie licens. I rapporten Barnavårdsutredningar före BBIC (2008) konstateras att det i de studerade utredningarna 8 fanns spår av BBIC, men att de var svaga på flera områden när det gäller barnets ställning. Denna slutsats grundades i noteringar av att de flesta barnen inte hade kontaktats genom samtal eller observation i utredningarna och att barnets åsikter återgetts i få utredningar. Barnens behovsområden, föräldraförmågorna och faktorer i familj och miljö hade utretts på en låg nivå i de studerade utredningarna. Det var flera områden som endast förekom i några enstaka utredningar och var då ofta utredda i låg utsträckning. De områden som utredningarna hade utrett innan BBIC infördes var barnens inlärning/utbildning och familjens bakgrund och situation samt familjenätverket. Det sätt som barnen framställdes på i de skrivna bedömningarna tenderade återge kortfattade beskrivningar med ord som glada, harmoniska och pigga, utan att det angavs av vem, när eller på vilket sätt barnen uppfattades på detta sätt. Andra tendenser var att barn bedömdes tillsammans och gemensamt med syskon, att socialsekreteraren använde sig av allmänna termer om barnets behov. Enstaka utredningar hänvisade till principen om barnets bästa. I de utredningar där socialsekreterare hade haft samtal med eller gjort observationer av barnet i utredningen, hade barnets situation utretts i något högre utsträckning och i bedömningarna beskrev och utgick socialsekreterare från det enskilda barnets behov i högre utsträckning. Slutsatsen av studien var att det saknades en subjekt- och aktörssyn på barnet i de flesta utredningarna, vilket ledde till att barnets behov beskrevs i allmänna termer och som objekt för vuxnas omsorg. Rapportens disposition Rapporten inleds med uppföljningsstudiens syfte och frågeställningar för att därefter följas av ett metodavsnitt som redovisar hur studien har genomförts. I bakgrunden presenteras BBIC, aktuell lagstiftning och vägledning för barnavårdsutredningar, 5 Stiftelsen Allmänna Barnhuset arbetar för att stödja socialt utsatta barn. Det görs framförallt genom att stödja forskning, driva metodutvecklingsprojekt, ordna konferenser och publicera skrifter. Barnhuset grundades 1633 och var då ett hem för föräldralösa barn. 6 (Enell, 2008) 7 För att beviljas ordinarie licens ska kommunen arbeta utifrån ett BBIC-koncept där kraven för licensen framgår. Ett av dessa krav är att kunna lämna ifrån sig statistik som registreras i IT-stödet. 8 Totalt har 40 utredningar studerats. Utredningarna har avsett barn 0-12 år och slutfördes under i kommunerna Jönköping, Värnamo, Habo och Aneby. 6

8 tidigare forskning om barns delaktighet i den sociala barnavården och dokumentation av barns utsagor, vilket är rapportens huvudfokus, samt något om de förutsättningar och villkor som socialtjänsten verkar under. De teoretiska utgångspunkterna är utvecklingsekologisk teori, konventionen om barnets rättigheter, begreppet delaktighet samt subjekt- och objektsyn, och de beskrivs och förklaras innan resultatet presenteras. Resultatet redovisas i två delar, den ena utifrån vad som framkommit i hela utredningstexten och den andra utifrån en innehållsanalys av de textavsnitt som återger analys och bedömning i utredningen. Rapporten avslutas med vilka slutsatser resultatet har lett fram till och en diskussion utifrån de frågor som studien har väckt. 7

9 Syfte och frågeställningar BBIC anges av Socialstyrelsen vara både ett stöd för handläggning och dokumentation med avsikten att stärka barns ställning i den sociala barnavården. Syftet med denna studie är att undersöka om och i sådana fall hur barnets ställning i utredningstexten har stärkts genom BBIC. För att få svar på detta har utredningar som slutförts innan BBIC infördes (första kvartalet år 2006) i fyra kommuner studerats och jämförs här med utredningar som slutförts tre år senare (första kvartalet år 2009). Under denna period har samtliga kommuner implementerat BBIC. Studien som presenteras i denna rapport har bestått av två delstudier där utredningar har studerats dels utifrån utredningstexten som helhet och utifrån textavsnitt som avser återge den analys och bedömning som gjorts i utredningen. Frågeställningarna för studien har varit: - Vad dokumenteras i utredningarna med hänsyn till barnperspektivet (samtal med barn, beskrivning av barn utifrån behovsområdena, om barnets åsikter dokumenteras och vägs in i bedömning) i jämförelse med utredningar från 2006? - Vad dokumenteras i utredningarna med hänsyn till utvecklingsekologiskt perspektiv (vad som i barnets situation betonas i utredning och bedömning) i jämförelse med utredningar från 2006? - Vilka insatser föreslås i utredningarna i jämförelse med utredningar från 2006? - Utredningstidens längd i jämförelse med utredningar från 2006? - Hur framställs barnen och barnens delaktighet i analys och bedömningarna i jämförelse med utredningar från 2006? - I vilken utsträckning har samtal eller observationer av barnet vägts in i analyserna och bedömningarna i jämförelse med utredningar från 2006? - På vilket sätt analyseras barnets situation i jämförelse med utredningar från 2006? - På vilket sätt utgår analys och bedömning från principen om barnets bästa i jämförelse med utredningar från 2006? 8

10 Metod Detta är en uppföljningsstudie av barnavårdsutredningar med fokus på hur barnens ställning har förändrats i jämförelse med tidigare undersökningstillfälle. I en tidigare rapport presenterades resultatet av en studie om barnens ställning i utredningar som genomförts och slutförts före BBIC. 9 Resultaten utgör jämförelsematerial till föreliggande studie. För att möjliggöra en jämförelse med resultatet från första undersökningstillfället har aktgranskning och innehållsanalys upprepats med samma tillvägagångssätt. Det är även samma person som har genomfört samtliga moment i båda studierna. Utredningarna har studerats utifrån en granskningsmall och en särskild innehållsanalys av utredningarnas textavsnitt med analyser och bedömningar har gjorts med fokus på hur barnen framställs, hur barnperspektivet tillvaratas och på vilket sätt barnets situation har analyserats. Förförståelse Som författare till en studie bär man med sig olika erfarenheter och kunskaper som på olika sätt påverkar tillvägagångssätt. Min förförståelse för denna studie består av att jag tidigare har arbetat med barnavårdsutredningar. Sedan 2004 har jag haft uppdrag inom Luppen kunskapscentrum, en regional utvecklings- och forskningsenhet med uppgift att koppla ihop socialtjänstens arbete med utvecklings- och forskningsarbete. Uppgifterna har varit olika i mitt arbete men med det gemensamt att de berört barn och unga som är i behov av stöd från samhället. En erfarenhet som präglat min förförståelse i denna studie är det samordnarskap för BBIC som jag har haft sedan BBIC implementerades i Jönköpings läns kommuner. Sedan 2006 har jag som samordnare haft som uppgift att stödja implementeringen i länet. Detta har gjort att jag är väl insatt i BBIC och har följt BBIC i kommunerna under en längre tid. Detta ger många fördelar för att förstå systemet BBIC och verksamhetens möjligheter att tillämpa BBIC. För studiens del kan även denna erfarenhet gjort att mina kunskaper och egna förväntningar påverkat min empiriinsamling samt tolkning av resultat. Den studie som tidigare genomförts och de resultat som presenterades i den ingår också i min förförståelse för uppföljningsstudien. Att för studien anlita en vetenskaplig handledare har varit ett sätt för mig att finna ett förhållningssätt till min förförståelse och följa vetenskapliga principer. I detta avseende har fil dr. Bodil Rasmusson varit en god hjälp. Genom att tillämpa ett systematiskt och strukturerat tillvägagångssätt med mall för både insamling och analys av material har jag försökt förhålla mig så objektiv som möjligt. Trots detta är det troligt att den kunskap som jag har om både kommunerna och om BBIC har påverkat mitt arbete. Men hur det har påverkat är svårt för mig att avgöra. Läsarna av rapporten får bära detta med sig och själva bedöma effekterna av min förförståelse. Urval och avgränsningar Materialet består vid båda undersökningstillfällena (2006 och 2009) av utredningstexter. Journalanteckningar eller andra dokument har inte studerats. Detta urval har gjorts utifrån studiens syfte. Utredningar som ingår avser barn mellan 0-12 år. Yngre barn valdes därför att det är en särskild utmaning att göra mindre barn delaktiga. Mindre barns verbala och kognitiva förmåga är mindre utvecklad vilket i sin tur ställer större krav på socialtjänsten att finna lämpliga arbetssätt. Det har också 9 (Enell, 2008) 9

11 funnits en avsaknad av tillgång till utredningsstöd för denna målgrupp vilket borde leda till att införandet av ett nytt verksamhetssystem som BBIC får tydligare genomslag än för äldre målgrupper. När det gäller barn över 12 år har socialsekreterare även tidigare haft tillgång till annat utredningsstöd. 10 De utredningar som ingick vid första undersökningstillfället avslutades under perioden medan de som ingår i det andra avslutades mellan Samma kommuner har deltagit i båda studierna. Fyra kommuner i Jönköpings län valdes utifrån en spridning i befolkningsstorlek. Totalt ingår 80 utredningar, 40 i vardera studie. Av de 40 som ingår i uppföljningsstudien är 20 utredningstexter från Jönköpings kommun, 10 från Värnamo och fem från vardera kommunerna Habo och Aneby. 11 Urvalet av utredningar gjordes genom lottning där utredningar av syskon och utredningar som av olika anledningar inte slutfördes exkluderades. Detta urval gjordes för att öka spridningen av olika orsaker till utredning samt för att endast utredningar som var färdigställda beslutsunderlag skulle ingå. Utredningstexten i sin helhet Utredningstexterna har studerats utifrån en granskningsmall (se bilaga 1) där uppgifter från utredningarna har förts in i ett statistikprogram (SPSS). Kvantitativa data som hämtats från utredningarna har både varit registrering av viss företeelse, men också viss skattning av innehållet. Nedan redovisas de olika data som har inhämtats. 1. Från utredningarna registrerades viss bakgrundsdata om barnet som barnets kön och ålder, om barnet tidigare varit aktuell på socialtjänsten och vilka problemområden som identifierats Från utredningarna har även uppgifter registrerats om samtal med barnet förts, om barnets åsikt har efterfrågats och redovisats samt om barnets synpunkter har vägts in i bedömningen. 3. Utredningarna har också skattats utifrån i vilken utsträckning som barnets behovsområden, föräldraförmågor och faktorer i familj och miljö utretts. För att avgöra i vilken utsträckning som olika aspekter av triangeln har utretts har BBIC:s fördjupningsteman använts som referens. BBIC:s fördjupningsteman är uppdelade i åldersintervallerna 0-1 år, 2-4 år, 5-10 år, år och 16 år och uppåt. Inom varje fördjupningstema förklaras de behovsområden, föräldraförmågor och faktorer i familj och miljö som är aktuella utifrån barnets ålder. I punktform anges olika aspekter som ingår i varje behovsområde och vad som är aktuellt att utreda i föräldraförmågan i förhållande till behovsområdet. T ex är det följande som anges för barn mellan 5-10 år under behovsområdet familj och sociala relationer samt vad som i föräldraförmågan grundläggande omsorg ska utredas inom detta behovsområde. Familj och sociala relationer Avsnittet handlar om följande: Relationer till föräldrar (eller vårdgivare), syskon och andra närstående. Relationer till kamrater och andra viktiga personer i barnets/den unges liv och hur dessa uppfattas av familjen. Möjlighet att få umgås med och få ta hem kamrater. 10 För äldre barn finns ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) och för äldre ungdomar även ASI (Addiction Severity Index). 11 Fördelningen av utredningar från 2006 var ungefär desamma som för 2009 men då Aneby och Habo inte hade fem avslutade utredningar under undersökningsperioden ingick fler utredningar från Värnamo. 12 Problemområdena utgick från studien Socialtjänstens barn (Sundell, 2004). 10

12 Barnet Barnet visar anknytning till och har ett avspänt förhållande till den eller de personer som har det huvudsakliga ansvaret för omsorgen om barnet är lugnt och tryggt tillsammans med familjen, välbekanta släktingar och vänner har en kompis leker gärna med syskon och kamrater är vänligt och snällt mot andra barn och mot djur får ofta se efter syskon får ofta se efter vårdnadshavaren/na Vårdnadshavarna Grundläggande omsorg Vårdnadshavarna ser till att tillbringa tillräckligt mycket tid med barnet för att upprätthålla en nära relation månar om att få barnet att känna sig som en värdefull familjemedlem På samma sätt som i exemplet ovan förklaras övriga behovsområden och vad som inom varje behovsområde kan utredas inom varje föräldraförmåga. Vad som ingår i faktorer i familj och miljö förklaras också i varje fördupningstema. I genomgången av utredningarna har varje område (barnens behovsområden, föräldraförmågorna och faktorerna i familj och miljö) bedömts med hjälp av vad som anges i aktuellt fördjupningstema utifrån fyra nivåer: a. I hög utsträckning, vilket innebar att närmare alla aspekter som anges i fördjupningstemat har beaktats i utredningen. (Utifrån behovsområdet familj och sociala relationer som exemplet ovan har de utredningar som beaktat vad avsnittet handlar om samt minst sex av de sju punkter som anges under barnet bedömts vara utrett i hög utsträckning. När det gäller föräldraförmågan grundläggande omsorg har utredningar som berört båda punkterna bedömts vara utredda i hög utsträckning.) b. I viss utsträckning, innebär att utredningen har utrett ungefär hälften av aspekterna i fördjupningstemat. c. I liten utsträckning, någon enstaka aspekt från fördjupningstemat framkommer i utredningen. d. Inte alls, det finns ingen information i utredningen som kan anses motsvara någon aspekt i fördjupningstemat. Textavsnitt som avser analys och bedömning För att kunna besvara frågeställningarna om hur barnen framställs i utredningarna och gjorts delaktiga har det krävts en kvalitativ analys. Att undersöka utredningarnas barnperspektiv handlar om ta reda på hur handläggare beskriver barnet, bedömer barnets utsagor och väger in barnets åsikter i sin bedömning. För att möjliggöra detta har utredningarnas textavsnitt avseende analys och bedömning klippts ut ur texten och analyserats. Analysen av dessa textavsnitt har gjorts stegvis enligt följande: 1. Först gjordes en sammanfattning av utredningens bedömning utifrån rubriksättning, omfattning, barnets ålder, aktuell problematik, om samtal med barnet förts och vilket beslut som bedömningen mynnat ut i. 2. Nästa steg var att sortera textpartier i bedömningarna som beskrev barnen, utsagor från barnet eller föräldrarna, hur barnets situation analyserades och hur det framkom att bedömning gjorts utifrån barnets bästa. 3. De textpartier som lyfts ut inom varje område analyserades utifrån frågeställningarna; hur barnen framställts, på vilket sätt barnens situation 11

13 analyserats och på vilket sätt som bedömningen utgick från barnets bästa. Då så få textavsnitt använde sig av begreppet barnets bästa har en analys utifrån frågeställningen inte varit möjlig. Istället har förekomsten av uttrycket barnets bästa i textavsnitten analyserat. Metodproblem När uppföljningsstudien planerades fanns det en ambition att genomföra fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare i de fyra kommunerna. Intervjuerna var avsedda att komplettera och ge mer förståelse för hur BBIC har påverkat utredningsprocessen. Två provintervjuer genomfördes i två av kommunerna, men av tidsskäl har detta moment inte fullföljts. Intervjuerna ansågs inte vara nödvändiga för att besvara frågeställningarna, men de hade kunnat ge värdefull kunskap om hur socialsekreterare själva ser på hur deras arbete påverkats. Förhoppningsvis är denna uppföljningsstudie inte den sista av BBIC i Jönköpings län och fortsatta studier bör kompletteras med intervjuer som ger utrymme för socialsekreterares egna röster. I samband med att uppföljningsstudiens genomförande visade det sig att Jönköpings kommun haft stora svårigheter med att slutföra sina utredningar inom lagstadgad tid (fyra månader). En åtgärd för att åstadkomma detta var att i olika omgångar stänga de tre områdeskontoren i kommunen för att avsluta utredningar som pågått i mer än fyra månader. Denna åtgärd sammanföll med datainsamlingen för denna studie och kan tänkas påverka resultatet då utredningarnas kvalitet troligen påverkats av att de slutförts under tidspress. På vilket sätt som utredningarna har påverkats av detta är svårt att uttala sig om och endast gissningar kan göras om vad som har prioriterats i färdigställandet av dessa utredningar. En tänkbar prioritet är att utredningens avslutande var av högre prioritet än kvaliteten i utredningen. Å andra sidan kan det vara så att socialsekreterarnas möjlighet att få ägna sig åt att sammanställa utredningar kan ha påverkat utredningarna positivt då arbetet inte avbröts av andra uppgifter. I genomgången av utredningarna har av deras innehåll att döma inte varit uppenbart vilka utredningar som slutförts under de perioder som kontoren varit stängda. I resultatredovisningen kommenteras uppgifter som framkommer utifrån Jönköpings särskilda omständigheter när det bedömts vara relevant. Etiska aspekter När det gäller forskning om enskilda personer är det viktigt att också reflektera över och ta ställning till om studien är etiskt försvarbar. I huvudsak återges resultatet i rapporten på gruppnivå vilket innebär att barn och familjer inte kommer att vara möjliga att identifiera. De delar av studien där resultatet inte presenteras på gruppnivå, vilket gäller innehållsanalysen av de textavsnitt som avser analys och bedömning, har nödvändig avidentifiering gjorts. Resultatet redovisas inte på kommunnivå mer än i ett fall, nämligen Jönköping, då det motiveras med att denna kommun hade extra ordinära omständigheter som kan ha påverkat resultatet. I uppföljningsstudien har totalt 21 socialsekreterare deltagit som huvudhandläggare genom sina utredningar. I tre av fyra kommuner har utredningarna fördelat sig på flera socialsekreterare medan det i en kommun dominerades av några få. Resultatet presenteras inte så att det framgår vilken socialsekreterare som har sammanställt utredningarna. Det är dock möjligt att socialsekreterare kan känna igen sina egna formuleringar i de citat som återges i resultatredovisningen. 12