Barnet i utredningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnet i utredningen"

Transkript

1 FoU-rapport Barnet i utredningen - en uppföljningsstudie om barns ställning i barnavårdsutredningar genomförda i BBIC Sofia Enell FoU-rapport 2009:6 IFO Individ- och familjeomsorg

2 Förord En av den sociala barnavårdens svåraste uppgifter är att utreda när något barn eller ungdom misstänks fara illa. Det är därför naturligt att ständigt utvecklingsarbete krävs. I föreliggande rapport är Barns behov i centrum (BBIC), ett omfattande utvecklingsarbete i fokus. BBIC syftar till att stärka barns ställning, öka samarbetet med barnet och dess nätverk, skapa systematik i socialtjänstens arbete samt underlätta dokumentation så att handläggning och insatser lättare kan följas upp och bidra till ökad rättssäkerhet. I en studie har, mycket förenklat, studerats om barns delaktighet har ökat sedan implementeringen av BBIC påbörjades i kommunerna i Jönköpings län. Hur rapportens resultat kan tolkas presenteras på ett förtjänstfullt sätt av författaren och jag nöjer mig därför med några mer övergripande och personliga reflektioner. I läsningen av den välskrivna rapporten är det lätt att få olika tankar och associationer, men det som följer med mig i läsningen är hur påtagligt det är att utvecklingsarbete tar längre tid än vi vill tro, kräver tålamod och både tar och ger energi. En tanke som dyker upp är att socialtjänstens syn på berörda barn utmanas genom BBIC. Något hårddraget men - ses barnet som en resurs eller som ytterligare svårighet? Alla dessa funderingar gör att jag tror att alla inblandade, från den enskilde socialsekreteraren till socialnämndens ordförande, kommer under en lång tid framöver behöva prioritera arbetet med BBIC för att inte det skall bli ytterligare ett exempel på ett utvecklingsarbete som inte nådde hela vägen in i mål. Tack till alla som på olika sätt känner att de varit delaktiga i studiens genomförande. Framförallt går ett stort tack till Allmänna Barnhuset för finansiering av hela studien. Ett speciellt tack går till Bodil Rasmusson för vetenskaplig handledning, Lisa Andersson för korrekturläsning och rapportlayout. Avslutningsvis går det största tacket till Sofia Enell för ännu en mycket väl genomförd studie och rapport. Jönköping december 2009 Thorbjörn Ahlgren FoU-ledare Luppen kunskapscentrum 1

3 Sammanfattning Detta är en uppföljningsstudie av barnavårdsutredningar med fokus på om och hur barnens ställning i utredningstexter har förändrats sedan verksamhetssystemet Barns behov i centrum (BBIC) implementerats i fyra kommuner. Resultatet från en studie om barnens ställning i utredningar som slutförts före det att BBIC introducerades i kommunerna utgör jämförelsematerial till föreliggande studie. 1 I föreliggande studie ingår totalt 80 utredningar av barn i åldrarna 0-12 år, 40 av dem avslutades under perioden och 40 tre år senare, Från utredningstexterna har uppgifter om barnet och vad som utretts hämtats. Utöver detta har de textavsnitt som avser analys och bedömning i utredningarna särskilt analyserats utifrån studiens frågeställningar. De teoretiska utgångspunkterna för studien är utvecklingsekologisk teori, konventionen om barnets rättigheter, begreppet delaktighet samt subjekt- och objektsyn, och de beskrivs och förklaras innan resultatet presenteras. Barns behov i centrum är ett verksamhetssystem som syftar till att stärka barns ställning, öka samarbetet med barnet och dess nätverk, skapa systematik i socialtjänstens arbete samt underlätta dokumentation så att handläggning och insatser lättare kan följas upp och bidra till ökad rättssäkerhet. Socialstyrelsen är licenshållare och ansvarig för utbildning och stöd i systemet. I november 2009 har de flesta av Sveriges kommuner ett avtal med Socialstyrelsen och antingen prövolicens eller en ordinarie licens i systemet. Kommunerna i studien finns i Jönköpings län och påbörjade implementeringen av BBIC hösten 2006, tre av fyra kommuner erhöll ordinarie licens i BBIC 2008 och den fjärde under Resultatet i uppföljningsstudien visar att andelen barn som socialtjänsten kontaktar och andelen barn som fått sin uppfattning redovisad i utredningen har ökat. Men hänvisningar till barnens åsikter i socialsekreterarnas bedömning för beslut i utredningarna sker fortfarande i liten utsträckning. Uppföljningsstudien visar att 2009 utreds barnens situation mer riktat mot några utvalda behovsområden, vilket leder till fördjupning inom vissa områden medan annat förblir outrett. Barnets situation sammanfattas i utredningsanalysen främst utifrån barnets egna behov. Ett utvecklingsekologiskt perspektiv som anger en helhetssyn på barnet och barnets utveckling framträder dock inte fullt då interaktionen mellan olika faktorer i barnets miljö sällan analyseras. I innehållsanalysen av utredningarnas avsnitt om analys och bedömning kan konstateras att beskrivningarna av barnen är mer omfattande i uppföljningsstudien jämfört med Socialsekreterare har i ökad utsträckning återgett specifika behov 2 hos barnet och utgår inte i samma omfattning som 2006 från allmänna eller vaga formuleringar om barnens behov. Att barnets åsikter redovisas och vägs in i beslutet förekommer i oförändrad omfattning efter att BBIC har implementerats. Antalet utredningar som bedöms ha en analys och bedömning som utgår från en subjektsyn 3 1 (Enell, 2008) 2 Specifika behov är de behov och intressen som kan härledas direkt till det enskilda barnet till skillnad från typiska behov som är behov barn delar med varandra och kan anses vara allmänna för alla barn. 3 Med en subjektsyn menas att barnets egna åsikter och upplevelser kommer till uttryck i dokumentationen, vilket skiljer sig från en objektsyn som karaktäriseras av vuxnas beskrivningar av barnets behov. 2

4 på barnet och intar en responsiv förståelse 4 har inte heller ökat mer än med någon enstaka utredning. Att i analystexten hänvisa till principen om barnets bästa och att bedömningen görs med avsikt att se till barnets bästa förekommer i samma mycket begränsade omfattning som Möjligen kan en tendens utläsas att barnets rättigheter tydligare skrivs fram i texterna från Slutsatsen av uppföljningsstudien blir att BBIC kan ha bidragit till att fler barn blir kontaktade och därmed blir informanter i utredningen. Men BBIC har inte bidragit till en förändring för barnens ställning i utredningstexten när det gäller deras delaktighet och inflytande. Möjligheten för barns delaktighet har ökat, men studien har inte kunnat konstatera att det också varit fallet att delaktigheten har ökat. Resultaten ska tolkas med viss försiktighet då studien har genomförts relativt kort tid efter att kommunerna implementerat BBIC samt att antalet studerade utredningar är relativt få. I rapporten diskuteras resultatet utifrån vad som är skälen till att barnets röster inte synliggörs mer i socialsekreterarnas analyser och bedömningar. Huruvida skälen till att socialsekreterare inte beaktar barnets åsikter i utredningstexten är adekvata eller inte, kan inte avgöras i denna studie. Men frågan väcks om detta avspeglar en objektsyn på barn och en konsekvens av det spänningsförhållande som finns mellan barns rätt till skydd och barns rätt till delaktighet? Förklaringar till att områden väljs till eller bort för utredning diskuteras också där författaren ställer frågor om utredningsplanens betydelse för detta. En annan reflektion som görs av de texter som avser analys och bedömning är att beskrivningarna av barnen kan uppfattas som en bunt behov. Det utvecklingsekologiska perspektivet saknas i beskrivningar av barnet, eftersom de olika delarna i utredningen inte analyseras tillsammans. Texterna är inte uttryck för en helhetssyn. Istället ter sig analyserna enbart som en sammanfattning av barnets behovsområden. Samtidigt konstateras att utredningarnas beslutsunderlag framstår som mera allsidiga än tidigare, vilket kan innebära att BBIC ställer krav på en kvalitetshöjning i vissa utredningar. Avslutningsvis diskuteras vikten av att dokumentera barnets utsagor och att beakta barnets vilja. Att skriva ut grunderna för beslutet utifrån barnets bästa, vilken information som värderats ha betydelse och vilken information som valts bort i redovisningen samt hur barnets åsikter har beaktats, är sådant som visar att barnets delaktighet tagits på allvar och konkretiserats. Detta slag av information i utredningen har betydelse ur flera olika aspekter. Det bildar ett viktigt underlag i de fall barnet återaktualiseras hos socialtjänsten, det bidrar till att öka rättssäkerheten och tydliggör barnets ställning. I rapportens slutord ställs frågan om vad som krävs för att socialtjänstens dokumentation ska återspegla en syn på barnet som subjekt och aktör. Det finns goda ambitioner och inledande förändringar i de utredningstexter som ingår i uppföljningsstudien, men utvecklingsarbetet för att stärka barnets ställning tar tid. Om en förändrad syn på barn ska prägla det sociala barnavårdsarbetet krävs att BBIC:s grundprinciper värdegrunden, de teoretiska utgångspunkterna och metodsynen - integreras i utredningsarbetet på ett medvetet sätt. 4 Responsiv förståelse innebär att socialsekreteraren balanserar subjektsynen med en objektsyn för att avgöra barnets bästa och bedöma barnets behov av stöd eller skydd. En representativ förståelse intar istället ett utifrånperspektiv och väger inte in barnets upplevelser och uppfattning. 3

5 Innehållsförteckning Inledning... 6 Rapportens disposition... 6 Syfte och frågeställningar... 8 Metod... 9 Förförståelse... 9 Urval och avgränsningar... 9 Utredningstexten i sin helhet Textavsnitt som avser analys och bedömning Metodproblem Etiska aspekter Metoddiskussion Studiens begränsningar Bakgrund BBIC Att utreda utifrån BBIC Lagstiftning och vägledning angående barnavårdsutredningar Konventionen om barnets rättigheter Tidigare forskning Barnperspektiv i barnavårdsutredningar Dokumentation av barns utsagor Lagstiftarens krav på samtycke Att göra bedömningar av barns behov Teoretiska utgångspunkter Grundprinciperna i urval Utvecklingsekologisk teori Med barnets bästa som utgångspunkt Juridikens begränsningar Delaktighet Subjekt- och objektsyn Resultat, del Utredningstexten i sin helhet Beviljade insatser, utredningstider och utredningsplaner Uppgifter från och om barnet Uppgifter från och om föräldrarna Uppgifter om faktorer i barnets familj och miljö Kommentarer till uppföljningsstudien av utredningstexten i sin helhet Resultat, del Analys av textavsnitt som avser analys och bedömning Analys- och bedömningstexten i utredningarna Beskrivningar av barnen Barnens uttryck och vilja

6 Risk- och konsekvensanalyser Barnets bästa Slutsatser Diskussion Varför väljs barnens röster bort? Att välja till och välja bort utredningsområden En bunt behov Utredningar med ett mer allsidigt underlag Förmågan att förhålla sig till allvarliga brister i omsorgen av barn Socialsekreterares maktställning Slutord Referenser Bilaga Figur, tabell och diagramförteckning Figur 1 Triangeln Tabell 1. Antalet barn fördelat på kön och åldersgrupp Tabell 2. Utredningstid i antal dagar 2006 och Tabell 3. Analys och bedömning i utredningen Diagram 1. Antal samtal/observationer med barn fördelat på åldersgrupp, antal barn (n=40) Diagram 2. Barns delaktighet och inflytande Diagram 3. Utredning av barnens behovsområden 2006, antal (n=40) Diagram 4. Utredning av barnens behovsområden 2009, antal (n=40) Diagram 5. Barns behovsområden 2006 för barn över fem år, antal (n=28) Diagram 6. Barns behovsområden 2009 för barn över fem år, antal (n=24) Diagram 7. Utredning av föräldraförmågor 2006, antal utredningar (n=40) Diagram 8. Utredning av föräldraförmågor 2009, antal utredningar (n=40) Diagram 9. Utredning av faktorer i familj och miljö 2006, antal utredningar (n=40). 37 Diagram 10. Utredning av faktorer i familj och miljö 2009, antal utredningar (n=40)

7 Inledning Jönköpings län började implementera verksamhetssystemet Barns behov i centrum (BBIC) våren 2006 där FoU-enheten Luppen kunskapscentrum hade en samordnande roll. I syfte att undersöka hur införandet av BBIC har påverkat barnets ställning i barnavårdsutredningar ansökte Luppen kunskapscentrum om ekonomiska medel från stiftelsen Allmänna barnhuset. 5 Studien har genomförts i fyra kommuner i Jönköpings län genom att utredningar från 2006 och 2009 har studerats. Resultatet från det första undersökningstillfället (2006) har presenterats i rapporten Barnavårdsutredningar före BBIC (2008) 6, se sammanfattning nedan. Inför denna rapport har utredningar som genomförts tre år senare (2009) studerats med samma utgångspunkt som vid det första undersökningstillfället. Under denna period har kommunerna implementerat BBIC och tre av fyra har ansökt och beviljats ordinarie licens i BBIC av Socialstyrelsen. 7 Skälen till att den fjärde kommunen saknade ordinarie licens var att de inte hade ett IT-stöd som stödjer BBIC. Arbetet i denna kommun har likväl utgått från BBIC och kommunen har senare erhållit ordinarie licens. I rapporten Barnavårdsutredningar före BBIC (2008) konstateras att det i de studerade utredningarna 8 fanns spår av BBIC, men att de var svaga på flera områden när det gäller barnets ställning. Denna slutsats grundades i noteringar av att de flesta barnen inte hade kontaktats genom samtal eller observation i utredningarna och att barnets åsikter återgetts i få utredningar. Barnens behovsområden, föräldraförmågorna och faktorer i familj och miljö hade utretts på en låg nivå i de studerade utredningarna. Det var flera områden som endast förekom i några enstaka utredningar och var då ofta utredda i låg utsträckning. De områden som utredningarna hade utrett innan BBIC infördes var barnens inlärning/utbildning och familjens bakgrund och situation samt familjenätverket. Det sätt som barnen framställdes på i de skrivna bedömningarna tenderade återge kortfattade beskrivningar med ord som glada, harmoniska och pigga, utan att det angavs av vem, när eller på vilket sätt barnen uppfattades på detta sätt. Andra tendenser var att barn bedömdes tillsammans och gemensamt med syskon, att socialsekreteraren använde sig av allmänna termer om barnets behov. Enstaka utredningar hänvisade till principen om barnets bästa. I de utredningar där socialsekreterare hade haft samtal med eller gjort observationer av barnet i utredningen, hade barnets situation utretts i något högre utsträckning och i bedömningarna beskrev och utgick socialsekreterare från det enskilda barnets behov i högre utsträckning. Slutsatsen av studien var att det saknades en subjekt- och aktörssyn på barnet i de flesta utredningarna, vilket ledde till att barnets behov beskrevs i allmänna termer och som objekt för vuxnas omsorg. Rapportens disposition Rapporten inleds med uppföljningsstudiens syfte och frågeställningar för att därefter följas av ett metodavsnitt som redovisar hur studien har genomförts. I bakgrunden presenteras BBIC, aktuell lagstiftning och vägledning för barnavårdsutredningar, 5 Stiftelsen Allmänna Barnhuset arbetar för att stödja socialt utsatta barn. Det görs framförallt genom att stödja forskning, driva metodutvecklingsprojekt, ordna konferenser och publicera skrifter. Barnhuset grundades 1633 och var då ett hem för föräldralösa barn. 6 (Enell, 2008) 7 För att beviljas ordinarie licens ska kommunen arbeta utifrån ett BBIC-koncept där kraven för licensen framgår. Ett av dessa krav är att kunna lämna ifrån sig statistik som registreras i IT-stödet. 8 Totalt har 40 utredningar studerats. Utredningarna har avsett barn 0-12 år och slutfördes under i kommunerna Jönköping, Värnamo, Habo och Aneby. 6

8 tidigare forskning om barns delaktighet i den sociala barnavården och dokumentation av barns utsagor, vilket är rapportens huvudfokus, samt något om de förutsättningar och villkor som socialtjänsten verkar under. De teoretiska utgångspunkterna är utvecklingsekologisk teori, konventionen om barnets rättigheter, begreppet delaktighet samt subjekt- och objektsyn, och de beskrivs och förklaras innan resultatet presenteras. Resultatet redovisas i två delar, den ena utifrån vad som framkommit i hela utredningstexten och den andra utifrån en innehållsanalys av de textavsnitt som återger analys och bedömning i utredningen. Rapporten avslutas med vilka slutsatser resultatet har lett fram till och en diskussion utifrån de frågor som studien har väckt. 7

9 Syfte och frågeställningar BBIC anges av Socialstyrelsen vara både ett stöd för handläggning och dokumentation med avsikten att stärka barns ställning i den sociala barnavården. Syftet med denna studie är att undersöka om och i sådana fall hur barnets ställning i utredningstexten har stärkts genom BBIC. För att få svar på detta har utredningar som slutförts innan BBIC infördes (första kvartalet år 2006) i fyra kommuner studerats och jämförs här med utredningar som slutförts tre år senare (första kvartalet år 2009). Under denna period har samtliga kommuner implementerat BBIC. Studien som presenteras i denna rapport har bestått av två delstudier där utredningar har studerats dels utifrån utredningstexten som helhet och utifrån textavsnitt som avser återge den analys och bedömning som gjorts i utredningen. Frågeställningarna för studien har varit: - Vad dokumenteras i utredningarna med hänsyn till barnperspektivet (samtal med barn, beskrivning av barn utifrån behovsområdena, om barnets åsikter dokumenteras och vägs in i bedömning) i jämförelse med utredningar från 2006? - Vad dokumenteras i utredningarna med hänsyn till utvecklingsekologiskt perspektiv (vad som i barnets situation betonas i utredning och bedömning) i jämförelse med utredningar från 2006? - Vilka insatser föreslås i utredningarna i jämförelse med utredningar från 2006? - Utredningstidens längd i jämförelse med utredningar från 2006? - Hur framställs barnen och barnens delaktighet i analys och bedömningarna i jämförelse med utredningar från 2006? - I vilken utsträckning har samtal eller observationer av barnet vägts in i analyserna och bedömningarna i jämförelse med utredningar från 2006? - På vilket sätt analyseras barnets situation i jämförelse med utredningar från 2006? - På vilket sätt utgår analys och bedömning från principen om barnets bästa i jämförelse med utredningar från 2006? 8

10 Metod Detta är en uppföljningsstudie av barnavårdsutredningar med fokus på hur barnens ställning har förändrats i jämförelse med tidigare undersökningstillfälle. I en tidigare rapport presenterades resultatet av en studie om barnens ställning i utredningar som genomförts och slutförts före BBIC. 9 Resultaten utgör jämförelsematerial till föreliggande studie. För att möjliggöra en jämförelse med resultatet från första undersökningstillfället har aktgranskning och innehållsanalys upprepats med samma tillvägagångssätt. Det är även samma person som har genomfört samtliga moment i båda studierna. Utredningarna har studerats utifrån en granskningsmall och en särskild innehållsanalys av utredningarnas textavsnitt med analyser och bedömningar har gjorts med fokus på hur barnen framställs, hur barnperspektivet tillvaratas och på vilket sätt barnets situation har analyserats. Förförståelse Som författare till en studie bär man med sig olika erfarenheter och kunskaper som på olika sätt påverkar tillvägagångssätt. Min förförståelse för denna studie består av att jag tidigare har arbetat med barnavårdsutredningar. Sedan 2004 har jag haft uppdrag inom Luppen kunskapscentrum, en regional utvecklings- och forskningsenhet med uppgift att koppla ihop socialtjänstens arbete med utvecklings- och forskningsarbete. Uppgifterna har varit olika i mitt arbete men med det gemensamt att de berört barn och unga som är i behov av stöd från samhället. En erfarenhet som präglat min förförståelse i denna studie är det samordnarskap för BBIC som jag har haft sedan BBIC implementerades i Jönköpings läns kommuner. Sedan 2006 har jag som samordnare haft som uppgift att stödja implementeringen i länet. Detta har gjort att jag är väl insatt i BBIC och har följt BBIC i kommunerna under en längre tid. Detta ger många fördelar för att förstå systemet BBIC och verksamhetens möjligheter att tillämpa BBIC. För studiens del kan även denna erfarenhet gjort att mina kunskaper och egna förväntningar påverkat min empiriinsamling samt tolkning av resultat. Den studie som tidigare genomförts och de resultat som presenterades i den ingår också i min förförståelse för uppföljningsstudien. Att för studien anlita en vetenskaplig handledare har varit ett sätt för mig att finna ett förhållningssätt till min förförståelse och följa vetenskapliga principer. I detta avseende har fil dr. Bodil Rasmusson varit en god hjälp. Genom att tillämpa ett systematiskt och strukturerat tillvägagångssätt med mall för både insamling och analys av material har jag försökt förhålla mig så objektiv som möjligt. Trots detta är det troligt att den kunskap som jag har om både kommunerna och om BBIC har påverkat mitt arbete. Men hur det har påverkat är svårt för mig att avgöra. Läsarna av rapporten får bära detta med sig och själva bedöma effekterna av min förförståelse. Urval och avgränsningar Materialet består vid båda undersökningstillfällena (2006 och 2009) av utredningstexter. Journalanteckningar eller andra dokument har inte studerats. Detta urval har gjorts utifrån studiens syfte. Utredningar som ingår avser barn mellan 0-12 år. Yngre barn valdes därför att det är en särskild utmaning att göra mindre barn delaktiga. Mindre barns verbala och kognitiva förmåga är mindre utvecklad vilket i sin tur ställer större krav på socialtjänsten att finna lämpliga arbetssätt. Det har också 9 (Enell, 2008) 9

11 funnits en avsaknad av tillgång till utredningsstöd för denna målgrupp vilket borde leda till att införandet av ett nytt verksamhetssystem som BBIC får tydligare genomslag än för äldre målgrupper. När det gäller barn över 12 år har socialsekreterare även tidigare haft tillgång till annat utredningsstöd. 10 De utredningar som ingick vid första undersökningstillfället avslutades under perioden medan de som ingår i det andra avslutades mellan Samma kommuner har deltagit i båda studierna. Fyra kommuner i Jönköpings län valdes utifrån en spridning i befolkningsstorlek. Totalt ingår 80 utredningar, 40 i vardera studie. Av de 40 som ingår i uppföljningsstudien är 20 utredningstexter från Jönköpings kommun, 10 från Värnamo och fem från vardera kommunerna Habo och Aneby. 11 Urvalet av utredningar gjordes genom lottning där utredningar av syskon och utredningar som av olika anledningar inte slutfördes exkluderades. Detta urval gjordes för att öka spridningen av olika orsaker till utredning samt för att endast utredningar som var färdigställda beslutsunderlag skulle ingå. Utredningstexten i sin helhet Utredningstexterna har studerats utifrån en granskningsmall (se bilaga 1) där uppgifter från utredningarna har förts in i ett statistikprogram (SPSS). Kvantitativa data som hämtats från utredningarna har både varit registrering av viss företeelse, men också viss skattning av innehållet. Nedan redovisas de olika data som har inhämtats. 1. Från utredningarna registrerades viss bakgrundsdata om barnet som barnets kön och ålder, om barnet tidigare varit aktuell på socialtjänsten och vilka problemområden som identifierats Från utredningarna har även uppgifter registrerats om samtal med barnet förts, om barnets åsikt har efterfrågats och redovisats samt om barnets synpunkter har vägts in i bedömningen. 3. Utredningarna har också skattats utifrån i vilken utsträckning som barnets behovsområden, föräldraförmågor och faktorer i familj och miljö utretts. För att avgöra i vilken utsträckning som olika aspekter av triangeln har utretts har BBIC:s fördjupningsteman använts som referens. BBIC:s fördjupningsteman är uppdelade i åldersintervallerna 0-1 år, 2-4 år, 5-10 år, år och 16 år och uppåt. Inom varje fördjupningstema förklaras de behovsområden, föräldraförmågor och faktorer i familj och miljö som är aktuella utifrån barnets ålder. I punktform anges olika aspekter som ingår i varje behovsområde och vad som är aktuellt att utreda i föräldraförmågan i förhållande till behovsområdet. T ex är det följande som anges för barn mellan 5-10 år under behovsområdet familj och sociala relationer samt vad som i föräldraförmågan grundläggande omsorg ska utredas inom detta behovsområde. Familj och sociala relationer Avsnittet handlar om följande: Relationer till föräldrar (eller vårdgivare), syskon och andra närstående. Relationer till kamrater och andra viktiga personer i barnets/den unges liv och hur dessa uppfattas av familjen. Möjlighet att få umgås med och få ta hem kamrater. 10 För äldre barn finns ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) och för äldre ungdomar även ASI (Addiction Severity Index). 11 Fördelningen av utredningar från 2006 var ungefär desamma som för 2009 men då Aneby och Habo inte hade fem avslutade utredningar under undersökningsperioden ingick fler utredningar från Värnamo. 12 Problemområdena utgick från studien Socialtjänstens barn (Sundell, 2004). 10

12 Barnet Barnet visar anknytning till och har ett avspänt förhållande till den eller de personer som har det huvudsakliga ansvaret för omsorgen om barnet är lugnt och tryggt tillsammans med familjen, välbekanta släktingar och vänner har en kompis leker gärna med syskon och kamrater är vänligt och snällt mot andra barn och mot djur får ofta se efter syskon får ofta se efter vårdnadshavaren/na Vårdnadshavarna Grundläggande omsorg Vårdnadshavarna ser till att tillbringa tillräckligt mycket tid med barnet för att upprätthålla en nära relation månar om att få barnet att känna sig som en värdefull familjemedlem På samma sätt som i exemplet ovan förklaras övriga behovsområden och vad som inom varje behovsområde kan utredas inom varje föräldraförmåga. Vad som ingår i faktorer i familj och miljö förklaras också i varje fördupningstema. I genomgången av utredningarna har varje område (barnens behovsområden, föräldraförmågorna och faktorerna i familj och miljö) bedömts med hjälp av vad som anges i aktuellt fördjupningstema utifrån fyra nivåer: a. I hög utsträckning, vilket innebar att närmare alla aspekter som anges i fördjupningstemat har beaktats i utredningen. (Utifrån behovsområdet familj och sociala relationer som exemplet ovan har de utredningar som beaktat vad avsnittet handlar om samt minst sex av de sju punkter som anges under barnet bedömts vara utrett i hög utsträckning. När det gäller föräldraförmågan grundläggande omsorg har utredningar som berört båda punkterna bedömts vara utredda i hög utsträckning.) b. I viss utsträckning, innebär att utredningen har utrett ungefär hälften av aspekterna i fördjupningstemat. c. I liten utsträckning, någon enstaka aspekt från fördjupningstemat framkommer i utredningen. d. Inte alls, det finns ingen information i utredningen som kan anses motsvara någon aspekt i fördjupningstemat. Textavsnitt som avser analys och bedömning För att kunna besvara frågeställningarna om hur barnen framställs i utredningarna och gjorts delaktiga har det krävts en kvalitativ analys. Att undersöka utredningarnas barnperspektiv handlar om ta reda på hur handläggare beskriver barnet, bedömer barnets utsagor och väger in barnets åsikter i sin bedömning. För att möjliggöra detta har utredningarnas textavsnitt avseende analys och bedömning klippts ut ur texten och analyserats. Analysen av dessa textavsnitt har gjorts stegvis enligt följande: 1. Först gjordes en sammanfattning av utredningens bedömning utifrån rubriksättning, omfattning, barnets ålder, aktuell problematik, om samtal med barnet förts och vilket beslut som bedömningen mynnat ut i. 2. Nästa steg var att sortera textpartier i bedömningarna som beskrev barnen, utsagor från barnet eller föräldrarna, hur barnets situation analyserades och hur det framkom att bedömning gjorts utifrån barnets bästa. 3. De textpartier som lyfts ut inom varje område analyserades utifrån frågeställningarna; hur barnen framställts, på vilket sätt barnens situation 11

13 analyserats och på vilket sätt som bedömningen utgick från barnets bästa. Då så få textavsnitt använde sig av begreppet barnets bästa har en analys utifrån frågeställningen inte varit möjlig. Istället har förekomsten av uttrycket barnets bästa i textavsnitten analyserat. Metodproblem När uppföljningsstudien planerades fanns det en ambition att genomföra fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare i de fyra kommunerna. Intervjuerna var avsedda att komplettera och ge mer förståelse för hur BBIC har påverkat utredningsprocessen. Två provintervjuer genomfördes i två av kommunerna, men av tidsskäl har detta moment inte fullföljts. Intervjuerna ansågs inte vara nödvändiga för att besvara frågeställningarna, men de hade kunnat ge värdefull kunskap om hur socialsekreterare själva ser på hur deras arbete påverkats. Förhoppningsvis är denna uppföljningsstudie inte den sista av BBIC i Jönköpings län och fortsatta studier bör kompletteras med intervjuer som ger utrymme för socialsekreterares egna röster. I samband med att uppföljningsstudiens genomförande visade det sig att Jönköpings kommun haft stora svårigheter med att slutföra sina utredningar inom lagstadgad tid (fyra månader). En åtgärd för att åstadkomma detta var att i olika omgångar stänga de tre områdeskontoren i kommunen för att avsluta utredningar som pågått i mer än fyra månader. Denna åtgärd sammanföll med datainsamlingen för denna studie och kan tänkas påverka resultatet då utredningarnas kvalitet troligen påverkats av att de slutförts under tidspress. På vilket sätt som utredningarna har påverkats av detta är svårt att uttala sig om och endast gissningar kan göras om vad som har prioriterats i färdigställandet av dessa utredningar. En tänkbar prioritet är att utredningens avslutande var av högre prioritet än kvaliteten i utredningen. Å andra sidan kan det vara så att socialsekreterarnas möjlighet att få ägna sig åt att sammanställa utredningar kan ha påverkat utredningarna positivt då arbetet inte avbröts av andra uppgifter. I genomgången av utredningarna har av deras innehåll att döma inte varit uppenbart vilka utredningar som slutförts under de perioder som kontoren varit stängda. I resultatredovisningen kommenteras uppgifter som framkommer utifrån Jönköpings särskilda omständigheter när det bedömts vara relevant. Etiska aspekter När det gäller forskning om enskilda personer är det viktigt att också reflektera över och ta ställning till om studien är etiskt försvarbar. I huvudsak återges resultatet i rapporten på gruppnivå vilket innebär att barn och familjer inte kommer att vara möjliga att identifiera. De delar av studien där resultatet inte presenteras på gruppnivå, vilket gäller innehållsanalysen av de textavsnitt som avser analys och bedömning, har nödvändig avidentifiering gjorts. Resultatet redovisas inte på kommunnivå mer än i ett fall, nämligen Jönköping, då det motiveras med att denna kommun hade extra ordinära omständigheter som kan ha påverkat resultatet. I uppföljningsstudien har totalt 21 socialsekreterare deltagit som huvudhandläggare genom sina utredningar. I tre av fyra kommuner har utredningarna fördelat sig på flera socialsekreterare medan det i en kommun dominerades av några få. Resultatet presenteras inte så att det framgår vilken socialsekreterare som har sammanställt utredningarna. Det är dock möjligt att socialsekreterare kan känna igen sina egna formuleringar i de citat som återges i resultatredovisningen. 12

Barnavårdsutredning före BBIC

Barnavårdsutredning före BBIC FoU-rapport Barnavårdsutredning före BBIC - en aktstudie om barns ställning i barnavårdsutredningar före BBIC Sofia Enell FoU-rapport 2008:2 IFO Individ- och familjeomsorg Förord Införandet av verksamhetssystemet

Läs mer

Uppföljning av BBIC 2014

Uppföljning av BBIC 2014 Uppföljning av BBIC 2014 Bromma stadsdelsförvaltning stockholm.se Staffan Wallier Uppföljning av BBIC 2014 Dnr: 431-15-1.2.1. Utgivare: Bromma stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Staffan Wallier, verksamhetscontroller

Läs mer

BBIC i Örebroregionen slutrapport..

BBIC i Örebroregionen slutrapport.. BBIC i Örebroregionen slutrapport.. Vad har vi gjort i Örebroregionen? Egenutvärderingarna metod och resultat Slutsatser, resultat och reflektioner Hur går vi vidare? Bakgrund och förutsättningar Starkt

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-06-19 Dnr 1510-2012 Sid 1 (6) Myndighetsnämnden i Färgelanda kommun får viss kritik för handläggningen av en s.k. barnavårdsutredning. Även fråga om

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

ABCD. Granskning av institutionsplaceringar av barn och unga. Revisionsrapport. Eksjö kommun

ABCD. Granskning av institutionsplaceringar av barn och unga. Revisionsrapport. Eksjö kommun Granskning av institutionsplaceringar av barn och Revisionsrapport KPMG AB 27 september 2010 Innehåll Förkortningar och definitioner av centrala begrepp 1 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Ansvarig

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Riktlinjer om barnperspektivet inom IFO`s verksamheter 3 Insatser för att

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum

Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Rapport 2009:07 Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Maj 2009 Ingmar Ångman Gör BBIC skillnad? En uppföljning av

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Barns Behov I Centrum Vilka områden i triangeln utreds?

Barns Behov I Centrum Vilka områden i triangeln utreds? Mittuniversitetet Östersund Institution för socialt arbete Socionomprogrammet Vårterminen 2011 Barns Behov I Centrum Vilka områden i triangeln utreds? C-uppsats socialt arbete Seminariedatum: 2011-05-27

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryck andra upplagan, Edita Västra Aros oktober 2012 grafisk form Marie Edström, Socialstyrelsen artikelnummer

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VAD ÄR DELAKTIGHET? Barn blir lyssnade till Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter

Läs mer

förmedlingsmedel/egna medel

förmedlingsmedel/egna medel RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 Katarina Munier BBIC ett sätt s att stärka barns och ungas ställning Är ett nationellt system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga upp till 21

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen

Läs mer

Ansökan om ordinarie licens gällande BBiC, barns behov i centrum. SN-2010/173

Ansökan om ordinarie licens gällande BBiC, barns behov i centrum. SN-2010/173 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Ansökan om ordinarie licens gällande BBiC, barns behov i centrum. SN-2010/173 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6)

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6) 1(6) Maj 2006 Uppdaterat januari 2014 BBIC-konceptet Vad är BBIC- konceptet? BBIC-konceptet fastställer förutsättningarna för att arbeta med Barns behov i centrum. Det tar sin utgångspunkt i BBIC:s mål

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och

Läs mer

Medför BBIC ett förbättrat barnperspektiv?

Medför BBIC ett förbättrat barnperspektiv? Medför BBIC ett förbättrat barnperspektiv? En studie om arbetet med implementering av BBIC och barns delaktighet i sju nordostkommuner Författare: Lotta Berg Eklundh och David Matscheck Rapport nr. 19/2012

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Barns delaktighet i utredningsarbetet

Barns delaktighet i utredningsarbetet Barns delaktighet i utredningsarbetet Förslag på hur barn och ungdomars delaktighet i utredningsarbetet kan öka Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnoch ungdomsvården Ett landsomfattande

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Beslutsunderlag Socialstyrelsens beslut den 20 december 2011 Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 28 mars 2012

Beslutsunderlag Socialstyrelsens beslut den 20 december 2011 Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 28 mars 2012 2012-03-28 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förstärkt tillsyn av kommunens insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning i Sundbybergs stad enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service

Läs mer

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård RAPPORT april 2014 Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning För femte gången presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av den

Läs mer

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus Eva Agåker Helena Stålhammar Kristina Andersson Helena Bohman 2016-08-30 Vi kommer att prata om hur BBIC Underlättar socialtjänstens arbete Har utgångspunkt

Läs mer

Utredning om barn och unga

Utredning om barn och unga Utredning om barn och unga KONTAKTA SOCIALTJÄNSTEN Både barn och vuxna kan ta en kontakt med oss inom socialtjänsten. Det kan vara en anmälan om misstanke att barn far illa, ansökan om hjälp eller stöd

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC

Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC 2011-11-10 Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC Innehåll BBIC Licens Anmälan/ansökan Förhandsbedömning Utredningsplan Utredning Vårdplan Genomförandeplan

Läs mer

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013 Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011 Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Barnen i första hand 4-månadersregeln i barnavårdsutredningar

Barnen i första hand 4-månadersregeln i barnavårdsutredningar Barnen i första hand 4-månadersregeln i barnavårdsutredningar Barnen i första hand 4- månadersregeln i barnavårdsutredningar MEDDELANDE NR 2003:33 Titel Författare Barnen i första hand 4-månadersregeln

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd ISSN 1103-8209, meddelande 2003:23 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Agneta Hornvik Omslagsbild:

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att BESLUT egp inspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3485/20141(7) Avdelningmitt SusanneGerlecz Susanne.gerleczgivo.se Nyköpings kommun Socialnämnden 611 83 Nyköping Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

Revisionsrapport Motala kommun

Revisionsrapport Motala kommun Revisionsrapport Uppföljning av granskningar från 2011 Motala kommun Håkan Lindahl Innehållsförteckning Inledning 1 Kommunstyrelsen 2 Granskning av IT-verksamheten 2 Socialnämnden 4 Granskning av uppföljning

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.

(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd. 11-11-02 1 (8) Sammanställningsunderlag från länen om systematisk dokumentation och uppföljning (verksamhetsuppföljning) av barn och unga placerade i familjehem eller HVB Sammanställda uppgifter från:

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0100/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende (Dnr 1953/2016) Inledning Förslaget behandlar föreskrifter

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dnr BUN16/39 RIKTLINJER Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-22 Dnr BUN16/39 2/10 Innehållsförteckning 1

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden

Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Rapport 2007:67 Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Länsstyrelsens granskning av hur barnperspektivet fått genomslag i handläggningen av ekonomiskt bistånd och i

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Socialstyrelsens instruktion

Socialstyrelsens instruktion Socialstyrelsen Socialstyrelsens instruktion Hälso- och sjukvård Annan medicinsk verksamhet Tandvård Hälsoskydd Smittskydd Socialtjänst Stöd och service till vissa funktionshindrade Frågor om alkohol och

Läs mer