Ideella föreningar i princip orörda av juridikens döda hand när blir de juridiska personer? - En utredning om ideella föreningars rättskapacitet -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ideella föreningar i princip orörda av juridikens döda hand när blir de juridiska personer? - En utredning om ideella föreningars rättskapacitet -"

Transkript

1 Örebro universitet Juristprogrammet C-uppsats, 15 hp VT 2008 Ideella föreningar i princip orörda av juridikens döda hand när blir de juridiska personer? - En utredning om ideella föreningars rättskapacitet - Författare: Oskar Z Augustsson Handledare: Anders Lagerstedt

2 Sammanfattning Sedan medeltiden har olika sammanslutningar verkat i vårt land. Tidigt fordrades medlemskap i s.k. skrån, för att den enskilde skulle kunna bedriva näring eller hantverk i en stad. Efter att skråväsendet avskaffats i mitten av 1800-talet, bildades andra föreningar för tillvaratagandet av yrkesverksammas ekonomiska och politiska rätt. Vid ungefär samma tid stiftades även föreningar för politiska, religiösa, sällskapliga och kulturella ändamål. Nykterhetsrörelsen, för att ta ett exempel, bestod av många föreningar med flera hundra tusen medlemmar. Även föreningar som bedrev näringsverksamhet i syfte att ge medlemmarna avkastning fanns. Föreningar som inte bedrev ekonomisk verksamhet i syfte att gagna sina medlemmar ekonomiskt, kom att kallas ideella föreningar. Till en början ansågs såväl ekonomiska vinstdrivande föreningar, som ideella föreningar, vara rättskapabla, dvs. utgöra rättssubjekt självständiga juridiska personer som kunde förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. När det 1895 antogs en lag med innebörd att vissa ekonomiska föreningar skulle registreras för att erhålla rättskapacitet, blev det osäkert om de icke-affärsverksamma ideella föreningarna, som religiösa församlingar, överhuvudtaget kunde anses vara rättssubjekt. Högsta domstolen utbildade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet en praxis, som gick ut på att de ideella sammanslutningar som genom antagande av stadgar fått viss organisation, tillerkändes rättsförmåga. Denna praxis gäller ännu, och har bekräftats genom senare avgöranden. Från regeringshåll försökte man 1910 och 1911 få lagar om ideella föreningar antagna, men några sådana antogs inte av riksdagen, och de ideella föreningarna har trots flera lagstiftningsförslag, ännu i dessa dagar förblivit oreglerade i lag. Det stadgande som finns är den bl.a. i regeringsformen stadfästa föreningsfrihetens princip - envars rätt att sammansluta sig med andra till föreningar, och verka i sådana. Rätten får anses omfatta en skyldighet för det allmänna att tillhandahålla juridiska former för dess utövande. Alla föreningar torde få existera, förutom vissa av militär karaktär, som är förbjudna enligt brottsbalkens stadgande om olovlig kårverksamhet. Ideella föreningar blir rättskapabla helt utan registrering. I brist på lagstiftning har utgångspunkten kommit att bli att de ideella föreningarna är fria att själva genom avtal (stadgar) utforma sina organisationsstrukturer. Stor försiktighet måste iakttas vid analogiska slutsatser från lagen om ekonomiska föreningar. Det får anses vara på detta sätt emedan föreningsväsendet är så diversifierat. Föreningarna är idag av de mest skiftande slag och kan ha till syfte alltifrån att sammansluta folkets flertal till störtande det rådande samhällsskicket, till att ta tillvara elevernas rättigheter på en specifik högstadieskola. En förening kan som minst bestå av två personer, eftersom bestämmelser om högre antal saknas, och två personer rent språkigt måste kunna förenas. Stadgarna för en förening måste innehålla föreningens namn, syfte och beslutsgång, men något mer torde inte kunna krävas. Saknar föreningen medlemsavgift, eller avgifterna är väldigt små, torde inte föräldrabalkens regler om omyndiga hindra att personer som inte fyllt 18 år bildar rättskapabla föreningar. Undantag härifrån måste dock göras för föreningar som avser idka näring. Det kan inte krävas att en förening håller årsmöte varje år, eller överhuvudtaget har en demokratisk struktur, även om detta är vanligast. En förening måste hursomhelst utgöra samverkan vid mer än ett tillfälle. Så länge föreningen har stadgeenliga möjligheter att förhålla sig rättsligt till utomstående, torde det inte heller kunna krävas att föreningen har någon ständig ledning. Om en styrelse ska finnas, räcker det att den består av en person. Styrelseledamöter behöver i brist på lagstadgande inte vara myndiga eller kunna rå över sin egendom, om inte föreningen ämnar bedriva näringsverksamhet. Personer som tecknar en förenings firma fungerar som fullmaktstagare, och kan i regel också vara omyndiga. 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 2 Förkortningar 4 1. Inledning Bakgrund Frågeställning Syfte och disposition Metod och material Avgränsningar 6 2. De övergripande kraven för rättskapacitet Om rättskapacitet i korthet Föreningsfrihetens princip De första föreningarna Reglering tar form genom praxis Lagstiftningsförsök och fast praxis Specifika krav för rättskapacitet Medlemmarna Hur många personer krävs för att bilda en ideell förening? Hur gamla måste de fysiska stiftande (föreningsbildande) medlemmarna vara? Stadgarna Måste en förening vara demokratiskt uppbyggd? Vilka bestämmelser måste en ideell förenings stadgar innehålla? Styrelsen Hur många ledamöter måste en ideell förenings styrelse ha? Hur gamla måste styrelseledamöterna och firmatecknarna vara? Analys med slutsatser De grundläggande föreningsrekvisiten Ingress Krävs stadgar? Krävs en styrelse? Sammanfattning De specifika föreningsrekvisiten Medlemmarna Hur många personer krävs för att bilda en ideell förening? Hur gamla måste de fysiska stiftande (föreningsbildande) medlemmarna vara? Sammanfattning Stadgarna Grundläggande krav på en ideell förenings stadgar 34 2

4 Måste en förening vara demokratiskt uppbyggd? Inverkar det på rättskapaciteten att föreningsnamnet är upptaget? Får föreningsändamålet vara lagstridigt? Krävs bestämmelser om föreningens verksamhet? Krävs bestämmelser om inträde, utträde och uteslutning, samt medlemsavgift? Krävs bestämmelser om föreningens ekonomi? Krävs bestämmelser om revisor? Krävs bestämmelser om räkenskapsår (verksamhetsår)? Krävs bestämmelser om kallelser och beslutsmässig majoritet m.m. vid stämma? Krävs att säte anges? Krävs bestämmelser om tillsättande av styrelse? Krävs bestämmelser om firmatecknare? Krävs bestämmelser om stadgeändring och upplösning? Krävs att årsmöte hålls varje år? Sammanfattning och slutsats Styrelsen Hur många ledamöter måste en ideell förenings styrelse ha? Hur gamla måste styrelseledamöterna och firmatecknarna vara? Tankar om en eventuell framtida reglering Källförteckning Rättsfall Propositioner Statens offentliga utredningar Litteratur Artiklar Dokument upprättade av eller på uppdrag av myndigheter eller dylika instanser Andra offentliga handlingar Föreningsstadgar (i ordning efter föreningsnamn) Övriga dokument upprättade inom föreningslivet (i ordning efter föreningsnamn) E-brev 49 3

5 Förkortningar ABL: Aktiebolagslag (2005:551) AD: Arbetsdomstolen Dir. : Direktiv Europakonventionen: Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna FB: föräldrabalk (1949:381) HBL: Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag HD: Högsta domstolen JO: Justitieombudsmannen NJA: Nytt juridiskt arkiv I Prop.: Proposition RBD: Rättsfall från bostadsdomstolen RF: Regeringsformen RH: Rättsfall från hovrätterna RK: Rättsfall från kammarrätterna RSV: Riksskatteverket RÅ: Regeringsrättens årsbok SKV: Skatteverket Trossamfundslagen: Lag (1998:1593) om trossamfund 4

6 1. Inledning 1.2. Bakgrund De ideella föreningarna utgör sedan länge en essentiell del av samhällslivet, och en likaså väsentlig del i många människors liv. Vi möter dem i form av politiska partier 1, fackföreningar, trossamfund, idrottsorganisationer och andra sammanslutningar för kulturella och sällskapliga ändamål. Enligt en beräkning av SCB var år 2001 över sex miljoner svenskar mellan 16 och 84 år medlem i minst en förening. 2 En medlem i en ideell förening anses i princip inte själv ansvarig för infriandet av föreningens förpliktelser. 3 Vad är då en ideell förening? Frågan kan tyckas lättbesvarad, och behandlas ofta som om den vore det, men under min egen erfarenhet av föreningslivet har jag stött på olika svårigheter, vid besvarandet av den ställda frågan. Åsikterna kan ibland gå isär om de krav som må ställas på de ideella föreningarna. Dessa är nämligen oreglerade i lag. Med hänsyn till den enorma roll de ideella föreningarna intar i samhällslivet, har jag funnit det för gott att söka utröna vad som enligt gällande rätt utgör en ideell förening, för att på så sätt eventuellt skapa klarhet för personer aktiva i ideella föreningar, eller som på annat sätt är i kontakt med sådana. Jag vill för läsaren påpeka att jag själv under flera år varit aktiv inom föreningslivet, och även engagerat mig rättsligt, såsom ombud för olika sammanslutningar. Detta må ha präglat min syn på olika frågor inom organisationsrättens 4 område, men jag ämnar självfallet företa en förutsättningslös granskning Frågeställning När får en sammanslutning rättskapacitet som ideell förening? 1.3. Syfte och disposition Syftet med denna uppsats är att utröna när en sammanslutning får rättskapacitet som ideell förening, dvs. när en rättskapabel ideell förening kan anses bildad. Delfrågor, som frågan om nödvändigt antal personer vid bildandet av en sådan förening, kommer att ställas. I anslutning till delfrågorna presenterar jag relevant rättspraxis och uttalanden i doktrinen. Slutligen söker jag i analysdelen besvara de delfrågor jag uppställt. Fotnoter placeras efter påståenden; om samma författare framfört flera påståenden som redovisas i följd, sätts not ut efter samtliga. E-postmeddelanden och vissa andra källdokument, som jag bedömt vara svåra att få tag på, har för läsarens bekvämlighet gjorts tillgängliga på en webbserver, och länkar till respektive dokument redovisas i källförteckningen. Noteras må slutligen att jag använder mig av en tydlighetskommatering, som är mer besläktad med den logisk-grammatiska kommateringen, än med den rena pauskommateringen. Som obestämt pronomen används hon, i protest mot juristspråkets traditionellt manliga inriktning. Språket i övrigt är avsett att vara vårdat och i ett juridiskt sammanhang lämpligt. 1 Politiska partier som ställer upp i val behöver dock inte utgöra juridiska personer; se RF 3 kap. 7 2 SCB: Politiska resurser och aktiviteter , tabell 2.2: Antal personer som är medlemmar, har förtroendeuppdrag resp. är aktiva i olika organisationer och sammanslutningar 3 Detta är en huvudregel. Denna uppsats behandlar knappt frågan om personligt ansvar för föreningsföreträdare. Om denna fråga, se Niklas Eskilsson, Föreningsstyrelsens ansvar framför allt gentemot tredje man, Denna skall inte förväxlas med föreningsrätten, som är arbetsgivares och arbetstagares rätt att bl.a. ansluta sig till arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer; se 7-9 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. 5

7 1.4. Metod och material Min undersökning är av rättsdogmatisk karaktär, och de traditionella rättskällorna har begagnats. De främsta rättskällorna härvid, har varit rättspraxis och doktrin (till vilket jag räknar brevsvar). Bland annat emedan det vore ett alltför omfattande arbete att kartlägga vad som får anses utgöra sedvana på området ideella föreningar, har jag avgränsat mig såtillvida att jag inte använder sedvana som rättskälla, även om jag stundom summariskt redovisar meningar från föreningslivet. Några grundliga kartläggningar av föreningslivet har jag inte gjort, och finner inte heller sådana nödvändiga för besvarandet av den uppställda frågan. Jag vill meddela att jag vid vissa tillfällen har begagnat avgöranden i ärenden, i vilka jag själv varit inblandad såsom ombud. I detta ser jag inget problem, enär avgörandena som sådana självfallet inte kan vara partiska på annat sätt än att de tar ställning för en viss tolkning av gällande rätt. Jag har därtill med försiktighet noterat Skatteverkets syn på ideella föreningar. För historisk kunskap har jag främst brukat Nordisk familjebok Avgränsningar Min framställning avser en gemenskaps övergång till en ideell förening i rättslig mening, och jag kommer sålunda endast att behandla frågor av betydelse för en sammanslutnings karaktäriserande som just en sådan. Vad som utgör t.ex. en allmännyttig ideell förening ligger utanför ämnesvalet och kommer inte att behandlas. Som nämnt ovan, kommer jag inte att behandla den praxis som må finnas inom det svenska föreningslivet, utan begagna mig av de traditionella rättskällorna, sedvanan oräknad. Framställningen syftar endast till att fastställa vilka minimikrav som får anses uppställas, för att en bildad sammanslutning skall utgöra en ideell förening i rättslig mening; jag avhandlar således inte hur en förening lämpligast bör vara ordnad. Det är inte heller min avsikt, att djuplodande beskriva skillnader mellan ideella föreningar och andra associationsformer. Skatteverkets ståndpunkter i frågor om ideella föreningar, är i och för sig av praktiskt intresse, eftersom föreningar vad jag erfarit ofta synes anpassa sig till verkets ställningstaganden, men enär verkets beslut ej skapar gällande rätt, och Skatteverket enligt sina egna riktlinjer inte heller skall vara praxisskapande på området 5, har någon möda inte offrats på att söka fastställa vilken konsensus eller vilka vanliga meningar, som finns inom verket. 2. De övergripande kraven för rättskapacitet 2.1. Om rättskapacitet i korthet Rättskapacitet innebär att en person har förmåga att självständigt vara bärare av skyddade och erkända rättigheter, samt kan ikläda sig skyldigheter. 6 En sådan person är ett rättssubjekt. Ett rättssubjekt, som inte är en fysisk person eller staten, är en juridisk person. Enligt 11 kap. 1 rättegångsbalken kan envar (dvs. varje fysisk person) vara part i rättegång. Enligt 2 kan [b]olag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter också vara rättegångspart. Fråga i denna framställning är när en sammanslutning, som måste betraktas som ideell, får rättskapacitet. 5 Riksskatteverkets informationsskrivelse Tilldelning av organisationsnummer, ideell förenings ändamål, dnr /110, (hädanefter RSV 2002), s 3 6 Se t.ex. Oscar Henry Arsell, Utkast till lag angående ideella föreningar, enligt nådigt uppdrag avgivet av O.H. Arsell, Kungl. Hofboktr. Iduns tryckeri AB, Stockholm 1919 (hädanefter Arsell), s 60f 6

8 2.2. Föreningsfrihetens princip Föreningsfrihetens, eller associationsfrihetens, princip stadgas i 2 kap. 1 femte punkten regeringsformen, och innebär att varje medborgare (och enligt 2 kap st. även utlänningar) tillerkänns frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften. Denna frihet får enligt 14 2 st. samma kapitel endast begränsas såvitt gäller föreningar för rasistiska förföljelser eller av militär natur. Endast i det sistnämnda avseendet har den svenska lagstiftaren funnit det lämpligt att inskränka föreningsfriheten, genom stadgandet i 18 kap. 4 brottsbalken, om olovlig kårverksamhet. Föreningsfrihet tillkommer även envar enligt internationella konventioner, t.ex. artikel 11.1 i Europakonventionen. Ur lagtexten i regeringsformen kan inte utläsas att det finns någon rätt att bilda en juridisk person för sammanslutningen, men professor i handelsrätt Erik Nerep anser att det finns mycket som tyder på att så ändå är fallet, och att föreningsfriheten skulle kunna bli en chimär om juridiska konstruktioner för dess utövande ej finns. Han menar att lägst skyddsbehov för samhället finns beträffande ideella föreningar, varför formkraven bör vara lägst för sådana. 7 Innan 1974 års regeringsform trädde i kraft, fanns det i svensk lag inget stadgande om föreningsfrihet. Rätt att fritt bilda föreningar för lovliga ändamål ansågs dock i princip tillkomma varje medborgare, och sammankomster fick hållas utan att anmälan till statsmakten var tvungen att göras De första föreningarna Föreningarnas historia är lång och brokig. Under medeltiden fanns ett slags föreningar, kallade skråföreningar eller skrån, vilka bestod av personer av viss yrkestillhörighet. Dessa föreningar syftade till att främja sina (manliga) medlemmars ekonomiska förhållanden, och beredde bland annat sina medlemmars döttrar och hustrur understöd. Dessa föreningar uppkom då städer började formeras och få stärkt ställning, kring och 1100-talen, men hade sin blomstringsperiod först under och 1400-talet, och de reglerades genom skriftliga stadgar. 9 Under 1300-talet bildades även s.k. gillen av religiös karaktär. 10 Under flera hundra års tid var det obligatoriskt för den som önskade utöva ett visst hantverk eller annat yrke, att tillhöra det lokala skrå vartill utövare av detta yrke var anslutna. 11 Detta av statsmakten sanktionerade skråtvång avskaffades genom 1846 års fabriks- och hantverksförordning, som upphävde den allmänna skråordningen från 1720, 12 men dessförinnan synes hantverksföreningarna alltjämt ha bedrivit samma verksamhet de ditintills bedrivit. 13 Samma år som förordningen fastställdes, och partiell näringsfrihet därigenom infördes, bildades Typografföreningen i Stockholm, vilken hade till syfte att bevaka typografernas intresse gentemot deras arbetsgivare, och sedermera under 1880-talet när andra fackföreningar bildades blev en fackförening i modern mening. 14 Redan innan fackföreningarna tog form hade de första föreningarna av det slag som brukar kallas 7 Erik Nerep, Kartläggning av ideella föreningars rättsliga villkor, , Integrations- och jämställdhetsdepartementet, dnr. IJ2007/209/D (hädanefter Nerep), s 13ff 8 Se, för information om denna beträffande föreningsväsendet oreglerade tid, Herman Rydin, Om föreningsrätt och församlingsrätt med særskild hänsyn till svenska lagstiftningen, Tidsskrift for Retsvidenskab, Bestyrelsen for den Stang ske Stiftelse i Christiania, Oslo [då Kristiania] 1892 (hädanefter Rydin) 9 Nordisk familjebok, andra upplagan, band 25: Sekt Slöjskifling, Stockholm 1917, s 1221ff 10 Svante Johansson, Nials Svensk associationsrätt i huvuddrag, åttonde upplagan, Norstedts juridik, Stockholm 2001 (hädanefter Johansson), s Nordisk familjebok, andra upplagan, band 25: Sekt Slöjskifling, Stockholm 1917, s Se Fabriks- och Handtverks-Ordning, fastställd av Kungl. Maj:t den 22 december Erik Lindberg, Borgerskap och burskap, Acta Universitatis Upsaliensis, Stockholm 2001, s Johansson, s 28 7

9 allmännyttiga ideella föreningar, 15 bildats. Dessa föreningar främjade nykterhet. Den första synes ha varit namnlös, och bildades 1819, av gymnasister i Växjö (bl.a. den sedermera kände nykterhetspredikanten Per Wieselgren). 16 Bland andra kan nämnas Kungsholms nykterhetsförening, bildad 1831, som upptogs i Svenska Nykterhetssällskapet, vilket bildades Den sistnämnda föreningen hade redan på 1840-talet över medlemmar däribland kronprins Oskar. 17 Föreningar i allmänhet var till en början oreglerade tillkom emellertid en lag om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, 18 varvid skillnad uppstod mellan de föreningar som uppfyllde de i lagen uppställda kraven för registrering, och de föreningar som inte gjorde det. Någon lag om ideella föreningar antogs då inte Reglering tar form genom praxis Man utgick i praxis, under den tid föreningsväsendet var oreglerat, från att föreningar (såväl ekonomiska som ideella) hade egen rättspersonlighet. 19 Ett exempel på detta bjuder NJA 1892 s 317, däri en förening med syfte att sänka vissa vattendrag, ådömdes att betala ersättning för skada på en träplattform. Då lagen från 1895 trätt i kraft, blev ekonomiska föreningar tvungna att vara registrerade, för att ha rättskapacitet som självständiga juridiska personer (se lagens 2 ). I lagens 1 fastslogs att föreningar för ekonomisk verksamhet, som bestod av minst fem medlemmar, och syftade till att anskaffa livsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna, avsätta alster av medlemmarnas verksamhet, bereda medlemmarna bostäder, eller på jämförligt sätt främja medlemmarnas intressen, samt hade antagit stadgar och utsett styrelse i enlighet med lagen, kunde registreras. Andra föreningar kunde följaktligen inte registreras. Det blev därmed ovisst, huruvida de föreningar, som inte bedrev någon ekonomisk verksamhet, och därför inte kunde registreras jämte lagen, kunde ses som juridiska personer. 20 Dessa föreningar var av mycket skiftande slag från religiösa församlingar till fackföreningar och i rättspraxis sökte man fastställa något slags kriterier som skulle mötas för att en ideell sammanslutning skulle erhålla rättssubjektivitet. Den rättspraxis som tillskapades synes alltjämt utgöra rättsområdets ryggrad, 21 varför jag nu redogör för denna tidiga praxis. Ett första prejudikat, från tiden efter tillkomsten av 1895 års lag, är NJA 1898 s 196, i vilket mål en missionsförening sökt lagfart å en fastighet. Föreningen hade tillsatt en styrelse, men hade inga stadgar. Då häradsrätten avslagit föreningens ansökan, genmälde föreningen att rättens ståndpunkt skulle innebära att föreningar med ideellt syfte, som alltså inte kunde registreras, blev ur stånd att erhålla lagfart. Häradsrättens ordförande replikerade att problem hade uppstått, när missionsföreningar önskade inteckna sina fastigheter, enär det inte var möjligt för domstolar och allmänheten att få kännedom om föreningarnas stadgar eller legala ställföreträdare. Ordföranden jämförde sådana föreningar med oregistrerade ekonomiska 15 I denna framställning finns ej utrymme för någon fullständig behandling av detta begrepp, men kort kan sägas att en allmännyttig förening ej har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen; se RÅ 83 1:63 II 16 Nordisk familjebok, andra upplagan, band 20: Norrsken - Paprocki, Stockholm 1914, s 225f 17 A.a., s 225 Nordisk familjebok, andra upplagan, band 27: Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor, Stockholm 1918, s Se lag, om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, given Stockholms slott den 28 juni Nordisk familjebok, andra upplagan, band 9: Fruktodling - Gossensass, Stockholm 1908, s 402, samt juristen tillika riksdagsmannen Johan Widéns yttrande under sammanträde den 25 maj 1910, tryckt i Riksdagens protokoll vid lagtima riksmötet år 1910, andra kammaren, femte bandet, nr 55, Stockholms Bokindustri Aktiebolag, Stockholm 1910, s 4 20 Arsell, s 33f 21 Att så är fallet anser jag framgår bl.a. av hänvisningarna i NJA 1973 s

10 föreningar, som alltså inte hade (eller har) någon rättskapacitet. 22 Hovrätten ansåg inte att samfundet var ordnat på ett sådant sätt att det lagligen kunde förvärva fast egendom, och Högsta domstolen delade denna bedömning. Året därpå fann HD, i NJA 1899 s 76, att en oregistrerad förening, med syfte att befrämja svagdrickstillverkningen och motverka en osund och skadlig konkurrens inom yrket, på grund av sitt syfte inte ägde rättskapacitet. Hovrätten hade i sin dom uttalat att föreningen var av sådan beskaffenhet att den kunde registreras jämte lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, men att så inte skett, och att föreningen därför inte var ett rättssubjekt. Svaranden i målet framförde att en förening utan ekonomisk verksamhet till syfte, inte alls kunde erkännas som juridisk person. I NJA 1900 s 98 hade en nykterhetsförening stämt en gästgivargårdsföreståndare, emedan denna med föreningen avtalat, att hon mot ett visst belopp skulle upphöra med alkoholförsäljningen vid gästgivaregården, men sedan låtit bli att infria sin del av avtalet. Av föreningens stadgar 23 (6 ) framgick att dess styrelse skulle bestå av sju personer, bl.a. ordförande, vice ordförande och sekreterare. Styrelse synes ha funnits i föreningen, enligt protokoll för sammankomst i densamma, 24 men protokoll för val av sådan har inte kunnat återfinnas i akten. Föreståndaren hade vägrat ingå svaromål, under åberopande av att nykterhetsföreningen inte kunde vara kärande, genom att stadgarna inte var registrerade och därmed inte bindande för tredje man. Häradsrätten och hovrätten ogillade invändningen, och den förstnämnda yttrade att föreningen genom antagande av stadgar var ordnad på ett sådant sätt att den kunde ingå avtal. Målet prövades i sak, och föreningens talan bifölls. I Högsta domstolen var opinionen dock splittrad. Fyra av sju justitieråd ansåg att föreningen var behörig att föra talan, men ett av dessa ville ogilla talan av materiella skäl. Tre justitieråd ville ogilla talan på grund av att föreningen inte var en juridisk person. Den sistnämnda meningen blev utslagsgivande (se om omröstning 23 kap. 3-5 i dåvarande rättegångsbalken). I NJA 1900 s 385 ifrågasatte domstolarna inte att en oregistrerad köpmannaförening, med av Konungens befallningshavande fastställda stadgar, var en juridisk person. Föreningen hade till syfte att främja handelns förkovran på platsen, lämna medlemmarna tillfälle att utbyta åsikter, samt understödja behövande medlemmar av handelskåren. Av medlemsförteckningen 25 framgår att det fanns en föreningsordförande. Denne hade i förteckningen först angivits som styrelsens ordförande, men styrelsens har överstrukits och ersatts med föreningens. Vad gäller stadgar och föreningsprotokoll synes sådana ej kunna påträffas i justitierevisionens akt, och finns inte upptagna i förteckningen över handlingarna i hovrättsakten eller deduktionsakten. 26 Ett skiljaktigt justitieråd tar upp frågan om rättskapacitet, och synes anse föreningen vara en självständig bärare av rättigheter och skyldigheter, även om han inte delade de övriga justitierådens uppfattning i själva saken. NJA 1902 s 160 handlade om en kristen brödraförsamling som ansökte om lagfart å en fastighet som skulle användas till kyrka. Föreningens syfte var att "till kristligt brödraskap och missionsarbete förena i nejden bosatta kristna" (stadgans 1 ). Förutom diverse religiösa 22 Ekonomiska föreningar är, och var även då, föreningar för ekonomisk verksamhet som syftar till att främja sina medlemmars ekonomiska intressen. Dessa måste enligt 2 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, registreras för att erhålla rättssubjektivitet. Detsamma gällde som nämnt enligt 1895 års lag (2 ). 23 Se utdrag ur Stadgar för Blåbandsföreningen Strid och Seger 24 Se Protokoll hållet å extra möte med Blåbandsföreningen Strid och Seger söndagen d. 28 Aug Se Förteckning över Sköfde köpmannaförenings medlemmar 26 Se Berättelse (om Sköfde köpmannaförening) 9

11 bestämmelser 27 fanns i stadgarna bestämmelser bl.a. om styrelseval och stadgeändring. Styrelsen bestod av fem av församlingen utsedda diakoner. Medel för bestridande av församlingens utgifter skulle enligt stadgan (7 ) samlas genom avgifter och gåvor m.m. Rådstuvurätten fann inte att församlingen var ordnad på ett sådant sätt att den lagligen kunde förvärva fast egendom. Rätten yttrade att oreda och svårigheter, oförenliga med ett ordnat samhällsskick, skulle uppstå om dylika för främjande af abstrakta ändamål af ett eller annat slag så lösligt hopkomna sällskap skulle tillåtas att vinna lagfart å fast egendom. Hovrätten höll med rådstuvurätten. Då saken befann sig i HD meddelade rådstuvurätten att stadgarna om föreningens ekonomiska förhållanden var av så obestämt slag, att underdomstolarna hade haft fog för att avslå ansökningen om lagfart. HD:s majoritet (sex av sju justitieråd) höll dock inte med, utan fann att församlingen var en juridisk person. Samma år avgjorde HD även ett dylikt mål, NJA 1902 s 221, i vilket en missionsförening, med syfte att verka för Kristi rikes befrämjande (stadgans 1 ) sökt lagfart. Föreningen företog stadgar 28 och protokollsutdrag, som utvisade att styrelse valts. Häradsrätten ansåg föreningen vara för obestämd, och avslog ansökan. Föreningen genmälde att den var organiserad på det sätt som var vanligt för föreningar med dylika intressen. Hovrätten gick på häradsrättens linje, men HD:s majoritet (fem av sju justitieråd) fann att föreningen var ordnad på ett sådant sätt att den kunde förvärva fast egendom. NJA 1909 s 651 (i vilket referat hänvisningar görs bl.a. till NJA 1902 s 160 och 221) gällde en inrättning, vars syfte var att mot bestämd avgift åt allmänheten tillhandahålla hälsokällor och bad. Inrättningen betecknade sig som bolag, hade "bolagsordning" och styrelse, men var inte registrerad. Då en styrelseledamot i inrättningen, efter att den instämts till häradsrätten, invände att densamma inte var en juridisk person, enär registrering inte skett, ogillades denna invändning. Överdomstolarna hade ingenting att säga mot detta. I NJA 1913 s 393 var det fråga om en lokalavdelning ( loge ) av Sveriges National- Godtemplarorden, som ansökte om att avträda sin egendom till konkurs, då den inte kunnat betala förfallna hyror. Logen åberopade en 69 paragrafer lång konstitution för grundloge, utgiven av ordens högsta organ. 29 Tjänstemän i logen var enligt konstitutionen ordförande, skattmästare och sekreterare. Protokoll, som utvisade att logen beslutat att inlämna konkursansökan genom sin skattmästare, ingavs. Rådstuvurätten avslog ansökan, då den vid beaktande av konstitutionen fann att grundlogen inte lagligen kunde försättas i konkurs. Hovrätten fastställde utslaget. HD var oenig. Majoriteten (fyra av sju justitieråd) ansåg att logen var ett rättssubjekt. Ett justitieråd angav att det inte visats i målet att grundlogen antagit den utfärdade konstitutionen, eller antagit andra stadgar av erforderlig beskaffenhet och fullständighet, och ansåg därför inte att logen var en juridisk person. Två justitieråd ville fastställa hovrättens utslag Lagstiftningsförsök och fast praxis Redan före 1913 års rättsfall hade initiativ tagits till lagstiftning om ideella föreningar, och propositioner framlades vid 1910 och 1911 års riksdagar. 30 Justitieråd som yttrade sig om lagförslagen år 1910, framförde att, enligt rättspraxis, föreningar som antagit stadgar av viss 27 Av 11 hade de flesta religiösa inslag; se Örnsköldsviks brödraförsamlings stadgar av den 7 november Se Stadgar för Öfre Nätra missionsförening 29 Konstitution för grundloge av Sveriges National-Godtemplar-Orden, Sveriges Nationalloges förlag, Örebro Förslag och utkast har även utgivits 1903, 1919 och 1938; se Carl Hemström, Uteslutning ur ideell förening, Norstedts, Stockholm 1972 (hädanefter Hemström 1972), s 2, med noter. 10

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

öreningar Ekonomiska föreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15

öreningar Ekonomiska föreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 F öreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 I dagligt tal beskriver vi ofta föreningar som en enhetlig grupp men juridiskt så skiljer man mellan ekonomiska och ideella föreningar. Hur dessa föreningar

Läs mer

Juridik för vattenråd

Juridik för vattenråd Juridik för vattenråd Vattenråd lokal samverkan med olika förutsättningar Vattenråden i Västerhavets vattendistrikt har bildats genom olika initiativ, vilket till viss del påverkar hur de är organiserade.

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

16 Ideella föreningar 16.1 Bildande

16 Ideella föreningar 16.1 Bildande 121 16 Ideella föreningar 16.1 Bildande För att en ideell förening ska vara juridisk person krävs att den har antagit stadgar av viss fullständighet och valt styrelse. Stadgarna ska innehålla namn, ändamål

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 januari 2004 T 4320-02 KLAGANDE 1. Hemiur Aktiebolag, 556480-2980, Rostvändaregatan 4, 791 72 FALUN 2. Rotunda Konsult Aktiebolag, 556315-1090,

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Observera att detta enbart är ett exempel på hur en förenings stadgar kan vara utformade. Varje förening är individuell och måste därför alltid noga överväga vad

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Stadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

Stadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Stadgar Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö 1 NAMN Föreningens namn är Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 maj 2004 T 3445-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SÅ Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: CGH SAKEN Företrädaransvar

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STUDENTFÖRENINGAR

RIKTLINJER FÖR STUDENTFÖRENINGAR UMEÅ STUDENTKÅR Box 7652 90713 Umeå Tel: 090-786 90 00 Riktlinjer 2009-09-07 RIKTLINJER FÖR STUDENTFÖRENINGAR Studentliv är så mycket mer än studier. På Campus finns det mycket att ta del av såsom nationer,

Läs mer

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Scouterna Stadgar för Engelbrekt scoutkår, organisationsnummer 875001-8676 Antagna av kårstämman den 2012-03-01 med tillägg vid stämma 2013-03-07 1 Allmänt Engelbrekt scoutkår

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Stadgar för Sollentuna Norra Scoutkår Organisationsnummer: 814800-3513 Antagna av Kårstämman den 2012-10-10 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda

Läs mer

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Stadgar för Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Ändring av lydelse i 5 antagen på ordinarie årsmöten 2014-03-09 och 2015-03-01. 1. Föreningens namn och karaktär Föreningens namn är Söderbykarls

Läs mer

STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI)

STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI) STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI) 1 Föreningens firma Föreningens namn är Branschorganisationen för Teknikinformation (BOTI) 2 Föreningens ändamål

Läs mer

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening STADGAR för SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening 1 FIRMA, ÄNDAMÅL, SÄTE Namn Föreningens namn är SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening Ändamål Föreningens ändamål är att främja och

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Exempelstadga för scoutkår

Exempelstadga för scoutkår Exempelstadga för scoutkår Stadgar för scoutkåren, organisationsnummer [xxxxxx-xxxx] Antagna av kårstämman den [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Allmänt Scoutkåren [Namn] är en sammanslutning av enskilda personer och har

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) Målnummer: B1803-10 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2012-05-14 Rubrik: En av ett aktiebolags styrelse utfärdad fullmakt att företräda

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Stadgar HSO Stockholms stad

Stadgar HSO Stockholms stad Stadgar HSO Stockholms stad Antagna 1994-04-25 Reviderade 1997-04-07 Reviderade 1998-04-22 Reviderade 1999-04-27 Reviderade 2001-04-24 Reviderade 2003-04-10 Reviderade 2006-04-05 Reviderade 2008-04-09

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

Stadgar för Hisingens Bilkooperativ ekonomisk förening, antagna vid stämman 1995-09-13, ändrade 1997-04-02

Stadgar för Hisingens Bilkooperativ ekonomisk förening, antagna vid stämman 1995-09-13, ändrade 1997-04-02 Med kompletterande utdrag ur lag (1987:667) om ekonomiska föreningar (FL) 1 Föreningens firma Föreningens firma är Hisingens Bilkooperativ ekonomisk förening. 2 Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA STADGAR för Företagarna Göteborg ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Dessa stadgar bygger på normalstadgar som ändrades vid kongressen i Umeå 2008. Dessa stadgar godkändes av den nationella föreningens

Läs mer

STADGAR FÖR [namn på föreningen]

STADGAR FÖR [namn på föreningen] STADGAR FÖR [namn på föreningen] Antagna på årsmötet 20[xx-xx-xx]. 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är [namn]. 2 Föreningens säte 2.1 Föreningen har sitt säte i [er hemkommun]. 3 Föreningsform 3.1

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

Svensk Miljöbas stadgar (3:2014)

Svensk Miljöbas stadgar (3:2014) Svensk Miljöbas stadgar (3:2014) Antagna 2014-03-20 Innehåll Stadgar för föreningen Svensk Miljöbas... 4 1 Namn och organisationsform... 4 2 Syfte... 4 3 Medlemskap... 4 4 Utträde... 4 5 Uteslutning...

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. Föreningen Sambruk är en ideell förening, som har bildats på initiativ av Bollnäs, Borlänge, Botkyrka, Jönköping, Kungälv,

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening 1 Definition Med Hattmakare avses i dessa stadgar tillverkare av herrhattar, med användande av traditionsbundna arbetsmetoder och arbetsredskap.

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning.

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning. Stadgar antagna 2014-04-28 Stadgar för Zolcell 1:1 Ekonomisk Förening Org. nr: 1 Föreningens namn Föreningens namn är Zolcell 1:1 ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

Hur man bildar en förening

Hur man bildar en förening Handläggare Datum Lars Louthander 2011-01-03 Hur man bildar en förening Varför skall vi gå samman i en förening? Genom att bilda föreningar har människor skapat en fastare gemenskap kring sina intressen.

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

reviderade 2007-05-16 av styrelsen i enlighet med konstituerande föreningsmöte 2007-03-29, 4

reviderade 2007-05-16 av styrelsen i enlighet med konstituerande föreningsmöte 2007-03-29, 4 Stadgar för Bilpool i Sala ek. för. antagna vid föreningsstämma 2007-03-29 reviderade 2007-05-16 av styrelsen i enlighet med konstituerande föreningsmöte 2007-03-29, 4 --------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län.

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län. Stadgar 2009-04-29 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands

Läs mer

Stadgar för Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening Org. nr: 769620-1172

Stadgar för Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening Org. nr: 769620-1172 Stadgar för Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening Org. nr: 769620-1172 1 Föreningens ändamål Föreningen, vars firma är Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening, och som i dessa stadgar benämns föreningen,

Läs mer

Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754

Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754 2015-05-28 Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754 1. Föreningens Firma Föreningens firma är Leader Mellansjölandet, ideell förening. 2. Ändamål Föreningen har som vision att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

Campus Helsingborgs vänner. Stadga

Campus Helsingborgs vänner. Stadga Campus Helsingborgs vänner Stadga 1 Innehåll Kapitel 1 Föreningen... 1 1.1 Namn... 1 1.2 Säte... 1 1.3 Föreningsform och verksamhetsår... 1 1.4 Ändamål och verksamhet... 1 Kapitel 2 Medlemmar... 2 2.1

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 november 2003 T 402-02 KLAGANDE Tylömarks Förvaltning Aktiebolag, 556477-5178, Box 14048, 167 14 BROMMA Ombud: jur. kand. G-BG MOTPART

Läs mer

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic 1 Firma Föreningens firma är Global Picnic. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen ska främja medlemmarnas intresse genom att bedriva aktiviteter som är förknippade

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juni 2008 Ö 901-07 KLAGANDE AKH Ombud: Advokat PS MOTPART BH Ombud: Advokat PI SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. Stadgar Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. 1 Firma Föreningens firma är Nätverket för Elektroniska Affärer, förkortat NEA.

Läs mer

9 Om en medlem vill överlåta sin stuga och nyttjanderätt till koloniträdgårdslott till en annan person, måste styrelsen samtycka till överlåtandet.

9 Om en medlem vill överlåta sin stuga och nyttjanderätt till koloniträdgårdslott till en annan person, måste styrelsen samtycka till överlåtandet. Säter Koloniträdgårdsförening Alnö 2013-09-03 Stadgar för Säter Koloniträdgårdförening Antagna vid årsmöte, kl. 10.00, 2014-05-03, 31 Antagna vid extra årsmöte, kl. 13.30, 2014-05-03, 9 1 Föreningens namn

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

2. Styrelsen äger rätt att delegera teckningsrätten i enskild fråga eller inom visst ansvarsområde.

2. Styrelsen äger rätt att delegera teckningsrätten i enskild fråga eller inom visst ansvarsområde. Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Kalmar 1977-11-22, konfirmerade och reviderade vid ordinarie stämma i Skara 1979-02-17 samt reviderade vid ordinarie stämma i Linköping 1980-10-04, Örebro 1983-10-01,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 juni 2011 T 3459-10 KLAGANDE GS Ombud och god man: Advokat KS MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

STADGAR för Destination Åsnen

STADGAR för Destination Åsnen STADGAR för Destination Åsnen 1 Föreningens firma är Destination Åsnen, ideell förening 2 Föreningen skall verka för utveckling av besöksnäringen i Åsnenområdet och för att området ska vara en attraktiv

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA

IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA STADGAR 1. ÄNDAMÅL Ideella Föreningen Eketånga Montessoriskola har till ändamål att bedriva montessoriförskola, montessoriförskoleklass, montessoriskol- och

Läs mer

Stadgar för S:t Olofs Scoutkår TKÅR VÄSTERÅS. Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10

Stadgar för S:t Olofs Scoutkår TKÅR VÄSTERÅS. Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10 Stadgar för S:t Olofs Scoutkår US:T OLOFS SCO TKÅR VÄSTERÅS Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10 Not: När begreppet Scoutkåren används i dessa stadgar avser detta S:t Olofs

Läs mer

Något krav på ålder finns inte men det krävs i många sammanhang att majoriteten av styrelsens medlemmar är myndiga.

Något krav på ålder finns inte men det krävs i många sammanhang att majoriteten av styrelsens medlemmar är myndiga. Att bilda förening Varför bilda en förening Skälet till att bilda en förening bör i första hand vara ett gemensamt behov att samverka i organiserad form om ett gemensamt intresse. Att man önskar få bidrag

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Att bilda förening 2 (7)

Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 3 (7) 1. Att bilda förening I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att bilda förening och kring vad som helst. En förening

Läs mer

tudentjuristernas Stadga

tudentjuristernas Stadga 1. Grunderna 1.1 Firma Föreningens firma är Studentjuristerna (stiliserat tudentjuristerna). 1.2 Ändamål Studentjuristerna har till ändamål att ge kostnadsfri juridisk rådgivning till utsatta och behövande

Läs mer

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28.

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. Sid 1 Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Forum Östersjön - allmännyttig ideell förening. 2 Föreningens ändamål Föreningens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 januari 2003 Ö 2486-02 SÖKANDE R. J. Ombud: advokaten C. A. MOTPART M. G. SAKEN Resning Hovrätten för Västra Sverige meddelade den

Läs mer

Senast uppdaterad 2009-10-20 STADGAR. Björkstadens miljöbilpool ekonomisk förening

Senast uppdaterad 2009-10-20 STADGAR. Björkstadens miljöbilpool ekonomisk förening Senast uppdaterad 2009-10-20 STADGAR Björkstadens miljöbilpool ekonomisk förening Stadgar för Björkstadens miljöbilpool 1 FÖRENINGENS FIRMA Föreningens firma är Björkstadens miljöbilpool ekonomisk förening.

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Föreningen Fair Trade Shop i Norrköping, organisationsnummer 825001-7731 med hemort i Norrköping. Bildad den 1983-01-26. Stadgarna justerade vid föreningsmöte 2013-12-05

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juni 2015 Ö 2267-15 KLAGANDE Gatudrömmar AB i konkurs, 556923-2944 Ställföreträdare: A T Ombud: Advokat P K och jur.kand. R G SAKEN

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet.

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet. Svensk författningssamling Lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220); SFS 2009:244 Utkom från trycket den 7 april 2009 utfärdad den 19 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om stiftelselagen

Läs mer

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar. STADGAR Antagna 2003-04-06 Reviderade 2006-03-04, 2007-03-03, 2009-03-07, 2010-03-06, 2012-02-18 1. Firma Organisationens namn är jagvillhabostad.nu. 2. Syfte Föreningens syfte är att bevaka samt agera

Läs mer

Stadgar för Föreningen Hundar Utan Hem

Stadgar för Föreningen Hundar Utan Hem Stadgar för Föreningen Hundar Utan Hem 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hundar Utan Hem 2 Bakgrund Varje år avlivas fler än 70 000 friska unga hundar på Irland, i onödan. Situationen är densamma

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING

STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING 1 Föreningens firma och ändamål Föreningen, vars firma är O2 el ekonomisk förening, och som i dessa stadgar benämns föreningen, har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är South Wettern Chapter med Org Nr 802421 5900. 2 Föreningens säte Förenings säte är Jönköping, Sverige.

Läs mer

Föreningsstadgar för Matteröds fiber Antagna av föreningens konstituerande stämma 2015-08-11.

Föreningsstadgar för Matteröds fiber Antagna av föreningens konstituerande stämma 2015-08-11. Sida 1 av 6 Bilaga 2 Föreningsstadgar för Matteröds fiber Antagna av föreningens konstituerande stämma 2015-08-11. 1 Föreningens namn Föreningens namn (firma) är Matteröds fiber ekonomisk förening 2 Ändamål

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Örjanshus 12-09-24 1 Allmänt S:t Örjans Scoutkår är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Scoutverksamheten bedrivs

Läs mer

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000.

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgar För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgarna är fastställda den 24/8 2000. Allmänna bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 vid förbundsstämman 14 april 2007 vid förbundsstämman

Läs mer