Kallelse/underrättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse/underrättelse 2014-10-29"

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Sammanträde med: Socialnämnden Datum: Tid: 13:00 Plats: Socialförvaltningen, Lenhavda Ärende 1. Upprop _, Bilaga 2. V al av justerare 3. Godkännande av dagordning Dnr Information från hälso- och sjukvårdsavdelningen Dnr Riktlinje/handlingsplan för våld i nära relationer./. Dnr Individ och familjeomsorgens riktlinjer för handläggning./. och uppföljning av familjehemsvård, samt riktlinjer för ersättning till familjehem. Dnr Begäran om yttande angående handläggningen av ensamkommande barn Dnr /2013 Dnr Information från individ- och familjeomsorgen 2014 Dnr Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS./ Dnr Riktlinje för avgift personalkost inom gruppboende./. Dnr Information från vård- och omsorgsavdelningen 2014 Dnr

2 r:i1 Uppvidinge ~ KOMMUN Ärende 12. Inspektion särskilt boende Storgården Dm /2014 Dm Kallelse/underrättelse Bilaga./. 13. Begäran om yttrande trygghetslarm dnr / Dm Reglemente för socialnämnden Dm Ledamöter i KPR för mandatperioden Dm /../../. ' 16. Social jour i Kronobergs län Dm Ekonomisk rapport 2014 Dm Information från ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst 2014 Dm Delegeringsbeslut 2014 Dm Delgivningar 2014 Dm Övriga frågor 2014 Dm Thomas Lindberg ordförande Helena Karlsson sekreterare

3 ( '-><=) Uppvidinge Reviderad riktlinje gällande våld i nära relationer Sammanfattning Behov av reviderad handlingsplan avseende våld i nära relationer har uppmärksammats av handläggare. Behov även att konkretisera ansvarsområden då myndighetsutövningen nu är uppdelat i vuxengrupp samt barn- och familjegrupp. Handlingsplanen är ett se som ett konkret stöd i situationer då vi uppmärksammar våld i nära relationer. I denna reviderade handlingsplan definieras de olika begreppen kring våld samt checklistor finns med viktiga saker att tänka på runt de ofta akuta situationerna. Beslutsunderlag Förslag till riktlinje våld i nära relationer Förslag till beslut Socialnämnden antar reviderad riktlinje för våld i nära relationer Martina Holgersson Socialsekreterare Barn o Familj IFOs ledningsgrupp m.uppvidinge.se

4 UPPVIDii\!Cr: ICOIIIIMUI\J SOCI/\LI\!i\MNDI:N Dnr:... J. Uppvidinge Riktlin j e/handling s plan för våld i nära relationer Framtagen av: Socialsekreterare barn och famil' Godkänd och fastställd av: Socialnämnden Implementeras av: Gru piedare barn och familj Diarienummer 179/14 Version: 2 Fastställd: 201 Sida l (15) Ersätter: Gäller from: Handlingsnian - våld i nära relationer Socialnämnden

5 Förord Våld i nära relationer är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem, ett allvarligt brott och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenser av våld i nära relationer påverkar hela samhället. För att bekämpa våld i nära relationer behövs insatser riktade till både våldsutsatta och våldsutövare. Våldet består av ett mönster av makt och kontrollutövande och är i allra högsta grad en jämställdhets- och jämlikhetsfråga. Att i en nära relation bli utsatt för förnedring, hot, slag, kontroll m.m. är ett oerhört grovt brott. Våld i nära relationer måste fårstås ur många olika perspektiv. Det berör människor oavsett kön, ålder, religion, sexuell läggning, funktionshinder, etnicitet, hälsa etc. En av de viktigaste insatserna för att förebygga våld i nära relationer är att sprida kunskap. Förändringar blir möjliga genom att synliggöra våldets orsaker samt hitta tänkbara lösningar. statistiken visar att män generellt sett utsätts för våld i samhället oftare än kvinnor och att våld också utövas främst av män. Män utsätts huvudsakligen för våld av okända män utomhus. Våld mot kvinnor och flickor sker däremot oftast i hemmen och inom familjen. Det är viktigt att framhålla att våld mot närstående förekommer i alla samhällsklasser och sociala sammanhang. En del kvinnor och män kan dock av olika anledningar ha särskilt svårt att söka stöd. Erfarenhet visar att det är vanligt att socialt utsatta, missbrukande personer utsätts för våld och trakasserier. Likväl som att ställa frågor om alkohol- och drogvanor är det motiverat att ställa frågor om våld. En del kvinnor med annan etnisk eller kulturell bakgrund, som utsätts för misshandel av sina män, kan vara mer sårbara och isolerade än etniskt svenska kvinnor. De har inte alltid kunskap om sina rättigheter och möjligheter att få hjälp. Även äldre personer och funktionshindrade kvinnor och män blir utsatta för våld. Deras möjligheter att söka hjälp kan vara begränsade. De kan vara beroende av omsorgsstöd från en närstående som brukar våld eller hot och deras möjlighet att kommunicera med omgivningen kan vara begränsad. Även män och kvinnor som utövar våld är i behov av stödinsatser för att ta sig ur sitt beteende. Handlingsplanens giltighetstid är satt till ett år from det datum socialnämnden antog handlingsplanen, innan det året är slut så kommer en redovisning ske till nämnden för individ- och familjeomsorg av de förbättringsområden som har lyfts fram i denna planen. När året är slut så kommer en ny reviderad handlingsplan att ta form. 2

6 Innehåll HANDLINGSPLAN Inledning... 4 Målgrupp... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Förutsättningar för att nå målen... 4 Kartläggning av våldsutsatta... 5 Information till berörda... 5 Kompetens hos personal... 5 V ÅLDSDEFINITIONER Varför stannar den utsatte?... 6 Hedersrelaterat våld... 6 SOCIALTJANSTENS ANSV AR Socialtjänstlagen (2001:453, SoL)... 8 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL)... 8 SAMVERKAN Kvinnojourer... 9 Länsstyrelsen Kronoberg... 9 Familjefrid Kronoberg HANDLÄGGNING Handläggning -Vuxen Handläggning - Barn Boendefrågan Praktiska frågor vid förändrad situation Specifika behov Våldsutövaren Vilka behöver kontaktas? sjukvården. 12 Polisen Planering på längre sikt Specifikt att tänka på

7 SKYDD... l3 Hantering av skyddade personuppgifter Att beakta vid en anmälningssituation Anmälan/ansökan skyddsbehovet Handlingsplanens giltighetstid och uppföljning av handlingsplanen Fel! Bokmärket är inte definierat. HANDLINGSPLAN Inledning Denna handlingsplan är gemensam för individ- och familjeomsorgen (IFO) och utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (SOSFS 2009:22) och Handbok VÅLD. Individ- och familjeomsorgen använder begreppet våld i nära relationer som omfattar alla våldsutsatta personer såväl mäns våld mot kvinnor, kvinnors våld mot män, våld i samkönade relationer, hedersrelaterat våld och föttryck och barn som bevittnat/upplevt/utsatts för våld ingår i detta paraplybegrepp. Målgrupp Samtliga anställda inom individ- och familjeomsorgen samt politiker i nämnden. Syfte Handlingsplanen syftar till att klargöra och underlätta det praktiska arbetet med målgruppen. Handlingsplanen syftar till att lyfta medvetenheten och kompetensen om frågor som rör våld i nära relationer. Handlingsplanen ska utgöra grunden i ett fortsatt utvecklings- och uppföljningsarbete men även det förebyggande arbetet. Mål Minska förekomsten av våld i nära relationer. Förutsättningar för att nå målen Nämnden ska regelbundet följa upp hur stor omfattning av antalet ärenden rörande våld i nära relationer är på förvaltningen. Resultatet ska redovisas för nämnden samt analyseras hur de sociala tjänster som erbjuds svarar mot gruppers och enskildas behov. Utbilda personal. Uppmärksamma och fånga upp våldsärenden. Årligen revidera och följa upp handlingsplanen och dokumentet ska fastställas av nämnden. Förvaltningen ska erbjuda insatser i form av råd och stöd till våldsutsatta och våldsutövare samt informera om Familjefrid Kronobergs verksamhet. Att arbeta för att Familjefrid Kronoberg även kan komma att ta emot klienter på bistånd och inte endast som en serviceinsats. 4

8 Kartläggning av våldsutsatta Regelbunden kartläggning ska ske av antalet personer som utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående. Information till berörda Idag finns information om våld i nära relationer att finna på Uppvidinge kommuns hemsida. Där finns användbara länkar och kontaktuppgifter för den enskilde. Information finns även på socialkontoret och i öppenvårdens lokaler. Kompetens hos personal Kompetensen hos de som möter våldsutsatta säkras genom vidareutbildningar, handledning samt intemutbildningar. För att säkerställa att rätt kompetens bemöter våldsutsatta så finns beredskapsjour efter kontorstid. Det finns personal som är utbildade i SARA SV, SAM och P A TRIARK som är riskbedömningsinstrument för bland annat pattnervål d, stalking och hedersrelaterat våld samt FREDA. V ÅLDSDEFINITIONER Fysiskt våld: exempelvis slag, sparkar, att bli fasthållen, knuffad, skakad, kastad eller hotad med vapen. Psykiskt våld: exempelvis att förövaren hotar att skada partnem, bamen, husdjur eller sig själv, isolering, förlöjligande, berövande av sömn, kontroll och begränsning av handlingsutrymme. sexuellt våld: exempelvis tvång, hot eller övertalning att delta i sexuella handlingar som man inte vill vara med på. Ekonomiskt våld: exempelvis att förövaren kontrollerar ekonomin eller använder patinerns pengar, manipulerar eller luras att skriva på papper. Materiellt våld: exempelvis att förövaren förstör ägodelar, river sönder viktiga papper eller foton. Latent våld: en påminnelse/hot om tidigare våldstillfålle, har stark koppling till det psykiska våldet. Försätter den utsatta i samma trauma som det tidigare våldstillfållet. Försummelse: (gäller framför allt kvinnor/unga med funktionsnedsättningar och äldre personer): medveten feldosering av medicin, lämnad ensam utan tillsyn under långa perioder, får dålig hjälp med skötsel av hygien, inte tillräckligt med mat eller dryck, dålig omsorg är exempel på försummelse. 5

9 Varför stannar den utsatte? Att ta sig ur en våldsam relation kan vara mycket svårt. När våld begås av en närstående innebär det starka bindningar mellan den som utövar våldet och den som utsätts för det. De starka banden kan göra det svårt att bryta mönstret och söka hjälp. Orsakema till varför man stannar är många och skiljer sig från person till person. Ett skäl är rädsla för fotisatt eller förvärrat våld. Risken för att utsättas för allvarliga skador eller dödligt våld ökar då den utsatte lämnat relationen eller då våldsutövaren tror att den utsatte är på väg ur relationen. Andra skäl till varför en utsatt person stannar kvar i en relation kan vara: Rädsla för ensamhet Ekonomisk bundenhet till våldsutövaren. Svårigheter att ordna eget boende. Religiösa/kulturella värderingar föreskriver att familjen ska bevaras intakt. Familjen ska vara intakt för bamens skull. Våldsutövaren och den utsatte har gemensam vårdnad om bamen. Handlingsförlamad av psykisk stress. Den utsatte tror inte att förövaren klarar sig utan denne (sjukdom/missbruk) Beroende av förövaren på grund av sjukdom/missbruk/funktionsnedsättning. Fortsatt starka känslor för våldsutövaren och förhoppningar om att våldet ska upphöra. Saknar stöd från omgivningen. I många relationer där våld förekommer växlar det mellan perioder av våld och perioder utan våld, med ånger och försoning, vilket komplicerar situationen ytterligare. Särskilt utsatt grupp innebär grupper som löper större risk att utsättas för våld, att våldets konsekvenser riskerar att bli större och att gruppens förmåga att utnyttja sina resurser är mer begränsad. Män som utsätts för våld av närstående i heterosexuella relationer lyfts inte fram i lagstiftningen och är inte forskat på i samma utsträckning som mäns våld mot kvinnor. Kommande rubriker om särskilt sårbara grupper handlar därför om kvinnors särskilda utsatthet men samma resonemang kan användas när en man utsätts för våld av närstående. Särskilt sårbara grupper: Bam som bevittnar våld och/eller som själva blir utsatta för våld Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor med missbruksproblem Äldre kvinnor Kvinnor med tillfålligt uppehållstillstånd på grund av anknytning- s.k. tvåårsregeln K vinnor som lever i hederskontext Personer som lever i samkönade relationer Hedersrelaterat våld Socialtjänsten bör verka för att effektivt stödja flickor och pojkar, unga kvinnor och män, som är utsatta för tvång, hot och våld i hedems namn. 6

10 När man talar om hedersrelaterat fottryck och våld finns det en risk att bidra till att generalisera och kategorisera människor från vissa delar av världen. Det vill säga att vi tillskriver alla människor med ett specifikt ursprung samma sätt att se på uppfostran, sexualitet och möjligheten att påverka sitt liv. Dock är det lika problematiskt att inte våga synliggöra det hedersrelaterade våldet. På samma sätt som vi måste våga prata om mäns våld mot kvinnor, även om det kan leda till att många män känner sig oskyldigt utpekade som förövare och många kvinnor stämplade som offer, måste vi våga uppmärksamma det hedersrelaterade våldet. Skillnaden mellan kulturer ställs på sin spets när starkt patriarkalt uppbyggda familjer flyttar till Sverige och ska forhålla sig till kraven på barns och kvinnors (individens) rättigheter. Den problematik familjerna ställs inför är mycket komplex och kan ha många olika aspekter: Behovet av att bevara den egna gruppens identitet, som kan forstärkas i mötet med det som är nytt och främmande. Barnet har ofta lättare än de vuxna att hitta sin plats i det nya samhället. Genom sin skolgång blir barnen integrerade i samhället och får större medvetenhet om sina rättigheter som individer. Föräldrarna kan uppleva att de forlorar kontrollen över sina barn. Barnen blir därmed ett hot mot foräldrarnas bestämmanderätt. När den sociala ordningen är under press och när tidigare normer inte längre tas for givna kan foräldrarna se det som nödvändigt med restriktioner som tidigare inte behövts i hemlandet. Särskilt de unga ogifta flickornas livsstil blir utsatt för en stark social kontroll. o Maktforhållandena i familjen kan forändras om föräldrarna blir beroende av barnen i sina kontakter med samhällets myndigheter. Det medfor att pappan fårlorar sin tidigare position och roll som familjens företrädare utåt. När ungdomarna blir tolkar av språket och omvärlden rubbas balansen inom familjen, den traditionella familjestrukturen vänds upp och ned och föräldrarna mister i auktoritet. o Även i de fall då föräldrarna accepterar och ser möjligheterna i barnets utveckling kan denna process försvåras av skvaller och rykten, främst om flickornas beteende, som leder till påttyckningar från den utvidgade familjen (i Sverige och utomlands) att bevara traditionella normer och värderingar. Kraven från den större familjen beror på att en ung flickas eller pojkes handling här i Sverige kan forstöra ryktet for släktingar som bor både i Sverige och utomlands. Hedersproblematiken är på så sätt gränsöverskridande. SOCIAL TJÄNSTENS ANSV AR Socialtjänsten är den myndighet som har ett stoti ansvar vad gäller att utveckla metoder som ger den våldsutsatte och dennes barn skydd och stöd. Det ligger även inom socialtjänstens ansvarsområde att utforma detta sociala arbete så att det inkluderar våldsutövarna och deras ansvarstagande för sitt vålds beteende. Hela socialtjänsten har ett ansvar för att uppmärksamma att en person som söker hjälp av något slag kan vara utsatt for ett brott. 7

11 Socialtjänstlagen (2001:453, SoL) 2 kap l SoL - Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2 a kap. I fråga om den som omfattas av lagen (1994: 137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser om bistånd i den lagen. 4 kap l SoL - Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden får sin försörjning (fårsörjningsstöd) och får sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsfåringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska fårhållanden om rätten att ta ut avgifter får biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillfårsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 5 kap 11 SoL - Till socialnämndens uppgifter hör att verka får att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta får våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp får att fårändra sin situation. Socialnämnden ansvarar får att ett bam, som utsatts får brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett bam som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att bamet får det stöd och den hjälp som bamet behöver 11 kap l SoL- Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt. När socialnämnden får kännedom om att ett bam kan ha bevittnat våld ska nämnden inom två veckor göra en förhandsbedömning av om en utredning ska inledas. Att en fårälder inte vill att bamets behov av insatser utreds med anledning av att bamet bevittnat våld är inte skäl nog att inte inleda utredning. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) Om inte annat följer av lo kap OSL får en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott och som är sekretessbelagd enligt 24 kap 8 OSL, 25 kap l, 2 andra stycket OSL eller 3-8 OSL, 26 kap 1-6 OSL, 29 kap l eller 2 OSL, 31 kap l första stycket OSL, 2 eller 12 OSL, 33 kap 2 OSL, 36 kap 3 OSL eller 40 kap 2 eller 5 OSL lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet endast om misstanken angår: -brott får vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, - försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller - försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gämingen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i l kap. 3 smittskyddslagen (2004: 168). 8

12 I ärenden som rör våld i nära relationer- våldsutsatta, våldsutövare och barn och unga som lever med våld - är det inte ovanligt att flera olika aktörer och myndigheter är inblandade. Hälso- och sjukvården ombesötjer eventuella skador, utfårdar rättsintyg och kan bistå med psykosocialt stöd för våldsutsatta och deras barn. Frivilligorganisationer som kvinno- och brottsoffetjour kan bistå med stöd och skydd och rättsväsendets kedja med polis, åklagare och domstol ansvarar för att värna om den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet och att döma till påföljd då brott kan styrkas. Det yttersta ansvaret får att människor får det stöd och den hjälp som de behöver vilar på den kommun där personen vistas. De olika myndigheternas respektive ansvarsområden är avgränsade men bildar tillsammans en helhet. En person utsatt får våld i nära relation har ett behov av att samtliga delar fungerar väl ihop. Socialnämnden har i sitt arbete med målgruppen ett stort ansvar för att samordna och hålla ihop dessa olika delar så att det blir begripligt får den utsatte och för att den hjälpsökande snabbt får hjälp att komma till rätt instans. Grunden för socialtjänstens arbete regleras i portalparagrafen l kap l SoL: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas: ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar får sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt får människornas självbestämmanderätt och integritet. SAMVERKAN Hässleholms kommun har tagit fram en schematisk bild över de kontakter en våldsutsatt kvinna med barn kan behöva ha de första 6 månaderna från ett uppbrott. Socialnämnden har valt att använda sig av denna för att tydliggöra vikten av samarbete/samverkan när det kommer till arbetet med våldsutsatta kvinnor/personer. Ensam är INTE stark! Flödesschema får samverkan Inom förvaltningen finns olika avdelningar och enheter finns upparbetade kanaler får samarbete/samverkan med olika aktörer. De ser olika ut och har olika syften men utsatthet finns med på agendan i någon fmm. Kvinnojourer Samverkan sker med Kvinnojouren Blenda i Växjö genom ett avtal, samt genom medverkan i ett nätverk. Alvesta ingår tillsammans med Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö. Det fungerar som ett informationsutbyte där tankar och ideer kring vad som behöver utvecklas och fårbättras utbyts. Gemensamma utbildningar hålls och Blenda redogör för sin verksamhet och visar på hur kommunerna kan stötta dem i deras arbete. Länsstyrelsen Kronoberg Aktiv samverkan sker genom Länsstyrelsens Kronobergs regionala kvinnofridsnätverk I det nätverket ingår bland annat Landstinget Kronoberg, Migrationsverket, polisen, kvinnojourer, ideella organisationer samt kommunerna i länet. Vid dessa träffar så gås infmmation från Länsstyrelsen och Socialstyrelsen igenom. Diskussioner fårs kring hur kommunerna arbetar i länet och vid varje träfftas ett specifikt ämne upp för diskussion. 9

13 Familjefrid Kronoberg Familjefrid Kronoberg ägs gemensamt av länets kommuner. Den geografiska placeringen är Växjö och rent organisatoriskt finns Familjefrid Kronoberg som en del av förvaltningen Arbete och Välfård i Växjö kommun. Familjefrid Kronoberg erbjuder kostnadsfri rådgivning, stöd, hjälp, krishantering samt behandling. Det sker antingen individuellt eller i grupp. Förvaltningen lämnar information om Familjefrid Kronobergs verksamhet till våldsutsatta och våldsutövare. I nätverket för Familjefrid Kronoberg ingår utsedda kontaktpersoner från länets tillsammans med dem som arbetar på Familjefrid. Nätverket träffas cirka två gånger per termin och kontaktpersonerna är en naturlig länk ut till kommunerna. Vid nätverksträffarna diskuteras aktuell situation i kommunerna samt på Familjefrid. Familjefrid har även haft utbildning om våld vid nätverksträffarna HANDLÄGGNING Handläggningen skall följa den lagstiftning som följer med ansvarsområdet, de rutiner och metoder som finns på respektive avdelning samt delegationsordningen får socialtjänsten. Samtliga anställda inom socialförvaltningen ska vara insatta i våldets problematik. Handlingsplanen ska finnas på kommunens intranät. Inom Barn och familj (BoP) finns socialsekreterare som arbetar med barn och ska säkerställa att barns situation är tryggat. Inkommer uppgifter om att barn har blivit utsatt eller har bevittnat våld ska socialtjänsten inleda en utredning enligt 11 kap l SoL (socialtjänstlagen). I vuxengruppen arbetar socialsekreterare med ekonomiskt bistånd och missbruk. De utreder alla nya vuxenärenden som rör våld i nära relationer. I pågående ärenden där våld i nära relationer kommer fram handlägger ordinarie handläggare ärendet. Klienter med missbruksproblematik är en utsatt grupp när det kommer till våld i nära relationer där de själva anser att våldet är något man får räkna med. Fråga om våld ska vara en utgångspunkt att i samtliga utredningar, i vuxen- och barnutredningar, fundera över om det förekommer hot eller våld. Ärenden som rör våld ska vara högprioriterade och frågan om våld eller hot förekommer skall ställas får att vi skall kunna veta. Dokumentation är alltid viktigt och får inte glömmas bort. Det ska vara få handläggare i ärendet. Viktigt att tänka på är att registrera ärendet som ett våldsärende. Vid samtal med andra myndigheter eller närstående kan det vara bra att motringa. Akten ska sekretessmarkeras, både i datorn och pappersarkivet Det är viktigt att samtala med den utsatta, eller den du misstänker är utsatt, enskilt. Ett undantag är om auktoriserad tolk, dövtolk, stödperson etc. behövs. Om både den utsatte och den misstänkte våldsutövaren finns aktuella inom socialtjänsten ska de få varsin handläggare/kontaktpersoner får att motverka en intressekonflikt. En bedömningsfråga är om den våldsutsatta och dennes barn ska ha varsin handläggare. Förvaltningen utför individuella bedömningar vid varje ärende för att säkerställa att de sociala tjänsterna som föreslås passar den enskildes behov. Inför en eventuell placering ser handläggare till att erbjudet boende samt behandlingsmetoder matchar den enskildes behov. 10

14 I den akuta situationen avseende en våldsutsatt som behöver stöd görs inte någon sedvanlig utredning av den ekonomiska situationen. Vid en akut situation kan hjälp behövas för viss nyanskaffning av t.ex. kläder och möbler. Ekonomiskt bistånd kan betalas ut omgående till den utsatta och eventuella barn för kostnader i akuta fall. Se riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Handläggning -Vuxen Riskbedömning skall göras. Hur stor är risken för att skadas allvarligt eller dödas om inte situationen förändras? Finns det risk för självskadebeteende, självmord? Vid behov kontakta sjukvården- psykiatrin etc. säkerhetsplanering för den som utsatts och eventuella barn. Ett samarbete med polisen kan vara nödvändigt då de har bedömningsinstrument och mycket kunskap om våldsutövare. Vad kommer du göra nästa gång detta händer? Vilka alternativ finns? Behövs planering för att lämna hemmet snabbt? Vad skall du ta med dig? Hur ser det personliga nätverket ut? Finns det någon du litar på och kan få stöd av? Hur ser möjligheterna ut konkret? Handläggning - Barn Om barnet misstänks vara utsatt får brott skall socialnämnden alltid ta ställning till om en polisanmälan ska göras. ställningstagandet och ev. anmälan skall finnas dokumenterat. För barn under 18 år görs bedömning av behov av eget skydd. Boendefrågan Klargör behov av förändring. Hur är situationen konkret idag? På kort och lång sikt? Planer på separation? Säkerhet får den vuxne? Säkerhet får barn? Nätverk? Vilka alternativ finns; kvinnojourens skyddade boende, kommunens jourlägenhet, HVB-hem, vandrarhem, hotell. Flytta? Stöd vid nödvändiga kontakter. Informera klienten om att det är nödvändigt att kontakta polisens vakthavande befål om de gemensamma barnen byter adress, och att då förklara situationen. Annars kan den andre vårdnadshavaren göra en anmälan om egenmäktigt förfarande med barn. Socialtjänsten är skyldig att lösa boendet för att garantera en ttygg miljö för den våldsutsatta med ev. barn. Praktiska frågor vid förändrad situation. Finns det fårutsättningar att få tillgång till sina ägodelar? Hur kan det lösas? Personal ska inte utsätta sig får eventuell fara genom att besöka hemmet. Det kan också finnas risk får att besöket senare kan betraktas som intrång i hemmet och försvåra situationen. Finns det djur i familjen? Vem tar hand om dem? 11

15 Specifika behov situationer där funktionsnedsättning, missbruk, invandrarbakgrund, hedersrelaterat våld etc. förekommer kan behöva särskild uppmärksamhet. Utgångspunkten är att behandla alla som våldsutsatta och inte fokusera på annan problematik eller olika förutsättningar. Det kan vara känsligt med en tolk från samma 011, aldrig anhörig. Behövs extra förklaring om hur socialtjänsten fungerar och vad som kommer ske härnäst? Hur genomfårs en säkerhetsbedömning? Vad händer om klienten bryter mot familjens regler? Hur bedömer den enskilde risken? Finns det andra i familjen/släkten som är utsatta får våld? Våldsutövaren V ål d kan aldrig försvaras. Det är dock viktigt att undersöka på vilket sätt denne kan behöva stöd och hjälp som ett led i att bryta sitt destruktiva beteende. Det är centralt att klargöra får våldsutövaren hur beteendet påverkar andra och hur samhället, lagstiftningen ser på det, t.ex. trakasserier, hot, kontroll, våld. Om den misstänkte våldsutövaren finns inskriven inom socialtjänsten ska denne ha en annan handläggare än den/de utsatta. Avstyr diskussion om partnerns agerande och fokusera på utövarens agerande. Där det finns barn med i situationen måste riskerna för barnet klargöras får utövaren. Vilka behöver kontaktas? Polis? Sjukvård? Migrationsverket? Förskola? Skola? Arbete? sjukvården Skador kan behövas ses om samt bli fotograferade. Motivera med att det kan vara bra att ha dokumentation vid ett senare tillfälle om klienten då bestämmer sig för att anmäla. Polisen Motivera den våldsutsatta att göra en polisanmälan och berätta om förfarandet. Försök att motivera, men respektera klientens beslut. Erbjud att följa med till polisstationen. Polisen har en stor kunskap i frågor kring våld i nära relationer och kan hjälpa till med mycket kring säkerhet mm. OBS att polisen kan i vissa ärenden ha åsikter om val av boende med tanke på skyddsaspekten. Detta behöver vi uppmärksamma. Planering på längre sikt När det mest akuta och praktiska är ordnat ska personens situation och behov av mer långsiktigt stöd bedömas med grund i det som framkommer i utredningen. Följ de normala rutiner vi använder. Specifikt att tänka på i dessa ärenden kan vara; Barns situation skall speciellt beaktas. Andra människor med speciell utsatthet skall också speciellt beaktas. Kontaktlista med tillgängliga stödresurser i kommunen och externt. Se bilaga l. Det kan också finnas stöd att hämta ifrån fackliga organisationer om personen 12

16 är ansluten till någon. Fack som Kommunal, SKTF och Unionen erbjuder l O kostnadsfria samtal med terapeut vid kris. Samarbetssamtal är inte att rekommendera då det förekommit våld i en relation. SKYDD På finns bra information om vilka olika nivåer av skyddade personuppgifter som finns- sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Polisen kan hjälpa till när det gäller ansökning om kontaktförbud, se http :/ /www.polisen. se/kron o berg/utsatt-for-brott/hi alp-och-stod-fr an-samhallet/om -dubehover-skydd/kontaktforbud/. Ev. ansökan om namnbyte görs på Ansokningsprocessen/Beslut-om-namnbyte/. Hantering av skyddade personuppgifter Förmedling av post till klienter som har skyddade personuppgifter från skatteverketskatteverket förmedlar vid behov post till personer med markering för särskild sekretessprövning (sekretessmarkering). Gör så här om du vill få post förmedlad: Lägg det som ska vidarebefordras i ett kuvert som förses med uppgift om personnummer och namn (efternamn, förnamn). Om inte detta är känt, lämna så fullständiga uppgifter som möjligt om personen. Förslut kuvertet. Kuvertet ska vara försett med uppgift om avsändare så att skatteverket kan återsända kuvertet om adressaten inte kan nås. Lägg detta i ett ytterkuvert som sänds till närmaste förmedlingskontor inom skatteverket. Flera försändelser kan givetvis läggas i samma ytterkuvert. Ni behöver inte bifoga tomma kuvert eller frimärken. skatteverket förmedlar i egna tjänstekuvert. Närmaste förmedlings-kontor ligger i Södra Regionen (Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län) i Malmö och försändelsen adresseras till: Förmedlingsuppdrag skatteverket MALMÖ Telefon till sekretessgruppen i Malmö När en person har fått skyddade personuppgifter av skatteverket syns det i ärendehanteringen som " Personuppgifter i ärendet är föremål för särskild sekretessprövning" och följer med överallt i ärendehanteringen och ligger även med i avslutade ärenden. Personer som är i behov av extra skydd i verksamhetssystemet kan sekretessbeläggas efter beslut från enhetschef. 13

17 Risken för att sekretessmarkerade personuppgifter lämnas ut, av misstag eller medvetet, ökar med antalet handläggare som kan ta del av uppgifterna. Detta gäller vid såväl direktåtkomst på bildskärm som uttag av uppgifter på papper. För att förhindra att alltfor många får tillgång till uppgifter om personer där det föreligger en stor hotbild, personer har skyddade personuppgifter och/eller är känd inom verksamheten kan uppgifter sekretessbeläggas i verksamhetssystemet och därmed begränsas antalet personer som har tillgång till uppgifterna. (Se delegeringsfätteckning och rutin i ledningssystemet) Att beakta vid en anmälningssituation En konsultation med socialtjänsten kan ske utan att utredning inleds, om den utsatta flickans eller pojkens identitet inte avslöjas. Om uppgiftslämnaren är osäker och otrygg kan en sådan initial anonym konsultation underlätta en bedömning av situationen och klargöra om en anmälan ska göras. Anmälan/ansökan Vid anmälan finns en skyldighet att inleda utredning om det kan antas att behov föreligger enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av unga (LVU). Innan beslut tas om att inleda utredning finns utrymme att genomföra en forhandsbedömning. Förhandsbedömningen måste dock vara tidsmässigt avgränsad och får inte likställas med en utredning. Kontakter får under denna tid ej tas med andra än anmälaren och den anmälan gäller. En viktig del i förhandsbedömningen är att undersöka behovet av skydd. Därfor är det också av stor vikt att undersöka om flickan eller pojken är utsatt för hedersrelaterat fortryck Om det handlar om hedersrelaterat fottryck påverkar detta skyddsbilden och hur man som socialsekreterare bör agera i ärendet. Tänk här på att ge flickan/pojken möjlighet att själv berätta om sin situation, om vad eller vilka hon/han upplever som ett hot och om vilka lösningar hon/han själv kan hitta. Lyssna och fråga! Hjälp henne/honom att reflektera kring hur livet ser ut idag och vad det är som är begränsande. Vad får hon/han inte göra som hon/han skulle vilja kunna göra? Vad måste hon/han göra som hon/han inte vill göra? skyddsbehovet För att bättre kunna värdera risker och möjligheter i olika alternativ är det till hjälp att göra en analys och bedömning av flickans/pojkens kontaktnät. Analysen är också en viktig hjälp for flickan/pojken att själv på ett realistiskt sätt bedöma konsekvenserna av olika alternativ. Följande frågor kan vara en hjälp i bedömningen: Vem slår och hotar? V e m är det som styr och bestämmer om sanktioner i släkten? Är det fatfar - eller har ansvaret fallit på pappa eller en bror? Finns denna person i Sverige? Vilka är de hotande personerna som föttrycker flickan/pojken? rättigheter? Är någon av dessa tidigare straffad? Vilken nära släkt har hon/han i eller utanfor Sverige? 14

18 Har någon syster/bror eller annan nära släkting, till exempel en kusin, tidigare gifts bott mot sin vilja eller misshandlats eller mördats på grund av hedersbrott? Finns det kanske någon ung kvinna eller man i släkten som tidigare lyckats med att gå sin egen väg? Har hennes/hans val i så fall accepterats av släkten? Var befinner hon/han sig geografiskt- i Sverige eller i utlandet? Vilka närstående är neutrala eller positiva till flickans/pojkens krav på för ändring och kan vara ett stöd i hennes/hans frigörelse? saknas helt stöd från familjen? Finns det några sociala kontakter och vuxna stödpersoner utanför familjen, till exempel inom skolan? Vilka kamrater kan hon/han lita på ställer upp? Har hon/han en flickvän/pojkvän? Är hon/han ett stöd eller en belastning i frigörelsen? Vilka andra vuxna i eller utanför den egna etniska gruppen litar hon/han på som kan bli ett framtida stöd? 15

19 Uppvidinge Reviderad riktlinje för handläggning och uppföljning av familjehemsvården Sammanfattning Fyra år har gått sedan den första riktlinjen kring familjehemsvården antogs. Organisatoriska ändringar samt lagändringar har sedan dess skett varför stort behov finns av reviderade riktlinjer. De socialsekreterare som arbetar i familjehemsgruppen samt gruppledare har deltagit i arbetet. Det är av vikt med en uppdaterad riktlinje då vi är många nya som arbetar med de placerade barnen. Utöver riktlinjen har även checklista vid placering tagits fram, den ligger som en bilaga till riktlinjen. Allt för att säkerställa och underlätta vårat arbete. Beslutsunderlag Förslag till riktlinje handläggning och uppföljning av familjehemsvården Förslag till beslut 1. Socialnämnden antar reviderad riktlinje för handläggning och uppföljning av familjehemsvården 2. Bilagor till familjehemsriktlinjen revideras vid behov av förvaltningen. Mira Weilander Gruppledare Barn o Familj m.uppvidinge.se

20 Ulo'F'I/IDII\!Ci i':omii'iun SOCI/\LNAM f~ IJ[f~ Uppvidinge Riktlinje för individoch familjeomsorgens familjehemsvård Framtagen av: Diarienummer Grup ledare barn och famil' 42/11 Godkänd och fastställd av: Version: Socialnämnden 2 Implementeras av: Fastställd: Gru ledare barn och famil' 2014-xx-xx Sida l (23) Ersätter: Gäller from: INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGENS RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING OCH UPPFÖLJNING AV FAMILJEHEMSV ÅRD RIKTLINJER FOR ERSATTNING TILL FAMILJEHEM

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------- Socialtjänstlag (2001:453) 6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende Allmänna bestämmelser om vård utanför

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2015:982 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Socialtjänstlagens uppbyggnad Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Lex Sarah Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Vad är lex Sarah? Bestämmelser i SoL och LSS 14 kap. 3-7 och 7 kap. 6 SoL 24 b-g och 23 e LSS Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Rutin för hantering av skyddade personuppgifter

SOCIALFÖRVALTNINGEN Rutin för hantering av skyddade personuppgifter Rutin för hantering av skyddade personuppgifter Bakgrund Enligt 22 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (OSL) är uppgifter inom folkbokföringsverksamheten i regel offentliga. I vissa fall kan det dock

Läs mer

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning 1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3

Läs mer

Lagstiftning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd; SOSFS 2011:5

Lagstiftning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd; SOSFS 2011:5 1 Ledningssystem för kvalitet Äldreförvaltningen Ronneby Kommun Ansvarig: Förvaltningsschef Ärende: Rutiner för identifiering och anmälan Lex Sarah Handläggare: Kvalitetsutvecklare Datum: 2014-04-15 Ersätter

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-11-25, 272 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: SEKTORCHEF VÄLFÄRD GÄLLER

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Svensk författningssamling 1990:52 SFS nr: 1990:52 Ändrad: t.o.m. SFS 2012:777 Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Inledande bestämmelse 1 Insatser

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER Socialnämnden SOCIALNÄMNDENS HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER 2014-11-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Socialnämndens ansvar 4 1.1 Inledning 4 1.2 Socialnämndens handlingsplan 4 1.3 Handlingsplanens

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens lagar Ett urval. Socialtjänstens lagar. Ett urval.

Hälso- och sjukvårdens lagar Ett urval. Socialtjänstens lagar. Ett urval. Övergripande lagstiftning Frivilliga målinriktade ramlagar - Hälso- och sjukvårdslagen, HSL -, SoL Förvaltningsrättslig översikt Hälso- och sjukvård Socialt arbete Offentlighet och sekretess Annika Staaf

Läs mer

xe8&feature=related

xe8&feature=related LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM LOB lag om omhändertagande av berusade personer LSU Lag om verkställighet

Läs mer

förmedlingsmedel/egna medel

förmedlingsmedel/egna medel RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall; SFS 2005:467 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013

Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013 Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013 Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, har erfarenhet av att ge skydd och stöd till

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

KONTAKTPERSON 9:4 LSS Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Riktlinjer Barn och familj

Riktlinjer Barn och familj DATUM UTSKRIFT 2015-10-09 SIDA 1/18 OMRÅDE MYNDIGHETSUTÖVNING PROCESS HANDLÄGGNING BARN OCH FAMILJ GILTIGT INOM, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM 2015-09-15 DOKUMENTANSVARIG SUSSI THAYSEN GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 Rutin lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som

Läs mer

Dnr SN11/68. Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68

Dnr SN11/68. Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68 Dnr SN11/68 Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68 Dnr SN11/68 2/6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 5 Anmälningsskyldighet... 5 Handläggning och hantering av anmälan... 6 Information

Läs mer

Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014

Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Beslutade av Älvsjö stadsdelsnämnd xxxxx stockholm.se 2 (11) Innehåll Lokala rutiner för Lex Sarah 3 Inledning 3 Vem är rapporteringsskyldig? 3 Vad ska rapporteras?

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun 7:1 7:2 7:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:216-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst.

POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst. Tvångsomhändertaganden enligt LVU år 2007 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 701-17828-2008 FÖRORD Länsstyrelsen har enligt 13 kapitlet 2 socialtjänstlagen tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet

Läs mer

Rutiner för våld i nära relationer

Rutiner för våld i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (7) 2010-12-20 Rutiner för våld i nära relationer Bilaga 3 1. Nya ärenden. När information inkommer till förvaltningen om att en vuxen person blivit utsatt för våld

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Rutiner enligt lex Sarah

Rutiner enligt lex Sarah 11-09-01 1(7) Antaget av sektorschef Lärande och Omsorg sept. 2011 Reviderade mars 2013 Rutiner enligt lex Sarah 2(7) Lex Sarah Lex Sarah kallas de bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen om

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson 2012-03-29 Riktlinjer Lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Handläggare Per-Ola Hedberg Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Socialnämnden (kommunstyrelsen i Töreboda) ska enligt 14 kap. 3 SoL och 24 b LSS ansvara för att de som

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer