FöreningsSparbanken Analys Nr 28 4 oktober 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FöreningsSparbanken Analys Nr 28 4 oktober 2005"

Transkript

1 FöreningsSparbanken Analys Nr 28 4 oktober 2005 Årets nobelpriskandidater vem vinner ekonomipriset? Snart är det åter dags att utse årets nobelpristagare i ekonomi. En aktuell lista på nobelpriskandidater omfattar kanske omkring namn. Vi nöjer oss här med cirka 30 starka kandidater och kan givetvis missa årets namn. I fjol gissade vi rätt med Edward Prescott men trodde ej på statistikerna Engle/Granger året innan (endast tre år efter Heckman/Mc Fadden). År 2002 och 2001 låg vi också delvis rätt med psykologen Daniel Kahneman och George Akerlof. Faktum är att hittillsvarande 55 nobelpristagare haft en genomsnittsålder på nära 70 år och att endast ett fåtal ekonomer varit under 60 år vid utnämningen (exempelvis Samuelson, Heckman, Lucas och Merton). En del nobelpristagare fick till och med vänta till cirka 80 års ålder innan de fick den ekonomiska vetenskapens högsta utmärkelse (Coase, Ohlin). Historiens yngste nobelpristagare hittills blev Robert Merton, som vid nobelpristilldelningen 1997 inte hunnit bli mer än 53 år. Intressanta forskningsområden med praktiska tillämpningsmöjligheter avser incitamentsteori, kontraktsteori, auktionsmodeller, juridikens effekter på ekonomin, hälsoekonomi, modern tillväxtteori, regionalekonomisk forskning, internationell handel med hänsyn till globaliseringens nya regler finansiell ekonomi givetvis icke att förglömma. Behavioral economics med sina psykologiska inslag kan åter komma att belönas inom 5-8 år. Det kommer dock också framöver att finnas nobelpristagare med rent teoretisk inriktning såsom dynamisk modellforskning, nya jämviktsmodeller eller nya statistiska metodgenombrott. Normalt går nobelpriset i ekonomi till USA, speciellt på senare år. Hittills har mer än två tredjedelar av nobelpristagarna i ekonomi forskat på andra sidan Atlanten och sedan 1990-talet har endast tre nobelpristagare i ekonomi varit verksamma vid europeiska universitet; totalt är det tolv européer utav 55 nobelpristagare sammantaget. Ingen forskare med verksamhet i Asien, Afrika och Latinamerika har hittills lyckats få ekonomins OS- Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 guld. (Nästan) hela Latinamerika hoppas dock fortfarande på Hernando de Soto (fattigdom, äganderätt). Tre amerikanska universitet (Chicago, Harvard och Berkeley) står för cirka en tredjedel av hittillsvarande nobelpristagare (det vill säga sedan första utdelningsåret 1969). Det är säkerligen till stor del ett resultat av den stora anhopningen av elitforskare på andra sidan Atlanten. Även Sveriges internationellt mest kända aktiva nationalekonomer Assar Lindbeck, Torsten Persson, Lars Svensson och Per Krusell har influerats av den amerikanska forskningsmiljön. Vi vill också hänvisa till två ytterst underrepresenterade inslag i nobelprissammanhang. Kvinnliga ekonomer har hittills överhuvudtaget inte funnits bland pristagarna. Det har delvis sin naturliga förklaring, eftersom andelen kvinnliga ekonomer på toppnivå alltjämt är alldeles för begränsad. Men det finns dess bättre allt fler yngre kvinnliga forskare med goda framtidsutsikter. På kort sikt skönjes emellertid inte alltför många kvinnliga nobelpriskandidater. Uppskattade kvinnliga ekonomer är exempelvis Anne Krueger, Christina Romer, Janet Yellen, Deidre McCloskey, Ester Duflo, Janet Currie och Monika Schnitzer. Det saknas dock tyvärr kvinnor på den mer banbrytande teoretiska ekonomfronten. Något som emellertid på sikt kommer att förändras. Vidare bör inte förbises att ekonomer med forskning i Europa hamnat rejält på efterkälken i nobelprissammanhang. Fransmannen Jean Tirole till exempel borde dock redan idag vara en mycket het nobelpriskandidat trots hans relativt unga ålder. Richard Blundell är ett annat känt europeiskt namn. Tre amerikanska universitet står för en tredjedel av pristagarna Kvinnor saknas helt på nobelprislistan och Europa halkar efter ordentligt Mycket talar för att en banbrytande forskningsinsats för år sedan kommer att prisbelönas. Ökad flexibilitet avseende nobelpristagarnas ålder vore dock eftersträvansvärd. Mot bankgrund av en undermålig och alldeles för kortsiktig ekonomisk politik i många länder vore det till och med positivt om public choice -teorin skulle kunna vinna ytterligare en gång (efter J. Buchanan). Gordon Tullock även han från George Mason University är det andra stora pionjärnamnet inom detta forskningssegment. Om några dagar får vi veta, vilken pristagare nobelpriskommittén med sin nye ordförande professor Jörgen Weibull har bestämt sig för. 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 28 4 oktober 2005

3 Min egen kandidatlista, vilken utgör en subjektiv värdering av prestation och personligen favoriserat forskningsområde, toppas i år utan speciell rangordning av Den egna kandidatlistan är mycket subjektiv Robert Barro (Harvard) Thomas Sargent (Stanford) Jagdish Baghwati (Columbia), Gene Grossman (Princeton), Elhanan Helpman (Harvard), Paul Krugman och Avinash Dixit (båda Princeton) Jean Tirole (Toulouse) och Paul Milgrom (Stanford) Oliver Williamson (Berkeley) och Oliver Hart (Harvard) William Baumol (New York) Eugene Fama (Chicago) och Steven Ross (MIT) Edmund Phelps (Columbia) Peter Phillips (Yale) Peter Diamond och Jerry Hausman (båda MIT). Självklart kan även ett annat namn på nedanstående något större lista bli vinnare av årets nobelpris i ekonomi; plus kanske ytterligare personer som inte finns på vår kandidatlista. Nobelpriset i ekonomi har med andra ord fortfarande många namn och forskningsområden att belöna. Några äldre ekonomer är fortfarande teoretiskt tänkbara nobelpristagare med kanske William Baumol, Richard Musgrave och den mer socialt, ideologiskt engagerade Harvardprofessorn John Kenneth Galbraith som mest framstående. Sverigevännen Galbraith (född 1908) får ofta epitetet som världens mest kända levande ekonom som aldrig fått nobelpriset. Även konsumtionsteoretikern James Duesenberry har nog hoppats på nobelpriset sedan Av tänkbara nobelpriskandidater brukar vi i denna analys varje år ta fram 30 starka namn. Som nya namn på denna ganska begränsade lista finns i år: Peter Phillips, David Kreps, Jerry Hausman och Carl Shapiro. Det finns fyra nya namn på vår lista Den första listan med närmare 20 namn (sida 3) är således mer personligt präglad, d v s utifrån egna preferenser. Den andra med 30 kandidater (sida 4) är i huvudsak sannolikhetsorienterad. Den sista med cirka 50 namn (sida 5-7) är den bredaste; ytterligare cirka 100 realistiska nobelpriskandidater finns följaktligen inte med i våra uppställningar. FöreningsSparbanken Analys Nr 28 4 oktober

4 30 tänkbara nobelpriskandidater Forskningsområden (bland andra) i ekonomi Barro, Robert (Harvard University) * Baumol, William (New York Univ) Tillväxt, humankapital Produktivitet, Baumols sjukdom, entreprenörsskap, pricing Bhagwati, Jagdish (Columbia University) * Internationell handel, emerging markets Dasgupta, P.S. (Cambridge) Tredje världen, miljö Diamond, Peter (MIT) * Jämvikt, makro- och mikroteoretiska applikationer Dixit, Avinash (Princeton) * Internationell handel, tillämpad mikroteori Fama, Eugene (Chicago) * Prisbildning på kapitalmarknader, corporate finance Feldstein, Martin (Harvard) Arbetsmarknad, pensionssystem, välfärd Hall, Robert (Stanford University) Praktiskt orienterad konjunkturforskning Hart, Oliver (Harvard) * Kontraktsteori Grossman, Gene (Princeton) * Internationell handel och tillväxt Helpman, Elhanan (Harvard) * Internationell handel och tillväxt Hausman, Jerry (MIT) * Mikroekonomiska metoder och applikationer Jorgenson, Dale (Harvard) Tillväxt, produktivitet, humankapital Kreps, David (Stanford) Dynamiska beslutssituationer Krueger, Anne (Stanford) Internationell handel, emerging markets, rent seeking Krugman, Paul (Princeton) * Internationell handel, ekonomisk geografi Kurz, Mordecai (Stanford) Theory of rational belief, förväntningar Milgrom, Paul (Stanford) * Kontrakts-, auktionsteori, corporative games Murphy, Kevin (University of Chicago) Humankapital (tillväxt), health economics Obstfeld, Maurice (Berkeley) Globalisering, växelkurser, kapitalflöden Phelps, Edmund (Columbia) * Makroekonomiska förväntningar, arbetsmarknad Phillips, Peter (Yale) * Ekonometri, empiriska mikro- och makromodeller Rogoff, Kenneth (Harvard) Global makroekonomi och finansmarknad Romer, Paul (Stanford) * Humankapital (tillväxt) Ross, Steven (MIT) * Vidareutveckling av derivatforskning, arbitrage pricing Sargent, Thomas (Stanford) * Dynamiska makroekonomiska modeller Taylor, John (Stanford) Penningpolitik, Taylor rule Tirole, Jean (Toulouse Univ, MIT) * (Av-)regleringar, spelteori, finansmarknader, incitament Varian, Hal / Shapiro, Carl (Berkeley) Informationsekonomi Williamson, Oliver (Berkeley) * Governance, institutionell ekonomi, kontraktsteori *) Kandidater som kanske f n förtjänar speciell uppmärksamhet. Det kan vara intressant att också hänvisa till det faktum, att ekonomer som tidigare vunnit John Bates Clark-medaljen ligger speciellt bra till i kampen om nobelpriset år senare. (John Bates Clark-medaljen hedrar vartannat år USA:s främsta ekonom under 40 år.) Dale Jorgenson, Jerry Hausman, Paul Krugman och Kevin Murphy är samtliga tidigare vinnare av ovannämnda medalj. 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 28 4 oktober 2005

5 Vilka forskningsområden belönas i år? Praktiskt applicerbar och experimentell forskning vinner för närvarande terräng med kanske psykologi, hälsa, incitament, kontrakt, auktioner, institutioner och governance samt juridik och ekonomi ( law and economics ) som speciellt attraktiva områden. Det behöver dock inte innebära att årets nobelpristagare måste syssla med just dessa inriktningar. Modellbyggare, metodteoretiker och statistiska innovatörer har ofta erövrat ekonomiforskningens främsta utmärkelse. Nedanstående områdesorienterade kandidatlista är något bredare än top 30 -uppställningen. Globalisering i sin bredaste definition kan ses som ett nyckelord i modern ekonomisk forskning. Globaliseringen dyker upp i många olika sammanhang, till exempel avseende tillväxt, relationer mellan industriländer och emerging markets, gränsöverskridande kapitalflöden, finansmarknader, regioner, miljö governance och givetvis internationell handel. Med starka band till globaliseringens olika infallsvinklar kan bland annat nämnas Jagdish Bhagwati (Columbia University i New York), Paul Krugman (Princeton), Anne Krueger (Stanford), P.S. Dasgupta (Cambridge), Maurice Obstfeld (Berkeley) och Kenneth Rogoff (Harvard). Professorer med stark koppling till internationell handel är bland annat Jagdish Bhagwati, Gene Grossman (Princeton), Elhanan Helpman (Harvard) och Paul Krugman. En mycket framstående forskare kring internationell handel är också Avinash Dixit (Princeton). Oliver Williamson (Berkeley) förtjänar uppmärksamhet för sina studier kring governance och den alltjämt mycket viktiga institutionella ekonomin. Michael Porter (Harvard) citeras till följd av sina forskningsinsatser avseende den internationella konkurrenskraften rörande företag och länder; han är dock klart mer praktiker än teoretiker. Porters analyser är besläktade med den idag mycket aktuella regionalekonomiska forskningen ( spatial economics ), vilken på senare år forcerats framför allt av Paul Krugman men även av Paul Romer (Stanford) med bland annat klusterfokusering. Något hetare än spatial economics är kanske incitamentsforskningen, som inte minst den relativt unge fransmannen Jean Tirole (Toulouse) står för. Den moderna tillväxtteorin koncentrerar ofta sitt intresse på humankapitalets (utbildningens) bidrag till den långsiktiga tillväxten. Även här kommer Paul Romer men också Kevin Murphy (Chicago) in i bilden, vilka dock fortfarande kan betraktas som ganska unga stjärnor. Robert Barro (Harvard) måste självklart ses som en ytterst seriös nobelpriskandidat om tillväxtforskning Internationell handel har åter hamnat i rampljuset Dags för kontakts- och auktionsteoretiker? Modern tillväxtteori är alltjämt relevant med kanske Robert Barro i spetsen FöreningsSparbanken Analys Nr 28 4 oktober

6 skall belönas vilket den bör under de kommande åren! Stanley Fishers forskning kring inflationens tillväxtpåverkande effekter bör inte heller förbises. Som nuvarande chef för Israels centralbank är han dock troligen inte aktuell den här gången; liknande restriktioner finns nog också för Ben Bernanke och John Taylor. En rad viktiga forskare arbetar speciellt med produktiviteten som tillväxtfaktor förvisso ett intressant ämne. Dale Jorgenson (Harvard) och William Baumol (New York University) är speciellt framgångsrika forskare inom detta segment. Jorgensons produktivitetsstudier förklarar tydligt USA:s tillväxtmirakel under det gångna årtiondet. Finansmarknader i globaliseringens tecken verkar fortfarande vara ett vetenskapligt alltför litet penetrerat ämne. Bland forskarna märks inte minst Maurice Obstfeld (Berkeley), Jean Tirole även här samt på mikronivå också Stephen Ross (MIT) med sin arbitrageforskning. Eugene Fama (Chicago) är ett annat mycket starkt namn inom den finansiella ekonomin. Fama och Ross hamnar nog förr eller senare högst upp på prispallen, kanske även Jeremy Stein (Harvard) och Stephen Morris (Princeton). Penningpolitik icke att förglömma. Fjolårets nobelpris gick dock i en sådan riktning. Många intressanta forskare skulle kunna nämnas. Christina Romer (Berkeley), John Taylor (Stanford), Ben Bernanke (Princeton) tillhör denna grupp liksom Lars Svensson (Princeton). liksom penningpolitisk forskning Miljön i ett ekonomiskt och globalt perspektiv kommer förr eller senare att visa sig som ett forskningsområde av nobelpriskaraktär, hellre tidigare än senare. Redan idag finns det framstående forskare såsom Henry Jacoby (MIT) och även här P.S. Dasgupta (Cambridge, England). Området kan dock behöva ytterligare teoretiska och modellbaserade genombrott. Samma sak som beträffande miljön kan sägas om hälsan och dess ekonomiska effekter ( health economics ). Inom detta område finns ett flertal tunga forskare. Nämnas kan till exempel åter Kevin Murphy (University of Chicago) som sysslat bl a med välfärdsvinster till följd av färre cancerfall och hjärtsjukdomar m m och hur mycket samhället skulle kunna tjäna på bättre hälsomässiga förutsättningar. Jonathan Gruber (MIT) och David Cutler (Harvard) är andra välrenommerade yngre hälsoekonomer. Det vore överraskande om health economics vann redan i år. Samma sak kan konstateras om Steven Levitt (Chicago), USA:s nya stjärna inom den socioekonomiska forskningen. Hälsa blir allt viktigare även i ekonomiska sammanhang Ytterligare ett intressant område är den moderna konjunkturforskningen, inte minst med tanke på att den kan knyta ihop teori och praxis på ett väl synligt sätt. Speciellt intressanta ter sig 6 FöreningsSparbanken Analys Nr 28 4 oktober 2005

7 här Robert Halls (Stanford) insatser, inte minst när han analyserar förutsebarheten av hushållens konsumtion. Sedan kan det alltid finnas mindre uppmärksammade eller brett diskuterade forskningsämnen som likväl mycket väl kan prisbelönas. Ekonomi är trots allt en mycket omfattande forskningsgren. Det är inte omöjligt att en tänkare som Thomas Sargent (Stanford) med bl a sin dynamiska modellforskning förr eller senare tar hem det attraktiva nobelpriset liksom Mordecai Kurz (Stanford) med sin forskning kring ekonomiska förväntningar. Edmund Phelps (Columbia) makroekonomiska förväntnings- och arbetsmarknadsstudier är alltid ett tänkbart alternativ. Ekonometri förblir ett intressant forskningsområde med till exempel Arthur Lewbel (Boston College) och Peter Phillips (Yale) som viktiga moderna företrädare. Peter Diamond (MIT) är rätt unik med sin anmärkningsvärda tilllämpning av både makro- och mikroteoretiska studier. Han bör finnas på varje nobelprislista, precis som den mikroekonomiske metodforskaren Jerry Hausman. Hal Varians och Carl Shapiros (Berkeley) mikroekonomiska (informationsekonomiska) studier bör också beaktas. Dessa är dock troligen av för ungt datum. Av fortsatt stort intresse bland forskarna är kontraktsteorin ( contract theory ) en vetenskapsgren som rimligen bör ligga bra till i nobelprissammanhang. Kontraktsteorin är av mikroekonomisk karaktär och behandlar bland annat svagheter i olika typer av ekonomiska kontrakt. Framgångsrika forskare inom kontraktsteorin är bland andra Oliver Hart (Harvard), den tidigare nämnda fransmannen Jean Tirole samt Philippe Aghion (Harvard), Oliver Williamson och Paul Milgrom (Stanford) den senare ekonomen med specialisering på auktionsteorin ( auctions theory ). Här finns det uppenbara band till den politiska ekonomin och spelteorin inom företagsvärlden. Sedan tidigare nobelpristagaren William Vickreys forskning har det skett en påtaglig vidareutveckling inom auktionsteorin. Icke att förglömma att den mer teori- och modellorienterade forskningen har många intressanta namn Peter Diamond är en mycket duktig användare av både makro- och mikroteorin Det kan också vara dags för kontraktsoch auktionsteorier Arbetsmarknads- och välfärdsstudier har hittills inte försetts med nobelpriset. Skulle så bli fallet, framstår bl a Martin Feldstein, Assar Lindbeck/Dennis Snower (Kiel) och även här Kevin Murphy samt Alan Krueger (Princeton), Richard Freeman (Harvard) och George Borjas (Harvard) som tänkbara kandidater. Vi får se i vilka händer årets nobelpris i ekonomi kommer att hamna. Några kandidater framför allt något äldre sådana förekommer enbart i texten och inte i vår uppställning. Men visst, ingen skulle missunna veteranerna Galbraith, Duesenberry, Musgrave, Tullock eller Baumol nobelpriset i ekonomi. Hubert Fromlet FöreningsSparbanken Analys Nr 28 4 oktober

8 Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys.

Swedbank Analys Nr 21 2 oktober 2006

Swedbank Analys Nr 21 2 oktober 2006 Swedbank Analys Nr 21 2 oktober 2006 Årets nobelpriskandidater vem vinner ekonomipriset 2006? Den 9 oktober är det åter dags att utse årets nobelpristagare i ekonomi eller rättare sagt vinnaren av Riksbankens

Läs mer

Årets nobelpriskandidater vem vinner ekonomipriset 2007?

Årets nobelpriskandidater vem vinner ekonomipriset 2007? Swedbank Analys Nr 5 9 oktober 2007 Årets nobelpriskandidater vem vinner ekonomipriset 2007? Den 15 oktober är det åter dags att utse årets nobelpristagare i ekonomi eller rättare sagt vinnaren av Riksbankens

Läs mer

Årets Nobelpriskandidater vem vinner ekonomipriset 2012? Who wins the Nobel Prize in Economics in 2012?

Årets Nobelpriskandidater vem vinner ekonomipriset 2012? Who wins the Nobel Prize in Economics in 2012? Hubert Fromlet Stockholm / Kalmar / Växjö / Jönköping, October 5, 2012 Professor i internationell ekonomi (professor of international economics) vid Linnéuniversitetet (Linnaeus University) i Kalmar/Växjö

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 Vår aktuella Kinapanel: Temperaturen har sjunkit något Enligt vår senaste Kinapanel i september i år har överhettningsindikatorn sjunkit till 6,6 jämfört

Läs mer

Hubert Fromlet Summary

Hubert Fromlet Summary Hubert Fromlet Stockholm / Kalmar / Jönköping, October 3, 2011 Professor i internationell ekonomi vid Linnéuniversitetet (Linnaeus University) i Kalmar och vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Prize in Economics in Memory of Alfred Nobel 2017 my personal Nobel Prize favorites

Prize in Economics in Memory of Alfred Nobel 2017 my personal Nobel Prize favorites Hubert Fromlet Stockholm / Kalmar/ Växjö, September 26, 2017 Affiliate professor of International Economics at Linnaeus University (LNU/Linnéuniversitetet), Kalmar and Växjö / Sweden hubert.fromlet@gmail.com

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Who wins the Nobel Prize in Economics in 2016?

Who wins the Nobel Prize in Economics in 2016? Hubert Fromlet Stockholm / Kalmar/ Växjö, September 28, 2016 Senior Professor of International Economics at Linnaeus University (LNU), Kalmar and Växjö / Sweden hubert.fromlet@gmail.com hubert.fromlet@lnu.se

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar

Läs mer

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbank AsienAnalys Nr 3 18 april 2007 Årets första Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg synligt i april till 7,6 jämfört med 6,5 förra

Läs mer

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Författad av Hubert Fromlet Årets andra Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,9 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg ytterligare något

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats

Läs mer

Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006

Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006 Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006 Årets andra Kinapanel: Kina temperaturen har sjunkit något Swedbanks konjunkturtermometer för Kina sjönk i november till 6,5 från 7,2 i maj (skala 1-10). 6,5 pekar

Läs mer

Årets nobelpriskandidater vem vinner ekonomipriset 2013? Who wins the Nobel Prize in Economics in 2013?

Årets nobelpriskandidater vem vinner ekonomipriset 2013? Who wins the Nobel Prize in Economics in 2013? Hubert Fromlet Stockholm / Kalmar/ Växjö, October 3, 2013 Visiting Professor of International Economics at Linnaeus University (LNU), Kalmar and Växjö hubert.fromlet@gmail.com hubert.fromlet@lnu.se tel

Läs mer

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 5 23 februari 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 5 23 februari 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 5 23 februari 2005 Mindre gåtfulla långräntor än Greenspan gör gällande och ny syn på USA:s bytesbalans De låga långräntorna är inte så gåtfulla som Greenspan gör gällande.

Läs mer

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt?

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt? Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt? Övergripande målsättningar Effektivitet Rättvisa Stabilitet Effektivitet (effektiv resursfördelning/allokering) o Att använda givna resurser på ett effektivt

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 35 30 november 2005 Regionernas tillväxt: Skilj på utfall och förväntningar! Småföretagsbarometern för Stockholms län indikerar stora skillnader mellan ett svagt nuläge och

Läs mer

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Småföretagsoptimism på bräcklig grund Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

Kontraktsteori EKONOMIPRISET 2016

Kontraktsteori EKONOMIPRISET 2016 EKONOMIPRISET 2016 POPULÄRVETENSKAPLIG INFORMATION Kontraktsteori Kontrakt är nödvändiga för att det moderna samhället ska fungera. Oliver Harts och Bengt Holmströms forskning belyser hur kontrakt hjälper

Läs mer

INVESTERINGSFILOSOFI

INVESTERINGSFILOSOFI INVESTERINGSFILOSOFI Vänligen observera att innehållet i detta dokument inte utgör någon rekommendation eller råd från Vator Securities AB rörande investering eller transaktion i aktier eller andra finansiella

Läs mer

Tysklands tillväxtpotential skrivs upp

Tysklands tillväxtpotential skrivs upp Swedbank Analys Nr 29 20 december 2006 Swedbanks Tysklandspanel - konjunktur och reformer i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tysklands tillväxtpotential skrivs upp Swedbanks Tysklandspanel

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 Tjeckien industritradition ger exportframgångar Tjeckien har på senare år hamnat på en allt gynnsammare tillväxtbana och torde år 2005 ha passerat till exempel

Läs mer

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET 151009 KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Tentor för vårterminen (1/2 och framåt) är PRELIMINÄRA! Kurskod Kurstitel Kursperiod ÅK 1 712G20, 715G19, spanska 1 150817-150828

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Handelshögskolan vid Örebro universitet

Handelshögskolan vid Örebro universitet Högerklicka på sidan, välj Förhandsgranska och sedan Förminska till att passa Handelshögskolan vid Örebro universitet 60835 18-10-13 18-11-01 18-11-08 14:15 18:15 L001 FE106G 61366 18-10-13 18-11-01 18-11-08

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Stabil matchning: teori, evidens, och praktisk design

Stabil matchning: teori, evidens, och praktisk design EKONOMIPRISET 2012 POPULÄRVETENSKAPLIG INFORMATION Stabil matchning: teori, evidens, och praktisk design Årets pris till Lloyd Shapley och Alvin Roth spänner över ett vitt fält från abstrakt teori utvecklad

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster 2011 01 05 PMI tjänster steg till 66,0 i december: Konjunkturläget i tjänsteföretagen fortsätter att förbättras Totalindexet för inköpschefsindex för tjänster (PMI tjänster) steg till 66,0 i december 2010

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 EMU-länderna når konjunkturtopp i år Enligt vår senaste enkät med ekonomer från de tolv EMU-länderna kommer BNP i dessa

Läs mer

Ändrade bestämmelser för studiemedel för utlandsstudier

Ändrade bestämmelser för studiemedel för utlandsstudier Ändrade bestämmelser för studiemedel för utlandsstudier Forum för internationalisering 15 februari 2018 Ändrade bestämmelser för studiemedel för utlandsstudier 2 Reformen i korthet Syftet med reformen

Läs mer

Nobel Creations. Konstnärliga tolkningar av årets Nobelpris Av: NOBELMUSEET 2018 För mer information om våra skolprogram se: nobelcenter.

Nobel Creations. Konstnärliga tolkningar av årets Nobelpris Av: NOBELMUSEET 2018 För mer information om våra skolprogram se: nobelcenter. Nobel Creations Konstnärliga tolkningar av årets Nobelpris 2018 Av: FYSIK Nobelpriset i fysik 2018 belönar: ARTHUR ASHKIN för banbrytande uppfinningar inom laserfysik GERARD MOUROU OCH DONNA STRICKLAND

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys FöreningsSparbanken Analys Nr 38 19 september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna.

Läs mer

PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv

PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv 2017-04-03 PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv PMI-total ökade med 4,3 indexenheter och noterades därmed på 65,2 i mars, en uppgång från 60,9 i februari. Samtliga delindex bidrog

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Fondbarometern Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Risken på börsen har ökat, och Asien har minskat kraftigt i popularitet sedan årsskiftet. SBAB 10 JULI 2013

Läs mer

Makroekonomi med mikrofundament

Makroekonomi med mikrofundament Makroekonomi med mikrofundament Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi (och Princeton U) 14 Oktober 2008 14 Oktober 2008 1 / 12 Bakgrund: Keynesiansk makroteori Ett antal ekvationer i våra makrovariabler.

Läs mer

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

Makrokommentar. Mars 2016

Makrokommentar. Mars 2016 Makrokommentar Mars 2016 God stämning i mars 2 Mars blev en bra månad på de internationella finansmarknaderna och marknadsvolatiliteten backade från de höga nivåerna i januari och februari. Oslo-börsen

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli

Läs mer

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2016/2017 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2016/2017 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET 160420 KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2016/2017 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Tentor för vårterminen (170201 och framåt) är PRELIMINÄRA! Kurskod Kurstitel Kursperiod ÅK 1 712G20, 715G19, spanska 1 160822-160902

Läs mer

SECTION 11: LONG-SERVING SENATORS

SECTION 11: LONG-SERVING SENATORS SECTION 11: LONG-SERVING SENATORS ALABAMA: Senator John T.Morgan(Democrat): Senator J.Lister Hill(Democrat): 31 years Senator John J.Sparkman(Democrat): 33 years Senator Richard C.Shelby(Democrat/Republican):+

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

NEKA12, Nationalekonomi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Economics: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

NEKA12, Nationalekonomi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Economics: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Ekonomihögskolan NEKA12, Nationalekonomi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Economics: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen vid Nationalekonomiska

Läs mer

PMI sjönk till 54,7 i augusti lägsta nivån hittills under 2017

PMI sjönk till 54,7 i augusti lägsta nivån hittills under 2017 2017-09-01 PMI sjönk till 54,7 i augusti lägsta nivån hittills under 2017 PMI-total föll 5,6 indexenheter och noterades på 54,7 i augusti jämfört med 60,3 i juli. Det var främst produktionen som bidrog

Läs mer

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung*

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* LARS CALMFORS Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* I en artikel i föregående nummer av Ekonomisk Debatt diskuterar Lars Jonung hur nationalekonomerna ska kunna kombinera rollen

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg nästan 4 % under maj. Månaden har präglats av diskussioner kring Storbritanniens eventuella utträde ur EU-sammarbetet samt om den amerikanska

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET INLÄMNINGAR SEMINARIUM 2 IEI/INDUSTRIELL EKONOMI VERSION 1.02

LINKÖPINGS UNIVERSITET INLÄMNINGAR SEMINARIUM 2 IEI/INDUSTRIELL EKONOMI VERSION 1.02 1 PESTEL Beskriver de storskaliga faktorer i företagets omvärld som har speciellt inflytande på hur företaget måste göra saker. o Politiska: Regeringens inblandning i ekonomin, exempelvis anställningslagar,

Läs mer

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION Jacobsen & Thorsvik 1 DAGENS MODERNA ORGANISATIONER: HUMANKAPITALET ALLT VIKTIGARE, INTE BARA I TJÄNSTE- OCH KUNSKAPSFÖRETAG HUMANKAPITAL: Intellektuell förmåga Kompetens

Läs mer

Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011

Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 Svenska småföretag kan göra stora effektivitetsvinster genom bättre inköp och logistik Förskjutningen i den svenska importstrukturen mot låglöneländer, som har fördubblat

Läs mer

Internationalisering Introduktion och begrepp eller hur tänker en nationalekonom Industrins förnyelse, regionuppsala.

Internationalisering Introduktion och begrepp eller hur tänker en nationalekonom Industrins förnyelse, regionuppsala. Internationalisering Introduktion och begrepp eller hur tänker en nationalekonom Industrins förnyelse, 2019-06-13 Innehåll Bytesbalansen Ett företag är inget land Utrikeshandel och dess bestämning Dagens

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster (Rättelse)

Inköpschefsindex tjänster (Rättelse) (Rättelse) 2017 11 03 PMI tjänster sjönk till 61,4 i oktober: Näst högsta nivå hittills i år Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) sjönk från 63,8 i september till 61,4 i oktober. Samtliga

Läs mer

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Per Jansson Vice riksbankschef Fores 6 december 2017 Det mitt tal handlar om Fundamental internationell debatt om inflationsmålspolitik

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige AV SARA TÄGTSTRÖM Verksam vid avdelningen för penningpolitik Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots

Läs mer

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/ Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De 15 år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter. Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 25 augusti 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på

Läs mer

PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter

PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter 12 10 01 PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter PMI-totalt sjönk till 44,7 i september från,1 i augusti och det innebär att indexet hamnade utanför tillväxtzonen för andra månaden

Läs mer

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder. 1 GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MAKROEKONOMI Tentamen NAMN: MATRIKELNR: Examinator: Jonas Lagerström Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår

Läs mer

Inköparnas Omvärldsrapport

Inköparnas Omvärldsrapport Inköparnas Omvärldsrapport Rapporten är författad av Hubert Fromlet, Swedbank Nytt nummer av "Inköparnas Omvärld": Fortsatt tufft för svenska leverantörer Sammandrag Över 70% av de tillfrågade svenska

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp -12-06 Boindex i riket stabiliserades tredje kvartalet i år - men i storstäderna fortsätter hushållen tappa husköpkraft Boindex för landet som

Läs mer

3 mars 1900: Under en middag hos familjen Söderberg tar Knut Agathon Wallenberg upp idén att grunda en skola för högre utbildning av köpmän.

3 mars 1900: Under en middag hos familjen Söderberg tar Knut Agathon Wallenberg upp idén att grunda en skola för högre utbildning av köpmän. 3 mars 1900: Under en middag hos familjen Söderberg tar Knut Agathon Wallenberg upp idén att grunda en skola för högre utbildning av köpmän. 28 augusti 2003: Den 20 000:e studenten stiger in genom Handelshögskolans

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande

Läs mer

Konsten att skilja på orsak och verkan i makroekonomin

Konsten att skilja på orsak och verkan i makroekonomin EKONOMIPRISET 2011 POPULÄRVETENSKAPLIG INFORMATION Konsten att skilja på orsak och verkan i makroekonomin Hur påverkas BNP och inflation av att räntan tillfälligt höjs eller att skatten sänks? Vad händer

Läs mer

PMI steg till 63,7 i september näst högsta nivån hittills under 2017

PMI steg till 63,7 i september näst högsta nivån hittills under 2017 2017-09-01 PMI steg till 63,7 i september näst högsta nivån hittills under 2017 PMI-total steg med 9,0 indexenheter och noterades till 63,7 i september jämfört med 54,7 i augusti, vilket är den nästa högsta

Läs mer

Vetenskapen nationalekonomi som den framträder i Nobelprismotiveringar

Vetenskapen nationalekonomi som den framträder i Nobelprismotiveringar Vetenskapen nationalekonomi som den framträder i Nobelprismotiveringar Nationalekonomin är en kontroversiell vetenskap. Är det den mest utvecklade av samhällsvetenskaper eller en vetenskap som gått vilse

Läs mer

Miljöekonomi. Mitesh Kataria Profilansvarig för miljöekonomiska inriktningen.

Miljöekonomi. Mitesh Kataria Profilansvarig för miljöekonomiska inriktningen. Miljöekonomi Mitesh Kataria Profilansvarig för miljöekonomiska inriktningen Mitesh.Kataria@economics.gu.se Profilvalet miljöekonomi? Förstå samspelet mellan ekonomin och miljön. För att Miljöproblem är

Läs mer

Makrokommentar. April 2017

Makrokommentar. April 2017 Makrokommentar April 2017 God stämning på finansmarknaderna De globala aktiemarknaderna utvecklades i huvudsak positivt under den gångna månaden. Goda makroekonomiska förutsättningar och fina kvartalsresultat

Läs mer

MARGINALISM mikroteorins framväxt KLASSIKER: MAKRO, SAMHÄLLET I STORT, FÖRDELNING MELLAN KLASSER, MARGINALISM: MIKRO, MARKNAD, JÄMVIKT, PRISBILDNING

MARGINALISM mikroteorins framväxt KLASSIKER: MAKRO, SAMHÄLLET I STORT, FÖRDELNING MELLAN KLASSER, MARGINALISM: MIKRO, MARKNAD, JÄMVIKT, PRISBILDNING MARGINALISM mikroteorins framväxt KLASSIKER: MAKRO, SAMHÄLLET I STORT, FÖRDELNING MELLAN KLASSER, VARANS VÄRDE. VERBALA RESONEMANG, NUMERISKA EXEMPEL, UTBUD/KOSTNADER OCH BYTESVÄRDEN. MARGINALISM: MIKRO,

Läs mer

Recension. Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1

Recension. Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1 Recension Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1 Av de tre orden i titeln på denna bok syftar det första, tänka, på

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006 Utnyttja handelspotentialen i Östersjöregionen Expansionen i Polen och Baltikum ökar exportmöjligheterna för svenska företag. Antagandet att köpkraften per

Läs mer

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig 12 08 01 PMI steg till,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig PMI-totalt steg i juli till,6 jämfört med 48,4 i juni. Det innebär att försvagningen i den svenska industrikonjunkturen stannade

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster 2017 06 05 PMI tjänster föll till 57,9 i maj: Bred nedgång med orderingång i fokus Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) föll till 57,9 i maj från 60,3 i april. Trendvärdet visar samtidigt

Läs mer

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Varför CERE? Miljö- och naturresursekonomi har av både Umeå Universitet och SLU utvalts som strategiska forskningsområden Två separata, men sammanlänkade,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2016:1

Policy Brief Nummer 2016:1 Policy Brief Nummer 2016:1 Handelsförmåner för u-länder hur påverkas exporten? Ett vanligt sätt för industrialiserade länder att stödja utvecklingsländer är att erbjuda lägre tullar vid import. Syftet

Läs mer