FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete. Lönsamhet med frivilliga öppenvårdsinsatser. Ann-Christin Cederborg. FoU-rapport 37:2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete. Lönsamhet med frivilliga öppenvårdsinsatser. Ann-Christin Cederborg. FoU-rapport 37:2006"

Transkript

1 Lönsamhet med frivilliga öppenvårdsinsatser - En långtidsuppföljning av klienters utveckling Ann-Christin Cederborg FoU-rapport 37:2006 FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete Kommunerna i Linköping, Kinda, Mjölby, Motala, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

2 FoU-rapport 37:2006 Lönsamhet med frivilliga öppenvårdsinsatser - En långtidsuppföljning av klienters utveckling Ann-Christin Cederborg Institutionen för beteendevetenskap Linköpings Universitet FoU-centrum för vård och omsorg Kommunerna i Linköping, Mjölby, Motala, Kinda, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

3 ISSN författarna & FoU-centrum för vård och omsorg, Linköpings kommun Unitryck, Linköping, 2006

4 Sammanfattning Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur klienter som har erbjudits öppenvårdsinsatser av olika slag utvecklas över en tidsperiod på mellan två och fyra år. Studien har sina begränsningar då val av klienter samt informationen om de medverkandes utveckling inte har varit möjlig att samla in systematiskt. Detta är en uppföljning av de 47 klienter som har presenterats i en tidigare FOU-rapport (Cederborg 22:2002). När den här långtidsuppföljningen genomfördes hade två av klienterna avlidit, fem hade flyttat till en annan kommun, och åtta saknades anteckningar om varpå långtidsuppföljning inte kunde genomföras på dessa 15 klienter. Den här studien visar att 17 av 32 ärenden som gick att följa under en tidsperiod på två till fyra år, det vill säga 53 %, utvecklades negativt trots att de var eller hade varit föremål för insatser via kommunen. Anledningen till att så många klienter utvecklades negativt kan vara många. Studien visar dock att socialförvaltningen borde förbättra hanteringen av öppna stödinsatser för sårbara klienter. Det behövs ett mer kvalificerat bemötande för att klienter ska få möjlighet att utvecklas positivt än vad som synliggjordes i den här studien. Ganska ofta sattes stödinsatser in för sent, det saknades långsiktig planering av vårdinsatser samt uppföljning för att värdera effektivitet. Samordningsansvaret var också otydligt. De största problemen synliggjordes i vuxenvårdsärenden. Problematikerna var kanske svårare att hantera jämfört med dem som var i barnavårdsärenden men organisationen av insatta åtgärder var mestadels bristfällig, liksom uppföljning av de insatta åtgärdernas effektivitet på klienters utveckling. Det var mestadels klienterna själva eller inkomna anmälningar från andra om klienters försämrade situation som fick socialsekreterare att ta tag i ärendet. Klienter i missbruk förväntades, exempelvis, komma till uppsatta tider snarare än att socialsekreterare själva eller via stödpersoner tog kontakt med dem. Det kunde hända att journalanteckningar om problematiska klienters utveckling inte nedtecknades under längre tid vilket kan synas anmärkningsvärt då socialsekreterare kontinuerligt byttes ut. Totalt sätt är nog det mest anmärkningsvärda negativa fyndet att få krav tycks ha ställts på vårdgivare att redogöra för sitt innehåll i vården och hur effektivt de lyckas stödja olika klientproblematiker i sina verksamheter. Det kunde ha till följd att insatser tilldelades klienter utifrån bristande kunskaper om deras effektivitet och oavsett om de passade in på klienters problembild eller inte.

5 Det fanns också ljuspunkter i studien och det var de ärenden som hade utvecklats positivt. Dessa ärenden inkluderade exempelvis klienter som var motiverade, socialsekreterare som var engagerade, men också att åtgärder gavs av kvalificerade vårdenheter. Lyckosamma barnärenden kunde också involvera det närmsta nätverket. Den här studien, precis som den förra, visar på betydelsen av en ökad kunskap om vilka stödinsatser som kan vara effektiva för vilka klienter. Insatserna bör ha ett innehåll som kan matcha klientens behov och dessutom behövs en förbättrad samordning via socialtjänsten mellan de olika vårdgivarna som ska bidra med stöd och vård. Om uppföljning sker mer effektivt än vad den här studien visar kan insatser förändras och utvecklas så de bättre passar klientens behov och motivation. Det ska inte behöva vara så att klienten ska behöva misslyckas med sin rehabilitering innan insatserna förändras. I sådana fall återstår kanske bara de mest kostsamma insatserna som alternativ. Det borde också finnas ett kvalitetskrav på de vårdinrättningar som erbjuder klienter vård. De bör kunna uppvisa effektivitet eller åtminstone erbjuda kontinuerlig utvärdering av sina insatser, och då utifrån klienters behov. Eftersom det tidigare inte gjorts någon liknande långtidsutvärdering på förvaltningen om klienters utveckling över tid så har studien sin betydelse. Studien visar att det behövs ett ökat kvalitets- och effektivitetstänkande inom socialförvaltningen. Det innebär en förbättrad planering av mål och insatser över tid, samt uppföljning och kravspecifikation på enheterna som ska ge vård. Klienters kontinuerliga involvering i både planering och genomförande behöver också utvecklas så de kan känna sig delaktiga i de långsiktiga mål som bör finnas för deras utvecklingsmöjligheter. Om inte stödåtgärder utvärderas kontinuerligt finns en risk att de inte får önskad effekt och att klienter kan fara illa. Dessutom är verkningslösa åtgärder onödigt kostsamma för den kommunala ekonomin.

6 Förord Det här projektet är en uppföljning av studien publicerad i FOU-rapport 22:2002. Jag vill TACKA framförallt Yvonne Jacobsson som så beredvilligt och generöst stöttat insamling av data. Utan dig hade detta projekt inte varit möjligt att genomföra. Anders Grankvist stöd har varit av stor betydelse för möjligheten att få tillgång till data. TACK för ditt engagemang i att försöka förstå behovet av att följa upp hur pass effektivt socialt arbete bedrivs. Olga Keselman och Lina Strömfors har genomfört datainsamlingen för detta projekt. Jag är er stort TACK skyldig för era strävsamma försök att hitta de aktuella klienterna och de socialsekreterare som kunde berätta vad som hänt tiden efter att den förra studien avslutats. Svårigheter och etiska dilemman att tala med klienterna löste ni på ett strålande sätt genom att följa upp socialtjänstens journalanteckningar. Stort varmt TACK till Er båda. Behovet av att erbjuda mer kvalitetssäkrade behandlingsinsatser till socialtjänstens klienter är det viktigaste fyndet i den här studien. Den kostnad som kommuner betalar ut till vård som inte strukturerats eller håller tillräcklig kvalitet kan tyckas meningslös både för klienten och för de verksamma inom förvaltningen. Det är min förhoppning att den här uppföljningsstudien bidrar till diskussioner om hur socialt behandlingsarbete kan utvecklas ytterligare för de klienter socialtjänsten har att ansvara för. Dragskär juli 2006 Ann-Christin Cederborg

7

8 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 TIDIGARE STUDIER I HVB-PROJEKTET... 5 PROJEKTLEDARNAS RAPPORT... 5 FOU-RAPPORT (CEDERBORG, 22:2002)... 5 FORSKNING... 9 MISSBRUKSVÅRD... 9 BARN OCH UNGDOMSVÅRD... 9 METOD UPPFÖLJNINGSPROCESS DATA ETISKA ASPEKTER SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR RESULTAT BARNAVÅRDSÄRENDEN Nya barnavårdsärenden Gamla barnavårdsärenden VUXENVÅRDSÄRENDEN Nya vuxenvårdsärenden Gamla vuxenvårdsärenden SAMMANFATTNING AV RESULTAT Barnavårdsärenden Vuxenvårdsärenden... 80

9 2

10 Inledning Anledning till detta uppföljningsprojekt var att Linköpings kommun tillsatte extra resurser till öppenvårdsinsatser för klienter efter institutionsplacering men också för att försöka undvika en sådan insats. Bakgrunden till beslutet var den kraftiga ökningen av kostnader för behandling i hem för vård eller boende under Kostnaden för dessa insatser uppgick till 18 miljoner kronor mer än vad som hade budgeterats. Kommunfullmäktige beslutade att omsorgsnämnden skulle driva ett utvecklingsarbete tillsammans med övriga berörda nämnder för att på sikt minska kommunens kostnader för externa placeringar. Projektet kallades Hem för Vård och Boende (HVB-projektet) och kostnaderna för projektet beräknades till 6.1 miljoner kronor (För vidare redogörelse av utredningsmaterialet se Önstorp, B. & Karlsson, I. Missiv HVB. 2000). Det tillsattes också medel för forskningsprojekt som oavsett ekonomiskt utfall skulle skapa kunskap om effektiviteten av de insatta frivilliga öppenvårdsinsatserna. Uppdraget att utvärdera effektiviteten av insatta åtgärder gavs till mig, docent Ann-Christin Cederborg vid Institutionen för Beteendevetenskap, Linköpings universitet. Den här rapporten är en uppföljning av hur 47 klienters livssituation har utvecklats ett till tre år efter den första utvärderingen (Cederborg, 22:2002). 3

11 4

12 Tidigare studier i HVB-projektet Det är två projekt som tidigare analyserat följderna av kommunens projekt Hem för Vård och Boende (HVB-projektet). De ekonomiska konsekvenserna av insatserna i HVB-projektet har redovisats i projektledarnas rapport (Granqvist, A. & Von Hausswolff, C. 2003). Den andra uppföljningen om de aktuella klienternas, stödpersonernas och socialsekreterarnas perspektiv på innehållet och effektiviteten av insatta stödåtgärder är publicerade i en FOU- rapport (Cederborg, 22:2002). Projektledarnas rapport Projektledarna angav att det inte framkommit något under projekttiden som visade att kvaliteten på vården för barn, ungdomar och deras familjer hade blivit sämre när behandlingen bedrevs i öppenvård istället för i institutionsvård. Den delen av HVB- projektet beskrevs som lyckad tack vare de sänkta vårdkostnaderna och minskande antalet vårddygn. Där beskrevs misslyckanden inom vuxenvården framförallt i förhållande till den individuella klientens behov och möjligheter att ta emot erbjudna åtgärder. Exempelvis att de öppenvårdsalternativ som fanns etablerade inte fullt ut mötte de behov som klienter hade och därmed kunde inte klienten erbjudas ett reellt alternativ till institutionsplacering. Möjligheten att erbjuda flexibla öppenvårdsalternativ som kunde tas i anspråk med kort varsel när behov uppstod var också begränsat. Eftervården var inte tillräckligt utbyggd. Bostadsfrågan för missbrukare ansågs också vara ett problem. Här saknades en kritisk analys av förvaltningens organisatoriska och personella brister i hanteringen av dessa ärenden. FOU-rapport (Cederborg, 22:2002) I det här projektet fick jag som utomstående forskare möjlighet att möta ett stort antal personer involverade i socialt behandlingsarbete. Det ökade förutsättningarna för att resultaten inte analyserades utifrån specifika intressen av att bedöma utfall utifrån begränsade perspektiv. En begränsning med den studien var att endast mikroaspekter av insatta vårdinsatser studerades. Klienturvalet var inte heller systematiskt utan beroende av först projektledarnas sedan socialsekreterares urval men också klienternas intresse av att delta. Inte heller studerades journalanteckningar i förhållande till det som sagts av informanterna. Där beskrevs misslyckanden inom vuxenvården framförallt i förhållande till den individuella klientens behov och möjligheter att ta emot erbjudna åtgärder. Exempelvis att de öppenvårdsalternativ som fanns etablerade inte fullt ut mötte de behov som klienter hade och därmed kunde inte klienten erbjudas ett reellt 5

13 alternativ till institutionsplacering. Möjligheten att erbjuda flexibla öppenvårdsalternativ som kunde tas i anspråk med kort varsel när behov uppstod var också begränsat. Eftervården var inte tillräckligt utbyggd. Bostadsfrågan för missbrukare ansågs också vara ett problem, dock inte avgörande för utfallet. I vuxenvårdsärenden klagade visserligen vissa klienter, socialsekreterare och stödpersoner över svårigheter att uppnå ett drägligt liv när boendesituationen för klienterna var otillfredsställande. Sysselsättning med kvalitativa inslag som kamratskap utanför missbrukarkretsar och betalning när klienter utför arbete beskrevs av flera som viktiga ingredienser för att åstadkomma en förbättrad livssituation. Effektiva stödinsatser ansågs inte enbart vara en diskussion om klientens förutsättning till rehabilitering utan istället hur struktur kunde upprätthållas i vårdplaneringen samt hur flexibelt, engagerat och intensivt resurser kunde anpassas till den enskilde klientens behov och förutsättningar. Stödpersoner som intensivt fanns tillhands efter kontorstid kunde öka förutsättningar till positiv utveckling, förutsatt att klienten var motiverad till att uppnå en förändring. De klienter som var motiverade hade större förutsättningar till att förbättra sin livssituation jämfört med de mindre motiverade. De sistnämnda kunde behöva extra mycket struktur och stöd vilket de inte alltid erbjöds. Det förekom ett stort antal byten av socialsekreterare inom vuxengruppen och uppföljning av respektive ärende var klart otillfredsställande i många fall. Studien visade dock att öppenvårdsinsatser, även med klienter som har svår problematik, kunde vara effektiva under förutsättning att ärendet hade en tydlig planering, utvärderades kontinuerligt och att stödinsatser kunde förändras eller utvecklas utifrån klientens behov och förutsättningar. Tyvärr visade studien att allt för många vuxna med missbruksproblematik återfördes till institutionsvård utan att varken planering eller bedömning hade gjorts huruvida behandlingshemmet hade förutsättningar att erbjuda lämplig vård. Det kunde innebära att klienter erbjöds kostsamma placeringar till ingen nytta för klientens problematik. Eftersom klienter beskrev att behandlingshem inte gav dem vad de behövde och de ändå erbjöds vistelse på någon kostsam institution fanns en uppenbar risk att den kostsamma vården inte gav tillräcklig utdelning. I dessa fall kunde effektiva öppenvårdsinsatser kanske ha gett klienterna bättre hjälp och varit mindre kostsam för kommunen. En hel del av dessa klienter fick också begränsat stöd under tiden de vistades i hemstaden. När de återfallit i gravt missbruk blev åtgärden återigen behandlingshem ofta som en nödlösning snarare än en genomtänkt handling. Det största problemet med möjligheten till återanpassning var dock brist på planering för vad som skulle hända efter att klienter avslutat sin tid på behandlingshemmet. Det kunde innebära att klienter inte visste vad som 6

14 förväntades av dem när vården avslutats eller när de lämnade behandlingshemmet i förtid. Eftersom byte av socialsekreterare var frekvent och då klienter inte var informerade om vem som hade ansvaret för deras vård, var det vanligt att de inte visste vem de kunde vända sig till när vården avslutats eller avbrutits. Slutsatsen var att de 25 vuxenvårdsärendena hade behövt utökade och genomtänkta insatser, något som skulle göras redan när klienter vistas på institution. Undertiden de var i hemkommunen behövdes förbättrade kvalitativa och kontinuerliga bedömningar av deras behov och motivation, men också en förbättring av insatsernas kvalitet för att ineffektiva institutionsplaceringar skulle ha kunnat undvikas. De stödåtgärder som erbjuds bör dessutom vara åtgärder som bedömts vara kvalitetssäkrade. Många av de barnavårdsärenden som studerades bedömdes ha positivt utfall. En utveckling som säkerligen påverkades av klientens motivation och förståelse av problematiken men också stödpersoners engagemang och insatsernas intensitet. I de ärenden som utvecklades positivt fanns en upparbetad samarbetsallians mellan socialsekreterare- behandlare- klient och, när förutsättningar fanns, även med barnens familj. Oavsett profession samverkade oftast de olika vårdinstanserna med varandra. Det var som om de hade en gemensam uppgift att sköta. Vissa samverkansproblem uppstod dock i ett skolprojekt. Problemet tycks ha berott på oklarheter över vem som gör vad och vem som var bäst på att förstå och ge klienterna vård. Ett annat intressant fynd i ärenden med positiv utveckling var att socialsekreterare var inblandade i större utsträckning än i vuxenvårdsärendena. I intervjuer med dem hade de oftast mycket information om sina klienter och deras utveckling. De höll också tät kontakt med behandlare. Det hände att de hade en egen arbetsallians med behandlare och de stöttade varandra i arbetet med klienten. Socialsekreterare i barnvårdsärenden hade också tätare kontakt med klienter än i vuxenvårdsärenden när det gällde att följa hur ärenden utvecklades. Eftersom dessa klienter var minderåriga kunde också det närmaste nätverket få stöd, något som kan inverka konstruktivt på en positiv utveckling. Det positiva utfallet kan tyda på att de som arbetar med barnärenden har mer eller mindre medvetet utnyttjat kunskaper om vad som kan vara effektiva insatser. Det kan också bero på att klienternas problematiker var möjliga att bearbeta med mer öppna vårdinsatser. Den främsta anledningen till de positiva resultaten bedömdes vara att barnavårdsärenden tilldelades intensiva stödåtgärder med engagerade stödpersoner och socialsekreterare. Stödpersoner och socialsekreterare hade större tillgänglighet för klienterna både under och utanför kontorstid. 7

15 I de barnavårdsärenden som hade negativt utfall var klienterna relativt omotiverade till förändring och flera av dem hade egna problem som kunde vara svårt att hantera i kvalitetssäkrad öppenvård. En tidigare uppföljning av hur klientens utveckling var i öppenvård hade kanske fört med sig att de planerade insatserna hade kunnat bytas ut mot insatser som var mer relevanta för klienten och situationen. En viktig slutsats var att socialsekreterare tidigt bör bedöma förutsättningar för vård när barn har särskilda behov. Annars finns en risk att klienten erbjuds felaktig vård med misslyckat resultat och kostnader för den felaktiga vården blir onödig. Ett barn med funktionshinder kan exempelvis behöva vård från professionella med specifik kompetens. Socialsekreterare bör även vara extra noga med att analysera innehållet i vårdinsatser när barn har annan kulturell bakgrund. Det gäller, exempelvis, att förstå deras och familjernas unika integrationssvårigheter i förhållande till det beteende som uppvisas. I vissa ärenden med negativt utfall prövades få frivilliga insatser innan utredning om omhändertagande blev lösningen. Kanske hade det inte fungerat med mer aktivt uppsökande verksamhet och intensivare öppenvårdsbehandling, men eftersom sådana insatser prövades i liten utsträckning vet vi inte om det hade gått att undvika institutionsplacering. I de här ärendena precis som i vuxenvårdsärenden med negativ utveckling, saknades en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen. Sammanfattningsvis visade studien att olika metoder, var och en för sig men framförallt i kombination skulle kunna vara lyckosamma för klienten och kommunens ekonomi, om kvalitetssäkrade innehållsaspekter ingick i den vård som erbjudits. Klienter kunde uppnå en för dem fungerande livssituation utanför institutionsplacering med minskade institutionskostnader för kommunen. Det kunde alltså löna sig både för klienten och för kommunen att satsa på öppenvårdsinsatser inom socialt arbete, förutsatt ekonomiska resurser och att klientens personlighet och motivation inte hindrar en sådan insats. Utifrån ett klientperspektiv kan resultaten också tolkas så att de klienter som utvecklades negativt inte erbjöds stödinsatser som hade förutsättningar till en positiv utveckling. 8

16 Forskning Missbruksvård Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2001) har gjort en genomgång av den forskning som har undersökt vilken vård som kan vara verksam när klienter har missbruksproblematik. Genomgången visar, exempelvis, att personer med kroniskt alkoholberoende kan utvecklas positivt genom medicinering i kombination med effektiva psykosociala stödinsatser. Ett välbekant medicinskt preparat med positiva effekter är disulfiram (Antabus) om det ges under övervakning. De andra är akamprosat (Campral) och naltrexon (Revia). Psykosociala metoder som kan ge önskad effekt är exempelvis kognitiv beteendeterapi och tolvstegsbehandlingen utifrån Minnesotamodellen. Strukturerad interaktionell terapi och modern strukturerad terapi med psykodynamisk inriktning har också i några studier haft positiv effekt. Parterapi och involvering av anhöriga har också visat goda resultat. De specifika programmen kan också ges i kombination med självhjälpsprogram som exempelvis motiverande samtal eller Anonyma Alkoholister. SBUs rapporter pekar också på studier som visat på negativa långtidseffekter av vissa typer av behandlingar. Rapporten påpekar att anledningen till att vissa psykosociala metoder inte rekommenderas är att de inte har prövats vetenskapligt. När det gäller psykosociala insatser för drogmissbrukare så beskriver rapporten olika effekter av stödjande och psykoterapeutiska behandlingsmetoder beroende på typ av drogmissbruk. Här framgår, exempelvis, att stödjande behandlingsinsatser inte är effektiva vid behandling av opiatberoende medan psykoterapeutiska behandlingar har signifikanta effekter under det första året. Däremot har effektstudier visat att behandling av kokainberoende med stödjande interventioner och psykoterapi inte hade signifikanta effekter. Det framkommer i SBUs rapport att det saknas tydligt formulerade kvalitetskrav på de sociala metoder som används i missbruksvård. Slutsatsen som görs är att socialtjänstens missbruksvård kan förbättras genom en satsning på insatser som har visat sig fungera effektivt. Barn och ungdomsvård Svenska barnavårdsutredningar berör framförallt tonårsbarn. En studie visar att cirka hälften av de öppnade utredningarna handlade om barn äldre än tolv år (Sundell & Karlsson, 1999). Placering i familjehem av barn mellan år har sjunkit mellan åren % av alla placeringar 1983 var i familjehem, och 1993 hade siffran sjunkit till 50 %. En stor del av placeringarna (20%) var i mitten på 90 talet i så kallade HVB-hem (hem för vård i boende) till skillnad mot 1985 då siffran var klart lägre (5 %) jämfört med placeringar i hem 9

17 anordnade av kommun, landsting eller stat. Det här innebär en utveckling mot ökad privatisering av vård på institution för framförallt tonårsbarn (Vinnerljung, Sallnäs & Oscarsson, 1999). Det finns tyvärr få studier som utvärderar den vård som ges till omhändertagna barn. Likaså saknas systematiska kunskaper om exempelvis vilka barn som placeras, placeringsmiljöer och vårdtider. (Vinnerljung, Sallnäs & Kyhle Westermark, 2001). Ungdomars problembeteende kan förstås som sociala eftersom deras agerande har ansetts som oacceptabelt av samhället (Wreder, Stattin, Cross Lorente, Tubman & Adamson, 2005). Problembeteenden hos ungdomar kan tjäna som en förutsägelse på deras möjligheter att anpassa sig till samhällets normer i vuxenlivet (Dryfoos, 1991; Jessor, 1998; Jessor & Jessor, 1977). Nödvändigheten att hitta effektiva stöd- och behandlingsinsatser som kan förändra destruktivt beteende är därför nödvändigt inte bara för samhället utan också för barnens möjligheter att utvecklas positivt (Wreder, et al, 2005). Utvärdering av vårdinsatser har visat att ett interventionsprogram kan ge olika effekter beroende på deltagarnas egenskaper. För att förstå effekter av specifika åtgärder bör därför olika populationer, undergrupper och individer studeras (Wreder et al, 2006).Wreder et al har genomfört en gedigen kunskapsöversikt om framgångsrika amerikanska och europeiska preventionsprogram som har visat sig minska ungdomars problembeteende och främja barns sociala utveckling. I Sverige finns inte en tradition av att utvärdera stöd- och behandlingsprogram, varför svenska resultat inte kunde redovisas. Forskarnas utvärdering gjordes på uppdrag av Statens institutionsstyrelse (SiS) och Institutet för utveckling av sociala metoder (IMS) vid Socialstyrelsen. Genomgången visar, exempelvis, att familjeinterventioner riktade mot ungdomar med antisocialt beteende kan ge förbättringar i uppfostringsmetoder, föräldrars hälsa, och familjedynamik samt i ungdomens beteende. Det saknas dock studier som visar hur pass varaktiga förändringarna kan vara. Forskarna framhåller dock att interventioner i familjen bör ha målet att förbättra samspelskvaliteten och att samarbetande interventionsstrategier kan vara positiva, men bör utvärderas systematiskt för att bästa möjliga effekt ska kunna uppnås. De skolinterventioner som har positivt utfall har en kombination av olika aspekter; förmedling av korrekt kunskap om utveckling, upprätthållande och konsekvenser av problembeteende i kombination med utveckling av färdigheter och kompetenser. Med sådana interventioner kan negativa beteenden brytas och elever kan likaså skyddas från att påbörja ett destruktivt agerande. Ungdomar med problem bör vara i fokus vid utformandet av program, exempelvis kan de i fokusgrupper ge synpunkter på interventionsprogrammet de ska ingå i. De som arbetar med programmet bör dessutom erbjudas positiv återkoppling och intresse från andra både av interna men också av externa intressenter. 10

18 Utbildning, tillsyn och handledning är andra komponenter som inblandade behöver erbjudas för att kunna utföra interventioner på ett tillfredställande sätt. Framgångsrika interventioner i skola samt i skola och familj är exempelvis att interventionerna ska vara varaktiga och intensiva för att bli meningsfulla för medverkande individer. Program som syftar till att minska skadligt beteende blir mer effektiva om de stöds av beskrivna policyriktlinjer. Det gäller att ha breda interventions mål. Träning i social kompetens och lämpliga beteenden i samverkan mellan skolan och för barnet viktiga miljöer är av betydelse för ett positivt utfall. En viktig slutsats som forskarna gör är att för att programmens effektivitet ska kunna värderas bör det implementeras utifrån tydliga riktlinjer och utvärderas (Weder et al, 2005). 11

19 12

20 Metod I det första projektet fanns ett engagemang hos inblandade på socialförvaltningen, behandlingspersoner och klienter att bli intervjuade. I den här långtidsuppföljningen var det däremot svårt att få reda på vilka socialsekreterare som ansvarade för de aktuella ärendena och att få dem och klienter att medverka i intervjuer. Totalt var det 22 barnavårdsärenden och 25 vuxenvårdsärenden som var involverade i både första och andra studien. Av dessa 47 ärenden gick det att få information i den andra studien om 32, 17 barnavårdsärenden och 15 vuxenvårdsärenden. Datainsamlingen skedde via intervjuer med socialsekreterare och klienter samt analys av journalanteckningar. I tre vuxenvårdsärenden skedde uppföljning både via intervju och via journalanteckningar och i 2 barnavårdsärenden skedde intervjuer med både klient och socialsekreterare och i ett ärende både intervju och genomgång av journalanteckningar. Tabell 1. Uppföljningsmetod Intervju Journalanteckningar Vuxenvårdsärenden 7* 21 Barnavårdsärenden 7** *varav 3 även uppföljning av journalanteckningar **varav 2 med både klient och socialsekreterare och 1 även med uppföljning av journalanteckningar Uppföljningsprocess Tanken var att socialsekreterare och klienter skulle intervjuas om utvecklingen och att en genomgång skulle göras av journalanteckningar i de fall det inte gick att få fram ansvarig socialsekreterare eller klient. Socialsekreterare Yvonne Jacobsson tog fram alla aktuella ärenden från den första studien ur socialförvaltningens arkiv och likaså namn på ansvarig socialsekreterare. Forskningsassistent Olga Keselman kontaktade därefter ansvarig socialsekreterare för intervju. I de ärenden det fanns en ansvarig socialsekreterare förekom svårigheter att hitta tider för intervju. Klienterna var inte alltid intresserade av att bli intervjuade. De klienter som vistades på behandlingshem utanför kommunen kunde inte intervjuas inom ramen för 13

21 projektet. En hel del av klienterna som sagt sig vilja komma till en intervju uteblev från de tider som planerats. I de ärenden som det inte gick att få fram ansvarig socialsekreterare, klienter avlidit, eller socialsekreterare avböjde intervju gjordes en genomgång av journalanteckningar för respektive klient. Det blev vanligt att projektet gjorde en dubbel insamling av data det vill säga både intervjuer och genomgång av journaler med syfte att få ett bredare underlag för bedömningen av klientens utveckling. Psykolog Lina Strömfors och forskningsassistent Olga Keselman delade på ansvaret att gå igenom vad som fanns antecknat om klienters utveckling i journaler. Keselman genomförde de intervjuer som ingår i studien. Det var endast i barnavårdsärenden som klientintervjuer kunde genomföras. Eftersom det fanns svårigheter att få tider för intervju med socialsekreterare och klienter kunde inte datainsamlingen genomföras inom den tidsram som var planerad. Även planeringen för när rapporten skulle kunna skrivas försenades på grund av detta. När resultaten nu finns tillgängliga framgår att studien totalt kan bedöma 32 klienters, 17 barnavårdsärenden och 15 vuxenvårdsärenden, utveckling mellan totalt (den första och andra uppföljningen) två till fyra år. I de intervjuer som genomfördes handlade frågorna om hur klienter mådde och fungerade. Frågorna skulle ställas så öppet som möjligt för att fånga deltagarnas perspektiv med minsta möjliga påverkan. Intervjuerna spelades in på band och analyserades i efterhand. Data Totalt skulle 47 klienter följas upp i den här studien, 22 barnavårdsärenden, 8 gamla 14 nya, och 25 vuxen vårds ärenden, 13 gamla och 12 nya. Könsfördelningen inom respektive grupp anges i Tabell 2. Tabell 2: Könsfördelning Barnavårdsärenden Vuxenvårdsärenden Kvinnor 9 11 Män Totalt

22 I tabell 3 anges åldersfördelningen i respektive grupp när insatserna sattes in i den första studien. Tabell 3. Åldersfördelning i genomsnitt Barnavårdsärenden Vuxenvårdsärenden Nya Gamla Nya Gamla Kvinnor Män Totalt I barnavårdsärenden var genomsnittsåldern på alla deltagare 16.8 år och i vuxenvårdsärenden 35.3 år när åtgärder sattes in första gången. Etiska aspekter När projektet påbörjades fick samtliga klienter möjligheter att ge sitt samtycke till deltagande både i den första och andra studien. Klienter som flyttat från kommunen eller som avböjt fortsatt samverkan med förvaltningen togs inte någon kontakt med då det bedömdes som etiskt känsligt att påminna dem om sina tidigare kontakter med kommunen. För att inte väcka onödig frustration hos de inblandade gjordes en genomgång av journalanteckningar i de ärenden där klienter inte var aktuella för socialtjänstens insatser, där den aktuella socialsekreteraren inte kände klienten eller gjorde sig tillgänglig för en intervju. För att undvika att inblandade personer ska kunna kännas igen har personliga detaljer och andra aspekter som kan avslöja identiteter anonymiserats. Av samma skäl är inte alla insatta åtgärder explicit angivna, mer än tidsaspekter på stödåtgärder när genomgång görs av respektive klient. Av anonymitetsskäl har alla män i vuxenvårdsärenden fått namnet Stig och kvinnorna Pia. I barnavårdsärenden heter männen Peter och kvinnorna Stina. Verklig ålder och kön är angiven för att förstå ärendets komplexitet och heterogenitet i förhållande till insatta åtgärder. Avidentifieringen ska inte påverka slutsatserna som görs i den här rapporten. 15

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS) 1 Ett kontrakt för livet 2009 Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kommunen beträffande den vård som ges med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och bedrivs

Läs mer

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Kommunen där du bor har bestämt att du behöver vård på ett särskilt ungdomshem som drivs av SiS. Det kan bero på att du lever på ett sätt

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140314 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27 Personliga vårdlösningar Stödboende Gammelstad Hantverksvägen 27 JN Care AB erbjuder boende i stödboende i Luleå (Gammelstad). I det nyrenoverade huset finns det fem lägenheter, två trerumslägenheter och

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20110313 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Riktlinje för SoL Vuxna

Riktlinje för SoL Vuxna nternati Riktlinje för SoL Vuxna Beslutad av Individ- och familjenämnden 29 mars 2012 program policy handlingsplan riktlinje Riktlinje för SoL Vuxen program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

Pengarna, barnen och livet

Pengarna, barnen och livet Pengarna, barnen och livet Program för temadagen den 7 mars: 13:00 Välkomna 13:05 Omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell inleder 13:15 Familjer i socialtjänsten presenterar resultaten från projektets

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Solid Återkomst. Delrapport 2. Mars september 2014 SOCIALKONTORET I SAMARBETE MED UNGA KRIS

Solid Återkomst. Delrapport 2. Mars september 2014 SOCIALKONTORET I SAMARBETE MED UNGA KRIS Solid Återkomst Delrapport 2 Mars september 2014 SOCIALKONTORET I SAMARBETE MED UNGA KRIS Projektgrupp/styrgrupp: Anneli Englund, samordnare socialkontoret ungdomsenheten Stefan Björklund, ordförande KRIS

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning 2011-08-25

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning 2011-08-25 Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink Redovisning 2011-08-25 1 Initiativ från FOU Välfärd, Gävleborg Figur 1. Projektets olikasteg. Barn- och ungdomsprojektet Uppföljning: Kartläggning,

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Fallbeskrivning från Kunskapsguiden: Samuel 19 år

Fallbeskrivning från Kunskapsguiden: Samuel 19 år Socialtjänsten blir uppringd av Samuels mamma som vill ha en möte om sonen. Anledningen är att Samuel, enligt mamman missbrukar alkohol sedan flera år. Han bor med sin mamma och nu tycker hon att situationen

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

Uppföljning av granskning av missbruksvården

Uppföljning av granskning av missbruksvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av missbruksvården Carl-Gustaf Folkeson, Fredrik Anderberg, Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsmetod... 1 2. Granskningsresultat...

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN - ÅRSBOKSLUT (T3): 2012 Fortsatt hög andel nöjda kunder inom socialtjänsten; 4,5 (5-gradig skala) Fortsatt hög andel som är nöjda

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC

Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC 2011-11-10 Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC Innehåll BBIC Licens Anmälan/ansökan Förhandsbedömning Utredningsplan Utredning Vårdplan Genomförandeplan

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Handlingsplan för missbruksvården

Handlingsplan för missbruksvården Datum 2011-11-15 Handlingsplan för missbruksvården Förebyggande och främjande verksamhet För missbruksvården i Piteå kommun ansvarar Alkohol och narkotikagruppen och Alkoholrådgivningen, vilket i fortsättningen

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 4 juni 2014 Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Bakgrund Frågan om arbetsbelastning och hög personalomsättning inom socialtjänsten är akut. Akademikerförbundet SSR har länge

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Socialt arbete - specialisering eller integrering? Socialt arbete - specialisering eller integrering? Funktions-/ärendetypsindelad organisation Barn- och familjeenhet Utrednings- och försörjningsstödsenhet Missbruksenhet Funktionshinderenhet Mottagningsenhet

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg IVO - Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (Dnr 9.2-21753/2012)

Inspektionen för vård och omsorg IVO - Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (Dnr 9.2-21753/2012) KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Danielsson Åsa Eva Egnell Datum 2013-08-26 Rev 2013-09-04 Diarienummer UAN-2013-0412 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Inspektionen för vård

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer