FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete. Lönsamhet med frivilliga öppenvårdsinsatser. Ann-Christin Cederborg. FoU-rapport 37:2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete. Lönsamhet med frivilliga öppenvårdsinsatser. Ann-Christin Cederborg. FoU-rapport 37:2006"

Transkript

1 Lönsamhet med frivilliga öppenvårdsinsatser - En långtidsuppföljning av klienters utveckling Ann-Christin Cederborg FoU-rapport 37:2006 FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete Kommunerna i Linköping, Kinda, Mjölby, Motala, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

2 FoU-rapport 37:2006 Lönsamhet med frivilliga öppenvårdsinsatser - En långtidsuppföljning av klienters utveckling Ann-Christin Cederborg Institutionen för beteendevetenskap Linköpings Universitet FoU-centrum för vård och omsorg Kommunerna i Linköping, Mjölby, Motala, Kinda, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

3 ISSN författarna & FoU-centrum för vård och omsorg, Linköpings kommun Unitryck, Linköping, 2006

4 Sammanfattning Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur klienter som har erbjudits öppenvårdsinsatser av olika slag utvecklas över en tidsperiod på mellan två och fyra år. Studien har sina begränsningar då val av klienter samt informationen om de medverkandes utveckling inte har varit möjlig att samla in systematiskt. Detta är en uppföljning av de 47 klienter som har presenterats i en tidigare FOU-rapport (Cederborg 22:2002). När den här långtidsuppföljningen genomfördes hade två av klienterna avlidit, fem hade flyttat till en annan kommun, och åtta saknades anteckningar om varpå långtidsuppföljning inte kunde genomföras på dessa 15 klienter. Den här studien visar att 17 av 32 ärenden som gick att följa under en tidsperiod på två till fyra år, det vill säga 53 %, utvecklades negativt trots att de var eller hade varit föremål för insatser via kommunen. Anledningen till att så många klienter utvecklades negativt kan vara många. Studien visar dock att socialförvaltningen borde förbättra hanteringen av öppna stödinsatser för sårbara klienter. Det behövs ett mer kvalificerat bemötande för att klienter ska få möjlighet att utvecklas positivt än vad som synliggjordes i den här studien. Ganska ofta sattes stödinsatser in för sent, det saknades långsiktig planering av vårdinsatser samt uppföljning för att värdera effektivitet. Samordningsansvaret var också otydligt. De största problemen synliggjordes i vuxenvårdsärenden. Problematikerna var kanske svårare att hantera jämfört med dem som var i barnavårdsärenden men organisationen av insatta åtgärder var mestadels bristfällig, liksom uppföljning av de insatta åtgärdernas effektivitet på klienters utveckling. Det var mestadels klienterna själva eller inkomna anmälningar från andra om klienters försämrade situation som fick socialsekreterare att ta tag i ärendet. Klienter i missbruk förväntades, exempelvis, komma till uppsatta tider snarare än att socialsekreterare själva eller via stödpersoner tog kontakt med dem. Det kunde hända att journalanteckningar om problematiska klienters utveckling inte nedtecknades under längre tid vilket kan synas anmärkningsvärt då socialsekreterare kontinuerligt byttes ut. Totalt sätt är nog det mest anmärkningsvärda negativa fyndet att få krav tycks ha ställts på vårdgivare att redogöra för sitt innehåll i vården och hur effektivt de lyckas stödja olika klientproblematiker i sina verksamheter. Det kunde ha till följd att insatser tilldelades klienter utifrån bristande kunskaper om deras effektivitet och oavsett om de passade in på klienters problembild eller inte.

5 Det fanns också ljuspunkter i studien och det var de ärenden som hade utvecklats positivt. Dessa ärenden inkluderade exempelvis klienter som var motiverade, socialsekreterare som var engagerade, men också att åtgärder gavs av kvalificerade vårdenheter. Lyckosamma barnärenden kunde också involvera det närmsta nätverket. Den här studien, precis som den förra, visar på betydelsen av en ökad kunskap om vilka stödinsatser som kan vara effektiva för vilka klienter. Insatserna bör ha ett innehåll som kan matcha klientens behov och dessutom behövs en förbättrad samordning via socialtjänsten mellan de olika vårdgivarna som ska bidra med stöd och vård. Om uppföljning sker mer effektivt än vad den här studien visar kan insatser förändras och utvecklas så de bättre passar klientens behov och motivation. Det ska inte behöva vara så att klienten ska behöva misslyckas med sin rehabilitering innan insatserna förändras. I sådana fall återstår kanske bara de mest kostsamma insatserna som alternativ. Det borde också finnas ett kvalitetskrav på de vårdinrättningar som erbjuder klienter vård. De bör kunna uppvisa effektivitet eller åtminstone erbjuda kontinuerlig utvärdering av sina insatser, och då utifrån klienters behov. Eftersom det tidigare inte gjorts någon liknande långtidsutvärdering på förvaltningen om klienters utveckling över tid så har studien sin betydelse. Studien visar att det behövs ett ökat kvalitets- och effektivitetstänkande inom socialförvaltningen. Det innebär en förbättrad planering av mål och insatser över tid, samt uppföljning och kravspecifikation på enheterna som ska ge vård. Klienters kontinuerliga involvering i både planering och genomförande behöver också utvecklas så de kan känna sig delaktiga i de långsiktiga mål som bör finnas för deras utvecklingsmöjligheter. Om inte stödåtgärder utvärderas kontinuerligt finns en risk att de inte får önskad effekt och att klienter kan fara illa. Dessutom är verkningslösa åtgärder onödigt kostsamma för den kommunala ekonomin.

6 Förord Det här projektet är en uppföljning av studien publicerad i FOU-rapport 22:2002. Jag vill TACKA framförallt Yvonne Jacobsson som så beredvilligt och generöst stöttat insamling av data. Utan dig hade detta projekt inte varit möjligt att genomföra. Anders Grankvist stöd har varit av stor betydelse för möjligheten att få tillgång till data. TACK för ditt engagemang i att försöka förstå behovet av att följa upp hur pass effektivt socialt arbete bedrivs. Olga Keselman och Lina Strömfors har genomfört datainsamlingen för detta projekt. Jag är er stort TACK skyldig för era strävsamma försök att hitta de aktuella klienterna och de socialsekreterare som kunde berätta vad som hänt tiden efter att den förra studien avslutats. Svårigheter och etiska dilemman att tala med klienterna löste ni på ett strålande sätt genom att följa upp socialtjänstens journalanteckningar. Stort varmt TACK till Er båda. Behovet av att erbjuda mer kvalitetssäkrade behandlingsinsatser till socialtjänstens klienter är det viktigaste fyndet i den här studien. Den kostnad som kommuner betalar ut till vård som inte strukturerats eller håller tillräcklig kvalitet kan tyckas meningslös både för klienten och för de verksamma inom förvaltningen. Det är min förhoppning att den här uppföljningsstudien bidrar till diskussioner om hur socialt behandlingsarbete kan utvecklas ytterligare för de klienter socialtjänsten har att ansvara för. Dragskär juli 2006 Ann-Christin Cederborg

7

8 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 TIDIGARE STUDIER I HVB-PROJEKTET... 5 PROJEKTLEDARNAS RAPPORT... 5 FOU-RAPPORT (CEDERBORG, 22:2002)... 5 FORSKNING... 9 MISSBRUKSVÅRD... 9 BARN OCH UNGDOMSVÅRD... 9 METOD UPPFÖLJNINGSPROCESS DATA ETISKA ASPEKTER SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR RESULTAT BARNAVÅRDSÄRENDEN Nya barnavårdsärenden Gamla barnavårdsärenden VUXENVÅRDSÄRENDEN Nya vuxenvårdsärenden Gamla vuxenvårdsärenden SAMMANFATTNING AV RESULTAT Barnavårdsärenden Vuxenvårdsärenden... 80

9 2

10 Inledning Anledning till detta uppföljningsprojekt var att Linköpings kommun tillsatte extra resurser till öppenvårdsinsatser för klienter efter institutionsplacering men också för att försöka undvika en sådan insats. Bakgrunden till beslutet var den kraftiga ökningen av kostnader för behandling i hem för vård eller boende under Kostnaden för dessa insatser uppgick till 18 miljoner kronor mer än vad som hade budgeterats. Kommunfullmäktige beslutade att omsorgsnämnden skulle driva ett utvecklingsarbete tillsammans med övriga berörda nämnder för att på sikt minska kommunens kostnader för externa placeringar. Projektet kallades Hem för Vård och Boende (HVB-projektet) och kostnaderna för projektet beräknades till 6.1 miljoner kronor (För vidare redogörelse av utredningsmaterialet se Önstorp, B. & Karlsson, I. Missiv HVB. 2000). Det tillsattes också medel för forskningsprojekt som oavsett ekonomiskt utfall skulle skapa kunskap om effektiviteten av de insatta frivilliga öppenvårdsinsatserna. Uppdraget att utvärdera effektiviteten av insatta åtgärder gavs till mig, docent Ann-Christin Cederborg vid Institutionen för Beteendevetenskap, Linköpings universitet. Den här rapporten är en uppföljning av hur 47 klienters livssituation har utvecklats ett till tre år efter den första utvärderingen (Cederborg, 22:2002). 3

11 4

12 Tidigare studier i HVB-projektet Det är två projekt som tidigare analyserat följderna av kommunens projekt Hem för Vård och Boende (HVB-projektet). De ekonomiska konsekvenserna av insatserna i HVB-projektet har redovisats i projektledarnas rapport (Granqvist, A. & Von Hausswolff, C. 2003). Den andra uppföljningen om de aktuella klienternas, stödpersonernas och socialsekreterarnas perspektiv på innehållet och effektiviteten av insatta stödåtgärder är publicerade i en FOU- rapport (Cederborg, 22:2002). Projektledarnas rapport Projektledarna angav att det inte framkommit något under projekttiden som visade att kvaliteten på vården för barn, ungdomar och deras familjer hade blivit sämre när behandlingen bedrevs i öppenvård istället för i institutionsvård. Den delen av HVB- projektet beskrevs som lyckad tack vare de sänkta vårdkostnaderna och minskande antalet vårddygn. Där beskrevs misslyckanden inom vuxenvården framförallt i förhållande till den individuella klientens behov och möjligheter att ta emot erbjudna åtgärder. Exempelvis att de öppenvårdsalternativ som fanns etablerade inte fullt ut mötte de behov som klienter hade och därmed kunde inte klienten erbjudas ett reellt alternativ till institutionsplacering. Möjligheten att erbjuda flexibla öppenvårdsalternativ som kunde tas i anspråk med kort varsel när behov uppstod var också begränsat. Eftervården var inte tillräckligt utbyggd. Bostadsfrågan för missbrukare ansågs också vara ett problem. Här saknades en kritisk analys av förvaltningens organisatoriska och personella brister i hanteringen av dessa ärenden. FOU-rapport (Cederborg, 22:2002) I det här projektet fick jag som utomstående forskare möjlighet att möta ett stort antal personer involverade i socialt behandlingsarbete. Det ökade förutsättningarna för att resultaten inte analyserades utifrån specifika intressen av att bedöma utfall utifrån begränsade perspektiv. En begränsning med den studien var att endast mikroaspekter av insatta vårdinsatser studerades. Klienturvalet var inte heller systematiskt utan beroende av först projektledarnas sedan socialsekreterares urval men också klienternas intresse av att delta. Inte heller studerades journalanteckningar i förhållande till det som sagts av informanterna. Där beskrevs misslyckanden inom vuxenvården framförallt i förhållande till den individuella klientens behov och möjligheter att ta emot erbjudna åtgärder. Exempelvis att de öppenvårdsalternativ som fanns etablerade inte fullt ut mötte de behov som klienter hade och därmed kunde inte klienten erbjudas ett reellt 5

13 alternativ till institutionsplacering. Möjligheten att erbjuda flexibla öppenvårdsalternativ som kunde tas i anspråk med kort varsel när behov uppstod var också begränsat. Eftervården var inte tillräckligt utbyggd. Bostadsfrågan för missbrukare ansågs också vara ett problem, dock inte avgörande för utfallet. I vuxenvårdsärenden klagade visserligen vissa klienter, socialsekreterare och stödpersoner över svårigheter att uppnå ett drägligt liv när boendesituationen för klienterna var otillfredsställande. Sysselsättning med kvalitativa inslag som kamratskap utanför missbrukarkretsar och betalning när klienter utför arbete beskrevs av flera som viktiga ingredienser för att åstadkomma en förbättrad livssituation. Effektiva stödinsatser ansågs inte enbart vara en diskussion om klientens förutsättning till rehabilitering utan istället hur struktur kunde upprätthållas i vårdplaneringen samt hur flexibelt, engagerat och intensivt resurser kunde anpassas till den enskilde klientens behov och förutsättningar. Stödpersoner som intensivt fanns tillhands efter kontorstid kunde öka förutsättningar till positiv utveckling, förutsatt att klienten var motiverad till att uppnå en förändring. De klienter som var motiverade hade större förutsättningar till att förbättra sin livssituation jämfört med de mindre motiverade. De sistnämnda kunde behöva extra mycket struktur och stöd vilket de inte alltid erbjöds. Det förekom ett stort antal byten av socialsekreterare inom vuxengruppen och uppföljning av respektive ärende var klart otillfredsställande i många fall. Studien visade dock att öppenvårdsinsatser, även med klienter som har svår problematik, kunde vara effektiva under förutsättning att ärendet hade en tydlig planering, utvärderades kontinuerligt och att stödinsatser kunde förändras eller utvecklas utifrån klientens behov och förutsättningar. Tyvärr visade studien att allt för många vuxna med missbruksproblematik återfördes till institutionsvård utan att varken planering eller bedömning hade gjorts huruvida behandlingshemmet hade förutsättningar att erbjuda lämplig vård. Det kunde innebära att klienter erbjöds kostsamma placeringar till ingen nytta för klientens problematik. Eftersom klienter beskrev att behandlingshem inte gav dem vad de behövde och de ändå erbjöds vistelse på någon kostsam institution fanns en uppenbar risk att den kostsamma vården inte gav tillräcklig utdelning. I dessa fall kunde effektiva öppenvårdsinsatser kanske ha gett klienterna bättre hjälp och varit mindre kostsam för kommunen. En hel del av dessa klienter fick också begränsat stöd under tiden de vistades i hemstaden. När de återfallit i gravt missbruk blev åtgärden återigen behandlingshem ofta som en nödlösning snarare än en genomtänkt handling. Det största problemet med möjligheten till återanpassning var dock brist på planering för vad som skulle hända efter att klienter avslutat sin tid på behandlingshemmet. Det kunde innebära att klienter inte visste vad som 6

14 förväntades av dem när vården avslutats eller när de lämnade behandlingshemmet i förtid. Eftersom byte av socialsekreterare var frekvent och då klienter inte var informerade om vem som hade ansvaret för deras vård, var det vanligt att de inte visste vem de kunde vända sig till när vården avslutats eller avbrutits. Slutsatsen var att de 25 vuxenvårdsärendena hade behövt utökade och genomtänkta insatser, något som skulle göras redan när klienter vistas på institution. Undertiden de var i hemkommunen behövdes förbättrade kvalitativa och kontinuerliga bedömningar av deras behov och motivation, men också en förbättring av insatsernas kvalitet för att ineffektiva institutionsplaceringar skulle ha kunnat undvikas. De stödåtgärder som erbjuds bör dessutom vara åtgärder som bedömts vara kvalitetssäkrade. Många av de barnavårdsärenden som studerades bedömdes ha positivt utfall. En utveckling som säkerligen påverkades av klientens motivation och förståelse av problematiken men också stödpersoners engagemang och insatsernas intensitet. I de ärenden som utvecklades positivt fanns en upparbetad samarbetsallians mellan socialsekreterare- behandlare- klient och, när förutsättningar fanns, även med barnens familj. Oavsett profession samverkade oftast de olika vårdinstanserna med varandra. Det var som om de hade en gemensam uppgift att sköta. Vissa samverkansproblem uppstod dock i ett skolprojekt. Problemet tycks ha berott på oklarheter över vem som gör vad och vem som var bäst på att förstå och ge klienterna vård. Ett annat intressant fynd i ärenden med positiv utveckling var att socialsekreterare var inblandade i större utsträckning än i vuxenvårdsärendena. I intervjuer med dem hade de oftast mycket information om sina klienter och deras utveckling. De höll också tät kontakt med behandlare. Det hände att de hade en egen arbetsallians med behandlare och de stöttade varandra i arbetet med klienten. Socialsekreterare i barnvårdsärenden hade också tätare kontakt med klienter än i vuxenvårdsärenden när det gällde att följa hur ärenden utvecklades. Eftersom dessa klienter var minderåriga kunde också det närmaste nätverket få stöd, något som kan inverka konstruktivt på en positiv utveckling. Det positiva utfallet kan tyda på att de som arbetar med barnärenden har mer eller mindre medvetet utnyttjat kunskaper om vad som kan vara effektiva insatser. Det kan också bero på att klienternas problematiker var möjliga att bearbeta med mer öppna vårdinsatser. Den främsta anledningen till de positiva resultaten bedömdes vara att barnavårdsärenden tilldelades intensiva stödåtgärder med engagerade stödpersoner och socialsekreterare. Stödpersoner och socialsekreterare hade större tillgänglighet för klienterna både under och utanför kontorstid. 7

15 I de barnavårdsärenden som hade negativt utfall var klienterna relativt omotiverade till förändring och flera av dem hade egna problem som kunde vara svårt att hantera i kvalitetssäkrad öppenvård. En tidigare uppföljning av hur klientens utveckling var i öppenvård hade kanske fört med sig att de planerade insatserna hade kunnat bytas ut mot insatser som var mer relevanta för klienten och situationen. En viktig slutsats var att socialsekreterare tidigt bör bedöma förutsättningar för vård när barn har särskilda behov. Annars finns en risk att klienten erbjuds felaktig vård med misslyckat resultat och kostnader för den felaktiga vården blir onödig. Ett barn med funktionshinder kan exempelvis behöva vård från professionella med specifik kompetens. Socialsekreterare bör även vara extra noga med att analysera innehållet i vårdinsatser när barn har annan kulturell bakgrund. Det gäller, exempelvis, att förstå deras och familjernas unika integrationssvårigheter i förhållande till det beteende som uppvisas. I vissa ärenden med negativt utfall prövades få frivilliga insatser innan utredning om omhändertagande blev lösningen. Kanske hade det inte fungerat med mer aktivt uppsökande verksamhet och intensivare öppenvårdsbehandling, men eftersom sådana insatser prövades i liten utsträckning vet vi inte om det hade gått att undvika institutionsplacering. I de här ärendena precis som i vuxenvårdsärenden med negativ utveckling, saknades en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen. Sammanfattningsvis visade studien att olika metoder, var och en för sig men framförallt i kombination skulle kunna vara lyckosamma för klienten och kommunens ekonomi, om kvalitetssäkrade innehållsaspekter ingick i den vård som erbjudits. Klienter kunde uppnå en för dem fungerande livssituation utanför institutionsplacering med minskade institutionskostnader för kommunen. Det kunde alltså löna sig både för klienten och för kommunen att satsa på öppenvårdsinsatser inom socialt arbete, förutsatt ekonomiska resurser och att klientens personlighet och motivation inte hindrar en sådan insats. Utifrån ett klientperspektiv kan resultaten också tolkas så att de klienter som utvecklades negativt inte erbjöds stödinsatser som hade förutsättningar till en positiv utveckling. 8

16 Forskning Missbruksvård Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2001) har gjort en genomgång av den forskning som har undersökt vilken vård som kan vara verksam när klienter har missbruksproblematik. Genomgången visar, exempelvis, att personer med kroniskt alkoholberoende kan utvecklas positivt genom medicinering i kombination med effektiva psykosociala stödinsatser. Ett välbekant medicinskt preparat med positiva effekter är disulfiram (Antabus) om det ges under övervakning. De andra är akamprosat (Campral) och naltrexon (Revia). Psykosociala metoder som kan ge önskad effekt är exempelvis kognitiv beteendeterapi och tolvstegsbehandlingen utifrån Minnesotamodellen. Strukturerad interaktionell terapi och modern strukturerad terapi med psykodynamisk inriktning har också i några studier haft positiv effekt. Parterapi och involvering av anhöriga har också visat goda resultat. De specifika programmen kan också ges i kombination med självhjälpsprogram som exempelvis motiverande samtal eller Anonyma Alkoholister. SBUs rapporter pekar också på studier som visat på negativa långtidseffekter av vissa typer av behandlingar. Rapporten påpekar att anledningen till att vissa psykosociala metoder inte rekommenderas är att de inte har prövats vetenskapligt. När det gäller psykosociala insatser för drogmissbrukare så beskriver rapporten olika effekter av stödjande och psykoterapeutiska behandlingsmetoder beroende på typ av drogmissbruk. Här framgår, exempelvis, att stödjande behandlingsinsatser inte är effektiva vid behandling av opiatberoende medan psykoterapeutiska behandlingar har signifikanta effekter under det första året. Däremot har effektstudier visat att behandling av kokainberoende med stödjande interventioner och psykoterapi inte hade signifikanta effekter. Det framkommer i SBUs rapport att det saknas tydligt formulerade kvalitetskrav på de sociala metoder som används i missbruksvård. Slutsatsen som görs är att socialtjänstens missbruksvård kan förbättras genom en satsning på insatser som har visat sig fungera effektivt. Barn och ungdomsvård Svenska barnavårdsutredningar berör framförallt tonårsbarn. En studie visar att cirka hälften av de öppnade utredningarna handlade om barn äldre än tolv år (Sundell & Karlsson, 1999). Placering i familjehem av barn mellan år har sjunkit mellan åren % av alla placeringar 1983 var i familjehem, och 1993 hade siffran sjunkit till 50 %. En stor del av placeringarna (20%) var i mitten på 90 talet i så kallade HVB-hem (hem för vård i boende) till skillnad mot 1985 då siffran var klart lägre (5 %) jämfört med placeringar i hem 9

17 anordnade av kommun, landsting eller stat. Det här innebär en utveckling mot ökad privatisering av vård på institution för framförallt tonårsbarn (Vinnerljung, Sallnäs & Oscarsson, 1999). Det finns tyvärr få studier som utvärderar den vård som ges till omhändertagna barn. Likaså saknas systematiska kunskaper om exempelvis vilka barn som placeras, placeringsmiljöer och vårdtider. (Vinnerljung, Sallnäs & Kyhle Westermark, 2001). Ungdomars problembeteende kan förstås som sociala eftersom deras agerande har ansetts som oacceptabelt av samhället (Wreder, Stattin, Cross Lorente, Tubman & Adamson, 2005). Problembeteenden hos ungdomar kan tjäna som en förutsägelse på deras möjligheter att anpassa sig till samhällets normer i vuxenlivet (Dryfoos, 1991; Jessor, 1998; Jessor & Jessor, 1977). Nödvändigheten att hitta effektiva stöd- och behandlingsinsatser som kan förändra destruktivt beteende är därför nödvändigt inte bara för samhället utan också för barnens möjligheter att utvecklas positivt (Wreder, et al, 2005). Utvärdering av vårdinsatser har visat att ett interventionsprogram kan ge olika effekter beroende på deltagarnas egenskaper. För att förstå effekter av specifika åtgärder bör därför olika populationer, undergrupper och individer studeras (Wreder et al, 2006).Wreder et al har genomfört en gedigen kunskapsöversikt om framgångsrika amerikanska och europeiska preventionsprogram som har visat sig minska ungdomars problembeteende och främja barns sociala utveckling. I Sverige finns inte en tradition av att utvärdera stöd- och behandlingsprogram, varför svenska resultat inte kunde redovisas. Forskarnas utvärdering gjordes på uppdrag av Statens institutionsstyrelse (SiS) och Institutet för utveckling av sociala metoder (IMS) vid Socialstyrelsen. Genomgången visar, exempelvis, att familjeinterventioner riktade mot ungdomar med antisocialt beteende kan ge förbättringar i uppfostringsmetoder, föräldrars hälsa, och familjedynamik samt i ungdomens beteende. Det saknas dock studier som visar hur pass varaktiga förändringarna kan vara. Forskarna framhåller dock att interventioner i familjen bör ha målet att förbättra samspelskvaliteten och att samarbetande interventionsstrategier kan vara positiva, men bör utvärderas systematiskt för att bästa möjliga effekt ska kunna uppnås. De skolinterventioner som har positivt utfall har en kombination av olika aspekter; förmedling av korrekt kunskap om utveckling, upprätthållande och konsekvenser av problembeteende i kombination med utveckling av färdigheter och kompetenser. Med sådana interventioner kan negativa beteenden brytas och elever kan likaså skyddas från att påbörja ett destruktivt agerande. Ungdomar med problem bör vara i fokus vid utformandet av program, exempelvis kan de i fokusgrupper ge synpunkter på interventionsprogrammet de ska ingå i. De som arbetar med programmet bör dessutom erbjudas positiv återkoppling och intresse från andra både av interna men också av externa intressenter. 10

18 Utbildning, tillsyn och handledning är andra komponenter som inblandade behöver erbjudas för att kunna utföra interventioner på ett tillfredställande sätt. Framgångsrika interventioner i skola samt i skola och familj är exempelvis att interventionerna ska vara varaktiga och intensiva för att bli meningsfulla för medverkande individer. Program som syftar till att minska skadligt beteende blir mer effektiva om de stöds av beskrivna policyriktlinjer. Det gäller att ha breda interventions mål. Träning i social kompetens och lämpliga beteenden i samverkan mellan skolan och för barnet viktiga miljöer är av betydelse för ett positivt utfall. En viktig slutsats som forskarna gör är att för att programmens effektivitet ska kunna värderas bör det implementeras utifrån tydliga riktlinjer och utvärderas (Weder et al, 2005). 11

19 12

20 Metod I det första projektet fanns ett engagemang hos inblandade på socialförvaltningen, behandlingspersoner och klienter att bli intervjuade. I den här långtidsuppföljningen var det däremot svårt att få reda på vilka socialsekreterare som ansvarade för de aktuella ärendena och att få dem och klienter att medverka i intervjuer. Totalt var det 22 barnavårdsärenden och 25 vuxenvårdsärenden som var involverade i både första och andra studien. Av dessa 47 ärenden gick det att få information i den andra studien om 32, 17 barnavårdsärenden och 15 vuxenvårdsärenden. Datainsamlingen skedde via intervjuer med socialsekreterare och klienter samt analys av journalanteckningar. I tre vuxenvårdsärenden skedde uppföljning både via intervju och via journalanteckningar och i 2 barnavårdsärenden skedde intervjuer med både klient och socialsekreterare och i ett ärende både intervju och genomgång av journalanteckningar. Tabell 1. Uppföljningsmetod Intervju Journalanteckningar Vuxenvårdsärenden 7* 21 Barnavårdsärenden 7** *varav 3 även uppföljning av journalanteckningar **varav 2 med både klient och socialsekreterare och 1 även med uppföljning av journalanteckningar Uppföljningsprocess Tanken var att socialsekreterare och klienter skulle intervjuas om utvecklingen och att en genomgång skulle göras av journalanteckningar i de fall det inte gick att få fram ansvarig socialsekreterare eller klient. Socialsekreterare Yvonne Jacobsson tog fram alla aktuella ärenden från den första studien ur socialförvaltningens arkiv och likaså namn på ansvarig socialsekreterare. Forskningsassistent Olga Keselman kontaktade därefter ansvarig socialsekreterare för intervju. I de ärenden det fanns en ansvarig socialsekreterare förekom svårigheter att hitta tider för intervju. Klienterna var inte alltid intresserade av att bli intervjuade. De klienter som vistades på behandlingshem utanför kommunen kunde inte intervjuas inom ramen för 13

21 projektet. En hel del av klienterna som sagt sig vilja komma till en intervju uteblev från de tider som planerats. I de ärenden som det inte gick att få fram ansvarig socialsekreterare, klienter avlidit, eller socialsekreterare avböjde intervju gjordes en genomgång av journalanteckningar för respektive klient. Det blev vanligt att projektet gjorde en dubbel insamling av data det vill säga både intervjuer och genomgång av journaler med syfte att få ett bredare underlag för bedömningen av klientens utveckling. Psykolog Lina Strömfors och forskningsassistent Olga Keselman delade på ansvaret att gå igenom vad som fanns antecknat om klienters utveckling i journaler. Keselman genomförde de intervjuer som ingår i studien. Det var endast i barnavårdsärenden som klientintervjuer kunde genomföras. Eftersom det fanns svårigheter att få tider för intervju med socialsekreterare och klienter kunde inte datainsamlingen genomföras inom den tidsram som var planerad. Även planeringen för när rapporten skulle kunna skrivas försenades på grund av detta. När resultaten nu finns tillgängliga framgår att studien totalt kan bedöma 32 klienters, 17 barnavårdsärenden och 15 vuxenvårdsärenden, utveckling mellan totalt (den första och andra uppföljningen) två till fyra år. I de intervjuer som genomfördes handlade frågorna om hur klienter mådde och fungerade. Frågorna skulle ställas så öppet som möjligt för att fånga deltagarnas perspektiv med minsta möjliga påverkan. Intervjuerna spelades in på band och analyserades i efterhand. Data Totalt skulle 47 klienter följas upp i den här studien, 22 barnavårdsärenden, 8 gamla 14 nya, och 25 vuxen vårds ärenden, 13 gamla och 12 nya. Könsfördelningen inom respektive grupp anges i Tabell 2. Tabell 2: Könsfördelning Barnavårdsärenden Vuxenvårdsärenden Kvinnor 9 11 Män Totalt

22 I tabell 3 anges åldersfördelningen i respektive grupp när insatserna sattes in i den första studien. Tabell 3. Åldersfördelning i genomsnitt Barnavårdsärenden Vuxenvårdsärenden Nya Gamla Nya Gamla Kvinnor Män Totalt I barnavårdsärenden var genomsnittsåldern på alla deltagare 16.8 år och i vuxenvårdsärenden 35.3 år när åtgärder sattes in första gången. Etiska aspekter När projektet påbörjades fick samtliga klienter möjligheter att ge sitt samtycke till deltagande både i den första och andra studien. Klienter som flyttat från kommunen eller som avböjt fortsatt samverkan med förvaltningen togs inte någon kontakt med då det bedömdes som etiskt känsligt att påminna dem om sina tidigare kontakter med kommunen. För att inte väcka onödig frustration hos de inblandade gjordes en genomgång av journalanteckningar i de ärenden där klienter inte var aktuella för socialtjänstens insatser, där den aktuella socialsekreteraren inte kände klienten eller gjorde sig tillgänglig för en intervju. För att undvika att inblandade personer ska kunna kännas igen har personliga detaljer och andra aspekter som kan avslöja identiteter anonymiserats. Av samma skäl är inte alla insatta åtgärder explicit angivna, mer än tidsaspekter på stödåtgärder när genomgång görs av respektive klient. Av anonymitetsskäl har alla män i vuxenvårdsärenden fått namnet Stig och kvinnorna Pia. I barnavårdsärenden heter männen Peter och kvinnorna Stina. Verklig ålder och kön är angiven för att förstå ärendets komplexitet och heterogenitet i förhållande till insatta åtgärder. Avidentifieringen ska inte påverka slutsatserna som görs i den här rapporten. 15

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Öppenvård, handläggare

Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 2014-0-0 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda intervjuer

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-13 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende. En brukarundersökning.

Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende. En brukarundersökning. Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende En brukarundersökning. Författare: Torun Jansson och Kerstin Karlsson Examinator: Kari Jess, Uppsala Universitet Inledning Älby akut- och utredningshem

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140905 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Skyddsvärnet- Behandlingshem Föreningen Skyddsvärnet Rapport 2012-02-2 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer

Kvalitetsindex. Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB. Delrapport 2007-10-01

Kvalitetsindex. Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB. Delrapport 2007-10-01 Kvalitetsindex Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Delrapport 2007-10-01 SKANDINAVISK SJUKVÅRDSINFORMATION Box 79 827 22 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 Fax: 0651-71 19 80 www.sjukvardsinformation.com info@sjukvardsinformation.com

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Utvärdering av Valet. Rebecka Forssell

Utvärdering av Valet. Rebecka Forssell Utvärdering av Valet Rebecka Forssell Utvärdering av Valet Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright 2009 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Pengarna, barnen och livet

Pengarna, barnen och livet Pengarna, barnen och livet Program för temadagen den 7 mars: 13:00 Välkomna 13:05 Omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell inleder 13:15 Familjer i socialtjänsten presenterar resultaten från projektets

Läs mer

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap Socialnämnden Verksamhetsplan 2017 Gemenskap - inte utanförskap Verksamhetsplan Socialt ansvar för våra medmänniskor Det medmänskliga ansvaret i Eskilstuna ska vara starkt. De viktigaste förpliktelserna

Läs mer

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Kommunen där du bor har bestämt att du behöver vård på ett särskilt ungdomshem som drivs av SiS. Det kan bero på att du lever på ett sätt

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2013-06-20 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård Du har begått ett brott, men eftersom du är så ung har du blivit dömd till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Därför har du kommit till ett av

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20110225 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Brukarundersökning inom boende LSS

Brukarundersökning inom boende LSS SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS) 1 Ett kontrakt för livet 2009 Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kommunen beträffande den vård som ges med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och bedrivs

Läs mer

Nämnden anförde i remissvaren i huvudsak följande (de bilagor som omnämns har här utelämnats):

Nämnden anförde i remissvaren i huvudsak följande (de bilagor som omnämns har här utelämnats): BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2015-03-18 Dnr Sid 1 (5) Kritik mot Socialnämnden i Säters kommun, som beslutat att omplacera 16-åriga ensamkommande barn utan att barnen hade hörts i ärendet

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20160914 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27 Personliga vårdlösningar Stödboende Gammelstad Hantverksvägen 27 JN Care AB erbjuder boende i stödboende i Luleå (Gammelstad). I det nyrenoverade huset finns det fem lägenheter, två trerumslägenheter och

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140314 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140317 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst.

POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst. Tvångsomhändertaganden enligt LVU år 2007 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 701-17828-2008 FÖRORD Länsstyrelsen har enligt 13 kapitlet 2 socialtjänstlagen tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet

Läs mer

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport Selfhelp Kliniken Gävleborg AB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Kvalitetsindex. Rapport Selfhelp Kliniken Gävleborg AB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2016042 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20150401 20160331 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-10 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 508 25 006 Till Socialnämnden Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-22 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20170228 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140311 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20131217 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd ISSN 1103-8209, meddelande 2003:23 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Agneta Hornvik Omslagsbild:

Läs mer

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Problemförändringar och brukarskattningar för

Problemförändringar och brukarskattningar för Problemförändringar och brukarskattningar för olika åtgärder i missbruksvård Preliminära resultat från ASI och Ubåt Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Bygger på Socialstyrelsens och Psykiatriska föreningens

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

Stubben Rapport

Stubben Rapport Stubben Rapport 2016-02-05 Stubben HVB AB STYRELSENS SÄTE ORGANISATIONSNUMMER TELEFON TELEFAX E-POST Skållerud Mellerud 556641-0253 0530 301 23 0530 301 20 info@stubben.se 464 40 ÅSENSBRUK Innehåll - Strategi

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2015-03-03 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140707 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Psykologi 25 yh poäng

Psykologi 25 yh poäng Psykologi 25 yh poäng Beskrivning: Den studerande ska ha kunskaper om människans normala psykologiska utveckling samt beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån psykologiska perspektiv. Den studerande

Läs mer

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten

Läs mer

Skolakut i Skärholmen

Skolakut i Skärholmen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2007-11-13 Handläggare: Elisabet Sjöberg Telefon: 508 33 947 Till Utbildningsnämnden 20071213 Skolakut i Skärholmen Svar på hemställan

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Interpellation - Kvalitetssäkring och uppföljning av hem för vård eller boende (HVB) och familjehem

Interpellation - Kvalitetssäkring och uppföljning av hem för vård eller boende (HVB) och familjehem Sida 1 av 5 38 Diarienr: KS-2013/00121 Interpellation - Kvalitetssäkring och uppföljning av hem för vård eller boende (HVB) och familjehem Beslut Efter ytterligare inlägg av Tamara Spiric, Owe Persson,

Läs mer

Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell

Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright 2009 Malmö högskola, Enheten för

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20110313 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Kvalitetsindex Röingegården 2017

Kvalitetsindex Röingegården 2017 Kvalitetsindex Röingegården 2017 Bakgrund Period: 2016-05-03-2017-05-03 Antal intervjuer: 23 Medelbetyg för samtliga frågor (av 10 möjliga): 8.5 Antal bortfall: 11 Nedan redovisas medelbetyg på respektive

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Lägesrapport om projektet Stella - det tredelade föräldraskapet

Lägesrapport om projektet Stella - det tredelade föräldraskapet Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2.2-871/2015 Sida 1 (5) 2016-05-25 Handläggare Cecilia Löfgren Telefon: 50825908 Till Socialnämnden 2016-06-14

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen

Läs mer

KONTINUERLIG UTVÄRDERING AV INSATSER FÖR ENSKILDA PERSONER

KONTINUERLIG UTVÄRDERING AV INSATSER FÖR ENSKILDA PERSONER 6: KONTINUERLIG UTVÄRDERING AV INSATSER FÖR ENSKILDA PERSONER Exemplet nedan illustrerar hur det går att arbeta med mål och upprepade mätningar för att följa en klients förändring i syfte att justera insatsen

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201621 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

KUNSKAP TILL PRAKTIK

KUNSKAP TILL PRAKTIK KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam VARFÖR HAMNAR

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2012-02-17. Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-02-01-2012-01-31. Standard, handläggare

Kvalitetsindex. Rapport 2012-02-17. Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-02-01-2012-01-31. Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120217 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20110201 20120131 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av

Läs mer

Rapport internkontroll - Dokumentation boendestöd

Rapport internkontroll - Dokumentation boendestöd Protokoll Sammanträdesdatum 2015-09-03 Sida 14(25) Socialnämndens arbetsutskott SNau 103 Rapport internkontroll - Dokumentation boendestöd Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden föreslås tacka

Läs mer

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling PM Tyresö kommun 2015-02-09 Socialförvaltningen 1 (7) Sara Strandberg Bengt Isaksson Diarienummer 2015/SN 0030-010 Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Läs mer

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer